GÖTEBORGS STAD INTERNA KLIMATKOMPENSATION
SAMMANSTÄLLNING OCH SLUTSATSER FÖR TJÄNSTERESOR MED FLYG OCH BIL UNDER
2011
Elin Frisk och Maria Losman,
På uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND ... 4
2 METOD FÖR BERÄKNINGAR AV UTSLÄPP ... 4
3 INFORMATION OM KLIMATKOMPENSATIONEN ... 7
4 SAMMANSTÄLLNING 2011 ... 8
4.1 FORTSATT MÅNGA OLIKA KLIMATINVESTERINGAR ...12
4.2 TJÄNSTERESOR MED BIL TOTALT ...15
4.3 GRÖN GAS ...16
4.4 TJÄNSTERRESOR MED PRIVAT BIL I TJÄNSTEN ...17
4.5 TJÄNSTERRESOR MED FLYG ...18
5 FORTSATT KLIMATREDOVISNING OCH KOMPENSATION ... 20
Sammanfattning och analys
Göteborgs stad fattade 2009 beslut om att stadens förvaltningar och bolag ska beräkna sina klimatpåverkande utsläpp från resor i tjänsten och kompensera dessa med
investeringar i åtgärder som minskar utsläppen i framtiden. Det är tredje gången som klimatredovisningen genomförs för tjänsteresor med flyg och bil.
Av totalt 57 verksamheter som Trafikkontoret samlat in leverantörsstatistik för är det 47 som har redovisat 2011 års resor. Det är 8 bolag och 2 fackförvaltningar som inte har redovisat. Alla stadsdelsförvaltningar har redovisat. Andelen verksamheter som redovisat har sjunkit jämfört med tidigare år. Hela 96% av verksamheterna redovisade 2010 års resor men bara 82% har redovisat 2011 års resor. Det kan bero på att
rapporteringsrutinerna har ändrats men det kan även bero på att bolagen och ett par fackförvaltningar inte velat redovisa.
Utsläppen av CO2 har minskat från Göteborgs stads verksamhet, oavsett om man ser till leverantörernas uppgifter eller till verksamheternas egna redovisningar. Utsläppen från bil- och flygresorna 2011 var ca 6200 ton enligt verksamheternas redovisningar och 8900 ton enligt leverantörernas statistik. Totalt är det en minskning med ca 600 ton CO2 från 2010 till 2011 enligt leverantörernas uppgifter. Enligt verksamheterna själva, är det över 400 ton i minskning av koldioxidutsläpp, men den siffran har blivit osäkrare 2011 än 2010, eftersom det är färre organisationer som har redovisat. Glappet mellan
leverantörernas uppgifter och vad verksamheterna har redovisat har minskat med 200 ton 2011 jämfört med året innan, vilket tyder på att redovisningens kvalitet har ökat för de som redovisat.
Klimatkompensationskostnaderna för tjänsteresorna 2011 har sjunkit och ligger på strax över 9 miljoner jämfört med 2010, då de var ca 10 miljoner kronor, men så behöver det inte se ut i verkligheten eftersom några bolag och ett par fackförvaltningar inte redovisat.
Klimatkostnaderna fördelar sig ganska jämt mellan tjänsteresor med flyg och bil.
Det är första året hela treårscykeln kan följas upp, eftersom 2009 var startår för den interna klimatkompensationen. Totalt har åtgärder genomförts för ca 6 miljoner kronor under 2011 och det kan jämföras med att klimatkostnaderna var 9,6 miljoner 2009. Detta är en grov uppskattning eftersom instruktionen varit otydlig för 2011 i samband med omläggningen av rapporteringen från Excel filer till att vara en del av kommunens ekonomirapporteringssystem Rappet. Det har gjort att verksamheterna har blandat ihop budgeterade med genomförda åtgärder i flera fall.
Liknande åtgärder har genomförts 2011, som 2010, med skillnaden att flera väljer reserelaterade åtgärder än tidigare. Fler verkar ha investerat i el-cyklar och el-bilar jämfört med tidigare år, annars är utbildning fortfarande en vanlig åtgärd. Flera verksamheter har redovisat samma åtgärder som tidigare år.
Resorna med privat bil har totalt sett minskat något sedan 2009 och genererade utsläpp motsvarande 760 ton CO2 år 2011 med reservation för att färre har redovisat. Antalet flygresor under 50 mil har minskat under 2011 jämfört med tidigare år, vilket indikerar att flera följer riktlinjerna i resepolicyn. Undantaget är stadsdelsförvaltningarna som har ökat antalet korta resor. Sammantaget verkar fler följa resepolicyn.
Klimatredovisningen håller på att utvecklas ytterligare under 2013 med ett gemensamt klimatkompensationskonto, i enlighet med det ursprungliga beslutet från 2009.
1 Bakgrund
För att minska miljöpåverkan från tjänsteresorna beslutade kommunstyrelsen i Göteborg i maj 2009 att införa kommunintern klimatkompensation för alla förvaltningar och bolag i kommunen för tjänsteresor med flyg och bil. Klimatkostnaden på 1.50 kr/kg CO2 för flyg och bil återförs till förvaltningarna och bolagen genom investeringar i klimatåtgärder.
Med klimatkompensation menas att kostnaderna för koldioxidutsläppen som
tjänsteresorna orsakar, ska kompenseras i miljöförbättrande åtgärder i syfte att minska utsläppen av koldioxid. Klimatkostnaderna ska göra förvaltningar och bolag
uppmärksamma på den miljöbelastning som tjänsteresorna för med sig och ge incitament att minska på utsläppen.
2 Metod för beräkningar av utsläpp
Trafikkontoret ansvarar för metoden för klimatredovisningen, och har tagit fram uppgifter från centrala leverantörer så att inte alla behöver fråga de gemensamma leverantörerna om samma uppgifter. Trafikkontoret har även bistått förvaltningarna och bolagen med information och råd.
Redovisningen är därefter gjord av respektive förvaltning och bolag i stadens
ekonomirapporteringssystem Rappet. Verksamheterna har tagit fram uppgifter, beräknat utsläppen och ska använda resultatet i den egna organisationen. Det är första gången som verksamheterna rapporterat i Rappet. En del verksamheter har rapporterat både i Rappet och på det gamla sättet med att skicka in en Excel fil till Trafikkontoret. Vi har tagit tillvara uppgifter oavsett hur de kommit in. I de fall verksamheterna inte har fört in uppgifter från leverantör som Trafikkontoret försett dem med har vi lagt in dessa.
Leverantörernas uppgifter om inköpt bränsle som Trafikkontoret skickar till förvaltningar och bolag, är inklusive arbetsmaskiner och därför behöver varje organisation ta fram hur mycket personbilsanvändningen motsvarar och fylla i det.
Kostnaderna för flyg- och bilresorna ska hanteras inom varje förvaltning/bolag genom att investeras i klimatåtgärder i den egna verksamheten. Från och med rapporteringen i Rappet den 15 september 2013, som avser klimatkostnader för 2012 års resor, samt åtgärder som genomförts under 2012, ska pengarna som inte har genomförts i klimatåtgärder från resor som skett 2010, betalas in mot faktura till ett gemensamt klimatkonto. Fakturan skickas från Trafikkontoret årligen, till de förvaltningar och bolag som inte genomfört klimatåtgärder för hela klimatkostnaden. Trafikkontoret får underlag till faktura från Stadsledningskontoret baserat på rapporteringen i Rappet. Beloppet på den första fakturan som skickas ut i november 2013, är klimatkostnad 2010 minus genomförd klimatåtgärd 2012. En klimatrutin som beskriver kommande års
rapporteringar i Rappet är under arbete. Där finns mer information om hur respektive förvaltning och bolag ska redovisa i Rappet, hur mallarna i Rappet kommer att se ut och information om redovisningen internt hos bolag och förvaltningar samt faktureringsrutin hos Trafikkontoret.
Klimatkostnaden är värderad till 1.50kr/kg CO2 för flyg och bil, en samhällsekonomisk värdering som används vid miljöbedömningar av infrastrukturprojekt, framtagen av Statens Institut för Kommunikationsanalys.
De resor som ska klimatredovisas är sådana som utförs i tjänsten eller på politiskt
uppdrag, dvs. resor som betalas av kommunen. Arbetsresor, dvs. resor till och från arbetet som betalas av privatperson, ingår inte. Tjänsteresor med gång, cykel, spårvagn,
lokalbuss och långfärdsbuss, taxi, båt och tåg tas inte heller med i klimatredovisningen.
Detta beror på att det är för arbetsintensivt att beräkna klimatpåverkan från sådana resor.
Utsläppsberäkningar innebär alltid en rad antaganden och schabloner med stora osäkerheter, så även för Göteborgs interna klimatkompensation för resor.
Sammanställningen baserar sig dels på uppgifter från verksamheterna, dels på uppgifter från leverantörerna.
Trafikkontoret samlar in uppgifter från leverantörer av resetjänster med avtal som flera enheter använder så att leverantörsstatistiken skulle kunna tas fram samordnat. Det gäller resebyrån Via Travel, bilpoolsföretagen Sunfleet, gruppresearrangören Carlson
Waegonlit, samt de drivmedelsleverantörer staden har ramavtal med genom
Upphandlingsbolaget. Carlson Waegonlit används fortfarande inte till att boka flygresor, utan till gruppresor med buss, tåg eller båt. Upphandlingsbolaget har bett leverantörerna att lämna uppgifter på vad de levererat till staden, uppdelat på verksamheterna.
Leverantörernas uppgifter lämnades till Trafikkontoret som sedan sett till att alla verksamheter fått en egen rapport.
Drivmedelsleverantörerna har lämnat uppgifter om volymer drivmedel som respektive verksamhet har tankat under året. Sunfleet har rapporterat körsträckor för bilpoolsbilar och dessa körsträckor har Trafikkontoret räknat om till förbrukad mängd drivmedel.
Trafikkontoret har räknat om volymer drivmedel till utsläpp av fossil koldioxid, beräknat miljökostnaden i kronor och redovisat detta till verksamheterna.
Via Travel har tagit fram uppgifter om flygresor med utsläppsberäkningar utförda av Tricorona. Resebyrån som Liseberg köper från utanför stadens ramavtal redovisar med okänd metodik.
Trafikkontoret vet inte om verksamheterna redovisat alla resor. Uppgifterna från rese- och drivmedelsleverantörerna stämmer inte alltid överens med uppgifterna i
verksamheternas klimatredovisningar. För 2009 jämförde Ecoplan alla enheters egna redovisningar med uppgifter från leverantörer. För 2010 gjordes tre stickprov och de visade alla på skillnader mellan den egna redovisningen och det som leverantörerna redovisat. Detta kan bero på flera saker såsom misstag i redovisningen, köp utanför ramavtal, oklarheter kring drivmedelskort etc.
En del av den mängd diesel som har använts har inte använts till tjänsteresor utan arbetsmaskiner. Dessa volymer ingår i den mängd som drivmedelsleverantörerna redovisar. I sådana fall får respektive verksamhet själv göra en uppskattning av hur stor del av förbrukad mängd diesel som inte använts till tjänsteresor, och därför inte ska räknas med i klimatkompensationen. Även för 2011 års redovisning har vi gjort stickprov och det finns fortfarande oklarheter.
En felkälla i och med övergången till redovisning i Rappet är att man där ska redovisa i tkr=tusen kronor, istället för tidigare i ton koldioxid, som i excelverktyget automatiskt räknades om till kronor klimatkostnad. Några har gjort fel och angett kronor istället.
Flera av de som redovisat har gjort det med resultat som motsvarar de uppgifter som leverantörer har uppgett, men det är fortfarande många som inte har gjort det. Det kan ha flera orsaker, såsom:
Verksamheter med arbetsmaskiner har i praktiken svårigheter att skilja drivmedel som använts för bilresor med driften av arbetsmaskinerna.
Flygresor köps inte bara från ramavtalade Via Travel utan av andra, som dessutom kan ha varierande metoder för utsläppsberäkning.
Den nya rutinen med rapportering i Rappet har haft en otydlig instruktion
Avgränsningar i redovisningen till dotterbolag eller hela koncerner om all eller delar av förvaltningens verksamhet
Leverantörerna redovisade betydligt större volymer drivmedel för 2010 än för första året 2009, medan det 2011 visar en minskning, men att förbrukningen ändå ligger på samma nivå som 2010. Det beror troligen på att man blev bättre på att hitta uppgifter i sina datasystem om stadens drivmedelsinköp efter det att staden börjat efterfråga dem centralt från och med 2010 års redovisning. De ökade volymerna 2010 och 2011, jämfört med 2009, beror sannolikt inte på att staden köpt så mycket mer drivmedel. Verksamheterna redovisar fortfarande mindre än hälften av den förbrukning som leverantörerna redovisar.
För 2011 är det flera som inte redovisat alls, vilket är en del av förklaringen till lägre drivmedelsförbrukning.
3 Information om klimatkompensationen
En uppföljningsträff hölls i november 2012 för att summera vad som varit bra och dåligt med den interna klimatkompensationen hittills och informera om klimatåtgärder med tydligare resekoppling, samt arbetet med den nya klimatrutinen i Rappet och det gemensamma klimatkontot som gör att alla investeringar inte behöver ske i den egna verksamheten utan att pengarna betalas in till ett gemensamt konto för
klimatkompenserande investeringar.
Klimatkompensationssystemet löper i en treårscykel enligt nedan, med exempel på 2011 års resor som budgeteras 2012 och genomförs 2013.
Bild. Göteborgs stads interna klimatkompensations tidsaxel
Trafikkontoret skickade ut underlag för redovisning till bolag och förvaltningar i februari 2012. Sista datum för att redovisa klimatkostnader för resor och
klimatkompensationsåtgärder i Rappet var 15 september.
4 Sammanställning 2011
Utsläppen av CO2 har minskat från Göteborgs stads verksamhet, oavsett om man ser till leverantörernas uppgifter eller till verksamheternas egna redovisningar. Utsläppen från bil- och flygresorna 2011 var ca ca 8900 ton CO2 om man utgår från uppgifterna från leverantörerna av flyg och inköp av drivmedel. Verksamheterna har redovisat, ca 6200 ton. Totalt sett är det en minskning med ca 600 ton CO2 från 2010 till 2011 enligt leverantörernas uppgifter. Enligt verksamheterna själva, är det över 400 ton i minskning av koldioxidutsläpp, men den siffran har blivit osäkrare 2011 än 2010, eftersom det är färre organisationer som har redovisat. Glappet mellan leverantörernas uppgifter och vad verksamheterna har redovisat har minskat med 200 ton 2011 jämfört med året innan, vilket tyder på att redovisningens kvalitet har ökat. Det är framförallt leverantörernas redovisning av bränsle som skiljer sig från verksamheternas egen redovisning. För flyget ligger leverantörssiffrorna på samma nivå som verksamhetssiffrorna.
Inrapporterat från
leverantörerna 2009
Inrapporterat från
leverantörerna 2010
Inrapporterat från
leverantörerna 2011
Leverantörer av drivmedel och bilpoolstjänst
5000 6900 6100
Privat bil i tjänsten Leverantörer av
flygresor 3200 2600 2800
Totalt 8200 ton 9500 ton
18900 ton
Tabell. Utsläpp redovisade av leverantörer
Inrapporterat från verksamheterna
2009
Inrapporterat från verksamheterna
2010
Inrapporterat från verksamheterna
2011 Leverantörer av
drivmedel och bilpoolstjänst
2600 3500 2700
Privat bil i tjänsten 800 900 800
Leverantörer av flygresor
3000 2200 2700
Totalt 6400 ton 6600 ton 6200 ton
Tabell. Utsläpp redovisade respektive verksamheter
En skillnad 2011 är att flygets utsläpp har ökat medan utsläppen från bilar har minskat, enligt verksamheterna. Om metoden att klimatredovisa hade fungerat fullt ut skulle
1 Föregående års siffra är korrigerad från ca 12000 ton, som det stod felaktig i förra årets klimatredovisning, till 9417 ton för 2010 års leverantörsuppgifter från Trafikkontorets bränslesammanställning.
differensen mellan vad som är inrapporterat från leverantörerna och vad verksamheterna rapporterat förmodligen vara mindre, och motsvara resorna med privat bil i tjänsten och utsläpp från arbetsmaskiner och tunga fordon
Skillnaden mellan leverantörernas och verksamheternas uppgifter kan bero på flera saker.
Av totalt 57 verksamheter som Upphandlingsbolaget samlat in leverantörsstatistik för till Trafikkontoret som bearbetat uppgifterna, är det 10 verksamheter, 8 bolag och 2
fackförvaltningar som inte redovisat 2011 jämfört med 2010 då endast 2 verksamheter inte redovisade. Upphandlingsbolaget har ingen lista på verksamheter utan frågar leverantörerna vilka enheter i Göteborgs stad de levererat till och hur mycket. Det finns också svårigheter att skilja drivmedel för arbetsmaskiner från bildrift. Skillnaderna kan också bero på misstag i redovisningen. Dessutom köper verksamheter flygresor utanför ramavtalen. Någon detaljgranskning av differenser har inte skett för 2011, endast
stickprov på 8 verksamheter, se kapitel om tjänstebilar. Dessa indikerar att de utmaningar i redovisningsmetodiken som upptäcktes första året kvarstår.
Fördelningen av koldioxidutsläppen 2011 visas i diagrammet nedan och totalt för hela Göteborgs stad står bilarna för en större andel koldioxidutsläpp än flygresorna. Bolagen har som grupp ett annat resebeteende än förvaltningarna och släpper ut mer CO2 från flygresorna än från bilresorna.
Diagram. Utsläpp redovisade av verksamheter. Övriga verksamheter är ej helägda av Göteborg stad.
Koldioxitutsläppen har för första gången enligt verksamheternas redovisning, minskat under 2011 jämfört med 2009 och 2010. Stadsdelsförvaltningarna skiljer sig genom att ha ökat koldioxidutsläppen, övriga har minskat sina utsläpp 2011. Vi vet inte vad det beror på men noterar att det sammanfaller med att stadsdelarna slogs ihop från 21 till 11 samma år. Kanske har det inneburit att man kört mer bil.
0,0 1000,0 2000,0 3000,0 4000,0 5000,0 6000,0 7000,0
Totalt
Helägda bolag Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF Ton
Koldioxidutsläpp från resor i tjänst 2011
Flyg
Privat bil
Stadens bilar
Totalt
koldioxidutsläpp
Diagram. Utsläpp redovisade av verksamheter, jämförelse mellan 2009, 2010 och 2011.
Mindre andel av bolagen klimatredovisar
2009 var det totalt 74 % som lämnade in klimatrapporter, jämfört med totalt 96 % 2010 och 2011 totalt 82%.
Diagram. Andel av förvaltningar och bolag som har redovisat 2011 års resor med blå färg och de som inte har redovisat med röd färg.
0,0 1000,0 2000,0 3000,0 4000,0 5000,0 6000,0 7000,0
Helägda bolag Övriga … Fackförvaltningar SDF Ton
Jämförelse koldioxidutsläpp
2009 2010 2011
82%
67%
100%
89%
18%
33%
0%
11%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Totalt 2011 Helägda bolag SDF Fackförvaltningar
Alla stadsdelar har redovisat 2011.
Två fackförvaltningar har inte redovisat. För 2010 års resor redovisade alla fackförvaltningar så det är en försämring. Av fackförvaltningarna är det Stadsrevisionen och Social resursförvaltning som inte har redovisat 2011.
Det har även skett en försämring vad det gäller bolagens redovisning. Det var endast 2 bolag som inte redovisade 2010 års resor, nu är det 8 bolag som inte redovisat.
En förklaring kan vara den förändrade rutinen att byta redovisningssystem till Rappet, som bidragit till minskningen. En annan förklaring kan vara att de verksamheter som inte redovisat inte vill det, trots att det är obligatoriskt. Av bolagen är det Familjebostäder, Göteborgs Egnahems, Göteborgs lokaler, Bostadsbolaget, Parkeringsbolaget, Poseidon Bostads (där ingår även Hjällbo bostäder from 2011), Störningsjouren och Scandia Container som inte har redovisat. Två bolag har börjat redovisa, som inte redovisat tidigare år, det är Port Operation AB som är helägt och GREFAB som är delägt.
Tabellen nedan visar de förvaltningar och bolag som har redovisat sina resor 2011.
Helägda bolag Fackförvaltningar SDF Övriga verksamheter
Business Region Göteborg Fastighetskontoret Askim - Frölunda-Högsbo Renova AB Göteborgs Spårvägar AB/GS
Spårvagn AB Göteborg Vatten Västra Hisingen Göteborg & Co
Framtiden förvaltnings AB Idrotts o Föreningsförvaltningen Centrum Gryaab AB
Got Event AB Konsument Göteborg Härlanda-Örgryte GREFAB AB
Älvstranden Utv. AB Lokalförvaltningen Högsbo/Frölunda
Liseberg Miljöförvaltningen Majorna - Linné
Higab Park och Naturförvaltningen Norra Hisingen
Göteborg Energi Färdtjänsten Västra Göteborg
Göteborgs stadsteater Stadsbyggnadskontoret Angered Göteborgs Gatu AB Stadsledningskontoret Östra Göteborg
Göteborgs Hamn Trafikkkontoret
Göteborgs stads Upphandlings AB Utbildningsförvaltningen Port Operation AB Vuxenutbildningen
Göta Lejon AB Kretsloppskontoret
Gårdstensbostäder Kulturförvaltningen
Kommumleasing Intraservice
Överförmyndarförvaltningen
Tabell. Verksamheter som har redovisat sin interna klimatkompensation 2011
För organisationer som inte redovisar kommer en faktura baserad på leverantörsuppgifter gå ut, från och med hösten 2013. De som uteblir med redovisning får betala hela
klimatkostnadsbeloppet för de åtgärder som skulle genomförts, till det gemensamma klimatkontot.
Om det gemensamma klimatkontot hade varit i gång vid redovisningen av 2011 års resor, hade det varit differensen mellan klimatkostad och genomförda åtgärder för 2009 års resor, som skulle betalas. Så kommer det att bli för 2012 års redovisning med differensen
Där det inte finns redovisningar från verksamheterna för tidigare år, går Trafikkontoret tillbaka till de leverantörsuppgifter som Trafikkontoret får från bränsleleverantörer, resebyråer och från Intraservice, för privat bil avseende 2012 och framåt.
Här följer exempel på fakturakostnad som den hade blivit om det centrala klimatkontot varit igång för två verksamheter:
Bolag Summa
klimatkostnad för 2009 års resor
Redovisade åtgärder 2011
Att betala på faktura för ej att ej genomfört klimatåtgärder under 2011 Stadsdelsförvaltning
Härlanda Örgryte
187 198 kr 70 100 kr 117 098 kr
Familjebostäder AB 95 976 kr 0 kr 95 976 kr
Tabell. Exempel på fakturabelopp för ej genomförd åtgärd.
4.1 Fortsatt många olika klimatinvesteringar
Klimatkompensationskostnaderna för tjänsteresorna 2011 är strax över 9 miljoner jämfört med 2010, då de var ca 10 miljoner kronor. De fördelar sig ganska jämt mellan tjänsteresor med flyg och bil. Men det är stora variationer mellan de helägda bolagen och stadsdelförvaltningarna, där de helägda bolagen har en större kostnad för att kompensera tjänsteresor med flyg. Diagrammet nedan visar uppdelningen av klimatkostnader 2011.
Diagram. Verksamheternas klimatkostnader baserade på 1,50 kr/kg CO2
Diagrammet nedan visar vad som har genomförts i klimatåtgärder 2011, baserat på 2009 års resor. Det är första året hela treårscykeln kan följas upp, eftersom 2009 var startår för den interna klimatkompensationen. Klimatkostnader 2009 budgeterades under 2010 för
0,0 1000000,0 2000000,0 3000000,0 4000000,0 5000000,0 6000000,0 7000000,0 8000000,0 9000000,0 10000000,0
Totalt
Helägda bolag Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF SEK
Klimatkostnader från resor i tjänst 2011
Klimatkostnad flyg
Klimatkostnad bil
Klimatkostnad totalt
att sedan genomföras under 2011. Eftersom årets redovisning i Rappet hade rubriken
”Åtgärder” utan att specificera vilket år, är staplarna för genomförda åtgärder mycket osäkra, det kan ha tolkats som planerade åtgärder. Det har visat sig även i tidigare redovisningar att många har blandat ihop budgeterade åtgärder och genomförda åtgärder.
Diagram. Jämförelse mellan 2009 års klimatkostnad, 2010 års budget och genomförda åtgärder 2011
Totalt sett är summan genomförda åtgärder än vad klimatkostnaderna var. Endast stadsdelsförvaltningarna har redovisat mer genomförda åtgärder än vad klimatkostnaden var, men där ska det tilläggas att de har omorganiserats under dessa år och det kan vara en anledning till att man har blandat ihop planerade och genomförda åtgärder, eller att åtgärder har redovisats fler gånger pga. av byte av ansvariga personer etc. Totalt sett verkar inte allt genomfört enligt budget. Bolagen ser ut att ha genomfört minst åtgärder under 2011.
Verksamheterna nämner liknande åtgärder 2011, med skillnaden att flera väljer
reserelaterade åtgärder än innan. Det verkar vanligare med el-cyklar och el-bilar 2011 än tidigare år. Utbildning är fortfarande en vanlig åtgärd.
Lista på åtgärder
Elcyklar
Anslutning till cykelpool och möjlighet till tjänstecykel
Elbilar och gasbilar
Ecodriving
Utbildningsinsatser
Videokonferensutrustning
Subventionerad kollektivtrafik
Övergång till biogas 0,0
2000000,0 4000000,0 6000000,0 8000000,0 10000000,0 12000000,0
Totalt
Helägda bolag Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF SEK
Klimatkostnad 2009, budgeterat 2010 och genomfört
2011
Klimatkostnad totalt
Bugeterat
Genomförda åtgärder
Exempel på åtgärder med mindre tjänsteresekoppling:
Gobigas
Miljösamordnare
Miljödiplomering
Miljöombudsaktiviteter/Omdiplomeringar/Miljösamordning
Mest förekommande genomförda åtgärder:
Cyklar och elcyklar
Ecodriving
Utbildningsinsatser
Videokonferensutrustning
Även om fler åtgärder har resefokus, visar det ändå på att flera åtgärder är miljöåtgärder, som inte är inriktade på resor. Detta visar på behovet av ett klimatkonto som Trafikkontoret och Stadsledningskontoret arbetar med att införa under hösten under 2013.
Trafikkontoret gick ut med information om tydligare styrda reserelaterade områden som åtgärderna ska gå till, under hösten 2012.
4.1 Tjänsteresor med bil och flyg totalt
Utsläppen från flyg har minskat med ca 500 ton från 2010 till 2011, enligt verksamheternas redovisning. Utsläppen från bilresor har totalt sett minskat med ca 1000 ton enligt verksamheternas redovisning.
4.2 Tjänsteresor med bil totalt
Göteborgs stads bilresor genererade totalt utsläpp motsvarande drygt 3 400 ton CO2 2011, jämfört med ca 4300 ton 2010 och 3 400 ton 2009 CO2 tidigare år. Fördelningen mellan helägda bolag, fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar och övriga verksamheter är följande:
2009 2010 2011
Helägda bolag 1000 ton
CO2
1000 ton CO2
600 ton CO2
Fackförvaltningar 1100 ton CO2
1200 ton CO2
800 ton CO2
Stadsdelsförvaltningar 1100 ton CO2
1700 ton CO2
1800 ton CO2
Övriga verksamheter 200 ton CO2
300 ton CO2
100 ton CO2
Tabell. Tjänsteresor med bil 2009-2011.
Det finns flera redovisningar som väcker frågor. Vi har inte gått igenom alla leverantörsuppgifter men har gjort några stickprover i tabellen nedan. Där har vi lagt till leverantörsuppgifterna som Trafikkontoret har summerat. Det finns några som har redovisat siffror som skiljer sig med flera hundra tusen. Det kan finnas olika anledningar till den stora skillnaden, exempelvis tankkort som inte är kopplade till Upphandlingsbolagets ramavtal men som lagts till i Rappet eller att de helt enligt instruktionen har räknat bort tunga fordon och arbetsmaskiner.
Stickproven visar att det finns stora skillnader hos flera verksamheter mellan vad leverantörerna uppger att de har sålt och vad verksamheterna uppger att de har köpt. Det slår åt båda hållen. De verksamheter som har mycket tunga fordon ska ha en stor
differens, som Park och Naturförvaltningen och Renova. Differenser kan också bero på att verksamheter köpt från leverantörer utanför Upphandlingsbolagets avtal.
Bolag/Förvaltning Verksamheternas redovisning i Rappet
Leverantörsuppgifter sammanställt av Trafikkontoret (inkl arbetsmaskiner och tunga fordon)
Got Event 3000 kr 63 101 kr
Liseberg 10 826 kr 2459 kr
Renova 120 000 kr 610 785 kr
SDF Majorna-Linné 188 747 kr 60 035 kr
Göteborgs hamn 0 kr 21 155 kr
Fastighetskontoret 23 600 kr 42 372 kr
Kretsloppskontoret 12 900 kr 12 875 kr
Park- och
Naturförvaltningen
15 450 kr 684 365 kr
Tabell. Stickprov på klimatkostnad för inköpt bränsle 2011.
4.3 Grön gas
Staden har ramavtal med två fordonsgasleverantörer; OKQ8 och Fordonsgas AB. I avtalet med Fordonsgas finns en option på att välja biogas enligt grön gas-principen till en merkostnad på 75 öre/normalkubikmeter. För verksamheter i Göteborgs Stad innebär 100% biogas att lägre eller ingen klimatkompensation behöver göras.
Under 2011 var de endast några verksamheter i staden med gasfordon som använda sig av optionen för grön gas. Det var:
SDF Västra Hisingen
Göteborgs intraservice
Gatubolaget (delvis, mest utan grön gas-option)
Göteborgs spårvägar (delvis, mest utan grön gas-option)
Fastighetskontoret
Lokalförvaltningen
Park och Naturförvaltningen
Miljöförvaltningen
Higab
Verksamheter som köpte gas av Fordonsgas utan grön gas var alla andra stadsdelsförvaltningar utom SDF Västra Hisingen. Exempel på andra gasköpare utan grön gas-avtal var Familjebostäder, Bostadsbolaget, Göteborg Energi, Parkeringsbolaget, Stadsteatern, Liseberg, Stadskansliet, Stadsledningskontoret, Revisionskontoret, Konsumentnämnden, Social resursförvaltning, Park och Naturförvaltningen, Idrott och
Föreningsförvaltningen, Göteborg Vatten, Kretsloppskontoret, Utbildningsförvaltningen, Kulturförvaltningen och Älvstranden Utveckling
Kostnaden för att köpa grön gas är 75 öre/m3. Klimatkompensationskostnaden för 1 kg CO2 är 1,50 kr. För de som har gasfordon är kostnaden för grön gas lägre än klimatkompensationskostnaden.
Formeln för besparing blir:
Verksamhet Volym Nm3/år Besparing, kr
Got Event 1021 1026
Göteborgs hamn 6708 6741
Liseberg 6464 6496
Göteborg Energi 201371 202377
Tabell. Exempel på verksamheter som inte har Grön gas–avtal och hur mycket de skulle spara om de skulle lösa ut optionen.
4.4 Tjänsterresor med privat bil i tjänsten
Resorna med privat bil har totalt sett minskat något sedan 2009 och genererade utsläpp motsvarande 760 ton CO2 2011. Den fördelar sig med helägda bolag, fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar och övriga verksamheter enligt följande:
2010 2011 Bättre/Sämre
än 2010
Helägda bolag 280 ton CO2 90 ton CO2 ↑
Fackförvaltningar 140 ton CO2 130 ton CO2 ↑
Stadsdelsförvaltningar 350 ton CO2 500 ton CO2 ↓
Övriga verksamheter 70 ton CO2 40 ton CO2 Bedöms ej
pga blandad grupp
Tabell. Tjänsteresor med privatbil i tjänsten 2009-2011.
Diagram. Utsläpp CO2 för resor med privat bil.
4.5 Tjänsterresor med flyg
Utsläppen från flyg minskade mellan 2009 och 2010, för att sedan öka under 2011.
Tjänsteresor med flyg genererade 2700 ton CO2 under 2011 och fördelar sig mellan helägda bolag, fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar och övriga verksamheter enligt diagrammet nedan.
Totalt har koldioxidutsläppen ökat med ca 500 ton 2011, jämfört med 2010. Den siffra verksamheterna har redovisat är 2011 närmare leverantörernas siffra än vad den var 2010, vilket är en del av förklaringen. Den andra förklaringen är att man har flugit mer.
0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 800,0 900,0
Totalt
Helägda bolag Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF Ton
Koldioxidutsläpp privat bil i tjänst 2011
0,0 500,0 1000,0 1500,0 2000,0 2500,0 3000,0 3500,0
Totalt
Helägda bolag Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF Ton
Koldioxidutsläpp från flygresor
2009 2010 2011
Diagram. Utsläpp CO2 flygresor.
Antalet flygresor under 50 mil har minskat under 2011 jämfört med tidigare år, vilket indikerar att flera följer riktlinjerna i resepolicyn. Undantaget är stadsdelsförvaltningarna som har ökat antal korta resor.
Diagram. Utsläpp CO2 flygresor.
0,0 200,0 400,0 600,0 800,0 1000,0 1200,0 1400,0
Totalt
Helägda bolag
Övriga verksamheter
Fackförvaltningar SDF
Antal
Antal korta flygresor under 50 mil
2009
2010
2011
5 Fortsatt klimatredovisning och kompensation
Klimatredovisning och kompensation är fortfarande en ung företeelse inom staden. Vissa brister i rutinerna upptäcktes för 2009 års redovisning, de diskuterades på workshops med verksamheterna både 2010 och 2011 och en del brister förefaller att kvarstå för 2011 års redovisning. Övergången till redovisningen i Rappet medförde troligen att färre antal redovisade totalt sett. Otydliga instruktioner vad det gäller enhet att rapportera i samt vilket år åtgärderna avsåg, är andra parametrar som spelar stor roll för 2011 års resultat.
Ecoplan föreslår därför att:
1. Trafikkontoret kontaktar de verksamheter som inte redovisat 2011och dels tar reda på varför de inte redovisat, dels stödjer dem i att redovisa och budgetera för åtgärder.
2. Trafikkontoret skickar ut information om hur mallarna kommer att se ut i Rappet vid nästa redovisning.
3. Stadsledningskontoret i samspel med Trafikkontoret, förbättrar information och instruktion i Rappet, inklusive att förtydliga vilka delar av verksamheterna som redovisningen gäller för.
