VON Kallelse 2018-03-13

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten

Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare 0156-520 82

nadja.skog@trosa.se

Kallelse

Datum

2018-02-28

Tid: Tisdagen den 13 mars 2018, kl. 13.30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad

Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten kl 12.30 i lilla konferensrummet Gruppmöte oppositionen kl 12.30 i samlingssalen

Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordning

2. Hälso- och sjukvårdschef Christoph Törnfeldt presenterar sig

3. Patientsäkerhetsberättelse 2017 VON 2018/14

4. Bokslut 2017 för vård- och omsorgsnämnden VON 2018/10

5. Utförd internkontrollplan 2017 VON 2017/13

6. Internkontrollplan 2018 för vård- och omsorgsnämnden VON 2018/11

7. Kvalitet i särskilt boende VON 2018/13

8. Revidering av vård- och omsorgsnämndens delegeringsordning VON 2018/12 9. Revidering av attesträtter för politisk ledning VON 2018/4 10. Korttidsboende på Häradsgården

(inga handlingar)

11. Trygg hemgång & effektiv samverkan

(inga handlingar)

12. Nyckeltal

(inga handlingar)

13. Uppföljning frigör tid till omvårdnad

(inga handlingar)

14. Per-Uno informerar om färdtjänst

(inga handlingar)

15. Dom i Högsta förvaltningsdomstolen

(inga handlingar)

16. Information från produktionschef Fredrik Yllman

(inga handlingar)

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Kanslienheten 2018-02-28

17. Anmälan av delegationsbeslut VON 2017/1

18. Anmälningsärenden VON 2017/2

Martina Johansson Nadja Furuberget Skog

Ordförande Nämndsekreterare

(3)

(4)

Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson

Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0156- 52054

charlotte.karlsson@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2018-02-28

Diarienummer

VON 2018/14

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Förslag till beslut

Vård och omsorgsnämnden godtar Patientsäkerhetsberättelsen för 2017 och de föreslagna målen för år 2018.

Sammanfattning

Hälso- och sjukvårdsenheten verksamhetsmål för år 2018 har tagits fram utifrån de mål Nämnden för socialtjänst och vård (NSV) och socialstyrelsen tagit fram.

Utomstående sakkunniga granskar varje år läkemedelshanteringen, hygienen och uppsökande tandvård. Hygienen vad gäller arbetskläder och tvätt hade stora brister i hemtjänst och hemsjukvård.

Avvikelser och risker rapporteras av all personal och följs upp på team - och omvårdnadsträffar där man tillsammans söker orsaker och beslutar om förebyggande åtgärder.

Antalet fall har minskat med 27 % sedan föregående år vilket tyder på ett mycket bra förebyggande arbete.

Legitimerad personal registrerar i fyra av de nationella registren för strukturerade bedömningar, förslag på åtgärder och uppföljningar genom nationellt framtagna kvalitetsindikatorer.

Patienter med demenssjukdom och deras anhöriga ska få ett bättre stöd i ordinärt boende och samarbetet med vårdcentralens personal ökar.

Trygg hemgång och effektiv samverkan. Sörmlands kommuner och landsting har samarbetat intensivt under året för att få samverkansrutiner och teknik på plats för att klara den nya lagen med betalningsansvar efter tre dagar.

Trygg hemgång med intensivt stöd och rehabilitering efter sjukhusvistelse har ökat under året och patienten skrivs i normalfallet ut till hemmet.

Mål för 2018, bl. a. mål för vård i livets slut och förbättrad hygien för arbetskläder.

(5)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

Vård och omsorgskontoret 2018-02-28

Fredrik Yllman Charlotte Karlsson

Produktionschef vård och omsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Bilagor

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

(6)

Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Vård- och omsorg i Trosa kommun

2018-xx-xx, dnr VON 2017/XX

(7)

TROSA KOMMUN 2018-02-15 Vård- och omsorgsnämnden

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:699) ... 4

Ny lag; Samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvård (SF 2017:612) ... 5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 5

Struktur för uppföljning och utvärdering av patientsäkerhet ... 5

Mål för patientsäkerhetsarbetet 2018 ... 6

Att uppfylla lagens krav på hygien för arbetskläder inom vård och omsorg ... 6

God demensvård ... 6

God vård i livets slut ... 6

Rehabiliterande arbetssätt ... 7

Fallprevention ... 7

Senior alert ... 7

Patientsäkerhet 2017 ... 7

Trygg hemgång och effektiv samverkan ... 7

Läkarbesök utanför kontorstid ... 7

SSIH specialistsjukvård i hemmet ... 7

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd ... 7

Kvalitetsgranskningar, kontroller och årliga uppföljningar ... 8

Internkontrollplan ... 8

Apotekets granskning av läkemedelshanteringen ... 8

Hygienronder ... 8

Arbetskläder och tvätt, Stora hygienbrister medför risk för smittspridning ... 8

Journalgranskning ... 9

Loggkontroll av journal ... 9

Patientjournalen i Treserva ... 9

Avvikelser och risker ... 9

Avvikelserapportering till och från externa vårdgivare ... 9

Interna avvikelser ... 9

Fallavvikelser ... 10

Sociala avvikelser, tillbud och arbetsmiljö ... 10

Sociala avvikelser ... 10

Arbetsmiljö och tillbud ... 10

Nationella kvalitetsregister ... 10

Senior alert (SA) ... 10

Svenska palliativregistret ... 11

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD ... 11

SveDem Svenska demensregistret ... 11

Nationella punktprevalensmätningar (PPM) ... 11

Nutrition, trycksår och fall... 11

VRI Vårdrelaterade infektioner i svenska HALT ... 12

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten ... 12

Samordnad individuell plan SIP ... 12

Teamarbete ... 12

Demenssjuksköterskor, silviasystrar och demensteam ... 12

Trygg hemgång ... 12

(8)

2

Trosamodellen, prerehab ... 12

Rehabilitering ... 13

Fallförebyggande insatser ... 13

Enheternas redovisning av sina åtgärder för förbättrad patientsäkerhet ... 13

Hemtjänsten ... 13

SÄBO ... 14

Häradsgården ... 14

Trosagården ... 14

Ängsgården ... 14

Rekryteringssvårigheter ... 15

Rekrytera leg personal ... 15

Rekrytera omvårdnadspersonal ... 15

Kompetensutveckling ... 16

Säker förflyttning ... 16

Förebygga trycksår ... 16

Rehabpärm ... 16

Webbkonton/e-postadresser ... 16

Delegering av läkemedelshantering ... 16

Munhälsa ... 16

Medicintekniska produkter (MTP) ... 16

Läkarmedverkan ... 16

Anmälningar och klagomål ... 17

Lex Maria ... 17

Patientnämnden ... 17

Inspektionen för vård- och omsorg IVO ... 17

Samarbetsforum för att öka patientsäkerheten ... 17

Länsstyrgruppen för närvård ... 17

Arbetsgrupp Södra Äldre/funktionshinder ... 17

Arbetsgrupp Södra Psykiatri/ funktionshinder ... 18

Beredningsgrupp hjälpmedel ... 18

Tryggve hemsjukvård ... 18

Nätverk för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor(MAS) ... 18

Närvårdsledning ... 18

Akutkliniken i Nyköping ... 18

Trygg hemgång och effektiv samverkan ... 19

Digitaliseringsprojekt ... 19

Möten med SSIH (specialiserad sjukvård i hemmet) ... 19

(9)

3

Sammanfattning

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) i Sörmland har satt mål för bättre vård och omsorg för äldre i länet. Utifrån dessa har Hälso- och sjukvårdsenheten satt egna verksamhetsmål för år 2017.

Ledningen för Vård och omsorg (VoO) gör varje år en internkontrollplan där områden som kan innebära en risk för patientsäkerheten ingår. Vård–

och omsorgsnämnden (VON) informeras om risker, förebyggande

åtgärder och beskrivning av hur planen för att följa upp resultatet under året ser ut. Uppföljningarna redovisas för VON i början av påföljande år.

Granskning av läkemedelshanteringen, hygienen och uppsökande tandvård granskas av utomstående sakkunniga varje år och

patientjournalerna granskas av MAS. Hygienen hade stora brister vad gäller arbetskläder, tvätt och utrymmen för detta i hemtjänst och hemsjukvård.

Avvikelser och risker från planerad och god vård rapporteras av all personal. Avvikelserna följs upp på enheternas team- och

omvårdnadsträffar där man tillsammans söker orsaker och beslutar om förebyggande åtgärder. Beslutade åtgärder förs in i avvikelsemodulen i Treserva och även i Genomförandeplaner, Planera dagen och

rutinändringar förs in i Kvalitetsledningssystemet Arbetsrutiner på

intranätet. Antalet fall har minskat med 27 % sedan föregående år vilket tyder på ett mycket bra förebyggande arbete.

Kvalitetsregister, legitimerad personalregistrerar i fyra av de nationella registren; Senior alert, Svenska palliativregistret, Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), och Svenska demensregistret Svedem. Dessa ger stöd för strukturerade bedömningar, förslag på åtgärder och uppföljningar genom nationellt framtagna

kvalitetsindikatorer.

Punktprevalensmätningar (PPM) för nutrition och nattfastans längd samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner. Mätningarna gör det möjligt att följa förändringar i verksamheten och att jämföra sig med övriga landet.

Demensvården har börjat utvecklas även i ordbo och samarbete har inletts med demenspersonal på vårdcentralen.

Trygg hemgång och effektiv samverkan. Sörmlands kommuner och landsting har samarbetat intensivt under året för att få

samverkansrutiner och teknik på plats för att klara den nya lagen med betalningsansvar efter tre dagar.

Trygg hemgång med intensivt stöd och rehabilitering efter sjukhusvistelse har fungerat allt bättre under året. Nu ska patienten i normalfallet skrivas ut till hemmet istället för till Korttidsplats med kostnadsfri träning av rehabpersonal och stöd av hemtjänst under två veckor.

Trosamodellen när människor söker stödinsats från kommunen träffar de en arbetsterapeut som bedömer funktionsnivån, beslutar om

(10)

4 trygghetslarm, förskriver hjälpmedel och kontakt med

fysioterapeut/sjukgymnast för träning för att stärka självständigheten och därmed öka livskvaliteten.

Mål för patientsäkerhetsarbetet

Anta de målnivåer för vård i livets slut har tagits fram av socialstyrelsen.

Åtgärda den bristande hygienen gällande arbetskläder och arbeta med kvalitetsregistren

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:699)

Vård- och omsorgsnämnden (VON) är som ansvarig vårdgivare i Trosa skyldig att upprätta en Patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).

Patientsäkerhetsberättelsen ska utgöra ett underlag för vårdgivarens patientsäkerhetsarbete och för tillsyn. Den ska också kunna användas för att informera andra intressenter om hur vårdgivaren arbetar med

patientsäkerhetsfrågor.

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder man gjort för att identifiera, analysera, förebygga och reducera risker, tillbud och negativa händelser i vården. Den ska också presentera vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete och vilka strategier och övergripande mål som finns för kommande år. Patienterna och deras närstående ska få möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

Vårdgivarens skyldighet enligt Patientsäkerhetslagen;

1§ Vårdgivaren är skyldig att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och

sjukvårdslagen upprätthålls.

2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

3 § Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att

1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt

2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.

4 § Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

(11)

5

Ny lag; Samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvård (SF 2017:612)

En ny lag om samverkan vid utskrivning från sjukhus trädde ikraft 2018- 01-01. För att klara omställningen arbetade landstinget och kommunerna i Sörmland intensivt i ett ”träningsläger” under 2017 som om den nya lagen redan hade börjat gälla. Ett flertal samverkansmöten organiserades under året och två länsövergripande samverkansgrupper bildades som hade täta möten, en för Trygg hemgång och effektiv samverkan och Digitaliseringsprojektet. Utskrivningsprocessen förbättrades under året men utvecklingen fortsätter. Trosa hade tidigt tekniken i hamn för att klara samordnad individuell plan (SIP) via videokonferenser.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Vård – och omsorgsnämnden (VON) är ansvarig vårdgivare och har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten vilket innebär att sätta mål för vården, att följa upp målen och att avsätta nödvändiga resurser för en god, säker och jämställd vård.

Produktionschefen/Verksamhetschef (PC)har ett övergripande ansvar för verksamheten och patientsäkerheten.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att följa upp patientsäkerheten och att vården är säker och håller hög kvalitet.

Enhetschef för hälso- och sjukvård (EC HSV) ansvarar för att den legitimerade personalen ger en god vård av hög kvalitet med god patientsäkerhet.

Enhetschef (EC) ansvarar för att omvårdnadspersonalen ger omsorg och omvårdnad med hög kvalitet och följer riktlinjer och rutiner.

Den legitimerade personalen (leg personal) har genom sitt yrkesansvar skyldighet att ge en god vård, med hög kvalitet och säkerhet.

Omvårdnadspersonalen ansvarar för att utföra både delegerade och övriga hälso- och sjukvårdsåtgärder enligt instruktion och rutiner.

Struktur för uppföljning och utvärdering av patientsäkerhet

Internkontrollplan

Kvalitetsgranskningar och årliga uppföljningar;

Granskning av läkemedelshantering Hygienrond

Journalgranskning

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd Avvikelser och risker

Nationella kvalitetsregister;

Senior alert

Svenska palliativregistret

(12)

6 BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens

SveDem Svenska demensregistret

Nationella Punktprevalensmätningar PPM;

PPM Trycksår, nutrition och fall

Svenska Halt, Vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling Nutrition och nattfastemätning

Anmälningar till;

Patientnämnden IVO

Lex Maria

Mål för patientsäkerhetsarbetet 2018

Att uppfylla lagens krav på hygien för arbetskläder inom vård och omsorg

Lagen kräver att byxor och överdel byts efter varje arbetspass och tvättas på arbetet. Tvätt och skötsel av arbetskläder har stora brister för personal inom hemtjänst, hemsjukvård och funktionshinder och bristerna gäller lokalerna, den maskinella utrustningen, antal klädesplagg/person, tvätthantering, sortering och antal klädskåp. Vård- och omsorgskontoret behöver införa de åtgärder som krävs för att uppnå god hygien.

God demensvård

Alla Trosa kommuns demensenheter registrerar i kvalitetsregistren SveDem och BPSD och använder de stöd och strategier som

rekommenderas i BPSD i sitt arbete för att mildra beteendemässiga svårigheter. Mål: 90 % av boende på demensenheter som har beteendemässiga svårigheter ska registreras i BPSD

God vård i livets slut

De målnivåer som Socialstyrelsen tagit fram sätts som Trosa kommuns mål för vård i livets;

 Munhälsobedömning under sista levnadsveckan minst 90 procent av patienterna

 Smärtskattning under sista levnadsveckan 100 procent av patienterna

 Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan minst 98 procent av patienterna

 Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan minst 98 procent av patienterna

 Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan minst 90 procent av patienterna

 Brytpunktssamtal - minst 98 procent av patienterna

(13)

7 Rehabiliterande arbetssätt

Fortsätta arbete med rehabilitering enligt Trosamodellen och Trygg hemgång.

Fallprevention

90 % av rapporterade fallavvikelser ska följas upp och kommenteras i Treserva.

Senior alert

Minst 90 % av de som bor i särskilt boende (SÄBO) ska ha en riskbedömning i Senior Alert och planerade åtgärder vid risk.

Minst 70 % av de boende i Ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvård ska ha en riskbedömning i Senior Alert och planerade åtgärder vid risk.

Patientsäkerhet 2017

Trygg hemgång och effektiv samverkan

Samarbete med sjukhus och vårdcentral och även internt för att klara en trygg och effektiv hemgång från sjukhus inom tre dagar. Arbetet ska fortsätta 2018.

Läkarbesök utanför kontorstid

Det var fortsatt svårt att få hembesök av läkare utanför kontorstid vilket medfört att sköra äldre måste åka till akuten på sjukhus för

läkarbedömning. Mål för 2017 var att verka för att äldre, sköra människor ska få ökade möjligheter till hembesök av primärvårdsläkare även under jourtid och att läkartiderna ska öka för hemsjukvårdens patienter, arbetet fortsätter 2018.

SSIH specialistsjukvård i hemmet

SSIH för Trosa och Gnesta startade i februari 2017. Under första halvåret var endast ett fåtal Trosapatienter inskrivna men fler skrevs in under det andra halvåret. Överenskommelsen inför starten var att Trosas

sjuksköterskor skulle ha ansvaret under natten men detta fungerade inte bra, patientsäkerheten blev lidande och samarbetet pausades. SSIH har även uppdraget att göra akuta hembesök till sköra äldre vilket vi hoppas kan starta 2018.

Uppsökande tandvård och tandvårdsstöd

Alla individer som har tre eller fler omsorgsinsatser/dag (inkl. larm) erbjuds en kostnadsfri tandvårdsbedömning utförd av tandhygienist 2 ggr/år och får även tandvårdsstöd, d.v.s. tandvård till kraftigt reducerad kostnad. Syftet är att stödja en god tandhälsa hos äldre och

funktionshindrade för att öka välbefinnande och livskvalitet.

Tandhygienisten ger skriftliga och muntliga råd för mun- och tandskötsel.

(14)

8 Ängsgården är med i ett projekt tillsammans med Folktandvården med fluorsköljning efter måltid.

Kvalitetsgranskningar, kontroller och årliga uppföljningar

Internkontrollplan

Riskanalys mynnar ut i en årlig internkontrollplan och i den ingår de patientsäkerhetsrisker som man har identifierat. Sannolikheten för att en händelse ska inträffa multipliceras med bedömd allvarlighetsgrad, vilket är konsekvensen för patienten om den identifierade risken inträffar.

Allvarligare risker redovisas för VON tillsammans med förebyggande åtgärder och beskrivning av hur resultatet ska följas upp under året.

Resultatet redovisas för VON vid årsbokslutet.

Apotekets granskning av läkemedelshanteringen

Varje år besöker apotekare alla enheter, granskar läkemedelshanteringen och träffar omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och deras chefer

.

Apotekaren granskar läkemedelsförråd, hur läkemedel förvaras hos patienterna, narkotikakontroller, om avvikelser följs upp och om lokala instruktioner för läkemedelshantering finns och följs. Apotekaren följde upp föregående års förbättringsplaner, de flesta hade åtgärdats och enheterna fick genomgående goda betyg. Apotekaren lämnade sin rapport för granskningen 2017 med de förbättringsåtgärder för 2018 som tagits fram i samverkan med den granskade enheten.

Hygienronder

Länets kommuner har gemensamt anställt två hygiensjuksköterskor som med stöd av smittskyddsläkare ger stöd, råd och hjälp om hygien och smittor. Hygienssk gör dessutom årligen hygienronder på enheterna då de granskar hur hygienen sköts, hur man hanterar personalkläder, tvätt, förvaring, sterilt och rent gods samt städning.

Arbetskläder och tvätt, Stora hygienbrister medför risk för smittspridning

Personalkläder och deras skötsel fungerar bra på SÄBO men har stora brister inom hemtjänst, hemsjukvård och funktionshinder.

Lagen kräver att byxor och överdel ska tvättas på arbetsplatsen efter varje

arbetspass. Personal inom funktionshinder saknar helt arbetskläder, i hemtjänsten saknas arbetskläder till vikarier, studerande och även till ordinarie personal.

Dessutom saknas mer än 60 omklädningsskåp. Personal i tjänst förväntas tvätta varje dag till de omkring 70 personal/dygn som utgår från Industrigatans lokaler.

För att sköta denna tvätt finns två vanliga familjetvättmaskiner och två vanliga torktumlare. De undermåliga förutsättningarna medför att de flesta inom hemtjänst tvättar sina kläder hemma. Många har för få arbetskläder varför svinnet är stort och detta bidrar även det till att man tvättar hemma vilket är en risk för

smittspridning både till de sköra äldre och hem till personalens familjer.

Legitimerad personal tvättar på arbetet vilket tar tid från patientarbetet vilket är ett slöseri med kompetens.

(15)

9

Protester har framförts mot att personalen inte bör se ut som på kliniker/sjukhus men det finns stora variationer och många arbetskläder ser helt ”civila” ut.

Journalgranskning Patientjournal

Den årliga granskningen av patientjournalerna kunde inte genomföras 2017 beroende på att MAS hade dubbla tjänster under det andra halvåret. Behovet av utbildning i dokumentation för de legitimerade professionerna som påtalats tidigare kvarstår. Journalföringen behöver utvecklas för att förbättra vårdkvaliteten och öka patientsäkerheten.

Omvårdnadspersonalen har 2017 behörighet att läsa patientjournalen och den leg. personalen kan läsa genomförandejournalen vilket underlättar samarbetet och förbättrar patientsäkerheten.

Loggkontroll av journal

Kraven har skärpts på vårdgivaren (VON) att återkommande kontrollera loggar på vem som har öppnat/läst en journal och om den personen är behörig. Rutin har ännu inte tagits fram och loggkontroll har inte genomförts.

Patientjournalen i Treserva

Avtalet med CGI för fortsatt användning av journalsystemet Treserva har förlängts. En ny version kallad Hälsoärenden med dokumentation enligt ICF ska införas under 2018.

Avvikelser och risker

Avvikelserapportering till och från externa vårdgivare

Information om brister i vårdkedjan skickas till vårdgivaren, chefen för enheten. Händelseanalys och planerade åtgärder ska återkopplas till avsändare vilket är MAS som även återkopplar till den som rapporterat avvikelsen. Under 2017 tog Trosa emot en avvikelse och skickade sex men framförde ytterligare några avvikelser mer informellt vid möten.

Interna avvikelser

All personal rapporterar risker och avvikelser från planerad vård och god vård. EC läser alla avvikelserapporter på sin enhet och vidarebefordrar dem till ansvarig leg. personal på området. Avvikelserna följs upp gemensamt två ggr/månad på teamträffar/omvårdnadsträffar då orsakerna identifieras och beslut fattas om förebyggande åtgärder.

Statistik över antalet avvikelser under året jämförs med föregående år i patientsäkerhetsberättelsen. EC redovisar de åtgärder man bestämt för att förebygga nya avvikelser vilket MAS sammanställer tillsammans med avvikelsestatistiken i årets Patientsäkerhetsberättelse.

(16)

10 Jämförelse mellan åren av ett urval avvikelser

2014 2015 2016 2017 Alla fall rapporter 272 311 830 604 Läkemedelrapporter 313 307 344 333 Ej utfört leg pers ord 8 3 6 5 Felaktigt utförd leg. pers ord 4 Brister i leg personals åtgärder 12 17 10 13 Övrigt rubrik 10 12 12 82

Tekniska hjälpmedel 21

Alla avvikelser inom HSV 605 648 1202 1062

Fallavvikelser

Det fallförebyggande arbetet fungerar mycket bra.

Omvårdnadspersonalen rapporterar fall och EC skickar avvikelsen till rehab och ssk som följer upp snabbt. Antalet fall har minskat från 830 år 2016 till 604 år 2017 vilket u.t. bedömer bero på att det gemensamma fallförebyggande arbetet verkligen har gett resultat.

Sociala avvikelser, tillbud och arbetsmiljö

Utöver avvikelserna inom hälso- och sjukvård tillkommer de sociala avvikelserna och arbetsmiljön, vilka tillsammans ger ytterligare 90 rapporter. VON har önskat att de sociala avvikelserna redovisas i Patientsäkerhetsberättelsen.

Sociala avvikelser

Under 2017 rapporterades även 69 sociala avvikelser, dessa handlar bl.a.

om att omvårdnads- eller trygghetsinsatser inte blivit utförda(24 tillfällen) eller brister i planeringen TES (13 tillfällen).

Arbetsmiljö och tillbud

Personal har rapporterat tillbud och brister i arbetsmiljön vid 21 tillfällen av dessa utsattes de för hot och våld vid 11 tillfällen och för skaderisk vid 10 tillfällen. Dessa ska anmälas som tillbud men har rapporterats som avvikelse och redovisas därför här.

Nationella kvalitetsregister

Kvalitetsregister har som syfte att ge verktyg för strukturerade

riskbedömningar, sätta in förebyggande åtgärder och följa upp resultatet för att förbättra livskvaliteten och förebygga ohälsa hos äldre.

Senior alert (SA)

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att förebygga ohälsa genom att identifiera risker och analysera orsaker för fall, trycksår, viktminskning, ohälsa i munnen och dysfunktion i blåsa. De två sistnämnda registreras inte Trosa. Registreringar görs minst två ggr/år och när risk upptäckts planeras och genomförs förebyggande

(17)

11 åtgärder, resultatet utvärderas senare. De första åren gjordes nästan enbart riskbedömningar men med åren har allt fler planerade åtgärder registrerats och utförda åtgärder vid risk.

Sammanlagt gjordes riskbedömningar år 2017 på 137 personer och av dessa identifierades en risk hos 78 % av patienterna, åtgärder planerades hos 88 % och åtgärder utfördes för 71 %. Det gjordes 302

fallbedömningar på 80 personer och 56 personer identifierades med ett BMI under 22 med risk för undernäring och trycksår fanns hos 12 personer.

Svenska palliativregistret

Efter ett dödsfall besvarar sjuksköterskan en enkät om hur vården av en person i livets slutskede har varit den sista levnadsveckan med syfte att förbättra vården. Personalen använder resultatet för att se vad som behöver förbättras. Av de 11 kvalitetsindikatorerna hade åtta förbättrats men tre hade försämrats under 2017, dessa var mänsklig närvaro i dödsögonblicket (88,5 %), antalet munhälsobedömningar (61,5 %) och utförd validerad smärtskattning med bedömningsinstrument (40 %) men 92,5 % av patienterna bedömdes vara väl smärtstillade.

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Symtomen kan vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande.

Uppgifter om problem, diagnos, behandling och resultat registreras och registret ger förslag på åtgärder, bemötande, omvårdnadsstrategier och ibland läkemedel med syfte att lindra den dementes lidande och öka livskvalitén. Registret används på alla Trosas demensenheter för att säkra kvaliteten i omvårdnaden genom strukturerade bedömningar och åtgärder, ständiga uppföljningar och för att sätta upp tydliga mål.

SveDem Svenska demensregistret

Demenssjukdom ökar i Sverige i takt med att befolkningen blir äldre, cirka 24 000 nyinsjuknar varje år. Syftet med SveDem är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för diagnos och behandling med målet att nå en likvärdig, optimerad behandlig. Alla demensenheter i Trosa registrerar i Svedem.

Nationella punktprevalensmätningar (PPM)

PPM innebär att en förekomst av någon eller några bestämda företeelser mäts under en dag. Registreringarna görs i Sveriges kommuners och landstings (SKL) nationella register.

Nutrition, trycksår och fall

Fall, trycksår och undernäring utgör risker för försämrad hälsa. PPM gjordes i ordinärt boende och på SÄBO vår och höst 2017.

(18)

12 VRI Vårdrelaterade infektioner i svenska HALT

SÄBO i Trosa mätte VRI hösten 2017 och av 68 patienter hade 1%

förvärvat en infektion på SÄBO och genomsnittet i riket var 1% och på Säbo Trosa behandlades 1% med antibiotika och rikets genomsnitt var 3%.

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten

Samordnad individuell plan SIP

Varje patient som skrivs in hemsjukvården på SÄBO eller i ordinärt boende och har flera vårdgivare ska ha en Samordnad Individuell plan (SIP) med namn, kontaktuppgifter och information om vem som ansvarar för vad.

Teamarbete

Arbetet för att stärka teamen runt patienterna har fortsatt, både i SÄBO och i ordinärt boende. Varje team består av sjuksköterska,

arbetsterapeut, fysioterapeut/ sjukgymnast, omvårdnadspersonal och samordnare eller EC som under 2017 har träffats regelbundet på teamträffar eller omvårdnadsträffar.

Demenssjuksköterskor, silviasystrar och demensteam

Ett förbättringsarbete har påbörjats för att utveckla demensvården i ordinärt boende för att ge patienter och deras anhöriga ett bättre stöd.

Ängsgården har förstärkts så att där är två, ibland tre sjuksköterskor varav två även har ansvar för patienter med demenssjukdom i ordinärt boende. Omvårdnadsträffarna med demensteamet har kommit igång igen, samarbetet med demensavdelningarna på SÄBO är igång och möten har inletts med demenspersonal Trosa vårdcentral.

Trygg hemgång

Individen erbjuds möjligheten att komma direkt hem till ordinärt boende efter en sjukhusvistelse och att få allt stöd en behöver och intensiv rehabilitering kostnadsfritt under två veckor. Behöver en sedan fortsatt hjälp ansöker en om insatser. En arbetsterapeut och en fysioterapeut bedömer behovet av stöd och hjälpmedel och har ett nära samarbete med hemtjänsten. Syftet är att stärka funktions- och aktivitetsförmågan för ökad självständighet och livskvalitet och samtidigt minska behov av stödinsatser.

Trosamodellen, prerehab

Fokus på rehabilitering och självständighet. När den enskilde ansöker om trygghetslarm eller andra insatser erbjuds ett hembesök av en

arbetsterapeut. Tillsammans går man igenom vad den enskilde känner sig otrygg med. Arbetsterapeuten bedömer den enskildes funktionsförmåga, visar hur man kan utföra sysslor på ett säkert sätt och kan även förskriva

(19)

13 hjälpmedel. En sjukgymnast bedömer aktivitetsförmågan och erbjuder träning för att öka den enskildes aktivitetsförmåga för att återfå eller bevara självständigheten. Därefter ansöker den enskilde om ev. insatser utöver trygghetslarmet.

Rehabilitering

Rehabpersonalen använder instrumentet COPM för att bedöma rehabiliteringspotential och alla har utbildning i

fallpreventionsprogrammet Otago och använder det. Individuell träning enligt Otago pågår under ett helt år, arbetet påbörjades 2016. Resultat:

trots den i sammanhanget korta tiden och trots att

fysioterapeuter/sjukgymnaster varit underbemannade eftersom de inte kunnat rekryteras, har flera patienter redan genomgått hela programmet och nått hel eller kraftigt förbättrad självständighet.

Fallförebyggande insatser

Alla fallavvikelser följs upp av rehabperonal och v.b. av ssk.

Fallförebyggande åtgärder diskuteras av all personal tillsammans i teamen och åtgärder bestäms, prövas och följs upp tillsammans.

Uppföljningar görs i teamen. Det fallförebyggande arbetet fungerar

mycket bra enligt alla personalkategorier och det ger även utslag i antalet fallavvikelser vilka minskat från fjolårets 830 till årets 604 fall.

Trycksårsförebyggande insatser

All personal har erbjudits utbildning om hur trycksår kan förebyggas och det har betonats att alla har ansvar för detta. Basförråd med avlastande hjälpmedel och bruksanvisning har införts under 2017 finns på alla enheter.

Enheternas redovisning av sina åtgärder för förbättrad patientsäkerhet

Hemtjänsten

Fortsatt arbete i mindre team för att öka kontinuiteten för brukarna och kompetensförsörjning bland personal.

Vi har tre samordnare som har det dagliga ansvaret för planering i teamen. Dagligt samarbete och rapportering mellan

sjuksköterskor/rehab/samordnare. Samordnare har morgonmöten med personalen där information om ändringar och avvikelser också tas upp.

Teamen har även kontinuerliga omvårdnadsträffar med sjuksköterska, rehabpersonal och handläggare (vid behov), där tas alla avvikelser tas upp.

Avvikelser tas upp på teamträffar tillsammans med enhetschef och

ansvarig samordnare. Detta har resulterat att antalet avvikelser fortsätter minska. De flesta läkemedelsavvikelser beror på att information inte gått fram till våra vikarier. De flesta avvikelser beror på att signeringslistan är

(20)

14 felaktigt eller inte ifylld. Med ny ”app” kommer det att bli lättare att säkerställa att det sker på rätt sätt.

Vi arbetar med ett nytt introduktionsprogram där vi verkligen trycker på vikten av att läsa uppdraget i TES. (Planeringsverktyg)

Vi har utarbetat tydliga rutiner vad gäller narkotiska preparat.

Rehab följer upp och åtgärdar alla fallavvikelser omgående och

återkopplar till hemtjänst. De flesta fallrapporter gäller ett fåtal personer med högt omvårdnadsbehov och när rätt hjälpmedel och kartläggning av problemen gjorts, har vi sett att rapporterna minskat.

SÄBO

Häradsgården Vi arbetar utifrån mål

Trygghet: kvalitetsregister som senior alert, BPSD och palliativregistret.

Kompetent personal dygnets alla timmar.

Rättsäkerhet: Personalen dokumenterar aktivt i journal arbetar utifrån vårdplaner samt upprättar genomförandeplaner.

Nöjdhet: Våra boende ska känna delaktighet, Vi ska fråga, lyssna och vara lyhörda för deras önskemål. Vi arbetar med kontaktmannanskap.

Avvikelser: Personalen skriver avvikelsen samt informerar sjuksköterska.

Enhetschef får avvikelsen och ansvarar för att informera berörd

legitimerad personal (sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut).

Avvikelsen tas sedan upp på dialog i berörd personalgrupp och på Omvårdnadsträffar, Varför har detta hänt? Vad ska vi göra så att detta inte upprepas?

Verksamheten med 40 boende hade 58 läkemedelsavvikelser 2017 mot 63 föregående år.

Avvikelserna består i huvudsak av att man har signerat men inte gett medicinen, oftast medicinen kl. 14.00. Avvikelse som berör leg Sjuksköterska skickas till berörd chef.

Anmälan om Lex Maria rapporterades. Utredningen gällde trycksår på hälarna. – Händelseanalys – Identifiera orsaker till skada och

åtgärdsplan.

Trosagården

Omvårdnadsträffar, samtal med personal på APT och avdelningsmöten.

Gällande ev. avvikelser på larm har jag dialog med Tunstall som är leverantör och sköter service.

Ängsgården

Vi fortsätter att arbeta individfokuserat utifrån individens behov.

(21)

15 Samarbete Chef, Omvårdnadspersonal, sjuksköterska och rehabpersonal som har omvårnadsträffar var annan vecka, vi går igenom HSL avvikelser med ett förebyggande arbete.

Arbetar med minskad nattfasta där vi utgår från SKL:s

rekommendationer som säger att det inte ska gå längre än 11 timmar utan nutrition. Ängsgården har lyckats hålla den tiden nere.

FoU Sörmland har gjort en film om vårt arbete ”Arbete med nattfasta hela dagen”

Senior Alért, Nutrition, fall, munhälsa och förebyggande åtgärder för eventuell trycksår med åtgärder och uppföljning minst 2 ggr/år.

BPSD, Minska/förebygga psykiska symtom vid demens, skattning görs var tredje månad som följs upp efter tre veckor, vid rätt åtgärd sätts den in i den enskildes genomförandeplan.

Swedem, Syftet är att förbättra livskvalité för våra boende, görs minst en gång per år.

Palliativa registret, lindra symtom vid livet slut.

Munhälsobedömning görs minst två gånger per år, projekt pågår med folktandvården där våra boenden får fluor sköljning efter lunch för att förebygga karries.

Läkare rond varje torsdag, årskontroll en gång om året.

Rekryteringssvårigheter

Rekrytera leg personal

Det tog ett år innan hälso- och sjukvårdsenheten lyckades rekrytera en fysioterapeut och underbemanningen ledde till en långtidssjukskrivning.

Ytterligare en fysioterapeut rekryterades efter årsskiftet och

rehabenheten är äntligen fulltalig. Det har hittills gått att rekrytera sjuksköterskor.

Rekrytera omvårdnadspersonal

Det har varit svårt att rekrytera omvårdnadspersonal till hemtjänsten med utbildning inom vård- och omsorg. Samtidigt minskade antalet sjukhusplatser vilket ökade behovet av stöd och vård både på SÄBO och i ordbo och detta medför att omvårdnadspersonalen i allt större

utsträckning måste utbildas inom den egna verksamheten. En sjuksköterska har kontinuerligt haft utbildning med personalen i hemtjänst

(22)

16

Kompetensutveckling

Säker förflyttning

Rehab har utbildat omvårdnadspersonalen i säkra förflyttningar och har ett program för att utbilda all omvårdnadspersonal.

Förebygga trycksår

Flera utbildningar för att förebygga trycksår har genomförts under året.

Rehabpärm

Under året har en rehabpärm införts hos varje patient som har mer avancerade hjälpmedel som t.ex. lyftar. Pärmen innehåller

användarinstruktioner, felsökning och kontaktnummer för felanmälan och även information med bilder på förflyttningar och viloställningar.

Webbkonton/e-postadresser

All personal har fått e-postadresser vilket är en förutsättning för att kunna göra nationella webbutbildningar.

Delegering av läkemedelshantering

Personal ska göra webbutbildningen: Arbeta säkert med läkemedel och få diplom godkänd. Därefter gör områdesansvarig ssk en individuell

bedömning om personalen har tillräcklig kunskap för att få en delegering i läkemedelshantering. Innan insulindelegering ges krävs diplom från webbutbildningen: Ge insulin och därefter görs en bedömning av teoretisk och praktisk kunskap.

Munhälsa

Folktandvården har gett årliga utbildningar om munhälsa till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.

Medicintekniska produkter (MTP)

MTP provas ut individuellt av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor som sedan har instruerat omvårdnadspersonalen i hur produkten ska hanteras.

Läkarmedverkan

Samarbetet med läkare på Trosa vårdcentral fungerar mycket bra men läkarbristen är ett problem. Patienter i hemsjukvård (SÄBO och ordinärt boende) ska enligt läkaravtalet för Sörmland få träffa ansvarig läkare minst en gång/år vilket fungerat mycket bra på SÄBO men läkartid saknas för de årliga uppföljningarna i ordinärt boende. Det har under 2017 varit fortsatt svårt att få oplanerade hembesök av läkare under jourtid och under kontorstid används rondtiden för hembesök i ordinärt boende, tid som ska är avsedd för planering och uppföljning. Svårigheten att få läkarbesök på jourtid medför att de sköra äldre måste åka till akutmottagning på sjukhus om läkarbedömning inte kan vänta.

(23)

17 Detta medför en belastning för den äldre människan och även en ökad risk för smitta.

Anmälningar och klagomål

Lex Maria

En anmälan har gjorts enligt Lex Maria under 2017gällande trycksår på hälarna. Åtgärder för att förebygga trycksår hade inte satts in i tillräcklig omfattning. Ett antal möjliga orsaker identifierades och åtgärder sattes in bl.a. finns nu ett basförråd med hjälpmedel på alla enheter,

rehabpersonalen har börjat utbilda all omvårdnadspersonal i förflyttningar och trycksårförebyggande åtgärder och en Rehabpärm har införts.

Patientnämnden

Ett ärende om brister i omvårdnad har inkommit under 2017, samma ärende som även utreddes och anmäldes enligt Lex Maria.

Inspektionen för vård- och omsorg IVO

En anmälan om brister i rutiner för narkotikahantering har mottagits av IVO efter en stöld 2016. IVO avslutade ärendet Juli 2017 då de bedömde vårdgivarens åtgärder tillräckliga.

Samarbetsforum för att öka patientsäkerheten

Landstinget och de nio kommunerna i Sörmland har en gemensam organisation för samverkan och kunskapsspridning

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård NSV Gemensam beslutsfattande plattform för samverkan och

kunskapsspridning inom vård, omsorg och socialtjänst mellan Sörmlands landsting och länets nio kommuner. Landstingsdirektören och berörda nämndsordförande är representerade.

Länsstyrgruppen för närvård

Länsstyrgruppen är beredningsgrupp till gemensamma nämnden NSV.

Deltagare är socialchefer och/eller vård- och omsorgschefer från kommunerna och divisionscheferna (t.ex. chefen för länets alla

vårdcentraler) från landstinget och de träffas sex ggr/år. Länsstyrgruppen har fyra beredningsgrupper under sig inom områden

Äldre/funktionshinder, Psykiatri/funktionshinder, Barn/funktionshinder och Hjälpmedel, dessa har alla i sin tur arbetsgrupper för länets norra, västra och södra del under sig. Styrgruppen är styrgrupp i

samverkansstrukturen och kan också välja att utse styrgrupp som rapporterar till NSV.

Arbetsgrupp Södra Äldre/funktionshinder

Möte där representanter från kommunerna i södra länsdelen och Nyköpings lasarett träffas för gemensamma frågor kring äldrevården.

Hälso- och sjukvårdschefen och MAS representerar Trosa.

(24)

18 Arbetsgrupp Södra Psykiatri/ funktionshinder

Arbetsgrupp med representanter från kommunerna i södra länsdelen och Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett för gemensamma frågor kring psykiatrivård och funktionshinder. Chefen för myndigheten representerar Trosa.

Beredningsgrupp hjälpmedel

Arbetsgrupp med representanter från länets all kommunerna träffas kring hjälpmedelsfrågor. Arbetsterapeut representerar hälso- och

sjukvårdschefen i Trosa.

Tryggve hemsjukvård

Chefen för hälso- och sjukvårdsenheten representerar Trosa i ett nätverk för Sörmlands kommuner och landsting som arbetar för att

överenskommelsen kring hemsjukvård ska tolkas lika och för att förbättra kommunikationen mellan vårdgivare vid hemgång från sjukhus.

Nätverk för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor(MAS) Möten en gång/månad. Omvärldsbevakar, driver kommunernas gemensamma patientsäkerhetsfrågor i länet, fördelar sinsemellan uppdrag i olika samverkansgrupper.

Närvårdsledning

Enhetschef för Hälso- och sjukvården och MAS har möten med primärvårdsledningen för Trosa VåC tre ggr/termin.

Akutkliniken i Nyköping

Samverkansmöten 2 ggr/år mellan ledning för akutkliniken och MAS- nätverket.

Hygien och smittskydd

MAS-nätverket möter smittskyddsläkare och hygiensjuksköterskor två gånger per år

Tandvårdsenheten

Möte med tandläkare, tandsköterskor och MAS-nätverket en gång per år

Hälsoval

Chefen för Hälsoval och vårdkoordinator träffar MAS-nätverket en gång per år

Apotek

Möte med MAS-nätverket en gång/per år

Läkemedelskommittén, Specialistgrupp för läkemedel och äldre Arbetar för säkra läkemedel till äldre och säker läkemedelshantering. MAS representerar Trosa. Möte tre ggr/termin

(25)

19 Trygg hemgång och effektiv samverkan

Patienter ska komma hem snabbt, säkert och effektivt från sjukhus genom att kommunikation och arbetssätt ska förbättras i vårdens övergångar. Produktionschefen för vård och omsorg medverkar i länsgemensam arbetsgrupp.

Trygg hemgång

Digitaliseringsprojekt

En länsgemensam arbetsgrupp har arbetat under 2017 föratt se över de processer i olika system som användas för att säkerställa

kommunikationen mellan olika vårdgivare. Projektet är ett led i ”Trygg och effektiv”. Systemansvarig för kommunikationssystemet Prator och MAS är projektledare i Trosa.

Möten med SSIH (specialiserad sjukvård i hemmet)

En gemensam enhet för SSIH och akuta läkarbesök till äldre patienter i hemmet har startat i januari 2017 i Trosa och Gnesta. En styrgrupp finns bestående av verksamhetscheferna för hälso- och sjukvård i de två kommunerna, cheferna för vårdcentralerna och chefen för SSIH ska samverka i det fortsatta arbetet.

Hjärtsviktsprocessen

MAS representerar Trosa, möte tre ggr/termin

(26)

(27)

Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman

Produktionschef 0156-521 15

fredrik.yllman@trosa.se

Tjänsteskrivelse

Datum

2018-03-01

Diarienummer

VON 2018/10

Bokslut 2017 för Vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden godkänner förslag till bokslut för 2017

Ärendet

Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat på –2 536 tkr vid årets slut. Resultatet inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert.

Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett underskott på –1 056 tkr. Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänstinsatser.

Färdtjänsten, som hanteras av myndighetskontoret, redovisar ett negativt resultat på -1 187 tkr. Underskottet har ökat med 30 % jämfört med 2016.

Funktionshinderområdet redovisar ett nära noll resultat på -126 tkr. Till följd av fler ärenden än budgeterat kompenserades nämnden med +6 217 tkr från central buffert i samband med delårsbokslutet.

Totalt redovisar Hälso- och sjukvårdsenheten (inklusive tekniska hjälpmedel) ett negativt resultat på -873 tkr. Avvikelsen beror främst på ökade personalkostnader och kostnader för tekniska hjälpmedel.

Enligt bilaga presenteras Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsberättelse.

Fredrik Yllman Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

1. Verksamhetsberättelse 2017 för vård- och omsorgsnämnden

(28)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Martina Johansson Produktionschef: Fredrik Yllman

Totalt, tkr 2017 2016 2015

Budget, netto -180 578 -167 945 -154 662

Utfall, netto -183 114 -175 760 -158 209

Avvikelse -2 536 -7 815 -3 547

Investering, netto 918 259 303

Antal årsarbetare 214 208 199

Antal kvinnor 232 228 219

Antal män 23 23 21

Frisknärvaro %* 65 65 66

Andel månadsavlönade som har fem eller färre sjukdagar per år.

Verksamhetsområde

 Äldreomsorg

 Funktionshinderområdet

 Hälso- sjukvård

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Ekonomisk analys

Vård- och omsorgsnämnden redovisar totalt sett ett negativt resultat på –2 536 tkr vid årets slut.

Resultatet inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänstinsatser.

Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett underskott på –1 056 tkr. Särskilt boende redovisar totalt +2 499 tkr där resultatenheterna (säbo) redovisar ett positivt resultat på +3 089 tkr (varav de genererat +460 tkr under 2017).

Hemtjänsten redovisar ett underskott på –2 670 tkr. Behovet av hemtjänst ligger fortfarande högre i relation till budget motsvarande -980 tkr.

Ökningen av hemtjänsttimmar ställer höga krav på omställning och rekrytering av ny personal.

Resultatenheten hemtjänst redovisar ett negativt resultat på -577 tkr medan hemtjänst anslag visar -1 113 tkr.

Klinikfärdighet förklarar –364 tkr av det totala underskottet inom äldreomsorgen. Anledningen ligger dels i att landstinget minskat antal vårdplatser och dels i att korttidsplatserna i kommunen varit belagda. Därtill kommer att bostadsanpassning i vissa ärenden dragit ut på

tiden vilket fördröjer hemtagningen. Färdtjänsten, som hanteras av myndighetskontoret, redovisar ett negativt resultat på -1 187 tkr. Underskottet har ökat med 30 % jämfört med 2016.

Funktionshinderområdet redovisar ett nära noll resultat på -126 tkr. Till följd av fler ärenden än budgeterat kompenserades nämnden med +6 217 tkr från central buffert i samband med delårsbokslutet.

Totalt redovisar Hälso- och sjukvårdsenheten (inklusive tekniska hjälpmedel) ett negativt resultat på -873 tkr. Hälso- och sjukvårdsenheten redovisar ett negativt resultat på -566 vilket beror på ökade lönekostnader jämfört med budget.

Tekniska hjälpmedel visar -380 tkr trots kompensation från nämndens buffert i delåret med 539 tkr.

Ökningen står i direkt relation till antal äldre och att fler vårdas i hemmet. På grund av uppräknad prisjustering, för hyra och köp av hjälpmedel, har kostnaderna också kraftigt ökat.

Årets viktiga händelser

Den nya lagen:” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård” träder i kraft 1 januari 2018 för somatiska patienter och 1 januari 2019 för psykiatriska patienter. Det innebär att kommunen har tre dagar på sig att ordna hemgång från sjukhuset när läkare bedömt att patienten är utskrivningsklar, tidigare gällde fem dagar för somatiska patienter och 30 dagar för psykiatriska patienter. I Sörmland har en överenskommelse gjorts att även psykiatriska patienter ska omfattas av tre dagar från den 1 januari 2018. Förvaltningen har under året förberett för denna

överenskommelse och står rustade för det.

Funktionen som personligt ombud ligger fortsatt i kommunens regi och anställningen ligger under myndighetsenheten.

(29)

Förvaltningen satsar på hemrehabilitering genom att ha extra arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda. Tjänsterna finansieras genom

regeringens riktade medel för ”ökad bemanning inom äldreomsorgen”. Beslut om att även arbetsterapeuter (utöver handläggare inom SoL och LSS) kan fatta beslut om trygghetslarm togs vid nämndsammanträdet i slutet av januari i år.

Vård- och omsorgsnämnden fattade den 15 juni beslut om att tilldela Carelli Assistans AB upphand- lingen av det kommunala utförandet av personlig assistans. Vård- och omsorgschef har, på nämn- dens uppdrag, slutit avtal med Carelli Assistans AB och de utför från den 1 november den personliga assistansen för de brukare som valt Trosa kommun som utförare.

I samband med att den personliga assistansen lades ut på entreprenad så genomfördes en organi- sationsjustering. Då arbetstyngden minskade kunde en enhetschef som tidigare arbetat med insatser enligt LSS flyttas till hemtjänsten och resterande insatser för personer med funktionsnedsättning slås ihop till ett chefsområde. För hemtjänsten blev det då en uppdelning till två hemtjänstområden.

Sedan maj månad har det varit fullt på våra särskilda boende för äldre. En kösituation har uppstått vilket medfört att tiden mellan beslut om och faktisk inflytt på särskilt boende har ökat.

Förvaltningen har startat en planering för att tillskapa fler platser framåt vilket innebär att Häradsgården kommer att tillföras en korttidsenhet med minst 5 stycken platser under 2018.

Under året har det genomförts en upphandling av nya larm och dessa är installerade och i

användande på Häradsgården och Ängsgården.

Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fort- löper kontinuerligt inom samtliga verksamheter.

Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal omvårdnadskunskap och SIP (samordnad individuell plan). Det har exempelvis genom- förts utbildning i beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), att förebygga ohälsa och trycksårsutbildning. Det har även startat en utbildning i lyft- och förflyttningsteknik som drivs av interna utbildare från rehabiliteringsenheten.

Under augusti och september månad genomförde Arbetsmiljöverkets tillsyn inom äldreomsorgen.

Tillsynen ledde fram till ett antal påpekanden och vård- och omsorgskontoret har skickat in en handlingsplan med förbättringsåtgärder till Arbetsmiljö- verket.

Med anledning av övertagandet av handläggningen för färdtjänst har ytterligare en handläggare an- ställts och getts en grundutbildning i färdtjänst och

ytterligare utbildning planeras framöver. Förvalt- ningen ser en ökning av antalet ansökningar både för färdtjänst och för riksfärdtjänst.

Trosa kommun är en av tre kommuner (Eskilstuna, Oxelösund och Trosa) i Sörmland som deltar i projektet arbetsplatsintegrerat lärande (APIL). Det är en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell där deltagare kombinerar studier i omvårdnad med svenska för invandrare samt praktik inom kommu- nal vård- och omsorg. Språkombud och reflektions- ledare är utbildade under året. Det har varit svårt att rekrytera deltagare som långsiktigt stan- nar kvar i projektet, under året är det 5 personer som avbrutit sin medverkan och 3 personer som för närvarande deltar.

Specialistsjukvård i hemmet (SSIH) har startat i Trosa kommun. Det är en landstingsdriven vård- form där samverkan finns med kommunens hälso- och sjukvård. Nattetid har kommunens sjukskö- terskor tidigare vårdat dessa patienter. Även ar- betsterapeuterna har varit inkopplade och förskrivit hjälpmedel åt dessa patienter. Under senare delen av året har samverkan nattetid inte skett då arbetstyngden inte medgett det. En översyn av sam- verkansöverenskommelsen startade under hösten för att därefter eventuellt revideras.

Äldreomsorgen arbetar med att minska nattfastan för personer på särskilt boende för äldre. Enheten för forskning och utveckling i Sörmland (FoUiS) har tillsammans med personal på Ängsgården gjort en film om ”Hur personalen arbetar med minskad nattfasta på Ängsgården”, filmen finns tillgänglig via deras hemsida.

Projektet Östersjövänlig mat- hållbara måltider i Trosa kommun, har avslutats. Förvaltningen arbetar vidare med alla tre särskilda boenden för äldre där kostombud tillsammans med köket erbjuder säsongsanpassad och närproducerad mat som är ekologisk och serveras tillsammans med mer grön- saker.

Under året har mycket digital teknik och, så kallad, välfärdsteknik införts och befintlig har utvecklats.

Bland annat har tillsynskameror testats, med gott resultat, vilket gjort att beslut om permanentande har tagits. Det har köpts in system för mobil tids- och insatsregistrering samt mobil dokumentation vilket medför att personalen hela tiden kan ha tillgång till viktig information kring brukarna, att de kan dokumentera i direkt anslutning till ett hembe- sök direkt i mobiltelefon samt att de hela tiden har sin dagsplanering direkt i mobiltelefonen. Använ- dandet av videokonferensutrustning för att vård- planera har ökat mer och mer vilket får till följd att bilresor in till Nyköpings lasarett minskat och att biståndshandläggarna får mer tid till sitt grundupp- drag när tiden i bilen minskas.

(30)

Förvaltningen har genomfört två stycken läger under året. Ett övernattningsläger på Vårdinge och ett dagläger på Ökna.

För att möta upp barn och unga med behov av stöd i ett så tidigt skede som möjligt har ett lokalt ”mul- titeam” startat upp med syfte att förstärka samverkan mellan vård och omsorg, skola, barnom- sorg, individ- och familjeomsorg samt fritidsverk- samheterna. En målsättning är att på sikt minska behov av köp av externt boende vid skolgång utan- för kommunen.

Frisknärvaron hos medarbetarna är i princip oför- ändrad över de senaste tre åren. Det är en ökning av långtidssjukfrånvaron, över 90 dagar, medan övrig sjukfrånvaro sjunker

Fortsatt utveckling

Antalet invånare i Trosa kommun ökar mer än tidigare beräkningar. För kontoret är det främst i åldersintervallet 65- 79 år som den stora ökningen sker. Enligt demografin är det även en ökning i åldersgruppen 80 år och äldre, men endast marginellt. Utvecklingen innebär, de närmsta åren, ett ökat behov av framförallt hemtjänst och hemsjukvård, det innebär att det rehabiliterande och förebyggande arbetet kommer att vara centralt framöver. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal.

Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar.

Då det under året varit kö till platserna på särskilt boende för äldre kommer vård- och omsorgskontoret att öppna en ny avdelning för korttidsboende. Avdelningen kommer att innehålla minst 5 nya platser. Idag är platserna för korttidsboende inspränga bland de övriga särskilda boendeplatserna vilket har inneburit att omsättningen på dessa platser blivit lägre. Den nya avdelningen för korttidsboende kommer att ha en tydlig rehabiliterande inriktning med bemanning av undersköterskor och vårdbiträden men med stor närvaro av arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Detta för att kunna rehabilitera brukarna för hemgång till det egna hemmet.

Överenskommelsen ”Trygg utskrivning och effektiv samverkan” med landstinget innebär att kommunen skyndsamt ska ta hem patienter som är utskrivningsklara, för att det ska vara möjligt krävs det att patienter/brukare vid hemgång ska veta vem som är ansvarig läkare, ha en underskriven SIP (samordnad individuell plan), eventuella hjälpmedel och bostadsanpassningar etc. arrangerade.

Både socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ses just nu över av regeringen. Det kommer att innebära förändringar för kontoret framöver. Bland annat tyder det på att Socialtjänstlagen kommer att öppnas upp för en förenklad handläggning och beslutsfattande av vissa ärenden samt införande av en ny särskild boendeform för äldre.

Kontoret planerar även att införa flera digitala lösningar för att underlätta och effektivisera arbetet för personalen samt öka kvaliteten för våra brukare, exempel på det är mobil dokumentation, digitala inköp och tidsplaneringsverktyg i alla utförarverksamheter

Under 2018 kommer vård- och omsorgskontoret att förbereda införandet av individens behov i cent- rum (IBIC). Det är ett behovsinriktat och systema- tiskt arbetssätt i arbetet med vuxna personer oav- sett ålder eller funktionsnedsättning. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet Med ett sys- tematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation.

Vård- och omsorgskontoret står inför en utmaning vad gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. Enligt SKL behöver 225 000 medarbetare nyanställas inom vården och omsorgen de närmas- te tio åren. Störst är behovet inom äldreomsorgen där mer än en fjärdedel beräknas gå i pension. Det är med andra ord av stor betydelse att öka attrak- tiviteten för vård- och omsorgs verksamheter och för arbetsplatsen som sådan.

Under 2017 togs det fram en partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård och omsorg i Trosa kommun. Arbetet med omställ- ning till heltidsanställningar kommer att startas under 2018 och pågå fram till 2021 då alla anställ- da kommer att ha erbjudits en heltidsanställning.

Ekologisk utveckling

Alla anställda har genomgått en webbaserad miljö- utbildning. Miljöombud finns på alla enheter inom förvaltningen.

För att minska på bilkörandet har förvaltningen under året ökat antalet vårdplaneringar och andra möten via videokonferens.

Nämnden har fattat beslut om Miljöledningssystem enligt miljöledningsnivå 2. Miljömålen fattar nämn- den beslut om i samband med nämndens övriga mål för verksamheten.

Projektet - Östersjövänlig mat- Hållbara måltider i Trosa kommun har under perioden avslutats. Pro- jektet har inneburit mer hållbara måltider med säsongsanpassad och närproducerad mat.

(31)

Cyklar används ofta för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för. Inom hemtjänsten finns tre elbilar och resten av fordonen drivs av miljödiesel. Under 2018 kommer ytterligare fyra stycken bilar som är el- drivna. Förvaltningen har även tillsatt en översyn av det totala bilanvändandet för att effektivisera användandet över hela förvaltningen.