Yttrande över Redovisning av uppdrag att utreda tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten

Yttrande V, MP

Ärende 2.1.10 Yttrande över Redovisning av uppdrag att utreda tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten

Att hamna i en situation i livet där man inte längre klarar sig själv, och behöver få hjälp för att klara sin vardag är för de allra flesta en stor livsomställning. Från att ena dagen klara sig själv, till att nästa behöva omfattande hjälp från hemtjänsten, och förstå allt som händer runt omkring kräver mycket av den enskilde. För att underlätta för den som blir beviljad hemtjänst och att alla insatser ska komma på plats på ett tryggt och samordnat sätt är tvärprofessionella mottagningsteam en bra lösning. Att hemgången från sjukhus och uppstarten med hemtjänst och eventuell hemsjukvård känns trygg är en oerhört central målsättning. Genom att öka tryggheten vid hemgången, minskar också risken för att personer inom kort måste återbesöka slutenvård enbart av orsaken att man inte kände sig trygg, eller att hemtjänstinsatserna inte fungerade.

Stadsledningskontorets utredning visar att det finns flera sätt detta skulle kunna genomföras på, men som båda innebär en relativt stor kostnad för kommunen. Vi ser positivt på att staden övergripande arbetar för ett införande av ”trygg hemgångs-team”. Med hänvisning till de stora kostnader och förändringar som skulle behövas överväger vi att återkomma i frågan i ordinarie budgetberedning.

Yttrande Kommunstyrelsen

Ärende

(KD) (M) (L) Yttrande angående redovisning av uppdrag att utreda tvärprofessionella

mottagningsteam i hemtjänsten

För att underlätta hemgången från sjukhus till det egna boendet lade Kristdemokraterna en motion om att utreda tvärprofessionella hemtagningsteam i hemtjänsten som S, M, MP, V, L och KD i ett gemensamt yrkande ställde sig bakom. Motionen, vars syfte är att underlätta hemgången från sjukhus till det egna boendet, genom införandet av hemtagningsteam i alla delar av staden, bifölls också av fullmäktige. Sedan den 1 januari 2018 gäller den nya lagen, Samverkan vid utskrivning sluten hälso- och sjukvård, som ställer högre krav på kommunen.

Stadsledningskontoret redovisar i sin utredning förutsättningarna för att inrätta

tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten i Göteborgs Stad. I redovisningen ges två förslag till mottagningsteam som stadsledningskontoret valt att benämna Trygg hemgång.

Eftersom frågan om Trygg hemgång är så viktig för tryggheten vid hemgång från sjukhus och

för att minska risken för snar återinläggning kommer vi att få återkomma i ärendet när vi har

fördjupat oss mer i utredningen.

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)

Redovisning av uppdrag att utreda tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

Kommunstyrelsens /stadsledningskontorets uppdrag 2018-10-17, § 32. p 1–3 att utreda tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten förklaras fullgjort.

Sammanfattning

Utifrån en motion av David Lega (KD) och Kalle Bäck (KD) om att införa

hemtagningsteam i hela Göteborgs Stad fick kommunstyrelsen/stadsledningskontoret uppdrag att utreda tvärprofessionella team.

Stadsledningskontoret har i utredningen valt att använda begreppet Trygg hemgång med motivering att detta förefaller vara den vanligaste benämningen samtidigt som innebörden är enkel att förstå.

Stadsledningskontoret har arbetat fram två alternativa modeller till genomförande av Trygg hemgång, som har förtydligats genom att kalla dem A och B.

A. Genomförandet av Trygg hemgång sker inom ordinarie hemtjänst och blir en del av den konkurrensutsatta hemtjänsten.

B. Trygg hemgång är i en separat verksamhet.

Båda modellerna är förenliga med valfrihetssystemet enligt LOV, men kommer få konsekvenser i form av högre krav i förfrågningsunderlaget (modell A) eller att den enskilde väljer utförare av sin hemtjänst först efter Trygg hemgång (modell B).

Båda modellerna innebär kostnadsökningar för Göteborgs Stad. För modell A beräknas kostnadsökningen bli ca 15 mnkr och för modell B mellan 35-40 mnkr.

Stadsledningskontoret bedömer i utredningen att stadsdelsnämnderna behöver prioritera finansiering av Trygg hemgång långsiktigt om Göteborgs Stad väljer att införa Trygg hemgång.

Ekonomiska konsekvenser

Kostnadsökningen i hela Göteborgs Stad för Trygg hemgång i ordinarie hemtjänst (modell A) uppskattas till ca 15 mnkr och för Trygg hemgång som separat verksamhet (modell B) mellan 35-40 mnkr.

Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-18 Diarienummer 0435/17

Handläggare Karin Magnusson Telefon:031-3680580

E-post: karin.magnusson@stadshuset.goteborg.se

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)

En alternativ modell där undersköterska, en till två per stadsdelsnämnd, tillförs

vårdplaneringsteamen innebär en kostnadsökning med mellan 10.5-14.5 mnkr per år för hela staden.

Se mer under rubriken ekonomiska förutsättningar, i stadsledningskontorets tjänstutlåtande.

Barnperspektivet

Hemtjänstens och hemsjukvårdens verksamhet är till för personer i alla åldrar. Det är dock få barn och ungdomar som berörs av Trygg hemgång.

Jämställdhetsperspektivet

Hemtjänst och hemsjukvård är till stor del en kvinnodominerad verksamhet. På grund av att kvinnor lever längre än män så har fler kvinnor än män hemtjänst och hemsjukvård och därmed berörs av Trygg hemgång.

Mångfaldsperspektivet

Kommunen ska eftersträva en jämlik vård och tillgång till god vård och omsorg. Vården och omsorgen ska hålla bra kvalitet för alla och tillgängligheten ska vara god för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda, oavsett ålder, bostadsort, utbildning och ekonomiska förutsättningar.

Miljöperspektivet

Trygg hemgång innebär troligen ökat resande med bland annat bil för att förflytta sig mellan brukare som bor i hela stadsdelen om separata Trygg hemgångsteam införs eller har en högre personkontinuitet i en modell där Trygg hemgång är integrerad i ordinarie hemtjänst.

Omvärldsperspektivet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en skrift som handlar om trygg hemgång för effektivare och säkrare utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Syftet med skriften är att beskriva Trygg hemgång och särskilt lyfta fram de kritiska frågorna som en kommun bör ta ställning till när tjänsten utformas. SKL:s skrift har använts i utredningen och finns med som bilaga till utredningens rapport.

Stockholms stad har sedan 2016 tre pilotprojekt som de kallar Tryggt mottagande i hemmet. Projekten pågår inom tre stadsdelsnämnder. Projektet finansieras via de statliga medlen för ökad bemanning. Målet med Tryggt mottagande i hemmet är att den äldre ska uppleva en trygg och hållbar hemgång till hemmet och samt att på sikt ska antalet återinskrivningar och behov av hemtjänst minska.

Det finns ett team per stadsdel som består av fyra undersköterskor. Undersköterskorna är organiserade hos beställarenheten (myndighetsutövningen) vid det tre

stadsdelsförvaltningarna. Teamet med undersköterskorna arbetar dagtid måndag till fredag. Verksamheten är inte en del av den utförande hemtjänsten inom

valfrihetssystemet (LOV). Om den enskilde har behov av insatser kvällar, nätter och helger är det den enskildes ordinarie hemtjänst som ger stödet. Biståndshandläggarna avgör om den enskilde är aktuell för Tryggt mottagande i hemmet och i förekommande

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)

fall erbjuds då den enskilde att få denna verkställighet. Stockholms stad har inget hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende. Undersköterskan i teamet ansvarar för att hjälpa den enskilde med att ta nödvändiga kontakter med ex. distriktsjuksköterska, husläkare, arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.

Malmö stad har en nämnd för all vård och omsorg i staden. Tidigare hade Malmö fem stadsområden för motsvarande verksamhet. När de var organiserade i stadsområden utarbetades olika modeller för att skapa en trygg hemgång, detta oftast efter en sjukhusvistelse.

Malmö har nyligen gjort en genomlysning av hur de ska arbeta framöver och har kommit fram till att de ska arbeta för en modell där den tryggare hemgången integreras i ordinarie hemtjänst. De vill arbeta för att kontaktmannaskapet stärks samt främja och stärka teamsamverkan då de bedömer att detta är nödvändigt för att klara framtida snabbare hemgångar men också för att stärka kompetensen i verksamheten och att öka tryggheten för brukaren.

Bilagor

1. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll 2017-10-19 §32.

2. Motion från David Lega (KD) och Kalle Bäck (KD) daterad 2017-01-26 3. Utredningens rapport med bilagor

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)

Ärendet

Utifrån en motion av David Lega (KD) och Kalle Bäck (KD) om att införa

hemtagningsteam i hela Göteborgs Stad fick kommunstyrelsen/stadsledningskontoret uppdrag att utreda tvärprofessionella team enligt beslut i kommunfullmäktige 2017-10-19

§ 32 handling 2017 nr 160.

Beskrivning av ärendet

Nedanstående punkter utgör uppdraget:

1. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som skulle behövas, och om ekonomiska hinder föreligger, för att inrätta

tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten i Göteborgs Stad. samt att i denna utredning även belysa hur ett sådant team skulle vara förenligt med LOV.

2. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att definiera vilka kompetenser som bör ingå i ett tvärprofessionellt mottagningsteam.

3. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda om organisationen för tvärprofessionella hemtagningsteam lever upp till de krav som den nya lagen, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft 1 januari 2018, ställer på kommunen.

Ärendets beredning

Stadsledningskontoret har utrett frågan i en rapport som bifogas tjänsteutlåtandet (bilaga 3). En arbetsgrupp har knutits till utredningen och har bestått av professionerna MAS, MAR, områdeschef hälso- och sjukvård, områdeschef hemtjänst och korttidsboende, områdeschef myndighetsutövning samt SAS. Representanterna kom från

stadsdelsnämnderna Angered, Östra Göteborg, Örgryte-Härlanda, Västra Hisingen och Norra Hisingen.

Som en del av ärendets beredning har Stadsledningskontoret även har ställt frågor till samtliga stadsdelsförvaltningars äldre och hälso- och sjukvårdsverksamhet. Frågorna som ställts är följande:

1. Har stadsdelsförvaltningen valt att organisera sig på särskilt sätt utifrån att enskilda kommer hem från sjukhuset?

Om ja, hur? Vilka professioner finns med i arbetet?

2. Har ni under senaste åren (max fem år tillbaka) haft en annan organisering som ni valt att gå ifrån? Varför i så fall?

3. Vill ni göra något ytterligare medskick till utredningen?

Utredningens resultat

Stadsledningskontoret har i utredningen valt att använda begreppet Trygg hemgång med motivering att SKL inom sin rapport funnit att detta förfaller vara den vanligaste

benämningen samtidigt som innebörden är enkel att förstå.

Stadsledningskontoret har arbetat fram två alternativa modeller till genomförande av Trygg hemgång, som har förtydligats genom att kalla dem A och B.

C. Genomförandet av Trygg hemgång sker inom ordinarie hemtjänst och blir en del av den konkurrensutsatta hemtjänsten.

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)

D. Trygg hemgång är i en separat verksamhet.

Trots olika genomföranden är det många gemensamma utgångspunkter som identifierats och ligger till grund för modellerna Trygg hemgång.

Gemensamt för både modell A och B

• Modellerna är förenliga med valfrihetssystem enligt LOV.

• Modellerna stödjer lagstiftning och överenskommelse utifrån lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

• Modellerna har samma definierade syften och målsättning.

• Modellerna har samma målgruppsdefinition

• Beslut till enskild om Trygg hemgång

Modellerna är relativt översiktligt beskrivna i utredningens rapport (bilaga 3 till

stadsledningskontorets utredning). Riktlinjer och/eller anvisningar behöver arbetas fram om beslut om att Trygg hemgång ska genomföras i hela Göteborg fattas.

Stadsledningskontorets överväganden och bedömning

Förutsättningar för införande

Grundläggande för socialtjänstens insatser är att de ska vara av god kvalitet.

Verksamheten ska alltid stödja en säker och trygg hemgång från sjukhus. Allt annat vore att tvivla på att insatserna ges med god kvalitet till den enskilde.

Ska Göteborgs Stad arbeta med Trygg hemgång utifrån att Göteborgs Stad definierar att man erbjuder Trygg hemgång bör det vara en gemensam modell för hela Göteborgs Stad samt att Trygg hemgång bör vara en kvalitetshöjning.

Inför Göteborgs Stad Trygg hemgång behöver detta tydliggöras i förfrågningsunderlaget för hemtjänst oavsett modell.

Om Trygg hemgång införs inom ordinarie hemtjänst, modell A kommer det få en större påverkan för privata utförare och för Göteborgs Stads hemtjänst. Det innebär nya och högre krav på utförare av hemtjänst. Om Göteborgs Stad beslutar sig för en modell för Trygg hemgång i den ordinarie verksamheten, modell A är det viktigt att hemsjukvårdens legitimerade personal arbetar på samma sätt oavsett om den enskilde har valt privata utförare eller Göteborgs Stads hemtjänst.

Skulle Trygg hemgång utföras som en separat verksamhet, modell B behöver den ligga utanför Göteborgs Stads hemtjänst för att säkerställa konkurrensneutraliteten. Det innebär ur ett LOV-perspektiv att de enskilda som får Trygg hemgång väljer utförare senare i processen.

För att inte enskilda ska behöva ha både Trygg hemgångteam (modell B) och vald hemtjänst under tiden Trygg hemgång pågår (två-tre veckor normalt sett) bör teamet och då framförallt undersköterskorna ha arbetstid som täcker enskildas behov av hemtjänst för dag- och kvällsinsatser mellan 06:00-23:30 samtliga veckans dagar. Alternativet att Trygg hemgångsverksamheten arbetar exempelvis dagtid måndag till fredag innebär att den enskilde kommer att få hemtjänst från både Trygg hemgång, sin valda hemtjänst samt Göteborgs Stad natthemtjänst. Det blir flera verksamheter som behöver säkra upp god kvalitet i utförandet samt att det blir parallell administration i form av ex. social dokumentation och överrapporteringar.

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)

Rambeslut för hemtjänst bedöms vara väl förenligt med den flexibilitet som krävs för Trygg hemgång oavsett vilken modell för Trygg hemgång som är aktuell.

Biståndsbesluten behöver ta höjd för att trygghetsskapande åtgärder behöver tidsutrymme.

Trygg hemgång i förhållande till andra initiativ och basverksamhet

Det är viktigt ur ett helhetsperspektiv att bedöma värdet av att ha ”separata verksamheter”

för vård och omsorg. Detta satt i relation till att upprätthålla en god kvalitet i all

verksamhet, inte minst med beaktande av rekrytering av medarbetare med hög alternativt rätt kompetens.

De flesta stadsdelar har tvärprofessionella vårdplaneringsteam som träffar den enskilde på sjukhus i samband med att det är dags för hen att lämna slutenvården. Detta team bör vara de som bedömer om den enskilde ska erbjudas Trygg hemgång oavsett modell.

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och överenskommelsen mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. innebär sannolikt att Göteborgs Stads hemtjänst- och

hemsjukvårdsverksamhet kommer få enskilda med stora vård- och omsorgsbehov i ett tidigare skede efter sjukhusvistelsen än tidigare. Att enskildas vård- och omsorgsbehov och återhämtning förändras snabbt, kan bli en effekt av detta. Trygghet och flexibilitet i insatserna blir då viktiga. En modell för Trygg hemgång bedöms stödja de syften som finns med den nya lagstiftningen.

När det gäller korttidsplatser och möjligheten att Trygg hemgång kan ersätta några korttidsplatser gör stadsledningskontoret bedömningen att det inte är möjligt med annat än med marginell effekt. Stadsdelarna har arbetat med korttidsprocessen och med att möjliggöra hemgång istället för korttidsplats vilket har effektiviserat denna verksamhet.

En variant där vårdplaneringsteamen utvecklas

En annan variant av Trygg hemgång som inte direkt svarar upp mot det ursprungliga uppdragen kan vara att komplettera vårdplaneringsteamen med undersköterska.

Dennes uppgift skulle då kunna vara att delta på vårdplaneringar för att skapa en kontakt med den enskilde och vara en förmedlande länk till den hemtjänstutförare som den enskilde väljer. Undersköterskan ska kunna möta upp den enskilde när hen kommer från sjukhuset och på så sätt kan det skapa en trygghet för den enskilde och fungera som en förmedlande länk till undersköterskekollega i hemtjänsten, oavsett om den enskilda valt privat utförare eller Göteborgs Stads hemtjänst.

För att det ska vara förenligt med valfrihetssystem enligt LOV kan undersköterskan inte vara en del av Göteborgs Stads hemtjänst. Beroende på äldreomsorgsverksamhetens omfattning i stadsdelen kan det uppskattningsvis behövas en eller två undersköterskor för en sådan modell.

Utifrån att konceptet inte prövats i någon större omfattning kan det vara lämpligt att genomföra ett par pilotverksamheter innan inrättande.

Ekonomiska förutsättning

Vilken kostnadsökning förslagen innebär skiljer sig kraftigt åt utifrån om Trygg hemgång införs som en del av ordinarie hemtjänst (modell A) eller som separat verksamhet (modell B).

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)

Stadsledningskontoret har inte sett några ekonomiska resultat i sin omvärldsbevakning ur ett långsiktigt perspektiv. Vilket innebär att det inte går att säkerställa att så är fallet.

Analyser i det kortare perspektivet innehåller att något färre korttidsplatser beviljas samt att hemtjänsttimmar kan sänkas efter att Trygg hemgång har avslutats. Totalt sett bedöms den positiva ekonomiska effekten av detta vara ytterst marginell.

Flera stadsdelsförvaltningar framför att finansiering måste säkras långsiktigt framförallt om Göteborgs Stad beslutar att införa Trygg hemgång som separat verksamhet.

Stadsledningskontoret bedömer att stadsdelsnämnderna behöver prioritera finansiering av Trygg hemgång långsiktigt om Göteborgs Stad väljer att införa Trygg hemgång. Detta gäller oavsett om Trygg hemgång utförs som en separat verksamhet eller inom ordinarie hemtjänst. Detta inte minst mot bakgrund av att stadsdelarna har organiserat Trygg hemgång i flera olika modeller över tid och att den ekonomiska konsekvensen till del varit styrande i detta.

Kostnadsökningen i hela Göteborgs Stad för Trygg hemgång i ordinarie hemtjänst (modell A) uppskattas till ca 15 mnkr och för Trygg hemgång som separat verksamhet (modell B) mellan 35-40 mnkr.

En alternativ modell där undersköterska, en till två per stadsdelsnämnd, tillförs

vårdplaneringsteamen innebär en kostnadsökning med mellan 10.5-14.5 mnkr per år för hela staden.

Karin Magnusson Planeringsledare

Anette Johannesson Avdelningschef

1(2)

Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2017-10-19

§ 32 Dnr 0435/17

Motion av David Lega (KD) och Kalle Bäck (KD) om att införa hemtagningsteam i hela Göteborgs Stad

Tidigare behandling

Bordlagt den 14 september 2017, § 30.

Handling 2017 nr 160.

Beslut

Enligt kommunstyrelsens förslag:

1. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda vilka

förutsättningar som skulle behövas, och om ekonomiska hinder föreligger, för att inrätta tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten i Göteborgs Stad. Samt att i denna utredning även belysa hur ett sådant team skulle vara förenligt med LOV.

2. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att definiera vilka kompetenser som bör ingå i ett tvärprofessionellt mottagningsteam.

3. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda om organisationen för tvärprofessionella hemtagningsteam lever upp till de krav som den nya lagen, Samverkan vid utskrivning sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft 1 januari 2018, ställer på kommunen.

4. Den av David Lega och Kalle Bäck väckta motionen ska med hänvisning till vad som framgår av yrkande från S, M, MP, V, L och KD den 23 augusti 2017 därmed anses besvarad.

__________

Expedieras Kommunstyrelsen

SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Norra Hisingen

SDN Östra Göteborg

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor

Göteborgs Stads pensionärsråd

Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(2)

Vid protokollet

Lina Isaksson 2017-10-19

Ordförande Lena Malm

Justerare Ingrid Andreae

Justerare

Åsa Hartzell

Kristdemokraterna

Inför hemtagningsteam i hela staden

För den som bedöms vara utskrivningsklar från sjukhuset så är mottagandet i den egna bostaden sällan förberett på det sätt det bör vara. Många patienter är äldre som sedan tidigare haft hemtjänst men där behovet efter utskrivningen är större. Andra patienter har för första gången behov av hemtjänst eller behov av hjälpmedel och anpassning i hemmet för att klara vardagslivet. Resan från sjukhuset görs ofta med sjukresa till ett hem som ropar tomt av ensamhet. Och även om anhöriga finns tillgängliga för att bistå så blir kontrasten mot sjukhusets ständigt tillgängliga och närvarande personal stor. Nycklar, mat, mediciner, anpassningar i boendet – det är många saker som måste fungera när du precis kommit hem från sjukhuset.

Vi vill underlätta hemgången från sjukhuset till det egna boendet genom att det införs hemtagningsteam i alla delar av staden. Det innebär att personal finns med redan när du lämnar sjukhuset, följer med i transporten hem, hjälper till vid ankomsten till bostaden, kollar att det finns mat, ordnar med läkemedel för de första dagarna och kanske gör en första

anpassning av boendet och hanterar överlämningen till rehabiliteringsteam, den ordinarie hemtjänsten när sådan är beviljad eller övergången till egenvård med stöd av primärvården.

Hemtagningsteamet ska även kunna stå för ett stöd de första dygnen till dess att vård och omsorg i hemmet fungerar tillfredsställande. Genom att underlätta hemgången från sjukhuset ökas tryggheten samtidigt som det minskar risken för snar återinläggning.

Kommunfullmäktige föreslås med anledning av ovanstående besluta:

Att Göteborg stad i samarbete med Västra Götalandsregionen inför hemtagningsteam över hela kommunen

David Lega, Kristdemokraterna

Kalle Bäck, Kristdemokraterna

2018-10-18

1

Utredning Trygg hemgång

2

Innehåll

1. Bakgrund ... 3

2. Utredningens bemanning ... 3

3. Omvärldsbevakning ... 3

3.1 Sveriges Kommuner och Landsting ... 3

3.2 Stockholms stad ... 4

3.3 Malmö stad... 4

4. Definition ... 5

5. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 5 6. Initiativ inom Göteborgs Stad... 5

6.1 ASIH ... 5

6.2 Mobil Närvård ... 6

6.3 Korttidsplatser ... 6

6.4 Stadsdelsnämndernas nuvarande organisering för Trygg hemgång ... 6

7. Rambeslut för hemtjänst ... 7

8. Två alternativa modeller till genomförande av Trygg hemgång ... 8

8.1 Gemensamt för modell A och B ... 8

8.1.1 Syfte och målsättning ... 8

8.2 Modell A, Trygg hemgång inom ordinarie hemtjänst ... 9

8.3 Modell B Trygg hemgång som egen verksamhet ... 10

9. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning ... 11

9.1 Förutsättningar för införande ... 11

9.2 Trygg hemgång i förhållande till andra initiativ och basverksamhet ... 12

9.3 En variant där vårdplaneringsteamen utvecklas ... 13

9.4 Ekonomiska förutsättning ... 13

9.4.1 Modell A, Trygg hemgång inom ordinarie hemtjänst ... 14

9.4.2 Modell B, Trygg hemgång som separat verksamhet ... 14

9.4.3 Utveckling av vårdplaneringsteamen ... 14

Bilagor ... 15

3 1. Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade 2017-10-19 §32, handling 2017 nr 160 följande:

1. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som skulle behövas, och om ekonomiska hinder föreligger, för att inrätta

tvärprofessionella mottagningsteam i hemtjänsten i Göteborgs Stad samt att i denna utredning även belysa hur ett sådant team skulle vara förenligt med LOV.

2. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att definiera vilka kompetenser som bör ingå i ett tvärprofessionellt mottagningsteam.

3. Kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda om organisationen för tvärprofessionella hemtagningsteam lever upp till de krav som den nya lagen,

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft 1 januari 2018, ställer på kommunen.

2. Utredningens bemanning

Planeringsledare på stadsledningskontoret har utrett frågan utifrån kommunfullmäktiges beslut. En arbetsgrupp har knutits till utredningen och har bestått av professionerna MAS, MAR, områdeschef hälso- och sjukvård, områdeschef hemtjänst och korttidsboende, områdeschef myndighetsutövning samt SAS. Representanterna kom från

stadsdelsnämnderna Angered, Östra Göteborg, Örgryte-Härlanda, Västra Hisingen och Norra Hisingen.

3. Omvärldsbevakning

3.1 Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en skrift som handlar om trygg hemgång för effektivare och säkrare utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Syftet med skriften är att beskriva Trygg hemgång och särskilt lyfta fram de kritiska frågorna som en kommun bör ta ställning till när tjänsten utformas.

SKL har valt att utgå från tre steg i upplägget;

1. Målgrupp och urvalsprocess 2. Mål och styrning

3. Arbetssätt och organisation

SKL skriver att utgångspunkter i Trygg hemgång är att:

• Individer har ett stort och föränderligt behov av mer omfattande vård och omsorgsinsatser den första tiden efter en sjukhusutskrivning.

• Trygghetsskapande åtgärder kan öka individers trygghet och självständighet i den dagliga livsföringen efter utskrivning från sjukhus.

• Omhändertagande i eget boende kan innebära högre kvalitet och effektivitet jämfört med andra boendeformer.

• En specialiserad verksamhet som hanterar utskrivning och hemgång kan avsevärt

korta ledtider och möjliggöra en smidigare utskrivningsprocess.

4

SKL har beskrivit några centrala principer i Trygg hemgång. Det handlar om:

• Teambaserade, tvärprofessionella och målinriktade insatser

• Specialisering minskar återinskrivning och förbättrar bedömningar

• Målet är att förebygga sluten vård

• Uppdelning underlättar planering och utförande

Med uppdelning menas att behovet av en tydlig uppdelning mellan Trygg hemgång och kommunens ordinarie verksamheter kan liknas vid uppdelning mellan akut och planerad sjukhusvård. Det är helt enkelt stora skillnader i verksamheternas karaktär och logik, där uppdelningen underlättar planering och effektivt utförande.

Inom organisation beskriver SKL identifiering av målgrupp för Trygg hemgång samt beslut som ligger till grund för insatsen. SKL skriver att när bedömning om tillhörande av

målgrupp är gjord bör den komma till kommuns biståndsenhet som därefter beviljar tjänsten Trygg hemgång. Trygg hemgång kan ges med stöd av 4.1 § socialtjänstlagen. Om den enskilde är äldre kan det också från och med 1 juli 2018 beviljas utifrån 4.2§

socialtjänstlagen, förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre.

Angående hur länge den enskilde kan få sitt stöd av Trygg hemgång skriver SKL att det varierar i kommunerna från ett antal dagar till flertalet veckor.

3.2 Stockholms stad

Stockholms stad har sedan 2016 tre pilotprojekt som de kallar Tryggt mottagande i hemmet.

Projekten pågår inom tre stadsdelsnämnder och projektledaren är anställd på Äldreförvaltningen.

Projektet finansieras via de statliga medlen för ökad bemanning. Målet med Tryggt mottagande i hemmet är att den äldre ska uppleva en trygg och hållbar hemgång till hemmet samt att på sikt ska antalet återinskrivningar och behov av hemtjänst minska.

Det finns ett team per stadsdel som består av fyra undersköterskor. Undersköterskorna är organiserade hos beställarenheten (myndighetsutövningen) vid de tre

stadsdelsförvaltningarna. Teamet med undersköterskorna arbetar dagtid måndag till fredag.

Verksamheten är inte en del av den utförande hemtjänsten inom valfrihetssystemet (LOV).

Om den enskilde har behov av insatser kvällar, nätter och helger är det den enskildes ordinarie hemtjänst som ger stödet. Biståndshandläggarna avgör om den enskilde är aktuell för Tryggt mottagande i hemmet och i förekommande fall erbjuds då den enskilde att få denna verkställighet.

Stockholms Stad har inget hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende. Undersköterskan i teamet ansvarar för att hjälpa den enskilde med att ta nödvändiga kontakter med ex.

distriktsjuksköterska, husläkare, arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.

3.3 Malmö stad

Malmö stad har en nämnd för all vård och omsorg i staden. Tidigare hade Malmö fem stadsområden för motsvarande verksamhet. När de var organiserade i stadsområden utarbetades olika modeller för att skapa en trygg hemgång, detta oftast efter en sjukhusvistelse.

Malmö har nyligen gjort en genomlysning av hur de ska arbeta framöver och har kommit

fram till att de ska arbeta för en modell där den tryggare hemgången integreras i ordinarie

5

hemtjänst. De vill arbeta för att kontaktmannaskapet stärks samt främja och stärka teamsamverkan då de bedömer att detta är nödvändigt för att klara framtida snabbare hemgångar men också för att stärka kompetensen i verksamheten och att öka tryggheten för brukaren.

4. Definition

Det finns en mängd benämningar på verksamheter med syfte att skapa en trygg hemgång efter sjukhusvistelse. Benämningar som stadsledningskontoret stött på inom utredningen är hemplaneringsteam, hemtagningsteam, kom-hem-team, trygg hemgång, tryggt mottagande i hemmet och mottagningsteam.

Inom de olika initiativ som finns och har funnits i Göteborgs Stad återfinns flera av dessa benämningar.

Stadsledningskontoret har i utredningen valt att använda begreppet Trygg hemgång med motivering att SKL inom sin rapport funnit att detta förfaller vara den vanligaste

benämningen samtidigt som innebörden är enkel att förstå.

5. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Riksdagen beslutade 2017-06-15 om lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller från 1 januari 2018. Den ersätter nuvarande lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL).

Den nya lagen syftar bland annat till att åstadkomma en god vård där ledtiderna mellan sluten vård och vård och omsorg i hemmet kan hållas så korta som möjligt, samt att onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt ska undvikas. Lagen ställer nya krav på parterna med fokus på gemensamt ansvar, samverkan, nya arbetssätt, att arbeta med ständiga

förbättringar tillsammans och samordna gemensamma insatserna kring individen i en samordnad individuell plan. Personens medbestämmande och delaktighet i planeringen ska beaktas. Öppenvården får ett uttalat ansvar för samordning och planering av insatser som krävs för en fortsatt vård, stöd och omsorg i hemmet.

I lagstiftningen anges att landsting och kommun i samråd ska utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vidare får landsting och kommun träffa en överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt eller med annat belopp än det som bestäms inom lagstiftningen.

6. Initiativ inom Göteborgs Stad

Göteborgs Stad och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) startade år 2011 fyra team med uppdrag att utföra avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). ASIH-teamen är

multiprofessionella och har till uppgift att erbjuda avancerad sjukvård i hemmet alla dagar i veckan och dygnet runt för patienter över 18 år. Målgruppen är främst patienter med obotlig sjukdom i behov av specialiserad palliativ vård som vill och kan vårdas i hemmet. En annan grupp är patienter med ett sjukdomstillstånd som under en begränsad period kräver

avancerad vård i hemmet. För att bli en ASIH patient ska hen också vara i behov av hela det

6

multiprofessionella teamets kompetens. De yrkesprofessioner från Göteborgs Stad som ingår i teamet är sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt fysioterapeuter/sjukgymnaster.

Palliativa sektionen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset står för kurator- och läkarresurser. ASIH-teamen organiserades utifrån fyra geografiska områden där utföraransvaret för den kommunala delen av den avancerade hälso- och sjukvården

placerades i fyra stadsdelar: Lundby (ASIH Hisingen), Örgryte-Härlanda (ASIH Nordost), Askim-Frölunda-Högsbo (ASIH Väster) och Centrum (ASIH Centrum). Varje team ansvarar för samtliga invånare i två eller tre stadsdelar.

Om patienten är i behov av hemtjänst handläggs och utförs den inom respektive hemtjänstutförare.

6.2 Mobil Närvård

Mobil närvård är ett av fem fokusområden i den handlingsplan som arbetades fram efter att hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götaland fick i uppdrag av hälso- och

sjukvårdsutskottet 2011 att ta fram en handlingsplan för att stödja utvecklingen och förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Handlingsplanens mål och

aktiviteter är att uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och sträva efter att våra gemensamma resurser används på bästa möjliga effektiva sätt.

Syftet med Mobil Närvård är att tillse tillgången av hembesök av läkare för de mest sjuka äldre. Arbetssättet finns nu permanentat i Krav- och kvalitetsboken för vårdval vårdcentral

6.3 Korttidsplatser

Göteborgs Stad har korttidsplatser som bland annat är till för enskilda som har behov av service, omsorg och vård som inte kan tillgodoses inom ordinärt boende. Korttidsplats ska vara en kortvarig insats. Målet ska i första hand vara att den enskilde kan återgå till ordinärt boende och ska alltid övervägas innan beslut om korttidsplats fattas.

I denna utredning tas korttidsplatser upp för att det kan vara samma personer som vistas på korttidsplats som kan vara aktuella för Trygg hemgång.

6.4 Stadsdelsnämndernas nuvarande organisering för Trygg hemgång

Stadsdelsförvaltningarna har prövat olika modeller för trygg hemgång och utifrån erfarenheter gjort förändringar över tid.

Stadsledningskontoret har ställt frågor i utredningen till samtliga stadsdelsförvaltningars äldre och hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Frågorna som ställts är följande:

1. Har stadsdelsförvaltningen valt att organisera sig på särskilt sätt utifrån att enskilda kommer hem från sjukhuset?

Om ja, hur? Vilka professioner finns med i arbetet?

2. Har ni under senaste åren (max fem år tillbaka) haft en annan organisering som ni valt att gå ifrån? Varför i så fall?

3. Vill ni göra något ytterligare medskick till utredningen?

7

Samtliga stadsdelar har eller har haft specifika koncept för Trygg hemgång. Modellerna skiljer sig åt en del.

Ingen av stadsdelarna har kvar specifika Trygg hemgångsteam där professioner som biståndshandläggare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter samt

fysioterapeuter/sjukgymnaster ingår.

Minst sju av nämnderna har haft sådana team och även lagt ned dem innan valfrihetssystem enligt LOV var infört. Det övervägande skälet till att de lagts ned är att det blir för

kostsamt. Variationer i behov hos enskilda av Trygg hemgång i relation till personalstat och verksamhetens omfattning har varit svårt att hantera utifrån ett försvarbart ekonomiskt perspektiv. En annan anledning har varit att enskilda har blivit missnöjda med den ordinarie hemtjänsten, när de efter en kortare tid i Trygg hemgång erbjuds hemtjänst inom den

ordinära hemtjänstverksamheten. Det har blivit för stora kvalitetsskillnader mellan Trygg hemgång och ordinarie hemtjänst.

Flera stadsdelsförvaltningar skickar med utredningen att finansieringen behöver säkras långsiktigt om Göteborgs Stad väljer att inrätta tvärprofessionella Trygg hemgångsteam.

De flesta stadsdelarna har ett koncept för Tryggt mottagande i samband med att den

enskilde kommer hem från sjukhus samt ibland utifrån andra specifika situationer såsom ex.

hem från korttidsboende. Dessa modeller bygger på att ordinarie hemtjänst och hemsjukvård arbetar strukturerat utifrån ett framtaget koncept. Vissa stadsdelar låter rambeslutet för hemtjänst vara något generösare än normalt under några få veckor för att möjliggöra ex. trygghetsskapande och/eller rehabiliterande insatser.

De flesta stadsdelar har utöver detta vårdplaneringsteam bestående av biståndshandläggare och legitimerad personal. Vårdplaneringsteamet genomför vårdplaneringar på sjukhus för enskilda som sjukhusen aktualiserar behov av socialtjänstinsatser och/eller hälso- och sjukvårdsåtgärder. I några stadsdelar utgör vårdplaneringsteamen stommen i Tryggt mottagande i samband med att den enskilde går hem från sjukhuset.

En av stadsdelarna har kompletterat vårdplaneringsteamet med en undersköterska.

Undersköterskan deltar på vårdplaneringar och därefter varit den person som mött upp brukaren efter hemgång. Detta har skapat trygghet.

7. Rambeslut för hemtjänst

Göteborgs Stad tillämpar rambeslut inom hemtjänsten. Om den enskilde önskar, ska handläggaren fatta ett traditionellt insatsbeslut istället för ett rambeslut. Om handläggaren bedömer att det i det enskilda fallet är mer lämpligt med ett insatsbeslut ska ett insatsbeslut fattas.

Rambeslut om hemtjänst ska utformas så att det framgår vad den enskilde ansökt om, att den enskilde fått sin ansökan beviljad samt hur många timmar per vecka som beviljats.

Beslutet ska hänvisa till de behov och den målsättning som finns beskrivna i

beslutsunderlaget och som den enskilde ska få ta del av. Beslutsunderlaget och beslutet anger ramarna för den enskildes stöd och hjälp.

I beslutet ska den enskilde informeras om att hen förfogar över den beviljade tiden och

erbjudas att, tillsammans med kontaktpersonalen i hemtjänsten, upprätta en

8

genomförandeplan. I genomförandeplanen ska dokumenteras vilka insatser som ska utföras, hur de ska utföras och hur den beviljade tiden ska fördelas under en längre schemaperiod.

Syften med rambeslut är att möjliggöra flexibilitet i genomförandet samt öka den enskildes delaktighet och självbestämmande.

8. Två alternativa modeller till genomförande av Trygg hemgång

Trygg hemgång kan organiseras och bemannas utifrån olika modeller för genomförande.

Stadsledningskontoret har speglat två genomförandemodeller, som förtydligas genom att kalla den A och B.

A. Genomförandet av Trygg hemgång sker inom ordinarie hemtjänst och blir en del av den konkurrensutsatta hemtjänsten.

B. Trygg hemgång är i en separat verksamhet.

Trots olika genomföranden är det många gemensamma utgångspunkter som identifierats och ligger till grund för modellerna Trygg hemgång. Vad som är gemensamt beskrivs under kommande rubrik.

Modellerna är relativt översiktligt beskrivna. Riktlinjer och/eller anvisningar behöver arbetas fram om det fattas beslut om att Trygg hemgång ska genomföras i hela Göteborg.

8.1 Gemensamt för modell A och B

• Modellerna är förenliga med valfrihetssystem enligt LOV.

• Modellerna stödjer lagstiftning och överenskommelse utifrån lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

• Modellerna har samma definierade syften och målsättning.

• Modellerna har samma målgruppsdefinition

• Beslut till enskild om Trygg hemgång

• Skapa trygg och säker hemgång från sjukhus

• Färre antal personer med betalningsansvar på sjukhus

• Säkerställa att den enskilde får rätt omsorg och vård i hemmet

• Fler personer får stöd i ordinärt boende istället för på korttidsplats

• Stödja den enskildes självständighet genom rehabiliterande förhållningssätt

• Forma stödet utifrån personcentrerad vård och omsorg

• Tvärprofessionellt stöd till den enskilde

8.1.2 Målgruppsdefinition

Det är svårt göra en definitiv målgruppsdefinition eftersom varje individ är unik. Trygg hemgång ska vara till för enskilda som har behov personlig vård (IBIC) från hemtjänst och behov av hemsjukvård samt har något av nedanstående behov. Sjukhusvistelse eller

korttidsvistelse har inneburit ett förändrat omsorgs- och vårdbehov som kräver särskilt

9

individuellt anpassat stöd. Vanligaste målgruppen är ”multisjuka äldre”, men ingen åldersgräns bör finnas för att få del av tjänsten.

1. Behov av trygghetsskapande hemgång från sjukhus eller korttidsvistelse 2. Behov av rehabiliterande hemgång från sjukhus eller korttidsboende 3. Behov av en hög flexibilitet i insatserna efter hemgång från sjukhus eller

korttidsboende.

8.1.3 Hur identifieras målgruppen till Trygg hemgång?

Det bör vara biståndshandläggare/socialsekreterare som tillsammans med legitimerad personal som avgör när den enskilde har behov av Trygg hemgång. Oftast sker detta i samband med vårdplanering/samordnad individuell planering (SIP). Det ska framgå i biståndshandläggarens utredning samt legitimerad personals patientdokumentation att insatserna/åtgärderna ska ges i form av Trygg hemgång.

8.1.4 Biståndsbeslut till Trygg hemgång

Riktlinjerna för hemtjänst innebär att handläggare fattar ett rambeslut för hemtjänst.

Rambeslutet är utformat så att den enskilde beviljas ett antal timmar per vecka.

För Trygg hemgång bör biståndet beviljas i två veckor för att därefter följas upp.

Det är viktigt att det framgår vilken målsättning som finns med beslutet och vilka

trygghetsskapande åtgärder som bedöms nödvändiga för att den enskilde ska få det stöd och den trygghet som behövs inom Trygg hemgång. Det är viktigt att handläggaren i

bedömning av tid beaktar att tid behövs för trygghetsskapande åtgärder.

8.1.5 Hälso- och sjukvårdsåtgärder i Trygg hemgång

Varje legitimerad yrkesprofession (sjuksköterska/arbetsterapeut/fysioterapeut) agerar utifrån sin profession och ansvar.

Legitimerad personal delegerar eller ordinerar till undersköterskor/vårdbiträden aktuella hälso- och sjukvårdsåtgärder som de bedömt ska utföras.

Det är viktigt att den legitimerade personalen finns i nära stöd till

undersköterskor/vårdbiträden för att skapa den trygghet som patienten behöver.

8.2 Modell A, Trygg hemgång inom ordinarie hemtjänst

Innebär att samtliga hemtjänstförare behöver arbeta med en modell för Trygg hemgång.

Med tanke på att hemtjänstutförandet sker både av privata utförare och Göteborgs Stads hemtjänst och att förfrågningsunderlag respektive överenskommelse ligger till grund för genomförandet behöver genomförandet ske på så lika sätt som möjligt i hela staden.

Stadsdelarnas vårdplaneringsteam bör utgöra en länk till den aktuella hemtjänstutföraren.

Utförandet bör präglas av en hög personalkontinuitet för att skapa den extra trygghet som behövs samt möjliggöra hög flexibilitet i insatserna. Det är viktigt att genomförandeplan görs tillsammans med den enskilde i ett tidigt skede.

Den enskildes ordinarie tillhörande hemsjukvård blir ansvarig utförare av Trygg hemgång.

Patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast bör arbeta med

hög personkontinuitet gentemot den enskilde samt ge hemtjänstpersonal ett nära och aktivt

stöd.

10

I denna typ av modell kommer det tvärprofessionella teamet omformas inför varje gång en enskild är aktuell för Trygg hemgång.

Biståndshandläggare/socialsekreterares roll i Trygg hemgång är att, utöver det som normalt genomförs i samband med handläggning, tillse att utredningen/uppdraget till utförande hemtjänst är tydligt utifrån vad varje enskild person specifikt behöver inför Trygg hemgång. Trygg hemgång där korta beslutstider gäller innebär också tät uppföljning.

8.3 Modell B Trygg hemgång som egen verksamhet

En förutsättning för Trygg hemgång som egen verksamhet är att den inte är ett krav i förförfrågningsunderlag och överenskommelse. Det innebär att verksamheten bör ligga separerad från Göteborgs Stads hemtjänst och de privata utförarna.

Trygg hemgång som egen verksamhet finns beskriven i SKL rapport Trygg hemgång.

Inledningsvis så står det ”Trygg hemgång avser den kommunala verksamhet som ansvarar för individens vård och omsorg i hemmet efter en sjukhusvistelse fram till den tidpunkt då ordinarie hemtjänst och hemsjukvård tar vid och skiljer sig i utformning och målsättning från ordinarie hemtjänst och hemsjukvård genom att tjänsten är tidsbegränsad och syftar till att så snabbt som möjligt utveckla eller återta individens tidigare funktionsförmåga och självständighet”.

SKL skriver vidare i sin rapport att ”alla insatser som faller inom Trygg hemgång förläggs i första hand på dag och kvällstid och utförs av omsorgspersonal. Det finns ett stort värde i att personalen i Trygg hemgång har en arbetstid som innefattar samtliga moment i den dagliga livsföringen hos individerna för att säkra en kontinuitet i omhändertagandet, framförallt då målsättningen är trygghet och att öka självständigheten genom ett rehabiliterande arbetssätt”.

Trygg hemgång som en egen verksamhet innebär att flera professioner samlas i ett team för att ge enskilda vård och omsorg utifrån både hälso- och sjukvård och socialtjänst i enlighet med kommunens ansvar.

Ett sådant multiprofessionellt team bör bestå av:

• Sjuksköterskor

• Undersköterskor/omsorgshandledare

• Arbetsterapeuter

• Fysioterapeuter/sjukgymnaster

• Biståndshandläggare/socialsekreterare

För att inte enskilda ska behöva ha både Trygg hemgångteam och vald hemtjänst i enlighet med SKL:s bedömning bör teamet, och då framförallt undersköterskorna, ha arbetstid som täcker enskildas behov av hemtjänst för dag- och kvällsinsatser mellan 6,00-23,00 samtliga veckans dagar.

Alternativet att Trygg hemgångsverksamheten arbetar exempelvis dagtid måndag till fredag innebär att den enskilde kommer att få hemtjänst från både Trygg hemgång, sin valda hemtjänst samt Göteborgs Stad natthemtjänst. Det blir flera verksamheter som behöver säkra upp god kvalitet i utförandet samt att det blir parallell administration i form av ex.

social dokumentation och överrapporteringar.

11

Två-tre veckor tidslängd för den enskilde i Trygg hemgång bedöms rimligt för att nå målsättning och syfte med verksamheten.

Stadsdelsförvaltningarna har bedömt att det i genomsnitt utifrån målgruppsdefinitionen (se 8.1.2) kan vara aktuellt för cirka två till tre brukare per stadsdel samtidigt att få Trygg hemgång i modell B. Det innebär att det blir en väldigt liten verksamhet. Samverkan mellan två till tre stadsdelar har värderats och bedömningen är att det kommer innebära en hög resetid mellan besöken och att besökstider kan komma krocka framförallt morgon, lunch och kväll.

Biståndshandläggare/socialsekreterares roll i Trygg hemgång är att, utöver det som normalt genomförs i samband med handläggning, tillse att utredningen/uppdraget till teamet för Trygg hemgång är tydligt utifrån vad varje enskild person specifikt behöver inför Trygg hemgång. Trygg hemgång där korta beslutstider gäller innebär också tät uppföljning.

Handläggaren har också ett ansvar för att informera och vägleda den enskilde i att välja utförare.

Även i denna modell bör stadsdelarnas vårdplaneringsteam utgöra en länk till Trygg hemgång.

9. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning

Grundläggande för socialtjänstens insatser är att de ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska alltid stödja en säker och trygg hemgång från sjukhus. Allt annat vore att tvivla på att insatserna ges med god kvalitet till den enskilde. Som ovan beskrivet arbetar

stadsdelsförvaltningarna redan idag med att det ska vara en Trygg hemgång för personer som går hem från sjukhus eller korttidsplats.

Vissa stadsdelar har mer strukturerade modeller för detta och andra arbetar med det utifrån enskildas individuella behov inom det normala arbetssättet.

Ska Göteborgs Stad arbeta med Trygg hemgång utifrån att Göteborgs Stad definierar att man erbjuder Trygg hemgång bör det vara en gemensam modell för hela Göteborgs Stad samt att Trygg hemgång bör vara en kvalitetshöjning.

Inför Göteborgs Stad Trygg hemgång behöver detta tydliggöras i förfrågningsunderlaget för hemtjänst oavsett modell.

Om Trygg hemgång införs inom ordinarie hemtjänst, modell A kommer det få en större påverkan för privata utförare och för Göteborgs Stads hemtjänst. Det innebär nya och högre krav på utförare av hemtjänst. Om Göteborgs Stad beslutar sig för en modell för Trygg hemgång i den ordinarie verksamheten, modell A är det viktigt att hemsjukvårdens legitimerade personal arbetar på samma sätt oavsett om den enskilde har valt privata utförare eller Göteborgs Stads hemtjänst.

Skulle Trygg hemgång utföras som en separat verksamhet, modell B behöver den ligga

utanför Göteborgs Stads hemtjänst för att säkerställa konkurrensneutraliteten. Det innebär

12

ur ett LOV-perspektiv att den enskilde som får Trygg hemgång väljer utförare senare i processen.

För att inte enskilda ska behöva ha både Trygg hemgångteam (modell B) och vald

hemtjänst under tiden Trygg hemgång pågår (två-tre veckor normalt sett) bör teamet och då framförallt undersköterskorna ha arbetstid som täcker enskildas behov av hemtjänst för dag- och kvällsinsatser mellan 6,00-23,30 samtliga veckans dagar.

Alternativet att Trygg hemgångsverksamheten arbetar exempelvis dagtid måndag till fredag innebär att den enskilde kommer att få hemtjänst från både Trygg hemgång, sin valda hemtjänst samt Göteborgs Stad natthemtjänst. Det blir flera verksamheter som behöver säkra upp god kvalitet i utförandet samt att det blir parallell administration i form av ex.

social dokumentation och överrapporteringar.

Några stadsdelsförvaltningar som haft men avvecklat Trygg hemgång som egen verksamhet (motsvarande modell B) beskriver att enskilda upplevde kvaliteten mycket god under tiden som Trygg hemgång pågick vilket blev ett bekymmer då enskilda sedan skulle få sin fortsatta vård och omsorg inom den ordinarie verksamheten. Svårigheter att få

kostnadseffektivitet i Trygg hemgång var sedan ett tungt vägande skäl för byte av modell där i stället Trygg hemgång blev en del av den ordinarie verksamheten.

Det är givetvis en balansgång att ha en god kvalitet som även är kostnadseffektiv. Detta är säkert ett av skälen till att koncepten för Trygg hemgång förändras löpande både inom Göteborg och i andra kommuner.

Rambeslut för hemtjänst bedöms vara väl förenligt med den flexibilitet som krävs för Trygg hemgång oavsett vilken modell för Trygg hemgång som är aktuell. Biståndsbesluten

behöver ta höjd för att trygghetsskapande åtgärder behöver tidsutrymme.

9.2 Trygg hemgång i förhållande till andra initiativ och basverksamhet

Det är viktigt ur ett helhetsperspektiv att bedöma värdet av att ha ”separata verksamheter”

för vård och omsorg. Detta satt i relation till att upprätthålla en god kvalitet i all

verksamhet, inte minst med beaktande av rekrytering av medarbetare med hög alternativt rätt kompetens.

De flesta stadsdelar har tvärprofessionella vårdplaneringsteam som träffar den enskilde på sjukhus i samband med att det är dags för hen att lämna slutenvården. Detta team bör vara de som bedömer om den enskilde ska erbjudas Trygg hemgång oavsett modell.

Under rubrikerna 6.1 och 6.2 finns ASIH och mobila team beskrivna. Enskilda som erbjuds dessa team, primärt mobila team, kan vara brukare som också skulle kunna vara aktuella för Trygg hemgång. Kanske framförallt om Trygg hemgång är en separat verksamhet.

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (beskrivs under rubrik 5) och överenskommelsen mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra

Götalandsregionen. innebär sannolikt att Göteborgs Stads hemtjänst- och

hemsjukvårdsverksamhet kommer få enskilda med stora vård- och omsorgsbehov i ett tidigare skede efter sjukhusvistelsen än tidigare. Att enskildas vård- och omsorgsbehov och återhämtning förändras snabbt, kan bli en effekt av detta. Trygghet och flexibilitet i

insatserna blir då viktiga.

13

En modell för Trygg hemgång bedöms stödja de syften som finns med den nya lagstiftningen.

När det gäller korttidsplatser och möjligheten att Trygg hemgång kan ersätta några

korttidsplatser gör stadsledningskontoret bedömningen att det inte är möjligt med annat än med marginell effekt. Stadsdelarna har redan arbetat med korttidsprocessen och med att möjliggöra hemgång istället för korttidsplats vilket har effektiviserat denna verksamhet.

9.3 En variant där vårdplaneringsteamen utvecklas

En annan variant av Trygg hemgång som inte direkt svarar upp mot det ursprungliga uppdragen kan vara att komplettera vårdplaneringsteamen med undersköterska.

Dennes uppgift skulle då kunna vara att delta på vårdplaneringar för att skapa en kontakt med den enskilde och vara en förmedlande länk till den hemtjänstutförare som den enskilde väljer. Undersköterskan ska kunna möta upp den enskilde när hen kommer från sjukhuset och på så sätt kan det skapa en trygghet för den enskilde och fungera som en förmedlande länk till undersköterskekollega i hemtjänsten, oavsett om den enskilda valt privat utförare eller Göteborgs Stads hemtjänst.

För att det ska vara förenligt med valfrihetssystem enligt LOV kan undersköterskan inte vara en del av Göteborgs Stads hemtjänst.

Beroende på äldreomsorgsverksamhetens omfattning i stadsdelen kan det uppskattningsvis behövas en eller två undersköterskor för en sådan modell.

Utifrån att konceptet inte prövats i någon större omfattning kan det vara lämpligt att genomföra ett par pilotverksamheter innan inrättande.

9.4 Ekonomiska förutsättning

Ett inrättande av Trygg hemgång kommer innebära viss kostnadsökning utifrån att de enskilda bör erbjudas en kvalitetshöjning i form av ex, hög personalkontinuitet och flexibilitet i insatserna för att kalla det Trygg hemgång. På något sätt måste det vara

”någonting mera” än den ordinarie hemtjänsten. Detta innebär att det behöver finnas mer

”luft” i planeringen än för traditionell planering av hemtjänst och hemsjukvård.

Kostnadsökningen behöver sättas i sammanhanget att ett tryggt omhändertagande initialt kan innebära mindre behov av vård och omsorg framåt samt att korttidsplats och

betalningsansvar till sjukhus undviks. Detta är ett av syftena med inrättandet.

Stadsledningskontoret har inte sett några ekonomiska resultat i sin omvärldsbevakning ur ett långsiktigt perspektiv. Vilket innebär att det inte går att säkerställa att så är fallet.

Analyser i det kortare perspektivet innehåller att något färre korttidsplatser beviljas samt att hemtjänsttimmar kan sänkas efter att Trygg hemgång har avslutats. Totalt sett bedöms den positiva ekonomiska effekten av detta vara ytterst marginell.

Flera stadsdelsförvaltningar framför att finansiering måste säkras långsiktigt framförallt om Göteborgs Stad beslutar att införa Trygg hemgång som separat verksamhet.

Stadsledningskontoret bedömer att stadsdelsnämnderna behöver prioritera finansiering av

Trygg hemgång långsiktigt om Göteborgs Stad väljer att införa Trygg hemgång.

14

Detta gäller oavsett om Trygg hemgång utförs som en separat verksamhet eller inom ordinarie hemtjänst. Detta inte minst mot bakgrund av att stadsdelarna har organiserat Trygg hemgång i flera olika modeller över tid och att den ekonomiska konsekvensen till del varit styrande i detta.

Vilken kostnadsökning det innebär skiljer sig kraftigt åt utifrån om det är modell A eller B som är aktuell.

9.4.1 Modell A, Trygg hemgång inom ordinarie hemtjänst

När det gäller ökade personalresurser för Trygg hemgång i ordinarie verksamhet innebär det både viss högre biståndstid för trygghetsskapande åtgärder samt för att det ska finnas mer ”luft” och större flexibilitet i planeringen i modell Trygg hemgång. En högre

bemanning av legitimerad personal behövs också för arbetssättet.

Kostnadsberäkningen är uppskattningar och bygger på en årsarbetare legitimerad personal, en högre kringtid (17 procent högre timersättning) samt något högre biståndstid för

trygghetsskapande åtgärder. Utökade biståndstiden bygger på erfarenheter i ett par stadsdelar.

Utifrån ovan uppskattning innebär det en kostnadsökning med ca 1,5 mnkr per stadsdel eller ca 15 mnkr för hela staden.

9.4.2 Modell B, Trygg hemgång som separat verksamhet

Stadsdelsförvaltningarnas bedömning är att cirka två-tre brukare kan vara aktuella åt

gången. Samverkan mellan flera stadsdelar genom att dela på Trygg hemgångsteam bedöms utifrån enskildas behov bli svårt samordningsmässigt.

Stadsledningskontoret har ovan bedömt att det är fördelar att Trygg hemgångsteam arbetardag- och kväll (6,00-23,30) veckans och årets alla dagar.

En kostnadsuppskattning som bygger på en fördelning av arbetstid mellan undersköterskor på 80 procent och sjuksköterska/arbetsterapeut/fysioterapeut med 20 procent innebär cirka mellan 3.5 mnkr och 4 mnkr per stadsdelsnämnd och år i ökade kostnader. På en hela staden nivå innebär det mellan 35 och 40 mnkr i kostnadsökning per år.

I denna uppskattade kostnad ingår personal som har mer luft i scheman än vad som är möjligt inom den ordinarie hemtjänsten. Trygg hemgångsteamet är också bemannande för att med kort varsel ta emot mellan tre-fem brukare.

9.4.3 Utveckling av vårdplaneringsteamen

Vårdplaneringsteam som kompletteras med en undersköterska är en annan variant på Trygg hemgång. Se punkt 9.3

Beroende på äldreomsorgsverksamhetens omfattning i stadsdelen kan det uppskattningsvis

behövas en eller två undersköterskor för en sådan modell. Uppskattningsvis räknas på

mellan 13 årsarbetare till 18 årsarbetare vilket innebär en kostnadsökning mellan 10.5 mnkr

och 14.5 mnkr per år för hela staden.

15 Bilagor

1. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

2. Trygg hemgång, Sveriges Kommuner och Landsting, beställningsnummer 978-91-

7585-482-3.

1

Svensk författningssamling

Lag

om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård;

utfärdad den 22 juni 2017.

Enligt riksdagens beslut¹ föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll och tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om

1. samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den lands- tingsfinansierade öppna vården,

2. hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna, och

3. kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter.

Det som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

Lagens syfte

2 § Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar.

Uttryck i lagen

3 § I denna lag avses med

1. hälso- och sjukvård: åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt sjuktransporter,

2. socialtjänst: insatser för en enskild enligt författningarna om socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade samt insatser enligt de sär- skilda författningarna om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare,

1Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18, rskr. 2016/17:326.

SFS 2017:612

Utkom från trycket den 30 juni 2017

2

SFS 2017:612 3. sluten vård: hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning,

4. öppen vård: annan hälso- och sjukvård än sluten vård, och

5. utskrivningsklar: att en patients hälsotillstånd är sådant att den behand- lande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården.

2 kap. Inskrivningsmeddelande och planering Inskrivningsmeddelande

1 § Om den behandlande läkaren, när en patient skrivs in i den slutna vården, bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjäns- ten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande.

Om insatser bedöms behövas från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska inskrivningsmeddelandet även skickas till den landstings- finansierade öppna vården.

2 § Ett inskrivningsmeddelande ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress samt om beräknad tidpunkt för utskrivning.

3 § Ett inskrivningsmeddelande ska skickas senast 24 timmar efter det att patienten har skrivits in i den slutna vården. Om den behandlande läkaren först senare under vårdförloppet bedömer att en patient kan komma att behöva insatser enligt 1 §, ska den slutna vården skicka inskrivningsmed- delandet senast 24 timmar efter det att den behandlande läkaren gjorde den bedömningen.

4 § Om den beräknade tidpunkten för utskrivning ändras efter det att ett inskrivningsmeddelande har skickats, ska den slutna vården så snart det är möjligt underrätta de berörda enheterna om den nya beräknade tidpunkten för utskrivning.

Fast vårdkontakt i den öppna vården

5 § När en enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande i fråga om en patient, ska verksamhetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. Verksamhetschefen ska utse den fasta vårdkontakten innan patienten skrivs ut från den slutna vården.

Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten, får denne fortsätta att vara patientens fasta vårdkontakt.

Planering inför patientens utskrivning

6 § När en berörd enhet inom socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande, ska enheten börja sin planering av de insatser