NATURVÄRDESINVENTERING ÄNGELHOLM KÄRRA 1:2 M FL
RAPPORT 2020-12-02
Andreas Malmqvist & Ulf Ottosson
2
Uppdragsgivare
Radar arkitektur & planering AB Kontaktpersoner
Olof Halvarsson
e-post: olof.halvarsson@radar-arkplan.se Tel: 031-788 00 60
Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Projektledare:
Andreas Malmqvist Tel. 010-220 12 05
andreas.malmqvist@naturcentrum.se
Naturvärdesinventering och rapport: Andreas Malmqvist och Ulf Ottosson (groddjur).
Intern granskning: Petter Bohman Kartmaterial
Från beställaren ©Lantmäteriet
Omslagsbild: Vy mot nordost över objekt 6 Foton i rapporten
Samtliga foton är från inventeringsområdet och har tagits i samband med inventeringen.
Denna rapport bör citeras:
Malmqvist, A. & Ottosson, U. 2020. Naturvärdesinventering Ängelholm kärra 1:2 m fl.
Naturcentrum AB i pdf till Radar arkitektur & planering AB. Rapport 21 sidor.
3
Innehåll
Uppdrag 4
NVI – genomförande 4
Inventeringsområdet 4
Metodik 4
NVI – Resultat 7
Informationskällor - tidigare kända uppgifter 7
Inventeringsresultat 9
Redovisning av naturvärdesobjekt 12
Bedömning av påverkan på rastande svanar och gäss 19
Rekommendationer till åtgärder/kompensation 20
Referenser 21
4
Uppdrag
På uppdrag av Radar arkitektur & planering AB har Naturcentrum gjort en naturvär- desinventering (NVI) av området i södra delen av Ängelholm. Inventeringen har genom- förts i enlighet med svensk standard (SS 199000:2014). Uppdraget har dessutom omfat- tat att ge översiktliga rekommendationer om åtgärder/kompensation samt en bedöm- ning av en exploaterings påverkan på rastande svanar och gäss.
Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska om- råden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumen- tera och naturvärdesbedöma dessa. Genom att ta hänsyn till dessa områden bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden och riksdagens miljö- mål.
Resultatet från inventeringen är ett kunskapsunderlag för att kunna ta hänsyn till biolo- gisk mångfald. Vissa områden eller arter kan omfattas av lagstadgade skydd (Naturreser- vat, generella biotopskydd, fridlysta arter m.fl.) medan andra saknar skydd trots att de är biologiskt bevarandevärda.
Naturvärdesinventeringen visar var dessa områden finns men kan inte styra hur denna hänsyn ska tas. Det avgörs istället av politiker, företags och enskildas ambitioner att bygga ett hållbart samhälle, men också av krav och riktlinjer från myndigheter och dom- stolar.
NVI – genomförande
Inventeringsområdet
Inventeringsområdet är knappt 25 ha (figur 2). Det inventerade området avgränsas i norr av en järnväg, i öster av bebyggelse, i söder om en landsväg och i väster om en mindre markväg mellan odlingsmarker. Det inventerade området domineras av åker- mark som bland annat använts för att odla gräsmattor. I öster finns ett litet skogsbe- stånd och en våtmark. I nordvästra delen finns också ett mindre område med tall och buskage med fläder och björnbär samt även ett åkerdike kantat av en lövträdbård. Allra längst i nordväst finns en tallplantering med inslag av ung björk. Intill inventeringsområ- det finns ytterligare stora arealer åkermark (gräsmatteodling) i väster och även stora ytor skogsplanteringar (främst tall) i söder och norr. I väster tar bebyggelse vid.
Metodik
Inventeringen har utförts enligt Svensk Standard SS 19 90 00:2014. Det innebär identifie- ring av geografiska områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, samt bedöm- ning av dess betydelse. Områden med positiv betydelse för biologisk mångfald har av- gränsats och beskrivits som naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjektens betydelse för bio- logisk mångfald har därefter bedömts enligt en skala i fyra naturvärdesklasser enligt fi- gur 1. Med biologisk mångfald avses; ”mångfald inom arter, mellan arter och av ekosy- stem.”
5
Högsta naturvärde – naturvärdesklass 1 Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde – naturvärdesklass 2
Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde – naturvärdesklass 4
Viss positiv betydelse för biologisk mångfald.
Figur 1. Naturvärdesklasser.
Bedömningsgrunder
Naturvärdesbedömningen görs utifrån två bedömningsgrunder: Art och Biotop. Bedöm- ningsgrunden Art omfattar Naturvårdsarter och Artrikedom medan bedömningsgrunden Biotop omfattar Biotopkvalitet och Sällsynthet och hot.
Naturvårdsarter
Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlis- tade arter och skyddade/fridlysta arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men be- höver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan.
Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att för- svinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier. NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras i rapporten med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet. Kate- gorierna VU, EN och CR räknas som hotade (SLU ArtDatabanken 2020)
Skyddade arter markeras i rapporten med § efter artnamnet. Med skyddad eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4–9 §§ artskyddsförordningen. När det gäller fåglar, som samtliga är skyddade, är praxis att särskilt beakta rödlistade arter och arter som redo-visas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Stöd för en sådan praxis finns i Naturvårds- verkets hand-bok (Naturvårdsverket 2009) där följande står att läsa: ”Även om alla fågel- arter omfattas av skydd enligt förordningen bör arter markerade med B i bilaga 1 till art- skyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet.” I handboken listas ett antal fågelarter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden 1975–2005 enligt Svensk häckfågeltaxering.
Dessa uppgifter bedöms av Naturcentrum som föråldrade och missvisande. De har där- för inte beaktats i denna rapport såvida inte arterna är rödlistade eller redovisas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv.
Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som genom sin närvaro indikerar att ett område har högt naturvärde i skog – signalarter i skog. Art som tillhör denna ka- tegori markeras med S efter artnamnet. Arter som enligt Skogsstyrelsens förteckningar
6
har lågt signalvärde i den aktuella regionen har inte beaktats vid naturvärdesbedöm- ningen (Nitare 2000; Nitare 2019).
Arter som bedöms uppfylla definitionen för naturvårdsart, men som inte tillhör någon av ovanstående kategorier, markeras med ”n”. Sådana arter kan vara mindre allmänna ar- ter eller arter som kan betraktas som indikatorarter, men som inte finns redovisade på officiella listor.
Artrikedom
Här mäts eller görs en bedömning om området är artrikare eller mycket artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige.
Biotopkvalitet
Omfattning och betydelse för biologisk mångfald mäts eller bedöms. Exempel på biotop- kvaliteter är; naturlighet, strukturer, kontinuitet, förekomst av nyckelarter.
Sällsynthet och hot
Med sällsynta biotoper avses sådana som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Hotade biotoper är sådana där utbredningsområdet minskar, den totala area- len minskar eller där strukturer eller funktioner som är viktiga för biotopen sannolikt inte kommer finnas kvar på lång sikt eller bevarandestatusen hos biotopens typiska ar- ter inte är gynnsam.
Detaljeringsgrad och tillägg
Naturvärdesinventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad detalj. Detta inne- bär att inventeringen utförs med en sådan noggrannhet att samtliga naturvärdesobjekt med en yta av 10 m2 eller mer samt linjeformade objekt med en minsta längd av 10 m och 0,5 m bredd kan identifieras.
Tillägg enligt Svensk Standard 4.5.2 Naturvärdesklass 4 4.5.3 Generellt biotopskydd
4.5.5 Detaljerad redovisning av artförekomst 4.5.6 Fördjupad artinventering av groddjur
Översiktliga rekommendationer om ev. åtgärder/kompensation ska ingå samt en be- dömning av en exploaterings påverkan på rastande svanar och gäss.
Förarbete
För att identifiera potentiella naturvärdesobjekt studerades flygbilder över inventerings- området och närområdet. Relevant information om biologiska bevarandevärden och na- turvårdsintressen eftersöktes dessutom från följande källor:
• Naturvårdsverkets Skyddad natur
• SLU ArtDatabankens databaser, utdrag av signalarter, rödlistade arter och skyd- dade arter. Noterade förekomster från perioden 2000-01-01 till 2019-04-03 inom inventeringsområdet och angränsande 200 meter.
• Artportalen – artuppgifter från inventeringsområdet och angränsande 250 meter – kompletterat fram tom 1/12 2020.
7
• Trädportalen (www.tradportalen.se)
• Skogens pärlor (Nyckelbiotopsinventeringen)
• Naturvårdsprogram för Ängelholms kommun (Ängelholms kommun 2010)
Fältinventering
Fältinventering har utförts den 8 april 2019 då hela inventeringsområdet genomströva- des. Vid besöket 2019 var vädret klart och soligt. Groddjur inventerades vid fyra tillfällen 2019 - 25/3, 5/4 (båda dagtid), 8/4 (kväll – med lampa) och 17/4 (kväll – med lampa).
Området har utvidgats i nordväst och kompletterats med ett fältbesök där den 22 okto- ber 2020. Utifrån beprövad kunskap och erfarenhet eftersöktes biotopkvaliteter och ar- ter av betydelse för biologisk mångfald. Inventering och bedömning kunde genomföras på ett tillförlitligt sätt vid samtliga besöken.
NVI – Resultat
Informationskällor - tidigare kända uppgifter
Naturinventeringar
Inga specifika naturinventeringar som särskilt omfattar detta området har påträffats.
Det aktuella området tas inte heller upp i kommunens naturvårdsprogram (Ängelholm 2010), däremot ett angränsande område på andra sidan järnvägen, nordost om aktuellt området.
Naturvårdsarter
Uttaget från SLU ArtDatabanken för perioden 2000-01-01 till 2019-04-03 har i och med en utvidgning av inventeringsområdet 2020 kompletterats med uppgifter från Artporta- len (fram tom 1/12 2020) (täcker ett område 250 meter från inventeringsområdets yttre gräns) och uppdaterats efter aktuell rödlista (SLU ArtDatabanken 2020). Bland natur- vårdsarter finns ett antal observationer av fåglar (endast observationer som angetts som misstänkt, trolig eller säkerställd häckning har tagits med) och kärlväxter samt en obser- vation av igelkott (numera rödlistad) (Tabell 1). Fågelobservationerna har i de allra flesta fall angivits från en och samma lokal, Södra Utmarken. Denna lokal har en låg noggrann- het på +- 976 meter vilket gör det svårt att hänföra observationer till en specifik plats el- ler ett specifikt naturvärdesobjekt. De tas därför endast upp i denna tabell och inte i de avgränsade naturvärdesobjekten.
Tabell 1. Tidigare kända naturvårdsarter. Rödlistade (SLU ArtDatabanken 2020) och frid- lysta arter samt signalarter i och kring inventeringsområdet. Bland fåglar sådana som angivits med misstänkt, trolig eller säkerställd häckning. För kategorier se sid 5-6.
Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori Kommentar Fåglar
Vaktel Coturnix coturnix NT Endast en observation från 2001.
Troligtvis tillfällig.
8
Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori Kommentar
Nattskärra Caprimulgus europaeus Fågeldirektivet Ej inom inventeringsområdet.
Senast noterad 2012.
Björktrast Turdus pilaris NT Senast observation med häck-
ningskriterier från 2005. Trots rödlistning en ännu vanlig art, gärna i trädgårdar och brynmil- jöer.
Trädlärka Lullula arborea Fågeldirektivet I par noterade 2013 – häckning ej konstaterad. Inga senare fynd.
Svarthakad buskskvätta Saxicola torquata VU Häckande åtminstone 2016 med 2 par och sannolikt även 2017.
Därefter inte noterad. Lokalen anges som Södra Utmarken, gräsmatteodlingen. Sällsynt men på snabb spridning i landet.
Ärtsångare Sylvia curruca NT Lokalen anges endast som Södra
Utmarken. Trots rödlistning en ännu vanlig art, gärna i trädgår- dar och brynmiljöer.
Grönsångare Phylloscopus sibilatrix NT Lokalen anges som Södra Utmar- ken. Trots rödlistning en ännu vanlig art i högstammig lövskog.
Gulsparv Emberiza NT Lokalen anges som Södra Utmar-
ken. Trots rödlistning en ännu vanlig art i odlingslandskap.
Grönfink Chloris chloris VU Lokalen anges som Södra Utmar-
ken. Trots rödlistning en ännu vanlig art i brynmiljöer, buskage, trädgårdar och parker.
Däggdjur
Igelkott Erinaceus europaeus NT Noterad från bebyggelse öster om och utanför inventeringsom- rådet.
Kärlväxter
Krypfloka Helosciadium inundatum VU Uppgift på artportalen från 2013 anger att den inte är återfunnen de senaste 7 åren och att dam- men nu är alltför igenväxt, san- nolikt avses dammen inom in- venteringsområdet.
Blåmunkar Jasione montana n Angiven från banvall, utanför in-
venteringsområdet. Tämligen all- män på sandmark.
Blodrot Potentilla erecta n Angiven från banvall, utanför in-
venteringsområdet. Tämligen all- män art.
Borsttåtel Corynephorus canescens n Angiven från banvall, utanför in- venteringsområdet. Tämligen all- män på sandmark.
Rastande gäss och svanar
De öppna odlingsmarkerna både inom inventeringsområdet och angränsade till, utnytt- jas av rastande gäss och svanar. Flera arter uppehåller sig här men kanske främst sångsvan, grågås, bläsgås och vitkindad gås, ibland i betydande antal.
9
Gällande områdesskydd
Ingen del av inventeringsområdet är formellt skyddat som biotopskydd, Natura 2000- område, nationalpark, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller naturreservat.
Området omfattas inte heller av strandskydd eller landskapsbildskydd.
Inventeringsresultat
Områden som saknar naturvärde
Områden som bedömts sakna betydelse för biologisk mångfald utgörs främst av en plan- terad skog med tall och björk och med stort inslag av fläder och björnbär. Denna skog bedöms inte i sitt nuvarande tillstånd bidra till mångfald inom arter, mellan arter eller ekosystem i sådan omfattning att den kan klassificerat som ett naturvärdesobjekt.
Naturvärdesobjekt
Vid inventeringen identifierades sju naturvärdesobjekt (Figur 2), en skogsmiljö (objekt 1), en våtmark (objekt 2), två alléer/trädrader (objekt 3 och 4), ett öppet dike (objekt 5), en åkermark (Objekt 6) och en gräsmark med högstubbar (Objekt 7). Objekten redovisas var för sig längre fram i rapporten.
Figur 2. Inventeringsområde och identifierade naturvärdesobjekt med objektsnummer.
10
Naturvårdsarter
Fyra naturvårdsarter påträffades vid inventeringen, storrams (S), större vattensalaman- der (§), åkergroda (§) och vanlig padda (§) (Tabell 2 och Figur 3).
Vanlig padda påträffades med cirka 20 exemplar den 8/4. Arten omfattas av fridlysning enligt 6 § Artskyddsförordningen (2007:875) i hela landet vilket innebär att man inte får döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar eller ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.
Åkergroda och större vattensalamander är fridlysta enligt artskyddsförordningen 4 §.
Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, av- siktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och skada eller förstöra djurens fortplant- ningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. De har även ett enligt art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda bevaran- deområden behöver utses. Arterna finns upptagna i bilaga 2 till art- och habitatdirekti- vet.
Åkergrodan är en mycket allmän art som är välspridd i hela Sverige förutom i Fjällen.
Den påträffades med en spelande individ i våtmarken (Objekt 1) den 8/4. Större vatten- salamandern är mindre allmän och påträffades i samma våtmark vid kvälls-/nattinvente- ring 8/4 (3 ex) och 17/4 (minst 5 ex, möjligen 10 ex).
Våtmarken (objekt 1) är större vattensalamanderns lekvatten och ska därmed, enligt Na- turvårdsverkets handbok (2009), betraktas som artens reproduktionsplats. Majoriteten av individerna födosöker/övervintrar inom 10 till 100 meter från lekvattnet under förut- sättning att lämpliga landmiljöer, exempelvis lövskog, finns (Naturvårdsverket 2009).
Mot bakgrund av detta bedöms den angränsande lövskogen på drygt 1 hektar (objekt 2) utgöra artens viktigaste vilo- och övervintringsplats. Övriga närliggande miljöer (odlings- mark, bostadsområde) bedöms som olämpliga.
För åkergroda bedöms ovanstående miljöer också vara särskilt viktiga även om den har ett betydligt större hemområde än större vattensalamandern och därmed inte är så bunden till reproduktionsplatsens närområde när det gäller område för födosök och övervintring.
Idegran eller en hybrid av denna finns inom inventeringsområdet men betraktas här som planterad/förvildad och bedöms därmed inte relevant som naturvårdsart.
Tabell 2. Relevanta naturvårdsarter som noterats i samband med inventeringen.
Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori
Större vattensalamander Triturus cristatus §, Natura 2000
Åkergroda Rana arvalis §, Natura 2000
Vanlig padda Bufo bufo §
Storrams Polygonatum multiflorum S
11
Figur 3. Inventeringsområde och observerade naturvårdsarter under inventering 2019- 2020.
12
Redovisning av naturvärdesobjekt
1. Lövskog
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Skog och träd
Biotoper: Lövskog
Beskrivning: Varierad och småkuperad lövskog med artrikt trädskikt med ek, björk, asp, sälg, rönn, fågelbär, bok, al, hägg, hassel, druvfläder och hagtorn. God bokföryngring i stora delar. Grov död ved av framför allt björk. Någon björk är också ihålig. I fältskiktet dominerar vitsippor under våren. Signalarten storrams noterades även. Skogspartiet ut- gör ett viktigt födosöks- och övervintringsområde för större vattensalamander.
Biotopkvalitéer: Död ved, ihålig björk.
Sällsynthet och hot: -
Naturvårdsarter: Storrams (S), övervintringsområde för större vattensalamander.
Artrikedom: Artrikt träd- och buskskikt.
Områdesskydd: - Övrig information: -
13
2. Våtmark
Naturvärdesklass: Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 Dominerande naturtyp: Småvatten
Biotoper: Våtmark
Beskrivning: Varierad våtmark med tämligen stor öppen vattenyta med bitvis utvecklad undervattensvegetation. I kantzoner växer främst klibbal, vide och kaveldun. Våtmarken är värdefull för groddjur med förekomst av vanlig padda, åkergroda och större vattensa- lamander. Rörhöna noterades i dammen. Värdet är främst knutet till dammens variation och förekomsten av större vattensalamander.
Biotopkvalitéer: Undervattensvegetation, god solexponering.
Sällsynthet och hot: -
Naturvårdsarter: Större vattensalamander (Fridlyst, Natura 2000), åkergroda (Fridlyst, Natura 2000), vanlig padda (Fridlyst).
Artrikedom: -
Områdesskydd: Bedöms omfattas av generellt biotopskydd för småvatten och våtmark i jordbruksmark enligt följande definition (Naturvårdsverket 2014): Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översil- ningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Övrig information: Växten krypfloka (Starkt hotad) har sannolikt förekommit i denna damm tidigare men är inte återfunnen sedan 2006 enligt uppgift från ArtDatabanken.
14
3. Dubbelallé
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Skog och träd
Biotoper: Allé
Beskrivning: Trädrad/allé med asp (hypridasp?) på gräsmark. Ett relativt stort antal träd har skador och blottad ved som kan vara biologiskt värdefulla. Det finns även några träd med tydliga håligheter som kan utnyttjas av hålträdlevande arter. Död ved finns men i ganska liten omfattning. Gott om gnagspår från vedlevande skalbaggar visar att träden har ett värde för vedlevande arter.
Biotopkvalitéer: Blottad ved, trädhåligheter, död ved.
Sällsynthet och hot: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: -
Områdesskydd: Bedöms omfattas av generellt biotopskydd för allé enligt följande defi- nition (Naturvårdsverket 2014): Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som be- står av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
Övrig information: -
15
4. Trädrad/allé
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd
Biotoper: Allé
Beskrivning: Trädrad/allé med asp (hypridasp?) där ett fåtal träd har skador och blottad ved. Små håligheter förekommer också. Träden har sannolikt ett visst värde för vedle- vande och möjligen även hålträdlevande arter. I trädraden står även enstaka fläderbus- kar.
Biotopkvalitéer: Blottad ved, håligheter.
Sällsynthet och hot: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: -
Områdesskydd: Bedöms omfattas av generellt biotopskydd för allé enligt följande defi- nition (Naturvårdsverket 2014): Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som be- står av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
Övrig information: -
16
5. Öppet dike med lövträdsbård
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd
Biotoper: Lövskog, dike
Beskrivning: Lövskogsbård mot åkermark. Utgörs huvudsakligen av björk, klibbal, hägg, och snår med björnbär. Skrymslen och död ved förekommer men i ganska begränsad omfattning. Nära åkern finns ett tämligen djupt nerskuret dike i sandjord. Påtagligt ut- torkningskänsligt med begränsat värde för groddjur. Kan dock periodvis och under vissa år ha ett visst värde för vattenknutna arter.
Biotopkvalitéer: Vattenmiljö, skrymslen, död ved.
Sällsynthet och hot:
Naturvårdsarter: - Artrikedom: -
Områdesskydd: Diket bedöms omfattas av generellt biotopskydd för småvatten och våt- mark i jordbruksmark enligt följande definition (Naturvårdsverkets 2014): Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller un- der en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Övrig information: -
17
6. Odlingsmark – rastplats för fåglar
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Åkermark
Biotoper: Åkermark
Beskrivning: Sandig åkermark/gräsmatteodling som utnyttjas av rastande gäss och sva- nar men också andra fåglar. Det aktuella området utgör en del av ett större område. Lo- kalens värde är framför allt knutet till dess värde som rastlokal för fåglar, främst för sångsvanar och gäss.
Biotopkvalitéer: Rastlokal för fåglar.
Sällsynthet och hot: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Områdesskydd: -
Övrig information: Objektet utgör en mindre del av ett stort öppet område som sträcker sig längre västerut.
18
6. Gräsmark med högstubbar
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd
Biotoper: Gräsmark med högstubbar
Beskrivning: Objektet utgörs av ett gräsdominerat parti med en handfull björkhögstub- bar nära banvallen. I området växer även några yngre ekar, björnbär och ytterligare en del vegetation. Värdet är i första hand knutet till högstubbarna som kan vara ett värde- fullt substrat för vedlevande organismer, kanske i första hand för insekter.
Biotopkvalitéer: Grova högstubbar av björk.
Sällsynthet och hot: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Områdesskydd: - Övrig information: -
19
Bedömning av påverkan på ras- tande svanar och gäss
Åkermarken inom inventeringsområdet är en del av en större yta (ca 70 ha) som mest utgörs av en gräsmatteodling. Dessa marker utnyttjas som rastplats för i första hand sva- nar och gäss, främst från senhöst till vår. Även andra fåglar, bland annat tättingar, ut- nyttjar i viss mån också området. Sångsvan, vitkindad gås, grågås, bläsgås är enligt Art- portalen de arter som oftast förekommer i större antal, ibland i tusental. De tre först- nämnda häckar i Sverige medan bläsgåsen är en förbiflyttare och övervintrare. Ingen av arterna är rödlistad, snarare ökande. Sångsvan och vitkindad gås är upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet och omfattas av ökat skydd.
En exploatering med bebyggelse kommer innebära att arealen som är lämplig som rast- plats för i första hand svanar och gäss minskar med cirka 20 ha, detta om vi förutsätter att hela området har samma potential. Med samma förutsättning kommer det att finnas kvar cirka 50 hektar öppna ytor väster om nu aktuellt området som kan utnyttjas som rastplats även framöver. Den kvarvarande ytan kan dock bli något mindre attraktiv bero- ende på effekter kopplade till arealminskningen som exempelvis ökade kanteffekter. En ny bebyggelse kan också innebära en ökad störning. Detta skulle möjligen kunna avhjäl- pas genom att skyddande buskage och/eller träd planteras mellan den planerade explo- ateringen och den kvarvarande ytan/gräsmatteodlingen i väster.
Centralt, strax väster om den planerade exploateringen, ser området ut att vara tidvis blötare. Blöta ytor kan sannolikt vara en viktig faktor för att locka till sig svanar och gäss.
Om en exploatering medför en dränering av den angränsande öppna marken skulle det kunna påverka förutsättningarna som rastlokal.
Trots minskad areal och eventuella risker med störning och dränering bedöms en explo- atering av det aktuella området inte innebära någon risk för påverkan på de aktuella få- gelarternas populationer. En sökning på artportalen visar dessutom att det inom cirka 10 km avstånd finns ytterligare omkring 20 andra lokaler där det rapporteras flockar med minst 100 rastande sångsvanar, grågäss eller vitkindade gäss vardera mellan 2015 och 2019. På flera av lokalerna är det återkommande observationer av höga individantal. För bläsgäss är antalet sådana lokaler cirka 5. Det finns med andra ord andra lämpliga plat- ser i närområdet samtidigt som de aktuella arterna inte är rödlistade eller minskande, snarare tvärtom.
Antalet observationer och observatörer på artportalen visar att området idag har ett stort värde för fågelskådare. En exploatering kan innebära en försämring som fågellokal.
Detta har dock inte närmare undersökts men kan vara en aspekt att ha med i det fort- satta planeringsarbetet.
20
Rekommendationer till åtgär- der/kompensation
De biologiska värdena är framför allt knutna till en våtmark och till den angränsande lövskogen och närliggande dubbelallén. Värden finns även för rastande fåglar och ytterli- gare i forma av ett par generella biotopskydd (trädrad och öppet dike). Även häckande fåglar förekommer.
Vid en exploatering finns en risk att de biologiska värdena i området påverkas negativt.
Specifika förslag på hur skador kan undvikas eller förslag på särskilda skydds- eller kom- pensationsåtgärder lämnas inte här, eftersom den planerade påverkan på de olika na- turvärdesobjekten inte är närmare känd. Frågan är dessutom komplex och kräver mer utrymme än här för att kunna behandlas.
För att motverka förlust av biologisk mångfald bör den så kallade skadelindringshierarkin (Naturvårdsverket 2016) följas:
1. Skador ska i första hand undvikas genom att objekt med naturvärden inte explo- ateras. Det innebär att naturvärdesobjekt och de särskilt skyddsvärda träden un- dantas från exploateringen. Det är viktigt att lämna en tillräcklig skyddszon så att naturmiljön inte skadas under exploateringsprocessen eller så att kvarläm- nade träd inte hamnar olämpligt i förhållande till bebyggelse, parkeringar och dyl.
2. Om skador inte kan undvikas ska dessa så långt det är praktiskt möjligt minime- ras och avhjälpas på plats. Beroende på exploateringens art ska exploatören visa hur eventuella skador på naturmiljön minimeras och avhjälps. Om det fort- farande kvarstår skador ska dessa kompenseras.
3. Om exploateringen fortfarande medför förlust av biologisk mångfald ska denna kompenseras eller återställas. I detta steg ska bland annat omfattningen utre- das och vilka kompensationsåtgärder som är lämpliga.
Möjliga åtgärder/kompensation som gynnar biologiska värden;
• En förvaltningsplan som beskriver skötseln av planerade grönytor inklusive vat- tenmiljöer, gärna med utgångspunkt från arter och biotoper i aktuellt område.
• Anläggning av biologiskt värdefulla våtmarker.
• Genomföra åtgärder under perioder så att risken att döda, skada eller störa fåg- lar minimeras.
• Plantering av buskage/träd mellan ut mot resterande gräsmatteodling för att minska störningen på rastande fåglar.
• Plantering av inhemska lövträd gärna ädellövträd som skogslönn eller lind.
• Plantering av inhemska bärande buskar som hagtorn och olvon.
• Tillskapa värdefulla substrat exempelvis faunadepåer med död ved.
• Tillskapa blomrika miljöer som lockar insekter, exempelvis anläggning av ängs- mark – gärna med vindskyddande bryn.
21
Referenser
ArtDatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Na- turvårdsverket.
Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Fridlysning och dis- penser. Handbok 2009:2.
Naturvårdsverket 2014. Småvatten och våtmark i jordbruksmark. Beskrivning och väg- ledning för biotopen Småvatten och våtmark i jordbruksmark i bilaga 1 till förord- ningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Naturvårdsverket 2014. Allé. Beskrivning och vägledning för biotopen Allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Skogsstyrelsen. 2014. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönkö- ping.
Svensk Standard SS 199000:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning.
Ängelholms kommun, 2010. Naturvårdsprogram för Ängelholms kommun.
