• No results found

Årsrapport - arbete med EU-medborgare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Årsrapport - arbete med EU-medborgare"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 1 (7)

Årsrapport - arbete med EU-medborgare

Förslag till beslut

Social resursnämnd godkänner förvaltningens Årsrapport – arbete med EU-medborgare.

Sammanfattning

Årsrapporten innehåller en kort tillbakablick över de år som förvaltningen har arbetat tillsammans med idéburen sektor kring olika insatser och uppdrag riktat mot målgruppen utsatta EU-medborgare, papperslösa och tredjelandsmedborgare. I rapporten finns en beskrivning över den utveckling som skett och hur arbetet bedrivs idag i samverkan med idéburen sektor samt berörda enheter inom förvaltningen och andra förvaltningar inom Göteborgs stad. Som bilagor finns respektive verksamhets egna årsrapporter.

Bedömning ur ekonomisk dimension

Insatserna i de Idéburna offentliga partnerskapen, IOP, finansieras av medel inom förvaltningens ekonomiska ram med medel som är riktade till målgrupperna EU- medborgare, papperslösa och tredjelandsmedborgare.

Kostnaderna för dessa IOP har sammantaget under 2019 varit 6 611 600 kr, fördelat enligt följande:

Frälsningsarmén, period 2019-03-01-2020-02-28, IOP för utsatta kvinnor, 411 600 kr (får även viss del av FEAD projektets medel).

Räddningsmissionen Station Nord vilket är ett härbärge för målgruppen 2019–01–01 - 2019-12-31 3 500 000 kr.

Räddningsmissionen IOP Socialt center 2019-01-01- 2019-12-31, 2 700 000 kr.

Från och med 2020-01-01 har förvaltningen tecknat ett nytt avtal med

Räddningsmissionen avseende både härbärge och Socialt center till en kostnad på 4 450 000 kr.

Bedömning ur ekologisk dimension

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension

Bedömning ur social dimension

I de målgrupper som berörs av dessa olika insatser finns det ett antal barnfamiljer. De insatser som görs i de olika verksamheterna har bäring på barnens situation oavsett om barnen befinner sig i hemlandet eller med sina föräldrar i Sverige. Om föräldrar kan få Social resurs

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2020-02-10 Diarienummer 0083/20

Handläggare: Ragnhild Ekelund Telefon:031- 367 96 75

E-post: ragnhild.ekelund@socialresurs.goteborg.se

(2)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 2 (7)

basbehov tillgodosedda kan de bättre ta ansvar i sitt föräldraskap och även fatta välgrundade beslut som förhoppningsvis har positiva effekter för barnen.

De kvinnor som finns i dessa målgrupper befinner sig oftast i en särskilt utsatt situation.

De riskerar att bli utsatta för såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt våld men också andra former av utnyttjande förekommer. Ett särskilt IOP-avtal riktat mot enbart mot kvinnor har tecknats under 2018, 2019 och även under 2020. Detta IOP-avtal är även kopplat till förvaltningens FEAD-projekt Bättre Hälsa II, ett EU- projekt riktat mot särskilt utsatta EU-medborgare.

Många i målgruppen är romer, företrädesvis från Rumänien och Bulgarien. Romer har under lång tid varit utsatta för diskriminering och förföljelse i Sverige och i Europa. Att få ökad kunskap och självkänsla, att förstå sina rättigheter och möjligheter men också skyldigheter är en viktig aspekt utifrån att leva och verka i ett samhälle.

I vårt arbete med bosättningar i staden bedrivs uppsökande verksamhet till dem som bor i de bosättningar som målgruppen bygger upp med hjälp av kojor och tält. Där ges

information om allemansrätten, vikten av att hålla rent vid bosättningar men också information om övriga insatser som finns i staden för målgruppen. Ett arbete med att begränsa storleken på bosättningar, att regelbundet besöka dessa och att i samverkan avveckla dessa boenden när det är lämpligt har också betydelse för vår miljö.

Samverkan

Samverkan har skett i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 2020-03-10.

Bilagor

1. Årsrapport IOP 2019, Frälsningsarmén

2. Årsrapport Uppsökarna 2019, Social resursförvaltning 3. Årsrapport IOP Station nord 2019, Räddningsmissionen 4. Årsrapport olovliga bosättningar 2019, Fastighetskontoret

5. Årsrapport IOP 2019.Socialt stöd och Familjecenter, Räddningsmissionen

(3)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 3 (7)

Ärendet

Årsrapporten innehåller en kort tillbakablick över de år som förvaltningen har arbetat tillsammans med idéburen sektor kring olika insatser och uppdrag riktat mot målgruppen utsatta EU-medborgare, papperslösa och tredjelandsmedborgare. I rapporten finns en beskrivning över den utveckling som skett och hur arbetet bedrivs idag i samverkan med idéburen sektor samt berörda enheter inom förvaltningen och andra förvaltningar inom Göteborgs stad. Som bilagor finns respektive verksamhets egna årsrapporter.

Beskrivning av ärendet

I årsrapporten redogör de olika verksamheterna för sitt arbete inom IOP-avtalen riktat mot målgruppen under 2019. De beskriver också hur samverkan har fungerat och utvecklats under året mellan de olika organisationerna. Vidare hur förvaltningens egna verksamheter arbetat med målgruppen, riktat mot individer och i samverkan med övriga intressenter.

Social resursförvaltning har sedan slutet av 2012 tecknat IOP-avtal med idéburen sektor för att möjliggöra olika insatser för målgruppen utsatta EU-medborgare. De första avtalen handlade om att ge möjlighet för människor att få tak över huvudet utan

biståndsbedömning, samt stöd i form av samhällsinformation, i kontakter med olika myndigheter och med viss vägledning. Fokus har även under tiden legat på att tillgodose målgruppens behov av basbehov såsom dusch och tvätt.

Förvaltningen hade mellan 2013 och 2018 avtal med Stadsmissionen kring en verksamhet som kallades Crossroads. Denna verksamhet inriktade sig främst på samhällsinformation, stöd i kontakt med myndigheter och rådgivning riktad mot arbetsmarknaden.

Bräcke diakoni bedrev under perioden 2013 – 2016 ett härbärge som kallades Vinternatt och hade plats för ca 30 personer.

Frälsningsarmén har sedan 2013 haft någon form av dagcentral för målgruppen, under de tre senaste åren har deras verksamhet varit riktad främst mot kvinnor.

Frälsningsarméns IOP-avtal har sedan tre år tillbaka varit sammankopplat med FEAD- projektet Bättre hälsa och numera Bättre hälsa II som Social resursförvaltning driver och som är riktat mot kvinnor inom målgruppen. Projektet handlar om att informera och utbilda kvinnor kring olika hälsofrågor som till exempel kostvanor, rökning,

sexualundervisning och kroppskännedom. Detta projekt bedrivs i även i samverkan med Frälsningsarmén i Stockholm. Projektet pågår fram till december 2021. Projektet är fullt ut finansierat av EU-medel vilket innebär att det inte krävs någon medfinansiering från förvaltningen.

Räddningsmission har sedan 2014 haft IOP-avtal för att till driva ett Socialt center för målgruppen. Sedan 2017 finns också ett avtal för att driva natthärbärge.

Räddningsmissionens natthärbärge var först placerat i Gamla Tillfällets lokaler, sedan under en period i olika kyrkor inom staden. I oktober 2018 öppnade härbärget på Anders Carlsson gata med plats för 45 upp till 90 övernattande gäster. Inför 2020 tecknades ett nytt avtal med Räddningsmissionen som innefattar både nattvila i härbärget och socialt center med basbehov.

(4)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 4 (7)

Förvaltningen tecknade ett avtal med ABIS, Arbetskooperativet solidaritet, under tre år 2016–2018 med medel för att bistå papperslösa barnfamiljer med stöd till basbehov såsom mat och hygienartiklar. Detsamma gjordes under samma period med Bergsjöns församling med medel riktat mot samma målgrupp och i samma syfte, dvs mot papperslösa och med stöd till basbehov. Båda dessa avtal är numera avslutade.

Utveckling under åren från 2013 och fram till nu

När Social resursförvaltning och idéburen sektor tecknade de första IOP- avtalen för att bistå och stödja gruppen utsatta EU-medborgare startade också ett samverkansarbete mellan organisationerna och förvaltningen. De första åren var en tid av att lära känna varandras organisationer och olika uppdrag och hur inblandade parter tillsammans, trots olika förutsättningar, kunde stödja och hjälpa målgruppen på bästa sätt. Efter några års arbete utifrån enskilda avtal har det de senaste åren utvecklats en fördjupad samverkan och samarbete mellan de olika organisationerna och offentlig sektor. Som ett exempel kan nämnas att Uppsökarenheten från Social resursförvaltning numera bedriver uppsökande arbete tillsammans med personal från både Frälsningsarmén och Räddningsmissionen.

Frälsningsarmén och Räddningsmission utbyter erfarenheter och arbetar tillsammans via de olika sociala centren som finns för målgruppen. Fastighetskontorets markförvaltare har blivit en betydelsefull aktör och samverkar med de olika verksamheterna.

Samarbetet har lett till gemensamma utbildningar och kompetenshöjande insatser för medarbetare från alla berörda verksamheter. Hösten 2017 – våren 2018 erbjöds en gemensam Romact utbildning för medarbetarna inom berörda verksamheter. Romact är ett EU-program som syftar till att ge stöd i arbetet med romsk inkludering, såväl

nationellt som internationellt. Utbildningen som hölls vid två olika tillfällen handlade om att ge ett historiskt perspektiv på romers situation i Europa, ge kunskap om olika modeller man kan arbeta med för att nå den romska gruppen och för att stärka möjligheten till inkludering, samt öka förståelsen för hur situationen är för romer i Europa och vilka konsekvenser det fört med sig för gruppen.

Förvaltningen har även anordnat gemensamma träffar för att ge kunskap och informera om situationen kring trafficking, både sexuell och för övriga ändamål. Under 2019 i maj anordnade förvaltningen en halvdags konferens med samordnare från Polisen och Jämställdhetsmyndigheten samt Social resursförvaltnings koordinatörer för arbete med trafficking, både från Mikagruppen och Stödcentrum för brottsutsatta. För närvarande pågår planering för en heldagskonferens med en fortsättning och fördjupning kring dessa frågor. Dessa konferenser och utbildningar är sprungna ur den tätare samverkan och samarbete som har utvecklats under de senaste åren.

FEAD

Fonden Fead (Fund for European Aid to the Most Deprived) ger medlemsländer i EU möjlighet att förse de mest utsatta EU medborgarna med mat och/eller grundläggande materiella nödvändigheter. Det finns också möjlighet att ge hälso- och

samhällsinformation, i stället för att ge mat och förnödenheter. Sverige har valt det första alternativet. Fead administreras i Sverige av ESF-rådet. Göteborgs Stad är projektägare till ett av de tre FEAD-projekt som bedrivs i Sverige. Göteborgs Stads projekt Bättre hälsa II är inriktat på att ge hälso- och samhällsinformation till kvinnor. Vi har en nära samverkan med Frälsningsarmén och projektet bedriver verksamhet i både Göteborg och Stockholm. I Göteborg samverkar även FEAD mycket med Räddningsmissionens IOP

(5)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 5 (7)

men även med deras eget FEAD-projekt. Under 2019 har vi haft drygt 50 deltagare i projektet i Göteborg. Den hälsoinformation vi har genomfört har varit bland annat:

fotvård, kost, fysisk aktivitet, tandvård, sexuell och reproduktiv hälsa, stress och oro, avslappning och massage, rökning, vaccination, virus och infektioner, första hjälpen, läkemedel och antibiotika, hbtq, metoo, jämlikhet och jämställdhet.

Inom FEAD har vi även möjlighet att arbeta transnationellt. Räddningsmissionen i Göteborg har också ett FEAD projekt som också har en transnationell del i projektet.

Det har även bidragit till det gemensamma arbetet då representanter från förvaltningen har rest gemensamt med Räddningsmission och Frälsningsarmén till Rumänien och till Bulgarien under 2019. Under dessa resor har målet varit besök i de orter och städer i Rumänien och Bulgarien varifrån många från målgruppen kommer. Under resorna har vi träffat både frivilligorganisationer, politiker och tjänstemän från de aktuella

orterna/städerna. På resan till Bulgarien medföljde även en tjänsteman från

Fastighetskontoret. Syftet med dessa resor är bland annat att skapa kontakter inom den offentliga och den idéburna sektorn som kan stödja dem från målgruppen som önskar återvända hem. Kunskapen om situationen för målgruppen i de olika länderna har ökat vilket ökar tilliten från målgruppen här i Sverige. Kontakt har etablerats med de svenska ambassadörerna i Rumänien och Bulgarien vilket också ökar kontaktytan vid eventuellt återvändanden. Det finns ett starkt intresse från dem att fortsätta hålla kontakt och även att delta vid eventuellt kommande resor.

Arbetet med bosättningar inom staden

Vi har under åren skapat en god samverkan mellan de olika berörda myndigheterna och bolag som kommer i kontakt med problematiken med olovliga bosättningar i staden. De som idag samverkar kring frågan är Fastighetskontoret, som har en särskild samordnare som arbetar bland annat med bosättningarna, Social resursförvaltnings Uppsökarenhet, Kontaktcenter, Trafikkontoret, Miljöförvaltningen, Idrott och Föreningsförvaltningen, Park och Naturförvaltningen, Parkeringsbolaget, Störningsjouren, Polismyndigheten samt Samhällsskydd och Beredskap vid Stadsledningskontoret. Sammankallande till dessa möten är ansvarig tjänsteperson på Social resursförvaltning.

Arbete har utvecklats positivt under dessa år. Kontaktvägarna har blivit tydligare liksom kunskapen om uppdraget och vem som gör vad. Vi har funnit en god arbetsrutin från det att en bosättning uppmärksammas. Fastighetskontorets förvaltare och Social

resursförvaltnings Uppsökarenhet besöker bosättningen, oftast vid olika tillfällen. Idag besöker även Räddningsmissionens fältarbetare bosättningarna, ibland med kollegerna från Uppsökarenheten.

Information ges om att de inte kan fortsätta bo i bosättningen och vilka stöd och hjälpinsatser som kan ges, exempelvis boende på Station Nord härbärget och Socialt center via Räddningsmissionen. När sedan det blir aktuellt med en avveckling av boplatsen, om inte de boende har flyttat självmant, sker detta i samverkan med polisen.

Kostnaderna för avveckling, sanering och förebyggande åtgärder mot nyetablering hamnar främst hos Fastighetskontoret (FK) och Park och Naturförvaltningen (PoN).

Kostnader bosättningar 2015–2019

2015 2016 2017 2018 2019

650 000 Fk 1 300 000 Fk 717 000 Fk 582 000 Fk 545 000 Fk

(6)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 6 (7)

2015 2016 2017 2018 2019

100 000

PoN 317 000 PoN 776 000 PoN 803 000 PoN

1 400 000 Övr 390 000 Övr 91 000 Övr

Antal bosättningar under perioden 2015 – 2019

De flesta bosättningar inom Göteborgs kommun uppstår på Hisingen och Östra Göteborg.

Under 2017 och 2019 har det inte funnits några bosättningar med så kallade oseriösa hantverkare. Den information som vi får från Polismyndigheten är att de har förflyttat sig längre söder ut och inåt landet. De passerar i nuläget endast genom Göteborg till andra orter.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen avser att hålla nämnden fortsatt underrättad kring det pågående arbetet och samarbetet i frågorna med andra aktörer framåt.

Insatserna stödjer utsatta grupper i vår stad, vilket ökar tryggheten på gator och torg. Vi har en plattform för samverkan mellan såväl förvaltningar och nämnder som med idéburen sektor. Vi hanterar bosättningar humanitärt och med ökad tydlighet för att förebygga sanitära missförhållanden.

Vi kan med avtalens hjälp erbjuda tryggare övernattningsförhållanden, där platsantal också kan anpassas till väderförhållanden och temperaturer mer flexibelt. De samlade insatserna innefattar möjlighet till hygiensupport med både tvätt- och duschmöjligheter tillsammans med rådgivande och stödjande interventioner. Vissa verksamheter vänder sig särskilt till kvinnor, vilket stödjer jämställdhetsambitionerna utifrån stadens mål.

Barnperspektivet är också extra fokuserat, i den mån barn finns med tillsammans med sina föräldrar.

(7)

Göteborgs Stad Social resurs, tjänsteutlåtande 7 (7)

Social resursförvaltning

Michael Ivarson Förvaltningsdirektör

References

Related documents

EU-medborgare har rätt att studera, arbeta eller enbart vistas i Sverige utan?. uppehållstillstånd i upp till

Enligt socialtjänstlagen har EU-medborgare utan uppehållsrätt endast rätt till akut bistånd och en kommuns åtgärd måste vara knuten till kommunens eget område eller till

Andra skillnader som kan identifieras i analysen som gjorts är att de som arbetar i Örnsköldsviks kommun inte har sett den nationella samordnaren Martin Valfridsson som en figur

Följt av detta kommer en presentation om hur olika kommuner i Sverige har hanterat frågan om utsatta EU- medborgare som vistas i kommunerna och en inblick i

För ett barn som har hemvist i ett annat land än Sverige kan vård med stöd av LVU inte komma till stånd, eftersom det är domstolen i barnets hemvistland som är behörig att

Att Sala kommun ger rådgivning och information till EU-medborgare som kommer till vår kommun om de möjligheter som finns för dem till exempel vad gäller socialt skyddsnät, värd

Därför är det viktigt att de insatser Umeå kommun genomför eller stödjer för utsatta EU- medborgare ska utformas med åtanke på att gruppen består av individer med olika behov och

Det tycks alltså som om samordnaren menar att för många utsatta EU-medborgare får vård, genom ideella aktörers trixande med begreppen.. Det är ett