• No results found

Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Master of Science Programme in Energy engineering

Omfattning: 300 högskolepoäng

Examen:

Civilingenjörsexamen i energiteknik. Examensbeskrivningen återfinns på:

http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/examensbeskrivningar.html Nivåtillhörighet: Avancerad nivå

Programkod: TYCEN

Fastställande:

Fastställd 2007-03-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och reviderad 2008-08-25, 2012-03-01

Ikraftträdande:

2007-07-01; reviderad version från 2008-08-25 Ansvarig instans: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet (Tekniska högskolan)

Utbildningens mål

Beskrivning av utbildning på avancerad nivå Se Högskolelagen 1 kap §§ 8-9.

Nationella mål för civilingenjörsexamen

För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

 visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

 visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten

 visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,

 visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

(2)

 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

 visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

 visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till

människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

 visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de

argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten

 visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

 visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och

arbetsmiljöaspekter, och

 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lokala mål för civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet

Utbildningen har som mål att med utgångspunkt från grundläggande matematiska, tekniska och naturvetenskapliga kunskaper ge en gedigen energiteknisk kompetens, såväl avseende bredd som fördjupning, för utveckling av resursanpassad energiomvandling. Stor vikt läggs därför vid att

civilingenjören skall kunna tillämpa avancerade teorier, matematiska modeller och modern mätteknik för effektivisering, utveckling och förnyelse av energisystem

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

 visa fördjupade kunskaper och förtrogenhet med energitekniska metoder och tillämpningar,

 visa fördjupade kunskaper om förnyelsebar/uthållig energiteknik,

 visa förståelse för erfarenhetskunskap, och

 visa kunskap om hur man arbetar med projekt samt om projektledarens roll och villkor.

(3)

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

 visa färdighet att handha energiteknisk experimentell mätutrustning,

 visa förmåga att lösa energitekniska frågeställningar genom modellering och användande av kommersiella matematiska beräkningsverktyg,

 visa förmåga att löpande tillgodogöra sig nya tekniska/vetenskapliga kunskaper och nyttiggöra dessa för en hållbar utveckling inom energiteknikområdet, och

 visa förmåga till samverkan med näringslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

 visa förmåga att kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt, som grund för att kunna samverka och kommunicera med både tekniker och icke-tekniker om

energisystem och deras konsekvenser, nationellt och internationellt, och

 visa förståelse för näringslivets villkor samt sin roll som förnyare av näringslivet.

(4)

Innehåll och uppläggning Allmänt

Det totala kursutbudet inom programmet kan indelas i följande områden;

Allmänna ingenjörskurser Biologi

Datavetenskap Elektronik Energiteknik Fysik Kemi

Matematik och matematisk statistik Miljövetenskap

Examensarbete

Utbildningsprogrammet leder till en civilingenjörsexamen omfattande 300 högskolepoäng, dvs. 5 års heltidsstudier. Av dessa regleras 267.5 högskolepoäng av examensbeskrivningen med fastställda mininivåer för kurser inom olika områden (inklusive examensarbete). Återstående 32.5

högskolepoäng utgörs av fria kurser. De tre första läsåren domineras av kurser i matematik och kurser inom det naturvetenskapliga området. Den studerandes möjlighet att genom egna val utforma sin kompetensprofil är i huvudsak förlagd till programmets senare del. Varje läsår är indelat i fyra läsperioder. Inom en läsperiod kan kurser ges på hel- eller halvfart.

Det första läsåret inleds med en introduktionskurs. Därutöver utgörs första året av kurser i matematik, energiteknik och fysik. Det andra och tredje läsåret bygger på med ytterligare kurser i energiteknik, men även kurser i datavetenskap, fysik, kemi, biologi, matematik och elektronik.

Det egna kursvalet kan klassificeras i termer av valbara kurser inom ovanstående ämnesområden och fria kurser. Med allmänna ingenjörskurser avses kurser som innebär en ingenjörsmässig breddning, exempelvis kurser i teknik för hållbar utveckling, ekonomi, kvalitetsteknik, projektledning,

entreprenörskap, språk, juridik, design och miljö.

De avslutande två åren domineras helt av den studerandes egna profileringsönskemål genom val av fördjupningskurser och examensarbete inom energiteknikområdet. Ett större profilanknutet projekt är ett obligatoriskt inslag.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom

handledning i samband med laborationer och projektarbete, vilket utgör naturliga moment i de flesta kurser. Ett viktigt inslag i utbildningen är att träna den studerande i muntlig och skriftlig redovisning.

Detta sker normalt i samband med redovisningar av laborationer och projektarbeten. För att hålla den studietakt som normalt är nödvändig för att följa programmet krävs minst 40 timmars arbetsvecka.

Andelen lärarledd undervisning per arbetsvecka är dock betydligt mindre än 40 timmar. Tiden utöver den lärarledda undervisningen är avsedd för självstudier, laborationer och projektarbete. Merparten av kurslitteraturen är på engelska.

(5)

Baskurser

Nedanstående uppräkning inom respektive område är kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet i energiteknik. På en baskurs har studenten platsgaranti. För vissa av nedanstående kurser finns dock förkunskapskrav som måste uppfyllas för att få läsa kursen och som styr i vilken ordning vissa kurser kan läsas.

Allmänna ingenjörskurser

5EN043 Inledande ingenjörskurs - CE 7.5 hp 5TN021 Introduktion till ingenjörsarbete E 7.5 hp

5EN042 Energikällor 15 hp

Biologi

5BI148 Energiteknisk biologi 4.5 hp

Datavetenskap

5DV116 Teknisk beräkningsvetenskap I 4,5 hp 5DV104 Programmeringsteknik med C och Matlab 7.5 hp Elektronik

5EL189 Elkraft 7.5 hp

5EL126 Reglersystem 7.5 hp

Energiteknik

5EN035 Termodynamik 12 hp

5EN030 Värme- och masstransport I 10.5 hp

5EN021 Turbomaskiner 7.5 hp

Kurser på avancerad nivå:

5EN044 Energitekniskt fördjupningsprojekt * 15 hp 5EN009 Examensarbete för civilingenjörsprogrammet

i Energiteknik 30 hp

* Projektkurs

Fysik

5FY040 Klassisk mekanik 7.5 hp

5FY104 Strömningslära 7.5 hp

5FY108 El- och vågrörelselära 6 hp

Kemi

5KE133 Energiteknisk kemi 15 hp

(6)

Matematik och matematisk statistik

5MA009 Envariabelanalys 1 7.5 hp

5MA011 Envariabelanalys 2 7.5 hp

5MA010 Flervariabelanalys 7.5 hp

5MA005 Differentialekvationer för tekn. 7.5 hp

5MA019 Linjär algebra 7.5 hp

5MS008 Statistik för teknologer 7.5 hp

Miljövetenskap

5MH066 Miljökunskap med inriktning mot energiteknik 3 hp

Valbara kurser

Under främst den senare delen av programmet kan valbara kurser läsas. På en valbar kurs har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval.

Nedanstående uppräkning inom respektive område är kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Inom varje område kan dessutom ytterligare kurser som tillhör andra

utbildningsprogram få räknas in i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Kurser vars innehåll helt eller delvis överlappar varandra får inte räknas fullt ut i examen.

För de flesta av nedanstående kurser finns förkunskapskrav som måste uppfyllas för att få läsa kursen och som styr i vilken ordning vissa kurser kan läsas. Det kan förekomma variationer i kursutbudet för varje enskilt läsår, till exempel ges vissa kurser bara vartannat år. Information om vilka kurser som ges framgår av universitetets kurskatalog.

Allmänna ingenjörskurser

5MT001 CAD och ritteknik 7.5 hp

1EN010 Engelska för … ingenjörer 7.5 hp

5KE018 Experimentell design och multivariat dataanalys 7.5 hp

2FE017 Industriell ekonomi 7.5 hp

5BY008 Projektledning 1 7.5 hp

5TN017 Teknik för hållbar utveckling 7.5 hp

Elektronik

5EL188 Elektriska maskiner 7.5 hp

5EL187 Elnät 7.5 hp

(7)

Energiteknik

5EN002 Energi och miljö 4.5 hp

Kurser på avancerad nivå:

5FY009 Avancerade material 7.5 hp

5KE094 Batterier och bränsleceller 7.5 hp

5BI142 Bioenergi 7.5 hp

5BI143 Bioenergi projekt 7.5 hp

5EN0## Byggnaders energianvändning 15 hp

5EN004 Energilagringsteknik 7.5 hp

5EN049 Experimentell problemlösning och

forskningsmetodik för termiska energiprocesser 7.5 hp 5KE015 Förbränning, förgasning och pyrolys 7.5 hp

5EN012 Förnyelsebara drivmedel 7.5 hp

5EN014 Kraftvärmesystem 7.5 hp

5EN047 Kärnkraftsteknik 7.5 hp

5KE019 Multivariat processkontroll 7.5 hp

5KE088 Processanalytisk kemi 7.5 hp

5EN016 Simulering och optimering av system 7.5 hp

5FY075 Solceller 7.5 hp

5EN045 Vindkraftteknik 7.5 hp

5EN025 Värme- och masstransport II 7.5 hp

Fysik

5FY020 Fasta tillståndets fysik 7.5 hp

5FY049 Kvantfysik för energiingenjörer 7.5 hp 5FY119 Givarfysik för energiingenjörer 7.5 hp

Fria kurser

Fria kurser söks i öppen konkurrens. Fria kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen.

Urvalsreglerna anges i Umeå universitets utbildningskatalog. Information om vilka kurser som ges sprids i årligen utkommande informationsmaterial och i Umeå universitets utbildningskatalog, se:

http://www.info.umu.se/utbkat/

Goda möjligheter finns att förlägga studier utomlands t ex vid något av de universitet med vilka Umeå universitet har utbytesavtal.

(8)

Programöversikt

Kursernas placering i tiden framgår av nedanstående blockdiagram. För mer information se www.tfe.umu.se/student

År 1

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Inledande

ingenjörs- kurs

Programmer

ingsteknik Envariabel-

analys I Envariabel

analys II Linjär

algebra Flervariab

elanalys Klassisk mekanik Statistik för tekn Energi och miljö

År 2

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Diff.ekv

PDE El- och

vågrörelse Termodynamik Elkraft Strömning

slära Energikällor Introduktion till ingenjörsarbete

År 3

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4

Energiteknisk kemi Värme- och masstransp I Eget val Reglersystem Energiteknisk biologi Teknisk

beräkningsvetenskap Miljökunskap

med inr. mot energiteknik

År 4

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4

Turbomaskiner Eget val Eget val Eget val

Eget val År 5

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Energitekniskt fördjupningsprojekt Examensarbete

Eget val Eget val

(9)

Projektkurs.

För att uppfylla examenskravet inom civilingenjörsutbildningen omfattande 15 hp projektkurs skall minst 7,5 hp utgöras av projektarbete som bedrivits i grupp om minst tre personer.

Definition av projektkurs:

En projektkurs är en kurs, eller ett moment i en kurs, som till dominerande del bedrivs i projektform.

Detta innebär att:

-arbetet har ett väldefinierat mål och en tydlig beställare

-arbetet syftar till att förbättra befintlig eller nyutveckla en prototyp, en produkt, ett system, en tjänst eller till att utföra ett förbättringsarbete som genererar ny kunskap

-arbetet görs i en tillfälligt skapad projektorganisation

-roller, aktiviteter och dokumentation styrs av en dokumenterad projektmetodik

Examensarbete/självständigt arbete

Examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i energiteknik avslutar utbildningen, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet som omfattar 30 högskolepoäng skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla någon form av

ämnesmässig fördjupning inom energiteknikområdet. Examensarbetet utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete.

Examensarbetet kan med fördel förläggas till näringslivet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås.

Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten ska innehålla en engelsk sammanfattning, samt en engelsk översättning av titeln. Alternativt kan hela rapporten skrivas på engelska.

Behörighet och urval Behörighetskrav

För tillträde till utbildningsprogrammet krävs förutom grundläggande behörighet:

Områdesbehörighet 9, dvs Ma E, Fy B, Ke A.

Urval

För urval hänvisas till universitetets antagningsordning: http://www.umu.se/utbildning/antagning/

(10)

Examination och betygssättning

Examinationsformer

Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc.

Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos prefekt begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och in- lämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:

http://www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

(11)

Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägleda Övrigt

Ytterligare information kan erhållas från programansvarig eller programstudievägledare via universitetets växel 090/786 50 00 eller via:

http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?code=TYCEN

References

Related documents

För att på ett mer tillförlitligt sätt kunna säkerställa designelementens påverkan på genom- strömning skulle exempel på vidare forskning kunna vara att studera designelementen

Eleverna får information om kursmaterial vid terminsstart!.

Totalt består varje praktisk del av 10 dagar kurs där vi går igenom grunder, artkännedom, olika produkter och teori tillsammans med erfarna experter inom varje

Kursen kräver full närvaro och genomförs som teorilektioner samt övningar i vatten.. 2021-02-05 2021-02-07 FFK UNG GK FFK Ungdom

Denna kurs är dock anpassad till vanliga bergsprängare (sprängkort, klass A) och innebär att man tar upp saker som kanske är intressanta men inte nödvändiga för sprängarbasar

För alla gymnasiekurser krävs grundskola eller motsvarande, med sv/sas grundläggande För många kurser krävs särskilda förkunskaper som du måste

Utökade kurser måste följa reglerna för det program som skall utfärdas, men räknas inte med i meritvärderingen – om de inte ger särskild behörighet eller meritpoäng. Kurser

högskoleutbildning: Kurs/kurser för att ge en generell orientering inom människans biologi/fysiologi och/eller sjukdomslära. ▪ Kursens inriktning kan variera utifrån