Hälsobokslut 2011
Folkhälsocentrum
Innehåll
Sammanfattning:...4
Barn och unga...5
Vuxna...11
Vuxna...15
Äldre...19
Folkhälsans fördelning...25
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård....27
Hälsa och regional utveckling...27
Referenser...29
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten
Att skapa samhälleliga förutsätt-
ningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen.
Sammanfattning
resultatet i riktning mot målet uppvisar snusning bland pojkarna.
Sett över en längre tidsperiod har tobaksbruk bland gravida och bland spädbarnsföräldrar mins- kat. Andelen icke-rökare bland gravida närmar sig målet om att högst två procent ska röka. I ran- kinglista bland län/regioner i landet placerar sig Norrbotten på tredje bästa plats med drygt fyra procent rökare eller snusare under graviditeten.
När det gäller föräldrarna till barn vid åtta må- naders ålder går trenden i rätt riktning. Målet är att nittiofem av hundra barn inte ska ha rökning i hemmet mot de senaste uppgifterna om åttioåtta av hundra. Papporna röker i högre grad än mam- morna.
Riskabla alkoholvanor
Det finns inga uppgifter hur måluppfyllelse till- godoses om att halvera andelen ungdomar mel- lan 16 och 24 år som har riskabla alkoholvanor eftersom detta mäts vart fjärde år, senast år 2010.
Denna visade att nästan var tredje bedömdes ha riskabla alkoholvanor. Senare studier bland skolelever i länet visar positiva tecken om att fler inte dricker alkohol.
Minskning av antalet fall av klamydia
Landstingsplanens mål om femton fall per 1000 invånare i åldersgruppen 15- 29 år är uppnått un- der 2011 men det finns fortfarande en osäkerhet om det är tillfälligt eller en bestående trend. Alla kommuner utom två hade uppnått målvärdet fö- regående år.
Övervikt bland barn, unga och vuxna
Andelen fyraåriga flickor med övervikt eller fetma var sjutton procent och bland jämnåriga pojkar 14 procent, år 2010. Pojkarna närmar sig således målet om att högst tio procent av fyraår- ingarna ska ha övervikt eller fetma.
Det finns inga klara tecken på att övervikten inklusive fetma bland skolelever börjat minska.
Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet. Yngre vuxna hade ökat sin andel med fetma, särskilt männen mellan åren 2006 och 2010. De övriga vuxna hade inte heller rört sig i riktning mot landstingets mål om en kraftig minskning av andelen överviktiga.
Fallskador bland äldre
Målet är att fallskador bland personer 80 år eller äldre ska minska så att sju kommuner i länet finns med bland de kommuner i landet som har minst
Sammanfattning
Landstingsplanens övergripande mål är att:
norrbottningarna ska ha Sveriges bästa
• självskattade hälsa.
norrbottningarna ska må bra och leva ett
• gott liv.
individen ska ha kunskap om vad som
• påverkar hälsa och ta ett aktiv ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa.
Uppfyllelsen av, eller trenderna mot, mer precisa mål sammanfattas i kapitlet God hälsa i lands- tingsplanen för 2011 – 2013 samt i handlingspla- nerna för barn, vuxna och äldre.
Bäst i Sverige år 2020 - Mål för själv- skattad hälsa bland vuxna
Under 2010 gjorde landstinget och länets kom- muner en befolkningsundersökning. Resultatet av den undersökningen pekar på att norrbott- ningarna - i alla åldersgrupper - tyckte sig ha en bättre självskattad hälsa än fyra år tidigare.
En jämförande landsövergripande uppföljning gjores för perioden 2007-2010. Den visar att Norrbottens kvinnor ligger på det nionde bästa värdet och männen på det femte bästa värdet i landet.
Nedstämdhet bland barn och ungdom
Under fem år (sedan 2007) har skolsköterskorna genomfört hälsosamtal med eleverna. Samtalen visar att pojkarna i gymnasiets årskurs 1 har upp- nått, eller varit nära, målet: högst tre procent av eleverna ofta känner sig nedstämda. Under sam- ma tidsperiod har flickorna inte uppvisat någon förbättring och har tre gånger så många som ofta är nedstämda jämfört med pojkarna.
Minskning av tobaksbruk bland barn och unga samt rökfria miljöer
Läsåret 2010/2011 hade rökning bland flickor och pojkar i gymnasiets första årskurs för första gången minskat i förhållande till föregående år.
Idag röker tolv procent av flickorna i gymnasiets årskurs 1 och elva procent av pojkarna. Snusning bland pojkar har minskat varje år och är idag 17 procent. Sex procent av flickorna i motsvarande ålder snusar. Målet - att halvera förekomsten av rökning och snusning bland skoleleverna i förhål- lande till läsår 2007/2008 är inte uppnått. Bästa
antal fallskador som leder till sjukhusvård. Den senaste redovisningen visar en smärre förbättring till att tre kommuner hade uppnått målvärdet. Ef- ter en nedgång under 2010 har antalet operationer av höftfrakturer vid länets sjukhus återgått till en tidigare nivå, vilket gör att ingen klar förbättring kan ses över en tioårsperiod.
Övriga kommentarer
Med underlag av de två senaste länsundersök- ningarna av norrbottningarnas hälsa och levnads- vanor har det skett en del positiva förändringar med hälsan bland norrbottningarna. Här kan nämnas det självskattade hälsotillståndet, värk i rörelseorganen och tandhälsan. Hjärt- och kärl- sjukdomar har inte samma positiva förändring.
Förekomsten av rapporterat högt blodtryck har en viss ökning och diabetes är oförändrat sett med perspektivet på fyra senaste åren. Detta under- stryks också av att norrbottningarna fortfarande har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdo- mar än genomsnittet för riket. Det finns skillna- der mellan kvinnors och mäns hälsa såtillvida att värk och psykosomatiska besvär drabbar kvinnor mer än män och hjärt- och kärlproblem förekom- mer mer bland män.
Den psykiska hälsan fortsätter att vara jämfö- relsevis bättre än i övriga delar av landet och vis- sa framgångar har skett när det gäller kvinnorna.
De unga kvinnorna har fortfarande flest symtom på psykisk ohälsa men utvecklingen bland jämn- åriga män visar tecken på en negativ trend sedan fyra år tillbaka.
Hälsan är ojämlikt fördelat i befolkningen. Den fysiska hälsan fördelas olika mellan strukturella samhällsgrupper och den psykiska hälsan påver- kas också till stor del av den aktuella livssitua- tionen.
Barn och unga
Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling.
Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:
Psykisk hälsa
•
Övervikt och fetma
•
Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning
•
Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektio-
•
ner och oönskade graviditeter) God livskvalitet
•
Barnen i Norrbotten
Antalet barn i Norrbotten har minskat med dryga tjugo procent under en tjugoårsperiod och vid årsskiftet 2011/2012 fanns 45 405 barn i åldrarna 0 till och med 17 år. Utifrån hälso- och sjukvårds- beredningarnas geografiska uppdelning finns de flesta barnen i Luleå/Bodenområdet och minst i östra länsdelen. En uppdelning från kust till in- land visar att 58 procent bor i kustkommunerna Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Minst barn, med 19 procent av länets barn, bor i inlandskom- munerna (Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog). Resterande barn bor i de sex övriga kommunerna.
Antal barn 0-17 år, och andel i fyra länsdelar, 2011.
Barnens miljö
Med utgångspunkt av skolsköterskornas hälso- samtal bor nära sex av tio gymnasieelever med båda föräldrarna medan två av tio bor med en för- älder. En av tio elever bor växelvis hos mamma och pappa. En del elever (mindre än en av tio) går gymnasium på annan ort.
Boendeformer bland elever i gymnasiets första år, Norrbot- ten, läsår 2010/2011.
Barnfattigdomens utbredning varierar över lan- det och Norrbotten ligger bland de fyra länen/re- gionerna med lägsta nivåerna. Måttet på barnfat- tigdom innefattar barn som lever i familjer som
Barn och unga
Barn och unga
Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser utvecklas i samspel med andra män- niskor. Det är därför positivt att nästan samtliga elever som omfattas av hälsosamtalen i länet säger sig ha någon vuxen att prata med om det som känns viktigt (nio av tio elever). Det betyder samtidigt att det finns flickor och pojkar i tonåren som saknar någon vuxen att prata med.
Kamrater, skolan och familjerna är viktiga för barn. Detta visar bland annat samtalen från svenska barn till BRIS. De vanligaste samtalen handlar om kamrater, skolan, oro, mobbning/kränkande be- handling, familjekonflikter, kärlek och ensamhet.
De sju vanligaste samtalsämnena bland svenska barn som ringt BRIS, år 2011. Andel av samtliga kontakter.
Skolan
Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk. Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk häl- sa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets ungdomar visar på att nio av tio elever trivs i skolan. Samtidigt uppger en av tio elever i grundskolans årskurs sju att de är hemma från skolan ofta eller ibland utan att vara sjuk och i gymnasiet ungefär en av fem elever.
Det är vanligare bland flickor än bland pojkar att känna stress över skolarbetet. I gymnasiets första årskurs uppger 26 procent av flickorna att de är stressade över skolarbetet mot 14 procent bland pojkarna.
Utbildning är en stark positiv faktor på folkhäl- san och betygen i grundskolans årskurs nio har avgörande betydelse för om man studerar vidare.
Låga eller ofullständiga betyg ökar risken för framtida psykosociala problem (Socialstyrelsen, Social rapport 2010).
Läsåret 2010/2011 hade 9,2 procent av länets elever i årskurs 9 inte behörighet till gymnasium i jämförelse med rikets genomsnitt om 12,3 pro- antingen har låg inkomststandard eller har för-
sörjningsstöd (socialbidrag). I Norrbotten fanns år 2009 9,5 procent av barnen i familjer med ut- satt ekonomi. Variationen bland länets kommu- ner var samma år mellan 6,1 och 16,8 procent.
Förändringar i ekonomisk utsatthet bland barn- familjer kan variera starkt i en kommun från ett år till ett annat. Det beror bland annat på in- och utflyttning eller förändringar av den lokala ar- betsmarknaden. Barnfattigdomen bland svenska barn är mer är tre gånger så vanligt bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till sammanboende föräldrar (24,7 respektive 8,1 procent, år 2008).
Andel barn som bor i familjer med utsatt ekonomi, Norrbot- ten (staplar) samt variansen mellan län/regioner i landet (helstreckade linjer), åren 2005 – 2009.
En studie bland ungdomar i svenska kommuner har visat att ungdomars självskattade hälsa och framtidstro är bättre i kommuner där arbetslöshe- ten är låg bland de vuxna, det lokala företagskli- matet är gott, där andelen med försörjningsstöd är låg bland unga vuxna, där få barnfamiljer har låg inkomst eller försörjningsstöd och där avgångs- elever från grundskolan har bra slutbetyg. Det pekar mot att omgivande samhället är betydelse- fullt för hur unga mår och hur de ser på sin fram- tid samt att skolan ensam inte kan lösa problemet med ohälsa bland ungdomar. Detta kan också åskådliggöras av de politikområden som mer el- ler mindre påverkar barns och ungas livsvillkor:
cent. Detta placerar länet bland de tre länen med bästa resultaten. Andelen elever från grundskolan med behörighet till gymnasium varierar mellan kommunerna inom länet, mellan pojkar och flick- or men också mellan enskilda år (tabell nedan).
Behörighet till gymnasieskolan visar andelen elever från grundskolans årskurs nio som är be- höriga till gymnasieskolans nationella program.
Detta kräver minst betyget godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Länets flickor i grundskolans års- kurs nio har bättre resultat än pojkarna. De fem senaste åren har i snitt åtta av tio elever nått må- len i alla ämnen.
Andel som är behöriga till gymnasieskola läsåret 2009/2010.
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Boden 85,9 90,8 Luleå 89,0 93,6
Gällivare 92,4 90,0 Pajala 88,6 85,3
Haparanda 78,8 85,2 Piteå 93,1 95,7
Jokkmokk 97,1 90,6 Älvsbyn 81,1 93,9
Kalix 76,7 92,6 Överkalix 94,7 90,5
Kiruna 88,2 90,9 Övertorneå 73,9 91,4
Källa: Öppna jämförelser 2011.
Andel bland eleverna i årskurs 9 som har godkänt i alla ämnen, Norrbotten 2006 – 2011.
Andelen som avslutar gymnasium inom fyra år varierar mellan länets kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. Senaste redovisningen
i Öppna jämförelser 2011 ligger åtta kommuner i länet bland de kommuner som har sämsta resul- taten i landet totalt flickor och pojkar. Två kom- muner ligger bland de bästa. Flickorna avslutar studierna i högre grad än pojkarna. År 2010 hade 78 procent av flickorna och 67 procent av pojkar- na i Norrbotten avslutat sin gymnasieutbildning inom fyra år. År 2011 hade totalt 76 procent nått motsvarande mål i länet, vilket ligger i nivå med riksgenomsnittet.
I Norrbotten hade, år 2010, 59 procent återfun- nits i arbete eller studier två år efter gymnasium medan variansen i landet var mellan 57 och 72 procent. Ibland har kvinnorna högre värde än männen och ibland tvärtom. Det finns olika skäl till att ungdomar inte finns med i denna grupp.
Somliga tar ett sabbatsår, är ute och reser, arbe- tar utomlands, är arbetslös eller ägnar sig åt an- nat. Men ju längre en ung person befinner sig utan sysselsättning och ju äldre han eller hon blir desto större är risken att man fastnar i ett utan- förskap. Det blir då allt svårare att etablera sig i samhället. Flera studier visar att unga i utanför- skap också löper en större risk än andra att drab- bas av sociala problem. I kommunerna Arjeplog, Gällivare, Haparanda och Överkalix har det skett förändringar till det sämre.
Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, 2010. * Få elever
Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar
Arjeplog 51,4 69 * 41,7 Kiruna 67,7 77,3 58,6
Arvidsjaur 72,8 75,7 70,9 Luleå 77,4 82,1 73,3
Boden 71,6 72,3 70,8 Pajala 78,6 83,8 74,5
Gällivare 68,8 73,5 64,1 Piteå 86,2 88,9 83,8
Haparanda 70,6 66,7 73,7 Älvsbyn 80,3 83,3 77,5
Jokkmokk 57,6 67,5 48,9 Överkalix 76,6 82,9 69
Kalix 70,8 73,6 68,5 Övertorneå 79,7 89,2 66,7
Färgmarkeringarna visar kommunens position i jämförelse men landets 289 kommuner.
Grön = de 25 bästa kommunerna Gul = 25-75 bästa kommunerna Röd = de 25 sämsta kommunerna Källa: Öppna jämförelser 2011
Barn och unga
Andel som är etablerad på arbetsmarknaden eller stude- rar två år efter gymnasium (avgång 2007). Procent.
Arjeplog 53,3 Kiruna 65,1
Arvidsjaur 57,7 Luleå 62,1
Boden 67,5 Pajala 58,8
Gällivare 58,3 Piteå 62,6
Jokkmokk 72,3 Älvsbyn 60,4
Haparanda 48,9 Överkalix 43,2
Kalix 65 Övertorneå 56,1
Källa: ÖP Gymnasium 2011
Barn och unga
Andel bland elever i gymnasiets första årskurs i Norrbot- ten som ofta har besvär av nedstämdhet, huvudvärk eller magont, läsåret 2010/2011.
Sömnen bland ungdomarna blir sämre med åldern.
I gymnasiet första årskurs uppger tre av tio flick- or och två av tio pojkar att de inte alltid sover bra.
Av de nära 26 000 kontakter med svenska barn Bris hade senaste året handlade 17,5 procent om psykisk hälsa.
Forskning bland 7-8 åringar i Norrbotten har visat att läkardiagnosticerade astma förekom bland 7,4 procent av barnen (år 2006). Detta var en ökning jämfört med mätning tio år tidigare men att diagnoserna omfattade fler med lindriga- re symtom än tidigare. Under samma tioårsperiod hade en kraftig ökning skett av allergisk sensibi- lisering från 21 procent till 30 procent.
I skolsköterskornas hälsosamtal har andelen elever som ofta haft besvärande allergi de senaste tre månaderna legat mellan fyra och åtta procent.
Tandhälsan hos barnen
Tandhälsan bland norrbottniska barn blir bättre och bättre. I landstingets handlingsplan för barn finns som mål att andelen med karies bland 6-åringar ska understiga 20 procent år 2020. Se- naste uppgiften för år 2010 är 22 procent men varierar mellan kommunerna. I kommunerna Ar- jeplog, Arvidsjaur, Piteå, Boden och Kalix har sexåringarna bättre tandhälsa än i övriga kom- muner.
Andel (procent) kariesfria 6-åringar, år 2010.
Etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter gymnasium, Norrbottens kommuner, åren 2007 och 2010.
Procent.
Barnens hälsa
Efter spädbarnsåren är olika former av psykisk ohälsa, skador samt astma och allergi de vanligas- te problemen bland svenska barn 0-14 år inräknat hur problemen påverkar funktionsförmågan Un- der uppväxtåren utvecklas också levnadsvanor som kan ha betydelse för hälsan för stunden och senare i livet.
Sjukdomsbördans fördelning bland svenska barn 0-14 år, år 1999.
De flesta barn i Norrbotten uppger att de mår och sover bra. Samtidigt som den övergripande bil- den är mycket positiv finns skillnader mellan poj- kar och flickor som blir märkbara från och med årskurs sju i grundskolan. Flickor har oftare psy- kosomatiska besvär eller värk än pojkar i samma ålder. Under de fem år uppgifter insamlats via länets skolsköterskor finns inga tecken på att des- sa skillnader minskar. Av följande bild framgår skillnaderna vad avser besvär av nedstämdhet, huvudvärk och magont bland pojkar och flickor i gymnasiets första år på länsnivå.
År 2011 var 66 procent av länets 12-åriga pojkar och 65 procent av flickorna helt kariesfria. Med- eltalet skadade tänder var 0,7. Åtta procent av 12- åringar hade fyra eller fler skadade tandytor, den gruppen står tillsammans för mer än hälften av de skadade ytorna.
Andel kariesfria 12- och 15 åringar i Norrbotten åren 1983 – 2011. Källa: Folktandvården.
För 15-årsgruppen är medeltalet skadade ytor nå- got lägre än föregående år både hos pojkar och flickor. I medeltal är drygt 2 tandytor skadade och av dessa är 0,4 skador på tändernas glatta ytor.
Landstinget har som mål att länets 19-åringar ska ha lika god tandhälsa som genomsnittet för jämnåriga i riket. År 2011 hade länet 61 procent bland 19-åriga kvinnor och 58 procent bland jämnåriga män ingen kariesskada utanför tugg- ytan. Senaste motsvarande siffror för riket, år 2010, var 66 respektive 64 procent. L andstingets mål om tandhälsan bland 19-åringarna har såle- des ännu inte uppnåtts.
Under folktandvårdens vision ”En frisk mun i alla åldrar” är ett av de strategiska målen ”ka- riesfria barn och ungdomar”. Förutsättningar för en kariesfri barn- och ungdomstid skapas genom förebyggande insatser, genom att identifiera och stödja riskbarn samt samverkan med andra.
För att stimulera regelbunden hälsofrämjande tandvård erbjuder Folktandvården Frisktandvård, ett avtal om tandvård till fast pris. Under 2011 ökade andelen patienter med avtal med 25 pro- cent till totalt 27000. Tre av tio vuxna patienterna har valt Frisktandvård.
Avbrutna graviditeter
Aborter bland tonåringar i Norrbotten är på ned- åtgående men ligger fortfarande över nivån när utvecklingen mot en ökad abortfrekvens startade i början av 2000-talet. År 2010 var det i snitt 23,8 aborter per 1000 kvinnor i Norrbotten. Detta över- skrider målet i handlingsplan för barn och unga om högst 20 aborter per 1000 kvinnor. År 2010
gjordes 194 aborter i Norrbotten bland kvinnor upp till 19 år. Samma år föddes 36 barn av mam- mor i samma åldersgrupp. Preliminära siffror för första halvan av år 2011 signalerar om att abort- talet är lika stort som första halvåret året innan.
Aborter bland tonåringar, Norrbotten och riket, 1995- 2010.
Antal per 1000 kvinnor.
Tonårsaborterna sker mestadels i tidig graviditet, före åtta veckor, och mestadels med hjälp av läkemedel.
Aborter bland tonåringar fördelat efter graviditetsvecka för aborten, Norrbotten, åren 2000-2010
Abortfrekvensen bland tonåringar inom en kom- mun kan variera starkt mellan enskilda år. För perioden 2006-2010 har Arjeplog och Älvsbyn jämförelsevis minst antal tonårsaborter.
Aborter bland tonåringar, Norrbottens kommuner perioden 2006-2010. Antal per 1000 kvinnor.
Barn och unga
Barn och unga
med utgång från läsår 2007/2008 med 13 procent bland flickor och tio procent bland pojkarna.
Andel bland elever i gymnasiets årskurs 1som röker, läsåret 2010/2011.
När det gäller snusning har det skett en minskning bland pojkarna i förhållande till läsåret 2007/2008 med sju procentenheter till senaste läsåret med 19 procent. Smärre minskning har skett bland flick- orna till sex procent från åtta procent. Sammanta- get när det gäller rök- och snusvanor bland elever i första klass på gymnasium har det inte skett tillräcklig förbättring för att närma sig lanstingets mål med undantag av snusning bland pojkarna.
Landstinget samverkar med länets skolor kring Tobaksfri Duo. Metoden har i utvärderingar visat positiv effekt. När det gäller alkohol har flerta- let kommuner i länet använt sig av ÖPP (Örebro preventionsprogram) som numera övergått till metoden Effekt. Den riktar sig till föräldrar med kunskap, motivation och argument för att ha för- väntningar på barns beteende.
Både nationellt och i Norrbotten har andelen bland grundskolans avgångselever som aldrig dricker alkohol ökat på senare år.
Andel som intensivkonsumerar minst någon gång i måna- den (en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma till- fälle), årskurs 9, riket och Norrbotten. Procent .
Sexuell hälsa
Den vanligaste sexuellt överförbara infektionen bland unga människor är klamydia. De två sista åren har trenden efter flera års ökning av kla- mydiainfektion i Norrbotten stannat upp. Under både år 2010 och år 2011 har landstingets mål om högst 15 fall av 1000 invånare mellan 15-29 år uppfyllts på länsnivå. Utvecklingen inom kom- munerna i länet har också varit minskande under de tre senaste åren. Under 2009 låg två kommuner under 10 fall per 1000 invånare 15- 29 år, år 2010 fanns fyra kommuner och år 2011 sex kommuner.
Alla kommuner utom kommunerna Kiruna och Luleå ligger idag under landstingets mål om 15 per 1000 invånare 15-29 år. Luleå kommun lig- ger nära målet med 16 fall per 1000 invånare.
Klamydia bland åldersgruppen 15- 29 år i Norrbottens kom- muner, år 2011. Antal per 1000 invånare 15-29 år.
Levnadsvanor
Senaste uppgifter om rök- och snusvanor bland gravida i graviditetsvecka 32 visar att andelen som röker eller snusar är 4,22 procent i Norrbot- ten. Det gör att Norrbotten var ett av de bästa lä- nen/regionerna inom Öppna jämförelser 2011. År 2009 var andelen som inte röker bland gravida i graviditetsvecka 32 96 procent. Detta ligger två procentenheter under landstingsmålet på 98 pro- cent.
Andel barn födda år 2009 med någon rökare i familjen.
Procent.
Från att ha ökat under några år har rökning mins- kat bland gymnasieelever i årskurs 1 det senaste läsåret. Tolv procent av flickorna och elva procent bland pojkarna röker minst någon gång i veckan.
Landstingets mål är att halvera andelen som röker
Hälsosamtalet visar att de flesta elever i årskurs sju i Norrbotten aldrig druckit alkohol, ungefär åtta av tio elever, för att i gymnasiet gälla drygt var tredje elev.
En undersökning i Luleå kommun under år 2011 av eleverna i årskurs 9 visar på att ande- len alkoholkonsumenter och andel som använt narkotika minskat medan de som dricker alkohol mer än sex gånger senaste tiden ökat i jämförelse med år 2007.
Majoriteten av eleverna i länet äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Det finns dock en oroväckande utveckling av matvanorna; det blir allt mindre vanligt att äta frukost varje skol- dag, och bland flickorna också att äta lunch varje skoldag. Det blir också stadigt vanligare att äta frukost så sällan som högst två skoldagar i veck- an. Det var vanligare att kunna koncentrera sig i skolan bland dem som åt frukost varje skoldag, jämfört med dem som åt frukost högst två skol- dagar i veckan. Bland dem som åt frukost sällan, var det också vanligt att äta lunch sällan, men att ofta dricka läsk.
En positiv utveckling är minskningen av ande- len pojkar i gymnasiet som dricker saft eller läsk minst tre dagar i veckan, från 38 procent läsåret 2007/2008 till 29 procent detta läsår.
Övervikt och fetma
Förekomsten av övervikt och fetma ökar ju högre upp i åldern skoleleverna kommer. I gymnasiets första årskurs har tre av tio pojkar övervikt eller fetma mot drygt två av tio pojkar i årskurs 4. Vid 4-årsåldern har flickorna fler med övervikt i jäm- förelse med pojkarna.
Andel med övervikt eller fetma bland barn i Norrbotten, år 2010. Från 4 – 15 år. Procent.
Utvecklingen av övervikt/fetma bland eleverna i Norrbotten exempelvis årskurs 4 har under de senaste fem åren inte genomgått större föränd- ring.
Andel med övervikt eller fetma bland elever i årskurs 4, Norrbotten. Procent.
Barn och unga utvecklar rörelseförmågan och bygger upp sitt skelett och sina muskler genom att vara fysiskt aktiva. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttlig till hög intensi- tet, minst 60 minuter per dag.
De flesta skolelever anser sig vara aktiv på skolans lektioner i idrott och hälsa men den fysis- ka aktiviteten på fritiden avtar med åldern. Lite drygt hälften av förstaårseleverna i gymnasium motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan ut- anför skoltid. I årskurs fyra är åtta av tio elever fysiskt aktiva, leker eller idrottar minst tre gånger i veckan. Den fysiska aktiviteten på fritiden bland eleverna har minskat över den tid frågan ställts i hälsosamtalen.
Var tredje pojke i gymnasiet åk 1 uppger att de tillbringar minst fyra timmar per dag på fritiden med att sitta framför datorn. En av fem jämnåriga flickor tillbringar lika lång tid vid datorn. Det har blivit allt vanligare att ha kontakt med sina vänner via telefon och/eller dator varje dag både bland pojkar och flickor i alla åldrar. Inget tyder dock på att den ökade kontakten via telefon och dator har minskat det personliga umgänget med vännerna.
Vuxna
Delaktighet och inflytande
I ett demokratiskt samhälle tillerkänns männis- kor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktig- het och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexu- ell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett starkt samband med hälsa (prop 2007/08:110, En förnyad folk- hälsopolitik).
Vuxna
Vuxna
De unga kvinnorna är den grupp som rapporterar mest dåligt bemötande (tre av tio personer).
Ett demokratiskt samhälle bygger på en til- lit mellan individerna. Norrbottningarna tycks ha en större tillit till andra människor än svensken i allmänhet De yngre vuxna norrbottningarna har en mer avvaktande attityd till andra människor än äldre. Bland den gruppen litar sex av tio personer i allmänhet på andra medan åtta av tio äldre har tillit till andra. Förtroendet för andra människor påverkas också av utbildningslängd, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans med andra (Liv och Hälsa Norrland, 2003). Det var något fler norrbottning- ar som har tillit till andra människor år 2010 i förhållande till fyra år tidigare.
Andel i befolkningen som i allmänhet litar på andra män- niskor efter ålder och utbildning, Norrbotten år 2010.
Den ekonomiska tryggheten för vuxna är till stor del beroende av att kunna förvärvsarbeta och ha ett arbete att gå till. Människor som inte har den situationen är hänvisade till samhällets trygg- hetssystem, bland annat via socialförsäkringar.
Försäkringskassans ohälsotal dvs utbetalda dagar för sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning eller rehabpeng är inget direkt mått på folkhälsa men kan spegla jämförelser av den del av befolk- ningen som är utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Beroende av socialförsäkringar ger också en sämre ekonomisk situation.
Norrbotten har idag det högsta ohälsotalet i landet med 33,5 dagar per försäkrad och år (jan 2012). Genomsnittet för riket är 27,6. Ohälsotalet är högre bland kvinnorna än bland männen och särskilt i åldersgrupperna närmast pensionsål- dern.
Valdeltagandet är ett sätt för medborgarna att på- verka politiska beslut och brukar användas som ett mått på delaktighet i samhället. Allmänt i Sve- rige men också i länet har valdeltagandet haft en nedåtgående trend vid de senaste valtillfällena.
Denna bröts vid senaste valet när deltagandet i kommunvalet inom länet var större år 2010 än vid valet år 2006. Samma utveckling noterades för förstagångsväljarna. Sju av tio förstagångs- väljare i Norrbotten valde att delta i valet år 2010.
Den utvecklingen kan mer eller mindre ses i de flesta av länets kommuner.
Andel hemmaboende vuxna barn mellan 21 och 24 år har ökat under senaste årtiondet. År 2010 bodde 33,7 procent av den åldersgruppen kvar hos någon förälder i Norrbotten.
Valdeltagande till kommunfullmäktige bland förstagångsväl- jarna, åren 2006 och 2010. Procent.
Ekonomisk och social trygghet
Socialt nätverk och trygghet
Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Regelbundna fritidsaktiviteter med andra avtar i medelåldern och är minst bland de allra äldsta. Inga större för- ändringar har skett av norrbottningarnas sociala liv mellan åren 2006 och 2010. Drygt en av fem vuxna norrbottningar har få sociala aktiviteter.
Liknande förhållande dvs en av fem kvinnor i lä- net och en av tio män har under en tremånaders- period blivit så illa bemött att de känt sig kränkta.
Andel norrbottningar 16-84 år som har svårt att lita på folk, inte deltagit i sociala aktiviteter under ett på eller känt sig illa bemött under de tre senaste månaderna, åren 2010 och 2006. Procent.
Män Kvinnor
2010 2006 2010 2006
Svårt att lita på andra 22 24 21 25
Känt sig illa bemött (kränkt) 14 11 20 20
Lågt socialt deltagande 28 26 24 23
Ohälsotalet i Norrbotten inom åldersgrupper, 2011.
Utbetalningar av sjukpenning har minskat med mer än hälften i Norrbotten under den senaste femårsperioden.
Sjuk- och aktivitetsersättningen (S/A) utgör mer än åttio procent av Norrbottens ohälsotal.
Drygt 13 000 personer i Norrbotten har idag sjuk- och aktivitetsersättning (18 000 personer år 2006). Förhållandevis är det fler bland länets kvinnor som har sådan ersättning än bland män- nen och variationerna mellan länets kommuner är stor. Bland kvinnorna finns betydligt fler som har sjuk- och aktivitetsersättningen på deltid än bland männen (36 respektive 22 procent).
Försäkringskassans utbetalning av dagar för sjuk- och ak- tivitetsersättningar, februari 2011 bland länets kommuner.
Mått: Antal dagar per försäkrad och år.
Psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjuk- domar är de vanligaste orsakerna till sjukskriv- ning i Sverige. Depressioner och ryggsjukdomar stod för de enskilt största andelarna av sjukför- säkringskostnaderna med vardera tolv procent år 2009.
Genom samarbete med forsäkringskassan kom- mer det inom en snar framtid vara möjligt få en överblick av vilka sjukdomar som bidrar till norr- bottningarnas sjukskrivningar.
Arbetslösheten bland norrbottningarna har totalt sett minskat från föregående år till 9,9 procent mars 2012. Minskningen har varit mindre bland ungdomarna som idag har drygt 3600 personer mellan 18 och 24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Av dem är sex av tio personer män. Alla kommuner utom Gällivare och Jokkmokk hade en lägre ungdomsarbetslös- het än för ett år sedan.
Antal ungdomar (18-24 år) som är arbetslösa eller i program. Februari 2012
En god livsmiljö innefattar att medborgarna ska kunna röra sig tryggt och säkert i bostadsområ- den, naturen eller allmänna platser. Miljöer där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att falla eller bli utsatta för överfall. Att känna sig rädd för att gå ut ensam på grund av risken att bli överfallen eller hotad påverkar livskvaliteten negativt.
Utifrån egna uppgifter av norrbottningarna är det vanligast bland unga vuxna att ha blivit utsatt för fysiskt våld (sju procent bland män och fem procent av kvinnorna, år 2010). Denna grupp rap- porterar också ha blivit mest hotad om våld (fem respektive sex procent). Bland kvinnor mellan 30 och 64 år har fyra procent blivit hotade om våld.
Både fysiskt våld och hot om våld inom de olika åldrarna ligger på ungefär samma nivå år 2010 som år 2006.
Den markant största gruppen i fråga om otrygghet är kvinnor som inte brukar våga gå ut ensam på grund av risk för att bli överfallna,
Vuxna
Sjukförsäkringskostnaderna i Sverige år 2009 fördelade på diagnoskategorier. Mått: Procent av totalkostnaderna.
Andel Andel
Psykiska
sjukdomar 37 Övriga fysiska sjuk-
domar 11
Rörelseorganen 31 Cirkulationsorganen 5
Skador 6 Tumörer 3
Nervsystemet och
sinnesorgan 6
Källa: Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:4
Vuxna
Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare i Norrbottens kommuner, åren 2005 – 2010.
2006-2008 2007-2009 2009-2010 2006-2008 2007-2009 2009-2010
Arjeplog 3,9 5,4 6,8 Kiruna 9,9 10 9,8
Arvidsjaur 6,3 7,2 7,4 Luleå 9,9 10,2 10,8
Boden 12,1 13,5 14,3 Pajala 4,5 4,6 4,5
Gällivare 9,9 11,3 11,7 Piteå 7 7,6 7,6
Haparanda 10,1 9,8 11,1 Älvsbyn 6,8 6,5 5,9
Jokkmokk 6,9 7,2 6,9 Överkalix 7,6 7,9 9,3
Kalix 8,2 8,7 9,9 Övertorneå 6,4 7,5 6,9
Källa: SKL, Öppna jämförelser 2008-2011 Trygghet och säkerhet Färgförklaring se sid 7.
I jämförelse med riksgenomsnittet har länet stör- re total dödlighet och fler som dör i diagnoserna ischemiska hjärtsjukdomar (dålig blodtillförsel till hjärtat), sjukdomar i hjärnans kärl (stroke) och diabetes. I Norrbotten dör färre i lungcancer och tumörer.
Norrbottens dödlighet i olika diagnoser i jämförelse med riket, år 2009. Mått: Absolut avvikelse mellan åldersstan- dardiserade dödstal.
Självskattad hälsa
En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Frågan används vanligtvis för att jämföra hälsan mellan olika befolkningsgrupper eller förändringar över tid.
Norrbottningarnas självskattade hälsa bedöms idag bättre än för fyra år sedan. Fler rapporterar bra hälsa och färre dålig hälsa. Det gäller män som kvinnor, ung som gammal men också inom olika samhällsgrupper. De skillnader som fanns mellan olika samhällsgrupper år 2006 kvarstod fyra år senare. Arbetare rapporterar sämre häl- sotillstånd än tjänstemän, personer med kort ut- bildning sämre än dem med lång utbildning osv.
Kvinnor har fler med sämre hälsa än bland män- nen (se mer kapitel ”Hälsans fördelning”).
rånade eller ofredade. En tredjedel av kvin- norna i länet känner denna otrygghet. Det är de yngre kvinnorna som är den största grup- pen (35 procent, år 2010) medan kvinnor över 65 år är näst största gruppen (30 procent).
Med utgångspunkt i anmälda våldsbrott lig- ger länets kommuner som regel bland dem som varken har flest eller minst våldsbrott i landet re- laterat till folkmängden. Anmälda våldsbrott har haft en positiv utveckling i länet, färre kommuner i länet finns med bland kommunerna i landet med flest våldsbrott och fler bland dem med minst. Se även tabell längst ned på sidan.
Dödlighet och dödsorsaker
Från att ha den kortaste medellivslängden i Sve- rige har männen i Norrbotten avancerat till tredje näst kortaste och kvinnorna kvarstår bland de fem län/regioner med kortaste livslängd från fö- delsen. Fortfarande finns skillnader i medellivs- längd mellan länets kommuner.
Medellivslängden vid födseln bland män och kvinnor i Norr- bottens kommuner, för perioden åren 2009 - 2010. Antal år.
Andel av norrbottningarna (16- 84 år) som uppger själva att de blivit utsatt för fysiskt våld, hotad om våld eller känner rädsla att gå ut ensam. Procent.
Män Kvinnor
2010 2006 2010 2006
Utsatt för fysiskt våld 3 4 2 2
Utsatt för hot om våld 3 3 4 3
Avstår att gå ut på
grund av rädsla 5 7 29 33
Bra hälsotillstånd bland norrbottningarna, bland kvinnor och män efter ålder, åren 2006 och 2010.
Långvarig sjukdom och värk
Bland personer i medelåldern (45 – 64 år) uppger färre idag att de har en långvarig sjukdom än för fyra år sedan. Det är ändå nästan hälften av kvin- norna och fyra av tio män som har en långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem. Var tredje av dem som har ett långvarigt hälsoproblem tyck- er att detta påverkar vardagen med besvär i ar- betsförmågan eller som hinder i den dagliga verk- samheten. Starkt nedsatt funktion uppger tretton procent bland männen och sjutton procent bland kvinnorna i omnämnda åldersgrupp. När det gäl- ler åldersgrupp 30- 44 år har var tredje person en långvarig sjukdom, både bland männen och kvin- norna.
Andel med långvarig sjukdom mellan 30 och 64 år, åren 2010 och 2006, Norrbotten.
År 2010 uppgav var fjärde kvinna mellan 45 år och 64 år att de har svår värk mot var femte bland jämnåriga män. Färre har svår värk år 2010 än vad som rapporterades om för fyra år sedan.
Oavsett vilken kroppsdel som värken utgår från (nacke, skuldror eller ben, armar eller rygg, höf- ter) har kvinnorna mellan 30 och 64 år fler med svår värk än bland jämnåriga män. Det är vanli- gast att kvinnorna har värk i nacke och skuldror
men också mer än en av tio kvinnor har svår värk i rygg eller höfter.
Andel med svår värk i rörelseorganen efter kön och 30 år eller äldre, Norrbotten åren 2006 och 2010.
Värk är vanligare bland arbetare än tjänstemän, personer med kort än bland lång utbildning och personer som är födda inom övriga Norden än svenskfödda.
Svåra besvär med värk i olika kroppsdelar åldrarna 30 – 64 år, Norrbotten, år 2010.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Andelen länsbor som uppger sig ha högt blod- tryck hade ökat något från år 2006 till år 2010 i de flesta åldersgrupperna. I åldersgruppen 45 -64 år uppgav en av fem att de tar medicin mot högt blodtryck.
Andel som uppger sig ta medicin mot högt blodtryck bland norrbottningar mellan 45 år och 64 år, åren 2006 och 2010.
Källa: Hälsa på lika villkor?
Vuxna
Vuxna
sämrad blodtillförsel till hjärta) hjärtsjukdomar.
Måttet lämpar sig för jämförelser över tid mendet framgår samtidigt stora skillnader mellan män och kvinnor.
Norrbotten ligger bland de län/regioner som har högre värden på åtgärdbar dödlighet i ische- miska hjärt- och kärlsjukdomar i landet både för män och kvinnor.
Diabetes
I befolkningsundersökningarna var förekomsten av diabetes i genomsnitt åtta procent bland män- nen och sex procent bland kvinnorna, båda åren 2006 och 2010. Norrbotten har förhållandevis fler med diabetes än genomsnittet för riket.
Tumörer
Cancerincidensen i Norrbotten är lägre än riket i genomsnitt. Under 2000-talet har i snitt knappt 1200 norrbottningar per år fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor. Förekomsten av cancer ökar kraftigt med stigande ålder.
Nya fall med cancerdiagnos, Norrbotten och riket år 2000- 2009.Alla åldrar. Mått: åldersstand per 100 000 inv.
Incidens i cancer i Norrbotten år 2009 efter åldersgrupp.
Antal per 100 000 invånare, ej ålderstandardiserat.
Åtgärdbar dödlighet i ishemiska hjärtsjukdom.
Antal döda per 100 000 invånare under 80 år.
Norrbotten
2005-2006 2006-2008 2008-2010
Kvinnor 42,8 38,6
Män 116,2 130 114,8
Totalt 77,9 84,7 75,4
Källa : SKL, Öppna jämförelser 2009 och 2010 Användningen av blodtrycksmedicin har inte
minskat snarare ökat bland medelålders norrbott- ningar medan användningen av blodfettssänkan- de medicin hade minskat.
Av patientregistret över inneliggande patienter vid sjukhus för olika diagnoser noteras att fler länsinvånare i åldrarna mellan 20 och 64 år är in- lagda för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar än i grannlänet Västerbotten och ge- nomsnittet för riket.
Inneliggande för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar, män och kvinnor 20 och 64 år, Norrbotten, Västerbotten och riket, 2000-2009.
Incidensen i hjärtinfarkt (nya fall av sjukhusvård eller som underliggande dödsorsak) i åldrarna mellan 30 och 74 år har stadigt minskat senaste tjugoårsperioden men Norrbotten har i slutet av 2000-talet haft ett högre insjuknande bland män än vad grannlänet Västerbotten har eller riket i genomsnitt. Under 2000-talet har Norrbotten va- rit bland de län som haft mest insjuknande i hjärt- infarkt.
Den kraftiga nedgången av dödligheten i ische- miska hjärtsjukdomar som Sverige upplevt under många år (även Norrbotten) antyder på att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor.
Med den bakgrunden infördes i senaste Öpp- na jämförelser av hälso- och sjukvård ett mått som kallas åtgärdbar dödlighet i ischemiska (för Hjärtinfarkt bland MÄN, Norrbotten, Västerbotten,riket, åren 2000-2010. Åldrarna 30 – 74 år. Källa: Hjärtinfarktregistret.
Vanligast tumörtypen bland kvinnor är bröstcan- cer och bland männen prostatacancer. Dessa di- agnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp.
För hela riket sammantaget är incidensen i bröstcancer i åldern 30–49 år 103 fall per 100 000 kvinnor och motsvarande i åldrarna 50–74 år och 75–89 år är 320 respektive 347 fall per 100 000 kvinnor. Incidens av prostatacancer bland män i åldern 30–49 år är 6,9 per 100 000, i åldern 50–74 år är den 477 fall per 100 000 och i åldern 75–89 år rör det sig om 927 fall per 100 000 män.
Incidens av bröstcancer, kvinnor och prostatacancer män, 30 – 89 år. Norrbotten, region norr och riket, period 2007 – 2009. Källa: Socialstyrelsen, Cancer i Sverige, 2011.
Lungcancer är på nedåtgående bland männen samtidigt som den ökar bland kvinnorna. Lung- cancer och malign melanom är två cancerformer där preventivt arbete har stor betydelse medan den diagnostiska aktiviteten också har betydelse för bröst- och prostatacancer.
Lungcancer, Norrbotten och riket, åren 2000-2009. Alla åldrar. Mått: åldersstand per 100 000 inv.
Astma och allergi
Astma är vanligare i Norrbotten än bland genom- snittet för riket bland jämnåriga kvinnor och män.
I åldrarna mellan 30 och 64 år uppger 12 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i Norr- botten att de har astma.
Få (en – två procent) uppger att de har svåra be- svär av astman. Motsvarande uppger 26 procent av männen och 32 procent av kvinnorna i samma
åldrar att de har allergi, mestadels med inga eller lätta besvär.
Andel med astma i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket, år 2010.
Psykisk hälsa
Det psykiska välbefinnandet utifrån andelen som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och där- med sämre förutsättningar att möta oförutsedda negativa händelser i livet, hade inte försämrats bland norrbottningarna mellan åren 2006 och 2010. Undantaget var män under 45 år som rap- porterade fler med sämre välbefinnnande år 2010 än tidigare. Denna grupp har också en ökning av andelen som ofta känner ängslan, oro och stress.
Det är fler kvinnor än män med nedsatt välbe- finnande. Fjorton procent av männen mellan 30 och 44 år har nedsatt välbefinnande men tjugo procent av jämnåriga kvinnor.
Andel (procent) med nedsatt välbefinnande 30 – 64 år, åren 2006 och 2010. Källa: Hälsa på lika villkor?
De två senaste befolkningsundersökningarna vi- sar en minskning av andelen norrbottningar som tänkt tankar om att ta sitt liv jämfört med fyra år tidigare. Bland män har minskningen gått från sju till fyra procent (2010) och bland kvinnorna från tolv till fyra procent. Norrbotten hör till de delar av Sverige med minst självmord i befolkningen.
Vuxna
Vuxna
2006 och 2010. De yngre männen (16-29 år) hade mer än fördubblat andelen med fetma från fyra till elva procent. Jämnåriga kvinnor har ökat från fyra till sju procent. Den allmänt ökande över- vikten i befolkningen beror av att energiintaget är större än det dagens människor med mindre fysisk ansträngning behöver.
Andel med fetma efter kön och ålder, år 2010. Självrappor- terade viktuppgifter.
Norrbotten tillhör de delar av landet som har flest med övervikt eller fetma.
Länets sydligare och östra delar har fler med fet- ma i medelåldern än andra delar av länet.
Andel med fetma bland män och kvinnor i åldrarna 30 – 64 år, år 2010.
Den fysiska aktiviteten bland norrbottningarna hade inte förbättrats mellan åren 2006 och 2010.
Dryga hälften av de vuxna rör sig på fritiden uti- från rekommendationen om fysisk aktiv 30 mi- nuter per dag. Fjorton procent ägnar sin fritid i huvudsak till stillasittande sysselsättning och rör sig (promenerar, cyklar eller annat ) mindre än två timmar per vecka.
Andel med fetma i befolkningen period 2007- 2010.
Fetma Övervikt
Kvinnor 14 29
Män 14 42
Rött= bland de sju län/regioner i landet med sämsta värden/resultat
Källa: FHI, Hälsa på lika villkor.
Vuxna norrbottningarna yngre än 74 år är bland dem i landet som äter minst av lugnande medel eller sömnmedel (bensodiazepiner och bensodia- zepinlika läkemedel).
Tandhälsa
Norrbottningarna tycker sig ha bättre tandhälsa än för fyra år sedan. Detta gäller alla åldersgrup- per. Färre har dålig tandhälsa och fler har god el- ler någorlunda tandhälsa.
Andel med bra självskattad tandhälsa, Norrbotten åren 2006 och 2010.
Levnadsvanor
Matvanor och fysisk aktivitet
Sammantaget har det inte skett några förändring- ar till det bättre när det gäller norrbottningarnas övervikt under första decenniet på 2000-talet.
Sex av tio män är överviktiga (inklusive fetma) och varannan kvinna. Förekomsten av fetma hade ökat bland unga och de allra äldsta mellan åren
Regelbunden behandling med lugnande/sömnmedel åldrarna 20-74 år. Mått: antal per 100 000 inv.
2008 2009 2010 2011
Kvinnor 2627 2620 2802
Män 1817 1806 1896
Totalt 2176 2225 2215 2348
Grön = bland de 1-7 län/regioner med bästa värden/resultat Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård Självmord. Antal per 100 000 inv.
2003-
2006 2004-
2007 2005-
2007 2008-
2010
Kvinnor 8,1 7,8 8,5 8,8
Män 21,4 19,6 19,2 20,3
Totalt 13,7 13,9 14,5
Grön = bland de 1-7 län/regioner med bästa resultat Gul = bland de 8-14 län/regioner med medelgott resultat Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård.
Rök-, snus- och alkoholvanor
Under 2000-talet har de som röker dagligen suc- cessivt minskat bland norrbottningarna. Den största gruppen rökare finns fortfarande bland kvinnor i medelåldern (45–64 år) med 21 procent dagligrökare. Av de yngre röker dagligen som högst tio procent (kvinnorna) men har också en hel del feströkare där exempelvis var tredje man feströker. Genomsnittet för länet av dagligrökare är 13,5 procent bland kvinnor och 11,5 procent bland männen.
En tredjedel av rökarna, motsvarande drygt 7000 personer i länet, säger sig behöva hjälp att sluta röka. Snusning bland män har också mins- kat men är fortfarande vanligt, en av fyra snusar.
Den minskade rökningen har skett inom de flesta samhällsgrupperna men skillnaderna i rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker mer än tjäns- temän, personer med kortare utbildning mer än personer med lång och födda utanför Sverige men i Norden röker mer än svenskfödda.
Andelen dagligrökare bland kvinnor mellan 20 och 64 år i olika samhällsgrupper, Norrbotten, åren 2006 och 2010.
Kvinnorna i Norrbotten ligger bland de län/re- gioner i landet som har minst andel med riskabla alkoholvanor (sju procent, period 2007-2010).
Männen i Norrbotten hamnar bland mittenvär- dena med sjutton procent.
Den grupp som dricker mest och har flest med riskabla alkoholvanor är unga vuxna. Unga vux- na kvinnor börjar ha liknande alkoholvanor som jämnåriga män.
Äldre
Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten). De fyra hörnpelarna för att värna äldres hälsa och en god livskvalitet är delaktighet och socialt stöd, meningsfullhet och känsla av att vara behövd, goda matvanor och fy- sisk aktivitet.
De äldre blir fler och fler. Norrbotten hade för tio år sedan 20 personer som var 100 år eller äld- re och november 2011 hade 33 personer uppnått motsvarande ålder. Andelen personer 75 år eller äldre är tio procent och sex procent är 80 år eller äldre. År 2011 fanns totalt 24 674 personer 75 år eller äldre i Norrbotten - sex av tio är kvinnor.
Äldre
Andel som har en stillasittande fritid bland norrbottning- arna, åren 2006 och 2010. Procent.
Åldersgrupp 2010 2006
16-29 år Kvinnor 9 9
Män 14 10
30-44 år Kvinnor 14 11
Män 16 18
45-64 år Kvinnor 14 12
Män 14 18
Andel med riskabla alkoholvanor bland norrbottningarna åren 2006 och 2010. Procent.
Åldersgrupp 2010 2006
16-29 år Män 27 28
Kvinnor 24 24
30-44 år Män 18 17
Kvinnor 6 5
45-64 år Män 14 13
Kvinnor 5 5
Andelen rökare och snusare bland kvinnor och män i Norrbotten, befolkningsundersökningar åren 2003, 2006 och 2010. Procent
Röker dagligen Snusar dagligen Ålder 2003 2006 2010 2003 2006 2010 Kvinnor
25 - 64 19 21 17 4 8 7
Män 20 13 13 35 32 29
Kvinnor
65 - 84 10 11 9 1 2 2
Män 11 10 11 20 20 13
Äldre
Sjukhusvård för de äldre i Norrbotten har sedan en minskning i början av 2000-talet legat på un- gefär samma nivå de senaste fem åren och relativt sett vårdas de äldre i länet något mer vid sjukhus än genomsnittet för riket.
Patienter - 80 år eller äldre- som fått sjukhusvård i Norrbot- ten och riket 2000-2010. Mått: antal per 100 000 inv.
Källa: Socialstyrelsen, slutenvårdsregistret.
Äldres hälsa
Åldrandet i sig är normalt och inte någon sjuk- dommen det naturliga förloppet gör ändå att vis- sa funktioner successivt nedsänks. Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar och sannolikheten för att flera sjukdo- mar och symptom förekommer samtidigt ökar.
Detta medför att åldrandet skapar ett ökat behov av sjukvård och omsorg. De ökade medicinska möjligheterna och teknikens framsteg inom hjälp- medel gör också att sjukvården idag kan hjälpa allt fler att leva ett värdigt liv. Fler äldre har idag möjlighet att få medicinsk behandling för långva- rig sjukdom är för tjugo år sedan.
Befolkningsundersökningar i Norrbotten har visat att andelen äldre som bedömer sitt hälso- tillstånd som gott eller någorlunda har haft en positiv utveckling i Norrbotten. Bland de äldre har länets östra och sydligare delar förhållandevis något färre med bra hälsotillstånd än andra delar av länet.
Gott självskattat hälso- tillstånd bland äldre, 65-84 år, män och kvinnor i Norrbottens kommuner, år 2010.
Andel i procent.
Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, Äldres boenden inom
Norrbottens länsdelar, (75 år eller äldre) 2011.
Andel av samtliga.
Vård och omsorg
Ett viktigt bidrag från hälso- och sjukvårdens sida liksom kommunernas äldrevård är att tillhan- dahålla vård av god kvalitet och tillgänglighet.
Undersökningar inom Vårdbarometern har visat att de flesta äldre i länet anser sig ha tillgång till den vård de behöver. År 2011 uppgav nästan nio av tio personer över 70 år att de har tillgång till den vård de behöver. Inom samma åldersgrupp hade 14 procent inte sökt vård när de tyckte sig behöva. Detta berodde i två av tio fall på att man ville avvakta sjukdomsförloppet och lika många tyckte sig inte orka med besväret/krånglet. De äldre har mer förtroende för hälso- och sjukvår- den än yngre personer.
Personer i åldrarna 80 år eller äldre motsvarar strax under sex procent av länsinvånarna men gruppen står för tjugo – tjugofem procent av to- tala vårddagar vid sjukhusen i länet under 2000- talet.
Andel invånare i Norrbotten - 80 år eller äldre - och andel av samtliga vårddagar vid sjukhusen i länet, 2000-20010.
Källa: Slutenvårdsregistret, SCB:s befolkningsdatabas Har du tillgång till den vård du behöver?
Telefonintervjuer med norrbottningar, år 2011.
18-29 år 30-49 år 50-69 år 70 -
Ja 75 63 76 86
Varken
eller 15 19 14 8
Nej 10 18 10 6
Totalt 100 100 100 100
Källa: Vårdbarometern 2011
benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikatio- ner, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel. För närvarande pågår satsning på de mest sjuka äldre genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Denna går ut på att stödja och stärka en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre med stort sjukvårds- eller omsorgsbehov.
De sjukdomar som är vanligast att äldre vårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cirkulationsorga- nen (exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke), skador på grund av olycksfall, sjukdomar i rörel- seorganen eller andningsorganen samt tumörer.
Under år 2010 drabbades cirka 980 personer av stroke i Norrbotten. Det är den enskilda sjukdom som medför flest antal vårddagar på sjukhus i vårt land. Stroke drabbar huvudsakligen äldre män- niskor. Medelåldern för strokedrabbade i Sverige år 2010 var lägre för män (73 år) än för kvinnor (78 år).
Socialstyrelsen uppger att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom.
Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat un- der senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens särskilt när 1940-talisterna når ak- tuella åldrar.
Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75- årsåldern. Detta illustreras till höger hur före- komsten av olika kroppsliga besvär ökar med
ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blod- tryck och en av fem har diabetes.
Andel med olika kroppsliga besvär bland äldre kvinnor, Norrbotten år 2010. Procent.
De äldre använder mer läkemedel än andra grup- per och de som har ApoDos har högre läkeme- delsanvändning än receptexpedierade läkemedel.
En stor mängd olika samtidiga läkemedelsbe- handlingar kan leda till oönskade effekter t ex skadliga biverkningar. Andelen äldre i Norrbot- ten med fler än tio läkemedel är bland kvinnor i nivå med de län som har högst andel i landet och bland männen i nivå med mellanskiktet.
De sju vanligaste diagnosgrupperna enligt ICD10:s kapitelindelning som gruppen 75 år eller äldre i Norrbotten vårdas vid sjukhus för, år 2009. Sorterat efter kvinnorna. Källa: Socialstyrelsen, Databas diagnoser i slutenvård.
Kvinnor Män
Antal patienter per
100 000 inv Antal
patienter Antal patienter per
100 000 inv Antal patienter
Cirkulationsorganens sjukdomar 9459 1312 11654 1153
Symtom, och /eller sjukdomstecken
som inte klassificeras på annat ställe 5566 772 6449 638
Skador, förgiftningar 5450 756 4124 408
Matsmältningsorganens sjukdomar 3453 479 3346 331
Sjukdomar i rörelseorganen 3302 458 2547 252
Andningsorganens sjukdomar 2992 415 3851 381
Tumörer 2156 299 3416 338
Sjukdomar i urin- och könsorganen - - - - - - 3740 370
Äldre
Personer, 80 år eller äldre, som använder tio eller fler läkemedel. Procent. Norrbotten jämfört med övriga län/
regioner i landet, Öppna jämförelser 2009 - 2011.
2008 2009 2010 2011
Kvinnor 12,1 11,0 13,9
Män 8,0 8,1 9,6
Totalt 14,6 10,5 10,4 12,3
Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet
Röd= resultat på 15-21 plats i landet
Äldre
användning av sömnmedel bland äldre.
Med stigande ålder sker förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömn- medel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att an- vända rätt typ av preparat.
Den röda färgen för Norrbotten (nedan) antyder att länet ligger bland den fjärdedel av länen/re- gionerna i landet som har lägst andel användning av lämpligt sömnmedel (zoplikon) bland dem som använder sömnmedel.
Dödsorsaker bland de äldre
Den vanligaste dödsorsaken bland äldre (75 år eller äldre) är hjärt- och kärlsjukdom, följt av tu- mörer. Den tredje vanligaste underliggande döds- orsak är stroke.
Bland övriga relativt vanliga dödsorsaker finns andningsorganens sjukdomar, psykiska sjukdomar och sjukdomar i nervsystemet. Skador hamnar på sjunde plats i rankinglista över dödsorsaker både bland männen och kvinnorna.
Tandhälsa
Befolkningsenkäter bland de äldre i Norrbotten pekar mot att den självupplevda tandhälsan har förbättrats under andra hälften av 2000-talet.
Färre tycker sig ha dålig tandhälsa (högst tio pro- cent) och fler anser sig ha bra tandhälsa.
De vanligaste dödsorsakerna bland norrbottningar 75 år eller äldre, år 2010. Mått: antal döda per 100 000 inv.
Dödsorsak, år 2010 Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar 3508 3850
Tumörer 1304 1930
Psykiska sjukdomar 749 495
Sjukdomar i nervsystemet 483 404
Andningsorganens sjukdomar 346 758 Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret
Personer, 80 år eller äldre, som använder lämpliga sömnmedel (zoplikon). Procent.
Öppna jämförelser 2010 - 2011
Norrbotten Riket
2011 43,3 53,1
2010 42,6 51,6
Röd = resultat på 15-21 plats i landet
Det finns vissa läkemedel som medför en bety- dande risk för biverkningar hos äldre och bör undvikas i denna åldersgrupp. Efter definition av Socialstyrelsen på läkemedels lämplighet bland de äldre använder knappt tretton procent av de äldre i länet olämpliga läkemedel.
Socialstyrelsen uppskattar att mellan 12 till 15 procent av befolkningen över 65 år har depressi- on. Även ångestsjukdomar bland äldre är vanligt och förekommer ofta tillsammans med depressi- on. Äldre personer använder regelbundet psyko- farmaka i betydligt högre utsträckning än yngre personer. Det var cirka fem gånger vanligare för män och kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) att hämta ut tre olika psykofarmaka än för åldersgruppen 18–64 år. Det är viktigt att äldre inte behandlas med olämpliga psykofarma- ka, som ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor.
Att ha så låg nivå som möjligt på andelen äldre med tre eller fler psykofarmaka är en av Soci- alstyrelsens nationella indikatorer för god läke- medelsterapi hos äldre. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har minst utskriven medicin för psykiska besvär till äldre. Senaste redovis- ningen av Öppna jämförelser hade Norrbotten det näst lägsta värdet bland alla län/regioner.
Sömnbesvär visar sig vara dubbelt så vanligt bland kvinnor i jämförelse med män. Den senaste befolkningsundersökningen i Norrbotten (2010) visade att minst fyra av tio äldre kvinnor hade lätta sömnbesvär. Det är inte ovanligt med långvarig
Andel bland äldre som tar tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Procent. Öppna jämförelser 2009 - 2011
NorrbottenMän Män hela Sverige
Kvinnor
Norrbotten Kvinnor hela Sverige
2008 2,22 3,05 3,26 5,44
2009 2,14 3,04 3,31 5,38
2010 2,13 3,06 3,50 5,48
Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet.
Personer, 80 år eller äldre, som äter minst ett av fyra definierade olämpliga läkemedel. Procent.
Öppna jämförelser 2011
Kvinnor Män Totalt
Norrbotten 14,5 9,9 12,7
Hela Sverige 13,1 10,0 11,9
Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet
Röd= resultat på 15-21 plats i landet
