Yttrande - Fossilfritt Göteborg - vad krävs?
Förslag till beslut
Lokalnämnden föreslås
1. tillstyrka utredningsrapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs?
2. översända yttrandet till miljö- och klimatnämnden
Sammanfattning
Miljö- och klimatnämnden har översänt utredningsrapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs? på remiss. Rapporten innehåller – utöver beräknad utsläppsbudget för Göteborg – möjliga åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan tillsammans med bedömda nyttor och konsekvenser inklusive målkonflikter. Rapporten grundas i följande uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017:
”En utredning av vilka lokala åtgärder som krävs för att Göteborg ska kunna bli
fossilfritt inom ramen för 1,5-gradersmålet från FN:s konferens COP21 ska genomföras.
Utredningen ska tydliggöra vilka möjliga åtgärder som ligger inom kommunens rådighet och bland annat omfatta en kartläggning av vilka produkter som ger störst klimatnytta att byta ut till fossilfritt, samt hur stadens fordonsflotta ska kunna bli fossilfri.”
Parisavtalet, som undertecknades av världens länder 2015, innebär att varje land lovar att bidra till att den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att
ansträngningar ska göras för att hålla ökningen vid 1,5 grad. Det innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från Göteborg måste minska i en takt som är högre än 30 procent per år och vara nära noll senast 2030. För att klara detta måste Göteborgs Stad agera nu och kraftfullt.
Utredningen har genomförts av miljö- och klimatnämnden i nära samverkan med trafiknämnden, lokalnämnden och nämnden för inköp och upphandling.
Lokalförvaltningen har aktivt deltagit i framtagandet av utredningen, framför allt vad gäller åtgärdsförslag kopplade till byggande och drift av fastigheter, inklusive relevant energiproduktion. Inom dessa områden känner sig därför förvaltningen trygg med åtgärdsförslagen och dess bedömningar. Många av åtgärderna inom dessa områden är sådant som lokalförvaltningen och staden planerar, eller redan arbetar med i olika utsträckning men som skulle kunna skärpas eller skalas upp för att få en större effekt.
Vidare finns en del nya åtgärdsförslag.
Lokalförvaltningen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-06-25
Diarienummer N230-0704/17
Handläggare
Nina Jacobsson Stålheim Telefon: 031 – 365 07 85
E-post: nina.jacobsson@lf.goteborg.se
Ekonomiska konsekvenser
Det kommer troligtvis – vilket lyfts fram i utredningen – finnas en viss initial omställningskostnad. Men redan nu kan förvaltningen i innovationsprojektet Hoppet skönja att detta inte måste vara särskilt omfattande. Utöver det bedöms merparten av åtgärderna ligga inom de ramar som redan är synliggjorda och idag aktuella för till exempel energieffektivisering och solenergi.
Vad gäller energieffektivisering kan viss påverkan finnas i behov av driftpersonal med fokus på styr och övervakning. Även energilager kommer med största sannolikhet i enlighet med rapporten innebära en ökad kostnad initialt, men när tekniken är mindre kostsam om några år så kommer satsningen med största sannolikhet vara lönsam ur ett livscykelperspektiv.
De vi är till för
Se ”Barnperspektivet”.
Barnperspektivet
Klimat- och miljöåtgärder generellt förbättrar levnadsförhållandena framöver för unga och kommande generationer. Förvaltningen vill dock särskilt lyfta fram risken för målkonflikt mellan den täta staden - som är viktigt för minskad klimatpåverkan - och barnens plats i staden. Det är av största vikt att inte ge avkall på en god miljö för barn och att barnens behov sätts i fokus i all planering, inte minst i tidiga skeden. På så sätt så tror lokalförvaltningen att det är fullt möjligt att uppnå en klimatneutral och barnvänlig stad.
Men idag ser förvaltningen att barnens plats i staden ofta kommer i sista hand, vilket måste ändras skyndsamt.
Jämställdhetsperspektivet
Lokalförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Mångfaldsperspektivet
Den planerade byggnationen av bostäder och infrastruktur kommer att innebära en ökad klimatpåverkan på kort sikt, även om det byggs så klimatsmart som möjligt. Ett mer energi- och klimateffektivt byggande kan också komma att innebära högre
byggkostnader, vilket kan ge högre hyror och strida mot budgetmålet att hyresnivåer ska anpassas även för personer med låga inkomster.
Medarbetarperspektivet
Inom kommande året kommer åtgärderna genomföras i omfattning baserat på framför allt nuvarande personella resurser. Många av förvaltningens medarbetare som kommer att involveras i dessa åtgärder har redan hög arbetsbelastning, vilket kan vara en begränsande faktor för möjligt genomförande. På sikt kan det finnas behov av viss nyrekrytering, där det kan finnas viss begränsning med tanke på mycket högt tryck inom bygg- och fastighetssektorn.
Verksamhetens processer
Så långt som möjligt ska dessa åtgärder inkluderas i det arbete som ändå ska göras, som nu istället görs på ett något annat sätt, till exempel andra krav på produkter. Så långt som möjligt ska åtgärderna utföras i ordinarie processer.
Miljöperspektivet
Människans påverkan på klimatet är en av de största och mest komplexa
miljöutmaningarna jorden står inför, och att minska klimatpåverkan är därför helt nödvändigt ur ett miljöperspektiv. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att åtgärder för att minska klimatpåverkan inte medför att andra angelägna miljöfrågor kommer i skymundan.
Omvärldsperspektivet
I ett globalt perspektiv är Göteborgs klimatutsläpp ytterst små vilket innebär att de utsläppsminskningar i ton koldioxid staden lyckas att göra, hur stora de än är, knappt kommer att märkas i det stora hela. Göteborgs viktigaste bidrag i det globala
klimatarbetet bör vara att gå före och utveckla och visa på ny teknik, klimateffektiva åtgärder och sätt att leva som sedan kan spridas och kopieras av andra städer i Sverige och utomlands.
I rollen som inspiratör och förebild kan Göteborg göra stor skillnad. Inte minst som pådrivande aktör i Västsverige finns stor potential, både vad gäller kemi- och träindustri som finns i närområdet. Inom ramen för Hoppet – den fossilfria förskolan och
innovationsprojektet för fossilfri byggnation – har många lokala och nationella aktörer visat intresse för att medverka till innovation och omställning, såväl vad gäller
tillverkningsindustri som forskning. Projektet röner nu även internationellt intresse, vilket förstärker tesen om vikten att använda stadens omställning som drivkraft genom
kommunikation.
Samverkan
Samverkan har skett med personalorganisationerna enligt Samverkan Göteborg (FSG 2018-06-21).
Bilagor
Rapporten Fossilfritt Göteborg – Vad krävs?
Ärendet
Remissen ska besvaras till miljö- och klimatnämnden senast den 3 september 2018.
Följande frågor ska besvaras.
• Vilka är era generella reflektioner avseende utredningen?
• Hur ser ni på processägarskapet i de fall er organisation är utpekad?
• Vilka konsekvenser bedömer ni att utredningen får för er organisation?
• Bedömer ni att det finns andra målkonflikter än de utredningen tar upp?
• Finns det annat styrande dokument som skulle beaktats?
Efter remiss och bearbetning av inkomna kommentarer tas ärendet åter upp miljö- och klimatnämnden för beslut innan utredningen sänds till kommunfullmäktige.
Beskrivning av ärendet
Miljö- och klimatnämnden har översänt utredningsrapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs? på remiss. Rapporten innehåller – utöver beräknad utsläppsbudget för Göteborg – möjliga åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan tillsammans med bedömda nyttor och konsekvenser inklusive målkonflikter. Rapporten grundas i följande uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017:
”En utredning av vilka lokala åtgärder som krävs för att Göteborg ska kunna bli
fossilfritt inom ramen för 1,5-gradersmålet från FN:s konferens COP21 ska genomföras.
Utredningen ska tydliggöra vilka möjliga åtgärder som ligger inom kommunens rådighet och bland annat omfatta en kartläggning av vilka produkter som ger störst klimatnytta att byta ut till fossilfritt, samt hur stadens fordonsflotta ska kunna bli fossilfri.”
Parisavtalet, som undertecknades av världens länder 2015, innebär att varje land lovar att bidra till att den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att
ansträngningar ska göras för att hålla ökningen vid 1,5 grad. Det innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från Göteborg måste minska i en takt som är högre än 30 procent per år och vara nära noll senast 2030. För att klara detta måste Göteborgs Stad agera nu och kraftfullt.
Göteborg kan inte själv, med de åtgärder man har någon slags rådighet över, klara att minska sin klimatpåverkan i nivå med 1,5-gradersmålet. För att lyckas med det krävs kraftfulla och modiga beslut, åtgärder, investeringar och styrmedel på såväl nationell som internationell nivå samt i alla branscher och av enskilda personer. Utredningen redovisar 83 åtgärder inom 15 områden där staden har möjlighet att påverka. För varje åtgärd har klimatpåverkan, kostnad, tidsperspektiv och i vilken utsträckning Göteborgs Stad har rådighet över åtgärdens effekt uppskattats. Utredningen har inte identifierat några åtgärder som enskilt kan ge stora utsläppsminskningar. Istället måste flera åtgärder inom många olika områden genomföras för att Göteborgs Stad ska bidra till att klara 1,5- gradersmålet.
Lokalnämnden har i Göteborgs Stads budget för 2018 tilldelats 40 miljoner kronor i investeringsmedel för att genomföra åtgärder enligt föregående års utredning om vad som krävs för att Göteborg ska kunna bli fossilfritt inom ramen för 1,5-gradersmålet från FN:s konferens COP21. Nämnden hade detta som ett ärende i mars 2018 och fick då en
detaljerad redogörelse för de åtgärder som nämnden berörs av. Nämnden beslutade då om inriktningen på de åtgärder som ska utföras under 2018-2019, samt möjlig
genomförandeordning med beaktande av omvärldsfaktorer. Vidare har miljö- och klimatnämnden i juni 2018 meddelat att lokalnämnden tilldelas 5 miljoner kronor i driftmedel för utvalda åtgärder ur rapporten.
Förvaltningens bedömning
Vilka är era generella reflektioner avseende utredningen?
Lokalförvaltningen har aktivt deltagit i framtagandet av utredningen, framför allt vad gäller åtgärdsförslag kopplade till byggande och drift av fastigheter, inklusive relevant energiproduktion. Inom dessa områden känner sig därför förvaltningen trygg med åtgärdsförslagen och dess bedömningar. Många av åtgärderna inom dessa områden är sådant som lokalförvaltningen och staden planerar, eller redan arbetar med i olika utsträckning men som skulle kunna skärpas eller skalas upp för att få en större effekt.
Vidare finns en del nya åtgärdsförslag. Vad gäller åtgärdsförslag så koncentrerar lokalförvaltningen sig på dessa för förvaltningen relevanta områden, och värderar inte övriga områden och dess bedömningar i detalj.
I övrigt så ger rapporten en god överblick över förutsättningarna för att klara klimatmålen och en innehållsrik sammanställning över vad som krävs för omställning, inte minst ur ett kommunalt perspektiv, som bör kunna vara av nytta även för andra kommuner och aktörer.
Hur ser ni på processägarskapet i de fall er organisation är utpekad?
Lokalnämnden utpekas som processägare inom följande områden:
• Byggnation (tillsammans med trafiknämnden, Framtiden, Higab och idrott- och föreningsnämnden)
• Energieffektivisering (tillsammans med främst Framtiden och Higab)
• Flyg (tillsammans med alla nämnder och styrelser med avseende på egna tjänsteresor)
• Förnybar energi (tillsammans med framför allt Göteborg Energi och Framtiden)
• Förnybara bränslen och eldrift (här nämns inte lokalnämnden uttalat utan sorterar under ”övriga nämnder som har fordon”, istället nämns trafiknämnden,
bostadsbolagen, Göteborg Energi och Parkeringsbolaget)
• Intern styrning (alla nämnder och styrelser)
• Klimatsmart arbetsgivare (alla nämnder och styrelser)
Förvaltningen ser inte detta som ett rent processägarskap då ingen enskild aktör fått huvudansvar. Istället tolkar förvaltningen utpekandet främst som ett ansvar att driva åtgärderna inom den egna förvaltningen, samt i så stor grad som möjligt samordna arbetet med övriga utpekade aktörer. Förvaltningen tycker att utpekade områden är relevanta.
Samtidigt saknar förvaltningen fastighetsnämnden vad gäller byggnation (som
kravställare vid markanvisning) samt Göteborg Energi vad gäller energieffektivisering.
Lokalförvaltningen kommer med största sannolikhet vara en aktiv part även vad gäller inköp, då förvaltningen med hög grad av drift i egen regi gör stora inköp inom några av de områden som lyfts fram inom denna åtgärdskategori.
Vilka konsekvenser bedömer ni att utredningen får för er organisation?
Konsekvenserna för lokalnämnden stämmer väl överens med de bedömningar som görs inom relevanta områden i rapporten. Framför allt är det en omställning till en
byggprocess inklusive valda material och transporter som innebär den största
omställningen för bygg- och fastighetsbranschen i allmänhet och lokalförvaltningen i synnerhet. Lokalförvaltningen har redan påbörjat och tagit tätplatsen i denna omställning i och med innovationsprojektet och den fossilfria förskola Hoppet. I och med detta projekt har förvaltningen redan beslutat att öka specialistkompetensen inom detta område.
Hösten 2018 börjar en miljöutredare och innovationsledare rekryteras, bägge med fokus fossilfritt och klimatneutralt. Här kommer det troligtvis – vilket lyfts fram i utredningen – finnas en viss initial omställningskostnad. Men redan nu kan i Hoppet skönjas att detta inte måste vara särskilt omfattande. Utöver det bedöms merparten av åtgärderna ligga inom de ramar som redan är synliggjorda och idag aktuella för till exempel
energieffektivisering och solenergi. Vad gäller energieffektivisering kan viss påverkan finnas i behov av driftpersonal med fokus på styr och övervakning. Även energilager kommer med största sannolikhet i enlighet med rapporten innebära en ökad kostnad initialt. När tekniken är mindre kostsam om några år kommer satsningen med största sannolikhet vara lönsam ur ett livscykelperspektiv.
Inom flera områden är förvaltningen beroende av att nya produkter sätts på marknaden eller att befintliga marknader byggs ut. Här kan förvaltningen spela en pådrivande roll, men kan inte göra en större omställning förrän marknaden är mogen. Detta gäller även stora teknikskiften som koldioxidfångst inom cement och stålindustrin. Under våren har dock färdplaner för fossilfria sektorer antagits för dessa branscher samt för bygg- och anläggningsbranschen vilka med största sannolikhet kommer att bidra till en ökad omställningstakt.
Bedömer ni att det finns andra målkonflikter än de utredningen tar upp?
Under avsnittet målkonflikter i utredningen görs en ansats att beskriva hur utredningens åtgärder stämmer överens med, alternativt går i konflikt med stadens mål, genom att stämma av dem mot intentionerna i ett antal av stadens viktiga styrande dokument.
Lokalförvaltningen håller inte med om att utredningens förslag till åtgärder står i konflikt med flera av de styrande dokument som miljö- och klimatnämnden anger. Dels så anser förvaltningen att dessa program sällan begränsar ambitionsnivåer så som anges, utan istället visar på lägstanivåer. Utredningsrapporten ligger inom förvaltningens områden i linje med redan antagna program, men visar ibland på en mer skärpt nivå, vilket
förvaltningen inte ser som en målkonflikt utan en komplettering.
Vidare lyfts en del risker fram, till exempel att nya mer klimateffektiva material skulle kunna innehålla oönskade kemiska ämnen. Lokalförvaltningens inställning är att begränsningen är den omvända; genom att förvaltningen redan har tydliga inriktningar inom ett antal områden, kan detta i ett fåtal fall begränsa vilka alternativa
åtgärdslösningar som är möjliga för att minska klimatpåverkan. Inte bara
lokalförvaltningen, utan den bransch förvaltningen verkar i, är väl införstådda i vikten av dessa andra kravområden. Lokalförvaltningen ser risken som minimal att vi backar inom dessa områden. Inom Hoppet har förvaltningen identifierat några områden där det finns begränsningar i vilka klimateffektiva lösningar som är möjliga då förvaltningen inte gör avkall på kraven på giftfritt. Det handlar till exempel biobaserad isolering och cirkulära materialflöden inom framför allt plastområdet. Här har dock förvaltningens externa medaktörer kreativt startat innovationsprojekt för att se på möjliga alternativ. Detta bygger på att lokalförvaltningen är kompetenta och aktiva kravställare som klarar av att
beakta alla perspektiv samtidigt. Och det kommer lokalförvaltningen även fortsatt vara även när klimatfrågan tillkommer.
Den planerade byggnationen av bostäder och infrastruktur kommer att innebära en ökad klimatpåverkan på kort sikt, även om det byggs så klimatsmart som möjligt. Ett mer energi- och klimateffektivt byggande kan också komma att innebära högre
byggkostnader, vilket kan ge högre hyror och strida mot budgetmålet att hyresnivåer ska anpassas även för personer med låga inkomster.
Finns det annat styrande dokument som skulle beaktas?
Giftfri miljö sorteras in under Miljöprogrammet, men lokalförvaltningen skulle gärna se att även Göteborgs Stad i dessa frågor refererar till Kemikalieplanen. Kemikalieplanen är det styrdokument som fått störst spridning såväl internt som externt i dessa frågor.
Frank Kärrå
Tillförordnad direktör
Martha Sandoval
Chef för fastighetsavdelningen
