Frågor och svar om EU-medborgare
1. Hur många utsatta EU-medborgare finns det på Lidingö?
Vi uppskattar att det finns ett 20-tal utsatta EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga på gator och torg. I dagsläget är det ett tiotal personer som sover ute nära husväggar där det finns tak eller i husvagnar.
2. Var kommer de ifrån?
Merparten av de personer som kommer till Sverige är medborgare i Bulgarien och Rumänien och tillhör den etniska gruppen romer, en grupp som diskrimineras i sina hemländer och har mycket små möjligheter till inkomster. Att lämna hemlandet för att söka försörjning i annat EU-land ses som en utväg, en möjlighet att kunna ta hand om sin familj.
3. Hur länge kan de stanna?
EU-medborgare har rätt att studera, arbeta eller enbart vistas i Sverige utan
uppehållstillstånd i upp till tre månader. En förutsättning är att EU-medborgaren inte belastar landets biståndssystem.
Efter tre månaders vistelse i Sverige har EU-medborgare fortsatt rätt att stanna under förutsättning att EU-medborgaren har tillräckliga resurser att försörja sig och eventuella familjemedlemmar och att samtliga har en heltäckande sjukförsäkring.
När en EU-medborgare inte uppfyller kraven och inte heller har uppehållstillstånd har man inte rätt att vistas i Sverige och ska då lämna landet. Om det kan antas att en EU-medborgare kommer att försörja sig på oärligt sätt, begå brott eller genomföra sabotage kan han eller hon tvingas lämna landet.
Eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det svårt att följa upp när någon reser in och hur länge den personen stannar i Sverige.
4. Är det lagligt att tigga?
Tiggeri är inte olagligt i Sverige. Det är först vid ofredande eller vid misstänkt
människohandel som polis kan agera. För att det ska vara aktuellt krävs antingen att den som tigger uppför sig så påstridigt att det räknas som ofredande eller att polisen får en konkret misstanke om människohandel, det vill säga tvingat tiggeri. Den som tigger är då ett brottsoffer, inte en brottsling.
5. Vilket ansvar har kommunen?
Kommunen har inte något formellt ansvar för EU-migranter som tigger eller saknar bostad.
En sökande EU-medborgare ska därför i första hand kontakta sin ambassad eller sitt konsulat om de behöver hjälp. Handlar det om en akut nödsituation kan socialtjänsten ge bistånd i form av enstaka bidrag till mat, logi och eventuell hemresa. Gäller det barn som riskerar att fara illa har socialtjänsten ett särskilt ansvar att agera.
Vad som är en akut nödsituation avgörs från fall till fall av socialtjänsten. Det är den enskildes särskilda situation som bedömningen grundar sig på och det ska röra sig om akut fara för individens liv och hälsa för att bistånd ska ges.
6. Vad händer just nu i frågan?
Just nu pågår samverkan mellan stad och polisen med mål att vi tillsammans ska möte de EU- migranter som bosatt sig på Lidingö. Vi kommer tillsammans informera dem om att det varken är hållbart eller lagligt att de sover på gatan/bor i husvagnar på allmän plats. Vi kommer hänvisa dem till ambassaden, bedöma om någon är i en akutnödsituation och därefter be dem lämna platsen och på egen hand hitta en mer hållbar lösning.
Det långsiktiga perspektivet
Vi är fullt medvetna om att upplysning och avhysning inte löser individens problem men just nu är detta den lösning regionen använder. Vi följer utvecklingen på ön och i regionen genom att delta på samverkansmöten med andra kommuner.
7. Vad händer vid olovlig bosättning?
När staden får kännedom om olovlig tältning eller olovliga boplatser kontaktas de hemlösa.
Vi upplyser personerna om att de måste vända sig till sin ambassad för att få hjälp. Efter kontakt kan det bli aktuellt med avhysning om de inte lämnar platsen frivilligt. Det är markägaren som måste begära avhysning.
Är det fråga om Lidingö stads mark görs avhysningen antingen med polisens hjälp eller med hjälp av kronofogden. Staden kan vara med inför och vid avhysning och bistå med råd, stöd och försök att länka vidare de hemlösa till annan hjälp.
Privata fastighetsägare ska vända sig till kronofogden, nr 0771-73 73 00.
8. Kan utsatta EU-medborgare ta del av den svenska sjukvården?
Ingen kan nekas akutsjukvård då de vistas i Sverige. Vissa personer har det ”blå kortet” det vill säga EU-kortet som ger rätt till nödvändig vård vid sjukhus och läkarmottagningar som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssystem.
Det är vårdgivaren som bedömer vad som anses som nödvändig vård. Den vårdsökande betalar de patientavgifter som landets egna invånare betalar.
9. Vad är tillåtet enligt allemansrätten?
Enligt allemansrätten får man tälta något enstaka dygn om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Tältar man längre tid ska man alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära bostadshus.
Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.
De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.
2015-04-15
