6 nycklar till kommunikation och ledarskap

och ledarskap

riise kommunikations digitala kurs med träningstips och reflektion

träningsbok för digital kurs 2020, version nr 1.1

© text, koncept och illustrativa skisser Michael Riise

phone+46 (0)707 505 883, michael@riiseregi.se, riiseregi.se anatomisk studie konstakademien Carl Riise

om författaren

Michael Riise är verksam som regissör, föreläsare och utbildare i kommunikation. Tidigare yrkesdansare och skådespelare. 1990 började han med teaterregi. Sedan dess har han regisserat närmar 40 produktioner.

Han har föreläst, tränat grupper och individer inom näringslivet och undervisat i kommunikation (vid bl. a. Uppsala Universitet under 10 års tid) sedan 1995. Han har 30 års erfarenhet av kommunikation och regi och har föreläst, lett grupper och individuell träning och utvecklat teater som kompetensutveckling, kommunikatörsträning och träning i att kommuni- cera för näringsliv, organisationer och universitet.  Besök gärna

"riiseregi.se" för mer info. Under sin sceniska karriär har han medverkat på operan (som barn) SVT, Dramaten, Riksteatern, Wasa-Teater, Blekinge- teatern m.fl scener. I mitten på 90-talet kom han, efter studier i journalistik och statsvetenskap och arbete som skribent in på ämnet kommunikation och kroppsspråk med interaktiva övningar. Han har tidigare skrivit läroboken "sinnena är större än språket", magisteruppsats ”kommunika- tion som praktiskt kunnande" och masteruppsatsen "Kommunikationens anatomi".

michael@riiseregi.se

www.riiseregi.se

foto: peter knutson

Innehåll

Kommunikationens anatomi

Kommunikation istället för Information

Öppenhet sända - bekräfta

träna hälsa på varandra Tydlighet

sända - bekräfta

träna fundera över rollen och träna den Uppmuntran

sända - bekräfta träna undertext Respekt

sända - bekräfta

träna hög och lågstatus Tillit

sända - bekräfta träna kongruens Improvisation sända - bekräfta

träna storytelling utveckling

Dessutom en sida för kursdeltagarens egna reflektioner efter varje kapitel.

kommunikationens anatomi

V

i kommunicerar genom att gestalta det kroppen berättar. Fäktning på en scen, kyssar på bio och ett samtal på jobbet är alla kommunikativa uttryck. Men kroppens kommunikativa uttryck kan förstärkas när gestaltning blir till musikaliska rörelser. Klassisk balett är en optimal form av kommunikation som består av fysiska intentioner i avancerat musikaliskt mönster. Kommunikativa situationer är vår vardag eftersom vi är sociala varelser. Vi är inte avsedda att sitta framför datorer när vi interagerar med varandra. Det digitala är och kan bara vara ett komplement till våra kroppsliga vägar att nå varandra.

Kontakten med kroppen. Kontakten mellan kropparna. Kontakten med din egen kropp är nödvändig för att du ska känna dig själv. Det verkliga mötet är människans natur. Verklig kommunikation är att förstå med kroppen.

Förståelsen sitter i våra muskelminnen. Det vi en gång lärt oss sitter kvar i oss. En idrottare kan återrelatera till sin idrott långt efter att denne slutade.

Ordet teater kommer ut grekiskans teatron, teaterrum där man spelade, alltså spelplats. Teater som uttrycksform är kommunikation och konst betyder kunskap vilket leder mig till slutsatsen att teater är kunskap om kommunikation.

Teater är en konstart. Men vad är konst? Ordet konst betyder kunskap.

Konst handlar om kunskap och teater handlar om kunskap om kommunikation. Kommunikationen är alltid kopplad till våra kroppar. Även elektroniska media har till sist kropparna som avsändare eller mottagare.

Därför heter min kurs kommunikationens anatomi. Kommunikation är fysisk, kommunikation är kropp. Kommunikation utan ord utvecklar vår förmåga att kommunicera. Orden kan lätt bli ett sätt att skyla över vad vi egentligen känner och tänker. Något den skarpögde betraktaren ofta genomskådar.

mina reflektioner

kommunikation istället för information

A

llt vi sänder ut med våra kroppar, röster och blickar sedan vi kommit till världen kallas i traditionella sammanhang för kommunikation. Detta ligger till grund för en rad missförstånd.

Minsta ljud du sänder ut som nyfödd, som barn och som vuxen betraktas enligt detta synsätt, som att du kommunicerar. Utan tanke på om någon mottagare. Det är därför omöjligt, enligt detta sysätt, att som levande varelse att inte kommunicera. Mycket riktigt präglas arbetslivet av viljan att sända ut så mycket som möjligt och kalla det för kommunikation.

När du ringer en myndighet, ett stort företag eller organisation, möts du av en dataröst. Datarösten guidar dig genom olika menyer där du får knapptrycka. Kommer du inte fram till den person du söker säger datarösten ”tack för ditt samtal”. Vilket samtal, under jag? Denna definition av kommunikation brukar hänvisa till att ordet kommunikation härstammar från det latinska ordet communicare, som betyder dela med sig. Sända ut något. Men ordet kommunikation kommer ur det latinska ordet communion, som syftar på nattvarden. En måltid som innebar gemenskap.

Ordet betyder att göra något gemensamt. Följdriktigt betyder ordet kommun gemenskap ordet kommunist, det gemensamma. Ordet kommunikation innebär därför att göra något gemensamt eller att skapa gemenskap. För att skapa gemenskap måste vi vara fler än bara en person.

Ordet ”envägskommunikation” visar sig här vara en kontradiktion, en motsägelse om det översätts till envägsgemenskap. Gemenskap med vem, med dig själv? När gemenskap uppstår mellan en eller flera personer skapas en eller flera relationer. Relationen, att det händer något mellan den som sänder och den som bekräftar, blir avgörande.

mina reflektioner

öppenhet

”musiken hörs inte av den som stänger av”

V

i omges av ljud som signalerar saker till oss av olika karaktär. Ibland kan vi kanske välja öppna oss eller stänga av omgivning helt eller delvis. Ibland klarar vi inte av att stänga av och ibland kan vi kanske inte värja oss. Vill vi kommunicera med omgivningen måste vi öppna oss.

Har du prövat att prata med någon som stänger av? Vad innebär det att stänga av, är det att inte svara? Att stänga av är att inte ta in det som sänds till dig med ord och kropp, via dina sinnen. Det inkluderar lukt, smak, ögon, öron och den övriga kroppen. Det kan vara talade ord, sång, ljud, musik, synintryck, eller fysik beröring.

Det gäller att du är öppen för det som sänds till dig, helt enkelt. Så fort du ignorerar någon del av budskapet, så snävar du in på kommunikationen.

Den frustrerade känsla som uppstår när mottagaren helt eller delvis stänger av de signaler du sänder, har nog de flesta upplevt. Känslan av att inte vara riktigt sedd, hörd, bekräftad, delaktig och respekterad.

Mottagaren kanske väljer, vilket är vanligt, att bara bekräfta en del av det du sänder eller kanske bara svarar på dina ord utan att ta in din undertext.

Får du däremot upplevelsen av att mottagaren tar in ditt hela det budskap uppstår troligtvis positiva känslor hos dig.

sända och bekräfta

Graden av öppenhet mellan människor präglar samarbetets och ledarskapets karaktär. Hur någon sänder och bekräftar i en dialog. Ju mer öppen jag är för bekräftelsen från den jag vänder mig till, desto bättre förstår vi varandra. Ju mer avstängdhet, ju mindre dialog. Öppenhet är avgörande för att skapa dialog och ett bra ledarskap, men kräver också att jag vågar vara mig själv.

Att sända – bekräfta handlar om att tala med och inte till andra människor.

Människor kommunicerar främst visuellt (seende), auditivt (hörande) och kinestetiskt (kroppsligt) förkortat VAK. Dessutom kommunicerar människor via tal- och skrivspråk (ts). Förhållandet kan beskrivas så här:

jag VAK + ts du

När vi agerar tillsammans inför en publik gäller samma sak mellan de age- rande, som mellan de agerande och publiken. När det händer något mel- lan oss som framträder har vi betydligt större förutsättningar att skapa ett intresse hos publiken, än när var och en agerar för sig själv.

träna hälsa på varandra

Träna tillsamman med en annan person: A + B 1.

A: Hej, jag heter…. Vad heter du?

A vänder sig om innan han/hon fått svaret B: Jag heter….

2.

A hälsar på B utan att säga något, tar i hand, håller kvar blicken och lyssnar efter om B ska säga något. B gör samma sak som A.

Efter övningen, prata med varandra om skillnaden mellan övning 1 och 2.

Om vad som är kommunikation och vad som inte är ni sänder och bekräf- tar varandra med och utan ord.

mina reflektioner

tydlighet

”otydlighet skapar osäkerhet”

V

ad händer om du är otydlig? Du skapar troligtvis osäkerhet hos mottagaren. Mottagarens bekräftelse kommer troligtvis spegla din oklarhet. Den som söker resultat i sin dialog och är tydlig kan förvänta sig tydlighet tillbaka. Du bygger trygghet och förtroende.

Tydlighet kan handla om vad jag uttrycker med min kropp och hur jag uttrycker med ord. Det finns en

mängd andra aspekter som kan förtydliga din kommunikation, som ditt förhållande till rummet i fråga om placering och relation till det du berättar, hur förstärker relationen med den eller de du vänder dig till, hur du klär dig, hur du rör dig etc.

rollen

En aspekt på tydlighet är rollen. Vad är en roll? Något som bara används på teatern? Finns rollen i det verkliga livet och hur viktigt är den i så fall?

Att den hela tiden existerar i det verkliga livet är utom allt tvivel. Spelar vi roller när vi umgås med andra människor? Så fort någon hamnar i en situation där han/hon representerar någonting inför andra människor, spelas egentligen en roll. Roller ageras överallt. Rollen finns där beroende på vilket sammanhang vi befinner oss i. Innebär en roll att vara någon annan, en flykt från verkligheten? Vissa säger att de tycker om att spela teater därför att de gillar att vara någon annan än sig själva. Rollen följer oss i alla samhällets aspekter. I hemmet, på jobbet, på skolan, i vården och

lärare eller elev etc. För alla dessa roller finns vissa gemensamma förutsättningar för att de ska fungera optimalt. Som förälder måste du skapa förtroende och trygghet hos barnet, som barn att vara den du är, som polis skapa förtroende för att du klarar upprätthålla lag och ordning etc. här följer min grundläggande definition på vad som gäller för allt kommunikativt agerade i en roll. Den kommer från de insikter jag fick under min ungdoms arbete med monologer.

För den som utbildar sig i skådespelaryrket gäller det mer att föreställa sig, än att förställa sig. Rollen är något som passerar via den som agerar, vissa egenskaper, som passar med rollkaraktären. Rollen är något annat än hans eller hennes eget jag. Torts det gäller det att vara ärlig. Skillnaden mellan en roll i en pjäs och en roll i verkliga livet är att skådepelaren berättar en historia i sin roll, medan verklighetens roll är att representera, vara någon- ting för att klargöra för sig själv och omvärlden sin plats, sin uppgift i sam- hället. Rollen kan spelas bra eller dåligt eller bara levas. Viktigt är att vara äkta i sin roll för att bli trovärdig. Vi ställer oss frågan vad en roll egentligen är för något och vad det innebär att spela en roll. Vi undersöker vad det kan innebära att vara äkta, att ”bottna” i en roll.

Min första insikt kom när jag försökte gestalta kung Gustaf III som en skådespelare på teatern gjorde i en pjäs där jag medverkade. Jag repade in en monolog med kungen med samma tonfall, gester och rörelseschema som skådepelaren uttryckt i sina roll . Jag försökte se ut, röra mig och låta likadant. Jag agerade därefter rollen på en audition för statister, inför en av landets mest kända regissörer och blev avbruten efter tjugo sekunder.

-Tack! sa han. - Vi hör av oss. Det var lärorikt. När jag gestaltar en monolog gäller det att jag inte försöker härma någon annans sätt att spela rollen.

Jag måste alltid utgå från mig själv och min kropps sätt att agera och reagera. Det blir jag som rollen. Inte någon annan. Rollen måste passera via mitt eget system för att verka autentisk, organisk och trovärdig. I verkligheten gäller också att agera personligt, utifrån den jag är, självklart inom ramen för den sorts agerande som förväntas av rollen. Rollen sätter ramarna, men du måste fylla innehållet. Därav följer följande figur.

rollen

© Michael Riise

jag som rollen

träning - fundera över rollen och träna den

1.

Fundera över vilka roller du har i livet. Privat och professionellt. Välj en av dina privata roller och en av dina professionella roller. Svara på frågorna här nedan.

-

hur naturlig känns rollen för dig?

-

hur trivs du i din roll?

-

hur trygg känner du dig i din roll?

-

tydlig är du i din roll beteendemässigt?

-

Hur ärlig och äkta tycker du att du är i din roll?

-

Hur tror du att du uppfattas av din omgivning i din roll?

2.

Träna rollen med hjälp av ett 2 minuters agerande

-

välj en roll

-

gå och stå som du tänker dig att rollen går och står?

-

lägg märke till vilken rytm rollen har i gåendet

-

lägg märke till vilken energinivå rollen har

-

agera rollen ensam för dig själv som om du vore på en scen utan att säga något

-

agera rollen ensam för dig själv som om du vore på en scen och använd ord.

kongruens det jag representerar

intentioner

Min intention, min avsikt eller min vilja har en avgörande betydelse för hur jag kommunicerar. Jag bör vara medveten om min egen avsikt, vad jag vill uppnå i min kommunikation md andra. När jag formulerat en kort mening (t ex ”jag vill få henne tycka att detta är intressant”) gäller det att jag kon- centrerar mig på det, samt på att skapa en dialog med den eller de perso- ner jag vill nå. Lika viktigt är en annan form av intention som kallas för in- tention i form av tillstånd. Det positiva tillstånd jag upplever när jag skapar dialogen.

öppen uppmärksamhet och intentioner

© Michael Riise, 2001, 2018

formuleringsintention dialog VAK + talspråk tillståndsintention

du - vi - deltagare - publik

jag

text - utseende - förmåga – förkunskaper

??

träning intentioner

Träna tillsamman med en annan person: A + B. B ställer sig i en ändan av rummet och A i den andra. Se till så att avståndet blir minst 5 meter, gärna längre. Båda står stilla en kort stund. Skapa ögonkontakt. A går till B med olika intentioner. När A kommer fram ta han/hon i hand, vidrör eller vidrör inte alls B. Inget tal.

-

första intentionen är att B går till A (för att B har blivit tillsagd att göra det) i största allmänhet utan någon tydlig intention.

-

andra intentionen är att tala med B om något viktigt

-

tredje intentionen är att A vill tala om för B, att A älskar B.

Analysera energinivån och gångrytm mellan varje intention och jämför skillnaderna mellan en otydlig intention (att gå i största allmänhet) och otydliga intentioner.

mina reflektioner

uppmuntran

”mindre uppmuntran, mindre motivation”

D

et framstår som ganska uppenbart att den som får lite eller ingen uppmuntran på jobbet, blir mindre motiverad. Ändå är uppmuntran lång ifrån en självklar ingrediens i interaktionen mellan människor i det dagliga livet. På möten, kollegier eller verkstadsgolv är beröm, några varma ord eller rent av beundran något som förekommer betydligt glesare än det borde. Uppmuntran förbättrar kommunikationen, ökar trivseln och möjliggör dina mål på ett avgörande sätt.

tillstånd

Uppmuntran påverkar våra mentala och därmed kroppsliga tillstånd. Dessa är avgörande är avgörande för alla typer av prestationer och varande. En av mina insikter är att positiva tillstånd får dig att blir mer öppen för kommunikation med din omvärld. Du bör även ha klart för dig att dina tillstånd smittar lika mycket eller med än det mest smittsamma virus och sprider sig på nolltid. Har du ett negativt tillstånd har det potential att påverka mötet med andra, trots att du använder helt korrekta ord när du talar. Vill du påverka andra fokusera därför på tillstånd och sprid ditt positiva tillstånd medvetet. Mentala tillstånd har som virus, förmågan att sprida sig snabbt. Uppmuntran av generöst slag är av större betydelse jag tidigare trott. Det kan kosta på att som ledare eller medlem i en grupp hela tiden bjuda på detta. Bär en person i gruppen på ett negativt tillstånd påverkar det vanligen alla närvarande. Därför bör strategin vara att uppmärksamma ett negativt tillstånd så fort det finns i rummet. Strategin innebär att undersöka om det är möjligt med ett så kallat tillståndsskifte.

Här är det viktigt att påminna om att intentioner, dels består av ett intellektuell konkret formulerat mål som: ”jag har för avsikt att krama dig”.

Dels i form av tillståndsmål: ”Jag vill att du ska bli glad.”

undertext

Undertext på ett sätt det verkliga språket. För en skådespelare som gestaltar en roll har undertexten en avgörande betydelse. Undertexten, det vill säga texten under texten, är en helt annan text än den som skrivs och talas. Den upplevs. Det skådespelarens roll tänker och känner under gestaltningen är undertexten. Skådespelaren tänker rollens tankar

Undertexten är alltid där så länge rollen får liv på scenen. Egentligen finns undertexten med oss hela tiden eftersom den existerar i lika hög grad i verkliga livet som på scenen. Då är det jag som privatperson och i mina roller som yrkesmänniska som ständigt känner och tänker och färgar genom dessa upplevelser de ord jag använder. Ordens betydelse påverkas starkt av undertexten. Undertexten är därför det praktiska utförandet av tolkningen. En mening får helt olika betydelser beroende på betoning.

Säger jag ”huset står vid stranden” får det olika betydelse på jag betonar

”huset står vid stranden” eller om jag betonar ”huset står vid stranden”

och så vidare.

Eftersom undertexten i alla kommunikativa sammanhang där människor agerar har en avgörande betydelse förlorar kommunikationen de mesta av sitt värde om undertexten försvinner. försök gärna att läsa en mening utan att betona något av orden och be någon lyssna på budskapet, tror jag du förstår vad jag menar. en mening utan något betonat ord förlorar sin tolkning och blir därmed utan undertext. Den blir opersonlig.

Informera personligt: avsändaren med upplevelse bakom orden skapar mottag-arens upplevelse

Opersonligt förmedlade budskap innehåller för visso vissa betoningar av standardkaraktär. typiskt här är det jag kalla flygplatssyndromet. Någon informerar om olika flighter i en högtalare eller inne i flygplanet visa sina

”safety demonstrations”. Det skapar en officiell ton som markerar distans och vilja att bli åtlydd. Dessa budskap skapar även distanserade mottagare som inte tar till sig budskapet i någon högre grad. Tvärtom bygger mottagaren gärna upp ett försvar mot budskapet, eftersom det inte känns organiskt eller menat av avsändaren. Därför bör den som vill kommunicera bra sända ett budskap med personlig tusch för att nå längre in i mottagaren. Kroppen har en avgörande betydelse för det personliga budskapet. Ju mer vi skyler våra kroppars konturer, desto mer försvagas

det personliga budskapet. Skyler vi ansiktet säger vi effektivt av en stor del av personligheten.

Informera opersonligt: den opersonliga avsändaren och mottagaren

träna undertext

Träna tillsamman med en annan person: A + B. Skicka korta repliker till varandra

A Ingen uppskattar dig som jag gör

B

Det var vad jag hoppades på

A + B väljer något av följande tillstånd till sina repliker

uppmuntrade, förväntansfull, passionerad, stressad, misstänksam, besvi- ken, arg, trött, överlägsen, slug, retlig, raljant, rörd, rastlös, lugn, lurig, tru- lig

respekt

”ingen respekt, ingen kommunikation”

D

en som inte vill väga jämt på gungbrädan här ovan, som istället sträcker sina ben för att höja sig själv i status, försvårar kommunika- tionen med den andre. Bra kommunikation och ledarskap innebär att visa respekt för sina medarbetare på ett sätt som gör att de märker det.

Det gäller att få människor att känna sig respekterade och dessutom kräva respekt tillbaka. Jag har under alla år iakttagit hur medarbetare vuxit både vid sidan och på scenen när jag bekräftat för dem att de är värdefulla för mig. Att tydligt visa detta visade sig ha stor betydelse för det konstnärliga resultatet. Bekräftelse i form av utsagda ord som, du har min högaktning eller jag respekterar verkligen ditt kunnande, har naturligtvis effekt. Dock kan orden lätt bli ”mal placé” om min kropp inte avläser den mottagandes kroppsspråk. Här framstår det som extra tydligt att budskapet utgår från kroppen och ofta kan orden bli överflödiga.

status

Begreppet statustransaktioner myntades av teaterpedagogen Keith Johnstone och används i många skådespelarövningar. Här undersöker vi statusbegreppet utifrån hög- och lågstatus samt kriterierna fysiskt revir, lyssnande och ögonkontakt. Vi undersöker dessa kriterier genom övningar i att låta våra roller mötas på olika statusnivåer. Det sker på olika upplevda nivåer av självförtroende i förhållande till de eller dem jag möter i en viss spelad situation. Här kan vi med hjälp av spelet undersöka olika nivåer mellan våra roller. De flesta upplever att det är lättast att få kontakt, att mötas, när båda upplever sig vara på ungefär liknande statusnivå. När upplevde ni att det var lättast att mötas? När den ene var hög och den andre låg eller när ni var på samma nivå?

Gungbrädan

Träna tillsamman med en annan person: A + B. Sätt er på varsin stol mitt emot varandra. Har ni några som åskådare kan ni vinkla ut stolarna lite mot publiken. Uppgiften är att försöka se på varandra hela tiden. A kan som högstatus hela tiden se B in i ögonen och hålla kvar blicken, medan B hela tiden trots ständiga försök ger sig med blicken och tittar ner eller bort.

A intar högstatus-position. Det innebär följande: Sitt så bekvämt som möj- ligt på stolen utan att bry sig om någon annan. Vräker sig gärna som om denne satt och spanade med fjärrkontrollen framför tv-n.

B intar lågstatus-postition. det innebär följande: Sitt så obekväms som möj- ligt på stolen, sitt gärna långt fram på stolen och försök visa A vördnad. Var hela tiden uppmärksam på A:s beteende.

När detta förhållande är etablerat mellan A och B inträder nästa fas i öv- ningen. B börjar långsamt att höja sin status genom att hålla kvar blicken lite mer och efterhand börja sitta mer och mer bekvämt. När B höjer sig sänker sig A på motsvarande sätt.

För A här gäller det att hela tiden vara uppmärksam på de signaler som ges från B. Det blir som en gungbräda där B stiger uppåt medan A sjunker.

Tillsist blir förhållande mellan A och B de omvända mot så som övningen inleddes. Nu är B hög och A låg. För B här gäller det att hela tiden vara uppmärksam på de signaler som ges från A.

Sista fasen innebär att A och B söker samma statusnivå. Det blir som om ni sitter i lika positioner på gungbrädan. När båda upplever att ni är på sam- ma nivå är övningen slut.

mina reflektioner

tillit

”brist på tillit leder till stagnation”

Tillit är ett moderord. Det låter väldigt fin att lita på någon, att känna tillit.

Tyvärr är det lättare att tala om tillit än att ha en bestämd uppfattning om vad tillit egentligen innebär. Skiljer sig tillit kommunikativt från orden trovärdighet och förtroende? Den som beter sig trovärdigt verkar ha ett ärligt uppsåt, passar in i sammanhanget och beter sig gärna på det sätt som förväntas. Det han berättar inger trovärdighet. Något vi kanska kan lita på. Han uppträder trovärdigt. Förtroende har med kompetens att göra.

Jag känner förtroende för din kompetens, för att du du ska lösa uppgiften.

En person som har kontroll på läget inger förtroende. Han kommunicerar kanske trygghet eller stabilitet. Men är det samma sak som att känna tillit?

Bara delvis enligt min uppfattning. Upplevelsen av närhet och att vi känner oss trygga med varandra på det personliga och på det fysiska planet skulle jag kalla tillit.

Tillit handlar i en kommunikativ kontext om närhet som kan kännas i kroppen. Men även ordet förtroende har en tydlig koppling till kroppen.

Jag känner förtroende för någon, istället för att ha tänkt ut att jag har detta förtroendet. Förtroendet är något jag upplever. Förtroendet sitter således i kroppen. Skulle du göra affärer med någon du saknar förtroende för? Nej, troligen inte. Upplevelsen av att känna förtroende styr alltså mitt beslut om vem jag gör affärer med. En företagsledare som jag samarbetade med berättade att han kände förtroende för en expert som kopplats till företaget, men han skulle inte vilja ha denna person i sin ledningsgrupp.

Han kände ingen tillit till den personen. Tillit hade en fysisk koppling för honom. Han behövde känna en kroppslig trygghet i en fungerande verkställande ledning. Tillit sitter i kroppen

Den som tycker sig tänka smart och logiskt, som har en utbildad kognitiv hjärna som snabbt tolkar staplar och diagram, som har en MBA i botten och rör sig i en digital värld med AI- support och med knapptryckningar tycker sig styra sin omvärld, den personen är likt ett barn omedveten om orden, rösten och kroppen.

Trovärdighet, förtroende och tillit kommunicerar med känslor och upplevelser. De sitter i kroppen och har en avgörande betydelse för bra affärer. Även hjärnan sitter i kroppen via centrala nervsystemet. Hjärnan slutar i huden, enligt neurologen och hjärnforskaren Matti Bergström. Hur upprätthåller vi då denna känsla av trygghet? Ordet tillitskonstant har jag uppfunnit på alldeles själv. Det innebär att kunna upprätthålla tillit mellan människor i en organisation över tid. Att tilliten upplevs som konstant. Det företag som satsar på verklig kommunikation för att fungera optimalt bör satsa på att utveckla en gemensam tillitskonstant. Det innebär att

regelbundet underhålla personalens kommunikativa förmågor och då och då kontrollera att människor upplever sig vara sedda, hörda, bekräftade, delaktiga och respekterade.

kongruens

Betrakta dessa två linjer

Beskriv förhållandet mellan dem. Visst kan man säga att de är parallella, men de kan även beskrivas som kongruenta med varandra. Ett kongruent förhållande som du ser här ovan eller ett inkongruent förhållande kan föras över till förhållandet mellan kroppen och det du säger med ord.

kongruent sur?

Beskriv förhållande mellan dessa linjer

De är inkongruenta i förhållande till varandra. Att det jag har för avsikt att säga och vad andra uppfattar att jag säger, inte stämmer överens, är ett vanligt problem. Undertext är en teaterterm och beskriver det jag berättar visuellt, auditivt och kinestetisk. Ordet kongruens kan betyda två parallella linjer, vilka beskrivs som kongruenta (samstämmiga) mot varandra. På

och kroppsspråket, så att det jag säger, stämmer med vad jag uttrycker.

inkongruent glad?

träna kongruens KUNDEN

Kan ni erbjuda vad vi efterfrågar?

SÄLJAREN

Det är jag övertygad om

1. säljaren svarar inkongruent tre gånger 2. säljaren svarar kongruent tre gånger

mina reflektioner

improvisation

”inget förnuft utan fantasi”

var förnuftig – använd fantasin!

Fantasin är en förutsättning för förnuftet, lärde oss Aristoteles. Missupp- fattningen att förnuft och fantasi skulle stå i opposition till varandra leder människor fel. Fantasin var, enligt Aristoteles, tvärtom en förutsättning för förnuftet. I basen för förnuftet har vi våra sinnen som förnimmer verklighe- ten och kommunicerar den. Men för att uppnå stadiet förnuft måste vi an- vända oss av vår förmåga att föreställa oss saker vi inte förnummit med våra sinnen tidigare. Kan föreställa dig hur ditt verksamhet skulle kunna se ut om tio år? Visioner är en förutsättning för nyskapande. Förmågan att visualisera, föreställa sig (se, höra och känna) är en förutsättning för att ta ut färdriktningen. Något du måste göra varje gång du kör din bil eller tar dig fram på havet med en båt. Förmågan att improvisera, att föreställa sig sådant som inte finns och förmedla det som en vision till gruppen är avgö- rande för den som vill vara bra på kommunikation. Det gäller den som vill skapa ett nytt företag och leda ett företag. Den som är bra på att improvi- sera kan agera flexibelt. Dialogen med den som kommer med något nytt eller med oväntade frågor hanteras konstruktivt. När du improviserar en- sam gäller det att du kan anpassa dig till en oförutsedd situation, att du kan tala i ett fritt flöde, att du kan föreställa dig vad som skulle hända om förutsättningarna vara så och så.

Ett vanligt sätt att träna förmågan att fantisera är genom historieberät- tande. Du ber gruppen att väljer en genre. Det kan vara allt från att en improvisera en presentation om du egen verksamhet till att i grupp berätta en saga. Ämnet är inte det viktiga i detta grundläggande stadium för din träning. Men efterhand som du tränar upp dina förmåga kan du rikta in dig på att presentera något som har med din yrkesverksamhet att göra.

träna din fantasi

Vi tänker oss att ni är tre personer som ska berätta en saga i grupp. Det gäller att tala i ett fritt flöde. Hur går det till? Du får en rubrik på sagan som sätter igång din fantasi. En mängd bilder och associationer kommer upp i ditt huvud och i din kropp medvetet och undermedvetet. Den vanliga inlärda reaktionen på den process som sätts igång i ditt inre är att kontrollera och censurera dig själv och dina uttryck. En vanlig tanke är:

”Jag måste ha koll på vad jag säger och på hur jag beter mig så jag inte blir till åtlöje”. Nästa vanliga betedde är att du censurerar dig själv: ”Nej, så kan jag inte säga”. De som händer när processen tar den riktningen är att du säger NEJ. Att säga nej är att stoppa processen. Processen bygger på att säga JA. Att säga ja till situationen i relation till berättelsen, sagan, som kommer upp i ditt inre. den som har svårt att improvisera är den som medvetet eller undermedvetet blockerar processen. Träningen består bland annat i att släppa blockeringar. Dessa blockeringar uppstår därför att vi lärt oss att försöka tänka ut vad vi ska säga innan vi säger det. Och det är bra i vissa sammanhang men inte i andra. Den som ska improvisera och i förväg försöker tänka ut vad han ska göra, kommer att misslyckas. Att improvisera är att inte försöka tänka ut i förväg, utan att öppna sig för det flöt av inre bilder och associationer som startar i din kropp.

historieberättande i grupp

När ni berättar i grupp kommer du med en massa påståenden i sagan som kan leda till både berättelse och gestaltning. Då gäller det att de andra i gruppen lyssnar uppmärksamt på dig och accepterar din berättelse för att kunna styra den vidare. Därför får de andra inte ändra på det du sagt och säga ”nej, så var det inte”. Då kanske du svarar ”jo, så var det”. Då hamnar ni in i en debatt istället för i en berättelse. En berättelse har alltid någon form av dramaturgi. Därför gäller att den som startar berättelsen svarar på frågorna vem eller vilka handlar sagan om och i vilken situation befinner du eller de sig. Vanligt är också att en berättelse innehåller elementen dåtid - nutid - framtid. ”Det var en gång” därefter följer ”och nu befinner de sig i” och till sist ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Den som tränar improvisation att berättelsen inte kommer att bli eller sluta på ett sätt som någon tänkt sig från början. Detta utvecklar förmågan att berätta på ett nytt och oväntat sätt. Bra kommunikation att se den andre på riktigt. Det gäller att i improvisationsträningen att koncentrera sig på vilka signaler som sänds till dig. Den avsändare som inte upplever sig få tillräcklig respons från dig tappar intresset och stänger sig för dig.

C B A

1. tre berättare A + B + C

2. A inleder (dåtid: vem eller vilka handlar de om och i vilken situation befinner de sig), B utvecklar (nutid), C avslutar (framtid)

3. välj vilken sorts berättelse: saga, thriller, nåt jag minns 4. välj en rubrik

5. berätta en kort påhittad historia

6. säg ja det som kommer upp som kommer upp i ditt inre 7. tänk inte ut i förväg vad du ska säga, allt det du säger är rätt.

8. undvik att tänka ut och censurera dig

mina reflektioner

kommunikationsteoretiska ord och begrepp

skrivspråk avtalade koder primärupplevelser om kommunikation kroppens kommunikation förklaringsmodeller process

argument undertext jag-du status

tillitskonstant kongruens rörelse sinnesträning

placering - balans - andning - VAK (y, i) - rörelse - röst uppmärksamhet

talspråk

relation till rummet sända - bekräfta dialog

anpassa - leda - bryta mönster otydlig - tydlig

formuleringsintention tillståndsintention tillstånd - undertext jag-du

status

tillitskonstant kongruens fantasiträning

improvisationsträning kollationering

repetition processarbete slutfas - resultat

kommunikationens anatomi

form

sinnesträning talspråk

agerande på golvet

struktur

kommunikationsteori praktisk träning

redovisning presentation

funktion

öppenhet tydlighet uppmuntran respekt tillit

improvisation

känslomässig

undertext tillstånd energi

fysisk

uppvärmning övningar kontroll

intellektuell

formuleringar argument uppmärksamhet