1 UV SYD R AP PORT 2006:7
AR KEOLOGI SK UTR DEN ING
Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken
Skåne, Vellinge socken, del av fastigheten Vellinge 38:7 & 58:2 Vellinge kommun
Thomas Andersson
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd
Odlarvägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv
© 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:7 ISSN 1104-7526
Kart- och ritmaterial Henrik Pihl
Layout Anita Esping Bodén
Omslagsbild Stolphålsraden markerad med gula pinnar. Foto: Thomas Andersson Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll
Antikvarisk bakgrund 5 Topografi 5
Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7 Syfte och metod 8
Resultat 8 Åtgärdsförslag 10 Sammanfattning 10 Fyndtabell 11 Referenser 12
Administrativa uppgifter 13
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.
5
Antikvarisk bakgrund
Pågen Förvaltning AB planerar att bebygga delar av fastigheten Vel- linge 38:7 och 58:2, Vellinge väster (fig. 2). Med anledning av detta genomförde Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska un- dersökningar, UV Syd en arkeologisk utredning i slutet av november och i början av december 2005.
Den planerade exploateringsytan, som är ca 24 ha stor, ligger strax sydväst om Vellinge väster, mellan gamla väg 100 och strandängarna.
Den brukas idag som åkermark. Exploateringsplanerna omfattar byggnation av ridhus med stall och bostadshus med tillhörande väg- nät på tre platser inom ytan. En parkering för ca 15 bilar och 6 häst- vagnar ska anläggas i anslutning till ridhuset. Övriga delar av områ- det utnyttjas till paddock och hagar. I paddocken (30×70 m) kommer matjorden sannolikt att tas bort och ersättas av annat material. Even- tuellt kommer en kulverterad bäck i norra delen av området öppnas upp.
Topografi
Miljön i denna del av Skåne utgörs av ett mycket flackt fullåkersland- skap med strandängar längs kusten och ut mot Foteviken. En smal, men kraftigt markerad åssträckning, vilken gamla väg 100 följer i delar, präglar det annars så platta landskapet. Det aktuella exploate- ringsområdet ligger ca 500 m från kustlinjen och gränsar i väster till strandängarna. Terrängen stiger långsamt från havet inåt land, men i östra delen av den aktuella ytan finns en sänka. På lantmäteriets kon- ceptkarta från 1768 är denna vattenfylld och benämnd ”Englekär- ret”. På skånska rekognosceringskartan från 1800-talets början är kärret markerat som ”myr” eller torvmosse utan öppet vatten.
Delen längst i väster av exploateringsområdet är på 1768-kartan markerad som ängs- eller betesmark och som fuktmark även på skån- ska rekognosceringskartan. Denna del har förmodligen också varit fuktig och odlats upp först i sen tid. En numera kulverterad bäck har runnit från Englekärret rakt mot väster, ut i havet. Där stallbyggna- den är planerad finns en svag förhöjning, ca 200×125 m stor. Vid det planerade bostadshuset i områdets centrala, västra del är en ännu sva- gare och utbredningsmässigt mindre förhöjning belägen. Norra de-
Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken
Thomas Andersson
len, där bäcken funnits, utgör idag en svag svacka. Nivåerna inom ytan varierar mellan 2 och 5 möh.
Fosfathalterna är enligt Arrhenius fosfatkarta inte förhöjda. Jord- arterna inom den aktuella ytan utgörs av morän, moränlera och sand.
Ett mindre område i anslutning till Englekärret utgörs av postglacial finlera. De åssträckningar som löper parallellt med kusten öster om exploateringsområdet utgörs av sandiga isälvsavlagringar. Vägarna följer åsarna och det är även här flera av de registrerade gravfälten har påträffats.
Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 2C 0e, med undersökningsområdet och sökschakt markerade.
Skala 1:10 000.
7
Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar
Vellinge socken är rik på gravar och lösfynd från förhistorisk tid.
Fornlämningsmiljön i närområdet (fig. 2) domineras också av flat- marksgravar på åssträckningarna och lösfynd. Två platser med sen- neolitiska skelettgravar (RAÄ 2 och 11, Vellinge sn) framkom i sam- band med grustäkt och jordbruksarbete och undersöktes i början av 1900-talet (Rydbeck 1910). På den ena platsen (RAÄ 11, Vellinge sn) fanns även två brandgravar från yngre bronsålder. Ytterligare en plats med odaterade skelettgravar, RAÄ 3:1, Vellinge sn framkom i sam- band med grustäkt och efterundersöktes av JH Forssander 1929. Plat- sen ligger endast ett par hundra meter öster om den aktuella exploate- ringsytan. De lösfynd som finns registrerade i trakten utgörs huvud- sakligen av flintyxor från neolitikum och både tidig- och mellanneoli- tikum finns representerat.
Ut mot strandängarna, både söder och norr om exploateringsom- rådet, finns cropmarks registrerade, RAÄ 69, Vellinge sn och RAÄ 6, St Hammar sn (utanför det utsnitt som fig. 2 visar). Den senare har varit föremål för sökschaktsgrävning 1982 inom Foteviksprojektet, men inga bevarade lämningar påträffades. Inom exploateringsområ- det finns på ekonomiska kartan en notering från inventeringen, ”fynd av flintföremål” och ett kryss på platsen för gården Almhaga. Fyndet finns inte upptaget i fornlämningsregistret och markägaren, vars för- äldrar flyttade till gården 1953, har inte hört talas om något fynd.
Vid en undersökning 1975 för en VA-ledning som går genom explo- ateringsytan påträffades inga anläggningar (Nagmér 1987). Schaktet var enkelt och endast en meter brett. I anslutning till höjden med gra- varna (RAÄ 3:1, fig. 2) framkom vid sökschaktsgrävning 1994 tre gro- par på en sträcka av 20 m (RAÄ 3:2) (Torstensdotter Åhlin 1995). I ytan till en av groparna fanns förhistorisk keramik. Platsen ligger 100 m öster om exploateringsområdets östra gräns, invid den gamla sträckning av väg 100.
Vid tidigare undersökningar i anslutning till Vellinge tätort, ett par km öster om exploateringsområdet, har förutom medeltida lämning- ar i anslutning till bytomten, även förhistoriska boplatslämningar och en grav undersökts av UV Syd på 1990-talet. De boplatslämningar som har kunnat dateras är från neolitikum, bronsålder, äldre järnål- der och vikingatid (Torstensdotter Åhlin 2000, Söderberg 1993, Hansson 1993). Gravarna härrör från stridsyxekultur, respektive yngre brons/äldre järnålder (Söderberg 1993). Inom ramen för Fote- viksprojektet har provschaktsgrävning utförts på tre platser ca 1,5 km söderut, förutom den tidigare nämnda RAÄ 6, Stora Hammar sn också på RAÄ 22 och 27, Stora Hammar sn. Inga lämningar påträffa- des. Ytterligare 1,5 km söderut, mellan Lilla och Stora Hammar har boplatslämningar från äldre järnålder undersökts av UV Syd 1994 (Pettersson & Torstensdotter Åhlin 1998) och 1989-90 (Pettersson &
Torstensdotter Åhlin 1999).
Vid besiktning av det planerade exploateringsområdet (den 26 sep- tember 2005) påträffades ett bryne med upphängningsskåra och en bränd flintbit. Brynet är gjort i täljsten som inte finns naturligt i den- na del av Skandinavien och är troligen importerat från nuvarande Norge. Hängbrynen i detta material brukar dateras till vikingatid–
medeltid. Brynet och den brända flintan låg i anslutning till den flacka höjd som finns i områdets östra del, rakt norr om gården Almhaga.
Måttligt med flinta finns i matjorden på hela ytan, men ingen bearbe- tad påträffades vid besiktningen.
Syfte och metod
Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornläm- ningssituationen inom det planerade exploateringsområdet. Målsätt- ningen var också att göra en preliminär bedömning av eventuella be- varade lämningars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare planering av byggnationen och hantering av ärendet.
Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med till- hjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades huvudsakligen till topografiskt gynn- samma områden för förhistorisk bosättning.
Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möj- liggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning.
Anläggningarna beskrevs också avseende form, storlek och fyllning och iakttagelserna registreras i Riksantikvarieämbetets fältdokumen- tationssystem Intrasis. Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intrasisprojekt på en server hos UV Syd. För en preliminär datering togs daterbara fynd från matjorden och anlägg- ningsytor tillvara. Bedömningen av fyllningskaraktären kan också bi- dra till dateringen.
Resultat
Sammanlagt schaktades ca 1270 löpmeter provschakt. Dessa var be- lägna på ett litet höjdläge i västra delen, i anslutning det större, flacka höjdläget i östra delen, samt i kanten på fuktsänkan, ”Englekärret”, längst i öster (fig. 2).
Utredningen resulterade i att ett 80-tal stolphål påträffades i den västra kanten på det östra höjdläget (fig. 3). Stolphålen hade en i hu- vudsak N-S riktning utmed en ca 75 meter lång sträcka. De bildade ingen rak linje, utan den svängde svagt åt både väster och öster. Stolp- hålen, som ställvis var dubblerade, varierade både i storlek och i avse- ende på fyllningens färg. De var mellan 0,22 meter och 0,58 meter i diameter och fyllningen varierade från mycket mörkt gråbrun, humös, lerig mo till ljust gråbrun, lerig mo. Av stolphålen undersöktes tio stycken. De var mellan 0,12 och 0,32 meter djupa. Fyndmaterialet ut- gjordes av enstaka flintavslag. På ytan av ett av stolphålen fanns ett par keramikfragment av allmän förhistorisk karaktär. I fyllningen tillvara- togs träkol som möjliggör framtida 14C-datering och vedartsanalys.
Stolphålsraden har preliminärt tolkats som resterna av en hägnad eller en palissad. Dateringen är oklar, men utifrån den överlag mörka fyllningen i stolphålen och det närliggande lösfyndet av det vikingati- da hängbrynet, hamnar en försiktig datering i närheten av vikingatid/
tidig medeltid.
Om anläggningen tolkas som en palissad vore en datering till sten- ålder rimligare. Det finns sedan tidigare ett flertal kända palissader från mellersta stenåldern i Skåne. Inför byggandet av västkustbanan 1998 undersöktes en palissad som avgränsat och delvis hägnat in ett smalt näs i anslutning till Välabäcken (Andersson & Svensson 1999).
9 Fig. 3. Schaktplan med anläggningar markerade.
Palissaden har bestått av cirka 500 stolpar som bildade en närmast U- formad konstruktion. Sammantaget med bäcken har palissaden häg- nat in ett cirka tre ha stort område. Det fanns endast få strukturer på ytan innanför palissaden som kunde knytas till den. Palissaden är 14C- daterad till övergången MNA och MNB, cirka 2800 år f. Kr.
I Malmötrakten, i Hyllie och Bunkeflo, har två palissader från MNB undersökts. Anläggningarna har troligen varit helt slutna och omfattat mellan två och fyra hektar. De har bestått av ett komplicerat
system av flera palissader (Svensson 1991, Jonsson 1995 och Thörn 1996). Palissaden i Bunkeflo har legat på ett kustnära, flackt höjdlä- ge, snarlikt lokalen i Vellinge. I både Bunkeflo och Vellinge har höjd- lägena varit omgivna av fuktmarker.
I våtmarken ”Englekärret”, inom undersökningsområdets östra del, schaktades ett par mindre sökschakt med en sammanlagd längd på cirka 70 meter. Schakten visade att kärret varit utsatt för kraftig plöjning med ett matjordsdjup på ca 0,40 meter. I den östra delen av schakten fanns mot botten ett cirka 0,1 meter tjockt mörkgrått lerla- ger som övergick i gul lera. Längre ut i schaktet överlagrades den gula leran av vit kalkhaltig lera, så kallad märgel.
Åtgärdsförslag
Om bebyggelseplanerna omöjliggör ett bevarande, föreslår vi att en förundersökning kommer till stånd inom en begränsad del av det sto- ra exploateringsområdet (fig 4).
Den yta som avses omfattar platsen för stolphålsraden där förun- dersökningen bör inriktas på att utröna om anläggningen haft funk- tionen som hägnad eller palissad. Vidare är det angeläget att fastställa anläggningens datering, utsträckning och den eventuella förekomsten av bebyggelse i anslutning till den.
Den föreslagna förundersökningsytan kan behöva justeras under fältarbetets gång, beroende på om stolphålsraden antar en riktning som leder ut från ytan.
Sammanfattning
Eftersom Pågen Förvaltning AB planerar att bygga en hästgård inom delar av fastigheten Vellinge 38:7 och 58:2, Vellinge kommun, ge- nomfördes en arkeologisk utredning inom den berörda ytan under vintern 2005.
Utredningsområdet, som är ca 24 ha stort, är beläget i en flack fullåkersbygd, några hundra meter öster om Foteviken. Den arkeolo- giska utredningen, som genomfördes som en provschaktsgrävning, koncentrerades till några topografiskt lämpliga boplatslägen inom den stora undersökningsytan. På ett av dessa lägen, som utgjordes av en flack förhöjning inom undersökningsområdets östra del, påträffa- des ett åttiotal stolphål, formerade i en ca 70 meter lång rad i nord- sydlig riktning. Stolphålsraden är ställvis dubblerad och svänger av svagt mot nordost. Den har tolkats som en hägnad eller palissad och har utifrån ett närliggande fynd av ett täljstensbryne preliminärt date- rats till vikingatid/tidig medeltid.
Den arkeologiska utredningen utmynnade i ett förslag till förun- dersökning inom en yta som omfattar platsen för stolphålsraden, i avseende att fastställa anläggningens utsträckning, ursprungliga funktion och datering.
11 Föreslagen
förundersökningsyta
Fig. 4. Översiktsplan med föreslagen förundersökningsyta markerad. Skala 1:500.
Nr Anl Typ Vikt (gr)
Antal Övrigt 1 Lösfynd Bryne 150 1 Täljsten,
Vikingatid/medeltid 2 A213,
stolphål
Keramik 1 2 Allmän, förhist. karaktär 3 Lösfynd Flinta,
borr
30 1 4 A315,
stolphål
Avslag 1 1 Bränt 5 A231,
stolphål
Avslag 5 1 6 A268,
stolphål
Avslag 5 2
7 Lösfynd Spån 10 1 Retuscherat
Fyndtabell
Referenser
Andersson, M & Svensson, M. 1999. Palissadkomplexet i Dösjebro.
I:Burenhult, G. (red.). Arkeologi i Norden 1. Stockholm.
Hansson, M. 1993. Skåne, Vellinge socken, Kv Skolan, RAÄ 17.
1992. Arkeologisk för- och slutundersökning. Medeltida bytomt.
Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rapport.
Jonsson, E. 1995. Delområde 1. Skjutbanorna. I: Öresundsförbin- delsen. Rapport över arkeologiska förundersökningar. Malmö Museer.
Nagmér, R. B. 1987. Fotevik – Klagshamn, Vellinge, Skåne. Riksan- tikvarieämbetet, Undersökningsverksamheten, arkivrapport.
Pettersson, C. B. & Torstensdotter Åhlin, I. 1998. Ett schakt över Näset. Kabelnedläggning Foteviken till Höllviken. Arkeologisk slutundersökning 1994 av boplatslämningar från förromersk–ro- mersk järnålder. Skåne, Stora Hammar sn, Stora Hammar 16:178. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1999:42.
- 1999. Invid sagans Halör? Arkeologisk utredning 1989 och slutun- dersökning 1990 av boplatslämningar från förromersk–romersk järnålder. Skåne, Stora Hammar socken, Lilla Hammar 15:1.
Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1999:24.
Rydbeck, O. 1910. Markgrafvar från stenåldern i Skåne. Fornvän- nen 1910:1. Stockholm.
Svensson, M. 1991. A Palisade Enclosure in South Scania – a Site from the Battle-Axe Culture. I Jennbert, K. & Larsson, L. & Pet- ré, & Wyszomirska-Webart, B. (red.) Regions and reflections. In Honour of Märta Strömberg. Acta Archaeologica Lundensia 8o. No 20.
Söderberg, B. 1993. Skåne, Vellinge socken, Kv Skolan, RAÄ 17, 1990. Arkeologisk för- och slutundersökning inom bytomt. Riks- antikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar Rap- port.
Thörn, R. 1996. Det rituella landskapet. I Öresundsförbindelsen och arkeologi. Projektprogram och undersökningsplaner för ar- keologiska slutunderssökningar. Malmö Museer.
Torstensdotter Åhlin, I. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Stora Hammars och Vellinge socknar, planerad gång- och cykelväg mellan Vellinge och Höllviken. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1995:44.
- 2000. Arkeologisk utredning och undersökning. Herrestorp 3:2 – en stenåldersboplats. Skåne, Vellinge socken, Herrestorp 3:2, RAÄ 71.
Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 2000:72.
13
Muntliga uppgifter
Lennart Assarsson, ägare till och boende på Almhaga.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3423-2005.
Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-32959-05, 2005-10-13.
Projektnummer: 1420553.
Undersökningstid: 28 november–2 december 2005.
Projektgrupp: Thomas Andersson och Anna Lagergren-Olsson.
Underkonsulter: Sydschakt och Ramirent.
Exploateringsyta: 24 ha Undersökt yta: 1270 löpmeter.
Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 0e, edition 1, x 6150 y 1320.
Koordinatsystem: Rikets.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6150,7, y 1321,1 Höjdsystem: Ex 1: RH 1900.
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 översiktsritning med profiler i skala 1:20. Digitalt dokumentationsmaterial förvaras i Lund.
Fynd: Fnr 1–7 med LUHM nr 31467 kommer efter avslutad materialbear- betning att förvaras i Lunds Historiska Museum, LUHM.
UV Syds rapportserie 2006
1. Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU.
Anna Lagergren-Olsson
2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg
3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson
4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström
5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg
6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström
7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson
