KVALITETSRAPPORT. Didaktus Gymnasium Liljeholmen. Läsåret 2019/2020

KVALITETSRAPPORT

Didaktus Gymnasium Liljeholmen

Läsåret 2019/2020

1

I ^NNEHÅLL

LEDARE – REKTOR HAR ORDET 3

Läsåret 2019/20 3

Vårt systematiska kvalitetsarbete 4

RESULTATREDOVISNING 6

Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2020 6

Resultat för introduktionsprogram – läsåret 2019-2020 9

Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020 10

Nationella provbetyg – samtliga elever läsåret 2019-2020 11

UPPLEVD KVALITET 11

Nöjdhet, rekommendation och trivsel 12

UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 12

Undervisning och lärande 13

Organisering av undervisningen 13

Utvärdering av undervisningen 15

Slutsatser 16

Introduktionsprogram 16

Organisering av introduktionsprogram 16

Utvärdering av introduktionsprogram 17

Slutsatser 17

Elevhälsoarbete 18

Organisering av elevhälsoarbetet 18

Utvärdering av elevhälsoarbetet 19

Slutsatser 20

Arbetsplatsförlagt lärande 20

Organisering av APL 20

2

Utvärdering av APL 21

Slutsatser 22

Studie- och yrkesvägledning 23

Organisering av studie- och yrkesvägledningen 23

Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen 24

Slutsatser 24

Normer och värden 25

Organisering av arbetet med normer och värden 25

Utvärdering av arbetet med normer och värden 26

Slutsatser 27

SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER 27

OM SKOLAN 29

Utbildningar och elever 29

Personal 29

Lokaler 29

Finansiering 30

BILAGOR 31

RESULTATREDOVISNING 31

3

LEDARE – REKTOR HAR ORDET

L

2019/20

Det som mest kommer att prägla upplevelsen av detta läsår för elever, vårdnadshavare och medarbetare är troligen vårterminens andra hälft. För första gången i Sverige övergick samtliga gymnasieskolor helt till fjärr- och distansundervisning efter rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och en tillfälligt förändrad gymnasieförordning till följd av Covid-19 pandemin. Situationen är unik och går inte att jämföra med något gymnasieskolan varit med om tidigare. Som rektor är jag oerhört imponerad över hur elever och medarbetare tog med sig sina datorer hem och satte igång med något som aldrig testats förut, bokstavligen från den ena dagen till den andra. Det är med stor ödmjukhet inför denna enorma insats jag nu ger mig på att analysera och granska verksamheten under det gångna läsåret. Även om det går en tydlig skiljelinje mellan före och efter distansundervisningens införande måste givetvis våra resultat utvärderas och analyseras, precis som vanligt.

Med anledning av ovan var det mycket som inte blev som vi hade tänkt oss. Vårterminens planerade ceremonier fick göras om och eleverna i årskurs tre som fick en väldigt annorlunda avslutning på

gymnasietiden. Aldrig har jag väl hört så många elever säga att de saknar skolan och vi som arbetar på Didaktus har på flera sätt uttryckt hur mycket vi uppskattar varandra och “den vanliga vardagen.”

Inför detta läsår var digitalisering inte något uttalat fokusområde. Men här har vi verkligen sett en utveckling som skett i raketfart! Det finns onekligen inget som driver utveckling lika starkt som ett reellt behov. Vi kommer alla komma tillbaka till skolan i augusti långt mer kompetenta inom IKT än vad vi var innan.

En målsättning för skolans ledningsgrupp detta läsår var ökad tydlighet, struktur, uppföljning och

framförhållning. Även om vi kommit en bit på väg tar vi med oss behovet av ytterligare utveckling inom detta område inför nästa läsår. Pandemier går givetvis inte att förutse, men vi ser att vi, även under mer normala omständigheter kan ta några steg till när det gäller verksamhetens “infrastruktur.”

Sett till elevernas resultat ser vi inga större skillnader jämfört med läsåret innan. Även om det pågått ett intensivt utvecklingsarbete på många olika områden är det troligen för tidigt att se effekterna av detta i form av högre kunskapsresultat bland eleverna. Det jag som rektor upplever att vi som skola blivit mycket duktigare på under läsåret är att analysera såväl resultat som arbetssätt och metoder. Detta kan på kort sikt innebära att elever, vårdnadshavare och medarbetare upplever att mycket förändras på kort tid. Samtidigt får vi en allt bättre grund för de beslut som tas och den organisation vi skapar tillsammans. En av skolans största

utmaningar är att öka elevernas närvaro på lektioner. Detta då det finns ett starkt samband mellan närvaro och både kunskapsresultat och elevhälsa. Från att föregående läsår haft en tendens att ibland “fastna” i elevernas förutsättningar ser jag att vi nu mer börjar rikta blicken mot oss själva; lärmiljöerna, undervisningen och elevhälsans organisation. Det är en nödvändig” synvända” och den utvecklingen går starkt framåt.

/Jennie Rosengren, rektor

4

V

I vårt kvalitetsarbete har vi fyra kvalitetsbegrepp som utgångspunkt:

● Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål.

● Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig

undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen).

● Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen.

● Därtill använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet, vilket handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa resultat redovisas och kommenteras övergripande för Didaktus skolor i huvudmannens kvalitetsrapport, vilken återfinns på vår hemsida.

Under läsåret genomförs ett flertal olika gemensamma uppföljningar, enkäter och sammanställningar av resultat enligt ett fastslaget årshjul (se nedan). Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för

utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och nationella provresultat. Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår.

5

6

RESULTATREDOVISNING

Ett kvalitetsbegrepp som används inom Didaktus skolor är Funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål.

Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2020

Andelen elever som når examen har sjunkit jämfört med föregående läsår, vilket är en trend de senaste tre åren. En förklaring till detta är att skolan tidigare fattade beslut om reducerat program i högre grad än nu, vidare fanns det före 2018 en tendens att använda skollagens utrymme för att låta elever från nationella program övergå till IM på grund av synnerliga skäl. Vi behöver även göra en fördjupad analys av hur

distansundervisningen under VT 2020 kan ha påverkat elevernas möjligheter att nå kunskapskraven, även om det inte vid en första genomlysning finns något som tyder på att detta skulle ha påverkat examensgraden.

Något som påverkar examensgraden är att elever får F i gymnasiegemensamma ämnen. Se vidare under kommentar till betygsresultaten.

De resultat som särskilt sticker ut är för programmen BFPED och EKEKO. 2019 var examensgraden för BFPED betydligt högre, vilket måste ses som en avvikelse jämfört med skolans resultat över tid. Eleverna som gick ut åk 3 i BFPED juni 2020 kom in på programmet olika vägar. Flera av eleverna började på skolan på något av introduktionsprogrammen (IMR respektive IMY). Några av dem blev behöriga till nationellt program först i åk 3.

Flera av tidigare IM-elever hade studiesvårigheter. I klassen som gick ut året dessförinnan fanns enbart elever som var behöriga till nationellt program från början. För EKEKO ser vi det omvända; detta läsår är

examensgraden betydligt högre än föregående läsår. Det kan bero på att läraren i

programgemensamma/fördjupningskurser arbetat mycket med att utveckla sin undervisning under läsåret innan. Dessutom var det fler elever i klassen som gynnades av distansundervisningen då det fick möjlighet till mycket individuell handledning. Värt att notera är att då det endast är en klass per årskurs för båda dessa program innebär det resultatet för enstaka elever påverkar totalen markant.

7 Mörkertal

I statistiken ovan redovisas endast examensgraden för elever med betyg i minst 2500 poäng. Skolan analyserar även statistiken för elever med studiebevis med mindre än 2500 poäng.

Andelen med studiebevis under 2500 poäng är högre än föregående läsår (30% 2018/2019, 34% 2019/2020.) Här är det framför allt SABET och VOVAR som sticker ut. På VOVAR återfinns elever som började läsa IMYVO på skolan och uppnått behörighet till nationellt program under sin studietid. Flertalet av dessa har dock inte lyckats läsa 2500 poäng, framför allt beror detta på att de under sina första studieår, på IMY, läste ett eller flera grundskoleämnen för att nå behörighet.

För övriga program har antalet elever med studiebevis under 2500 poäng minskat, vilket tyder på att antalet elever med reducerat program är på väg att minska.

Andelen examensbevis pojkar/flickor

8 Trenden de senaste tre åren är att examensgraden sjunker för flickor medan den ökar för pojkar. Då antalet flickor på BFPED är högre än antalet pojkar; och vice versa för EKEKO är det inte konstigt att det ser ut på detta sätt med tanke på att dessa program haft motsatt utveckling vad gäller examensgrad om man jämför lå 2018/2019 med lå 2019/2020. Skolan bör dock analysera dessa könsskillnader vidare, för att undersöka om det finns faktorer i undervisning och/eller bedömning som gör att flickors förutsättningar att nå examen är sämre än pojkars.

Genomsnittlig betygspoäng

Den genomsnittliga betygspoängen ligger generellt sätt lägre än för riksgenomsnittet. Sett till det totala resultatet syns en mindre nedgång jämfört med tidigare läsår, utom för EKEKO där betygspoängen har ökat jämför med lå 2018/2019. På VOVAR syns en minskning sett över den senaste treårsperioden. En förklaring till detta kan vara att antalet elever som under sin studietid övergått från IMYVO till VOVAR under denna period har ökat och att det finns en tendens finns att dessa elever har svårare att klara kunskapskraven för de högre betygen.

Sett till den genomsnittliga betygspoängen jämfört på kön är tendensen annorlunda än när det gäller examensbevis för pojkar/respektive flickor. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga har sjunkit, men det finns inga större skillnader i betygspoäng om man jämför pojkar och flickor.

9

Resultat för introduktionsprogram – läsåret 2019-2020

Det första som bör sägas om tabellen ovan är att det finns med betyg från IMP och IMS; program som inte fanns på skolan under läsåret 2019/2020. Detta beror troligen på att någon enstaka elev som börjat på IMP/IMS ett tidigare läsår legat kvar, felaktigt, i systemet. Andelen F är generellt högre på IMV mot de studieförberedande programmen. Läsåret 2019/2020 var det första läsåret med IMV mot dessa program.

Eleverna som började dessa program HT 2019 hade, i flera fall, endast godkänt i de 6 grundskoleämnen som krävs för behörighet till IMV. I vissa fall har eleven inte nått kunskapskraven för E i grundskoleämnen som är essentiella för att klara det gymnasieprogram eleven läser mot. Ett exempel är en elev på IMVNA som saknade godkända betyg i både MA och BI från grundskolan. Andelen F är relativt hög på samtliga IM. En trolig

förklaring till detta är att det är elever som redan i skolan hade svårigheter med att nå kunskapskraven och att de behöver stort stöd för att klara sina studier. För IM mot yrkesprogrammen kan vi se att andelen godkända betyg är något högre i programgemensamma/programfördjupningskurser än gymnasiegemensamma kurser.

10 Jämfört med läsåret 2019/2020 har andelen F som satts på IM ökat. Vad gäller betyg från D och uppåt ser vi ingen förändring. En delförklaring till att andelen F kan vara att vissa elever på IM fick svårare att klara kurserna under perioden med fjärr-/distansundervisning. En annan orsak torde vara att andelen avhopp från skolan har minskat jämfört med tidigare.

Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020

Generellt så når en majoritet av eleverna betyget E eller högre. Andelen F har dock ökat jämfört med läsåret innan. Det finns en tydlig koppling mellan elevfrånvaro och betyget F. En breddad/fördjupad analys av betygen per ämne finns att läsa i bilaga till kvalitetsrapporten.

11 Betygsfördelningen jämfört flickor/pojkar visar inga större skillnader per kön, förutom att andelen F är något högre bland pojkar.

Den kurs som fortsatt sticker ut är MA2a som har flest andel F om man jämför dessa kurser. Flera elever väljer kursen som individuellt val, även om de haft svårt att uppnå/ej uppnått kunskapskraven för E i MA1a. Det syns dock en tydlig ökning av andelen elever som uppnått minst betyg E i denna kurs detta läsår jämfört med föregående. Skolan har i högre utsträckning än tidigare kunnat erbjuda stöd i kursen genom vår stödlärare i MA. I EN6 ser vi en viss ökning av antalet F jämfört med föregående läsår. Även detta resultat påverkas av att eleverna väljer kursen som individuellt val trots svaga resultat i EN5.

Nationella provbetyg – samtliga elever läsåret 2019-2020

På grund av den pågående pandemin beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven under vårterminen 2020, varför inga resultat finns att rapportera.

UPPLEVD KVALITET

Ett annat kvalitetsbegrepp som används inom våra skolor är Upplevd kvalitet, som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår.

12

Nöjdhet, rekommendation och trivsel

Sett till svaren “Jag trivs på min skola” ser vi en positiv trend under den senaste 3-årsperioden då andelen som är nöjda eller mycket nöjda ökar. Elevernas uppfattning om skolan som helhet ligger kvar på i stort sett samma som förra läsåret sett till andelen som är mycket nöjda. Andelen som ligger i “mittenspannet” ökar något medan de som inte är nöjda alls minskar. När det gäller svar på frågan “Jag kan rekommendera min skola till andra elever” har andelen som helt håller med minskat något jämfört med föregående läsår. Det finns även en minskning av andelen elever som inte alls skulle rekommendera skolan, med andra ord ökar svaren i

“mittenspannet”.

UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN

Ytterligare ett kvalitetsbegrepp är Instrumentell kvalitet, vilket handlar om hur väl skolans arbetssätt och organisation motsvarar författningarnas krav och elevernas behov och därmed ligger till grund för elevernas välmående och måluppfyllelse. Nedan redovisas och utvärderas sex av skolans nyckelprocesser:

● Undervisning och lärande

● Introduktionsutbildning

● Elevhälsoarbete

● Arbetsplatsförlagt lärande

● Studie- och yrkesvägledning

● Normer och värden

13

U

Organisering av undervisningen

Inför läsåret 2019/2020 genomfördes en analys av verksamheten; underlag för analysen var, förutom enkätresultat, kartläggning från EHT, SPSMs värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö, dialog med skolans förstelärare samt observationer, samtal med elever och personal.

Ämneslag istället för programlag

En förändring som genomfördes inför läsåret var att frångå systemet med “hemklassrum” för eleverna och istället organisera lokalerna så att de schemalades utifrån ämnen istället. En orsak till förändringen var att den fanns en stark upplevelse att hemklassrummen bidrog till känslan av “fritidsgård” i undervisningslokalerna.

Vidare såg lärarna en fördel att genom att ha “ämnesklassrum” kunna anpassa lärmiljön utifrån ämnenas specifika karaktärsdrag.

Lärarna organiseras i ämneslag för ökade möjligheter att samplanera och sambedöma. Genom att dels fysiskt sitta tillsammans i arbetsrummen dels genom pedagogiska ämneskonferenser, ledda av en förstelärare, ville vi åstadkomma bättre förutsättningar för kollegialt lärande.

Försteläraruppdrag med tydlig koppling till undervisningen

På Didaktus Liljeholmen utformas försteläraruppdragen så att lärare kan söka dem för ett år i taget. Inför lå 2019/2020 utformades ett antal uppdrag som byggde på en analys av skolans resultat under lå 2018/2019.

Bakgrund, syfte och mål med uppdragen samverkades med målsättningen att verksamhetens behov skulle vara i fokus och inte någon enskild lärares specifika intresse. Uppdragen ansöktes genom att de som aspirerade på uppdragen fick beskriva vilka metoder de avsåg använda för de uppställda målen samt vilket underlag de avsåg använda för att kunna analysera resultaten.

Försteläraruppdragen har utgjort en del av skolans arbetsplan och respektive förstelärare har löpande följt upp/utvärderat i detta dokument, som varit tillgängligt för alla på skolan.

Förstelärarna har lett varsin ämnesgrupp/projektgrupp; samtliga lärare på skolan har på detta sätt deltagit i utvecklingsarbetet.

Skolledning, förstelärare, specialpedagog och skolans stödlärare i MA resp SVA har träffats regelbundet i det vi kallar för skolans Utvecklingsgrupp. På så sätt har vi regelbundet kunnat följa utvecklingsarbetet på skolan tillsammans.

14 De försteläraruppdrag som funnits läsåret 2019/2020 är:

● Utveckling av elevernas läsning av skönlitteratur/annan text i svenskämnena.

● Utveckling av undervisningen i matematik för ökad måluppfyllelse.

● Utveckling av undervisningen i engelska för ökad måluppfyllelse.

● Utveckling av undervisningen på BFPED mot examensmålen.

● Utveckling av undervisningen på VOVAR mot examensmålen.

● Utveckling av skolans studieförberedande program mot examensmålen.

● Utveckling av arbetet med normer och värden i undervisningen i samhällsorienterande ämnen.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Då en majoritet av eleverna är andraspråkstalare finns ett stort behov av att samtliga lärare arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under läsåret 2019/2020 har samtliga lärare deltagit i kursen Det globala klassrummet, som är en uppdragsutbildning från Skolverket via Göteborgs universitet. Kursen omfattar 7,5 hp och är en introduktion till svenska som andraspråk. Det har varit frivilligt för lärarna om de ville skriva sluttentan för att få sina högskolepoäng, men att delta i seminarier och gruppaktiviteter har varit obligatoriskt.

Satsningen har letts av skolans stödlärare i SVA och en av skolans biträdande rektorer har haft processansvar som representant för skolledningen.

Måluppfyllnadsdokument

Skolan har fortsatt arbetet med måluppfyllnadsdokumet (MUD) och betygsprognoser. Elevhälsan har analyserat MUD för att kunna stötta lärarna i deras arbete med extra anpassningar, kunna se eventuella trender inom olika kurser samt som underlag för beslut om att utreda eventuellt behov av särskilt stöd.

Ämneslagen har under ledning av förstelärarna använt MUD/betygsprognoser för att kunna analysera och utvärdera effekterna av det pågående utvecklingsarbetet.

Reflekterande samtal

Skolans ledningsfunktioner har organiserats så att en biträdande rektor varit närmaste chef för lärare i yrkesämnen och en för lärare i gymnasiegemensamma/övriga karaktärsämnen. Biträdande rektor har haft individuella, reflekterande samtal med samtliga lärare månadsvis. Under de reflekterande samtalen har lärarens arbete med olika undervisningsmetoder, extra anpassningar, kompetensutvecklingen (Det globala klassrummet), elevernas resultat med mera avhandlats enligt en särskild mall. De biträdande rektorerna har rapporterat generella tendenser och/eller saker som bör följas upp inom verksamheten som helhet på skolledningens processmöten.

15

Utvärdering av undervisningen

Elevenkäten

Resultaten i Elevenkäten för läsåret 2019/2020 är snarlika dem från föregående läsår. Två områden sticker ut, eleverna upplevde under läsåret 2019/2020 i mindre utsträckning att lärare ”tror på min förmåga att lyckas”

samt att det är tydligt hur eleverna ligger till i kursen. Något som är anmärkningsvärt är att flickor, genomgående, är mindre nöjda med hur de upplever skolan än pojkar. Denna tendens återkommer i LOV- enkäten där det framgick att flickor kände sig mer otrygga än pojkar på skolan (trots att pojkar i högre utsträckning än flickor angav att det varit utsatta/kände till någon som utsatts för kränkningar.) Detta är en viktig fråga att analysera vidare i personalgruppen för att finna orsaker till att det såg ut så.

I skolans undervisningsenkäter; där eleverna svarar på frågor om en viss lärare är eleverna generellt nöjda med sina lärare på alla punkter. Det är därför intressant att undersöka vidare varför svaren i elevenkäten, i viss mån, ser annorlunda ut.

Under läsåret 2019/2020 konstaterade Skolinspektionen brister i arbetet med trygghet och studiero

(inspektion i november 2019.) Dels lyfte elever i intervjuer att det varit ett antal incidenter med kränkningar, dels såg man att det förekom sena ankomster samt vissa störande moment under lektionstid. Arbetet med att

16 komma tillrätta med dessa frågor avstannade dock i viss mån i mars när skolan övergick till fjärr-

/distansundervisning.

Av Elevhälsans dokumentation framgår att det är många elever som har behov av extra anpassningar på olika sätt. Lärarna är generellt både medvetna om elevernas behov och att ge extra anpassningar. Under

vårterminen ändrade Elevhälsan sin organisation och erbjöd lärare möjlighet att via ”drop-in” komma och träffa EHT för konsultation och handledning.

Slutsatser

De områden som behöver förstärkas/utvecklas när det gäller undervisningen på ett mer övergripande plan handlar om att vidare analysera orsaker till att flickor och pojkars upplevelser skiljer sig åt, arbetet med

trygghet och studiero, återkoppling till eleverna om hur det går, samt lärares möjlighet att få stöd av elevhälsan i arbetet med extra anpassningar. Detta har vi inför läsåret 2020/2021 preciserat i ett antal delområden. Se vidare nedan.

Det är även viktigt att bibehålla och förädla det som fungerar väl; elevernas upplevelse av att lärare är engagerade och bryr sig om dem, att lärare är bra på att förklara saker och att eleverna oftast upplever att lärare ger dem stöttning och ”pushar” dem.

INTRODUKTIONSPROGRAM

Organisering av introduktionsprogram

Skolan erbjöd läsåret 2019/2020 följande introduktionsprogram (IM): Programinriktat val mot vård och omsorg (IMVVO), mot barn och fritid (IMVBF), mot samhällsprogrammet (IMVSA), mot ekonomiprogrammet (IMVEK) samt mot naturprogrammet (IMVNA). Yrkesintroduktion mot vård och omsorg (IMYVO) samt mot barn och fritid (IMVBF)

Utbildningen på IMVVO (åk 1) organiserades så att programgemensamma kurser/yrkeskurser lästes tillsammans med elever från det nationella programmet medan grundskoleämnen samt vissa

gymnasiegemensamma ämnen lästes i egen grupp. På IMVBF läste eleverna samtliga ämnen/kurser i en egen klass. På IMV mot de studieförberedande programmen ingick i eleverna i samma klass som eleverna på nationellt program.

På IMYVO samt IMYBF (åk 1) läste eleverna i egna klasser. Varje elev har en egen studieplan och deras första år läste de kurser från det nationella yrkespaketen (vårdbiträde respektive elevassistent/barnskötare) samt grundskoleämnen som saknades för behörighet till nationellt program. Eleverna hade APL en dag/vecka under hela läsåret.

För elever på IM i åk 2 och 3 genomfördes en genomgång av varje elevs individuella studieplan inför läsårsstart 2019. Detta för att bättre kunna organisera undervisningen. Kartläggningen genomfördes av studie- och

17 yrkesvägledare under VT 2019. Detta innebar att eleverna i åk 2 och 3 i vissa fall fick byta grupp/klass.

Dessvärre framkom även ett stort antal felaktigheter/oklarheter i elevernas studieplaner i samband med kartläggningen. Det visade sig även att eleverna inte alltid var medvetna om vilket program de gick, eller till och med blivit felinformerade när de började. Organisationen av dessa elevers utbildning fick därför anpassas så att de i möjligaste mån motsvarade elevernas mål med sin utbildning.

Elevernas utbildning följs upp löpande genom dels samtal med mentor och elevhälsans analys av lärarnas MUD-rapporter. Vidare genomförde SYV en kartläggning och analys av elevernas möjlighet att nå behörighet till nationellt program. För anpassning av elevernas utbildning efter deras förutsättningar/mål har skolan något vi kallar Förändringskonferens; rektor, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog träffas en gång i veckan och går igenom/beslutar kring ev justeringar i studieplaner. (På Förändringskonferensen behandlas även ärenden som rör elever på de nationella programmen.) Studieadministratör deltar på Förändringskonferensen då justeringar i studieplaner ofta påverkar schemat.

Utvärdering av introduktionsprogram

Av de elever där skolan har information om vad eleven tagit vägen efter avslutade studier hos oss framgår att den största gruppen fullföljt sin utbildning enligt ISP. Elever som blivit behöriga till ett nationellt program är få.

En analys av det senare gjordes av en av skolans SYV VT 2020. Där konstaterades bland annat att många elever som börjat på IM på skolan saknade många grundskolebetyg varför de sannolikt behövt längre tid på sig, en andel av eleverna på IMY hade inte som målsättning att gå vidare till nationellt program utan var inriktade mot arbetsmarknaden. Vidare har ett flertal elever behov som gör att det krävs många insatser för att de

överhuvudtaget ska mäkta med att vara i skolan på heltid.

Elever i åk på IMYVO respektive IMYBF under föregående läsår hade APL en dag/vecka. Detta fungerade ganska väl på IMYBF, medan det visade sig vara mindre lyckat på IMYVO.

Efter avslutad utbildning erhåller eleverna ett gymnasieintyg. För elever som läst mot något av

yrkesprogrammen utfärdas även ett intyg om elevernas yrkeskunskaper. De elever som under sin studietid inte uppnått målen för något av de grundskoleämnen de läst fick även intyg om vilka delar av det centrala

innehållet som eleven hade klarat.

Slutsatser

Den stora utmaningen för organisationen av IM på skolan är att hitta schemalösningar/kunna tjänsteplanera så att de elever som snabbt vill ha möjlighet att nå behörighet till nationellt program. Det varierar vilka/hur många grundskoleämnen eleverna behöver för att nå behörighet. För elever som går IMV mot något av de studieförberedande programmen har det visat sig vara en extra stor utmaning; kravet för behörighet till IMV är

18 nämligen endast 6 betyg (minst E) från grundskolan, samtidigt som kravet för detsamma till nationellt program är 12 betyg. Då vi hade flera elever som antagits med endast 6–8 betyg från grundskolan behöver vi alltså se till att erbjuda flera olika grundskoleämnen. Att vi inte vet förrän eleven är antagen vilka ämnen det rör sig om gör saken än mer komplex.

Efter utvärdering av APL har vi valt att sluta med APL 1 dag/vecka för IMY.

E

Organisering av elevhälsoarbetet

Elevhälsoteamet utgjordes läsåret 2019/2020 av: Skolsköterska (100%), Kurator (80%), Specialpedagog (100%) samt stödlärare, Matematik (100%) och SVA (100%.) I skolans elevhälsoteam ingick även studie- och

yrkesvägledare (200%.) Utöver dessa funktioner ingick även andra funktioner i skolans Elevhälsa;

Heltidsmentorer (600%) och Elevstödjare (375%.) Skolläkare och Skolpsykolog avropas från AcadeMedias centrala elevhälsa.

Samtliga ovan, inklusive rektor, gick under läsåret Specialpedagogiska skolmyndighetens webb-utbildning för förstärkt elevhälsa. Detta innebar träffar ca en gång i månaden i mindre grupper. En viktig del i utbildningen består i att kartlägga, analysera och utvärdera den egna verksamheten.

Alla mentorer hade en särskilt utsedd person i EHT för stöd och handledning; något vi kallade ”EHT-coach.”

Elevhälsan leds av rektor. Under höstterminen var Elevhälsan organiserad så att EHT träffades en gång/vecka för att gemensamt hantera elevärenden. Utöver det hade specialpedagog, stödlärare samt elevstödjare veckovisa träffar för nulägesanalys, planering av stödresurser och löpande utvärdering av verksamheten i skolans Studierum (där elever erbjuds stöd; både i form av särskilt stöd och ”drop-in” för elever på håltimmar och raster.) Rektor träffade heltidsmentorerna en gång/vecka för uppföljning av eleverna.

En gång per vecka träffades rektor, SYV och specialpedagog i Förändringskonferensen för genomgång av ärenden som rör elevernas studieplaner. Med på Förändringskonferensen var även studieadministratören som är den som lägger schemat.

I början av höstterminen upprättade specialpedagogen tillsammans med stödlärarna det vi kallar

”klassguiden”. I guiden finns angivet vilka generella anpassningar läraren bör göra för respektive klass. Lärarna kan där även se om det är någon extra anpassning som behövs för enskilda elever; samt om det finns mer information att inhämta från någon av elevhälsans professioner.

Under höstterminen kunde lärare anmäla ärenden till EHT via ett särskilt formulär. Detta ändrades inför vårterminen på grund av den stora mängd ärenden som kom in (se vidare nedan.) Istället anordnade elevhälsan ”drop-in” dit lärare kunde komma för att träffa EHT och få stöd, konsultation och handledning.

Under perioden från 18 mars fram till terminsslut bedrevs undervisningen på distans. Elevhälsan gav då stöd via digitala verktyg. SYV, kurator, skolsköterska och specialpedagog/stödlärare upprättade särskilda Classroom

19 där information fanns, samt möjlighet för eleverna att ta kontakt eller delta i samtal via Google meet.

Studierummet fanns som en digital version och hade Google meets där eleverna kunde logga in för att få stöd av elevstödjare, specialpedagog och stödlärare. Elevhälsans funktioner kunde också delta i vissa lektioner via google meet; för att ge stöd på grupp- och/eller individnivå.

Utvärdering av elevhälsoarbetet

Under hösten kunde lärare anmäla ärenden till EHT via ett särskilt formulär. I samband med den första MUD¹- perioden, när lärarna anger hur eleverna ligger till i sina kurser genom att markera med grönt, gult eller rött, inkom närmare 800 anmälningar. Då det var orimligt att hantera dessa på EHT-möten gjorde specialpedagogen tillsammans med stödlärarna en sammanställning av inkomna ärenden.

Underlaget analyserades och vi kunde konstatera att den vanligaste orsaken till att eleverna riskerade att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås var frånvaro. Under rektors ledning fick därför mentorerna i uppdrag att genomföra frånvaroutredningar med stöd av sin EHT-coach. Dessa utredningar ledde senare till att flera elever bedömdes vara i behov av särskilt stöd varför åtgärdsprogram upprättades. För de elever där frånvaron inte uppgavs vara orsaken till att lärare ”flaggat” för eleven gjorde specialpedagogen tillsammans med stödlärarna en planering för att utreda eventuella behov av särskilt stöd, upprätta åtgärdsprogram samt planera för elevstödjarnas arbete samt resurser i Studierummet.

Ett särskilt dokument upprättades över samtliga elever på skolan så att Elevhälsan kunde följa vilka insatser som pågick på individnivå. Detta gjordes månadsvis. I dokumentet användes enbart förkortningar för att inte samla känsliga uppgifter om eleverna.

En insats som genomfördes var elevhälsomöten (EHM) där samtliga lärare i en viss klass träffades för att diskutera de behov som fanns, samt gemensamt komma överens om insatser. EHM leddes av specialpedagog och/eller stödlärare. Inför varje EHM träffade specialpedagog/stödlärare eleverna i den aktuella klassen.

Eleverna fick besvara frågor och diskutera om hur de upplevde situationen. I dessa möten användes verktyget Mentimeter. Resultaten från Mentimeter presenterades sedan på EHM och utgjorde en viktig del av

analysunderlaget för personalen.

Under perioden med distansundervisning gjordes en stor översyn av elevhälsans arbete. Dels som ett led i utbildningen via SPSM och dels med utgångspunkt från de data som insamlats under höstterminen. Ett viktigt underlag var Skolinspektionens rapport där skolans arbete med särskilt stöd var en sak som påtalades som bristfälliga.

Resultatet sammanfattades i ett dokument som blev underlag för förändrad organisation inför läsåret 2020/2021.

I dokumentet har vi listat de stödbehov vi sett att eleverna på skolan har.

1 MUD = Måluppfyllnadsdokument

20

Slutsatser

Inför läsåret 2020/2021 beslutade vi att organisera om Elevhälsan för att kunna arbeta mer främjande och förebyggande utifrån de elevbehov som identifierats. Förändringarna kan sammanfattas i nedan punkter:

- Systemet med heltidsmentorer tas bort. Mentorskapet ska delas klassvis mellan (minst) en lärare och (minst) en person som inte undervisar.

- Stödmaterial till mentorer som ska användas har tagits fram.

- En socialpedagog med särskilt uppdrag att samordna skolans arbete med frånvaro kommer ingå i EHT.

- Skolans lärarassistenter får ett särskilt uppdrag att arbeta med främjande och förebyggande trygghetsarbete.

- Skolsköterska, kurator och socialpedagog genomför en kartläggning i åk 1 som ligger till grund för planering av elevhälsans medicinska och psykosociala insatser.

- Eleverna ska få tydligare återkoppling på sina resultat, MUD (byter namn till EWS²) ska delas ut till elever och vårdnadshavare.

- Utvecklingssamtal genomförs två gånger/termin och ett samtalsunderlag har tagits fram - Eleverna ska arbeta med Veckoplanering på mentorstiden.

A

Organisering av APL

Inför läsårsstart 2019 anställdes en verksamhetsutvecklare med uppdrag att samordna och utveckla arbetet kring APL. APL var ett av skolans fokusområden som leddes av APL-samordnaren och en av skolans biträdande rektorer. Syfte och mål med utvecklingsarbetet kring APL under läsåret var:

Samtliga elever på skolans yrkesprogram ska erbjudas minst 15 veckors APL om ingenting annat beslutas av rektor eller huvudman.

Sådana beslut ska dokumenteras på ett tydligt sätt.

• Introduktionselever på skolan i åk 1 har från HT19 APL/Praktik 1 dag i veckan under en större del av läsåret.

• Introduktionselever i åk 2 samt åk 3 har sin APL/Praktik under ordinarie APL perioder.

Mål för läsåret 2019/2020

• Alla elever på skolans yrkesprogram ska erbjudas en APL-/praktikplats

• Den plan som skolan har beslutat ska följas för att öka kvaliteten inom APL

2 EWS = Early warning system

21

• APL- samordnaren ska ingå i ledningsgruppen för att säkerställa att arbetet med APL fortgår enligt plan samt att kvaliteten säkerställs

• Programråd startas inom både BF samt VO

• Samarbete med Pysslingen förskolor för att öka kvaliteten inom APL för Barn- och fritid Ur Arbetsplan 2019/2020

I arbetsplanen anges även skolans långsiktiga mål med utvecklingen av APL:

● Kontakter med arbetsgivare utökas och fördjupas

● Elever på skolan får en ökad möjlighet att nå sina mål genom en förbättrad APL

● Skolan blir mer attraktiv för blivande elever genom en väl fungerande APL verksamhet.

Utvärdering av APL

Mål: Alla elever på skolans yrkesprogram ska erbjudas en APL-/praktikplats Det målet uppnåddes. Platser fanns att erbjuda till alla elever

Mål: Den plan som skolan har beslutat ska följas för att öka kvaliteten inom APL APL-samordnare ansvarig för att hitta APL-platser istället för tidigare års lösningar Gemensamma rutiner, delvis uppfyllda

Systematiskt kvalitetsarbete med platsbanker, uppfyllt APL-site, uppfyllt

Relation med APL-platser, uppfyllt

Mål: APL- samordnaren ska ingå i ledningsgruppen för att säkerställa att arbetet med APL fortgår enligt plan samt att kvaliteten säkerställs

Uppfyllt

Mål: Programråd startas inom både BF samt VO Ej uppfyllt detta läsår

22 Mål: Samarbete med Pysslingen förskolor för att öka kvaliteten inom APL för Barn- och fritid

Samarbetet med Pysslingen blev bättre under året. Siktar på fortsatt sådant under nästa läsår

Andra samarbeten, inom VO, har dragits igång, ex med Attendo Sabbatsbergsbyn, Väderkvarnen, Björksätra med flera.

Utvärdering långsiktiga mål:

Mål: Kontakter med arbetsgivare utökas och fördjupas

Påbörjats under året, bekräftats genom ex samarbetsöverenskommelser och regelbunden kommunikation Samarbeten inom koncernen förstärks för att skapa bättre kvalité inom APL

APL-utbildning arrangerad av AcadeMedia för PGO, LÅ 19-20

Kontakt - och utbyte av erfarenheter - med Didaktus Jakobsberg, pågående

Mål: Elever på skolan får en ökad möjlighet att nå sina mål genom en förbättrad APL

Grundförutsättning för att elever har möjlighet att nå sina mål att de erbjuds en APL-plats, pågående Kvalitetskontroller på APL-plats och handledning, pågående

Mål: Skolan blir mer attraktiv för blivande elever genom en väl fungerande APL verksamhet.

Förhoppning, pågående

Slutsatser

Utifrån den utvärdering som genomförts konstaterar vi att de områden som fungerat väl är: tillgången till APL- platser - alla elever blev erbjudna plats, relation mellan skola och APL-platser, överenskommelser mellan skola och APL-plats är kvalitetssäkrade, systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation, lärare har haft utrymme att fokusera på det pedagogiska och elevernas lärande.

De områden där det finns fortsatt utvecklingsbehov är: kvalitetssäkring av arbetsplatser, förbereda eleverna inför APL, rutin för elever med särskilt stöd, trepartssamtal, bedömningsmatriser, närvarohantering, matersättning, mötesstruktur samt programråd.

23

S

-

Organisering av studie- och yrkesvägledningen

På skolan finns två studie- och yrkesvägledare som arbetar heltid. De har arbetat utifrån en plan där

vägledningen för årskurs ett respektive två och tre har haft olika inriktning. I årskurs ett har SYVs arbete varit fokuserat på att ”kliva in i gymnasiekostymen” medan den i årskurs tre handlat mer om livet efter gymnasiet.

SYV har arbetat på såväl individ-, grupp- och skolnivå. SYV har haft ansvaret för att ha samtal med elever på IM inför upprättandet av deras individuella studieplaner, samt uppföljning av desamma. Under höstterminens första fyra veckor hade en av studie- och yrkesvägledarna, tillsammans med en lärare, en heldag i veckan med eleverna i årskurs ett på IMY. Eleverna fick fördjupa sig i olika yrkesutgångar inom vård- och omsorg respektive barn- och fritid. De genomförde studiebesök på olika arbetsplatser och intervjuade olika personer från

branscherna.

SYV har även träffat rektor och specialpedagog en gång i veckan i Förändringskonferensen för uppföljning och hantering av ärenden som rör elevernas studieplaner.

SYV har även ansvarat för information och organisation av elevernas val av kurser inom individuellt val.

Vidare har SYV erbjudit olika workshops och SYV-caféer på teman som till exempel; skriva CV, högskoleprovet och liknande. SYV har även besökt olika mässor tillsammans med elever samt bjudit in

organisationer/representanter från branschen i olika sammanhang.

Inom ramen för tre olika försteläraruppdrag har ämnesgrupperna arbetat med att ta fram olika sätt att arbeta med studie- och yrkesvägledning inom ramen för undervisningen. På våra yrkesprogram är det i första hand yrkeslärare som arbetat med detta när de, på olika sätt, gått igenom examensmålen med eleverna. I samband med APL har dessutom yrkeslärare och APL-samordnare haft flera tillfällen att prata med eleverna om framtiden och olika yrkesutgångar inom de olika branscherna.

För de studieförberedande programmen har ett arbete med att öka kontakterna med högskolor och universitet drivits inom ramen för ett försteläraruppdrag. Lärarna som undervisat i

programgemensamma/programfördjupnings- kurser har arbetat med att förbereda eleverna inför fortsatta studier och att eleverna ska få en ökad förståelse för examensmålen. Ett uttalat mål är att eleverna ska känna att sitt programs särart och veta vilka alternativ som finns efter gymnasiet. Bland annat har studiebesök på Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan genomförts.

Förstelärarna har deltagit i skolans systematiska arbete genom att de deltagit i Utvecklingsgruppen. SYV har genomfört utvärdering av årets arbete som sammanfattats i en rapport som delgetts rektor.

24

Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen

Kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen har ökat under läsåret 2020/2021 då vi har fått en ökad systematik och bättre uppföljning. Skolans studie- och yrkesvägledare har arbetat efter ett årshjul och insatser som legat inom ramen för olika försteläraruppdrag har varit tydligt formulerade och följts upp i utvecklingsgruppen och sedan analyserats i respektive ämnesgrupp.

Samtliga elever har under läsåret erbjudits ett individuellt vägledningssamtal med SYV. Övriga planerade insatser har genomförts.

Mycket tid har lags på att kvalitetssäkra elevernas individuella studieplaner. I samband med det arbetet har det visat sig att det finns vissa kunskapsluckor hos skolans personal gällande introduktionsprogrammen. Rektor har haft en genomgång med all personal om IM.

Eleverna har vid flera tillfällen fått möjlighet till studiebesök och/eller besök från externa för att på så sätt få kontakter med yrkesliv och universitet/högskolor. Utvecklingsgruppen hade planerat en ”Inspirationsdag” i maj då före detta elever, yrkesverksamma från olika branscher samt representanter för olika institutioner som erbjuder eftergymnasiala studier. På grund av situationen med Covid-19 fick den dagen dessvärre skjutas på framtiden.

Slutsatser

Den systematik som inleddes under föregående läsår ska bevaras och vidareutvecklas. Studie- och

yrkesvägledarna kommer att utifrån huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning se över årshjulet. Vi ser även att arbetet som har letts av förstelärare bör fortsätta. Något som behöver utvecklas mer är

samordning och samarbete mellan de insatser som anordnas av SYV och de som drivs av lärare.

Ett viktigt område är att kartlägga personalens kunskaper om programplaner, examensmål, skolans

poängplaner. Då vi har flera nyanställda lärare är det senare av särskild vikt. Om eleverna ska få god studie- och yrkesvägledning bör all personal på skolan vara väl förtrogna med detta. Det finns ett behov av att, vid flera tillfällen, fortsätta samtalen om de styrdokument som rör introduktionsprogrammen.

Sist, men icke minst, bör arbetet med att kvalitetssäkra elevernas individuella studieplaner fortsätta. Här ser vi ett behov av att analysera administrationen av studieplanen för att undvika att felaktig hantering av systemen får konsekvenser på elevernas utbildning.

25

N

Organisering av arbetet med normer och värden

I detta stycke analyseras skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av kunskapsuppdraget utgör grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ett arbete som redovisas i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Alla elever i åk 1 hade introduktionsdagar i början av höstterminen. Varje elev intervjuades och eleverna fick viktig information. En del av tiden användes även till samarbetsövningar och att diskutera normer och värden.

På mentorstiden under HT 2019 gjorde alla elever en övning där de först fick en genomgång av skollagens skrivning om ordningsregler, läroplanens uppdrag kring normer och värden samt disciplinära åtgärder som finns i skollagen. Efter genomgången fick eleverna arbeta med att konkretisera skolans ordningsregler – Var rädd om dig själv, Var rädd om varandra, Var rädd om skolan - och ge exempel på beteenden som innebar som är okej/inte acceptabla.

På Barn- och Fritidsprogrammet genomfördes en temadag på FN-dagen då de äldre eleverna på programmet genomförde aktiviteter med elever i åk 1 med utgångspunkt från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen.

Under läsåret hade en förstelärare i uppdrag att arbeta med Normer och värden i undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Ämnesgruppen arbetade under läsåret med nedan metoder:

- Systematiskt arbete på lektioner med värdegrundsfrågor.

- Infärgning av normer och värdegrundsfrågor i undervisningen

- Elevinflytande - Fortbildning och aktiviteter riktade mot personal på skolan, för att hitta strukturer för hur vi på Didaktus kan öka elevdemokratin i undervisningen och i skolan som stort.

- Gemensam analys av Lov-enkäten

Skolan har även en Trygghetsgrupp som läsåret 2019/2020 bestod av: Rektor, kurator, mentorer, vaktmästare, elevstödjare samt biträdande skyddsombud. Trygghetsgruppen har i uppdrag att både arbeta med främjande och förebyggande insatser samt ansvara för att åtgärder vidtas vid kränkande behandling efter utredning av huvudman.

Under den senare delen av VT 2020 genomfördes en Delfi-inspirerad undersökning där skolans personal diskuterade och analyserade olika förslag som tagits fram i personalgruppen kring förebyggande insatser för ökad studiero. Analysen utgjorde ett viktigt underlag för förändringar inför läsåret 2020/2021.

26

Utvärdering av arbetet med normer och värden

Både Trygghetsgruppen och ämnesgruppen i SO-ämnen analyserade skolans LOV-enkät vid olika tillfällen och såg följande tendenser:

- Flickor upplever sig som mer otrygga än pojkar på.

- Pojkar anger i högre utsträckning än flickor att de blivit utsatta för kränkningar.

- Man upplever skolan som en sämre skola ju längre man går på skolan (åk1, åk2, åk3)

- Elever upplever relativt ofta att de har blivit kränkta i klassrum inte sällan av lärare/vikarier. Detta är något vi vidare analyserat i elevsvaren men där har vi dragit slutsatsen att det i stor utsträckning verkar vara vanliga klassrumskonflikter som får ses som milda, men som vissa elever har uppfattat som kränkande. De har så att säga, gett uttryck för en upplevd orättvisa och det har gett utslag i LoV- enkäten.

- Frågor eleverna tycker är viktiga att vi jobbar vidare med är: Ordningsregler, grupptryck, självkänsla.

Trygghetsgruppen gjorde även en analys av inkomna incidentrapporter och kunde konstatera att: vissa områden på skolan är ”stökigare” än andra, vissa elever återkommer oftare i incidentrapporterna, gemensamt för de elever som återkommer i rapporterna är att de har hög närvaro i skolans lokaler, men låg närvaro på lektioner samt att det oftast är elever med en eller flera funktionsvariationer.

Skolinspektionen konstaterade brister i skolans arbete med trygghet och studiero, något som är nära kopplat till arbetet med värdegrundsuppdraget.

Utvärdering och analys av forumspel och dramaövningar.

Baserat på intervjuer av lärare och gruppdiskussion i projektgruppen har vi kommit fram till att

värderingsövningar är något som vi borde jobba med fortsatt på Didaktus. Främst är detta ett redskap för att bygga trygghet i grupper samt att aktualisera frågor om normer & värden på ett bra sätt i klassrummet. Vi har tagit fram ett material att kunna arbeta med detta fortsättningsvis, men det behöver utvidgas under

nästkommande läsår. Huruvida det arbete som gjorts ute i klasser under vt2020 har gett effekt går inte att säga i nuläget men framöver kommer vi kunna följa klasser som har fått jobba med detta under skoluppstart och kontinuerligt under läsåret. Där kommer vi sedan se om detta återspeglas i bättre närvaro samt hur resultatet förändras i trygghetsfrågorna i LOV-enkäten.

Utifrån de intervjuer vi gjort med lärare har detta varit ett bra arbetssätt om än svårt att genomföra, pga risk för kontraproduktivitet samt att det kan vara ett tungt jobb att göra i vissa klasser.

Utvärdering och analys av normer och värden i undervisningen.

Vi har bedrivit undervisning med särskilt fokus på att ta upp frågor kring normer och värden i flera olika kurser under våren. Resultatet av detta har vi utvärderat i vår projektgrupp och det som blev mest påtagligt där är värdet av att kollegor delar med sig av egna lektion/moments-planeringar till varandra. Man behöver vrida och

27 vända på dessa frågor samt få inspiration och goda exempel från olika kurser. Dessutom finns det ett värde i att samköra och se var/när vissa saker överlappar varandra i olika kurser. Fortsättningsvis behöver vi alltså hitta ett bra forum för hur vi dokumenterar värdegrundsarbete under lektioner. Vi behöver också fortsätta arbetet så som vi har gjort och stödja fler lärare att jobba med dessa frågor inom ramen för sin undervisning.

En annat resultat av vår analys är att sådant här värdegrundsarbete fungerar bäst om man försöker utgå från elevernas egna liv och erfarenheter och sedan teoretiserar och lyfter det därifrån. Vi betonade i vår utvärdering också att detta arbete är viktigt och bör genomsyra hela skolan och alla kurser.

Utvärdering och analys av elevinflytande.

Både LOV-enkäten och elevintervjuer pekar på att eleverna upplever att de inte har särskilt mycket inflytande på skolans verksamhet. Detta påstående skulle dock behöva stärkas under nästa läsår för att se om det verkligen stämmer rent generellt på skolan. I vilket fall så är planen att fokusera på att starta upp ett

fungerande elevråd på skolan för att därigenom kunna kanalisera en del av de viljor och inflytande elever vill ha över hur skolan utformas. Fler aktörer på skolan behöver vara involverade i uppstarten av detta och Mattias kommer att ta en ledande roll i detta i höst.

Utifrån diskussion i projektgruppen har vi kommit fram till att elevinflytande naturligtvis också är något som bör vara en del av undervisningen i samtliga kurser. Hur och i vilken grad bestämmer dock i nuläget varje lärare.

Detta är möjligen också en fråga för framtiden.

Utvärdering och analys LOV-enkäten.

Vi har i projektgruppen analyserat förra årets LOV-enkät och identifierat en del nyckelpunkter; som att tjejer upplever sig otryggare än killar, missnöjet med skolan ökar med stigande årskurser, de frågor eleverna tycker är viktiga är ordningsregler, grupptryck och självkänsla samt hur/när kränkningar och otrygghet har uppstått (främst genom analys av fria elevsvar). Vi behöver invänta nästa års LOV-enkät för att kunna jämföra med den och se hur skolan har förändrats över denna tid för att kunna dra några slutsatser och resultat av arbetet som är genomfört under Vt2020.

Slutsatser

De slutsatser vi drar av resultaten från föregående läsår är att arbetet med normer och värden bör vara ett fokusområde för skolan.

SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER

De viktigaste slutsatserna vi dragit av utvärderingen är att det finns ett stort engagemang bland personalen att arbete med de utvecklingsområden som identifierats. Att än mer involvera eleverna i den processen är en

28 viktig utmaning att arbeta vidare med. För att få fler elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås har vi inför läsåret 2020/2021 genomfört en omorganisation av skolans elevhälsa. För elevhälsan är arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, frånvarouppföljning, förebyggande insatser från medicinsk och psykosocial insats samt fortsatt arbete med att utveckla studie- och yrkesvägledningen prioriterade områden.

Skolans fokusområden för den pedagogiska verksamheten för läsåret 2020/2021 kommer vara:

1. APL

2. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 3. Tillgänglig undervisning

4. Hälsofrämjande undervisning 5. Normer och värden i undervisningen

6. Utveckling av undervisningen i vissa ämnen/program - Arbete mot examensmålen

- Matematikundervisningen - Undervisningen i engelska - Utveckla elevernas läsförmåga

29

OM SKOLAN

Didaktus Liljeholmen ingår i Didaktus Skolor AB, som i sin tur ingår i AcadeMedia.

Utbildningar och elever

- Naturvetenskapligt program. Inriktning: Natur

- Samhällsvetenskapligt program. Inriktning: Beteendevetenskap - Ekonomiprogrammet. Inriktning: Ekonomi

- Vård- och omsorgsprogrammet.

- Barn- och fritidsprogrammet. Inriktning: Pedagogik

- Programinriktat val: Inriktning mot BFPED, VOVAR, SABET, NANAT samt EKEKO - Yrkesintroduktion mot BFPED och VOVAR

Av eleverna på yrkesprogrammen så går ca två tredjedelar av eleverna på något av introduktionsprogrammen.

Skolan hade läsåret 2029/2020 i genomsnitt 570 elever. Fördelningen pojkar/flickor var i stort sett jämn, både sett till skolan som helhet och programvis.

Personal

Under läsåret 2019/2020 hade skolan ca 70 medarbetare. Majoriteten utgjordes av lärare. Samtliga lärare är legitimerade att undervisa i de kurser de hade i sin tjänstefördelning, med något undantag för vikarier och någon yrkeslärare. Vid de tillfällen undervisningen bedrivits av ej legitimerad lärare har en kollega med lärarlegitimation varit medansvarig för planering, utvärdering och betygssättning.

Elevhälsoteamet utgjordes läsåret 2019/2020 av: Skolsköterska (100%), Kurator (80%), Specialpedagog (100%) samt stödlärare, Matematik (100%) och SVA (100%.) I skolans elevhälsoteam ingick även studie- och

yrkesvägledare (200%.) Utöver dessa funktioner ingick även andra funktioner i skolans Elevhälsa;

Heltidsmentorer (600%) och Elevstödjare (375%.)

Inom service och administration ingick bibliotekarie (100%), vaktmästare (80%), studieadministratör (100%) samt skoladministratör (100%.)

Skolans ledning bestod under läsåret av rektor, två biträdande rektorer, administrativ chef samt en verksamhetsutvecklare med uppdrag att samordna skolans APL.

Lokaler

Skolans lokaler ligger i en fastighet på Lövholmsvägen 2 i Liljeholmen. Samtliga klassrum ligger på ett och samma våningsplan. I huset, samt i fastigheter i nära anslutning, ligger ett antal andra skolor; främst

gymnasieskolor. Didaktus elever äter sin lunch i restaurangen längst ner i huset, precis som elever från de flesta

30 andra skolorna i området. Idrottshall hyrs av Stockholms stad och ligger i direkt anslutning till fastigheten. På skolan finns, förutom vanliga lektionssalar, bibliotek, elevcafé, bildsal samt laborationssal.

Finansiering

Alla våra utbildningar finansieras via elevernas hemkommuner och den skolpeng som gäller för det aktuella programmet i respektive hemkommun. Utbildningen är avgiftsfri i enlighet med skollagen.

31

BILAGOR

RESULTATREDOVISNING

Underlag för utvärdering 2019/2020

Didaktus Liljeholmen

Genomsnittlig betygspoäng (GBP)

Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program.

Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen.

Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng). Observera att betygspoängen för elever med streck i någon kurs eller med reducerat program utgör ett

”mörkertal” som inte syns i statistiken.

Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen.

En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen.

Andel elever med examen visar hur stor andel av de elever som fullföljt sin utbildning under det aktuella läsåret, som uppnått kraven för examen. Till de som fullföljt sin utbildning räknas de elever som fått ett avgångsbetyg (studiebevis eller gymnasieexamen) omfattande minst 2500p. Observera att elever med streck i någon kurs eller med reducerat program utgör ett ”mörkertal” som inte syns i statistiken.

Andel elever med examen

Avgångselever - examengrad

Avgångselever - mörkertal

55% 54%

77%

54% 50%

43%

41% 47%

71%

44% 33%

25%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2020 2020 2020 2020 2020 2020

Totalt BF EK NA SA VO

Mörkertal

Mörkertal

Den officiella statistiken/resultaten innehåller enbart elever som har ett fullständigt eller utökat program. Elever som dock har reducerat program eller betygsunderlag saknas (”streck”) i någon kurs är inte med i den officiella statistiken.

Vi följer upp samtliga våra elever – således får ni ta del av både den officiella och inofficiella

statistiken/resultaten.

Har man ett stort mörkertal kan man diskutera:

- Hur arbetar vi med reduceringar? – När, Varför?

- Har vi många BUS (betygsunderlag saknas)?

Vilka kurser? Vilken årskurs? Varför?

Officiell statistik Inofficiell statistik inkl. mörkertal

Avgångselever - behörighet till högskola (yrkesprogram)

Avgångselever - GBP

Varje år i juni sammanställs samtliga betyg som satts under läsåret. Utifrån dessa följer skolan/huvudmannen upp hur betygen är fördelade och kan därav dra slutsatser kring;

• övergripande måluppfyllelse utifrån andelen minst godkända betyg (A-E) och andelen icke godkända betyg (F)

• hur väl skolan/huvudmannen lyckas med att få eleverna att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål (andelen högre betyg C-A)

• eventuella skillnader i betygsfördelningen mellan olika program

• eventuella skillnader i betygsfördelningen mellan pojkar och flickor

• huruvida skolan/huvudmannen behöver vidta åtgärder för att möjliggöra att icke godkända elever når de kunskapskrav som minst ska nås (omläsning av kurser, anordnande av prövningar, lovskola etc.)

Betygsfördelning

Betygsfördelning

Betygsfördelning Introduktionsprogram

Andel minst godkända betyg En/Ma/Sv/Gyar

Elevernas upplevelse av skolans arbete mot kränkande behandling (inklusive trygghet och delaktighet) följs upp årligen (oktober) i en verksamhetsgemensam likabehandlings- och värdegrundsenkät.

Eleverna svarar "ja" eller "nej" på frågorna och resultaten i diagrammet visar andelen ja (%).

Enkäten innehåller också ett antal möjligheter för eleverna att lämna frisvar för att beskriva olika händelser/situationer.

Dessa delges skolan i en särskild rapport avsedd att ge skolan stöd i analysen av underlaget samt i planeringen av det målinriktade arbetet mot kränkande behandling.

Likabehandlings- och värdegrundskartläggning

Elevernas upplevelse av trygghet och studiero följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät.

Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse och diagrammet visar andelen elever (%) som angett svarsalternativ 7-10.

Elev/kundundersökning

Elevernas upplevelse av undervisningen följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät där varje verksamhet (huvudman) också har möjlighet att ställa verksamhetsspecifika frågor.

Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse och diagrammet visar andelen elever (%) som angett svarsalternativ 7-10.

Elev/kundundersökning (Undervisning)

Elevernas upplevelse av undervisningen följs upp två gånger per år (november och mars) i en verksamhetsgemensam undervisningsutvärdering och utgår från elevernas bedömning av hur undervisningen bedrivs utifrån riktlinjerna i läroplanen ("Läraren ska" [...]). Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse och diagrammet visar andelen elever (%) som angett svarsalternativ 7-10.

Resultaten av undervisningsutvärderingen bör ligga till grund för kollegialt lärande kring utveckling av undervisningen på skolan, samt diskussioner kring likvärdigheten inom och mellan skolor.

Undervisningsutvärdering

Om Upplevd kvalitet: Ett av våra gemensamma kvalitetsbegrepp som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen.

Om kundundersökningen: Elevernas upplevelse av nöjdhet följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse.