SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE MOT ÖVERVIKT OCH FETMA BLAND BARN

(1)

KANDID AT UPPSA TS

OMVÅRDNAD 61-90 HP

SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA ARBETE MOT ÖVERVIKT OCH FETMA BLAND BARN

Maria Sigfeldt och Pernilla Vejsholt

Omvårdnad 15 hp

Halmstad 2013-05-30

(2)

Sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn

Maria Sigfeldt & Pernilla Vejsholt

Omvårdnad – Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2013

Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

301 18 Halmstad

(3)

Nurse´s preventive work against overweight and obesity among children

Maria Sigfeldt & Pernilla Vejsholt

Nursing Thesis, 15 credits (61-90) Spring 2013

School of Social and Health Sciences P.O. 823

S- 301 18 Halmstad

(4)

Titel Sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn

Författare Maria Sigfeldt & Pernilla Vejsholt

Sektion Sektionen för hälsa och samhälle

Handledare Maria Nyholm, Universitetslektor Folkhälsa Examinator Margareta Pejner, Universitetsadjunkt, doktorand

Vårdvetenskap

Tid våren 2013

Sidantal 10

Nyckelord barn, fetma, prevention, sjuksköterska, övervikt Sammanfattning Övervikt och fetma bland barn är ett stort

folkhälsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primärvården och inom skolhälsovården. Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år.

Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan påverka sjuksköterskans

preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn. Redskapen var sjuksköterskans kunskap, kommunikation, handlingsplan och

förutsättningar. Kunskap om vilka redskap som kan påverka arbetet med övervikt och fetma bland barn, kan medvetandegöra, förebygga och leda till att förbättra sjuksköterskans preventiva arbete.

Hinder i arbetet relaterat till sjuksköterskans kunskap, kommunikation, handlingsplaner och förutsättningar belystes. Möjligheter att undanröja hindren diskuterades. Fortsatt forskning inom ämnet är betydelsefullt för att få ökad kunskap och evidens av det preventiva arbetet mot övervikt och fetma bland barn.

(5)

Title Nurse´s preventive work against overweight and obesity among children

Author Maria Sigfeldt & Pernilla Vejsholt

Department School of Social and Health Sciences

Supervisor Maria Nyholm, Senior Lecturer Public Health Examiner Margareta Pejner, Lecturer Nursing, doctoral

student

Period Spring 2013

Pages 10

Key words child, nurse, obesity, overweight, prevention Abstract Overweight and obesity among children is a big

public health problem. The nurse meets the child in primary health care and school health services.

The aim of the study was to investigate what can influence nurses' preventive work against

overweight and obesity among children. The study was conducted as a literature review in which 10 research articles were the basis for the results. The results revealed four categories of tools that may affect nurse's preventive work against overweight and obesity among children. Tools were nursing knowledge, communication, action plan and conditions. Knowledge of the tools that may affect the work of overweight and obesity among

children, awareness, prevention and lead to

improve nurses' preventive work. Possibilities and difficulties in work related to nurses’ knowledge, communication, action plan and conditions were highlighted. Continued research in this subject is important for getting more knowledge and evidence of the preventive work.

(6)

Innehåll

Inledning...1

Bakgrund...1

Mått på övervikt och fetma...1

Fetma - bidragande orsaker...1

Konsekvenser av fetma...2

Sjuksköterskans arbete...2

Omvårdnad ………. ...3

Prevention...3

Problemformulering...3

Syfte...4

Metod...4

Datainsamling...4

Sökord...4

Dataanalys……...5

Resultat...5

Kunskap...5

Kommunikation...6

Handlingsplan………...7

Förutsättningar……….….7

Diskussion...8

Metoddiskussion...8

Resultatdiskussion...8

Konklusion och implikation...10 Referenser

Bilagor

Bilaga A1-A2

Bilaga B

Bilaga C1-C

(7)

1

Inledning

Barnfetma är ett allvarligt folkhälsoproblem (World Health Organization [WHO], 2013). År 2010 beräknades antalet överviktiga barn under fem års ålder vara över 42 miljoner i världen. Av dessa bor nära 35 miljoner i utvecklingsländer. Barn med övervikt och fetma tenderar att vara överviktiga även i vuxen ålder och är mer benägna att utveckla sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar vid en yngre ålder. En stor del av barns övervikt, fetma och dess följdsjukdomar kan förebyggas. Det är därför viktigt att högprioritera det förebyggande arbetet med barnfetma (WHO, 2013). I Sverige har barnfetman ökat kraftigt sedan mitten av 80-talet. Flera undersökningar uppmärksammar att ökningen planar ut, men har en kvarstående förhöjd nivå. Den senaste skolundersökningen i Malmö år 2011 visade att 20 % av tioåringarna var överviktiga och tilläggas kan att 7-8 % av alla barn hade utvecklat fetma

(Barnöverviktsenheten Region Skåne, 2013). Sjuksköterskans uppgift i mötet med överviktiga barn är att hjälpa barnet med förutsättningar att leva ett liv med normal vikt.

Detta främjar hälsa och skyddar mot de följdsjukdomar som man riskerar vid övervikt och fetma (Edwinsson-Månsson & Enskär, 2008). Barnets lidande kan vara oberoende av graden av fetma och här kan sjuksköterskan genom sin kunskap i

omvårdnadsdiagnostik möta barnet, stödja dess självkänsla samt vid behov remittera vidare till exempelvis psykolog (Epstein et al., 2010).

Bakgrund

Mått på övervikt och fetma

Övervikt och fetma innebär att man har en ökad och/eller abnorm ansamling av

fettvävnad i kroppen (Rössner, 2013). För att diagnostisera fetma och övervikt används ett mått baserat på en kombination av kroppslängd och kroppsvikt. Måttet ”body-mass index” BMI = kroppsvikten i kg dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat. Fetma definieras på vuxna som BMI 30 eller mer och övervikt BMI 25 eller mer. För barn har metoden brister när det gäller att bestämma fetma. Övervikten underskattas hos

kortvuxna barn och överskattar övervikt hos långväxta barn. Fördelningen till den relativa mängden fett och muskler uppmärksammas inte med måttet BMI och inte heller hur kroppsfettet är fördelat. För barn används istället måttet iso-BMI (Bilaga A1, A2) där gränserna är åldersanpassade (Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2000).

Fetma - bidragande orsaker

För att utveckla övervikt eller fetma behöver man ha ett högre energiintag än den energi kroppen förbrukar. Fetma kräver normalt sett ett mycket förhöjt energiintag samt en låg fysisk aktivitet. Genetiska faktorer spelar in, men i vilken grad är ännu till stor del okänt. Arvet kan göra oss mer eller mindre känsliga för kalorier. Miljön verkar också spela roll för hur mycket vi äter och/eller rör på oss. Sekundär fetma hos barn kan förekomma i samband med hjärntumörer, läkemedelsbiverkan, kromosomavvikelser

(8)

2

och sjukdomar i hormonsystemet (Nowicka & Flodmark, 2006). Sömnbrist har visat sig kunna påverka vikten, och barn som får otillräcklig sömn kan ha 3,5 gånger högre risk att bli överviktiga (Koulouglioti, Cole, McQuillan, Moskow, Kueppers & Pigeon, 2013). Under en relativt kort tidsperiod har vår omvärld och livsstil förändrats mycket.

Människokroppen fick förr på ett naturligt sätt rörelse i vardagen som belastade hjärta, lungor, blodomlopp, muskler och leder. Idag består vardagen ofta allt mer av

stillasittande aktiviteter. Miljön är alltför kalorität vilket gör att många fler drabbas av övervikt och fetma (Edwinsson-Månsson & Enskär, 2008).

Konsekvenser av fetma

Sjukdomar som kan uppstå till följd av fetma är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, magproblem samt ortopediska problem. Fetma i barnaåren är kopplad till stora

hälsobekymmer i vuxen ålder. I USA ser man en ökning av åldersdiabetes (diabetes typ 2) hos barn, vilket ännu är ovanligt i Europa (Nowicka & Flodmark, 2006). Det finns även en studie som visar att fetma hos barn leder till en förkortad livslängd jämfört med normalviktiga barn (Franks, Hanson, Knowler, Sievers, Bennett, & Looker, 2010).

Förutom de metabola sjukdomar som är förknippade med övervikt, lyfter Pulgarón (2013) i sin review-artikel fram studier där man kan se samband mellan övervikt/fetma och astma. Pulgarón (2013) beskriver även problem som ökad karies, ökade

sömnproblem men även psykisk påverkan som beteendeproblem, nedstämdhet och dålig självkänsla. Vissa studier visade samband mellan fetma och ADHD (ibid.). Flood och Lemmens (2013) beskriver konsekvenser av att leva med fetma i vuxen ålder där en undersökning i USA visar att omkring 90 procent av personer med fetma har varit föremål för förödmjukande kommentarer. Samma studie visar att personer kan känna negativa känslor av att se en kraftigt överviktig person. Ungefär två tredjedelar av amerikanerna som blivit tillfrågade tror att personer med fetma har brist på

självkontroll. Dessa negativa attityder leder till en enorm känsla av skam för dem som är betydligt överviktiga. Fetma kan medföra stora kostnader inte bara för de överviktiga människorna själva, utan även för samhället. Sådana effekter för individer involverar fysiska och psykologiska kostnader och medför en belastning på samhället, särskilt när det gäller hälso- och sjukvårdssystemet (Flood & Lemmens, 2013). Det finns

ekonomiska rapporter som på flera sätt beräknat vad övervikt och fetma kostar

samhället. En rapport som Landstingsförbundet beställt visade att sjukvårdskostnaden för fetma och övervikt i Sverige år 2003 var tre miljarder kronor (Landstingsförbundet, 2004).

Sjuksköterskans arbete

Hälso- och sjukvården ska enligt lag arbeta för att förebygga ohälsa och de som vänder sig till vården ska få hjälp att förebygga sjukdom eller skada (HsL 1982:763, § 2).

Sjuksköterskan ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i samråd med patienten och visa omtanke och respekt. Sjuksköterskan ska också ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer, identifiera och bedöma patientens resurser och förmågor till egenvård.

Sjuksköterskan ska även undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa (SOSFS 2005:105). I

hälsofrämjande omvårdnad behöver man förstå personens livsvärld och inte bara se till

(9)

3

diagnoser och problem. Detta innebär att förhållningssättet gentemot patienten fordrar dialog, delaktighet och jämlikhet. Dialogen behövs för att ge makt och möjlighet till de inblandade. En respektfull dialog innebär att patienten och även närstående blir

delaktiga. Jämlikheten åsyftar individers och gruppers lika värde (Svensk sjuksköterskeförening, 2011).

Omvårdnad

Sjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal är involverade i att uppmärksamma, bemöta och behandla barn med övervikt och fetma (Rabbit & Coyne, 2012). Enligt Rabbit och Coyne (2012) så är sjuksköterskan i en unik situation inom hälsovården där hon kan interagera med barn och deras familjer.

Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson (1987) beskriver vårdandets grundläggande substans som att ansa, leka och lära, där ansningen kan beskriva den kroppsliga delen av vårdandet, leken bidrar genom tillit och tillfredsställelse till den psykiska hälsan och lärandet leder till utveckling. En människans yttre och inre förhållanden kan beskrivas som olika livsrum. Det första livsrummet är det fysiska där de primära livsfunktionerna finns. För att upprätthålla dessa funktioner är man i olika grad beroende av andra. Det andra livsrummet är det psykosociala, där det sker ett samspel mellan sig själv och andra. Här är relationer med mor, far, syskon och vänner betydelsefulla. Det tredje rummet är det existentiella som handlar om relationen till sin personliga tro. Barnen är individer och har olika behov vilket kräver att sjuksköterskan anpassar omvårdnaden utifrån varje individ. Vårdandet får vara en levande handling och sjuksköterskan får vara beredd på att det kan uppstå motstånd eller andra hälsohinder som kan påverka förloppet (Eriksson, 1987).

Prevention

Prevention är ett begrepp som används i det förebyggande hälsoarbetet. Primär prevention innebär sjukdomsförebyggande arbete, där man minskar

sjukdomsincidensen. Sekundär prevention står för tidig diagnostik och behandling vilket minskar prevalensen av sjukdom. Vid tertiär prevention begränsar man skadan samt minskar de funktionshinder som kan uppkomma av en skada eller sjukdom (SSF, 2011). Det finns stora vinster i att uppmärksamma och behandla överviktiga barn i tidig ålder. Det har visat sig att det är lättare för ett yngre barn att bli normalviktig och sedan behålla vikten än för ett barn som närmar sig eller har gått in i puberteten (Nowicka &

Marcus, 2011). Förebygga och behandla fetma hos barn kan vara lättare då barnet fortfarande växer på längden. På grund av den ökande energiförbrukningen hos ett växande barn kan viktminskning uppnås genom att hålla energiintaget konstant (Doak, Visscher, Renders & Seidell, 2006).

Problemformulering

Sjuksköterskan möter barn under uppväxten i ett hälsovårdande syfte. Barnet erbjuds sjuksköterskekontakt inom både primärvård och skolhälsovård. Vad påverkar

sjuksköterskan i arbetet med barn, familj och professionella andra för att skapa goda

(10)

4

förutsättningar för viktnedgång? Vilka hinder kan sjuksköterskan möta i sitt preventiva arbete?

Syfte

Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år.

Metod

Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Fribergs metod (Friberg, 2012).

Det innebar att söka, kritiskt granska och utvärdera litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Artiklarna söktes strukturerat i databaser relevanta för ämnet.

Datainsamling

Strukturerade sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed då studiens syfte hade en tydlig inriktning mot ämnet omvårdnadsvetenskap. Sökorden som användes var obesity, prevention, nursing och weight loss i olika kombinationer. Flera sökord

användes som ämnesord i form av Cinahl Headings och Pubmeds MeSH-termer. Vid den sista sökningen användes weight loss som fritextord tillsammans med ämnesorden.

Sökord och databaser presenteras i sökordsöversikt i tabell 1. I Cinahl angavs att artiklarna skulle vara reseach-artiklar och i Pubmed att de skulle innehålla abstract.

Inkluderade artiklar var publicerade efter 2008-01-01. Sökningen begränsades till artiklar där ålder på barnen var 6-12 år. Review-artiklar och pilotstudier exkluderades.

Några artiklar belyste svåra medicinska problem och var inte av preventiv karaktär och exkluderades. Artiklar som handlade om samhällsindicerade fetmarelaterade åtgärder exkluderades då de inte belyste området utifrån sjuksköterskans arbete. Även artiklar med inriktning på etniska minoriteter uteslöts då problemen var mer specifika för land eller behandlare och övriga valda artiklar var mer av generell karaktär. Sökningens 139 titlar lästes igenom, 91 abstract lästes för att bedöma hur väl de matchade syftet.

Tjugonio artiklar valdes ut i urval 1. De artiklar som övervägande handlade om screeningmetoder och att sätta diagnos valdes bort. Vid urval 2 återstod 15 artiklar varav fem dubbletter vilka fanns med som träffar i både Cinahl och Pubmed. Därefter bestod vårt urval av 10 artiklar. Innehållet i utvalda artiklar lästes flera gånger var för sig och sammanställdes i en artikelöversikt som presenteras i tabell 3 (Bilaga C). En granskning av den vetenskapliga kvalitén utfördes med hjälp av Willman, Stoltz &

Bathsevani´s (2011) granskningsmallar anpassade för kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Mallarna bestod av frågor som besvarades för varje enskild artikel vilket ledde fram till en bedömning om den vetenskapliga kvaliteten var låg, medel eller hög

(Willman et al., 2011). Kvalitetsgranskning av artiklarna ledde fram till ett urval av 10 artiklar.

Sökord

Obesity, Prevention and control, Nursing, Weight loss (Tabell 1)

(11)

5

Tabell 1. Sökordsöversikt

Sökord Cinahl Subject heading list

PubMed MeSH-term

Fetma Obesity Obesity

Prevention Prevention and control

Prevention and control

Omvårdnad Nursing Nursing

Sjuksköterska Nurs* (fritext) Nurs*

(fritext) Viktnedgång Weight loss*

(fritext)

Dataanalys

Artiklarna bearbetades upprepade gånger genom att de lästes och resultatens kategorier färgmarkerades till en början, innan de analyserades och sorterades in i olika

underkategorier till teman (Friberg, 2012). Därefter översattes resultatets text till svenska. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier som svarade på syftet.

Resultat

Vid bearbetningen av de 10 valda artiklarna framstod resultatet i fyra kategorier av redskap som påverkar sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn. Redskapen var sjuksköterskans kunskap, kommunikation, handlingsplan och förutsättningar.

Kunskap

Flera av studierna belyste sjuksköterskans behov av kunskap i det preventiva arbetet av barn med övervikt och fetma (Gance-Cleveland, Sidora-Arcoleo, Keesing, Gottesman &

Brady, 2009; Morrison-Sandberg, Kubik & Johnson, 2011; Müllersdorf, Martinson- Zuccato, Nimborg & Eriksson, 2010; Steele, Wu, Cushing & Jensen, 2013; Steele, Wu, Jensen, Pankey, Davis & Aylward, 2011; Wu & Steele, 2011; Söderlund, Malmsten, Bendtsen & Nilsen, 2010). Sjuksköterskorna hade individuella behov av kunskap när

(12)

6

det gäller fakta om BMI, risker med övervikt, fysisk aktivitet och diet (Gance-Cleveland et al., 2009; Müllersdorf, et al., 2010; Steele et al., 2011; Steele et al., 2013; Wu et al., 2011). Två studier visade sjuksköterskornas behov av faktakunskap för att välja och upprätta en viktrelaterad handlingsplan (Gance-Cleveland et al., 2009; Steele et al., 2011). I den amerikanska studien av Boonpleng et al. (2012) uppmärksammades betydelsen av kunskap om tidpunkten för när barn går in i den förpubertala fettspurten, beroende på kön och etnicitet. Genom kännedom om tidpunkten kan sjuksköterskan upprätta en handlingsplan när det är som mest gynnsamt för barnet. Flickor kom tidigare in i fettspurten än pojkar. Icke latinamerikanska afrikanamerikanska barn tenderade att tidigare komma in i fettspurten än mexikanamerikanska och icke latinska kaukasoidiska barn (ibid.). I fyra av studierna undersöktes hur utbildning kan ge kunskap till sjuksköterskor för ett förbättrat preventivt arbete av barn med övervikt och fetma (Gance-Cleveland et al., 2009; Müllersdorf, et al., 2010; Steele et al., 2013; Wu &

Steele, 2011). I studien av Gance-Cleveland et al. (2009) utvärderades hur ett

träningstillfälle på fyra timmar påverkade sjuksköterskornas kunskap och förändring av arbetet med barn med risk för övervikt. Resultatet var en signifikant förbättring inom flera delar av sjuksköterskans preventiva arbete som kunskap om tillväxt,

familjehistoria, psykosociala funktioner, nutrition och fysisk aktivitet. Dessutom framkom ett ökat självförtroende hos sjuksköterskorna att hantera hinder. I studien av Steele et al. (2013) genomgick sjuksköterskorna en webbaserad utbildning. Det visade sig kunna öka sjuksköterskornas kunskap, bedömning och behandling av barn med fetma. Utbildningen ökade sjuksköterskornas kunskap i preventionsarbetet och gav ett ökat engagemang för barnen och deras familjer. Slutligen påvisades även en ökad kunskap hos sjuksköterskorna att använda evidensbaserade tillvägagångssätt.

Utbildningen innehöll 12 moduler med nutrition, övningar och information om energibalans. Den webbaserade utbildningen presenterades som text, bilder,

videosekvenser och externa länkar (ibid.). I den svenska artikeln av Müllersdorf et al.

(2010) beskrivs hur en utbildning fungerade som ett kunskapsstöd för sjuksköterskorna i arbetet med barn och övervikt. Utbildningen bestod av hjälpmedel som frågestrategi, symtomlista, föräldraråd och lista med övningar.

Kommunikation

Flera studier belyste sjuksköterskans kommunikation och svårigheten att kommunicera med föräldrar och barn på ett icke fördömande, stigmatiserande sätt (Morrison-

Sandberg et al., 2011; Müllersdorf et al., 2010; Steele et al., 2011; Söderlund et al., 2010). Enligt Söderlund et al. (2010) kan en tvådagars kurs i kommunikationsverktyget motiverande samtal (MI) ha en betydande effekt på barnhälsovårdens sjuksköterskor i arbetet med viktfrågor. Uppföljningen ett år senare visade att nära hälften av de

medverkande 76 sjuksköterskorna hade ändrat innehåll och struktur i kommunikationen gällande viktfrågor. Nittioen procent av sjuksköterskorna ansåg att MI stämde överens ganska eller i hög grad med de värden och normer för hur pediatrisk hälsovård ska bedrivas. Det var även 36 % av sjuksköterskorna som uppgav att de observerat synliga resultat på barnens viktutveckling efter att använt verktyget MI i kommunikationen. I studien av Steele et al. (2013) där sjuksköterskorna genomgick en webbaserad

utbildning ingick också övningar i kommunikationsredskapet MI som bidrog till det goda resultatet med viktrelaterad hälsoprevention. I studien av Gance-Cleveland et al.

(2009) användes ett verktyg i form av evidensbaserade, kultur- och åldersanpassade

(13)

7

riktlinjer tillsammans med samtalsteknik med MI. Resultatet påvisade en signifikant förbättring av sjuksköterskornas familjerådgivning kring beteendeförändring (ibid.).

Handlingsplan

Handlingsplaner finns med varierande längd och innehåll för barn och deras föräldrar för att behandla övervikt och fetma (Hughes et al., 2008; Söderlund et al., 2010). I Hughes et al. (2008) studie pågick en familjecentrerad handlingsplan under 12 månader med två grupper. Den ena hade en beteendeutbildad barndietist med fokus på

beteendeförändring och den andra gruppen fick en standardutbildning med barndietist.

Ingen skillnad framkom mellan grupperna gällande iso-BMI utan bägge hade en liten men signifikant effekt på iso-BMI under de 12 månaderna. Studien mätte även stillasittande beteende och Quality of Life (QoL). Likheterna i båda grupperna var att barnens fysiska aktivitet ökade, stillasittande beteende minskade och

dagsljusaktiviteterna ökade. När det gällde QoL uppgav barnen ingen förändring i grupperna. Däremot rapporterade föräldrarna i båda grupperna en signifikant förbättring av barnens QoL. Även studien av Magarey et al. (2011) gjordes med två skilda

föräldragrupper, där olika livsstilsutbildning inte ansågs ge några skillnader. Den ena gruppen hade också här specifik föräldraträning med beteendefokus medan den andra gruppen hade fokus på att ansvara för en hälsosam livsstil. Studien visade att riktad utbildning beträffande föräldrabeteende kan ge en viktnedgång på ca 10 % bland förpubertala barn med moderat fetma och den kan nås inom två år från start (ibid.).

Förutsättningar

Organisatoriska, interna och externa förutsättningar på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskans preventiva arbete bland barn med övervikt och fetma (Morrison- Sandberg et al., 2011; Steele et al., 2011; Wu et al., 2011). Över hälften av sjuksköterskorna i den amerikanska studien med Steele et al. (2011) tog upp

institutionella hinder i det viktrelaterade arbetet. De gav exempel som brist på stöd från lärare, administrationspersonal och ledning i frågor kring mat och fysisk aktivitet på skolan. Orsakerna som framkom kunde vara rädsla för rättsliga konsekvenser, begränsade skolresurser och press på att nå andra uppsatta mål för skolan.

Sjuksköterskorna beskrev även svårigheter för elever att göra och finna hälsosamma val i skolan vid frukost och lunch. Sjuksköterskorna hade också noterat att eleverna ofta blev belönade med godis vid skolprestationer, födelsedagar eller högtidsdagar. Vidare uppgav hälften av sjuksköterskorna i studien att deras förutsättningar för det preventiva arbetet påverkades av barnens sociala och kulturella miljö. De beskrev att barnen hade förändrade normer när det gällde stillasittande beteende, vad som är normalvikt och normal portionsstorlek. Sjuksköterskorna tog även upp att barnets kultur kunde innebära språkliga hinder och att det i vissa grupper var hög förekomst av viktproblem som försvårade det preventiva arbetet (ibid.). Ett mer organiserat samarbete med andra professioner inom hälso- och sjukvården efterlystes av sjuksköterskorna (Morrison- Sandberg et al., 2011; Steele et al., 2011). I studien av Steele et al. (2011) önskade sjuksköterskorna ett bättre stöd i att identifiera och agera för viktrelaterat arbete vid barnens årliga läkarbesök. I samma studie uppgav skolsköterskorna att egna

organisatoriska förutsättningar för viktrelaterat arbete kunde begränsas med anledning av att de hade fler ansvarsområden eller att deras arbetsplats är att vara på flera skolor

(14)

8

(Steele et al., 2011). I studien av Wu et al. (2011) användes ett mätinstrument för att bedöma i vad som kan förbättras i sjuksköterskornas preventiva arbete med övervikt och fetma. Instrumentet påvisade om det fanns hinder som var kunskaps-, arbets- eller samhällsrelaterade så att åtgärder kunde sättas in där det fanns behov (ibid.).

Diskussion

Metoddiskussion

Sökningar gjordes med sökord relaterade till syftet i databaserna Cinahl och Pubmed.

Av de 15 artiklar som blev sökningens utfall var fem av dem dubbletter vilka återfanns i både Cinahl och Pubmed. I de inledande sökningarna visade det sig att det fanns mycket publicerat om fetma och övervikt. För att få del av den senaste forskningen inkluderades endast artiklar publicerade från 2008 och framåt. Till hjälp att begränsa det stora urvalet fanns ämnesorden. De stora antalen träffar med aktuella sökord i fritext ledde fram till valet att i huvudsak använda ämnesord. Möjligen hade fritextsökningarna vilka

lämnades i tidigt stadium, gett en större flexibilitet i urvalet än vad indexeringen gjorde.

Då överviktsproblematiken skiljer sig åt i olika områden och länder fanns en önskan att ta del av forskning från Sverige. När urvalet stod klart var två av resultatartiklarna svenska studier. Vinsten med att inte begränsa urvalet geografiskt var att få ta del av studier från områden i världen där övervikt och fetma varit ett problem en längre tid än i Sverige. Sökningarna begränsades till att gälla barn 6-12 år, vilket i efterhand väcker funderingar kring om ett bättre val hade varit att ta med även yngre barn då studier visar vikten av att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede. Artiklar som handlade om samhällsindicerade fetmarelaterade åtgärder exkluderades då de inte belyste området utifrån sjuksköterskans arbete. Även artiklar med inriktning på etniska minoriteter uteslöts då problemen var mer specifika för land eller behandlare och övriga valda artiklar var mer av generell karaktär, En styrka med litteraturstudien var att research användes som begränsning. Artiklarna granskades individuellt utifrån

granskningsmallarna och diskuterades sedan gemensamt upprepade gånger innan slutgiltig bedömning med graderna hög, medel eller låg vetenskaplig kvalitet. Resultatet diskuterades och bearbetades utifrån olika aspekter, varpå de valda kategorierna ansågs relevanta utifrån syftet.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år. Studien resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskans redskap: kunskap, kommunikation, handlingsplan och förutsättningar. I litteraturstudien hade sju av artiklarna studerat sjuksköterskans kunskap i viktrelaterat arbete med barn på olika sätt. Det visade sig i flera studier att utbildning av sjuksköterskan påverkade det preventiva arbetet positivt. I Katie Erikssons (1987) omvårdnadsteori framkommer att sjuksköterskan kan bidra med sin kunskap i den kroppsliga delen av vårdandet (ansa). Kunskapen behövs för att få till stånd den livsstilsförändring som krävs för att barnet ska kunna bli normalviktigt (ibid.).

Resultatet belyste även att tidpunkten för fetmaspurten utifrån barnets förpubertala tillväxt är en viktig kunskap som kan påverka vikten och därför bör tas med i

(15)

9

sjuksköterskans planering av det preventiva arbetet. Enligt Rikshandboken (2012) genomgår barnet flera fettspurter under sin tillväxt. Innan den förpubertala fettspurten har barnet en slankhetsperiod. I iso-BMI-kurvan syns följaktligen en sänkning som vänder då barnet i sex-sju års ålder kommer in i fettspurten. Det är en indikator för barnets framtida risk för övervikt och fetma när den förpubertala vändningen sker tidigt (ibid.). I resultatet visade tre av artiklarna att kommunikationen med motiverande samtal (MI) kan ha betydande effekt i sjuksköterskans preventiva arbete med övervikt och fetma bland barn och deras föräldrar. Tripp, Perry, Romney och Blood-Siegfried (2011) belyste svårigheter för barnen att följa de hälsosamma livsstilsförändringarna som ingick studiens intervention. Barnens motivation behövde byggas upp och

evidensbaserade riktlinjer, vilka bland annat innebar motiverande samtal (MI), användes i mötet med överviktiga barn och deras familjer (ibid.). Rabbit & Coyne (2012)

beskriver hur sjuksköterskan bör säkerställa ett holistiskt perspektiv i omvårdnaden där man ser barnets och familjens behov korrelerat till viktökningen. Att lägga

informationen och kommunicera på rätt nivå för att skapa en relation till barnet kan ge styrka att orka med behandlingen. Detta knyter an till Erikssons (1987) begrepp att leka som skapar tillit och kan påverka följsamheten i behandlingen (ibid.). Flera av artiklarna som ligger till grund för resultatet visar att en handlingsplan som är riktat mot både barnet och dess föräldrar kan ge en positiv effekt i arbetet med barnets övervikt och fetma. Lärandet som är Erikssons (1987) tredje begrepp i omvårdnadsteorin att ansa, leka och lära, kan stå för behovet att lära sig leva med andra vanor som stabiliserar vikten. Vårdandet är en konstutövning, där man har ett levande förhållningssätt till handlingen/vårdandet. För att kunna vårda behöver vi reflektera och bilda oss en

uppfattning om barnets/patientens situation så vi vet var vi bör gripa in. Eriksson (1987) menar att vi kan känna igen yttringar på hälsohinder som kan stå i vägen för hälsa. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982) framkommer att hälso- och sjukvården och

därigenom sjuksköterskan inom barn- och skolhälsovården ska förebygga ohälsa samt förebygga sjukdom och skada (ibid.). En amerikansk studie (Hunter, Steele & Steele, 2008) påvisar en minskning av barns BMI-värden kopplade till föräldrarnas egen

viktnedgång. Barnet är en del av sin familj och interagerar med sina familjemedlemmar.

Olika normer och kulturer som påverkar barnet gör att det är viktigt att handlingsplanen omfattar både barnet och familjen för att nå framgång i det preventiva arbetet (ibid.).

I det preventiva arbetet framkom också betydelsen av sjuksköterskans olika förutsättningar. Några av dessa var att resurserna och tiden inte räckte till

sjuksköterskans alla uppgifter och att det preventiva arbetet då fick stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Det framkom att organisatoriska bekymmer behöver synliggöras för att sjuksköterskan ska ha praktisk möjlighet att arbeta med övervikts- och fetmaprevention.

Då de flesta barn i Sverige har kontakt med hälsovården under sin uppväxt, träffar de sjuksköterskor med uppdraget att arbeta mot ohälsa. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och kunna motivera till förändrade

livsstilsfaktorer, identifiera och bedöma patientens resurser och förmågor till egenvård och därigenom behöver de organisatoriskt ansvariga se vikten av att underhålla

sjuksköterskans kunskaper i ämnet samt tillgodose resurser och tid till detta viktiga arbete.

(16)

10

Konklusion och implikation

Litteraturstudien belyser flera redskap som direkt eller indirekt påverkar

sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år.

Kunskapsområdet är stort och sjuksköterskan har behov av utbildning och även träning i samtalsteknik för att ge en god omvårdnad av barn med viktrelaterade problem. Även planeringen av det preventiva arbetet med hänsyn till tidpunkt för fettspurten i barnets tillväxt, ansågs viktigt att vara medveten om för en gynnsam viktutveckling. Vid planering och upprättande av en handlingsplan är det av stor betydelse att rikta sig till både barnet och föräldrarna. Sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år är även beroende av goda förutsättningar gällande resurser, ledning, kollegor och andra professioner inom hälso- och sjukvården. En ökad kunskap om vad som påverkar arbetet med övervikt och fetma bland barn kan medvetandegöra, förebygga och leda till att förbättra sjuksköterskans preventiva arbete. Vidare forskning inom ämnet är betydelsefullt för att få kunskap och evidens av det preventiva arbetet.

Till skillnad från många andra länder har Sverige under lång tid följt barns tillväxt och data finns som ger goda möjligheter till fortsatt forskning. Sjuksköterskan är den som i sin profession möter barnet under uppväxten i primärvård och skolhälsovård. Eftersom övervikt och fetma bland barn är ett allvarligt folkhälsoproblem är det viktigt att sjuksköterskans preventiva arbete lyfts fram, uppvärderas och prioriteras.

Litteraturstudien kan användas som ett kunskapsunderlag för att beskriva och belysa sjuksköterskans komplexa arbete med övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år.

(17)

Referenser

Barnöverviktsenheten Region Skåne. (2013). Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen. Tillgänglig:

https://www.skane.se/Public/SUS_extern/Verksamheter/Barnmedkliniken/Bilder/Barno vervikt/VP2013%20Södra%20Sjukvårdsreg%20remiss%2020%20jan%202013.pdf *Boonpleng, W., Park, C. G., & Gallo, A. M. (2012). Timing of Adiposity Rebound:A Step Toward Preventing Obesity. Pediatric nursing, 38(1), 37.

Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition forchild overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj 2000; 320:1240-3

Doak, CM., Visscher, T.L.S,. Renders C.M., & Seidell J.C. (2006) The prevention of overweight and obesity in children and adolescents: a review of interventions and programmes. Obesity ReviewsVolume 7, Issue 1, pages 11–136, February 2006 Edwinsson-Månsson, M., & Enskär, K. (Red.). (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Epstein, S., Geniteau, E., Christin, P., Hermouet, P., Mok, E., Fournier, J., & Hankard, R. (2010). Role of a clinical nurse specialist within a paediatric multidisciplinary weight-management programme team. Journal Of Clinical Nursing, 19(17/18), 2649- 2651. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03296.x

Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.Flood, C. M., &

Lemmens, T. (2013). INTRODUCTION: Global Health Challenges and the Role of Law. Journal Of Law, Medicine & Ethics, 41(1), 9-15. doi:10.1111/jlme.12001 Franks, P., Hanson, R., Knowler, W., Sievers, M., Bennett, P., & Looker, H. (2010).

Childhood obesity, other cardiovascular risk factors, and premature death. New England Journal Of Medicine, 362(6), 485-493. doi:10.1056/NEJMoa0904130

Friberg, F. (red.). (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

*Gance-Cleveland, B., Sidora-Arcoleo, K., Keesing, H., Gottesman, M. M. & Brady, M. (2009). Changes in Nurse Practitioners’ Knowledge and Behaviors Following Brief Training on the Healthy Eating and Activity Together (HEAT) Guidelines. Journal of Pediatric Health Care, 23(4), 222-230. doi: 10.1016/j.pedhc.2008.03.002

*Hughes, A. R., Stewart, L., Chapple, J., McColl, J. H., Donaldson, M. D. C., Kelnar, C. J. H., ... Reilly, J. J., (2008). Randomized, controlled trial of a best-practice individualized behavioral program for treatment of a childhood overweight: Scottish childhood overweight treatment trial (SCOTT). Pediatrics, 121(3)e539-e546. , doi:10.1542/peds.2007-1786

Hunter, H., Steele, R., & Steele, M. (2008). Family-based treatment for pediatric overweight: parental weight loss as a predictor of children's treatment success.

Children's Health Care, 37(2), 112-125.

(18)

Koulouglioti, C., Cole, R., McQuillan, B., Moskow, M., Kueppers, J., & Pigeon, W.

(2013). Feasibility of an Individualized, Home-Based Obesity Prevention Program for Preschool-Age Children. Children's Health Care, 42(2), 134-152.

doi:10.1080/02739615.2013.766099

Landstingsförbundet. (2004). Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillgänglig:http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=3b4ef89 7-adbc-487f-b860-4dfacb806321&MediaArchive_ForceDownload=true

*Magarey, A. M., Perry, R. A., Baur, L. A., Steinbeck, K. S., Sawyer, M., Hills, A. P.,

& ... Daniels, L. A. (2011). A Parent-Led Family-Focused Treatment Program for Overweight Children Aged 5 to 9 Years: The PEACH RCT. Pediatrics, 127(2), 214- 222. doi:10.1542/peds.2009-1432

*Morrison-Sandberg, L., Kubik, M. & Johnson, K. (2011). Obesity prevention practices of elementary school nurses in Minnesota: findings from interviews with licensed school nurses. Journal Of School Nursing (Sage Publications Inc.), 27(1), 13-21.

doi:10.1177/1059840510386380

*Müllersdorf, M., Martinson- Zuccato, L. M., Nimborg, J & Eriksson, H. (2010).

Maintaining professional confidence – monitoring work with obese schoolchildren with support of an action plan. Scandinavian journal of caring sciences, 24(1), 131-138.

doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00696.x

Nowicka, P., & Flodmark, C-E. (2006). Barnövervikt i praktiken. Lund:

Studentlitteratur.

Nowicka, P., & Marcus, C. (2011). Beteendemodifikation - enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna.

Läkartidningen, 108(49), 2581-2585.Pulgarón, E. R. (2013). Childhood Obesity: A Review of Increased Risk for Physical and Psychological Comorbidities. Clinical Therapeutics, 35(1), A18-32. doi:10.1016/j.clinthera.2012.12.014

Rabbitt A. & Coyne I. (2012). Childhood obesity: nurses´role in adressing the epidemic.

British Journal of Nursing, 21(12), 731-735.

Rikshandboken Barnhälsovård. (2012). BMI-kurvan. Hur är tillväxtkurvorna gjorda.

Hämtad 14 mars, 2013, från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar- tillvaxtkurvorna-gjorda/BMI-kurvan/

Rössner, S. (2013). Fetma. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/fetma SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (2002). Fetma - problem och åtgärder.

(SBU utvärderar. Gul rapport). Stockholm: SBU.

Tillgänglig:http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/fetmafull.ht ml

SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område. Stockholm:

Sveriges Riksdag. Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531-om-yrkesverksam_sfs-1998-531/

(19)

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

SOSFS 2005:105. Kompetensbeskrivning för legitmerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005- 105-1_20051052.pdf

Stadskontorets avdelning för samhällsplanering. (2013). Malmö stads välfärdsredovisning, 2011. Hämtad 28 mars, 2013, från

http://www.malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800051221/Malm%C3%B6+s tads+v%C3%A4lf%C3%A4rdsredovisning+2011+till+KS.pdf).

*Steele, R. G., Wu, Y. P., Cushing, C. C. & Jensen, C. D.(2013). Evaluation of child health matters: a web-based tutorial to enhance school nurses' communications with families about weight-related health. The Journal of school nursing, 29(2), 151-160.

doi:10.1177/1059840512446070

*Steele, R. G., Wu, Y. P., Jensen, C. D., Pankey, S., Davis, A.M. & Aylward, B. S.

(2011). School Nurses’ Perceived Barriers to Discussing Weight With Children and Their Families: A Qualitative Approach. The Journal of school health, 81(3), 128-137.

doi:10.1111/j.1746-1561.2010.00571.x

Svensk sjuksköterskeförening(2011) Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Stockholm, Brommatryck & Brolins AB

*Söderlund, L. L., Malmsten, J., & Bendtsen, P., Nilsen, P., (2010). Applying motivational interviewing (MI) in counselling obese and overweight children and parents in Swedish child healthcare. Health Education Journal, 69(4), 390-400.

doi:10.1177/0017896910373136

Södra Regionvårdsnämnden. (2013). Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen. Hämtad 28 mars, 2013, från

https://www.skane.se/Public/SUS_extern/Verksamheter/Barnmedkliniken/Bilder/Barno vervikt/VP2013%20S%C3%B6dra%20Sjukv%C3%A5rdsreg%20remiss%2020%20jan

%202013.pdf

Tripp, S., Perry, J., Romney, S., & Blood-Siegfried, J. (2011). Providers as Weight Coaches: Using Practice Guides and Motivational Interview to Treat Obesity in the Pediatric Office. Journal Of Pediatric Nursing, 26(5), 474-479.

doi:10.1016/j.pedn.2011.07.009

Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2013). Childhood overweight and obesity. Hämtad 28 mars, 2013, från http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/en/index.html

*Wu, Y. P., & Steele, R. G. (2011). The development and evaluation of a measure assessing school nurses' perceived barriers to addressing pediatric obesity. The Journal of school nursing : the official publication of the National Association of School Nurses, 27(5), 372-379. doi:10.1177/1059840511413604

(20)

BMI – Åldersindicerad flicka Bilaga A1

(21)

BMI – Åldersindicerad pojke Bilaga A2

(22)

Bilaga B Tabell 2. Sökhistorik

Datum DatabasSökord/Boolska Operatorer

Limits Antal

träffar

Lästa abstract

Urval 1 Urval 2

130403 Pubmedobesity/nursing [majr]OR obesity/preventi on and control [majr]AND nurs*

Published date from 2008, Research article, English language

77 36 12 6

130403 Cinahl MM

obesity/nursing/

prevention and control AND nurs*

43 43 12 8

130424 Cinahl MM

obesity/nursing/

prevention and control AND weight loss

19 12 5 2

(23)

Tabell 2. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Bilaga C1

Publika- tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall

Slutsats Vetenskaplig

kvalitet

2010 Sverige Cinahl

Müllersdorf M, Martinson- Zuccato L, Nimborg J, Eriksson H.

Maintaining professional confidence - monitoring work with obese

schoolchildren with support of an action plan.

Beskriva hur skolsköterskor upplever sitt arbete med överviktiga barn, med stöd av en handlingsplan.

Kvalitativa djupintervjuer som bandinspelades, transkriberades och analyserades med en metod för innehållsanalys. Sex skolsköterskor ingick i studien.

Resultatet visade att

sjuksköterskorna uppfattar att de har en nyckelroll i arbetet med fetma som de anser meningsfullt men full av fallgropar. Eftersom uppdraget ansågs känsligt, fanns det stora krav på riktlinjer, utbildning och samarbete.

Handlingsplanen har fungerat som stöd för att upprätthålla ett professionellt förtroende under hela processen, men det fanns utrymme för

förbättringar.

Hög

2011 USA Pubmed/

Cinahl

Morrison- Sandberg LF, Kubik MY, Johnson KE.

Obesity Prevention Practices of Elementary School Nurses in Minnesota: Findings From Interviews With Licensed School Nurses.

Att få fördjupad insikt i aktuell fetma- relaterad omvårdnad i grundskolorna i Minnesota, synpunkter på skolsköterskeledda preventionsprogram och skolsköterskors intresse för att genomföra program för förebyggande av övervikt.

Sjuksköterskor från 21 skoldistrikt i Minnesota.

Semistrukturerade intervjuer, vilka bandades och

transkriberades inför den systematiska innehållsanalysen som utfördes enligt Graneheim och Lundman (2004).

Skolsköterskor i Minnesota bedriver ett begränsat arbete med fetma-prevention och många av dem vill utöka detta arbete. Ökade insatser begränsades av tid-, personal- och resursbrist.

Medel

(24)

Tabell 2. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Bilaga C2

Urval Bortfall

kvalitet

2011 USA Pubmed/

Cinahl

Steele RG, Wu YP, Jensen CD, Pankey S, Davis AM, Aylward BS

School ´nurses´ perceived barriers to discussing weight with children and their families: a qualitative approach

Undersöka sjuksköterskors upplevda hinder att arbeta med viktrelaterade hälsofrågor

Fokusgrupper. 22 skolsköterskor från 3 skoldistrikt i Mellanvästern deltog. Inspelade möten som transkriberades.

Skolsköterskor upplever ett flertal hinder som påverkar viljan eller förmågan att arbeta med skolbarnens viktrelaterade hälsa. Framkomna hinder presenterades i 5 kategorier.

Medel

(25)

Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod Bilaga C3

Urval Bortfall

kvalitet

2012 USA Cinahl/

Pubmed

Boonpleng W, Park CG, Gallo AM

Timing of adiposity rebound: a step toward preventing obesity

Att identifiera tidpunkten för fetma uppgången för amerikanska barn.

Tvärssnittsstudie av fem perioder. Nationell datamängdsundersökning, Kombinerade data från nationella hälso- och näringsmätningar 1999-2008 användes för att uppskatta den nationella nivån i den kritiska period där amerikanska barn utvecklar fetma. Data för 8813 barn från 2 till 10 års ålder analyserades. Genomsnittlig BMI beräknades med survey sample analysmetod. Visuell kontroll användes för att undersöka tidpunkt för fetmauppgång. Barn utan BMI mått exkluderades.

Skillnader i tidpunkten för fetmauppgång efter kön och ras/etnicitet bör beaktas i planeringen av tidiga och lägliga ingripande insatser för att förebygga barnfetma.

Hög

2009 USA Cinahl/

Pubmed

Gance- Cleveland B, Sidora- Arcoleo K, Keesing H, Gottesman MM, Brady M

Changes in nurse practitioners’

knowledge and behaviors following brief training on the healthy eating and activity together (HEAT) guidelines.

Att utvärdera inverkan av ett träningsprogram på medverkandes kunskap, avsikt att ändra beteende och förmåga att hantera hinder rörande

omvårdnad av barn med risk för övervikt.

Kvantitativ, ingen kontrollgrupp.

Urval: 35 av 37 anmälda till NAPNAP Annual konferensen ville medverka i studien. 32 deltog i workshop och fullgjorde pre- och posttest evalueringen med frågeformulär.

Studiens resultat visade att ökad kunskap om tillväxt,

familjehistoria, psykosocial funktion, nutrition och fysisk aktivitet blev till hjälp i

sköterskornas preventiva arbete.

Ökad avsikt till beteendeförändring och medverkande rapporterade ett ökat självförtroende i förmågan att hantera hinder.

Medel

(26)

Urval Bortfall

Slutsats Vetenska

plig kvalitet

2010 Sverige Cinahl

Söderlund Lena L, Malmsten Janna, Bendtsen Preben and Nilsen Per

Applying motivational interviewing (MI) in counselling obese and overweight children and parents in Swedish child healthcare

Att utvärdera hur utbildning i motiverande samtal (MI) för sjuksköterskor inom barnhälsovården i Sverige påverkade deras arbete med barns övervikt och deras attityder till MI.

Kvantitativ studie

Beskrivande tvärsnittsstudie.

Data samlades in med ett validerat frågeformulär. Datan analyserades med mjukvara.

MI kursen hölls för 89 sjuksköterskor i två dagar. Efter redovisat bortfall kontaktades 76 sjuksköterskor ett år senare för en enkätundersökning via telefon. Svarsfrekvens 82%.

Sjuksköterskor från 33 olika

barnhälsovårdskliniker, Östergötland.

Slutsats var att MI utbildning kan ha en betydande inverkan på sjuksköterskornas arbete av barn med övervikt inom barnhälsovården.

Medel

2011 USA Pubmed /Cinahl

Wu YP, Steele RG.

The development and evaluation of a measure assessing school nurses’

perceived barriers to addressing pediatric obesity.

Att utveckla ett nytt och mer sammanfattande instrument “SNAP” för att mäta uppfattningar och skolsköterskors hinder när det gäller viktrelaterad hälsa för barn och utvärdera mätningen.

445 skolsköterskor i 23 stater avslutade studien. Frågor validerades med statistiska procedurer, CFA och EFA. Attityder och uppfattningar mättes med ett frågeformulär som var indelade i 10 typer av hinder för arbete med barn och viktrelaterad hälsa. Dessa delades sedan in i kunskaps-, jobb- och

samhällsrelaterade hinder.

Resultatet indikerade att de hypotetiska sambanden mellan frågeformuläret och de 10 hindertyperna var giltiga. De kan kombineras för att få fram tre ekologiska nivåer av kunskaps-, jobb och samhälliga hinder. SNAP instrumentet kan användas.

Medel

(27)

Urval Bortfall

kvalitet

2008 United Kingdom Cinahl

Hughes AR, Stewart L, Chapple J, McColl JH, Donaldson MDC, Kelnar CJH, Zabihollah M, Ahmed F, Reilly JJ.

Randomized, controlled trial of a best-practice

individualized behavioral program for treatment of a childhood overweight:

Scottish childhood overweight treatment trial (SCOTT)

Syftet var att pröva effekten av en individualiserad beteende-behandling jämfört med en vanlig dietbehandling.

Bedömar-blind. Datorgenererad randomiserad lista för

gruppindelning med 134 överviktiga barn i England år 1990. Kriterier för medverkan och exkludering beskrivs. Etisk kommitte granskat. Uppföljning 6 och 12 månader efter start.

Studien som visade en blygsam nytta av behandling med inriktning på

beteendeförändring av fysisk aktivitet och stillasittande beteede, menade att längre och intensivare

behandlingsperioder möjligen kunde ge bättre resultat.

Hög

2011 Australia Cinahl

Magarey AM, Perry RA, Baur LA, Steinbeck KS, Sawyer M, Hills AP, Wilson G, Lee a, Daniels LA

A parent-led family-focused treatment program for overweight children aged 5 to 9 years: The PEACH RTC

Syftet med studien var att undersöka effekten av hälsosam

livsstilsintervention för överviktiga barn i åldern 5-9 år.

Etisk granskad av medverkande sjukhus. Single-blind

randomiserad kontrollerad studie under 2 år. En med hälsosam livsstilsutbildning med träning för

föräldrakunskap och den andra med hälsosam

livsstilsutbildning utan specifik träning för föräldrakunskap.

Prepubertala barn 5-9 år med förälder som kunde medverka.

Resultaten motiverar en investering i föräldraledd behandling som en effektiv sekundär preventions strategi, då tillvägagångssättet att rikta sig mot föräldragrupper gav en viktnedgång på ca 10% på prepubertala barn med måttlig fetma vilken kunde bibehållas i 2 år från start.

Hög

(28)

Urval Bortfall

kvalitet

2013 USA Cinahl

Steele RG, Wu Y P, Cushing CC., Jensen CD.

Evaluation of child health matters: a web-based tutorial to enhance school nurses’

communications with families about weight- related health

Det övergripande målet var att utvärdera effekt och acceptans av ett webbaserat övningsprogram vilken skulle förbättra skolsköterskornas kommunikation med familjer om

viktrelaterade hälsofrågor.

Nationellt representativt urval av skolsköterskor kontaktades. 526 svarade. Hälften randomiserades direkt till ett webbaserat

övningsprogram. Den andra hälften startade när de första avslutat övningarna.

Kontrollerad med en randomiserad designad väntelista.

Resultatet visar att webbaserade övningar kan öka sjuksköterskors kunskap, bedömning och behandling av barn med fetma. Minska sjuksköterskors upplevda hinder samt öka

engagemanget för eleverna och deras familjer.

Programmet ökade även sjuksköterskors intentioner att använda evidensbaserade tillvägagångssätt.

Medel

(29)

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • Box 823 • 301 18 Halmstad • www.hh.se

Maria Sigfeldt & Pernilla Vejsholt