Museer och utställningar

(1)

1

Kulturutskottets betänkande 2001/02:KrU14

Museer och utställningar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har väckts under allmänna motionstiden 2000/01 och 2001/02.

Motionerna gäller frågor om en konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor, utredning om behovet av fler nationella museer, inriktningen på museipolitiken, vård och gallringsplaner på museerna, Foto-SESAM, fritt inträde på statliga museer, ABM-utredningen, konstpedagogik, länsmuseernas ekonomiska situation, exponering av kulturskatter i regionen, det samiska kulturarvet, nationella uppdrag, särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna, utredning om genusperspektivet, särskilda kvinnomuseer, museer som lyfter fram specifika kvinnor, ekomuseer, museijärnvägar, ångfartyg och lokaliseringen av ett idrottsmuseum.

Vidare behandlas motioner om begäran av statliga medel till vissa museer m.m. bland annat till Flygvapenmuseum, Julita gård, Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé, Sveriges Teatermuseum, Strindbergsmuseet, Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv, Nobelmuseerna i Stockholm och i Karlskoga, Marionettmuseet, ett s.k. nationellt skogsmuseum, Studioglasmu- seum i Torshälla, Skoindustrimuseum i Kumla, Ållebergs segelflygsmuseum, Museum Anna Nordlander, Hjulångaren Erik Nordevall, Emigranternas hus i Göteborg, Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra, Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala, Tennismuseum, Länskonstmuseum i Kiruna, Centrum för politisk illustrationskonst, Populärmusikmuseum i Piteå och Restaurangmu- seum.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 24 reservationer och 6 särskilda yttranden.

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning... 1

Innehållsförteckning ... 2

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ... 3

Utskottets överväganden ... 8

Principiella ställningstaganden till inrättande av nya statliga museer eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer m.m. ... 8

Övergripande frågor på museiområdet ... 10

Inriktningen av museipolitiken ... 10

Vårda och gallra samlingarna m.m. ... 11

Fritt inträde på statliga museer... 13

ABM-utredningen ... 14

Konstpedagogik ... 15

Länsmuseernas ekonomiska situation ... 16

Exponering av kulturskatter i regionerna ... 16

Det samiska kulturarvet ... 18

Nationellt uppdrag ... 19

Resurscentrum för genusperspektiv m.m. ... 20

Ekomuseer ... 21

Museijärnvägar och ångfartyg ... 23

Lokaliseringen av ett idrottsmuseum ... 24

Begäran om statliga medel till vissa museer m.m. ... 25

Museer m.m. som får, avses få eller tidigare har fått statligt stöd ... 25

Museer m.m. som i dag inte har statligt stöd ... 30

Reservationer ... 33

1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor (punkt 1), (v, c) ... 33

2. Utredning om behovet av fler nationella museer (punkt 2), (v, c) ... 33

3. Inriktningen av museipolitiken (punkt 3), (m) ... 34

4. Vård av museisamlingarna (punkt 4), (fp) ... 35

5. Museernas arbete med gallringsplaner (punkt 5), (m) ... 35

6. Foto-SESAM (punkt 6), (c) ... 36

7. ABM-utredningen (punkt 8), (m, kd, c, fp) ... 36

8. Konstpedagogik (punkt 9), (kd) ... 37

9. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10), (c) ... 37

10. Exponering av kulturskatter i regionerna (punkt 11), (1 m, c) ... 38

11. Det samiska kulturarvet (punkt 12), (c, fp, mp) ... 39

12. Det samiska kulturarvet (punkt 12), (v) ... 39

13. Definition av begreppet ekomuseum (punkt 18), (v) ... 40

14. Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna (punkt 19), (v) ... 40

(3)

3

15. Finansiering av ekomuseer (punkt 20), (v) ... 40

16. Sveriges Teatermuseum (punkt 28), (fp) ... 41

17. Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv (punkt 30), (v) ... 41

18. Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga (punkt 31), (1 v) ... 42

19. Nationellt Alfred Nobelmuseum (punkt 32), (kd) ... 43

20. Marionettmuseet (punkt 33), (m, fp) ... 43

21. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34), (1 m) ... 44

22. Museum Anna Nordlander (punkt 38), (c) ... 44

23. Museum Anna Nordlander (punkt 38), (mp) ... 45

24. Emigranternas hus i Göteborg (punkt 40), (fp) ... 46

Särskilda yttranden ... 47

1. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10), (kd) ... 47

2. Särskilda kvinnomuseer (punkt 16), (mp) ... 47

3. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum (punkt 24), (1 m) ... 47

4. Sveriges Teatermuseum (punkt 28), (kd) ... 48

5. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34), (1 v, kd, c, fp, mp) ... 48

6. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra (punkt 41), (1 m) ... 48

Förteckning över behandlade förslag ... 49

Motioner från allmänna motionstiden 2000 ... 49

Motioner från allmänna motionstiden 2001 ... 51

(4)

4

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Principiella ställningstaganden till inrättande av nya statliga eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer m.m.

1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222 yrkande 1 och 2001/02:

Kr239 yrkande 2.

Reservation 1 (v, c) 2. Utredning om behovet av fler nationella museer

Kr239 yrkande 1.

Reservation 2 (v, c) Övergripande frågor på museiområdet

3. Inriktningen av museipolitiken

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande 7.

Reservation 3 (m) 4. Vård av museisamlingarna

Kr419 yrkande 9.

Reservation 4 (fp) 5. Museernas arbete med gallringsplaner

Reservation 5 (m) 6. Foto-SESAM

Reservation 6 (c) 7. Fritt inträde på statliga museer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr396.

8. ABM-utredningen

Reservation 7 (m, kd, c, fp) 9. Konstpedagogik

Reservation 8 (kd)

(5)

5 10. Länsmuseernas ekonomiska situation

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 19

Reservation 9 (c) 11. Exponering av kulturskatter i regionerna

Reservation 10 (1 m, c) 12. Det samiska kulturarvet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr324, 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6.

Reservation 11 (c, fp, mp) Reservation 12 (v) 13. Nationellt uppdrag

14. Särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr326.

15. Utredningen om genusperspektivet

16. Särskilda kvinnomuseer

Kr417 yrkande 10.

17. Museer som lyfter fram specifika kvinnor Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 55.

18. Definition av begreppet ekomuseum

Reservation 13 (v) 19. Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna

Reservation 14 (v) 20. Finansiering av ekomuseer

Reservation 15 (v) 21. Ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr275 och 2001/02:Kr384.

(6)

6

22. Museijärnvägar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr269, 2000/01:Kr332 och 2001/02:Kr327.

23. Ångfartyg

24. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum

Begäran om statliga medel till vissa museer m.m.

25. Flygvapenmuseum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr269, 2001/02:Kr295 och 2001/02:Ub294 yrkande 2.

26. Julita gård

27. Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr251.

28. Sveriges Teatermuseum

Reservation 16 (fp) 29. Strindbergsmuseet

30. Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande 13.

Reservation 17 (v) 31. Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet

i Karlskoga

Reservation 18 (1 v) 32. Nationellt Alfred Nobelmuseum

Reservation 19 (kd) 33. Marionettmuseet

Reservation 20 (m, fp)

(7)

7 34. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr204, 2000/01:Kr245, 2000/01:

Kr329, 2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385, 2001/02:Kr386 och 2001/02:

Kr387.

Reservation 21 (1 m) 35. Studioglasmuseum i Torshälla

36. Skoindustrimuseum i Kumla

37. Ållebergs segelflygsmuseum

38. Museum Anna Nordlander

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:Kr276, 2000/01:

Kr277, 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391.

Reservation 22 (c) Reservation 23 (mp) 39. Hjulångaren Erik Nordevall

40. Emigranternas hus i Göteborg

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr238, 2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316.

Reservation 24 (fp) 41. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra

42. Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr223.

43. Tennismuseum

44. Länskonstmuseum i Kiruna

45. Centrum för politisk illustrationskonst Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr394.

(8)

8

46. Populärmusikmuseum i Piteå

47. Restaurangmuseum

Stockholm den 5 mars 2002 På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-Katrine Dunker (m) och Boel Lindén (v).

(9)

9

Utskottets överväganden

Principiella ställningstaganden till inrättande av nya statliga museer eller med dem jämbördiga, statligt finansierade museer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor, jämför reservation 1 (v, c) och

– utredning om behovet av fler nationella museer, jämför reservat- ion 2 (v, c).

Bakgrund

Utskottet har alltsedan år 1987 gjort vissa principiella ställningstaganden i samband med behandlingen av motioner om museifrågor (bet. 1986/87:

KrU21 s. 7–9). De innebär i korthet

− att det i princip ”för närvarande” inte bör inrättas fler centrala museer, dvs.

statliga museer eller med dem jämställda museer,

− att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering av museerna i landet eller att bedöma om ett museum har större eller mindre riksintresse,

− att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga museernas dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling,

− att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser,

− att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att inrätta avdelning- ar inom ett länsmuseum och att inrätta lokala museer.

Utskottet har även uttalat att när initiativ till nya museer m.m. tas är det initia- tivtagarnas ansvar att investeringar och drift kan finansieras (bet.

1995/96:KrU1 s. 19).

Ställningstagandena har godkänts av riksdagen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr222 (v) yrkande 1 och 2001/02:Kr239 (v) yrkande 2 begär att regeringen gör en konsekvensanalys av utskottets och riksdagens principiella ställningstaganden i museifrågor som förhindrar inrättande av nya centrala museer.

(10)

10

I samma motioner, motionerna 2000/01:Kr222 (v) yrkande 2 och 2001/02:

Kr239 (v) yrkande 1, begär motionärerna att regeringen utreder behovet av fler nationella museer med statlig finansiering.

Utskottets ställningstagande

Som ovan angetts har utskottet tidigare, med början våren 1987 (bet.

1986/87:KrU21 s. 7–9), gjort vissa principiella ställningstaganden i samband med behandlingen av motionsförslag om bidrag till inrättande av nya statliga museer och med dem jämbördiga, statligt finansierade museer. Utskottet vill påminna om att existerande sådana museer betecknas centrala museer (bet.

s. 5). Uttryck som nationella museer eller riksmuseer används inte även om dessa beteckningar kan ingå i namnen på äldre centrala museer. Av de centrala museerna har ett antal dessutom uppgiften att vara ansvarsmuseer inom sina respektive verksamhetsområden (bet. s. 5–6). Medel till dessa centrala museer anvisas inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid under anslagen 28:29 Centrala museer: Myndigheter och 28:30 Centrala museer: Stiftelser.

Utskottet står fast vid att de redovisade principerna bör gälla och anser inte att riksdagen i varje särskilt fall bör ingående pröva motionsförslag om inrät- tande av nya centrala, dvs. statliga eller med dem jämbördiga, statligt finansi- erade museer. Utskottet anser inte att det behöver göras en konsekvensanalys av detta principiella ställningstagande. Utskottet har inte den uppfattning, som framförs i motionerna, att ställningstagandet hindrar inrättandet av nya centrala museer. När en majoritet i riksdagen finner att utvecklingen i sam- hället i stort och inom museiområdet talar för en omstrukturering och inrät- tande av ett nytt centralt museum finns det självfallet inte något som hindrar att riksdagen beslutar i en sådan fråga. Ett exempel under senare tid är beslutet år 1997 om inrättandet av Statens museer för världskultur innefattande fyra olika museer, varav tre redan tidigare existerande centrala statliga museer och ett tidigare kommunalt museum.

Utskottet anser inte heller att behovet av fler s.k. nationella museer, dvs.

centrala museer, behöver utredas särskilt. Utskottet vill framhålla att förslag från en utredning av detta slag kan komma att låsa museiutvecklingen under en längre tid samtidigt som behoven av insatser på museiområdet och de ekonomiska förutsättningarna härför med stor säkerhet kommer att skifta.

Utskottet utgår också från att de statliga myndigheterna med ansvar på mu- seiområdet har den överblicken och kunskapen att de kan påtala om något särskilt insamlingsområde inte har uppmärksammats i tillräcklig grad eller förbisetts. I vissa fall bör behov av ökade eller nya insatser – som utskottet framhållit under tidigare år – kunna tillgodoses inom redan befintliga museer och genom särskilda riktade insatser. I andra fall skulle det, som nämnts ovan, kunna bli fråga om att inrätta nya statliga eller statligt finansierade museer.

För det fall att det framdeles finns utrymme inom kulturbudgeten för en mera betydande satsning på museiändamål bör det då, i varje särskilt fall, bedömas hur medlen bäst bör användas och om ett nytt centralt museum är det bästa

(11)

11 alternativet att tillgodose uppkomna behov. Utskottet vill slutligen under-

stryka att inrättande av ett centralt museum kräver avsevärda nya resurser, eventuellt i kombination med omprioriteringar.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:

Kr222 (v) yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Kr239 (v) yrkandena 1 och 2.

Övergripande frågor på museiområdet

Inriktningen av museipolitiken Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– inriktningen av museipolitiken, jämför reservation 3 (m).

Motionen

Motion 2000/01:Kr235 (m) handlar om den statliga museipolitiken och syftar i huvudsak till att den statliga museisektorn skall få en tydligare struktur. I motionen sägs bl.a. att myndighetsfunktionerna på området kan samordnas samtidigt som den utåtriktade verksamheten bör präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner såsom administration, löne- hantering, magasinering och konservering kan enligt motionärerna tillgodoses genom gemensam upphandling. Vidare nämns i motionen att det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bör ersättas med en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade, fleråriga nationella uppdrag (yrkande 7).

Utskottet behandlade en liknande motion hösten 2001 (bet. 2001/02:KrU1).

Utskottet angav då bl.a. följande.

I budgetpropositionen för år 2001 redogjorde regeringen för de strukturella och organisatoriska förändringar som gjorts inom det statliga mu- seiområdet sedan regeringens kulturpolitiska proposition (prop.

1996/97:3) lades fram för riksdagen. Vidare redogjorde regeringen för hur det fortsatta arbetet med en översyn inom museisektorn bedrevs. Re- geringen uttalade att den bl.a. avsåg att genomföra en särskild granskning av de centrala museernas magasinssituation och möjligheterna till ökad samordning inom museisektorn, t.ex. när det gäller vård av samlingarna.

Regeringen avsåg att löpande hålla riksdagen informerad om detta arbete.

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att regeringen anser att ytterligare strukturella omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för närvarande. Vidare framgår att Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet fått i uppdrag att redovisa en plan för inventerings- och analysarbete be- träffande de centrala museernas magasin för samlingar. Uppdraget har redovisats till regeringen. I samband med detta har också samordnings- aspekter inom området granskats.

Vidare har regeringen föreslagit en rad medelsförstärkningar till olika museer under anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter för att säker-

(12)

12

ställa en fortsatt god utveckling då det gäller att bevara, förmedla och bygga upp kulturarvet.

Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat uppmärksamhet åt frå- gan om myndighetsstrukturen på museiområdet med anledning av att konstitutionsutskottet berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet som bl.a. granskat regeringens handläggning av det ovan redovisade ärendet beslutade att det inte fanns anledning att yttra sig över skrivelsen.

Enligt utskottets uppfattning har regeringen – som den utlovat – fort- löpande lämnat redovisning till utskottet för frågor som har anknytning till myndighetsstrukturen på museiområdet.

Utskottet ansåg sammanfattningsvis att det inte fanns skäl att begära att regeringen skulle lämna förslag till nya strukturella omvandlingar på museiområ- det och avslog motionen. Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl att i dagsläget ändra på det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bland de statliga eller till större delen statligt finansierade centrala museerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7.

Vårda och gallra samlingarna m.m.

– vård av museisamlingarna, jämför reservation 4 (fp),

– museernas arbete med gallringsplaner, jämför reservation 5 (m) och

– Foto-SESAM, jämför reservation 6 (c).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9 begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.

I motion 2001/02:Kr300 (m) anser motionärerna att begreppet signifikans skall införas i museernas arbete med gallringsplaner. Om man tar hänsyn till signifikansen hos ett föremål, efter särskilda kriterier, skulle arbetet med gallringen av föremål på museer enligt motionärerna bli lättare (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär att regeringen skall förelägga riksdagen förslag om hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas, avseende både foto och film (yrkande 17).

Beträffande motionsyrkandet om en plan för hur staten kan stödja vården av museernas samlingar i framtiden vill utskottet erinra om att Riksantikva- rieämbetet och Statens kulturråd fått i uppdrag att tillsammans redovisa en

(13)

13 plan för inventerings- och analysarbete beträffande de centrala museernas

magasin för samlingar. Uppdraget redovisades i juni år 2001.

Utskottet har inhämtat att den avrapporterade planen, som behandlar bl.a.

vård- och bevarandefrågor, för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9.

Frågan om museernas arbete med gallring har utskottet tidigare behandlat, bl.a. våren 2000. Utskottet uttalade då följande. Frågor om gallring vid museer ingår som en del av museernas insamlingspolicy och kräver profession- ella bedömningar. Det som för en lekman synes vara enkelt – t.ex. att avyttra dubbletter av föremål – kan från en museitjänstemans utgångspunkt vara mindre självklart. Som nämns i regeringens skrivelse (1999/2000:65 Syssel- sättningsåtgärder inom Kulturområdet, SESAM-projektet) kan det som inte verkar vara betydelsefullt vid gallringstillfället komma att förändras över tid.

Likaså kan problem av juridisk natur komplicera museernas önskan att gallra i föremålsbeståndet. Vissa villkor kan t.ex. ha förknippats med donerade föremål. Vidare krävs regeringsbeslut för avyttring av föremål i statliga mu- seers samlingar (jfr 9 kap. 8 och 9 §§ regeringsformen).

Utskottet hänvisade i detta sammanhang till ett utförligt resonemang om gallringsfrågor i Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51, s. 99).

Utskottet anser att motionsyrkandet om att införa begreppet signifikans i museernas arbete med gallringsplaner inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om en satsning kallad Foto-SESAM, senast våren 2000 i samband med behandlingen av rege- ringens skrivelse 1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet, erinrade då bl.a. om att Nordiska museet är ansvarsmuseum för kulturhistorisk fotografi och att Fotosekretariatet vid museet tillsammans med Fotorådet med repre- sentanter för museer, arkiv och bibliotek har upprättat en bevarandeplan för svensk fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen föreslås att ett Foto-SESAM skall inrättas. Vidare erinrade utskottet i sammanhanget om den försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som varit ett treårsprojekt och som pågått t.o.m. år 2001. Syftet med projektet var att erbjuda personer med arbetshandikapp arbete och att öka tillgängligheten till kulturarvet (bet.

1999/2000:KrU14).

Satsningen på Kulturarvs-IT har utvärderats, och resultaten uppvisar enligt regeringen positiva effekter såväl från sysselsättningssynpunkt som från tillgänglighets- och bevarandesynpunkt. Regeringen har därför föreslagit att satsningen på Kulturarvs-IT skall förlängas t.o.m. år 2002. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (prop. 2001/02:1 utg.omr. 13, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115).

(14)

14

Vidare kan framhållas att riksdagen i december 2001 beslutat att en film- vårdscentral för s.k. icke-fiktiv film skall etableras i Grängesberg. Filmvårds- centralen skall ta hand om, bevara och tillgängliggöra film och videoband (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 67–68, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Det kan också framhållas, som utskottet ovan nämnt, att frågor om bl.a.

vård och bevarande av kulturarvet för närvarande bereds inom Regerings- kansliet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om inrättandet av en filmvårdscen- tral, en fortsättning på Kulturarvs-IT och om regeringens beredning av vård- och bevarandefrågor avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 17.

Fritt inträde på statliga museer Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om – fritt inträde på statliga museer.

Motionen

I motion 2001/02:Kr396 (s) begär motionärerna att regeringen tillsätter en utredning om att besök på statliga museer skall vara avgiftsfria.

Riksdagen avslog en liknande motion våren 2000. Utskottet erinrade då bl.a.

om att ett av de kulturpolitiska målen syftar till att kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. Utskottet ansåg att de statliga och statsunderstödda institutionerna självfallet skall ha en prispolitik som gagnar detta mål. Utskottet angav att det också bör ligga i de angivna institutionernas och andra offentligt stödda institutioners eget intresse att ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder till att de kan hålla kvar och om möjligt öka sin publik (bet. 1999/2000:KrU11).

Utskottet noterar att Statens historiska museum under två perioder gjort försök med fri entré. Motivet har varit att undersöka vilka effekter en sådan satsning har på antalet besökare och om man kan nå nya målgrupper. Resulta- tet från den utvärdering som museet gjort visar att museet under försökspe- rioderna lockade fler besökare och dessutom många som aldrig tidigare be- sökt museet. Regeringen ansåg att försöken var så intressanta att regeringen föreslog att 500 000 kronor skulle anvisas museet under år 2002 i syfte att ytterligare pröva förutsättningarna för fri entré. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 33, bet. 2001/02:KrU1, rskr.

2001/02:72).

Utskottet anser att slutresultatet av den försöksverksamhet som pågår på Statens historiska museum bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr396 (s).

(15)

15 ABM-utredningen

– ABM-utredningen, jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Bakgrund

Kulturutskottet ansåg i ett betänkande våren 2001 att det var dags att närmare analysera förutsättningarna för en vidareutveckling av främst de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter att samverka sinsemellan, både mellan de tre områdena (arkiv, bibliotek och museer) och inom vart och ett av dem. Analysen borde enligt utskottet behandla såväl förutsättningarna för teknisk samordning som möjligheterna att nå en samsyn kring verksamheter- nas uppdrag. Utskottet ansåg att regeringen bl.a. borde låta göra en kartlägg- ning av de åtgärder som hittills vidtagits då det gäller samverkan inom ABM- området och en utvärdering av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.

Vidare angavs bl.a. att det bör bedömas vilka förutsättningar som finns för att samverkan på ABM-området även i fortsättningen bör ske på de medverkande institutionernas egna initiativ och i den omfattning och på det sätt som institutionerna själva önskar eller om samverkan även bör åstadkommas utifrån statliga direktiv. Utskottet angav också att den föreslagna översynen av samverkan inom ABM-området även borde resultera i förslag till några konkreta samverkansprojekt som kan föra den påbörjade utvecklingen vidare. Utskottet ansåg att vad utskottet anfört borde tillkännages för regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2000/01:KrU5, rskr.

2000/01:175).

I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 40) angav regeringen: ”Kulturutskottet anför i betänkande 2000/01:KrU5 bl.a. att regeringen bör göra en kartläggning av de åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller samverkan inom ABM-området, dvs. samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, och en utvärdering av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser bl.a. att ge Statens kulturråd, Riksarkivet och Kungl. biblioteket i uppdrag att kartlägga och utvärdera vidtagna åtgärder på området.”

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 med större noggrannhet borde ha redovisat vad kulturutskottet tillkännagivit rörande ABM-utredningen. I budgetpropositionen sägs att regeringen avser att göra en utredning av hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter. Utskottets begäran innebar enligt motionärerna inte i första hand en utvärdering av det som redan gjorts utan en utredning av hur samarbetet kan gå vidare och på vilket sätt detta bör ske (yrkande 1).

(16)

16

Regeringen har i ett beslut den 25 oktober 2001 – efter allmänna motionsti- dens utgång – lämnat ett uppdrag till Kungl. biblioteket, Statens kulturråd och Riksarkivet angående samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. I beslutet redogörs för riksdagens tillkännagivande. Vidare anges att förutsättningar- na för en vidareutveckling av främst de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter att samverka bör analyseras närmare. Regeringen uppdrar i beslutet åt de ovannämnda tre institutionerna att bl.a. göra en kartläggning av de åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller samverkan inom ABM- området. Enligt inhämtad uppgift från Regeringskansliet är denna kartlägg- ning början på arbetet för att se hur man skall kunna gå vidare och utveckla samverkan på ABM-området.

Med hänvisning till vad Regeringskansliet uppgivit angående verkställan- det av riksdagens beslut, avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 1.

Konstpedagogik

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om – konstpedagogik, jämför reservation 8 (kd).

Motionen

I motion 2001/02:Kr418 (kd) framhåller motionärerna att regeringen inom kort bör lägga fram en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande samtidskonst, bl.a. hos Riksutställningar och Moderna museet (yrkande 10).

Utskottet behandlade en liknande motion våren 2001. Utskottet uttalade då att Kulturrådet har gjort en översyn och kartläggning av den konstpedagogiska utvecklingen med inriktning på barn och ungdom i tre län, nämligen i Gävle- borgs, Hallands och Värmlands län. Översynen och kartläggningen skulle enligt vad utskottet angav läggas till grund för en rapport från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som beräknades vara klar i april år 2001. Ut- skottet hade inhämtat att rapporten skulle innehålla ställningstagande till hur man bör gå vidare i dessa viktiga frågor. Utskottet ansåg att ställningstagan- dena inte borde föregripas varför motionen avstyrktes (bet. 2000/01:KrU6).

Utskottet har inhämtat att rapporten nu beräknas bli klar senare under vå- ren 2002.

Ställningstagandena i rapporten bör inte föregripas. På grund härav avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10.

(17)

17 Länsmuseernas ekonomiska situation

– länsmuseernas ekonomiska situation, jämför reservation 9 (c).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär att regeringen tillsätter en utredning för att belysa länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande 19).

Kulturrådet lämnade år 2001 en rapport, Regionala museer och nationell kulturpolitik, där det bl.a. angavs att ökade krav på museernas verksamhet också kräver förbättrade ekonomiska förutsättningar (rapport 2001:2).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen hösten 2001 att de regionala museernas ekonomi fr.o.m. år 2002 skall förstärkas med 17 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s.

102–103, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Med hänvisning till den ekonomiska förstärkning som beslutats för de regionala museerna avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19.

Exponering av kulturskatter i regionerna Utskottets förslag i korthet

– exponering av kulturskatter i regionerna, jämför reservation 10 (1 m, c).

Motionen

Motionären bakom motion 2001/02:Kr248 (c) framhåller vikten av att kulturskatter från en region exponeras för människor i regionen. Som exempel tar motionären upp kravet från Östergötland att under viss tid på året under betryggande former och med stark säkerhet kunna få låna föremål från den s.k. Linköpingsskatten som nu finns på Statens historiska museum (yrkande 1).

I samma motion (yrkande 2) hemställs att det utarbetas en nationell strategi för att människor i olika regioner skall kunna ta del av sin historia.

För motionens bedömning är det av intresse hur utskottet sett på frågor om var fornfynd skall placeras. Med fornfynd menas enligt kulturminneslagen (KML) föremål som saknar ägare när de hittas och som påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna eller påträffas under andra

(18)

18

omständigheter och kan antas vara minst etthundra år gamla. Enligt lagen kan fornfynd överlåtas på museum som åtar sig att vårda det i framtiden på ett tillfredsställande sätt. RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det från lokalt eller regionalt håll inte har framförts några önskemål om att fyndet skall placeras på museum nära fyndplatsen, placeras föremålet i Statens historiska museum (Historiska museet). Om det regionala museet eller stadsmuse- erna i Stockholm, Göteborg och Malmö önskar ta hand om fyndet skall museet i fråga lämna in en ansökan härom till RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska museet som tillstyrker eller avstyrker den. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan kan exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse och bör var tillgängligt för forskare eller att föremålstypen från regionen saknas i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet hör ihop med föremål som redan finns på Historiska museet från samma fyndplats och att samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För att en ansökan skall tillstyrkas krävs att kriterier rörande säkerhet m.m. är uppfyllda.

När utskottet senast behandlade motioner om fornfynd ansåg utskottet att gällande bestämmelser i KML och rådande praxis vid fyndhanteringen på ett tillfredsställande sätt beaktar de olika hänsyn som bör tas och de avvägningar som bör göras för att tillgodose både nationella och lokala intressen. Utskottet ville i sammanhanget också peka på möjligheten att för statens räkning under tidsbegränsad period låna ut eller på lång sikt deponera föremål i museerna (bet. 1999/2000:KrU13 s. 17–18).

Utskottet har inhämtat att Historiska museet i januari 2001 avslog en ansö- kan om lån av den s.k. Linköpingsskatten till Linköpings Slotts- och Dom- kyrkomuseum. Historiska museet angav i sitt beslut bl.a. följande. Linkö- pingsskatten är en nationalklenod. Den har, så länge museets utställningar kan följas bakåt i tiden, alltid varit utställd i den permanenta medeltidsutställning- en, där den intagit en självklar och central plats. Skatten, som tillhör de före- mål eller fyndkomplex som publiken väntar sig att finna vid ett besök i Histo- riska museet, kan nu ses i museets s.k. Guldsmidesgalleri. Skatten har tidigare visats i Linköping. År 1987 visades den i Östergötlands länsmuseum i utställ- ningen ”Linköping 700 år”. Även år 2000 gjorde Historiska museet ett undan- tag från museets av styrelsen fastställda policy i och med beslutet att låta skatten få vara huvudattraktionen vid Linköpings Slotts- och Domkyrkomu- seums invigningssäsong. Historiska museet deklarerade som sin uppfattning att museet intagit en generös hållning till de regionala anspråken på att expo- nera skatten lokalt, särskilt med tanke på de risker varje transport innebär.

Ett halvår senare, i juni 2001, biföll Historiska museet en begäran från Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum om lån av Linköpingsskatten.

Lånet omfattande tre veckor i september 2001 och skulle ske i samband med att ett endagsseminarium om helgon och reliker skulle pågå. Historiska museet angav i beslutet att museet skulle låta undersöka möjligheterna att kopi- era hela eller delar av Linköpingsskatten för permanent utställning i Linkö- ping.

(19)

19 I övrigt kan nämnas att Historiska museet år 2000 fattade beslut om drygt

100 låneansökningar och anhållan om förlängning av lån. Enligt inhämtad uppgift avslogs en ansökan. Denna ansökan inkom från Tyskland. År 2001 fattades knappt 100 beslut i fråga om låne- och depositionsärenden. Av dessa avslogs enligt inhämtad uppgift tre stycken. Anledningen till avslag var bl.a.

gjord riskbedömning och att ett föremål redan var utlånat.

Utskottet vill understryka vikten av att föremål som utgör en del av vårt kulturarv, och då inte bara sådana som hör till en viss region, når ut i hela landet. Som motionären framhåller finns runt om i landet ett stort intresse för historia. Detta intresse bör uppmuntras bl.a. genom att visa den del av vårt kulturarv som finns tillgänglig på museer. Utskottet utgår från att en generös policy tillämpas vid utlåning av museiföremål när så är möjligt och under förutsättning att bl.a. säkerheten för föremålen kan garanteras.

Mot bakgrund av vad som anförts, och då utskottet inte finner det påkallat att utarbeta en nationell strategi av det slag som motionären efterlyser, avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr248 (c) yrkandena 1 och 2.

Det samiska kulturarvet Utskottets förslag i korthet

– det samiska kulturarvet, jämför reservationerna 11 (c, fp, mp) och 12 (v).

Motionerna

I motion 2000/01:Kr701 (mp) begär motionärerna att regeringen skall verka för att ett återlämnande till samerna av de samiska kulturskatterna inleds (yrkande 7).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslår att den samiska kulturskatten skall överföras till samernas museum, nämligen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum (yrkande 6).

Liknande synpunkter förs fram i motion 2000/01:Kr324 (v), där motion- ärerna anser att regeringen aktivt bör medverka till att en del av de samiska museiföremålen, i första hand de 26 samiska trummorna på Nordiska museet, återförs till ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk, nämligen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.

Kulturministern tog upp frågan om samisk självförvaltning av kulturarvet i Sverige i ett svar på en fråga i riksdagen den 8 juni 2000. Ministern angav då följande. En betydande och viktig del av det samiska kulturarvet förvaltas vid Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Ájtte bedriver en värdefull verksamhet för att bevara och sprida kunskap om det samiska kulturarvet. Utöver de samlingar som finns vid Ájtte, förvaltas samiska före-

(20)

20

mål och dokumentationsmaterial även av ett antal andra museer, bl.a. Stiftel- sen Nordiska museet, Statens museer för världskultur och Statens historiska museer. Dessa museer har ett nationellt ansvar för att göra kulturarvet inom sina respektive verksamhetsområden känt och tillgängligt i hela landet. För detta ändamål bedriver museerna t.ex. en depositions- och utlåningsverksam- het både nationellt och internationellt. Detta innebär bl.a. att de har möjlighet- er att låna ut samiska kulturföremål till olika museer, vilket är värdefullt för att öka kännedomen om och förståelsen för den samiska kulturen såväl inom som utom vårt lands gränser. Det behövs en ständig dialog om hur kulturarvet förvaltas och vad som bör göras för att öka bl.a. representativitet och tillgäng- lighet. En sådan dialog bör innefatta olika grupper i samhället. Det är således viktigt att samerna kan vara med och påverka hur det samiska kulturarvet förvaltas. Kulturministern utgick från att de berörda museerna och represen- tanter för samerna för en konstruktiv dialog när det gäller dessa frågor.

Frågan om det samiska kulturarvet hör till viss del ihop med vad som ovan anförts om regional exponering av kulturskatter som berör en region. Utskot- tet har ovan påpekat att det är viktigt att kulturarvet, och då inte bara det som hör till en viss region, når ut i hela landet. Då det gäller det samiska kulturarvet vill utskottet understryka betydelsen av att en konstruktiv dialog förs mellan museerna och att en generös policy tillämpas vid utlåning och deposit- ion av det samiska kulturarvet, i den mån det är möjligt.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr324 (v), 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 6.

Nationellt uppdrag

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om – nationellt uppdrag.

Motionen

I motion 2000/01:Kr345 (kd) begär motionärerna att regeringen överväger om Museum Anna Nordlander kan ges ett nationellt uppdrag när det gäller frågan om hur genusperspektivet kan få större genomslag vid museer (yrkande 12).

Utskottet behandlade frågor om nya nationella uppdrag senast i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2002 (bet. 2001/02:KrU1 s. 41–

44). Bland annat prövades då motionsförslag om att Museum Anna Nord- lander skulle erhålla ett nationellt uppdrag inom kvinnokonsten. Utskottet avstyrkte dessa och andra liknande motionsförslag med motiveringen att det är riksdagen som bestämmer ämnesområde och inriktning och regeringen som

(21)

21 utser innehavarna av de nationella uppdragen. Utskottet fann inte anledning

att ändra på denna ordning.

Utskottet är nu inte av någon annan uppfattning, varför motion 2000/01:

Kr345 (kd) yrkande 12 avstyrks.

Resurscentrum för genusperspektiv m.m.

– särskilt resurscentrum för genusperspektivet på museerna, – utredningen om genusperspektivet,

– särskilda kvinnomuseer och

– museer som lyfter fram specifika kvinnor.

Bakgrund

Regeringen beslutade i juni år 2001 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslagskraft i museernas verksamhet. Regeringen skrev i beslutet att det i arbetsgruppen skulle ingå företrädare för centrala, regionala och lokala museer samt företrä- dare för arkivområdet och forskarsamhället och att arbetsgruppen vid behov får knyta till sig experter från myndigheter, organisationer m.fl. Arbetet skall vara avslutat senast den 31 december år 2003.

Arbetsgruppens ledamöter förordnades i december år 2001.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr326 (s) – väckt hösten 2000 – före- slår att ett särskilt resurscentrum inrättas på försök i tre år som ett utveckl- ingsprojekt. Syftet är att centrumet skall fungera som en resurs för landets museer när det gäller att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspek- tiv.

I motion 2001/02:Kr417 (kd) hemställer motionärerna att Museum Anna Nordlander skall ges i uppdrag i samverkan med andra att sköta utredningen om hur genusperspektivet kan få större genomslagskraft i museernas verk- samhet, eftersom museet besitter en stor kunskap på området. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 11).

I samma motion (yrkande 10) och i motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 framhåller motionärerna att i utredningen om genusperspektivet bör man uppmärksamma frågan om särskilda kvinnomuseer och hur dessa kan bidra till att belysa genusperspektivet.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) begär att regeringen åter- kommer med förslag för att stärka museer som lyfter fram specifika kvinnor (yrkande 55).

(22)

22

När det gäller motionsyrkandet att ett särskilt resurscentrum bör inrättas för att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv kan utskottet på- peka att den ovan nämnda arbetsgruppen skall överväga möjligheterna att etablera ett framtida resurscentrum för genusfrågorna på museer. Detta centrum bör enligt direktiven till arbetsgruppen ligga i anslutning till lämplig institution, t.ex. vid något av de centrala museerna.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr326 (s).

Beträffande motionsyrkandet att Museum Anna Nordlander skall ges i upp- drag att i samverkan med andra sköta utredningen om hur genusperspektivet skall kunna få större genomslagskraft i museernas verksamhet, har som ovan angetts arbetsgruppens ledamöter redan förordnats. Arbetsgruppen kan dock som också angetts knyta till sig experter från myndigheter, organisationer m.fl. Vidare anges att arbetsgruppen fortlöpande skall samråda med olika aktörer inom berörda verksamhetsområden.

Utskottet förutsätter att arbetsgruppen anlitar de experter och tar de kon- takter som den bedömer vara värdefulla för utredningen och avstyrker därmed motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 11.

När det gäller hemställan att utredningen om genusperspektivet bör uppmärk- samma frågan om särskilda kvinnomuseer förutsätter utskottet att arbetsgrup- pen ser på olika alternativa lösningar och förslag till hur man bör gå vidare med de frågor som faller inom arbetsgruppens uppdrag.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 och 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 10.

Beträffande hemställan att regeringen bör återkomma med förslag för att stärka museer som lyfter fram specifika kvinnor kan nämnas att arbetsgruppen inom ramen för uppdraget skall initiera och stödja projekt som syftar till att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv och att arbetsgruppen skall beakta och visa på goda exempel.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 55.

Ekomuseer

– definition av begreppet ekomuseum, jämför reservation 13 (v), – länsmuseernas ansvar för ekomuseerna, jämför reservation 14 (v), – finansiering av ekomuseer, jämför reservation 15 (v) och

– ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr237 (v) framförs att det finns oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett ekomuseum. Motionärerna anser därför att regeringen

(23)

23 bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och avgränsas. Detta

vill motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 1).

I motion 2001/02:Kr237 (v) framhåller motionärerna olika möjligheter till att stödja ekomuseer. Motionärerna anför att om länsmuseerna skall ha ett över- gripande ansvar för att i samverkan med andra aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer, måste länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansi- ella resurser till detta ändamål. Motionärerna anser att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna bör ses över (yrkande 2).

I motion 2001/02:Kr237 (v) anför motionärerna att regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna (yr- kande 3).

I motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s) framhåller motion- ärerna behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.

Motionärerna anser att det geografiska område som Ekomuseum Bergslagen visar utgörs av miljöer som på grund av sin historiska betydelse är av ett riksintresse att förvalta. Motionärerna anser att Ekomuseum Bergslagen borde ha en statlig finansiering för att därigenom skapa den trygghet museet behöver i sin strävan att ta vara på och utveckla de miljöer som det förvaltar.

Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:KrU1 s. 5–6) hänvisat till den definition av begreppet ekomuseum som tagits upp i Museiutredningens betänkande från år 1994 (SOU 1994:51, bilagedelen). Begreppet ekomuseum introducerades år 1971 vid International Council of Museums (ICOM) generalkonferens i Grenoble. Ett ekomuseum definieras rumsligt av sitt geografiska område, inte av en byggnad. Föremålssamlingarna sammanförs inte på ett ställe utan beva- ras på plats och betraktas inte som ovillkorligt bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas och drivs av invånarna i ett område, och det kunskapssökande som bedrivs har ekologisk innebörd. Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan människor och natur. Den erfarenhetsmassa som samlats av befolknings- generationerna betraktas som en omistlig resurs i nuet och för en framtida utveckling. Utskottet har inhämtat att det finns ett nordiskt nätverk för ekomuseer, och där har medlemmarna formulerat en definition som lyder:

”Ett ekomuseum består av ett antal miljöer/anläggningar bevarade på sina ursprungliga platser och i ett kulturturistiskt perspektiv tillgängliggjorda, samt beskrivna utifrån en helhetssyn på regionens och/eller det lokala områdets historiska utveckling. Ett ekomuseum är ett instrument för regional utveckling. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan lokalbefolkningen och offent- liga institutioner.”

Utskottet anser, i likhet med vad Kulturrådet framfört i frågan, att begreppet ekomuseum – precis som begreppet museum – inte går att belägga med snäva restriktioner för hur det skall användas. Det ankommer på dem som vill utveckla en museiverksamhet att motivera skäl för detta. Utskottet finner inte

(24)

24

att det är en uppgift för riksdagen att av regeringen begära ett förslag till definition av, och avgränsning för, hur begreppet ekomuseum skall användas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 1.

Utskottet vill erinra om att det för närvarande inte är aktuellt att utöka läns- museernas uppdrag. Ekomuseernas verksamhet utgör del i en museipolitik som bestäms regionalt. Utskottet hänvisar i sammanhanget till Kulturrådets rapport Regionala museer och nationell kulturpolitik (2001:2) och anser att det i nuläget inte finns skäl för att göra någon översyn av länsmuseernas ansvar för ekomuseerna.

Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 avstyrks därmed.

Som anförts i tidigare avsnitt utgör ekomuseernas verksamhet del i en museipolitik som bestäms regionalt. Utskottet finner i nuläget inte skäl för att riksdagen av regeringen skall begära en utredning om vilka möjligheter som finns till långsiktig finansiering av ekomuseer.

Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 avstyrks därmed.

Utskottet har i sin behandling av ett yrkande, liknande det nu aktuella, tidi- gare redovisat uppgifter om Ekomuseum Bergslagen (senaste i bet.

1999/2000: KrU11 s.11). Liksom då håller utskottet även nu fast vid princi- pen att det för närvarande inte bör inrättas fler statliga centrala museer som får bidrag direkt genom anslag i budgetpropositionen. Kulturrådet fördelar bidrag till regionala museer som förklarats statsbidragsberättigade av regeringen. Dessa museer kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till ange- lägna museiverksamheter i länet. För Ekomuseum Bergslagen har detta skett i form av två stödbelopp, vilka vidarebefordrats till verksamheten via länsmu- seerna i Västmanland och Dalarna.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s).

Museijärnvägar och ångfartyg Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om – museijärnvägar och

– ångfartyg.

Motionerna

I motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s) framhålls bl.a. att många ideella museijärnvägsföreningar bedriver ett viktigt kulturarbete för att bevara svensk kommunikationshistoria och att det bör återinföras någon form av stöd eller bidrag till dessa föreningar.

(25)

25 Motionären bakom motion 2000/01:Kr270 (v) föreslår att det bör ges möjlig-

het att söka bidrag för kulturminnesvärda ångfartyg ur en anslagspost inom ett anslag som står till Kulturrådets disposition.

Museijärnvägsföreningar har tidigare kunnat söka statsbidrag hos Statens kulturråd enligt förordningen (1984:579) om statsbidrag till museijärnvägar.

Förordningen upphävdes den 1 januari år 2001. Den ersattes då av förord- ningen (2000:1078) om bidrag till arbetslivsmuseer. Museijärnvägsförening- ar kan med stöd av den nya förordningen ansöka om bidrag. Ansökan prövas av RAÄ. Medel för ändamålet finns under anslaget 28:27 Bidrag till kultur- miljövård, anslagsposten Bidrag till arbetslivsmuseer, vilken uppgår till 4 miljoner kronor för år 2002. Anslaget disponeras av RAÄ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s).

Som nämnts trädde förordningen (2000:1078) om bidrag till arbetslivsmuseer i kraft den 1 januari år 2001. Enligt inhämtad uppgift kan vissa ångfartyg, som t.ex. det i motionen nämnda s/s Mariefred, ansöka hos RAÄ om medel enligt denna förordning.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr270 (v).

Lokaliseringen av ett idrottsmuseum Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om – lokaliseringen av ett idrottsmuseum.

Motionen

I motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår motionärerna att en utredning snarast tillsätts för att bestämma lokaliseringen av ett nytt idrottsmuseum (yrkande 18).

Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseums styrelse har entledigats och att Riksidrottsstyrelsen (RS) nu utgör styrelsen för stiftelsen och därmed har ansvaret för frågan om ett eventuellt idrottsmuseum och dess lokalisering. Riksidrottsförbundets stämma (RF-stämman) beslutade i maj år 2001 att uppdra åt RS att med regeringen diskutera ett statligt anslag och långsiktigt finansiellt ansvar för ett Riksidrottsmuseum. Enligt inhämtad uppgift har RF inte för avsikt att gå in som finansiär i ett museum, även om intresset att vara med och skapa ett museum finns.

Men hänvisning till utskottets ovan nämnda principiella ställningstaganden i museifrågor, att det i princip ”för närvarande” inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer, och då RF inte

(26)

26

har för avsikt att vara finansiär för ett idrottsmuseum anser utskottet att det inte finns anledning att från statens sida börja utreda frågan om lokalisering av ett sådan museum.

Motion 2001/02:Kr339 (m) yrkande 18 avstyrks därmed.

Begäran om statliga medel till vissa museer m.m.

Museer m.m. som får, avses få eller tidigare har fått statligt stöd Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om – Flygvapenmuseum,

– Julita gård,

– Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé,

– Sveriges Teatermuseum, jämför reservation 16 (fp), – Strindbergsmuseet,

– Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv, jämför reser- vation 17 (v),

– samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga, jämför reservation 18 (1 v),

– nationellt Alfred Nobelmuseum, jämför reservation 19 (kd) och – Marionettmuseet, jämför reservation 20 (m, fp).

Motioner

I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om ytterligare statliga medel till vissa museer m.m. som redan får, avses få eller tidigare har fått statliga medel.

BEGÄRAN OM YTTERLIGARE STATLIGA MEDEL Motionsnr, parti

och yrkandenr

Museer m.m. Ärende/kommentar

2001/02:Kr269 (fp)

2001/02:Kr295 (s) 2001/02:Ub294 (kd) yrk. 2

Flygvapenmuseum inom Statens försvarshistoriska museer

” -

Begär mer statliga medel (erhål- ler statsbidrag över anslaget 28:29)

” -

2001/02:Kr252 (s) Julita gård inom Nordiska museet Begär mer statliga medel (erhål- ler statsbidrag över anslaget 28:30)

2001/02:Kr251 (s) Stiftelsen Västsvensk Konserva- torsateljé

Begär stabil statlig finansiering (bidrag går i dag via tre länsmu- seer som erhåller statsbidrag över anslaget 28:31)

2000/01:Kr281 (fp)

Sveriges Teatermuseum (f.d.

Drottningholms teatermuseum)

Begär mer statliga medel bl.a.

p.g.a. lokalproblem (erhåller statsbidrag över anslaget 28:32)

(27)

27 Motionsnr, parti

och yrkandenr

Museer m.m. Ärende/kommentar

2000/01:Kr313 (s) 2001/02:Kr335 (s)

Strindbergsmuseet

” -

2001/02:Kr350 (v) yrk. 13

Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv

2001/02:Kr238 (v) yrk. 1

Nobelmuseum Begär samarbete mellan ev.

framtida Nobelmuseum i Stock- holm och Nobelmuseet i Karlskoga m.m. (bidrag till Nobelmuseum i Stockholm för år 2003 har aviserats av kulturministern)

2001/02:Kr238 (v) yrk. 2

” - Begär en lokalisering till

Karlskoga av utställningar och museiverksamhet avseende Nobels litteraturpris

2001/02:Kr264 (kd)

” - Begär utredning om lokalisering

av ett s.k. nationellt Alfred Nobelmuseum. Enligt motionen talar mycket för en förläggning till Karlskoga

2001/02:Kr419 (fp) yrk. 15

Marionettmuseet Begär inlemmande i Världskul- turmuseets organisation och ekonomi (har erhållit statligt bidrag via Marionetteatern över anslaget 28:7)

När det gäller begäran om ytterligare statliga medel till vissa museer m.m.

som får eller aviseras få statliga medel eller tidigare fått sådana medel vill utskottet framföra följande.

Utskottet har beträffande Flygvapenmuseum, som är en enhet inom Statens försvarshistoriska museer, inhämtat att museet behöver extra medel för byg- gande av nya lokaler till administration, bibliotek, arkiv och utställningar.

Flygvapenmuseum erhöll, genom Statens försvarshistoriska museer, statliga medel år 2001 med 15,5 miljoner kronor. Av dessa gick 8 miljoner kronor till hyra och knappt 4 miljoner kronor till löner.

Utskottet hänvisar till att regeringen i samband med budgetbehandlingen för år 2003 får ställa sådana medelsbehov som de i motionen redovisade mot andra behov.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr269 (fp), 2001/02:Kr295 (s) och 2001/02:Ub294 (kd) yrkande 2.

Nordiska museets Julita gård, Sveriges lantbruksmuseum har, enligt inhäm- tad uppgift för avsikt att vidareutveckla museet. Bland annat vill man på museet bygga en ny basutställning, utveckla befintliga byggnader och för- länga säsongen.

(28)

28

Utskottet anser att det ankommer på Nordiska museet, liksom på andra centrala museer, att inom sina ekonomiska ramar avgöra hur medlen skall fördelas mellan de olika enheterna inom museet och hänvisar i övrigt till vad ovan angetts att regeringen i samband med budgetbehandlingen för år 2003 får ställa de i motionerna redovisade behoven mot andra behov av statligt stöd.

Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr252 (s).

Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé är ursprungligen bildad av Hallands läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting samt Göteborgs kommun för att tillgodose konserveringsbehoven vid stiftelsebildarnas museer. Ateljén utför konservering även åt andra uppdragsgivare. Ateljén finns i Göteborg.

Bidrag till ateljén lämnas av stiftarna. Vidare får ateljén del av det statliga anslaget 28:31 Bidrag till regionala museer via stiftelsebildarnas regionala museer.

Utskottet har inhämtat att Västra Götalandsregionen låtit utreda den framtida museiorganisationen och museistrukturen i regionen. Utredningsförsla- gen har varit på remiss till i januari 2002. Utredningen har omfattat alla de uppdrag och delfinansieringar som regionen lämnar till institutioner inom regionen, däribland Västsvensk Konservatorsateljé. Utredaren föreslår att ateljén skall vara en angelägenhet för hela Västra Götalandsregionen och knytas till ett av utredaren föreslaget Västra Götalands regionhistoriska museum.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om formerna för statligt stöd till Västsvensk Konservatorsateljé. Då en ny museiorganisation fastställts inom regionen får det bedömas hur fortsatt statligt stöd till ateljén skall läm- nas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:

Kr251 (s).

Utskottet har inhämtat att Sveriges Teatermuseum (f.d. Drottningholms tea- termuseum) blivit uppsagt från sina lokaler i Filmhuset och därför flyttat till Gäddviken i Nacka. För flytten har museet enligt ett regeringsbeslut den 13 december 2001 erhållit ett engångsbidrag på 500 000 kronor.

Utskottet har också inhämtat att hyran i Nacka är så hög att de engångsvis lämnade medlen på 500 000 kronor knappt täcker den ökade kostnaden för hyran år 2002. Museet anger att det från och med år 2003 behövs minst det för år 2002 tillskjutna beloppet enbart för att klara den fördyrade hyreskostnaden.

Frågan om museets ökade hyreskostnader samt anslagstilldelningen i öv- rigt till museet för år 2003 får prövas i kommande budgetarbete. Regeringen har genom sitt beslut i december 2001 om en engångsförstärkning av museets bidrag visat att den är väl medveten om museets ekonomiska situation. Ut- skottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis så långt det är möjligt beaktar att den ökade hyreskostnaden kan komma att negativt påverka museets verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr281 (fp).

(29)

29 Strindbergsmuseet är en stiftelse med Stockholms stad, Strindbergssällskapet

och Nordiska museet som huvudmän. Museet står således delvis under kommunalt huvudmannaskap. Museet, som är inrymt i August Strindbergs bostad på Drottninggatan i Stockholm, skall belysa August Strindbergs liv och verk och upplåta lokaler till forskning och annan verksamhet i detta syfte. I museet finns utrymme för basutställningar och tillfälliga utställningar samt ett arkiv och ett bibliotek. Som anförs i motion 2001/02:Kr335 (s) är museets verksamhet inriktad även på service till in- och utländska forskare, till teatrar och museer samt till allmänheten. Strindbergsmuseet erhåller statligt bidrag från anslaget 28:32 Bidrag till vissa museer. För år 2002 har museet erhållit 537 000 kronor i enlighet med regeringens regleringsbrev.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om utökad verksamhet vid museet utan hänvisar till att det får ankomma dels på museets huvudmän, dels på regeringen, som fördelar anslaget 28:32 på anslagsposter, att i det årliga budgetarbetet bestämma i vad mån det finns ekonomiskt utrymme för att prioritera ett ökat bidrag till Strindbergsmuseets verksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr313 (s) och 2001/02:Kr335 (s).

Statens musiksamlingar är ett centralt museum på musikens område och har enligt sin instruktion till grundläggande uppgift att dokumentera, samla in, vårda, bevara, beskriva och hålla levande musikens kulturarv och därigenom främja musikintresset, musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsupp- byggnaden (1 § förordningen (1999:561) med instruktion för Statens musiksamlingar). Myndighetens samlingar innehåller inte mycket som rör rockmu- sikens område. I myndighetens bibliotek finns dock noter som täcker bl.a.

rockmusik och annan populärmusik.

Statens musiksamlingar och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA), tidigare Arkivet för ljud och bild (ALB), var med och startade Svenskt Rockarkiv inom ALB år 1993. Syftet var att rädda material som skildrar den svenska rockens pionjärtid under 50- och 60-talen. Rockarkivets främsta syfte är att samla in inspelningar och dokumentation som speglar svensk rockmusik ur olika aspekter, t.ex. grammofonskivor, ljudband, filmer, videoupptagningar, foton, affischer, böcker och andra trycksaker. Rockarkivets ambition är på sikt att vara ett öppet arkiv, inte bara för forskare utan även för en intresserad allmänhet.

Enligt inhämtad uppgift från Statens musiksamlingar har Rockarkivet inte utvecklats, vilket var avsikten vid starten. För att arkivet skall kunna utveck- las krävs enligt uppgift mer resurser.

Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som redovisats i det föregående och som bl.a. innebär att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Frågor om resurser till sådana insatser bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och bedömas i ett större sammanhang där även andra medelsbehov inom området aktualiserats.