Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Vård- och omsorgsnämnden Kanslienheten
Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82
nadja.skog@trosa.se
Kallelse
Datum
2016-04-25
Tid: Tisdagen den 3 maj 2016, kl. 12.30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad
Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten kl 11.30 i lilla konferensrummet Gruppmöte oppositionen kl 11.30 i samlingssalen
Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden
Ärende Dnr
1. Godkännande av dagordning
2. Kvartalsrapport med helårsprognos 2016 för vård- och omsorgsnämnden
VON 2016/19
3. Budget 2017 med flerårsplan för 2018-2019, vård- och omsorgsnämnden
VON 2016/20
4. Information om lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
(inga handlingar)
5. Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar VON 2016/16 6. Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård VON 2016/15
7. Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder VON 2016/18
8. Riktlinje för palliativ vård vid livets slut VON 2016/17 9. Personlig assistans på entreprenad genom upphandling
(Inte öppet sammanträde)
VON 2016/21
10. Yttrande över anmälan till JO
(Handlingar dukas. Inte öppet sammanträde)
VON 2015/32
11. Anmälan av delegationsbeslut VON 2016/1
12. Anmälningsärenden VON 2016/2
Martina Johansson Nadja Furuberget Skog
Ordförande Nämndsekreterare
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Kommunkontoret Ann-Sofie Blomqvist Ekonom
0156-520 03
ann.sofie.blomqvist@trosa.se
Tjänsteskrivelse
Datum
2016-04-26
Diarienummer
VON 2016/19
Kvartalsrapport med helårsprognos 2016 för vård- och omsorgsnämnden
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden beslutar
att överlämna nämndens kvartalsrapport 2016 till kommunstyrelsen.
att godkänna nämndens helårsprognos 2016.
Ärendet
Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars 2016.
VO nämnden prognostiserar sammantaget ett negativt resultat på -1,8 mkr
inklusive nämndens egen buffert på 2,6 mkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert.
Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 3,9 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserades på. Det är fler invånare i alla grupperna men störst avvikelse är det i gruppen 65-79 år som är 71 stycken fler än GPF:en.
Äldreomsorgen visar ett totalt underskott på -3,9 mkr (demografijustering inkluderat) där resultatenheterna står för +2,4 mkr av detta. Behovet av särskilt boende ligger i nivå med budget medan behovet av hemtjänst är fortsatt högt och avviker i prognosen med -9 mkr mot budget (exkl. demografiavvikelse). Tekniska hjälpmedel har en negativ prognos om -160 tkr.
TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)
Kommunkontoret 2016-04-26
Funktionshinderområdet har en negativ prognos på -0,4 mkr inkluderat
demografireglering med + 9,7 mkr. Regleringen mot central buffert består av tre stycken beslut om personlig assistans från 2015 och tre stycken köp av boende varav ett till vuxen från år 2015 och två stycken till barn varav ett från 2015 och ett nytt år 2016. Resultatet på -0,4 tkr är direkt kopplade till behovet av hemtjänst under 65 år som inte inkluderas i regleringen mot central buffert.
Kajsa Fisk Ann- Sofie Blomqvist
Produktionschef Ek onom
Bilagor
1. Kvartalsuppföljning 2016
Beslut till
Kommunstyrelsen
Vård- och omsorgsnämnden
Ordförande: Martina Johansson (C)
Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk
Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget
helår 2015 helår 2015 helår 2016 helår 2016 prognos
Verksamhetens intäkter 29 388 34 610 29 512 29 512 Verksamhetens kostnader -184 050 -192 818 -183 117 -198 437
Personal -114 282 -120 800 -124 060 -131 560
Kapitalkostnader -646 -536 -517 -517
Övriga kostnader -69 122 -71 483 -58 540 -66 360
Nettoresultat -154 662 -158 209 -153 605 -168 925 Nettoresultat inkl just från
central buffert (beslut delår) -154 662 -158 209 -167 155 -168 925 -1 770
Varav resultatöverföring 383 2 153
Ekonomisk analys - helårsprognos
Totalt sett prognostiserar Vård- och
omsorgsnämnden ett negativt resultat på -1 770 tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Inkluderat är också de 1-årssatsningar på 1,1 mkr som är kopplat till kompetensutveckling och att motverka social isolering. Huvudorsaken till det
prognostiserade underskottet är ett större behov av hemtjänst än vad nämnden har budget för.
Gemensam ledning och stöd inom vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar ett resultat på 100 tkr på vid årets slut. Myndighetsenheten vilken enbart avser personal och administration förväntas göra ett nollresultat.
Årsprognosen för hela äldreomsorgen är – 3 900 tkr inklusive demografireglering med +3 900 tkr.
Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänst som ligger högre jämfört med budget. Prognosen för resultatenheten hemtjänst är 0 tkr inklusive föregående års resultatöverföring.
Behovet av särskilt boende ligger i linje med lagd budget och i dagsläget finns inga icke verkställda beslut. Resultatenheterna (särskilt boende) går fortsatt bra ekonomiskt med goda
beläggningsgrader även i år. Prognosen för resultatenheterna är totalt 2,4 mkr inklusive föregående års resultatöverföring om 1,9 mkr.
Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett ett negativt resultat på -410 tkr utifrån gällande beslut inklusive reglering mot central buffert om +9 650 tkr. Orsaken till att regleringen mot central buffert är så stor är ökat antal ärenden under 2015 som i år kommer in med helårseffekt. De ärenden som ligger i ansökan från central buffert är 3 st nya pers ass ärenden från 2015, 1 st köp av plats
boende vuxna från 2015 samt 2 st köp boende barn där 1 fanns år 2015 och ett är nytillkommet under 2016. Övriga -410 tkr inom
funktionshinderområdet är kopplat till behovet av hemtjänst för personer undre 65 år.
Hälso- och sjukvården prognostiserar ett nollresultat. Helårsprognosen för tekniska hjälpmedel är -160 tkr.
Viktiga händelser under der året
Med anledning av det prognostiserade underskottet som påvisades i kvartalsuppföljningen 2015 fattade Kommunstyrelsen 2015-05-13 beslutet att
samtliga nämnder ska iaktta försiktighet och återhållsamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan dess utrett olika möjligheter för nämnden att vidta.
Förvaltningen har förstärkt myndighetsenheten för att möjliggöra fördjupad handläggning av
komplexa ärenden samt tätare uppföljningar av ärenden inom både SoL och LSS.
Att antal äldre ökar är känt och ett sätt att möta utvecklingen på är att arbeta förebyggande.
Genom rätt hjälpmedel/insats i ett tidigt skede ökar möjligheten att klara sig själv längre.
Biståndskansliet har därför kompetensförstärkts med 2 st arbetsterapeuter (nyanställningar 2016) och rekrytering av 2 st sjukgymnaster pågår.
Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ”ökad bemanning inom äldreomsorgen”.
Beslut om att även arbetsterapeuter (utöver handläggare inom SoL och LSS) kan fatta beslut om trygghetslarm togs vid nämndsammanträdet i slutet av januari i år.
Vid bokslut 2015 redovisade färdtjänst ett negativt resultat motsvarande – 992 tkr. För att möjliggöra en djupare analys samt underlätta kontrollen över
kostnaderna kommer vård- och omsorgsnämnden ta över funktionen för handläggningen av
färdtjänst från och med 2016-06-01.
Utöver de redovisade åtgärdernas gav vård- och omsorgsnämnden vid sammanträdet 2016-03-01 vård- och omsorgskontoret i uppdrag att utreda effekterna av att lägga ut personlig assistans på entreprenad. Återapportering görs vid
sammanträdet den 3 maj 2016.
För att säkerställa det vårdlogistiska
förhållningssättet (dvs att vi fokuserar på rätt saker) har en kartläggning och behovsanalys gjorts avseende IT. Det handlar om att allt från system, mailkonton, mobiltelefoner, licenser,
webbkonferenser, IT- tekniska hjälpmedel (för såväl brukare som personal) till utbildningar inom området setts över. Ledningsgruppen har med hjälp av denna kartläggning skapat en aktivitets- och prioriteringslista att arbeta vidare utifrån.
Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fortlöper kontinuerligt inom samtliga
verksamhetsområden. Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal
omvårdnadskunskap och SIP (samordnad
individuell plan). När det gäller psykisk ohälsa hålls interna ”första-hjälpen-utbildningar” för all
personal av vår egna specialutbildade
sjuksköterska. Med anledning av övertagandet av handläggningen för färdtjänst har en handläggare anställts och getts en grundutbildning i färdtjänst Inom kort följer en fördjupad kurs i ämnet.
En översyn av lagen (1990:1404) om
kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb 2015.
Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens fem arbetsdagar inom den somatiska slutenvården och jämfört med dagens 30 dagar inom den psykiatriska slutenvården. Den nya lagen lyder:” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och förväntas träda i kraft som tidigast vid årsskiftet 2017/2018.
Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, behandlade utredningen 2015-05-22 och gav länsstyrgruppen i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur en
samverkansöverenskommelse kan utformas i Sörmlands kommuner och Landsting. Den politiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget. I början av februari hölls ett
mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Förslag på
överenskommelse kommer att redovisas NSV under hösten 2016.
För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning ”Attraktiv arbetsgivare” och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarled undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända.
Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har ett samarbete med Previa påbörjats i syfte att höja hälsotalen (och sänka sjuktalen) genom att arbeta mer
förebyggande än vad som gjorts tidigare. Ett första möte mellan Previa och förvaltningens alla chefer har ägt rum där olika aktiviteter/ idéer lades fram.
Projektets kommer att ta form efter sommaren.
Demografi
Äldre
Enligt invånarstatistik visar prognosen för 2016 en positiv avvikelse jämfört med GPF i åldersgruppen 65-79 med +71 st, 80-89 med +14 st och 90 år och äldre med +5. Totalt ger detta en positiv avvikelse mot GPF (gemensamma
planeringsförutsättningar) för vård och omsorg med +3 911 tkr på helår 2015.
Funktionshinderområdet
Ökat antal ärenden inom personlig assistans, köp av platser boende vuxna och barn ger
sammantaget ett behov av reglering mot central buffert med +9 650 tkr för vård- och
omsorgsnämnden.
En beräkning av standardkostnaden i
utjämningssystemet 2016, visar att verksamheten LSS borde (enligt rikssnittet / standardkostnaden) ligga på en total kostnad av 44,2 mkr. Enligt prognosen i kvartalet har verksamheten LSS en total nettokostnad på 45,9 mkr. En något högre kostnad än standardkostnaden föreligger och förklaringen är att verksamheten inom personlig assistans är dyrare samt att kommunen har ett fåtal köp av boende där behovet är stort och därmed högre i kostnad jämfört med standardkostnaden.
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Kommunkontoret Ann-Sofie Blomqvist Ekonom
0156-520 03
ann.sofie.blomqvist@trosa.se
Tjänsteskrivelse
Datum
2016-04-26
Diarienummer
VON 2016/19
Budget 2017 med flerårsplan för 2018-2019, vård- och omsorgsnämnden
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta
att godkänna budget 2017 för vård- och omsorgsnämnden.
Ärendet
Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat budget 2017 med plan för 2018 och 2019.
Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 2,5 % per år för löner 2016, 2017 och 2018. Övriga kostnader är uppräknade med 1,0 % per år för år 2017 och 1,5 % för år 2018 och 2019.
I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på 6 656 tkr för 2017, 3 417 tkr för 2017 och 2 650 tkr för 2018 som gjorts utifrån den demografiska
utvecklingen av den äldre befolkningen.
En ramökning för demografi funktionshinderområdet är inkluderat med 5 mkr år 2017.
Rationaliseringar är även inkluderade med -855 tkr för 2017. Utöver detta år 2017 finns ett besparingspaket på -2 500 tkr som inom VO nämnden benämns som möjlighetspaket då nya lösningar, innovationer och arbetssätt är ledorden i detta paket.
Satsningarna för år 2016 som tas bort efter avslutat år och har minskat ramen med motsvarande 1 100 tkr.
I förslaget ingår en buffert med totalt 2 600 tkr kronor.
TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)
Kommunkontoret 2016-04-26
Kajsa Fisk Ann- Sofie Blomqvist
Produktionschef Ek onom
Bilagor
1. Förslag till budget 2017
Beslut till
Kommunstyrelsen
Vård- och omsorgsnämnden
Ordförande: Martina Johansson
Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk
Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan
2015 2016 2017 2018 2019
Verksamhetens intäkter 34 610 26 702 26 702 26 702 26 702
Verksamhetens kostnader -192 818 -180 307 -189 706 -197 682 -205 104
Personal -120 800 -124 060 -130 162 -136 416 -141 826
Kapitalkostnader -516 -517 -522 -527 -533
Övriga kostnader -71 503 -55 730 -59 022 -60 739 -62 745
Nettoresultat -158 209 -153 605 -163 004 -170 980 -178 402
Varav resultatöverföring 2 153
Verksamhetsområde
Äldreomsorg
Funktionshinderområdet
Hälso- sjukvård
Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Verksamhetsförändringar (2017)
I Trosa kommun har antalet människor i ålderintervallet 65- 79 år ökat med ca 100 personer/ år de senaste åren vilket medfört att behov av framförallt hemtjänst ökat men också insatser för personer med funktionsnedsättning i denna ålderskategori. Behovet ser i dagsläget ut att hålla i sig, i Trosa såväl som i landet i övrigt.
I bokslutet 2015 redovisade vård- och
omsorgsnämnden totalt sett ett negativt resultat på – 3 547 tkr jämfört budget. Avvikelsen är huvudsakligen kopplad till behovet av hemtjänst samt insatser inom funktionshinderområdet.
Utförandet i Trosa kommun av personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) har redovisat ökade kostnader den senaste femårsperioden.
Kostnaden har de senaste två åren överstigit ersättningen från Försäkringskassan med 1,4 mkr 2015 och 0,6 mkr år 2014.
Utifrån ovanstående bakgrund har
Kommunstyrelsen beslutat om ett besparingspaket som inom Vård- och omsorgsnämnden benämns som möjlighetspaket där ledorden är nya
arbetssätt och innovationer. Organisationen rustar sig därmed för att i högre utsträckning än tidigare satsa på det rehabiliterande - förebyggande
arbetet. Genom rätt hjälpmedel/ insats i ett tidigt skede ökar möjligheten att klara sig själv längre.
För att möjliggöra detta har biståndsenheten kompetensförstärkas med en handläggare med juristkompetens och 2 arbetsterapeuter och i skrivande stund pågår rekrytering av 2 sjukgymnaster. Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ”ökad bemanning inom äldreomsorgen”. Regeringssatsningen syftar till ökad trygghet och kvalité för den enskilde och medel för detta gäller för åren 2015-2018.
För övrigt förutsätter arbetssättet ett nära och tätt samarbete med handläggarna samt med
baspersonal inom de olika verksamheterna.
Förutom förhöjd kvalité är målsättningen att behovet i och med det nya synsättet/arbetssättet kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar.
Kunskap om äldres psykiska hälsa visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression.
Utöver utbildning i just psykisk ohälsa som letts av vår psykiatrisjuksköterska kommer förvaltningens Vård- och omsorgskonsulent leda arbetet med att integrera reda befintliga verksamheter och aktiviteter som pågår i samhället. Syftet är att nå denna målgrupp och bryta social isolering eller tillse att den inte uppkommer. Kommunens ambition är att kunna informera och lotsa individen att hitta aktiviteter eller föreningar. Kommunen ska även kunna ge information kring vilka stödinsatser Kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kontakter till andra myndigheter.
En tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar. För att möta behovet av stöd och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område.
Ett sätt att arbeta än mer förebyggande är ett
utvecklat samarbete mellan skola och Individ och familj. En arbetsgrupp sk multiteam har tillsatts och som består av chefer samt handläggare ifrån de olika förvaltningarna.
En översyn av lagen (1990:1404) om
kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb 2015.
Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens fem arbetsdagar inom den somatiska slutenvården och jämfört med dagens 30 dagar inom den psykiatriska slutenvården.
Den nya lagen lyder:” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och förväntas träda i kraft som tidigast årsskiftet 2017/2018. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, behandlade
utredningen 2015-05-22 och gav länsstyrgruppen i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur en samverkansöverenskommelse kan utformas i Sörmlands kommuner och Landsting. Den politiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget.
I februari 2016 hölls ett mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Förslag på överenskommelse kommer att redovisas NSV under hösten 2016 varefter implementering kommer att påbörjas under 2017.
Värt att nämna är att samverkan med landstinget och andra aktörer kommer att vara förutsättningen för att den nya lagen inte ska medföra ökade kostnader för kommunen. Det innebär att utskrivningsklara patienter/brukare ska vid hemgång veta vem som är ansvarig läkare, ha en underskriven Sip (samordnad individuell plan), eventuella hjälpmedel och bostadsanpassningar etc arrangerade. Risk finns annars för att individen tvingast stanna på sjukhus (i onödan) samt att Kommunen får betalningsansvar (i onödan).
Under 2016 har planering av införandet av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa) påbörjats. ICF rekommenderas av Socialstyrelsen och är en av WHO:s huvudklassifikationer. Syftet med att införa ICF är att skapa ett gemensamt professionellt språk (standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa) och kan användas som ett verktyg för att
beskriva och dokumentera aktuellt
funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inomolika områdeninom vård och omsorg. Det kan också användas som statistiskt verktyg för att samla in och sammanställa data för olika ändamål.
Socialstyrelsen har även introducerat ÄBIC (äldres behov i centrum) som innebär en strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av ICF. Socialstyrelsen har
vidareutvecklat ÄBIC till att även innefatta vuxna med funktionsnedsättning varför IBIC (Individens behov i centrum) är ett mer heltäckande begrepp.
Med hänvisning till de nya arbetssätt som nu är på väg att införas i vård och omsorg samt till den nya lagen (Lag om samverkan vid utskrivning från sluten- och sjukvård) är det av stor betydelse att underlätta för en mer entydig kommunikation (där alla vet vad som menas och menar samma sak) och samarbete över professionsgränserna.
För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning ”Attraktiv arbetsgivare” och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarled undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända.
Planering av projektet har påbörjats och pilotprojektet kommer att löpa mellan den 1 augusti 2016 tom 31 juli 2019.
Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har ett samarbete med Previa påbörjats i syfte att höja hälsotalen (och sänka sjuktalen) genom att arbeta mer förebyggande än vad som gjorts tidigare.
Satsningen kommer också att inkludera fördjupad kunskap avseende den psykosociala och
organisatoriska arbetsmiljön med koppling till att Arbetsmiljöverket beslutat om en ny föreskrift gällande just detta. Regler kring detta är inget nytt men den nya föreskriften är ett förtydligande.
Projektets kommer att ta form under hösten 2016 och pågå även under 2017.
Då chefer har en central roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö, är deras arbetsmiljö minst lika viktig att belysa.
Regelbunden reflektions- och ledarskapsutveckling kommer av den anledningen fortsättningsvis att prioriteras.
Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a.
”överanställning” under vissa perioder, kontinuerlig översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid förändringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig uppföljning av sysselsättningsgraden för varje enhet. Arbete pågår med att ta fram ytterligare förslag på åtgärder i syfte att höja
sysselsättningsgraden. Under 2016 har en
fokusgrupp skapats i syfte att ta reda på vad det är som gör att fler inte önskar höja sin
sysselsättningsgrad än vad som är realiteten idag.
Redan under 2016 har förvaltningen sett över behov av utveckling inom IT. För att följa
utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT nu och de kommande åren. För att täcka kostnader för utvecklingen inom IT är en utökning av ram nödvändig.
Rationaliseringar
Budgeten 2017 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 855 tkr. Utöver detta år 2017 finns ett besparingspaket på 2,5 mkr som inom VO nämnden benämns som
möjlighetspaket då nya lösningar, innovationer och arbetssätt är ledorden i detta paket.
Ramförändringar
Utifrån den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen har en ramjustering gjorts med +6,7 mkr för 2017. En utökning av ram med +5 mkr har även gjorts avseende demografisk utveckling inom funktionshinderområdet. Det föreligger däremot ytterligare behov av utökning av ram för funktionshinderområdet med ca 5 mkr kopplat till de ärenden som inomkommit till största delen under år 2015 men som under 2016 och 2017 finns med helårseffekt.
Verksamheten 2018-2019
Ovan beskrivna åtgärder, ”möjligheter” och projekt kommer att pågå även flera år framåt. Det handlar i många delar om ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i den personcentrerade vården. För att möta den demografiska utvecklingen (som
innebär fler antal individer som kommer att behöva insats) med bibehållen kvalité samt en ekonomi i balans är det helt avgörande att kunna fördela resurser rätt samt lägga dem där behovet är som störst. Det man kan kalla för ett vårdlogistiskt perspektiv. Vårdlogistik definieras som de
aktiviteter som gör att ”rätt brukare, får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad ” Det logistiska synsättet innebär att man fokuserar på flödet och det som når fram till kund. Det i sin tur förutsätter en intakt och ”frisk” organisation med tydlig struktur. Det betyder också att arbetet med att vara en Attraktiv arbetsgivare kommer att fortsätta, liksom att främja hälsan hos personalen samt utveckla och ge näring till ett gott ledarskap.
Den äldre befolkningen d.v.s. 85 år och äldre har legat relativt konstant i antal de senaste åren men kommer (enligt den demografiska statistiken) successivt att öka i antal. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer.
Enligt statistik från SCB kommer antalet
finsktalande och eller med finskt ursprung på sikt att öka. Det är därför sannolikt att finskspråkiga vårdtagare kommer att bli fler och behovet av finskspråkig personal en realitet.
Personal
Personal Budget Budget Förändr
2016 2017 %
Personalkostnader, tkr 124 060 130 162 5%
Personalkostn/total
kostnad 69% 69% 0%
Ekologisk utveckling
Alla anställda har genomgått en webbaserad miljöutbildning. Miljöombud finns på flera enheter inom förvaltningen.
Förvaltningen befinner sig i dag på
miljöledningsnivå 1. Under hösten 2015 har kommunekologen samt en student från
miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet arbetat fram en miljöutredning. Utredningen färdigställdes i slutet av året och innehåller b.la förslag på miljöpolicy och nyckeltal. Ett förslag som förvaltningen inom det närmsta kommer att arbeta
vidare utifrån. Målet är också att gradera till miljöledningssystemsnivå 2. En ny rese- och fordonspolicy kommer antas under 2016 med ett förtydligat miljöperspektiv för alla förvaltningar att förhålla sig till.
Cyklar användas ofta för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för.
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Vård och omsorgsnämnden Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0156- 52054
charlotte.karlsson@trosa.se
Tjänsteskrivelse
Datum
2016-03-03
Diarienummer
VON 2016/16
Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Förslag till beslut
Vård och omsorgsnämnden beslutar
att anta Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar 2016 som ersätter Riktlinje för kommunens Hälso- och sjukvårdsansvar 2005 (Dnr 2005/480)
Ärendet
Tidigare riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar beslutades 2005 när kommunen ännu inte hade ansvar för hemsjukvården, vilket övertogs 2010. Den reviderade riktlinjen beskriver kommunens ansvar för hemsjukvården och att Landstinget och kommunen ska besluta gemensamt om vem som ska skrivas in.
Den tar också upp att landstinget har rätt att fatta beslut om att kommunens legitimerade personal ska göra enstaka hembesök, även till patient som inte är inskriven i hemsjukvård och därmed inte kända av kommunen.
Kajsa Fisk Charlotte Karlsson
Produktionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Vård- och omsorg
Bilaga
1. Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
2. Riktlinjer för kommunense hälso- och sjukvårdsansvar 2005
Beslut till
Författningssamlingen
Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Antagen av: Vård- och omsorgsnämnden 2016-XX-XX, § X Dokumentkategori: Styrdokument
Dokumenttyp: Riktlinje
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Överförmyndaren Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82
nadja.skog@trosa.se
Riktlinje
Datum
2016-04-25
Diarienummer
VON 2016/16
Innehållsförteckning
Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ... 2
Bakgrund ... 2
Ansvar ... 2
Tröskelprincipen ... 2
Vårdnivå ... 2
Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal ... 2
Delegering och uppdrag från extern vårdgivares personal ... 3
Styrande och rådgivande dokument ... 3
Hembesök ... 3
Utrustning ... 3
Enskild verksamhet ... 3
Lagar, avtal och överenskommelser ... 4
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(5)
Överförmyndaren 2016-04-25
Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Bakgrund
Trosa kommuns hälso- och sjukvård omfattar omvårdnad, förebyggande hälsovård, rehabilitering, habilitering, förskrivning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar till de personer som bor på särskilt boende (SÄBO), bostad med särskild service, de som vistas på daglig verksamhet och på daglig sysselsättning. Sedan 2010 ingår även hemsjukvård enligt den s.k. Tröskelprincipen. I Trosa kommun kallas all hälso- och sjukvård som utförs av kommunens personal för Hemsjukvård oavsett var patienten bor.
Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet vilket kräver att
personalen har rätt kompetens, erbjuds kompetensutveckling och att bemanningen grundas på patienternas behov.
Ansvar
Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare för kommunens hälso- och sjukvård och har ansvar för patientsäkerheten.
Produktionschefen för Vård och omsorg har det övergripande ledningsansvaret för hälso- och sjukvården och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för uppföljning av kvaliteten och patientsäkerheten.
Länsövergripande och lokala avtal och/eller överenskommelser styr ansvarsfördelningen mellan Trosa kommun och Landstinget Sörmland.
Tröskelprincipen
Tröskelprincipen innebär att hemsjukvård ges till personer 18 år och äldre som bor i ordinärt boende men som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte självständigt eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller
mottagning. Behovet bedöms individuellt och legitimerad personal i landstinget och kommunen beslutar gemensamt vem som ska skrivas in i hemsjukvården. Personer som bor i gruppboende eller vistas på daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till hemsjukvård men
huvudriktningen är att de ska besöka vårdcentral eller mottagning om de kan göra det själva eller med stöd av andra.
Vårdnivå
Kommunens hälso- och sjukvård ges till och med sjuksköterskas nivå.
Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal
Kommunens legitimerade personal utgörs av sjuksköterskor,
fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De utför och ordinerar sjukvårdsåtgärder inom ramen för sina ansvarsområden samt utför insatser som ordineras av läkare. Landstinget har läkaransvaret och endast de fåranställa läkare.
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 3(5)
Överförmyndaren 2016-04-25
Undersköterskor och omvårdnadsassistenter är att betrakta som hälso- och
sjukvårdspersonal när de utför hälso- och sjukvårdsåtgärder, vilket omfattar mer än de delegerade åtgärderna.
Delegering och uppdrag från extern vårdgivares personal
Kommunens omvårdnadspersonal får utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion eller på delegering från kommunens legitimerade personal. Instruktion eller delegering kan även ges av leg. personal hos annan vårdgivare om
omvårdnadspersonalens chef först godkänt detta
.
Styrande och rådgivande dokument
Nationella föreskrifter, vårdprogram och allmänna råd beskriver vad som ska utföras i hälso- och sjukvården och länsövergripande överenskommelser och samverkansavtal beskriver ansvarsgränser mellan landstinget och kommunen.
Länsövergripande rutiner samt vård och omsorgskontorets riktlinjer och rutiner beskriver hur vården ska utföras.
Cheferna i verksamheten ska med detta som grund ta fram rutiner och verka för att de är kända och att de följs. Riktlinjer och rutiner ska ses som ett stöd och en vägledning för hur arbetet ska bedrivas. När händelser avviker från den normala och förväntade utvecklingen har personalen ledningens stöd i att frångå rutinerna om det krävs för att kunna lösa situationen på bästa sätt.
Hembesök
Kommunens åtagande innebär även att göra hembesök såväl till patienter som är inskrivna i hemsjukvård som till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården (enstaka hembesök). Enstaka hembesök av sjukgymnast/arbetsterapeut till personer som inte är inskrivna i hemsjukvård kan ske direkt på uppdrag av den enskilde eller en närstående. Åtgärden är hemsjukvård eftersom den behöver utföras i hemmet. Vid enstaka hembesök av sjuksköterska gör landstinget (vårdcentral, primärvårdsjour, akutmottagning, sjukvårdsupplysningen) en bedömning av patientens hälsotillstånd och har tolkningsföreträde för beslut om ärendet ska handläggas på mottagning eller genom ett hembesök av kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal.
Utrustning
Kommunen ansvarar för basal hälso- och sjukvårdsutrustning
Vid läkarordinerad provtagning och undersökning som kräver särskild utrustning (t.ex. EKG) ansvarar landstinget för utrustningen.
Enskild verksamhet
Trosa kommun har inte hälso- och sjukvårdsansvar i enskild verksamhet som drivs av bolag, samfällighet, stiftelse o dyl. med tillstånd enligt LSS eller SoL. Det är den placerande kommunen som har ansvar för att försäkra sig om att den person som man placerar erbjuds god hälso- och sjukvård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav.
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 4(5)
Överförmyndaren 2016-04-25
Lagar, avtal och överenskommelser Styrande, ledande och rådgivande dokument:
Hälso- och sjukvårdslag (1982.763) https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/
Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Södermanlands län
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/13736/Avtalkommunaliseringavhemv arden.pdf
Länk till Praktiska anvisningar, Kommunalisering av hemsjukvården i Sörmland http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/13736/Praktiska%20anvisningar%20 hemsjukv%c3%a5rd%202015.pdf
Hemsjukvård i Sörmland – ett ansvar för både kommunerna och landstinget.
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/13736/Folder%20personal%2015022 3.pdf
Patientsäkerhetslag (2010:659)
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659/
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykiatriska funktionsnedsättningarna
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/4758/Lokal%20%c3%b6k%20psyk%
20s%c3%b6dra%202015.pdf
Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/4758/%c3%96k%20pv- specniv%c3%a5%20sg%20och%20at%202011%20-%20TRYGGVE.pdf Samverkansavtal om läkarmedverkan i kommunernas hälso- och sjukvård
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/15727/P%c3%a5skrivet%20l%c3%a 4karavtal%202014.pdf
1 KOMMUNENS
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
1/2
Riktlinjer utarbetad för:
Vård & Omsorg
Utgåva: 1 Ersätter:
Kvalitetsområde: Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Antagen av
Vård &Omsorgsnämnden 2005-08-29
Framtagen av ansvarig tjänsteman:
MAS, Helena Gustafsson
Giltig from: 2005-11-01
Riktlinjer för Kommunens Hälso- och sjukvårdsansvar
Hälso- och sjukvård i kommunal regi är ett erbjudande till de vårdtagare som genom handläggarbeslut enligt Socialtjänstlag (SoL) eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) beviljats plats i särskilt boende eller dagverksamhet.
I särskilt boende och dagverksamhet har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar till och med sjuksköterske- sjukgymnast- arbetsterapeutnivå, vilket dels innebär omvårdnad, rehabilitering, habilitering och förskrivning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar inom ramen för dessa yrkens specifika ansvars- och kunskapsområden (se mappen
PERSONAL: Funktionsbeskrivningar), dels insatser som dessa yrkesgrupper får och kan utföra efter ordination av läkare. För denna hälso- och sjukvård är kommunen huvudman.
Läkarinsatser är landstingets ansvar.
Vid läkarordinerad provtagning och undersökning som kräver särskild utrustning (tex EKG) ansvarar landstinget för utrustningen.
I ordinärt boende har landstinget hälso- och sjukvårdsansvar. Kommunens vårdpersonal kan dock utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion eller på delegering från distriktssköterska.
Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i korttidshem för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9§, oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller som enskild verksamhet.
Styrande, ledande och rådgivande dokument
Hälso- och sjukvårdslag (1982.763) 18§, Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enligt SoL, LSS m.m; Cirkulär 2003:82, Sveriges kommuner och
landsting.
2
Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i s.k enskild verksamhet som drivs av bolag, samfällighet, stiftelse o dyl med tillstånd enligt 23§LSS eller 6 kap respektive 7kap 1§ 1 st SoL
.
Om kommunen köper plats i bostad med särskild service som drivs som enskild
verksamhet har kommunen skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till de personer man placerar där. Den kommun som köper plats ansvarar för att den boende erbjuds en god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav. Detta gäller också kravet på att det skall finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Uppgiften kan utföras av den köpande kommunens MAS eller av en sjuksköterska som har erforderlig kompetens och är anställs av entreprenören. Av det avtal som upprättas mellan placerande kommun och den enskilda verksamheten skall framgå hur entreprenören skall fullgöra uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Genom lokala avtal och/eller överenskommelser kan ansvarsfördelningen mellan
kommunen och landstinget se annorlunda ut (se mappen LOKALT).
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0156- 52054
charlotte.karlsson@trosa.se
Tjänsteskrivelse
Datum
2016-04-15
Diarienummer
VON 2016/15
Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård
Förslag till beslut
Vård och omsorgsnämnden beslutar
att anta Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård som ersätter Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård 2005 (Dnr 2005/480)
Ärendet
Krav på dokumentationen i hälso- och sjukvård styrs av ett flertal lagar. Följande nya lagar har tillkommit sedan Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård beslutades 2005; Patientdatalagen SFS 2008:355 och föreskriften
Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 som reglerar dokumentation och säkerhet för datajournaler.
Lagen säkrar patientens rätt att neka informationsöverföring när införandet av datajournaler medförde en risk för att personlig information annars alltför lätt skulle kunna överlämnas till andra vårdgivare. Patientlag 2014:821 stärkte patientens rätt till delaktighet i vård och planering.
Riktlinjen beskriver syftet med patientjournalen och olika lagars krav på vad som ska ingå i den för att säkerställa en god och säker vård med patienten delaktig.
Patientjournalen är framför allt ett arbetsverktyg för personal i vården och ska beskriva aktuella händelser, mål för vården, analys, åtgärder för att nå målen, uppföljning och resultat och patienten har rätt att ta del av den.
Kajsa Fisk Charlotte Karlsson
Produktionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Bilagor
1. Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård 2016
2. Riktlinje för dokumentation i den kommunala hälso- och sjukvården 2005
Beslut till
Författningssamlingen
Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård
Antagen av: Vård- och omsorgsnämnden 2016-XX-XX, § X Dokumentkategori: Styrdokument
Dokumenttyp: Riktlinje
Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0156-520 54
charlotte.karlsson@trosa.se
Riktlinje
Datum
2016-04-21
Diarienummer
VON 2016/15
Innehållsförteckning
Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård ... 2 Bakgrund ... 2 Patientjournalens syfte ... 2 Patientjournalens språk och dess innehåll ... 2 Hälso- och sjukvårdspersonal ... 3 Dokumentationsskyldighet ... 4 Patientens rätt att få ta del av sin journal och menprövning ... 4 Sekretess, samtycke och vårdpersonalens behörighet att ta del av journal ... 4 Bakgrund till vården ... 4 Anamnes ... 4 Status, aktuellt hälsotillstånd ... 4 Vårdplan ... 5 Åtgärder/Ordinationer ... 5 Uppföljning av vård och behandling ... 5 Epikris ... 5 Referenser och lagar som styr journalföring och informationshantering inom hälso- och sjukvård ... 5
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(6)
Vård- och omsorgskontoret 2016-04-21
Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård
Bakgrund
Inom hälso- och sjukvård hanteras mycket information, vården ges hela dygnet och många personer kan vara inblandade i den enskilde patientens vård. För att säkerställa en god och säker vård finns lagstadgad skyldighet att föra
patientjournal med uppgifter om bedömningar, beslut, genomförande och utvärdering av den vård som ges. Patienten och de närstående ska informeras om vård och behandling och den information de fått ska dokumenteras.
Informationen är en förutsättning för att patienten så långt det är möjligt ska kunna vara delaktig i planeringen.
Patientjournalen är ett arbetsredskap som ska vara tillgänglig för dem som planerar vården, de som deltar i den och för patienten själv. Informationen i journalen ska vara tillförlitlig och lätt att förstå, den ska vara skriven på svenska språket istället för latin när det är möjligt. En väl förd patientjournal innehåller aktuella händelser, mål för vården, planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och resultat och är grunden för en god och säker vård.
En journalhandling är alla de handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd, andra personliga förhållanden och de åtgärder som genomförs eller planeras. En journalhandling kan vara på papper, elektronisk, bild eller upptagning som kan avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel.
Patientjournalens syfte
En patientjournal är främst ett stöd och en informationskälla för de personer som ansvarar för eller vårdar patienten och för någon som inte tidigare träffat
patienten så att hen ska kunna göra en riktig bedömning och besluta om åtgärder. Patientjournalen ska bidra till att patienten får en god och säker vård genom att beskriva aktuella händelser, mål för vården och olika steg i
vårdprocessen såsom bedömning, planering, genomförande, utvärdering och resultat. Patientjournalen är även en källa för uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn, försäkringsärenden, rättsliga krav och forskning.
Patientjournalens språk och dess innehåll
Patientjournalerna i Trosa kommun förs elektroniskt i datajournaler, till journalen hör även information på papper som sparas i en journalmapp för varje patient.
Patientjournalen ska vara skriven på lättförståelig svenska för att patient och personal ska förstå informationen, men facktermer får användas för ökad
tydlighet. Endast förkortningar ur Medicinsk terminologi och Svenska Akademins Ordlista får användas. Texten ska vara tydlig utformad med omsorg så att den inte kan feltolkas eller uppfattas som kränkande av patienten eller dennes närstående.
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 3(6)
Vård- och omsorgskontoret 2016-04-21
Nedan följer de uppgifter som ska patientjournalen ska innehålla utöver
förändringar i patientens hälsotillstånd, bedömningar, planerade och genomförda åtgärder, uppföljningar och resultat liksom samtal med närstående och externa vårdgivare.
Journalen ska innehålla uppgift om;
patientens identitet
bakgrund till vården, vilket innebär aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar
undersökningsresultat, medicinsk diagnos och grund för mera betydande åtgärder, t.ex. förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel och
hjälpmedel
vidtagna och planerade åtgärder, omvårdnadsåtgärder och ordinationer av till exempel läkemedel och olika behandlingar
den information som lämnats till patienten om ställningstaganden inför val av behandlingsalternativ och om patientens möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning
en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling
överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen efterfrågas och svaret dokumenteras
vårdhygienisk smitta
epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård
vem som gjort en viss anteckning och när den gjordes
lämnade samtycken till informationsöverföring och registrering i kvalitetsregister
patientens egna önskemål om vård och behandling
id-uppgifter till medicintekniska produkter så att de kan spåras
intyg, remisser, behandlingsmeddelanden och andra inkommande och utgående uppgifter
vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP)
ansvariga för vården både hos externa vårdgivare och planeringsansvariga i kommunen
explosiva implantat
skydds- och begränsningsåtgärder
restriktioner
Hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårds personal utgörs i Trosa kommun av legitimerad (leg) personal vilket är sjuksköte rskor, arbetsterapeuter och fysioter apeuter (sjukgymnaster) samt av omvårdnadspersonal som är häl so- och sjukvårdspersonal när de utför de legerade arbetsuppgifter och när de biträder legitimerad yrkesutövare i hälso- och sjukvårdsuppgifter.
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 4(6)
Vård- och omsorgskontoret 2016-04-21
Dokumentationsskyldighet
All legitimerad personal inom hälso- och sjukvård är skyldig att föra journal och i Trosa kommun för varje legitimerad (leg.) profession sin egen jour nal men har läsbehörighet till de öv rigas. Journalanteckningar ska skrivas snarast för att aktuell information om patientens hälsotillstånd ska vara tillgänglig för dem som deltar i vården.
Patientens rätt att få ta del av sin journal och menprövning
Patienten har rätt att ta del av sin patientjournal efter att en s.k. menprövning har gjorts av ansvarig leg. personal. Menprövning innebär en bedömning av om journalen kan lämnas ut till patienten utan att uppgifter i den är till men, skada, för patienten eller de närstående. Socialstyrelsen avgör i de sällsynta fall där det bedöms finnas en risk för men.
Sekretess, samtycke och vårdpersonalens behörighet att ta del av journal Sekretesslagen kräver att patienten alltid måste tillfrågas och lämna sitt
samtycke innan personliga uppgifter får lämnas ut till närstående eller en annan vårdgivare, Nationell patientöversikt (NPÖ), eller nationella kvalitetsregister.
Patienten har alltid rätt att neka informationsöverföring vilket ska dokumenteras och journalen låsas
Endast personal som deltar i vården av en patient får ta del av hens personliga uppgifter och läsa journalen. Personalen har eget ansvar för att följa
Sekretesslagen. Arbetsgivaren ger begränsad behörighet till journalåtkomst och kontrollerar följsamheten genom att via loggar följa upp vilka som har varit inne i en datajournal.
Bakgrund till vården
Bakgrunden bör innehålla information dels om tiden före vårdtillfället (anamnes) och dels om den aktuella situationen (status).
Anamnes
Innefattar patientens eller närståendes beskrivning av patientens hälsa och levnadsförhållanden fram till den aktuella vårdkontakten (Hälsohistoria).
Uppgifter som belyser patientens aktuella tillstånd och situation och förhållanden som påverkar vård, omvårdnad och rehabilitering.
Uppgifter som har bedömts med hjälp av olika instrument, prover och undersökningar (objektiva) och uppgifter från tidigare journaler.
Status, aktuellt hälsotillstånd
Varje leg. profession ska göra en första sammansatt bedömning av patientens aktuella hälsotillstånd byggd på intervjuer av patienten och/eller närstående, observationer och olika undersökningar.
Förändring i patientens hälsotillstånd och händelser som kan påverka det ska dokumenteras kontinuerligt, liksom nya eller ändrade ordinationer och annat som kan påverka vården.
TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 5(6)
Vård- och omsorgskontoret 2016-04-21
Vårdplan
Målen för vården och planeringen för att nå dem ska dokumenteras i en vård- plan. Patientens problem, risker och egna resurser identifieras genom bedömning och analys. Målen för vården bestäms tillsammans med patienten, liksom tiden när de ska ha uppnåtts och därefter beslutas vilka åtgärder och ordinationer som ska leda till målen. Syftet med vårdplanen är att patienten och alla som är delak- tiga i patientens vård ska arbeta mot samma mål och tillsammans genomföra de beslutade åtgärderna. En vårdplan ska upprättas snarast efter att en patient har skrivits in i hemsjukvården, antingen hen bor på ett särskilt boende (SÄBO), ett gruppboende eller i ordinärt boende (ordbo).
Åtgärder/Ordinationer
Med ordination menas en sakkunnig instruktion om en viss behandling eller åtgärd. Den som sätter in en ordination ska dokumentera och signera den i journalen så att den som ska utföra ordinationen förstår precis vad som ska göras och hur det ska göras. Den som har utfört en åtgärd ska dokumentera att det är gjort. Läkaren ordinerar medicinska åtgärder, sjuksköterskan ordinerar omvårdnadsåtgärder, arbetsterapeuten ordinerar arbetsterapi, sjukgymnasten ordinerar sjukgymnastik, träning och så vidare.
Uppföljning av vård och behandling
Resultatet av åtgärderna följs upp genom nya bedömningar och dokumenteras som förändrat status hos patienten. Patientens status jämförs med de uppsatta målen vid den beslutade tiden för uppföljning och resultatet, om målen uppnåtts eller inte, dokumenteras i vårdplanen.
Epikris
När vårdtiden avslutas genom att patienten skrivs ut, flyttar till en annan enhet eller avlider ska varje leg. profession skriva en epikris med sammanfattning och utvärdering av den vård och behandling som har getts.
Vårdförloppet ska kunna följas i efterhand genom epikris och vårdplan som ger en samlad bedömning av patientens behov och vilka av dessa som har kunnat tillgodoses.
Referenser och lagar som styr journalföring och informationshantering inom hälso- och sjukvård
Patientdatalagen SFS 2008:355
Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14
Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005:27
Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2013:7
Patientlag 2014:821
Vårdhandboken
1
KOMMUNENSHÄLSO- OCHSJUKVÅRD
