INNEHÅLL
FÖR WEBBEN
Del 1
• Vad du behöver veta innan du skapar innehåll Del 2
• Vad du behöver veta när du skapar innehåll
• Sökmotoroptimering Del 3
• Bild
• Ha mikrofonen avstängd
• Räck upp handen om ni har en fråga eller skriv i chatten
PROGRAM FÖRHÅLLNINGSREGLER
1997
2002
2007
2012
2019
VAD DU BEHÖVER VETA
INNAN DU SKAPAR INNEHÅLL
EN ENHETLIG WEBB
• Universitets digitala närvaro ska självklart hänga ihop med
övergripande kommunikativa mål och prioriteringar
• Vår Vision är basen i det vi vill kommunicera
– Kvalitetsdrivna – Relevanta
– Ansvarstagande
• Många som bidrar men det ska inte märkas för läsaren
• Tala med en röst
• Samtidigt finns utrymme för att kommunicera de olika delarna
EN RÖST
• Lagar och förordningar, exempelvis – WCAG (Tillgänglighetsdirektiv) – Upphovsrätten
VAD ÄR RAMARNA?
• Kommunikationsstrategin för Göteborgs universitet
• Språkpolicy
• Regler för visuell identitet och grafisk profil
• Myndigheters skrivregler
• Policy för Göteborgs universitets externa webbplats ”Webbpolicyn”
Effektmål
• Leda till handling
• Stärka bilden av Göteborgs universitet
• Upplevas inkluderande
• Effektivare webbproduktion
MÅL GU.SE
”Göteborgs universitets webbplats ska främja kommunikationen och relationen med omvärlden. Innehållet ska öka
kännedomen om verksamheten och skapa en tydlig och rättvisande bild av universitetet. Webbplatsen ska med lättillgänglig information bidra till rekrytering av studenter och medarbetare.”
Källa: Webbpolicyn
• Sätt dig in i besökarens situation.
Fundera över målgrupp, syfte och förväntat beteende
• Sträva efter lättillgänglig kommunikation
• Innehållet ska ha en tydlig struktur, hög kvalitet, god sökbarhet och vara tillgänglighetsanpassad
• Alla ska känna sig välkomna
ANVÄNDAREN I FOKUS
”All kommunikation ska utgå från mottagarens behov”
Källa: Kommunikationsstrategin för Göteborgs universitet
”På webbplatsen ska användarens behov vara i centrum. Innehållet ska presenteras så att det tillfredsställer målgrupperna.”
Källa: Webbpolicyn
• De som söker utbildning
– Presumtiv student, studievägledare, doktorand
• De som söker samarbete
– Näringsliv, offentlig sektor, högskolesektor
• De som söker arbete – Presumtiv medarbetare
• De som vill få information om hur universitetet fungerar och vad det kan erbjuda
– Presumtiv student, presumtiv medarbetare, näringsliv, offentlig sektor, högskolesektor
• De som är nyfikna
– Allmänhet, lärare, journalister, alumner.
• Komplext som avsändare
MÅLGRUPP
• Flera olika målgrupper på samma sida
• Forskningsprojekt/forskningsgrupper
– Tredje uppgiften – Forskare
• Innehållstyp efter målgrupp
• Nya mallar – fasta delar
SVÅRDEFINIERADE MÅLGRUPPER
MÅLGRUPPSEXEMPEL – SAMFAKS FD. UTBILDNINGSSIDOR
ATT SKRIVA FÖR WEBBEN
(och nedslående fakta för webbredaktörer)
• Internet är i stor utsträckning ett
sökmedium snarare än ett läsmedium
• Dagens läsare är otåliga och skannar snabbt sidor
• 4 sekunder att väcka intresse
• Läser inte mer än 20-25 procent
• Tårtprincipen – lager på lager
• Prickmönster
• Fast punkt
• Förbikoppla
• Engagemang
• F-form
– Framför allt om sidan och texten inte är anpassad för webb
HUR VI LÄSER PÅ WEBBEN
Tårtprincip F-form + unika element
F-form
• Extra viktigt att du följer de generella riktlinjerna för webbskrivande
• Lägg inte upp bilder med text i
• Undvik dekorationsbilder
• Testa, testa och testa!
TÄNK RESPONSIVT
INTERNETANVÄNDNING – ENHET
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Procent av besökarna som går in via mobilen på gu.se
Mobilanvändning på gu.se Endast externa besökare
JAG HINNER INTE TESTA
(Vad är det värsta som kan hända?)
VAD DU BEHÖVER VETA
NÄR DU SKAPAR INNEHÅLL
EFFEKTIVA RUBRIKER
1. Rubrikerna är alltid huvudsaken 2. Använd nyckelorden i rubriken 3. Anpassa ton och ordval
4. Skapa intresse med rubriken 5. Skriv kort och koncist (5-10 ord) 6. Gärna aktivt
7. Rätt format (H1, H2, H3) 8. Krångla inte till det
EXEMPEL:
”Så loggar du in på Studentportalen”
”Därför finns nationerna”
”Studentlivet i Göteborg”
”Sju tips som förbättrar din studieteknik”
H1
H2
H3
• Tänk som en nyhetsreporter
• Vilken information är det som läsaren söker? Börja där.
• Använd nyckelord i inledning och mellanrubriker
• Skriva i fallande prioritetsordning
VIKTIGAST FÖRST
Annan bakgrunds- information
Vad, var, när, hur, vem och varför?
Viktiga detaljer
Innan du skriver
• För vem skriver jag denna text?
• Varför skriver jag texten?
• Vad vill jag uppnå med texten?
• Var ska texten publiceras?
• När ska den publiceras?
PLANERA DITT SKRIVANDE
Vem?
Varför?
Vad?
Var?
När?
• Skriv en fyllig ingress/inledning
• Dela upp texten i stycken
• Ge mellanrubriker ett innehåll
• Lyft ut citat, använd faktarutor och punktlistor
• Gör formateringen ren och enkel.
Ett luftigt intryck underlättar läsningen
GÖR DET ENKELT
Aldrig Ibland
Specifika tillfällen
Fetstil
Kursiv stil
Understrykningar
• Skummar och fastnar på det som avviker – bland annat länkar
• Skriv länkarna så att användarna förstår var länken leder även när den är lyft ur sitt sammanhang
• Var noga med länktiteln, förklara för läsaren var hen kommer att hamna
LÄNKAR
• Samla länkar under stycket
• Undvik att göra om rubriker till länkar
• Länkar till andra webbplatser ska inte öppnas i ett nytt fönster
• Länkar till dokument ska inte öppnas i nytt fönster
• Skummar och fastnar på det som avviker – bland annat länkar
• Skriv länkarna så att användarna förstår var länken leder även när den är lyft ur sitt sammanhang
• Var noga med länktiteln, förklara för läsaren var hen kommer att hamna
LÄNKAR
• Att skriva kort är bra
• Inte hela sanningen, en del innehåll kräver längre texter
• Längre texter ställer högre krav på presentationen
– Tydlig struktur på innehållet – Bra mellanrubriker
– Korta stycken
– Gärna bilder, faktarutor och punktlistor
– Nya konceptet har längre sidor
KORT ELLER LÅNGT?
• Vem är målgruppen?
– Vilka förkunskaper har hen?
• Korrekt, trovärdigt och lätt att läsa
– Undvik förkortningar – Enkelt
– Icke byråkratiskt
TILLTAL OCH SPRÅK
GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMMUNIKATIONSENHETENUNDVIK
• Slentrianmässigt användande av ”man”
• Klyschor, ordspråk, slang, svengelska och modeord
• Ord som är ålderdomliga eller stela
ETT PAR FORMSAKER
• Kursiv stil vid alla titlar på böcker, projekt, etc
• När någon säger något i rubrik eller
mellanrubrik, använd citattecken. I brödtext, använd talstreck, inte bindestreck
EN ENHETLIG WEBB
KORREKT, LEDIGT SPRÅK
• Alltid de/dem, aldrig dom
• Ska, inte skall
• Ner, inte ned
SKRIV UT
• Hela årtal. Inte 80-talet, utan 1980-talet
• För- och efternamn genomgående
• Ordet procent i löptext, spara % till grafer och tabeller
• Förkortningar, förutom etc
• Det är ansvarig för texten som ser till att den översätts
(fakultet/institution/centrumbildning) Inget centralt ansvar.
• Sidor som riktar sig enbart till svenska studenter/medarbetare behöver inte översättas
ÖVERSÄTTNINGAR
”Det officiella språket är svenska men
internationaliseringen kräver att engelska används parallellt. All relevant intern information, muntlig och skriftlig, ska vara på både svenska och engelska.”
”Vad gäller extern kommunikation ska intressentens behov av information styra vad som ska finnas tillgängligt på svenska och på engelska.”
– Göteborgs universitets kommunikationsstrategi
”Göteborgs universitet ska sprida forskningsresultat till det omgivande samhället på klar och begriplig svenska och engelska.”
– Göteborgs universitets språkpolicy
SÖKMOTOROPTIMERING (SEO)
Vad är det och varför ska jag bry mig?
• Metoder och tekniker för att en sida ska hamna så högt som möjligt i sökresultaten.
• Gäller såväl internt som externt
Målet: Få rätt kvalitet i besöken – inte öka antalet besök i sig.
• Sökrobotar söker regelbundet av webben efter webbplatser att lägga till sitt index
• Sökmotoroptimera är en pågående process under hela webbplatsens livslängd
VAD ÄR SÖKMOTOROPTIMERING (SEO)?
• Senaste året: Närmare 50 procent av besöken kommer från sökmotorer
– Siffran ökar år till år
– Vissa sajter får nästan all trafik från sökmotorer
• Varför pratar vi bara om Google?
…och varför du ska bry dig
96 procent 2 procent
• Information som publiceras på GU:s webbplatser indexeras och görs sökbar för besökarna
• Sidorna pushas sidorna ut till index samtidigt som den publiceras och blir sökbara så gott som direkt
Hamnar din sida för lågt i söket?
1. Förbättra den redaktionellt 2. Prata med din webbredaktör
3. Kontakta Kommunikationsenheten
– Exempelvis kan synonymer läggas in centralt för att förbättra sökbarheten.
GU INTERNA SÖKMOTOR – Elasticsearch
1. Sökordsanalys 2. Skapa bra innehåll 3. Optimering on-page 4. Optimering off-page
SÖKMOTOROPTIMERINGENS OLIKA DELAR
• Lista de sökord som du tror är bäst (2-4 stycken)
Hitta och ta fram relevanta sökord för din webbsida. Vilka tänkbara fraser din målgrupp kommer att använda sig av när de söker efter ditt innehåll?
• Använd fraser
Att optimera 2-4 på varandra följande ord
• Konkurrenters val av sökord
Kolla vilka sökord dina närmaste konkurrenter använder och deras positioner i sökresultaten
1. SÖKORDSANALYS – att välja sökord
• Sträva efter unikt innehåll på hela din site
• Undvik innehåll som är kopierat
• Textmängd - ett absolut minimum ligger någonstans på 500 tecken. Långa texter prioriteras framför korta
• Betona med fet stil
• Uppdatera din webbplats ofta
2. SKAPA BRA INNEHÅLL
• Ingress syns i Google-beskrivning
Ger användaren mer information
• Sökmotorvänliga URL:er
Skapa sökvägar och URL-namn som kan tolkas av både sökmotorer och besökare
• Bilder, beskrivande alt-text och filnamn
Skapa möjligheter för sökmotorn att tolka innehållet i dina bilder med alt-texter
3. OPTIMERING PÅ SIDAN
Berör allt som händer utanför din sida – de utomstående faktorerna, antalet länkar till din sida, sociala flöden och kvalitén på dessa.
Några exempel på vad den externa sökmotorn tittar på
• Antal externa länkar (inlänkar) som leder till webbplatsen från andra webbplatser
• Sociala signaler som Facebook och Instagram delningar och gillningar, bloggar, länkar från LinkedIn etc
• Google använder till viss del din klickdata för att visa personliga sökresultat, men inte för det "rena" organiska resultatet
4. OPTIMERING UTANFÖR SIDAN (off-page)
• Webbpolicy
• Webbarbete på universitetet – Medarbetarportalen
• Internetstiftelsen (IIS) – Hur man skriver för webben
• Hur vi läser på webben – Eytracking
• Svenskarna och internet 2019
• Schyst! Handbok i att kommunicera mer jämlikt i ord och bild
• Att synas på lika villkor, handbok för normkreativ text och bild
• Att göra verklighet, Nationella genussekretariatet
LÄSTIPS
• Sista delen i den redaktionella utbildningen för
webbredaktörer är en hemuppgift. Uppgiften är obligatorisk för avslutad redaktionell utbildning. Du kommer få feedback på din uppgift skickad till dig.
medarbetarportalen.gu.se/projekt-process/aktuella- projekt/webbutveckling/internutbildning-och-
innehall/redaktionell-utbildning/
