Verksamhetsberättelse VB 2020 för Norra Reals gymnasium

(1)

2021-02-08

Verksamhetsberättelse VB 2020 för Norra Reals gymnasium

Förslag till beslut

Handläggare Till

Fredrik Skog, rektor Norra Reals gymnasium Telefon: 0761- 294643

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattande analys ... 3

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ... 9

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ...9

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i ...9

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige ...10

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ...18

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö ...18

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden ...20

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser ...20

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna...22

Uppföljning av ekonomi ... 23

Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget...23

Investeringar ...23

Medel för lokaländamål...24

Övrigt ...24

Systematiskt kvalitetsarbete ... 24

Redovisning av synpunkter och klagomål ... 24

Redovisning av synpunkter och klagomål ...24

Övrigt ... 24

Bilagor

Bilaga 1: Elevhälsoplan för Norra Real 2018 Bilaga 2: Bokslut Norra Real 2020

(3)

Sammanfattande analys

Norra Real har under läsåret 2019/20 och hösten 2020 varit organiserat i en

programlagsorganisation med sex programlag. Av dessa är inom den naturvetenskapliga organisationen ett lite större (natur/natur), två jämnstora (matematik/forskning) och (natur/sam miljö) samt ett något mindre inom det sk. Flexibla lärandet (Flex). Det

samhällsvetenskapliga programmet har varit organiserat i ett större lag och det humanistiska programmet i ett något mindre. Varje programlag leds av en utvecklingsledare

(arbetslagsledare) vars främsta uppgift är att samordna och leda pedagogisk utveckling inom programmet. Utvecklingsledarna är direkt underställda rektor. Elevhälsoteamet (EHT) leds också av en utvecklingsledare och kan sägas utgöra ett eget programlag, dock ingår inte EHT i den pedagogiska linjeorganisationen.

Norra Real har idag en effektiv matrisorganisation för utveckling både på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal. Vi bedömer att Norra Real har rätt organisation och organisatorisk struktur för att hållbart (både socialt, ekonomiskt och arbetsmiljömässigt) kunna leverera mycket god gymnasieundervisning i den nu sedan länge implementerade gymnasieskolan med läroplan GY'11. Skolans operativa ledningsgrupp består av skolans två rektorer, två administrativa chefer samt utvecklingsledarna för respektive programlag. Den operativa ledningsgruppens främsta syfte är att samordna ledningen och administrationen av hela skolan och utgöra en kompetensbas så att beredning av ärenden och beslut blir bästa tänkbara.

Antalet elever på skolan har varit drygt 1000 stycken i snitt under läsåret 2019/20. På Naturvetenskapligt program har ca 570 av dessa studerat och inom det Flexibla lärandet har 22 elever varit inskrivna på introduktionsprogram under året syftande mot övergång till naturvetenskapligt, humanistiskt eller samhällsvetenskapligt program. Det

samhällsvetenskapliga programmet utgörs av 330 elever och det humanistiska programmet av knappt 100 elever.

Skolledning, elevhälsoteam, undervisande lärare och mentorer har genomfört löpande uppföljning av våra elevers studieresultat, detta bland annat genom klasskonferenser i olika former och omfattning både höst- och vårtermin. Skolans karriärlärargrupp (förstelärare och lektorer) har ett särskilt ansvar att genomföra kvalificerad analys av de samlade skolresultaten efter ett läsår. I detta ligger att jämföra kursbetyg med betyg på nationella prov och identifiera avvikelser och deras orsaker. Våren 2020 genomfördes inga nationella prov pga Covid-19 och därmed kvarstår en del analys under hösten 2020 och våren 2021 i syfte att skapa transparens kring elevresultaten mellan olika kurser utan fixa provresultat att förhålla sig till. Att

identifiera anomalier i betygsstrukturen och finna dess orsaker samt inom ämneslag och programlag identifiera, tydliggöra och sprida goda undervisningsexempel i syfte att genom kollegialt lärande utveckla undervisningen mot högre måluppfyllelse. Vi noterar att

tillströmningen av elever till Flexibelt lärande tilltagit under året. Samarbetet med den centralt placerade EVA-enheten (Enheten för Vägledning och Antagning) har förbättrats och deras nya personal har numera god insikt i vad vi erbjuder inom Flexibelt lärande.

Insatser för elever i behov av stöd har i vissa ämnen såsom matematik och svenska/svenska som andraspråk samordnats och dokumenterats. I andra ämnen har detta skett på

(4)

ämneslärarnivå eller mentorsnivå exempelvis naturvetenskapliga ämnen som fysik, kemi och biologi där lärarlett stöd löpande organiserats. Skolan organiserar varje år så kallade

"restgrupper" under ledning av ämneslärare, där handledning och stöd ges till elever som av olika skäl inte kunnat fullfölja sina studier inom ordinarie undervisning, eller missat

undervisning pga sjukdom eller skolbyte. Goda möjligheter till extra stöd i matematik har funnits under året via Mattecentrum som bedriver stödverksamhet vid Norra Real ett flertal eftermiddagar i veckan. Vi har även viss lärarresurs avsatt för specialpedagogiskt stöd i matematik samt eget regelbundet organiserat stöd i form av "räknestuga" där hjälp även med fysik ofta kan ges. Under läsåret har även regelbundet stöd i biologi och kemi i regi av skolans ordinarie lärare kunnat erbjudas i form av öppna stugor ditt alla elever har varit välkomna. Elever som upplevt eller misstänkts ha svårigheter och utmaningar i bl a språklig förmåga har erbjudits hjälp med stöd och struktur både av specialpedagog och undervisande lärare. Information om pedagogiska behov och rätt till anpassningar ges till undervisande lärare skriftligt och i möten. Elevhälsoteamet och specialpedagog har ett särskilt ansvar och roll i det arbetet. Detsamma gäller för elever i behov av särskilt stöd vars underliggande svårigheter är av annan djupare och mer omfattande art.

Viljan att samarbeta, inte minst vad gäller betyg och bedömning, i syfte att stärka

rättssäkerheten och likvärdigheten har varit god, liksom samverkan mellan lärare på liknande skolor med samma typ av elevunderlag. Under året har ett par möten med skolledningarna vid innerstadsskolorna genomförts, där skolledare från Norra Real, Östra Real, Kungsholmens gymnasium, Anna Whitlocks gymnasium samt Södra Latin träffats, i syfte att gemensamt diskutera och lära av varandra kring bland annat styrning och samordning av och inom pedagogik, kompetensutveckling, digitalisering, bedömning och betygsättning samt olikheter och likheter i tillämpningar av och i undervisning inom nuvarande läroplan GY'11. Samtliga lärare vid Norra Real, är behöriga och/eller legitimerade.

Norra Real har ett skolbibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. Skolan har en egen idrottshall och ett gym som även är tillgängligt för elever och personal utanför ordinarie undervisning. Vi har en aula som använts flitigt för pedagogisk verksamhet,

högtidssammankomster och externa aktörer såsom körer, föreningar och organisationer. I bottenplanet ligger skolans lunchrestaurang som dagligen serverat skollunch till alla elever och personal. Skolrestaurangen och städning sköts av upphandlad personal. Klasserna innehåller normalt 32-33 elever och varje klass har i årskurs 1 två mentorer som ansvarar för ca 16 elever vardera. Elever i årskurs 2 och 3 har ofta en mentor, då relationerna är väl uppbyggda. Undantag till detta (årskurs 2 & 3) förekommer åt båda håll, beroende på antalet heltidstjänstgörande och tillgängliga lärare som kan uppbära uppdrag som mentor.

Norra Real har en stor och mycket aktiv elevkår som på ett berömvärt sätt engagerat sig för skolan och våra elever. Elevkåren samordnar även den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs av våra elever. Under läsåret har ett antal nya föreningar bildats i syfte att engagera och motivera fler av våra elever till engagemang och trevlig inramning av sin skoltid vid Norra Real. Elevkåren har stående representation i skolans rektorsråd, som är det officiella samarbets- och samverkansorganet med skolans elever på skolövergripande nivå. Skolan har en välfungerande och aktiv föräldraförening som även våren 2020 arrangerat den mycket uppskattade och trevliga studentlunchen vid studentavslutningen, även om den detta år spreds ut klassvis på olika tider och dagar. Skolans alumniförening, Norra Realarnas Förening, har

(5)

genomfört ett antal möten i skolan under läsåret. Det har handlat om årsmöten, styrelsemöten och särskilda tillfällen då före detta studenter bjuds in till sin gamla skola. Av naturliga skäl har situationen med Covid-19 ändrat en hel del traditionella aktiviteter som fått ställas in pga risker med fysiska möten. En kortare sammanfattning om orsaker och konsekvenser redovisas nedan.

Ur Verksamhetsplanens Prioriterade områden för utveckling

Vi bedömer att Norra Real har rätt pedagogisk och administrativ organisatorisk struktur. Vi anser därför att fokus fortsatt ska ligga på skolans kärnprocesser, dvs. undervisning och elevernas lärande, varför vi avser att;

· Under läsåret 2019/20 samt 2020/21 fortsätta implementeringen och utvecklingen av ett efterfrågat mentorskap med hög kvalitet för både elever och personal, syftande till att stödja eleverna och deras lärande under hela sin gymnasietid, utifrån skollagens formuleringar.

· Öka medvetenheten, inflytandet och ansvarstagandet hos eleverna för sin egen lärprocess, bla genom att tydliggöra och förstärka samtals- och feedbackprocesser

· Syna, belysa och utvärdera varje process och aspekt av vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Vi avser därför, genom samverkan och i dialog inom olika nivåer i organisationen också att;

· Upprätthålla en god digitaliseringsgrad med fokus på klassrumsnära behov, såsom utvecklade ändamålsenliga digitala läromedel, digitala examinationer, interaktiva

responsmetoder etc. Ett särskilt fokus kommer under läsåret fortsatt att ligga på att hantera den nya Skolplattformen och dess olika delar i ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv.

· Stötta och skapa förutsättningar för mentorer och undervisande lärare att aktivt arbeta med gruppsykologiska processer för att skapa öppet arbetsklimat och goda relationer

· Fokusera kompetensutveckling för kollegiet mot kollegialt lärande inom pedagogik med bl a digitala aspekter av lärande samt normkritik/HBTQ och inkluderande förhållningssätt.

· Under läsåret genom dialog i operativ ledningsgrupp och sammansatt arbetsgrupp (inkl.

elever) under ledning av rektor fortsätta utvärderingen av det naturvetenskapliga (natur/natur) och samhällsvetenskapliga programmets struktur, programlagsorganisation samt

poängplaneuppbyggnad lokalt, i syfte att klargöra programmets och organisationens styrkor och utvecklingsområden under de närmaste 3-5 åren.

Resultat och sammanfattande analys:

Samlade erfarenheter i korthet utifrån situationen med Covid-19 våren 2020 och hösten 2020 redovisas separat nedan.

· Under läsåret 2019/20 har en ny programlagsorganisation startat i skarpt läge med

undervisning och övrig pedagogisk och strukturell verksamhet. I respektive programlag har viss teambuilding genomförts utifrån lagets behov och omsättning av personal. I arbetet med att identifiera programmens styrkor och utmaningar har även elever involverats i bl a

programrådsarbete. Under året har arbetet, som är att betrakta som strategiskt med en

planeringshorisont på 3-5 år, precis startat och präglats av nytänkande med viss försiktighet i syfte att inte värden som idag levererar hög kvalitet och attraherar elever försvinner eller

(6)

glöms bort av misstag eller bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet.

· Skolans karriärlärargrupp, KL-grupp, har under året dels organiserat viss

kompetensutveckling för hela skolans kollegium i form av bl a föreläsning av Åsa Hirsch, docent i pedagogik. Utbildningarna och föreläsningarna har följts upp med workshop och efterföljande arbete inom både ämneslag och programlag under läsåret. KL-gruppen har också i olika forum, bl a programlag och ämneslag, arbetat för att de senaste årens satsningar inom bl a matematiklyft, läslyft etc. inte glöms bort utan att höjdpunkter och vid just Norra Real identifierade faktorer för framgång diskuteras och i största möjliga mån implementeras i linjeverksamheten. KL-gruppen har också haft ett par strategidagar med skolans rektorer i syfte att arbeta systematiskt med våra resultat, identifiera gemensamt behov av

kompetensutveckling för hela kollegiet samt organisera sig i mindre grupper med olika fokusområden, exempelvis hållbarhet och miljö samt språk och stil inom Svenska.

· I brukarundersökningar och andra utvärderingar, bl a kursutvärderingar i verktyget UTV5, konstateras en generellt hög nöjdhet från elever med skolan och utbildningen i allmänhet, ordning och reda, studiero och trygghet. I uppföljningen av brukarundersökningen som genomförs under tidig höst där elever i årskurs 3 (samma elever som besvarade enkäten ett halvår tidigare) utvärderar sin egen klass resultat i förhållande till skolan som helhet och staden, framgår en del konkreta förslag som fortsatt följs upp i olika forum i skolan såsom programråd och rektorsråd. Eleverna lämnar i uppföljningen förslag på åtgärder och utveckling dels på individ, grupp (klass) och skolnivå i syfte att få ett sammanhängande kvalitetsarbete över tid och en del av resultaten får därmed en närmare förklaring där differens mellan olika program och kön kan urskiljas.

· Under året har skolan sk "normgrupp" organiserat gemensam kompetensutveckling för hela personalgruppen inom området kommunikation, HBTQ samt Trans, i syfte att skapa en högre medvetenhet om begreppen, synliggöra och arbeta med förhållningssätt kring fördomar och stereotyper samt utveckla vår egen kommunikation inom kollegiet. Arbetet har bedrivits som halvdagsutbildningar, ofta växlat med KL-gruppens aktiviteter, och följts upp med

diskussionsgrupper och workshops med konkreta case och exempel från vår vardag och verksamhet. Arbetet är delfinansierat med medel beviljade från central förvaltning och fortgår även under hösten 2020 med oförminskad intensitet. Arbetet har även fortsatt och organiserats inom programlagsorganisationen under ledning och samordning av programmens

utvecklingsledare i dialog med normgruppen.

· Vid skolan konstateras att den sammanhållna gruppen/klassen utgör en slags relationell bas för eleverna vid skolan. Nästan all undervisning sker inom ramen för sammanhållen klass och enbart det individuella valet och språkval sker med blandade grupper mellan program och klasser. Att arbeta med grupprocesser, teambuilding och kunskap om hur goda relationer och god kommunikation skapas är alltså centralt för att få välfungerande och väl sammansvetsade klasser. Vi noterar genom åren att klasser som fungerar väl tillsamman och trivs ihop presterar högre resultat och vice versa. I syfte att stärka grupprocesser och klassernas kunskap om relationer, feedback och kommunikation har ett antal resor till Gotland genomförts under året, främst med klasser i årskurs 2. Vid resorna har skolledningen deltagit (och hållit i

utbildningen) liksom klassens mentorer och även representanter från skolans elevhälsoteam, ETH.

(7)

· Skolans kollegium har fortsatt att systematiskt arbeta med att förfina kommunikationen inför, under och efter lektioner i syfte att skapa tydlighet i innehåll, möjlighet till god

studieplanering samt transparens om hur kurser och flödet i utbildningen är upplagd. Den av skolledningen framtagna grafiska bild som signalerar en förväntad "lägstanivå" i

kommunikation, både IRL och digitalt, har tjänat syftet väl och skapat en gemensam bas att förhålla sig till. Att skapa tydlighet för eleverna och ett sammanhang i undervisningen genom att ständigt återkomma till vad som hänt föregående lektion, vad som ska hända under

innevarande samt vad som planeras till nästa har skapat en högre nöjdhet och tydlighet kring undervisningsprocessen. Det arbetet är att betrakta som helt normalt och numera inbyggt i ordinarie pedagogisk process.

· I medarbetarenkät noteras generellt sett höga värden och en tydlig bild av att medarbetare trivs vid arbetsplatsen. Nöjdhet i medarbetarindex ligger på strax över 80 i medeltal och medarbetarenkäten utvärderas flera gånger under året i främst arbetsplatsträffar APT med generell uppföljning inom samverkansgruppen SVG med arbetstagarorganisationerna representerade. Utvecklingsområden är identifierade gemensamt och handlar främst om lika rättigheter och möjligheter samt kommunikation. Utifrån bl a detta har arbetet och

kompetensutvecklingssatsningen med hela kollegiet startas under handledning och planering av skolans normgrupp. Personalomsättningen är mycket låg vid Norra Real och under året har ett par rekryteringar genomförts inför hösten 2020 för att täcka för "normal rotation" i form av pensionsavgångar i juni 2020.

· Arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning hanteras löpande i både programlags och ämneslagsorganisationen. Betygskonferenser genomförs i normalfallet under senare delen av vårterminen inom ämneslagsorganisationen där jämförelser mellan klasser och grupper sker utifrån bl a resultat på examinationer, accepterad lägstanivå samt kravgränser. Under våren 2020 genomfördes inga nationella prov, NP, efter beslut av regering och Skolverket, varför arbetet snävades in till skolans egna gemensamma examinationer och olika

elevgruppers förutsättningar utifrån fjärr- och distansundervisning. Vi noterar på aggregerad nivå (skolnivå) att viljan att samarbeta, jämföra och diskutera resultat och dess orsaker ökar år från år och att arbetet inom ämnes- och programlagsorganisationen numera anses som

självklart och en naturlig del av skolans analys av resultat och god undervisning.

· Traditionsenligt har en hållbarhetsdag under ledning och samordning av skolans miljöprofil arrangerats i september 2019. Inbjudna föreläsare har samordnat föreläst för hela åk2 och undervisande lärare i syfte att belysa en central fråga ur olika hållbarhetsperspektiv. Temat för årets hållbarhetsdag var konsumtion. Uppföljning på klassnivå har skett under handledning av undervisande lärare. Kollegiet har fortsatt med gemensam hållbarhetseftermiddag våren 2020 där ett nålstick in i Skolverkets nya hållbarhetsmodul har skett i syfte att väcka intresse och skapa möjligheter att väva in området hållbarhet i varje lärares ämne och ämnesområde.

· Skolans elevhälsoteam EHT har i samarbete med idrottslärarna och inom

idrottsundervisningen genomfört utbildning i stressreducering och stresshantering inom ramen för det så kallade ACT-konceptet. Utbildningen har primärt genomförts för elever i årskurs 1 och utvärderats som mycket positiv och uppskattad. Därav planeras under kommande läsår en uppföljning och vidareutbildning planeras framöver även för elever i årskurs 2. Vid skolan noterar elevhälsoteamet både i systematiska samtal, sk "hälsosamtal" i årskurs 1 och i spontana samtal med elever ur alla årskurser som själva aktivt uppsöker kurator och

(8)

skolsköterska att en inte försumbar mängd elever upplever stress och prestationskrav i sin vardag. Vi noterar att detta över tid kan vara nedbrytande och få negativa konsekvenser på elevernas gymnasietid och studieresultat, varför ett aktivt arbete med hälsa, välmående och verktyg för att kunna hantera och planera sin vardag kommer att prioriteras även framöver.

· Under året har skolsköterska och kurator arbetat med konceptet "ABC Tonår" i samarbete med Socialförvaltningen och genomfört föräldrautbildning vid ett antal kvällsträffar vid skolan. Trycket på denna typ av möten och kontaktytor för vårdnadshavare och föräldrar har varit stort och alla intresserade har inte kunnat erbjudas plats. Skolan avser med anledning av det stora intresset att fortsätta denna typ av utbildning och träffar under nästkommande år, utifrån ekonomi, tid och andra praktiska förutsättningar.

· Under höstterminen har två strategiska rekryteringar genomförts till skolan. Dels en ny biträdande rektor med operativt ansvar för det naturvetenskapliga programmet och dess elever och personal samt skolans elevhälsa. Likaså har en rekrytering av en ny specialpedagog avslutats. Båda dessa befattningar tillträder vid olika tidpunkter under vt 2021. Skolans nygamla ledningsstruktur med en rektor och biträdande rektorer med programansvar är således på plats och kan starta sitt arbete i ny konstellation från vårterminsstarten 2021.

Analys utifrån situationen med Covid-19 vt 2020 och ht 2020:

· Under läsåret har arbetet med den nya Skolplattformen fortlöpt och användandet har

etablerats att främst utgå från och omkring de virtuella kursrummen, de sk "Teams" som finns organiserade för varje kursgrupp. I samband med att gymnasieskolan övergick till fjärr- och distansundervisning i mars månad 2020 är den generella upplevelsen att Teams huvudsakligen har fungerat och levererat driftsäkert. Enstaka undantag där kursgrupper eller elever mystiskt försvunnit eller tillkommit periodvis har förekommit och just där och då i det lokala fallet orsakat kraftiga störningar på undervisning och lärande. Genom kommunikation i alternativa kanaler såsom e-post och chatt, har lärare kunnat parera tillfälliga störningar. Skolans

kollegium identifierar en kraftigt bristfällig IT-support organiserad av Fujitsu där kunskapen om skolan organisation, förutsättningar och behov kan anses obefintlig. Avsaknaden av empati och förståelsen för att digitala undervisningsprocesser kapas och omintetgörs utan fungerande omedelbar handläggning när exempelvis en hel kursgrupp saknas, upplevs som total. Oräknelig tid har fått läggas på långa handläggningstider, telefonköer och e-postande fram och tillbaka mellan enskilda lärare och support.

· Vi noterar i samtal med elever som nu ht 2020 återvänt till skolan att saknaden av skolan som organisation/arbetsplats "på plats" IRL vid Roslagsgatan 1 har varit mycket stor.

Betydelsen av gemenskap, att träffa klasskamrater och att mötas i undervisningen är svår att tillmäta exakta värden, men kan sammanfattas som mycket stor. Skolans elevhälsoteam har fångat signaler under våren och tidig höst på att en icke försumbar mängd elever har lidit av ensamhet, dåliga matvanor, avsaknad av rörelse och motion samt avklippta eller störda relationer med klasskamrater och lärare.

· Elevernas resultat (betyg) kan inte sägas ha ändrats jämfört med tidigare "normala" år i någon grad som skulle föranleda särskild analys eller orsaksbeskrivning. Mängden icke godkända betyg i avgångsklasserna vt 2020 är mycket låg och har inte ändrats nämnvärt jämfört med de senaste åren innan Covid-19. Skolledningen noterar att skolans elever, trots upplevd isolering och fjärr- och distansundervisningens begränsningar, har haft en hög grad

(9)

av kompenserande förmåga, där studieresultaten i princip följer ett normalt skolår. Enstaka undantag finns på individnivå. Skolledningen noterar också en hög grad av extra

anpassningar, kompensatorisk undervisning och extra handledning utförd av skolans lärare i syfte att stötta elever som upplevt svårigheter i sina studier under våren 2020 pga den digitala miljöns begränsningar.

· Vi noterar ett ordentligt kompetenskliv inom området digitalisering, digital undervisning och digitala examinationer under våren 2020. Skolans lärare och elever har snabbt växlat upp och ställt om till digitala processer och med ett gott kollegialt lärande, erfarenhetsutbyte och delningskultur har god undervisning med tydliga processer kunnat levereras med i princip obefintlig förberedelsetid. Arbetet med att identifiera goda erfarenheter från våren 2020 kopplade till undervisning och lärande kommer fortsätta under läsåret 2020/21. Skolans KL- grupp får härmed en viktig roll i det systematiska arbetet med och uppföljningen av vilka metoder och strukturer som kan identifieras som framgångsrika även under normal verksamhet på plats i skolan.

· Under höstterminen noteras en "trötthet" i organisationen både hos elever och personal vad gäller situationen orsakad av Covid-19. Under höstens första del har åk 1 haft all sin

undervisning och första gymnasietid på skolan 100%, medan årskurs 2 & 3 växelvis har varit hemma och haft fjärr- och distansundervisning. De sista veckorna under hösten har samtliga elever haft fjärrundervisning enligt beslut från regering, FHM och Utbildningsnämnden.

Många elever upplever en tristess och social isolering medan andra har en vardag som fungerar ungefär som vanligt. De socioekonomiska och sociala olikheterna i hemmen ger av naturliga skäl olika förutsättningar för skolarbetet. En viss andel av eleverna med särskilda skäl har kunnat genomföra sina studier i skolans lokaler och har följt fjärrundervisningen från skolan. Skolans introduktionsprogram, Flex, har haft sin undervisning på plats som

närundervisning under hela perioden. Vi noterar under hösten att den undervisande personalen är uttröttad genom det faktum att de tvingas hålla flera parallella undervisningsprocesser igång samtidigt. Detta i kombination med att den externa förväntan från elever,

vårdnadshavare och makthavare signalerar att det inte får märkas någon "störning" i elevernas utbildning och dess kvalitet. Det sistnämnda uppfattas som en nästintill oöverstigligt krav samtidigt som skolan behöver genomföra besparingsåtgärder med anledning av tilldelad budget och att några ekonomiska medel för uppkommen övertid pga Covid-19 inte tillskjutits under planeringsfasen och genomförandefasen av verksamhetsåret 2020..

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål

KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Ingen

(10)

Nämndmål:

Förebyggande arbete leder till en säker stad

Ingen

Förväntat resultat

Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis, liksom insatser för barn och elever i behov av stöd, minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet.

Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras.

Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.

Analys

Norra Reals gymnasium

Skolan deltar genom skolkurator (som återrapporterar till rektor) i Norrmalms

stadsdelsförvaltnings trygghetsråd. Skolan har upparbetad kontakt med kommunpolisen som även den ingår i ovan nämnda råd. Kontakten är väl upparbetad och informationsutbytet upplevs som givande sedan många år. Skolan har ett nära och gott samarbete med föräldraföreningen som med sina kontakter bidrar till ett nätverk kring skolans elever.

Upprättade kontaktlistor via mentorer till föräldrar ger god möjlighet till kommunikation med kort ledtid i de fall oro finns kring negativa aktiviteter av typ "nollning" eller andra publika arrangemang ute på stan som riskerar att attrahera våra elever. Skolledningen har även ett nära samarbete med skolans elevkår som genom sin nära relation med eleverna har en god insikt i aktiviteter som pågår under ett läsår, även utanför skolan.

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige

Ingen Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Ingen

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

(11)

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Indikator Periodens

utfall

Utfall män/

pojkar Utfall kvinn or/

flicko r

Perio dens utfall VB 2019

Progno

s helår Årsmål KF:s

årsmål Period

Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd

96 % 96 % 95 % 98 % 95 % 2020

Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen

92 % 95,35

%

90 % 90 % 85 % 2020

Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen

90 90 85 % 2020

Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan

100 % 100 % 100 % 2020

Enhetsmål:

Ökad andel elever med godkänt i alla kurser i gymnasieexamen.

Ingen Analys

Norra Reals gymnasium Förväntat resultat

Alla elever har betyg lägst E i kurserna Svenska 1-3, Engelska 5-6, Matematik 1 och Gymnasiearbete då gymnasiestudierna avslutas.

Analys

Andelen elever som har godkänt betyg i samtliga kurser i sin gymnasieexamen ligger stadigt på ca 95% vid det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet. För det humanistiska programmet är siffran ca 90% med viss variation mellan könen då andelen flickor är betydligt högre. Sedan många år har skolan regelbundet (pedagogiska)

klasskonferenser inom programlagsorganisationen, i syfte att så tidigt som möjligt identifiera elever som riskerar att hamna i studiemisslyckanden, såväl i enskilda ämnen som i flera.

Fokus har även varit att samtliga undervisande lärare runt klasser i dialog med representanter från elevhälsoteam (ex. specialpedagog/ kurator/ skolsköterska/SYV) ska kunna identifiera framgångsmetoder för just den aktuella elevgruppen i syfte att skapa sammanhang och helhet för eleverna. Skolan upplever en fortsatt utmaning kring att skapa högre motivation för elever som gör ett aktivt val att nedprioritera enskilda ämnen eller kurser, där de gör ett medvetet val

(12)

att inte lägga energi på en viss kurs, i syfte att frigöra mer tid för någon annan, där de prioriterar ett högre betyg. Orsakerna är identifierade som flera, bland annat minskat/ändrat intresse för vissa skolämnen, alternativa aktiviteter vid sidan av gymnasiestudierna såsom förvärvsarbete på deltid (vanligt och ökande i åk3), strategiska val kring kurser som ger meritpoäng, en för stor progression och ökning av svårighetsgraden i vissa högre kurser samt höga (och under gymnasietiden tidiga) resultat på högskoleprovet. Analysen visar att det humanistiska programmets elever har behov av ett tätare och mer sammanhållet arbete mellan sina undervisande lärare, utvecklingsledare och elevhälsan. Detta organiseras genom den programlagsförändring som trädde i kraft från läsåret 2019/20.

Vi noterar att det bland andelen elever av dem som inte når gymnasieexamen, är de som upplever friktion i högre och upplevt svårare kurser med stor arbetsinsats för eleverna, typ Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4-5 noterbar. Detsamma kan noteras för elever inom

samhällsvetenskapliga och humanistiska programmet där högre och svårare kurser som Matematik 3b och Engelska 7 lockar elever med anledning av meritpoängen som erhålls vid godkänt betyg. Vi noterar också en spretig situation bland elevernas uppfattning i årskurs 3, vilket fångas i kursutvärderingar. Många elever är mycket intresserade och efterfrågar ytterligare högre eller breddande kurser såsom Fysik 3 eller specialiseringskurser/nv-

specialisering inom fy/ke/ma, medan andra mentalt är på väg ut från gymnasiet och har fokus på förvärvsarbete eller högskolestudier där enskilda ämnen i gymnasiet enligt dem blir oviktiga. De har helt enkelt valt att inte prestera alls. Utmaningen för enskilda lärare att motivera just dessa enskilda (dock ganska få) elever att lägga många timmar på att nå målen (lägst betyg E) i ämnen som de genuint upplever som "svåra och tråkiga" samtidigt som de kanske har ett högskoleresultat på 1,8-2,0 bedöms som stor.

Ett mycket tydligt faktum är dock att elever som är närvarande i skolan och på lektioner klarar sina studier med lägst godkänt betyg (E). Den lilla andel av elever som inte når godkänt betyg i en kurs, eller har en mer komplex livssituation i stort, eventuellt kombinerad med psykisk ohälsa och/eller stressrelaterad problematik, nästan alltid har en frånvarobild av oanmäld eller icke godkänd frånvaro, vilket kraftigt bidrar till att de halkar ur de ordinarie pedagogiska processerna. Skolans karriärlärargrupp kommer fortsatt ha visst fokus inom

kompetensutvecklingen på ämnesnivå även under 2020/21 och skolans resultat i olika ämnen, inte minst kopplat till upplevda och identifierade framgångsfaktorer från fjärr- och

distansundervisningen vt 2020. Detta i syfte att hela kollegiet ska få en mer samstämd bild av hur respektive ämne kan förbereda varje elev inför mer självständigt arbete av förberedande akademisk karaktär, samt väcka intresse och finna olika typer av infärgning mot angränsande ämnen eller teman i syfte att väcka större intresse, engagemang och personlig beröring av stoffet för den enskilda eleven. Viktigt att betänka är att andelen satta F-betyg på samtliga program utgör mindre än 0,5% av samtliga satta betyg för elever som tog studenten/avslutade gymnasiet vårterminen 2020. På naturvetenskapligt program är genomströmningen drygt 90%

vad gäller elever som slutför utbildningen inom samma program på utsatt tid (3 år) och motsvarande siffra för samhällsvetenskapligt och humanistiskt program är drygt 85%.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö

Ingen

(13)

Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

utfall

flicko r

Progno

Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner

84 % 87 % 83 % 70 % 75 % 2020

Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

97 % 97 % 97 % 93 % 100 % 2020

Total frånvaro i gymnasieskolan

8 % 8 % 8 % 10 % 15 % 2020

Enhetsmål:

Nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling Ingen

Ingen elev lämnar Norra Real med en kvarstående känsla av att ha blivit illa behandlad.

Analys

Norra Reals gymnasium Förväntat resultat

Varje elev som lämnar Norra Real ska ha en bestående känsla av att ha blivit bra behandlad och upplevt en trygg och säker gymnasietid.

Analys

Norra Real upplevs som en trygg arbetsplats (97%) och i de fall där misstanke om

kränkningar funnits har dessa utretts enligt gällande lag, förordning och rutiner. Misstanke om kränkningar anmäls också till huvudman eller Skolinspektionen. Vi anser att nuvarande system med PraLin-dag, uppföljning i rektorsråd och årlig revision av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling fungerat bra på Norra Real men vi avser skapa en mer delegerad och programlagsnära rutin under läsåret 2020/21. Vi noterar en önskan om mer dialog kring likabehandlingsfrågor och funderingar kring normer och relationer inom

grupper/klasser vid skolan och noterar att mentorer och mentorstider framöver utgör en viktig resurs och arena för denna typ av dialoger. Vi konstaterar vid skolan att huvuddelen av elevernas undervisning sker inom ramen för den sammanhållna klassen, som fungerar som

(14)

basgrupp. Huruvida klassen anses som välfungerande, i så måtto att eleverna känner trygghet och tilltro till varandra samt fungerar väl ihop, blir ytterst viktigt för goda studieresultat. Vi ser också det motsatta, dvs. att klasser som har höga resultat också tycks trivas bättre ihop och finna sig tillrätta. Arbetet från framförallt mentorer, men även undervisande lärare, att bygga välfungerande team, arbeta med grupprocesser, kommunikation, studieteknik, studiestrategier etc. blir därmed än viktigare framöver. Skolan har vissa framtagna program för att öka

likvärdigheten och kvaliteten i de processer som syftar till att stötta just det och avser i olika grupper av personal utveckla mer material och möjliggöra delning kolleger emellan framöver.

En löpande dialog med elever hur arbetet kring ovanstående kan förbättras och förstärkas sker löpande under läsåret i både klassråd, programråd och rektorsråd. Vid skolan har vi under det senaste året (2019/20) noterat tendenser till att skolans program och profiler ges olika "status"

internt bland eleverna. Det byggs således upp en slags dold "hierarki" utifrån respektive programs förmodade utmaningar och progression vad avser svårighetsgrad i studierna. Detta har bl a tagit sig uttryck i digital media såsom appar, gruppchattar och ibland även vid verbal kommunikation inom skolbyggnaden. Frågan är diskuterad i rektorsråd och kommer att fortsätta utredas under kommande läsår, i syfte att utreda vilka aktiviteter som kan arrangeras i syfte att skapa mer förståelse för och kännedom om de olika programmens utmaningar, innehåll och progression. Mer samarbete och gemensamma aktiviteter tycks vara den omedelbara lösningen för att synliggöra elevernas styrkor inom olika program, profiler och ämnesområden.

Enhetsmål:

Öka elevernas arbetsro Ingen

Varje elev ska se ett tydligt examinationsflöde och tydlig planering under läsåret och därmed uppleva minskad stress och oro under studierna.

Varje undervisningssituation (lärarledd pedagogisk verksamhet) ska präglas av lugn och ro, ömsesidig respekt för varandras olika roller och fokus på elevernas lärande. Alla elever upplever att de är en (viktig) del av övriga elevers och personals arbetsplats och därmed känner ett (stort) ansvar för att aktivt bidra till densamma.

Analys

Norra Reals gymnasium Analys

Vi kan se att "placera, gruppera och rotera" fungerar bra främst i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 noterar vi att betydelsen av detta inte minskar, och undervisande lärare har i högre grad efterlevt denna princip även i åk 3. Vi har tydlig feedback från eleverna att detta koncept ska följas under hela gymnasietiden, då det som enskild faktor betyder otroligt mycket för att motverka motsättningar, samarbetsproblem och utanförskap. Återkopplingen till eleverna av resultatet på utvärderingar och brukarundersökning har skett i hög grad, varför ett fortsatt

(15)

uppdrag till mentorer i årskurs 2 och 3 att göra detta på mentorstid är lämnat även till kommande läsår . När nu stadens 1:1 satsning är fullt genomförd har vi en förväntan att kursplaneringar och examinationsschema ligger tillgängligt i Skolplattformen för varje elev, och att dessa efterlevs, vilket kommer att följas upp på individnivå i medarbetarsamtal.

Ovanstående bygger på slutsatsen att eleverna ibland och över tid identifierar ojämn nivå i tillämpningen av beslutade rutiner.

Vi noterar att Norra Reals elever i begreppet "studiero" främst avser strukturer i och kring sina studier, snarare än störande klasskamrater med extrovert beteende under lektionstid, dvs.

den i media och i klassisk bemärkelse uttolkade betydelsen. Således avser skolan ytterligare arbeta med att synliggöra och förstärka planering, struktur, god framförhållning i processer som är kopplade till elevernas lärande. Exempelvis kommunikation kring och efterlevnad av examinationskalendarium, skapa färre examinationer men med högre kvalitet samt ytterligare tydliggöra kunskapskrav för olika betygssteg i syfte att eleven tydligare ska kunna identifiera en "good enough"-nivå. Vi noterar också att en tydlig lektionsstruktur där läraren i

inledningen av en ny lektion fångar upp föregående lektions verksamhet, samt vid lektionens avslut avsätter en liten stund (ca 5 min) för att sammanfatta och fånga upp frågor, har givit stor effekt på elevernas upplevelse av struktur, tydlighet och kommunikation. Ovanstående måste också balanseras mot elevernas upplevelse att kunna vara med och påverka innehållet i utbildningen samt exempelvis examinationsformer. Det som för den ena eleven är en klart och tydligt kommunicerad process som skapar struktur, förutsägbarhet och ordning (studiero) blir för den andra eleven en låsning som upplevs som stelbent, oföränderlig och överplanerad.

Mentorer och undervisande lärare har en utmaning i att transparent, öppet och i god dialog låta olika synpunkter komma fram och balansera ovanstående, emellanåt motstridiga intressen, mot varandra. Vi kan i brukarundersökningen, som genomförs med elever i åk2, notera att nöjdheten kring dessa frågor ökat från tidigare år, vilket troligen har sin grund i att dialogen mellan lärare och elever förstärkts och tydliggjorts. Analysen som alltid genomförs med samma elever (då åk3) under hösten 2020 visar till viss del vad de exakta orsakerna till detta är. Eleverna lyfter bl a examinationsstress, prestationskrav och otydlighet i

krav/förväntan för att att uppnå vissa betygssteg som orsaker till att värdet/svaren i enkäten inte är högre. Skolledningen noterar att ett fortsatt arbete med att begränsa mängden

examinationer, se över möjligheterna att ha gemensamma examinationer mellan olika ämnen, ex språk kan vara en möjlig väg att ventilera ut stress ur systemet.

Under pågående pandemi även under hösten 2020 kan vi konstatera att rotera, gruppera och placera eleverna är fortsatt viktigt även vid distansundervisning. Det finns i vissa processer en ökad risk för utanförskap, då vissa elever pga olika anledningar ogärna har kamera påslagen under lektionstid och därmed riskerar att hamna i periferin socialt. Fler nya funktioner i våra digitala plattformar, exempelvis Teams, har successivt ökat möjligheterna till gruppindelning med slumpvis valda klasskamrater

Nämndmål:

1.3.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Ingen

(16)

Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

utfall

flicko r

Progno

Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

65 % 73 % 60 % 60 % 75 % 2020

Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till

67 % 74 % 63 % 53 % 75 % 2020

Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna

41,02 % 46 % 38 % 29,9

%

75 % 2020

Enhetsmål:

Formativa kursutvärderingar genomförs i alla kurser syftande till delaktighet och utveckling av undervisning och lärande

Ingen

Lärare och elever stärker dialogen om elevernas lärande och ges möjlighet att kalibrera undervisningen och arbetssätt för att i ännu högre grad svara mot elevgruppens behov och kursens mål. Elevernas resultat och måluppfyllelse höjs.

Analys

När kurser har genomförts ungefär halvvägs genomförs kursutvärderingar i det digitala verktyget UTV5. Efterlevandegraden och genomförandegraden har under det gångna läsåret varit hög. Under Covid-19, som huvudsakligen inträffade en bit in i andra hälften av de flesta kurser under läsåret, har mängden enkäter under den perioden minskat och istället ersatts av en ständig dialog mellan lärare och elever digitalt verbalt. En ansenlig del av undervisande lärare lägger dessutom till kompletterande frågor som är mer personligt utformade än de för alla kurser gemensamma frågorna. Likaså genomför en hel del lärare ytterligare utvärderingar,

(17)

antingen på begäran av eleverna, eller på eget initiativ för att säkerställa en tät(are) dialog mellan lärare - elev kring undervisning, kvalitet, form och upplevelse av utbildningen. De generella och för alla likadana frågorna har kompletterats med fritextfält för att ytterligare uppmana eleverna att förtydliga och komplettera sina svar och möjliggöra nyanser som annars inte skulle komma fram. Syftet med att utvärdera kurserna halvvägs och inte i slutet är att det ska finnas en reell möjlighet att gemensamt mellan lärare och elever förbättra resultatet om undersökningen ger vid handen att så är nödvändigt. Dessa fyller således en formativ funktion för att höja nöjdheten och måluppfyllelsen, snarare än att vara ett summativt konstaterande av något som inte går att ändra i efterhand. Många lärare väljer också som redan tidigare nämnt, att löpande under kurserna utvärdera och komplettera detta obligatoriska inslag med egna, eller liknande, utvärderingar, likväl som de genomför en sammanfattande utvärdering i anslutning till att kursen avslutas.

I samtal inom programråd och rektorsråd framkommer inte sällan en tydlig och hög förväntan från eleverna på att lärarna ska ha planerat i förväg, ha alternativa och varierade

undervisningssätt och stå för ett tydligt ledarskap kring elevernas lärande. Att bjuda in övriga elever i en kursgrupp att påverka undervisningens genomförande upplevs inte nödvändigtvis som positivt av enskilda elever, då den av läraren i början av kursen presenterade planen i så fall ändras. Att få vara med och påverka undervisning och vilja vara med och påverka densamma - och därmed vara med och ta ansvar för resultatet - är helt olika dimensioner i denna fråga, som diskuteras löpande mellan varje enskild lärare och klass/kursgrupp under året. Resultat av kursutvärderingar lyfts alltid som stående punkt i det årliga

medarbetarsamtalet mellan rektor och enskild lärare. Skolledningen konstaterar att nöjdheten med undervisningen och lärandet generellt sett ligger på en högre nivå vid kursutvärderingar än i den sammanfattande utvärderingen av utbildningen som helhet, vilket

brukarundersökningen i årskurs 2 svarar på. Vi har i samtal med elever i programråd och rektorsråd noterat en tendens att eleverna bedömer, eller infärgar sina svar om helheten utifrån den "sämsta" ingrediensen (lektion/händelse/interaktion) i sin skolvardag. När utvärdering sker mer nära specifika händelser och vår kärnverksamhet undervisning verkar nöjdheten betydligt högre i frågor såsom möjlighet att påverka och förstå utvecklingen i sitt lärande, än när en mer generell sammanfattande analys över hela utbildningen som helhet för en enskild elev görs.

Enhetsmål:

Öka elevernas kunskap om sin egen studiesituation och förmåga till självbedömning Ingen

Eleverna får en ökad förståelse för vilka krav utbildningen ställer och grunderna för bedömning och betyg. Förväntansglappet mellan upplevd egen prestation och det faktiska betyget minskar.

Analys

(18)

Analys

Samtalsprocessen mellan elev- lärare kring elevernas lärande är pågår löpande under läsåret och det har funnits fastställda perioder i skolans kalendarium, där sk. studielägessamtal ska genomföras. Analys ger vid handen att dessa genomförs i hög grad och i många fall fler gånger än de i kalendariet anbefallda antalet. Samtalen syftar till att ge eleven formativ feedback av undervisande ämneslärare i syfte att eleven ska få klarhet i vilka förmågor och kunskapskrav inom de olika numrerade ämnesmålen som behöver utvecklas, för att eleven ska nå högre nivå/längre i sitt lärande. Vi noterar i utvärderingar att elever inte nödvändigtvis upplever dessa samtal som ett (formellt) till dem riktat samtal i syfte att klargöra ovanstående, utan betraktar detta mer som en "allmän" dialog inom undervisningens ram, vilket till viss del förklarar de uppmätta värdena i brukarundersökningen i åk2. I enskilda kursutvärderingar är resultatet generellt sett (mycket) högre.

Vi noterar dock, som tidigare nämnt, att det i brukarundersökningen från våren 2020 har skett en ökning av nöjdheten mätt mot tidigare år. Detta pekar på en mer komplex bild av vad som avgör elevernas nöjdhet mer än att samtal faktiskt sker och att tydlighet och kvalitet i dessa skulle blivit drastiskt mycket bättre på ett enda år eller ändrat innehåll. De digitala

processerna med distans- och fjärrundervisning som till viss del intensifierade dialogen mellan enskild elev och lärare under våren kom igång på allvar efter det att eleverna i brukarundersökningen svarat, men generellt arbete i kollegiet med tydlighet i

undervisningsprocessen samt ökad implementering av nya Skolplattformen/Teams och möjlighet till en samlad bild skulle kunna vara en orsak, isolerad till aktuellt läsår. Generellt sett är pojkar mer nöjda (70%) än flickor (60%) i frågor som berör feedback och återkoppling.

Vi noterar också att skillnaden i nöjdhet håller i sig från tidigare år mellan pojkar och flickor och orsakerna till det behöver fortsatt utredas och diskuteras i därför avsedda forum under läsåret 2020/21. Vi noterar också att eleverna generellt sett är kräsna vad gäller feedback och återkoppling kring hur de utvecklas mot kunskapsmålen. Skolan har envist hållit emot frestelsen att göra tidiga utfästelser kring betyg (bokstäver) liksom att inte under någon omständighet utfärda betygsliknande omdömen på begäran av eleverna, då fokus har varit att förstärka formativa processer snarare än summativa.

Analysen visar att skolan fortsatt dels behöver förstärka kommunikationen kring vilka samtal som eleverna de facto har -och förväntas ha- med sina undervisande lärare kring sin

utveckling mot målen, samt arbeta vidare med att i ännu högre grad hitta former för effektiv (tidsbesparande) och ändamålsenlig dokumentation av formativ feedback på kursnivå.

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Ingen

(19)

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

Ingen

FN:s globala hållbarhetsmål "Agenda 2030" och lärande för hållbar utveckling är en självklar del av verksamheten. Det finns övergripande strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

utfall

flicko r

Progno

Andel ekologiska livsmedel

2020

Antal skolor som har genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller

utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten

2020

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling

2020

Enhetsmål:

Varje dimension av verksamheten, såväl miljömässig, ekonomisk och social skall vid Norra Real präglas av ett hållbarhetsperspektiv.

Ingen

Medvetenheten om hållbarhet inom olika områden är hög och ökar ständigt i takt med omvärldens utveckling, kompetens och krav. Alla anställda och elever vid skolan har hög kompetens inom området hållbar utveckling och kan identifiera markörer i sin egen

verksamhet som signalerar hållbarhet och medvetenhet om utvecklingsområden. Personal och elever inom skolans miljöprofil skall vara ledande inom detta område.

Analys

Redovisning av hur arbetet inom hållbarhet och miljö återfinns delvis under andra rubriker i denna rapport. Motorn i arbetet kring denna fråga utgörs vid Norra Real av skolans

miljöprofiler på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet. Skolan har en

(20)

karriärlärare och en utvecklingsledare som har särskilda uppdrag att leda, inspirera och definiera arbetet med och kring hållbarhet samt kompetensutveckling inom området för skolans personal. Vi har under året genomfört miljö- och hållbarhetsdag med fokus på hållbarhet och konsumtion. Detta har fortsatt behandlats inom ramen för ordinarie

undervisning. Till detta har olika föreläsare bjudits in och studieresor genomförts i syfte att skapa ökad förståelse och kunskap i detta tämligen omfattande kompetens- och

forskningsområde.

Vi noterar en ökad efterfrågan på hållbarhetsperspektiv i undervisning och i andra forum som väver samman skolans verksamhet i allt från skolmåltider till exempelvis förbrukning av energi och papper. Samarbete med elever vid hållbarhetsprofilen i vår samarbetsskola i Boston kommer förhoppningsvis att kunna bestå kommande läsår och breddas i samarbete med forskningsstationen i Abisko kopplat till bl a permafrost och arktis som en av framtidens geopolitiska, klimatmässiga och säkerhetspolitiska arenor. Kollegiet har erbjudits - och kommer även framgent att erbjudas - föreläsningar under studiedagar samt uppföljande arbete i process inom program/ämneslag för att själva kunna infärga undervisning i ett hållbarhetsperspektiv under kommande läsår. Behovet och efterfrågan av kompetens och kunskap inom området driver fortsatt utveckling vid Norra Real lokalt och vi ser att detta arbete kommer att utökas och breddas framöver. Utifrån de differentierade mål inom de olika programmen som satts upp för läsåret upplever vi en god måluppfyllelse inom detta område.

Under höstterminen 2020 genomfördes under september månad bl a den årliga

hållbarhetsdagen som organiseras av eleverna på miljöprofilen i åk3 med temat "mat och konsumtion". Eventet blev en streamad föreläsning på distans med inbjudna föreläsare och moderering av elever och lärare vid profilen. Innan restriktionerna med anledning av Covid- 19 skärptes genomfördes en sedan länge inplanerad skolresa till Abisko och den

forskningsstation däruppe, med tema kring klimatförändringar, Arktis och permafrost. Elever i åk3 på natur/miljö deltog i föreläsningar och skarpa forskningsstudier genom bl a

insamlande och bearbetande av data gällande permafrostens tjocklek i området.

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Ingen Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans

Ingen

Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

(21)

Enhetsmål:

Norra Real har en budget i balans Ingen

Skolan har bibehållen status som resultatenhet.

Analys

Norra Reals gymnasium Förväntat resultat 2

Skolan har bibehållen status som resultatenhet. Skolan genererar ett visst ekonomiskt överskott till egen fond.

Analys

Norra Real har under budgetåret 2020 lagt och planerat för en budget i balans och har i dagsläget en egen fond, som nu uppgår till ca 5,4 Mkr. Ekonomin redovisas löpande enligt normal rutin i separata kanaler till central förvaltning och nämnd. Skolledningens bedömning är att skolan är väl rustad att möta kommande lågkonjunktur, samt har en viss beredskap att parera uteblivna ökningar av anslagen (skolpengen) under 2020 samt fortsatt kunna satsa på god standard vad gäller läromedel, kompetensutveckling och kärnverksamheten, dvs.

undervisning och därtill hörande processer. Vi noterar att nuvarande omfattning på skolan, elever och dess personal kan fungera ekonomiskt över tid, under förutsättning att inga större förändringar sker vad gäller inkomster/kostnader. Den största risken som skolledningen idag kan identifiera är oväntade tapp av (många) elever (inkomstbortfall) alternativt oförutsedda ökningar på vissa kostnadsposter (ex IT, skolmåltid, skador på byggnad) utanför skolans kontroll. Detsamma gäller riktade bidrag såsom socioekonomiskt bidrag eller annan beslutad resursfördelning centralt i staden. Fokus har i tjänstefördelningsprocessen varit att skapa över tid hållbara förutsättningar för skolans lärare att genomföra ett hållbart läraruppdrag (ca 600 undervisningspoäng i helklass), vilket nuvarande budgetsituation alltså medger. Vi har löpande arbetat för att stärka verksamhetsbudgeten (läromedel, undervisning, studiebesök, resor etc) och avser bibehålla, alternativt något stärka denna, till varje nästkommande års budget. Vi bedömer en osäkerhet utifrån vårens läge med Covid-19 som i vissa delar orsakat särskilda kostnader men samtidigt inneburit uteblivna utgifter pga distans- och

fjärrundervisningen.

Bokslutet visar att skolan kunnat generera ca +1,6 Mkr till egen fond, som därmed uppgår till drygt 7,3 Mkr och därmed är fylld till maximalt belopp utifrån gällande regler om storleken på fonden i förhållande till årsomsättningen. Utöver ovanstående har ca + 2,8 Mkr genererats vilket har återlämnats till Utbildningsförvaltningen. I sent skede i december och en bit in i januari 2021 meddelades vilka extra medel skolan skulle tilldelas, bland annat för ersättningar av kostnader konterade för extra utgifter med anledning av Covid-19. Detta, i kombination med minskade kostnader av samma anledning (Covid-19 och distansundervisning) har gjort att träffsäkerheten i prognoser inte varit lika hög som tidigare år.

(22)

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna

Ingen

utfall

flicko r

Progno

Aktivt Medskapandeindex 80 80 80 82 82 82 2020

Sjukfrånvaro 3,5 % 4,8 % 2,6 % 3,6 % 4 % Tas

fram av nämnd/

styrelse VB 2020

Sjukfrånvaro dag 1-14 1 % 1 % 1,1 % 0,9 % 1,5 % Tas

fram av nämnd/

styrelse VB 2020

Analys

Skolledningen konstaterar en relativt sett låg grad av sjukskrivning under året. Förklaringen kan delvis bero på

distansundervisningen och det faktum att personal getts möjlighet att arbeta hemifrån med ordinarie distansundervisning några dagar vid "minsta symptom" liksom vid milda symptom som inte föranleder sjukskrivning med hänsyn till andra (smitta vid ex. förkylning). Åtgärderna då personal och elever varit i skolans lokaler såsom distansering, utglesning, handsprit etc.

kan också ha bidragit till minskad smitta av för årstiderna "normala" tillstånd såsom förkylning, influensa och vinterkräksjuka etc.

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare

Ingen

Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och erbjuder och stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk

kompetensförsörjning säkerställer att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev. Lärarna kan fokusera på undervisningen.

Enhetsmål:

Norra Real är en attraktiv arbetsplats Ingen

(23)

Medarbetarna upplever ett meningsfullt, utvecklande och hållbart yrkesliv. Vid rekrytering finns många kvalificerade sökande per tjänst.

Analys

Under våren 2020 har skolan genomfört rekrytering av några nya medarbetare med anledning av pensionsavgångar i samband med läsårsavslutningen 2020. Vi noterar ett högt söktryck av behöriga och legitimerade lärare till Norra Real där, beroende på tillgång och efterfrågan inom olika ämnesdiscipliner samt huruvida det varit fråga om vikariat eller

tillsvidareanställning, antalet sökande varierat mellan 20 och 70 stycken individer per utlyst tjänst. Vi bedömer således utifrån söktryck på vakanta tjänster att Norra Real och våra elever upplevs som en attraktiv arbetsplats för behöriga och legitimerade lärare.

Vid Norra Real genomför varje år mellan 10-20 lärarstuderande sin verksamhetsförlagda utbildning/praktik (VFU) under ledning av våra behöriga och legitimerade lärare. Skolans karriärlärare (förstelärare och lektorer) har ett särskilt ansvar och uppdrag att löpande ta emot och handleda lärarstuderande. Skolan bedömer detta som en mycket viktig del i den framtida kompetensförsörjningen, både på kort och lång sikt. På samma sätt bedömer skolan att mottagandet av lärarstuderande stärker kopplingen till den nu pågående pedagogiska forskningen och även grundutbildningen inom pedagogik/metodik/didaktik på lärarutbildningarna.

I medarbetarenkäten framgår att personal generellt sett är nöjda med sin arbetsplats och utvecklingsområden kan konstateras att huvudsakligen ligga inom möjligheterna till återhämtning och vila under pågående läsår samt möjligheten att uppleva en stressfri skolvardag, trots de arbetstoppar som alltid är planerade pga läsårets utformning med definitiva deadlines för betygsättning, nationella prov etc. På aggregerad nivå/skolnivå kan man konstatera att nöjdheten inom det naturvetenskapliga programmet är något högre än resten av skolan. Orsakerna därtill får utredas och utvärderas löpande under kommande läsår, då de nya programlagen börjar sätta sig och personalen i dessa lärt känna varandra närmare.

Personalomsättningen är mycket låg och under läsåret har enbart personal som gått i ålderspension, eller gått på föräldraledighet, lämnat skolan.

Uppföljning av ekonomi

Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Investeringar

Skolan har en tilldelad investeringsbudget på ca 400 kkr som använts i sin helhet för att skapa en bättre fysisk arbetsmiljö. Ytrenoveringar, inköp av nya möbler i undervisningslokaler samt till arbetsplatser har varit - och kommer att vara - i fokus nu och framöver. En tät dialog med fastighetsägaren och hyresvärden (SISAB) sker löpande via skolledning och administrativ chef.

(24)

Medel för lokaländamål Övrigt

Systematiskt kvalitetsarbete

Redovisning av synpunkter och klagomål Redovisning av synpunkter och klagomål

Uppdelning

Kategori Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Totalt ack.

utfall Diskriminering och kränkande

behandling av barn/elev

Klagomål Synpunkter

Summa

Fysiska miljöer, exempelvis lokaler Klagomål Synpunkter

Summa

Skolsituation för barn/elev Klagomål Synpunkter

Summa

Övrigt Klagomål

Synpunkter

Summa

Övrigt

Allmänt om Flexibelt lärande (Flex/IA) Programlagsstruktur

Samordnare/utvecklingsledare och flexmentorer har arbetat nära EHT under läsåret, som har representation varje vecka på mentorsmöten som inleder veckans arbete inom arbetslaget.

Flexlärare och mentorer arbetar nära specialpedagog i syfte att stärka kompetensen för undervisande personal kring elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd. De ämnen som är aktuella inom enheten innevarande år har regelbundna ämnesmöten på

kurslärarnivå, oftast med några veckors intervall utifrån elevgruppens acceleration och behov.