LJUSpå kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Fyrens Montessoriförskola

L J U S

Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna

Fyrens Montessoriförskola

Rapport Oktober 2008

Innehållsförteckning

INLEDNING………..

3

1. Utvärderingens genomförande ... 3

1.1 Utvärderingsgrupp ... 3

1.2 Genomförande... 3

2. Iakttagelser ... 4

2.1 Kunskaper, utveckling och lärande ... 4

2.2 Arbetsmiljö och delaktighet ... 4

2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning ... 4

2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 6

3. Analys ... 6

4. Slutsatser och rekommendationer ... 7

4.1 Slutsatser ... 7

4.2 Rekommendationer ... 7

5. Lärande exempel ... 7

Inledning

LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna samt fr o m 20081001 även Sigtuna kommun. Syftet är att stimulera till en aktiv dialog kring hur kvalitet kan utvecklas på och mellan alla nivåer i skolorganisationen. Det

övergripande målet är att de pedagogiska processerna ska bidra till att måluppfyllelsen ökar och resultaten förbättras.

För ytterligare information hänvisas till www.ljuspakvalitet.se.

Fyren är en montessoriförskola som drivs i handelsbolag av tre pedagoger. Förskolan är belägen inom Larsberg, ett av Lidingös större områden med flerfamiljshus. Förskolan ligger i bottenplanet på ett flerfamiljshus med en egen mindre gård. I omgivningarna finns tillgång till flera park- och naturområden.

Förskolan har 19 barn 2-5 år. Förskolans startades för cirka 15 år sedan av de tre ägarna, som alla arbetar heltid i verksamheten, varav två är förskollärare, en är barnskötare och alla har montessoriutbildning. Sedan starten finns också en heltidsanställd barnskötare.

Förskolan är öppen 8.00-16.00.

1. Utvärderingens genomförande

1.1 Utvärderingsgrupp

Utvärderingen har genomförts av Agneta Udin, Lidingö stad, utvärderingsledare och ansvarig för denna rapport samt utvärderaren Jeanette Johansson, Solna.

1.2 Genomförande

Utvärderingen har genomförts inder hösten 2008 och inleddes med en granskning av förskolans skriftliga dokument samt hemsidan. Förskolan besöktes av utvärderarna den 16 september för ett kortare samtal med ägarna samt under en hel dag den 17

september. Då genomfördes även samtal med ägarna, anställd pedagog samt två

föräldrar. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten.

En muntlig återrapportering genomfördes den 4 december. Vid denna deltog två av ägarna,

Micaela Barnekow och Maria Hedberg.

2. Iakttagelser

2.1 Kunskaper, utveckling och lärande

Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:

• Förskolan har en kortfattad arbetsplan som beskriver montessori-inriktningen och dess övergripande mål.

• Kvalitetsredovisning finns. Den beskriver förutsättningar, arbetssätt, övergripande mål, prioriterade insatser samt viss anlys och bedömningar

• Den röda tråden i verksamheten är tydlig utifrån montessoripedagogik och dess material. Pedagogerna har byggt upp en speciell struktur och arbetsgång för barnens arbete med materialet som de menar gör det lätt att följa barnens utveckling.

• Barnen visade intresse för material och pågående aktiviteter

• Barnen utstrålade trygghet, glädje, nyfikenhet och stor leklust

2.2 Arbetsmiljö och delaktighet

Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:

• Maria Montessoris tankar som utgör en bas i verksamheten har enligt pedagogerna en värdegrund som överensstämmer med läroplanen

• Likabehandlingsplan finns men är inte känd av de föräldrar som utvärderarna samtalat med. Utifrån behov inom gruppen har pedagogerna arbetat fram ett

”Kompisträd” som metod för att barnen ska utveckla empati och stärka sin gruppgemenskap

• Genusfrågor är inget prioriterat område. Pedagogerna menar att flickor och pojkar erbjuds samma möjligheter inom arbetet med montessorimaterialet

• Vi iakttog många exempel på samspel i lek mellan flickor och pojkar både inne och ute.

• Barnen gör egna val inom förmiddagens arbete med montessorimaterialet eller i pysselaktiviteter

• Vid utevistelsen på morgonen och under eftermiddagen hade barnen stora möjligheter till egna val under leken.

• Förskolan har en mindre men ändamålsenlig och välutnyttjad gård.

• Lunch tillagas av en av pedagogerna med anpassning till vad barn tycker om. En dag i veckan har barnen egen matsäck vid Mullepromenad.

• Mycket föräldrakontakt i vardagen, pedagogerna ser det som viktigt att ge mycket tid för detta. Föräldrar får även ett månadsbrev via mail

• Utvecklingssamtal genomförs en gång per år. Föräldrarna tycker att dessa fungerar bra men behovet upplevs inte så påtagligt eftersom det utbyts mycket information dagligen.

• Föräldramöten ordnas varje höst med filmvisning om barnens aktiviteter på förskolan. Stor betoning läggs på socialt umgänge i föräldragruppen.

• Ingen personalomsättning. Förskolan använder aldrig vikarier, detta skapar stor trygghet enligt föräldrarna.

• Förskolan har gjort en satsning på arbetsmiljön för pedagogerna genom inredning och hjälpmedel som underlättar arbetet och förebygger ryggskador.

• Föräldrarna vi samtalat med har stort förtroende för personalen och har inga önskemål om utökad delaktighet eller att ta sig an ansvarsuppgifter.

2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning

Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:

• En barngrupp 19 barn 2-5 år.

• Alla fyra pedagogerna arbetar enligt samma tidsschema med övervägande tid i barngrupp 8.00-16.00. Administration sköts utanför denna tid.

• Planeringstid tas ut på fredagar då barngruppen är mindre eftersom

föräldralediga har sina barn där endast måndag till torsdag. Daglig uppföljning av sin verksamhet kan pedagogerna göra ute på gården.

• Planeringsdagar genomförs en gång per termin.

• Barn tas alltid emot fram till kl 11 för att motverka morgonstress, vilket uppskattas av föräldrarna. Fram till kl 9.30 är man ute på gården.

• Barnen arbetar mestadels individuellt under förmiddagens ”Montessori-tid”

Därutöver kan barnen leka enskilt eller i olika grupperingar.

• Vikten av harmonisk arbetsmiljö för barnen inomhus med låg ljudnivå betonas.

• Montessorimaterialet, som är en stomme i verksamheten, har anpassats till yngre barn och byts ut kontinerligt för att fånga barnens intresse.

• Barnens arbete följs upp genom checklistor i pärmar. Ingen synlig pedagogisk dokumentation av barns läroprocesser över tid. (Besöket ägde rum i början av terminen.)

• Innemiljön är ljus, överblickbar och välstrukturerad utifrån montessorimaterialet.

• Förskolan erbjuder mycket finmotorisk träning genom sitt montessorimaterial därför ser man det som viktigt att komplettera med mycket utevistelse som ger möjlighet till grovmotorik och lek.

• En gång i veckan har barngruppen gymnastik i en närliggande skolgymnastiksal, vilket ses som en viktig förberedelse inför skolstarten.

• Mulleverksamhet genomförs varje vecka med lunch i skogen.

• Pedagogerna är aktiva i och lyhörda för barnens lekar under utevistelsen

• Förskolan har erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd och har flera gånger använt sig av konsultation med förskolepsykolog. De betonar att förskolans litenhet möjliggör dels att alla pedagoger ser barnen under hela dagarna och dels att de dagligen kan samtala om barnen och deras utveckling.

• De föräldrar vi talat med uppskattar förskolans satsning på utevistelse.

• Samling hålls före lunch med upprop och pedagogiska lekar. Före mellanmålet

• Verksamheten har en balanserad och genomtänkt dagsrytm.

• Barnen har tillgång till flera datorer med olika spel efter montessori-tiden.

2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:

• Enligt ägarna tas alla beslut gemensamt med respekt för varandras olika intressen.

• Ansvarsfördelningen är tydlig, men växlas också i vardagen utifrån intressen.

• Alla är måna om ett öppet arbetsklimat i den lilla sammansvetsade personalgruppen.

• Förskolan har ett ständigt pågående förbättrings- och kvalitetsarbete där alla deltar. De strävar efter att ha en barngruppsstorlek på maximalt 18-20 barn för att kunna erbjuda bästa kvalitet i sin verkamhet.

• Förskolan är med i ett aktivt nätverk med andra Montessori-förskolor och skolor inom Lidingö. I detta nätverk ordnas pedagogiskt erfarenhetsutbyte och

gemensam fortbildning, föreläsningar m m.

3. Analys

Förskolan ger intryck av en lugn, harmonisk, välorganiserad, stimulerande och trygg miljö för barn och en tydlig arbetsglädje bland de vuxna.

Förskolan startades av de tre pedagogerna och eldsjälarna som ville skapa en förskola utifrån sina visioner, idéer och erfarenheter av montessoripedagogik. De har

målmedvetet och ständigt prövande under lång tid utvecklat sin förskola och dess pedagogiska verksamhet. Det förefaller som möjligheten till självbestämmande har varit en viktig drivkraft i arbetet. De har en tydlig ”teamkänsla”, samstämmighet och stolthet som kommer till uttryck under en dag i verksamheten.

Förskolan kännetecknas också av en tillmötesgående och serviceinriktad inställning till föräldrar med mycket daglig personlig kontakt. I och med detta framstår pedagogerna som viktiga samtalspartners för och kontaktskapare mellan föräldrar.

Utvärderarna uppfattar att förskolan inte är så strikt i sin tolkning av montessori- pedagogik utan utifrån den har skapat en egen pedagogik och eget material med anpassning till yngre barn. Genom att ha ett dagsprogram som varvar arbete med material, övningar och samlingar med mycket lek och rörelse utomhus får barnen en god balans och variation i sin förskoledag. De visar också flexibilitet genom att inte ha någon planerad vilostund för alla barn utan det barn som för dagen behöver vila eller sova får göra det i en soffa.

Innemiljön är ljus, inbjudande och välstrukturerad utifrån montessorimaterialet. Det som skulle kunna komplettera, utmana och stimulera barnens lek inomhus är mer av material för rollek.

Montessoripedagogik bygger på att barnen ges möjlighet att arbeta självständigt med olika material och varje barn blir synligt genom att pedagogerna hela tiden gör en

avstämning av deras arbete med materialet. På Fyren lägger pedagogerna även mycket stor vikt vid den sociala utvecklingen och samspelet inom gruppen. Detta var särskilt tydligt genom pedagogernas aktiva engagemang i barnens lekar vid utevistelsen.

Pedagogernas uppföljning av barnens arbete skulle kunna utvecklas genom att också använda olika former av pedagogisk dokumentation som mer fördjupat synliggör och följer barns läroprocesser över tid. Ett sådant arbete utgör i sig ett verktyg för reflektion och underlag för utvärdering av verksamheten. I och med detta skulle den pedagogiska kvaliten ytterligare tydliggöras och stärkas ur ett läroplansperspektiv.

4. Slutsatser, rekommendationer och lärande exempel

4.1 Slutsatser

Utvärderingsgruppen vill framhålla följande slutsatser:

• Förskolan har under lång tid och med stort engagemang, målmedvetenhet och arbetsglädje byggt upp och utvecklat en verksamhet som uppskattas av föräldrar och barn.

• Förskolan har en styrka i att vara ett väl sammansvetsat arbetslag som är öppna för impulser och att ständigt utveckla verksamheten.

• Förskolan har skapat en egen profil utifrån montessori-pedagogik med ett varierat dagsprogram för barnen.

• Barnen utstrålade trygghet, glädje, nyfikenhet och stor leklust.

• Det lilla engagerade arbetslaget kan inspirera andra och ha ett ömsesidigt stimulerande erfarenhetsutbyte genom att möta pedagoger även utanför montessori-nätverket.

4.2 Rekommendationer

Utvärderingsgruppen rekommenderar förskolan att utveckla följande områden:

• Utveckla pedagogisk dokumentation.

• Komplettera innemiljön med material för rollek.

• Söka kontakter/utbyte även utanför Montessori-nätverket t ex kring arbete med pedagogisk dokumentation eller genusfrågor.

5. Lärande exempel

Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel som kan vara av särskilt intresse för andra enheter:

• Att som flera pedagoger gemensamt starta, driva och utveckla en enskild förskola (inte bara utifrån montessori-inriktning).