Termer för matematikundervisning SVENSKA ARABISKA

Termer för matematikundervisning

SVENSKA – ARABISKA

Innehåll

Aritmetik

Tal och talsorter . . . .4

Aritmetik . . . .5

Addition och subtraktion . . . .6

Multiplikation . . . .7

Division . . . .8

Bråk . . . .9

Procent . . . .10

Pengar . . . .11

Algebra Algebra . . . .12

Koordinatsystem och funktioner . . . .13

Statistik Statistik . . . .14

Diagram . . . .15

Sannolikhet Sannolikhet . . . .16

Kombinatorik . . . .17

Geometri Skala och avbildning . . . .18

Mätning . . . .19

Tid . . . .20

Geometri . . . .21

Geometri: polygoner . . . .22

Geometri: vinklar & trianglar . . . .23

Geometri: cirklar . . . .24

Geometri: kroppar . . . .25

Problemlösning Problemlösning . . . .26

Matematiska verktyg Matematiska redskap . . . .27

Programmering . . . .28

Termer för matematikundervisning

Tal och talsorter

tal

ددع

nummer

ددع

t.ex. könummer, telefonnummer

ordningstal

يبيترت ددع

första, andra, tredje …

siffra

مقر

en symbol som används för att representera tal

0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

romerska siffror

ةينامورلا ماقرلأا

I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, L, C, D, M naturliga tal

ةيعيبطلا دادعلأا

(0), 1, 2, 3, 4 …

rationella tal

ةيبسنلا دادعلأا

alla tal som kan skrivas i bråkform

reella tal

ةيقيقحلا دادعلأا

alla tal på den kontinuerliga tallinjen, inklusive irrationella tal som π och ^√ __

2  hela tal, heltal

ةيلكلا دادعلأا

1, 2, 3, 4 …

positiva tal

ةبجولما دادعلأا

-6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6

negativa tal positiva tal

negativa tal

ةبلاسلا دادعلأا

tal i bråkform

روسكلا

t.ex.  1 __ 2  och  12  7 ___

positionssystemet

ةيلزنلما ميقلا ماظن

en siffras platsvärde är det värde den får av sin position, t.ex. ental eller tiotal

platsvärde

ةيلزنلما ةميقلا

ental

تادحاولا

385

tiotal

تاشرعلا

385

hundratal

تائلما

385

tusental

فوللاا

2 385

decimaltal

ةيشرعلا دادعلأا

t.ex. 0,5 och 56,83

decimalkomma

ةيشرع هلصاف

decimaler avskiljs med ett kommatecken: 56, 83

tiondelar

تاشرعلا نم ءازجأ

56, 83

hundradelar

تائلما نم ءازجأ

56, 83

jämna tal

ةيجوز دادعأ

2, 4, 6, 8 …

Termer för matematikundervisning

Aritmetik

aritmetik

باسحلا

räkning med tal och de fyra räknesätten

räkna ut

لحلا دجوا

finna en lösning

uppräkning

ىدعاصتلا دعلا

en, två, tre …

nedräkning

ليزانتلا دعلا

tio, nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två, ett

beräkna

بسحا

få fram ett numeriskt svar

uppställning

ةيمزراوخ

använda en given algoritm för beräkning

antal

نم ددع

hur många

stycken

عطق

t.ex. hur många bollar? Svar: 5 stycken

andel

نم ءزج

hur stor del av helheten

helhet

لكلا

helhet delar

delar

ءازجأ

avrundning

)ريودت( بيرقت

att ange ett tal med mindre noggrannhet avrunda uppåt

لىعلأل بيرقت

tal som slutar på 5, 6, 7, 8 eller 9 avrundas uppåt avrunda neråt

نىدلأل بيرقت

tal som slutar på 1, 2, 3 eller 4 avrundas nedåt

ungefär

ابيرقت

t.ex. talet π är ungefär 3, 14

ungefär lika med

نايواستم ابيرقت

π ≈ 3, 14

rimlig

لوقعم

när något är troligt

uppskattning

ريدقت

en kvalificerad gissning

överslagsräkning

ريدقت لمع

en beräkning som ger ett ungefärligt svar

likhet

نايواستم

t.ex. 10 = 5 + 5 och 2 + 3 = 3 + 2

likhetstecken

هاواسلما زمر

=

större än

نم بركأ

80 > 75

mindre än

نم رغصأ

75 < 80

inte lika med

يواسي لا

≠

prioriteringsregler

ةيولولأا ينناوق

anger i vilken ordning operationer utförs

parentes

ساوقأ

(24 + 3) · 12

klammer

ةعومجلما ساوقأ

{...}

kommutativa lagen

ةيليدبتلا ةيصاخلا

t.ex. 2 + 3 = 3 + 2 och 2 ∙ 3 = 3 ∙ 2 distributiva lagen

ةيعيزوتلا ةيصاخلا

t.ex. 4(10 + 9) = 4 · 10 + 4 · 9

Termer för matematikundervisning

Addition och subtraktion

addition

عمجلا ةيلمع

^plustecken

summa term

5 + 3 = 8

term

دح

summa

عومجم

plustecken

عمجلا ةراشإ

addera

عمجإ

addera 5 och 3

plus

دئاز

5 plus 3

lägga till, lägga ihop

جمدا/فضأ

sammanlagt

وه عومجلما

när alla termer har adderats

tillsammans

اهلك اهضعب عم

båda

اعم يننثلاا

två stycken

ytterligare

ةفاضلااب

lägga till mer

öka

ديازت

göra större, göra så att det blir fler

subtraktion

حرطلا ةيلمع

minustecken

summa term

8 – 3 = 5

term

دح

differens, skillnad

قرف

minustecken

حرطلا ةراشإ

subtrahera

حرطا

8 subtraherat med 3 är 5

subtrahera 3 från 8 så får du 5

minus

صقان

8 minus 3 är like med 5

jämför

نراق

jämför 8 och 3, skillnaden är 5

ta bort, dra ifrån

نم ذخ

ta bort 3 från 8 så får du 5 kvar

minska

للق

göra mindre, göra så att det blir färre

fattas, saknas

دوقفم

växla

يرَغ

växling av talsorter vid beräkning, t.ex. växla tiotal till ental, eller ental till tiondelar

Termer för matematikundervisning

Multiplikation

multiplikation

بضرلا ةيلمع

produkt faktor

5 ∙ 3 = 15

faktor

لماع

produkt

بضرلا لصاح

gångertecken

بضرلا ةراشإ

· eller * eller ×

multiplikator

هب بوضرلما

5 ∙ 3 cm = 15 5 är multiplikator multiplikand

بوضرلما

5 ∙ 3 cm = 15 3 cm är multiplikand

multiplicera

بضرا

5 multiplicerat med 3 är lika med 15

gånger

بضر

5 gånger 3 är lika med 15

dubblera

يفعض

multiplicera med 2

trefaldiga

3 ب بوضرم

multiplicera med 3

multipel

فعاضم

15 är en multipel av 3 och 15 är en multipel av 5 multiplikationstabell

بضرلا لوادج/بضرلا قئاقح

multiplar av ett visst tal

upprepad addition

رركم عمج

5 · 3 = 5 + 5 + 5 uppställning

i en algoritm

ةيمزراوخ عابتا

minnessiffra

∙ 813 104

2

minnessiffra

)ديلاب( لمحلا ةلزنم

Termer för matematikundervisning

Division

division

ةمسقلا ةيلمع

 18  ___ 2  = 9 18/2 = 9

  täljare  ________ nämnare   = kvot

täljare, dividend

موسقلما

nämnare, divisor

هيلع موسقلما

kvot

ةمسقلا جتان

divisionstecken

ةمسقلا ةراشإ إ

— eller / eller ÷ eller :

kvot

هبسن

kvoten anger det proportionella förhållandet mellan täljare och nämnare (kallas även ratio)

dela med

لىع موسقم

18 delat med 2 är lika med 9

dela i

ل مسقم

18 delat i 2 är lika med 9

delningsdivision,

dela lika

يزوتلا .هئزجتلاب ةمسقلا

يواستلاب

18 delat i 2 lika delar 18 genom 2 är lika med 9 innehållsdivision

سايقبم ةمسقلا

hur många gånger går 2 i 18?

rest

يقابلا

23/2 = 11 rest 1

delbar

همسقلل لباق

18 är delbart med 2, 3 och 9 23 är inte delbart med 2 största

gemensamma delare (SGM)

بركلأا كترشلما مساقلا

)ا م ق(

9 är största gemensamma delare till 18 och 27, kallas även största gemensamma faktor

faktorisera

لماوع

dela upp i faktorer: 18 = 2 · 9 primtals-

uppdelning

ةيلوأ لماوع

dela upp i primtalsfaktorer: 18 = 2 · 3 · 3

kort division

راصتخا

 78  ___ 2  = 39

1

liggande stolen

ةليوط ةمسق

53 5

856,0

56– 80

8 0– 48

– 8 0 0 , 16

Termer för matematikundervisning

Bråk

bråk

ىدايتعإسرك

 

4 

___

5  

  täljare ________ nämnare  bråkstreck

täljare

طسب

nämnare

ماقم

bråkstreck

سركلا طخ

del av helhet

لك نم ءزج

en del av cirkeln är färglagd:

del av antal

هيئزج هعومجم

4 är en tredjedel av 12

kvot

هبسن

kvoten anger det proportionella förhållandet mellan täljare och nämnare (kallas även ratio)

stambråk

ةدحولا سرك

bråk med 1 i täljaren, t.ex.  1 __ 4  ,  1 __ 8  ,  2  1 __

hel

لكلا

1 =  1 __ 1 

halv

فصن

_{1 __}

2 

tredjedelar

ثلاثأ

_{1 __}

3  ,  2 __ 3  ,  3 __ 3 

fjärdedelar

عابرأ

_{1 __}

4  ,  2 __ 4  ,  3 __ 4  ,  4 __ 4 

kvart = fjärdedel

عبر

_{1 __}

4 

två åttondelar

نان ُث

_{2 __}

8 

likvärdiga bråk

هئفاكتم روسك

bråk som uttrycker samma kvot:  2 __ 4  =  4 __ 8  =  1 __ 2  liknämniga bråk

كترشم ماقم

bråk med samma nämnare:  2 __ 8  ,  4 __ 8  ,  7 __ 8  minsta gemensamma

nämnare (MGN)

رغصلأا كترشلما ماقلما

_{5 __}

2  +  1 __ 3  minsta gemensamma nämnaren är 6 blandad form

يسرك ددع

heltalsdelen skrivs separat:  12 ___ 7  = 1  5 __ 7 

förkorta

راصتخا

dividera täljare och nämnare med samma tal  15 

___ 18  =  ____ 18/3  15/3  =  5 __ 6  förlänga

سفنب ماقلماو طسبلا بضر

ددعلا

multiplicera täljare och nämnare med samma tal  5 __

6  =  ____ 5 6 · 3  · 3  =  15 ___ 18 

förenkla

ط ِسَب

förkorta bråket så mycket som möjligt multiplikativ

invers, invertera

سركلا بولقم وا سكع

_{5 __}

2  är invers till  2 __ 5  när vi inverterar  1 __ 2  får vi  2 __ 1 

Termer för matematikundervisning

Procent

procent

= hundradel

ةئلما في

per hundra, hundradelar, % en hundradel

هئلماب دحاو

_{____   1}

100  = 0, 01    decimalform och

procentform

ةبسنلا و ةيشرعلا دادعلأا

ةيوئلما

0, 3 = 30 % 0, 75 = 75 %

promille

فللاا في

per tusen, tusendelar, ‰ ppm

(parts per million)

نويللما نم ءزج

miljondelar: 0, 000001 procentsats

ةيوئلما ةبسنلا

procentenhet

ةيؤلما ةبسنلا ةدحو

procentuell

förändring

ةيوئلما ةبسنلا يرغت

exempel: om priser ökar från 500 till 600 kronor sker en procentuell förändring med 20 %:

  delen 

_______ det hela  =  100 ____ 500  = 0, 20 = 20 %

förändringsfaktor

يرغتلا لماع

ökning med 20 % ger förändringsfaktor 1, 20 minskning med 20 % ger förändringsfaktor 0, 80 gammalt värde · förändringsfaktor = nytt värde

ökning

ةدايز

en ökning är när det blir mer

minskning

ناصقن

en minskning är när det blir mindre

andel

نم ءزج\هصح

hälften av det hela

لكلا فصن

exempel: hälften av 100 är 50

beräknas med multiplikation:  1 __ 2  · 100 = 50 procentuell

fördelning

ةيوئلما ةبسنلا عيزوت

hur helheten är distribuerad, summeras alltid till 100 % bruttopris

ليكلا رعسلا

pris utan avdrag

nettopris

فىاصلا رعسلا

pris efter avdrag

ränta

ةدئاف

pengar som betalas till den som lånar ut pengar, räknas oftast i procent

räntesats

ةدئافلا ةبسن

räntesatsen uttrycker storleken på räntan, anges oftast i procent

Termer för matematikundervisning

Pengar

pengar

دوقن

enkrona

ةيندعم هعطق دحاو نوارك

tjuga

نوارك نيشرعلا ةقرو

sedel

ةيدقن ةقرو

mynt

ةيندعم هلمع

växel

دوقنلا يقاب\هكف

kontant

ًادقن

betala

عفدي

bankkort, kreditkort

ةينماتئلاا ةقاطبلا\كنبلا ترك

bankkonto

كينب باسح

debitera

موسر

avgift

موسر

låna

ضاترقا

skuld

نويد

spara

يرفوت

handla

قوستلا

köpa

ءاشرلا

sälja

عيب

belopp

دوقنلا نم مك

kvitto

لصو

få tillbaka

ةداعتسإ

pris

رعس

rea, realisation

تاضيفخت

rabatt

مصخ

extrapris

صاخ ضرع

cirkapris

حترقلما رعسلا

billig

صيخر

billig, billigare, billigast

dyr

لياغ

dyr, dyrare, dyrast

avrundning

بيرقت

överslagsräkning

بيرقت ريدقت

Termer för matematikundervisning

Algebra

obekant/okänt tal

لوهجم ددع

ett tal vars värde inte är känt godtyckligt tal

يرايتخا ددع

ett tal vilket som helst variabel

يرغتم

ett tal vars värde kan variera

konstant

تباث

ett (ibland okänt) tal som inte varierar

parameter

مَلعَم

en variabel som betraktas som konstant just nu

uttryck

ةرابع

numeriskt uttryck

ةيددع ةرابع

t.ex. 5 + 3 variabeluttryck,

algebraiskt uttryck

تايرغتم اهيف ةرابع

t.ex. 5x + 3 och a² + b²

polynom

دودح ةيرثك

t.ex. x² + 3x + 7 och 5x³ + 3x² + 7x – 1 formel

ةرابع \ةغيص

en likhet som beskriver ett samband,

t.ex. formeln för rektangelns area: A = b · h

ekvation

ةلداعم

en likhet som kan innehålla en eller flera obekanta tal:

5x + 3 = 23 och a² + b² = 25 vänsterled (VL),

högerled (HL)

بناجلا\سريلأا بناجلا

نيملأا

uttrycken på ömse sidor om likhetstecknet

lösning, rot

ةلداعلما لح

det tal som gör ekvationen till ett sant påstående: 5x + 3 = 23 ekvationens lösning är x =4

kvadreringsregeln

نيدحلا وذ عبرم ةدعاق

(a + b)² = a² + 2ab + b² konjugatregeln

ينعبرم ينب قرفلا

a² – b² = (a + b)(a – b)

räta linjens ekvation

ةيطخ ةلداعم

en ekvation med två variabler vars lösningar ligger på en rät linje i ett koordinatsystem

k-form: y = kx + m standardform: ax + by = c allmän form: ax + by + c = 0

mönster

طنم

talföljd

يددع طنم

t.ex. 2, 4, 6 … eller 1, 4, 9, 16 …

upprepande mönster

رركتم طنم

t.ex. 1, 2, 3, 1, 2, 3 … eller a, b, c, b, a, b, c, b …

växande mönster

يمانتم طنم

t.ex. 8, 13, 18, 23 … är ett växande mönster som kan beskrivas

Termer för matematikundervisning

Koordinatsystem och funktioner

koordinatsystem

تايثادحلإا ماظن

6

5 4 3 2 1 -1 -2 -3 -4 -5 -6

kvadranten2:a 1:a

kvadranten

kvadranten3:e 4:e

kvadranten -6 -5 -4 -3 -2 -1 1 2 3 4 5 6

kvadranter

عابرلأا

x-axel

ينيسلا روحلما

6

5 4 3 2 1 -1 -2 -3 -4 -5

-6 -5 -4 -3 -2 -1 1 2 3 4 5 6 y-axel

x-axel origo (0, 0)

3, 4

-6

y-axel

يداصلا روحلما

origo, nollpunkt

زكرلما

koordinater, talpar

تايثادحلإا

en punkt i koordinatsystemet anges som ett talpar:

(x-värdet, y-värdet)

funktion

هلاد\ناترقا

en funktion beskriver ett samband rätlinjig funktion

يطخ ناترقا

t.ex. f(x) = 2x + 1, skrivs även: y = 2x + 1

funktionens graf

ناترقلإا مسر

₆

5 4 3 2 1 -1 -2 -3 -4 -5

-6 -5 -4 -3 -2 -1 1 2 3 4 5 6

f(x)=2x+1

-6 y

x

rät linje

ميقتسم طخ

skärningspunkt

med y-axeln

روحم عم عطاقتلا ةطقن تاداصلا

lutning

ميقتسلما ليم

linjens lutning i relation till x-axeln riktningskoefficient,

lutningskoefficient

ليلما لماعم

anger linjens lutning,

i linjen y = kx + m är k riktningsskoefficienten

proportionalitet

يريرقت ناترقا

en funktion vars graf är en rät linje som går genom origo, t.ex. f(x) = 3x

Termer för matematikundervisning

Statistik

statistik

ءاصحإ

samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser av data diagram

نىايب مسر

grafisk illustration av ett datamaterial, t.ex. cirkeldiagram,

stapeldiagram, linjediagram

lägesmått

ةيزكرلما هعزنلا سيياقم

centralmått, ett genomsnittligt värde typvärde

لاونم

det värde som förekommer flest gånger

median

طيسو

det mittersta värdet, t.ex. 1, 2, 2, 4, 6, 9, 11 om två värden finns i mitten är medianen det som ligger mitt emellan dessa två medelvärde,

medeltal, genomsnitt

لدعم\بياسح طسوتم

 1 + 2 + 2 + 4 + 6 + 9 + 11   ____________________

7  =  35 ___

7  = 5

summan av alla värden   ___________________ antal värden 

spridning

تتشت

variation i datamaterialet

spridningsmått

تتشتلا سيياقم

t.ex. variationsbredd, standardavvikelse

variationsbredd

ىدم

differensen mellan det största och det minsta värdet i ett datamaterial

kvartiler

عيبر

nedre kvartilen är medianvärdet för undre halvan av

för den övre datamaterialet, övre kvartilen är medianvärdet

halvan av datamaterialet

rutnät

ةكبش

^{rutnät tabell}

rader

kolumner

tabell

لودج

rad

يقفأ رطس

kolumn

يدومع رطس

skalor

سيياقم

nominalskala

يمسا سايقم

kvalitativa värden, t.ex. färger

ordinalskala

يبيترت سايقم

värden med en inbördes ordning, t.ex. A-B-C…

eller bra-bättre-bäst eller rangordna från 1 till 10

Termer för matematikundervisning

Diagram

cirkeldiagram

يرئاد عاطق مسر







sektor

عاطق

andel

نم ءزج

procent

ةيوئم ةبسن

linjediagram

يطخ نيايب مسر

tidpunkt temperatur

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 40

39 38 37 36

x-axel, y-axel

ص روحم | س روحم

kontinuerlig

variabel

ةلصتم تانايب

förändring

يرغت

utveckling

روطت

stapeldiagram

ةدمعلأاب نىايب مسر









hund katt fågel fisk annat frekvens

husdjur

frekvens

راركت

kvalitativ variabel

ةيعون تانايب

x-axel, y-axel

ص روحم | س روحم

stolpdiagram

ةيطخ ةدمعأب نىايب مسر

poäng frekvens

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1210

86 42

numerisk variabel

ةيمك تانايب

x-axel, y-axel

ص روحم | س روحم

histogram

يراركت جردم

ålder 5 10 1520 25 30 35 40 45 50 24

68 10 12 frekvens

intervall

ةترف

x-axel, y-axel

ص روحم | س روحم

lådagram

ليثمتل قودنصلا ططخم تانايبلا

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 lägsta värde

nedre

kvartil median övre kvartil

högsta värde

median

طيسولا

kvartiler

تاعيبر

variationsbredd

لاجم

stam-blad-diagram

ةقرولاو قاسلا ططخم

stam-blad-diagram över skostorlekar:

29, 35, 35, 37, 38, 39, 39, 41, 41, 42 och 43

2 93 55789 4 1123

Termer för matematikundervisning

Sannolikhet

sannolikhet

تلاماتحا

sannolikheten anges i procent, decimalform eller som ett bråk, sannolikheten för en viss händelse A betecknas P(A) och utläses ”P av A”

sannolikheten är …

وه لماتحلاا

sannolikheten att få krona när du singlar slant är:

50 % eller 0,5 eller 1/2 eller 1 på 2

utfall

ثدحلا

utfallsrummet utgörs av alla möjliga utfall i ett sannolikhetsförsök

utfallsrum

ينيعلا ءاضفلا

slump,

slumpmässig

ئياوشع

i ett slumpförsök är varje enskilt utfall inte möjligt att förutsäga även om utfallsrummet är känt

slumpförsök

ةيئاوشع ةبرجت

slumptal

ئياوشع ددع

singla slant

ةيندعم هعطق يمر

kasta ett mynt för att slumpmässigt få krona eller klave frekvens

راركت

en frekvenstabell visar hur många gånger varje utfall

förekommer

frekvenstabell

يراركت لودج

relativ frekvens

يبسن راركت

frekvensen delat med antal observationer avprickning

ةنكملما جئاتنلا لك صرح

när en markering görs för varje utfall

träddiagram

ةرجشلا ططخم

diagram som med hjälp av förgreningar visar olika utfall och deras sannolikheter

singla slant

krona

klave

klave klave krona 0,5 ∙ 0,5 = 0,25

krona 0, 5

0, 5

0, 5 0, 5

0, 5 0, 5

multiplikations-

principen

*

sannolikheten för ett slutresultat av flera på varandra följande försök fås genom att sannolikheterna för varje delutfall multipliceras, vilket illustreras på en gren i träddiagrammet fördelning

عيزوت

hur olika utfall distribueras över datamängden

likformig fördelning

مظتنم عيزوت

 antalet utfall för en viss händelse ___________________________    

Termer för matematikundervisning

Kombinatorik

kombinatorik

تابيكرت

kombinatorik handlar om möjligheter att välja och ordna element i en mängd

mängd

ةعومجم

en samling objekt, t.ex. en talmängd

element

صرنع

ett objekt i en mängd, t.ex. ett tal i en talmängd kombination

بيكرت

när två eller fler element i samma eller olika mängder

kombineras

additionsprincipen

عمجلا ةدعاق

ger antal möjliga kombinationer när ett element väljs från antingen en eller en annan mängd, t.ex. på hur många sätt du kan välja en rätt från en meny med 5 kötträtter och 6 vegetariska rätter – det finns 11 olika möjligheter: 5 + 6 = 11

multiplikations–

principen

بضرلا ةدعاق

ger antalet möjliga kombinationer när flera val görs i följd efter varandra och ordningen spelar roll, t.ex. på hur många sätt du kan välja en kombination av förrätt och varmrätt från en meny med 5 förrätter och 6 varmrätter

– det finns 30 olika möjligheter: 5 · 6 = 30

permutationer

ليدابتلا

olika sätt som det går att ordna en följd av element, t.ex. det finns 6 permutationer av en mängd av tre olika objekt – personerna A, B och C kan ställa sig i kö på 6 olika sätt:

ABC; ACB; BAC; BCA; CAB; CBA fakultet

بوضرم

t.ex. 3-fakultet skrivs 3! = 1 · 2 · 3 = 6

n-fakultet

ن بوضرم

n! är produkten av de på varandra följande heltalen från 1 till n.

n! = 1 · 2 · 3 · … · n

binomialkoefficient

نيدحلا وذ لماعم

tal av formen   n! ________ k!(n–k)!  kan även skrivas  

(

k  ⁿ  

)

och visar på hur många sätt som k element kan väljas ur en mängd med n element, t.ex. när 3 av 8 element ska väljas ut kan det ske på 56 olika sätt:

 

( 

⁸3   

)

=   8! ______ 3! · 5!  = 56

Termer för matematikundervisning

Skala och avbildning

avbilda

ليثتم \مسر

naturlig storlek

يعيبطلا مجحلا

skala

مسرلا سايقم

t.ex. 1:10 000 eller 2:1 avbildningen:verkligheten

skalenlig

سايقم لمع

förminska

يرغصت

när avbildningen är mindre, t.ex. 1:2 förstora

يربكت

när avbildningen är större, t.ex. 2:1

karta

ةطراخ

karta över Sverige

avstånd

ةفاسم

längd

لوط

bredd

ضرع

höjd

عافترا

djup

قمع

längdskala

لوطلا سايقم

längdskala 1:3 innebär att alla längder avbildas 3 gånger så långa, alltså med en faktor 3

areaskala

ةحاسلما سايقم

om längdskalan är 1:3 så är areaskalan 1:9

eftersom både längd och bredd avbildas med en faktor 3 och 3 · 3 = 9

volymskala

مجحلا سايقم

om längdskalan är 1:3 så är volymskalan 1:27 eftersom längd, bredd och höjd avbildas med en faktor 3 och 3 · 3 · 3 = 27 likformighet

هباشت

en skalenlig avbildning är likformig

kongruent

قباطت

två figurer är kongruenta om de är identiska i form och storlek, de kan vara roterade eller speglade

rotation, vridning

ريودت

symmetrilinje

rotation

spegling

ساكعنا

symmetri

رظانت

symmetrilinje

رظانتلا طخ

Termer för matematikundervisning

Mätning

att mäta

سيقتل

ett mått

سايق

enhet

ةدحو

jämföra

نراق

längd

لوط

mått på avståndet mellan två punkter, första dimensionen längdenhet

لوطلا ةدحو

t.ex. mm, cm, m, km, mil, tum, fot, aln

höjd

عافترا

ett vertikalt längdmått uppåt

djup

قمع

ett vertikalt längdmått neråt

bredd

ضرع

mått på avståndet mellan två punkter,

andra dimensionen i planet

area

ةحاسم

mått på en yta

areaenhet

ةحاسلما ةدحو

t.ex. cm², m², km²

enhetskvadrat

ةعبرم ةدحو

1 cm 1 cm

kvadratcentimeter

عبرم ترمتنس

volym

مجح

mått på storleken av en kropp

volymenhet

مجحلا ةدحو

t.ex. mm³, cm³, m³ och ml, cl, l

enhetskub

هبعكم ةدحو

1 cm

1 cm

1 cm

kub

kubikcentimeter

بعكم ترمتنس

liter

تريل

vätskors volym mäts ofta i liter

vikt

نزو

mått på hur tungt något är

viktenhet

نزولا ةدحو

t.ex. g, kg, ton

balans

نزاوت

lika mycket på båda sidor

kilogram, kilo

مارغوليك

1 kilogram = 1000 gram

Termer för matematikundervisning

Tid

tid

تقو

sekund

ةيناث

minut

ةقيقد

1 minut = 60 sekunder

timme

ةعاس

1 timme = 60 minuter = 360 sekunder

dag och natt

ليلو راهن

dygn

ةعاس 24

ett dygn består av 24 timmar: en dag och en natt

vecka

عوبسا

en vecka består av sju dagar: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag

månad

رهش

ett år är 12 månader

ett år är 52 veckor

ett år är 365 dagar, ett skottår är 366 dagar

år

هنس

skottår

ةسيبك هنس

decennium

)دقع( تاونس 10

ett decennium är 10 år

sekel

نرق

ett sekel är 100 år

millenium, årtusende

ةيفللأا

ett millennium är 1000 år

2000-talet

21 نرقلا

kan uttalas tjugohundratalet eller tvåtusentalet

klocka, ur

ةعاس

12 1 2

3 4 6 5

7 8 9

10

11 minutvisare

timvisare

urtavla

urtavla

ههجو

visare:

timvisare, minutvisare, sekundvisare

ةعاسلا برقع قئاقدلا برقع نياوثلا برقع

klockan är … fyra

ةعبارلا ةعاسلا اهنا

… kvart över fyra

عبرلاو ةعبارلا

04:15 eller 16:15

… halv fem

فصنلاو ةعبارلا

04:30 eller 16:30

… tjugo i fem

ثلث لاا ةسماخلا

04:40 eller 16:40

Termer för matematikundervisning

Geometri

punkt

ةطقن

rät linje

ميقتسم طخ

kurva

ىنحنم

en kurva kan vara rak eller böjd

sträcka

هميقتسم هعطق

ändpunkt

ةياهنلا ةطقن

en sträcka har två ändpunkter

mittpunkt

فصتنلما ةطقن

mittpunkten på en sträcka är precis i mitten

stråle

عاعش

parallella linjer

ةيزاوتم طوطخ

parallella linjer

skärningspunkt

عطاقتلا ةطقن

skärningspunkt

vinkelräta linjer

ةدماعتم طوطخ

vinkelräta linjer

mittpunktsnormal till sträckan AB

A B

mittpunktsnormal

ةعطق عم دماعتم ةطقن دنع ةميقتسم طسولا

bisektris

ةيواز فصَنُم

en bisektris delar en vinkel mitt itu

plan yta

يوتسم

område i 2 dimensioner

rymd

ءاضف

område i 3 dimensioner

motstående sida

لباقلما بناجلا

sidor som är mitt emot varandra närliggande sida

رواجلما بناجلا

sidor som är intill varandra

skuggat område

للظلما ءزجلا

figur

)نيدعب( لكش

2-dimensionellt geometriskt objekt kropp

)داعبا ثلاث( مسجم

3-dimensionellt geometriskt objekt

skuggat område

Termer för matematikundervisning

Geometri: polygoner

polygon,

månghörning

علضم

en figur med tre eller fler hörn liksidig polygon,

regelbunden polygon

مظتنم علضم

en polygon med alla sidor lika långa och alla vinklar lika stora omkrets

(av polygon)

طيحم

mått på längden runt hela figuren

hörn

سأر

diagonal

diagonal sida

hörn

sida (i en polygon)

علض

diagonal

رطق

triangel

ثلثم

figur med tre hörn och tre sidor

fyrhörning

لكش يعابر

figur med fyra hörn och fyra sidor parallelltrapets

فرحنم هبش

fyrhörning med minst två

parallella sidor parallellogram

علاضلاا يزاوتم

fyrhörning med motstående sidor parallella

rektangel

ليطتسم

fyrhörning med

fyra räta vinklar

kvadrat

عبرم

rektangel med alla sidor lika långa

romb

ينعم

fyrhörning med motstående sidor parallella och lika långa

femhörning,

pentagon

علاضلأا سيماخ

Termer för matematikundervisning

Geometri: vinklar och trianglar

vinkel

ةيواز

vinkelspets vinkelben

vinkel

vinkelben

ةيوازلا يعلض

vinkelspets

ةيوازلا سأر

grader

ةجرد

360 grader är ett helt varvs vridning, skrivs 360°

spetsig vinkel

ةداح ةيواز

vinkel som är mindre än 90°

rät vinkel

ةئماق ةيواز

rät vinkel 90°

trubbig vinkel

ةجرفنم ةيواز

vinkel som är större än 90°

triangel

ثلثم

en polygon med tre sidor och tre vinklar

oliksidig triangel

علاضلأا فلتخم ثلثم

alla sidor olika långa, alla vinklar olika stora liksidig triangel

علاضلاا يواستم ثلثم

alla sidor lika långa, alla vinklar lika stora likbent triangel

ينقاسلا يواستم ثلثم

minst två sidor lika långa och två vinklar lika stora

yttervinkel

ةيجراخ ةيواز

yttervinkel

alternatvinklar

ناتلدابتم ناتيواز

_A¹

B¹ B A

A och A¹ är yttre alternatvinklar B och B¹ är inre alternatvinklar rätvinklig triangel

ةيوازلا مئاق ثلثم

Pythagoras sats

a² + b² = c²

c b

a a och b är kateter, c är hypotenusa

katet

علض

hypotenusa

رتو

Pythagoras sats

سوروغاثيف ةيرظن

höjd

عافترا

höjd

bas bas

höjd bas

bas

ةدعاق

höjd

Termer för matematikundervisning

Geometri: cirklar

cirkel

ةرئاد

mittpunkt radie

cirkel mittpunkt,

medelpunkt

زكرم ةرئادلا

radie

رطق فصن

rand

ةيجراخلا هفاحلا ,دودحلا

ةرئادلل

cirkelns ytterkant omkrets (av cirkel)

ةرئادلا طيحم

längden på cirkelns rand

cirkelbåge

سوق

en del av cirkelns rand

cirkelområdets area

هرئادلا ةحاسم

arean på området inuti cirkeln

pi

هيبيرقتلا هبسنلا , ياب

förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter:

omkrets/diameter = π ≈ 3,14

diameter

رطق

tangent sekant korda

diameter

korda

رتو

sekant

عطاق

tangent

سمام

tangeringspunkt

سماتلا ةطقن

den punkt som är gemensam för cirkelns rand och tangenten

halvcirkel

هرئاد فصن

cirkelsegment kvartscirkel

halvcirkel

kvartscirkel

هرئاد عبر

cirkelsegment

يرئاد عطقم

cirkelsektor

يرئاد عاطق

en del av en cirkel som begränsas av två radier och en cirkelbåge, t.ex. halvcirkel och kvartscirkel

medelpunktsvinkel

ةيزكرم ةيواز

medelpunktsvinkel

till bågen AB A

randvinkel

ةيطيحم ةيواز

Termer för matematikundervisning

Geometri: kroppar

kropp

مسجم

ett geometriskt område i 3 dimensioner

rätblock

تلايطتسلما يزاوتم

kub

بعكم

_{kub tetraeder}

tetraeder

حوطسلا ىعابر /ثىلاث مره

prisma

روشنم

_prisma

pyramid

مره

spets sidoyta kant

basyta

sidoyta (sida)

بناج

basyta

ةدعاق

spets (topp)

سأر

kant, sidokant

هفاح

cylinder

هناوطسا

r

mantelyta höjd mantelyta höjd

2 π r

mantelyta

ةيبناجلا ةحاسلما

klot, sfär

ىورك مسج

klot radie

halvklot

halvklot

ةرك فصن

kon

طورخم

_kon

Termer för matematikundervisning

Problemlösning

problemlösning

ةلأسلما لح

processen när ett problem ska lösas lösning

لحلا

det svar eller resultat som löser problemet

fullständig lösning

لماكلا لحلا

en fullständig lösning innehåller all information som behövs för att förstå lösningen

specifik lösning

ينعم لح

en specifik lösning löser ett specialfall av problemet, ofta en numerisk lösning

generell lösning

ماع لح

en generell lösning anger hur problemet kan lösas på ett generellt plan, ofta i form av en algebraisk lösning olöslig

لحلل لباق يرغ

när problemet inte har någon lösning

strategier

تايجيتاترسا

sätt att angripa ett problem gissa och prova

أطخلاو ةلواحلما

arbeta baklänges

سيكع لكشب لمعا

när problemet nystas upp bakifrån skissa

ىبيرقت مسر

rita som stöd i problemlösningsprocessen

gör en tabell

لودج لمعا

skriv en ekvation

ةلداعم بتكأ

leta efter mönster

طانمأ نع ثحبا

en problemlösningsstrategi är att söka efter mönster, regelbundenheter och strukturer

samband

ةقلاع

matematik handlar ofta om att söka samband

koppla ihop

طبرا

diskutera

شقان

arbeta parvis

)يننثا لك( جاوزأ في اولمعا

representationer

تلايثمتلا

synliga uttryck för eller beskrivningar av abstrakta matematiska objekt och samband

uttrycksformer

ليثمتلا لاكشأ

t.ex. verbalt, grafiskt, algebraiskt, numeriskt

konkret material

ةيحيضوت ةيسح تاودأ

material som går att ta på och hantera med händerna laborativa övningar

لمعلا ةشرو تاطاشن

undersökande aktiviteter

Termer för matematikundervisning

Matematiska redskap

penna

ملق

sudd (radergummi)

هاحمم

linjal

هرطسم

passare

راجرف

gradskiva

ةلقنم

måttband gradskiva

måttband

)ترلما( لوطلا سايق طيشر

120°

miniräknare

ةبساح هلآ

AC miniräknare termometer

°C

termometer

هرارح نازيم

balansvåg

)نابق( نازيم

tärning

درن رجح

enhetskuber

ةدحولا تابعكم

t.ex. multilink eller centikuber tiobasmaterial

ميقلا ليثمتل حاولا

ةيلزنلما

geobräde

ةيسدنهلا لاكشلاا حول

tangram

عبسل مسقم عبرم

تاعلضم

ett tangram är en kvadrat som

delas i sju olika polygoner

tallinje

دادعلأا طخ

-6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6

öppen tallinje,

tom tallinje

,حوتفم دادعأ طخ

غراف دادعأ طخ

22 + 19 = 41^{8 10}

1

Termer för matematikundervisning

Programmering

dator

بوساح\رتويبمك

en maskin som följer givna instruktioner för att bearbeta data datalogiskt tänkande

يقطنم بيوساح يركفت

att kunna tänka logiskt och stegvis, samt att kunna skapa,

felsöka och bearbeta programkod

programmering

هجمرب

att ordna instruktioner i en sekvens för att kunna utföra en bestämd procedur

program

قيبطت\جمانرب

en sekvens av instruktioner som styr en dator stegvisa

instruktioner

ةلسلستم تمايلعت

otvetydiga instruktioner i små steg

algoritm

ةيمزراوخ

en detaljerad beskrivning av en procedur i form av stegvisa instruktioner

kod

زيمرت

en algoritm som har skrivits i ett programspråk

pseudokod

هرفيش هبش

en verbal beskrivning av en algoritm analog

programmering

رتويبمك نودب ةجمبرلا

programmering utan dator, t.ex. att ge varandra stegvisa instruktioner

block-

programmering

تاودأ مادختساب ةجمبرلا

كولبلا

programmering i visuella miljöer som använder block, t.ex. Scratch

textprogrammering

تاغل مادختساب ةجمبرلا

ةيصنلا ةجمبرلا

programmering med textbaserade programspråk, t.ex. Python och Javascript

kodning

زيمرت

att skriva instruktioner i ett visst programspråk

kör

ليغشت

order till datorn att utföra vad som står i programmet, kallas även ”exekvera”

variabel

يرغتم

en namngiven plats (referens) i datorns minne för att spara data (värden) i form av exempelvis tal, ord eller bilder

lista

ةئماق

en samling av sparade värden

operator

ل ِغ َشُم

en symbol som arbetar med två värden

loop

ةقلح

när en sekvens av instruktioner upprepas, för att visa när

och hur länge sekvensen upprepas används kommandot for eller while

sats

ةرابع

en minsta enhet i datorspråket