Ledarskap i idrott ur ett hälsofrämjande perspektiv
En kvalitativ intervjustudie om fotbollstränares syn på deras ledarskapsegenskaper
Leadership in sports from a health promotion perspective
A qualitative interview study of football coaches´ view on their leadership qualities
Paul Pop-Gorea
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Folkhälsovetenskap
Examensarbete i Folkhälsovetenskap II, FHABE2, 15 Hp Handledare: Malin Knutz
Examinerande lärare: Louise Persson Examinator: Carl-Gustaf Bornehag
Sammanfattning
Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.
Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier:
Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete.
Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.
Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.
Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.
Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö
Abstract
Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.
Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.
Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories:
Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work.
Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.
Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports.
The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
2. BAKGRUND... 5
2.1BREDDFOTBOLL ... 5
2.2LEDARSKAP ... 5
2.3MEDARBETARE... 7
2.4FOTBOLLSTRÄNARE ... 7
3. TIDIGARE STUDIER ... 9
4. PROBLEMFORMULERING ... 13
4.1SYFTE ... 14
4.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 14
5. TEORETISKT RAMVERK ... 15
6. METOD ... 17
6.1DESIGN ... 17
6.2URVAL ... 17
6.3GENOMFÖRANDE ... 18
6.4DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 19
6.5ANALYSTABELL ... 20
6.6KVALITETSASPEKTER ... 20
6.7ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 21
7. RESULTAT ... 22
7.1LEDARSKAPET UR ETT HELHETSPERSPEKTIV ... 22
7.1.1 Kompetens ... 22
7.1.2 Uppdrag och utveckling ... 23
7.1.3 Samspel ... 24
7.1.4 Stödjande resurser ... 25
7.2LEDARSKAPSSTIL OCH BETEENDEMÖNSTER ... 26
7.2.1 Auktoritärt ledarskap ... 26
7.2.2 Demokratiskt och situationsanpassat ledarskap ... 27
7.2.3 Relationsinriktat ledarskap ... 28
7.2.4 Ledarteam ... 29
7.3BREDDFOTBOLL SOM POSITIV IDROTTSMILJÖ ... 30
7.3.1 Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena ... 30
7.3.2 Medarbetarens liv och hälsa ... 30
7.3.3 Ledarskap som hälsofrämjande arbete ... 31
8. DISKUSSION... 32
8.1RESULTATDISKUSSION ... 32
8.2METODDISKUSSION ... 37
8.3FORTSATT FORSKNING ... 39
9. IMPLIKATIONER OCH SLUTSATS ... 41
REFERENSER ... 42
BILAGA 1: INFORMATIONSBREV OCH SAMTYCKESFORMULÄR ... 46
BILAGA 2: INTERVJUGUIDE ... 48
1. Inledning
Fotboll i Sverige berör olika grupper och betyder så mycket för många människor. Den kan även ha betydelse för hälsofrämjande arbete i krissituationer, när det blir viktigt att barn och ungdomar ska ha goda relationer som kan skapa glädje, gemenskap och självkänsla. Därför blir det viktigt att både ledare och deltagare i idrott ska ha en hög känsla av sammanhang och delaktighet för att alla ska få må bra. Dessutom skapar fotbollen reella möjligheter för att såväl barn som vuxna ska kunna vara med i en idrottsorganisation utifrån olika roller. Utifrån dessa skapas mötesplatser där alla får göra saker tillsammans och vara en del av en gemenskap, något som kan få barn och ungdomar att känna meningsfullhet i det de gör och att kunna klara av att hantera olika situationer (Antonovsky, 1991; Ringberg et al., 2014).
Tidigare studier tyder på att idrottsmiljö kan vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete och att ett föredömligt idrottsledarskap kan betraktas som avgörande för det (Ibsen et al., 2018;
Løvheim Kleppang, 2018). Ledarskapets betydelse lyfts ofta fram som en viktig del för en positiv fotbollsmiljö, och dess största utmaningen i fotbollen är att kunna motivera barn och ungdomar till frivilligt deltagande (Riksidrottsförbundet, 2020).
Fotbollstränare förväntar sig dessutom att ungdomarna ska ta mera ansvar och vilja utveckla sin prestation i förhållande till egen och organisations ambition. Samtidigt behöver barn och ungdomar ett positivt arbetsklimat som ska leda till arbetsglädje för att samarbete mellan fotbollstränare och medarbetare ska vara betydelsefullt (Faskunger & Sjöblom, 2017; Velten et al., 2017).
Ett hälsofrämjande ledarskap inom fotbollen handlar bland annat om att en fotbollstränare ska vara mycket mån om sina medarbetare samtidigt som att den ska må bra i sin ledarroll. Detta är avgörande för att både medarbetarnas och ledarnas positiv hälsa samt välbefinnande inom respektive idrottsorganisation ska verkställas (Lindwall et al., 2016; Rylander, 2014).
2. Bakgrund
Bakgrunden handlar om bland annat en kort sammanfattning av olika begrepp som använts i denna studie. Dessutom innefattar bakgrunden både litteratur och vetenskapliga artiklar inom området.
2.1 Breddfotboll
Breddfotbollen i denna studie hänvisar till organiserad fotboll på lägre nivåer än motsvarande Division 1 i Sverige, som även kan kallas för motionsverksamhet. I Sverige är breddfotboll en populärt sport och det finns ca 1.2 miljoner aktiva fotbollsspelare som bevis på att investering i breddfotbollen ger positiva effekter för så många individer (UEFA, 2018). Utifrån detta perspektiv kan förhållandet mellan breddfotboll och hälsofrämjande arbete betraktas som avgörande för barn och ungdomars hälsa. Svensk breddfotboll skapar positiva ekonomiska, sociala samt hälsomässiga effekter och har därför en privilegierad status i det svenska samhället. Dessutom är breddfotbollen den mest populära idrotten och den har därför blivit ett nationellt fenomen med ökat socialt inflytande på den svenska samhällsutvecklingen (SvFF, 2018).
Till skillnad från elitverksamheten, som står för prestationsutveckling och bättre resultat, plockar breddfotbollen upp barn och ungdomar som först och främst tränar och tävlar för glädjens och inte för resultatens skull. Att kunna få ha kvar så många barn som möjligt inom fotbollen så länge som möjligt, följer också svensk idrotts målsättning: ”Så många som möjligt så länge som möjligt”, (Riksidrottsförbundet, 2009). Detta kan bidra till att barn och ungdomar får möjlighet att utöva lagaktiviteter under en längre period än på elitnivå, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad folkhälsa (Pellmer et al., 2012; Riksidrottsförbundet, 2020).
2.2 Ledarskap
Ledarskap innebär att leda andra och dess syfte är att utföra olika uppgifter inom en grupp.
Ledarskapskompetens hos fotbollstränare speglas bland annat av erfarenheter och kunskaper som krävs för att på ett medvetet och positivt sätt kunna påverka andra. Ledarskapskompetens inom idrott är ganska komplext och idrottstränare upplever att de har kompetens inom idrottsgrenens tekniker, pedagogik och metodik som behövs för att kunna instruera ungdomar på breddidrott, vilket enligt Riksidrottsförbundet (2020) anses vara avgörande för ett rimligt ledarskap. Däremot anser bland annat Ibsen et al. (2018) att det inte finns tillräcklig kompetens
på barn och ungdomsnivå inom breddidrott i de kompetensområden som berör det taktiska idrottsutövandet samt de psykologiska kunskaper som krävs för att vara en föredömlig tränare.
Ibsen et al. (2018) visar dessutom att brist på adekvat kompetens som berör fysisk, emotionell och social utveckling i breddfotbollen är ett problem. Det är en stor andel idrottstränare som upplever att de inte har tillräcklig kompetens i jämförelse med idrottsutövandet samt den ledning och pedagogik som krävs för att vara tränare på lägre nivåer. Vissa idrottstränare på ungdomsnivå saknar också kompetenser inom områden som idrottsskador, antidoping, träningsfysiologi och näringsfysiologi. Däremot upplevs kompetenser från olika yrkesarbete och arbetsliv samt andra erfarenheter utanför idrottsmiljö som mer eller mindre liknar formella idrottsutbildningar som lämpliga kompetenser för tränaruppdraget.
Ledarskapskompetens hos fotbollstränare har bland annat nämnts av Rylander (2014) som anser att det finns fem så kallade maktbaser som är starkt anknutna till tränarskapseffektivitet.
Tränarskapseffektivitet hänvisar i denna studie till tränares positiva påverkan på de aktiva, som till exempel prestationsutveckling, inre motivation, glädje och självförtroende. De fem maktbaserna handlar enligt Rylander (2014) om expertmakt (kunnig och kompetent), legitim makt (rätt att bestämma utifrån rollen och position), referensmakt (vara en förebild som medarbetare vill efterlikna), bestraffningsmakt (kan bestraffa) och belöningsmakt (kan belöna medarbetare).
Det visar sig att expertmakten är den som är starkast förknippad med positiva beteendeförändringar hos de aktiva, något som kan vara anledningen till att de följer idrottstränares handlingar och rekommendationer. Rylander (2014) påpekar att expertmakten hos idrottsledarna kan starkt påverka vad och hur de aktiva presterar och de får en bättre förståelse om varför de gör det, något som skapar en positiv idrottsmiljö där både medarbetare och tränare/ledare trivas och utvecklas i sina roller.
Enligt Hanson (2018) Medin & Alexanderson (2000) handlar hälsofrämjande ledarskap om att jobba med frågor som syftar till att bibehålla och utveckla förutsättningar för bättre hälsa (friskfaktorer) och inte bara förebygga risker (riskfaktorer). I denna studie hänvisar ett hälsofrämjande arbete till idrottsorganisationens sätt att jobba med en god struktur och tydliga mål, policy och rutiner för hälsoarbete. I detta sammanhang handlar hälsofrämjande arbete
dessutom om ett ledarskap som tar utgångspunkt från ett bredare perspektiv på hälsa och inriktar sig på flera nivåer, som till exempel individs, grupps- och organisationsnivå.
2.3 Medarbetare
I Sverige har breddfotboll blivit en väldig populär och komplex idrott som involverar flera olika roller och aktörer. Därför kommer termen medarbetare i denna studie att avse supportrar, spelare och anhöriga, tränare och/eller administrativ personal som är av vikt i relation till breddfotbollen. Medarbetare är enlig svensk ordbok en person som samarbetar med andra (Köhler & Messelius, 2006). Den kan bland annat tolkas som en arbetskamrat, kollega eller medhjälpare utan något ansvar eller ledarroll. Däremot, om en ledare vill skapa engagerade medarbetare, bör hen fördela makt och ansvar (Velten et al., 2017). För att uppnå detta mål i lagidrotter ska de aktiva uppleva att deras prestation tas på allvar och att den har betydelse, samt att varje person och laget blir tagen på allvar. Det handlar om balansen mellan ansvar, formell makt och självkänsla, det vill säga det faktorer som krävs för att skapa delaktighet i ett idrottslag (Lindwall et al., 2016).
Formell makt kan till exempel innebära att en medarbetare inom breddfotbollen får en kort periods ledarroll med en bestämd uppgift såsom att leda och utföra en specifik fysisk övning.
Dessutom krävs att medarbetaren ska ta ansvar för sitt arbete, vilket innebär att hen också står för de besluten som fattats och tar konsekvenserna av dem, något som förmodligen kommer att leda till en ökad självkänsla hos respektive medarbetare (Lindwall et al., 2016; Velten et al., 2017). Den formella makten i förhållande till hälsofrämjande arbete med fokus på individens ledarskapsegenskaper inom breddfotbollen kan också leda till maktmobilisering så som empowerment och en ökad känsla av sammanhang hos respektive individ (Ringberg et al., 2014).
2.4 Fotbollstränare
Är du idrottsintresserad och har en vilja att leda människor mot ett gemensamt mål, så kan du bli fotbollstränare på ungdomsnivå i Sverige. För att barn och ungdomar ska tycka det är roligt med fotboll, samt för att de ska kunna utvecklas både som individer och fotbollsspelare krävs därför det kunniga och ansvarsfulla ledare/tränare. Det är också viktigt att den som vill bli fotbollstränare på ungdomsnivå går igenom vissa tränarutbildningar, vilket bland annat kan
inspirera barn och ungdomar till ett livslångt fotbollsintresse (Bengtsson et al., 2015; SvFF, 2020).
Under 1997 fastställde UEFA (Europeiska fotbollsförbundets union) erkännande av olika kvalifikationer för fotbollstränare. I samband med detta infördes begreppet licensiering i tränaryrket, vilket ska vara valfritt på breddnivå (amatörnivå̊) och obligatorisk på elitnivå̊.
Principbeslutet om tränarlicensiering på olika nivåer är att skydda tränaryrket, utveckla standarder samt att underlätta rörelsefriheten för kvalificerade tränare i hela världen. UEFA godkänner licenser på olika nivåer, där UEFA Avancerad- nivå och UEFA Professionell- nivå̊
står för den näst högsta respektive den högsta licensen (SvFF, 2020; UEFA, 2020).
I Sverige är det Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) som främjar och administrerar den organiserade fotbollen, både på barn- och ungdomsnivå eller seniornivå. För de som vill bli fotbollstränare erbjuder SvFF olika typer av tränarutbildningar som sker i flera steg. Enligt SvFF (2020) är årligen runt 10 000 personer delaktiga i SvFF:s så kallade nationella barn- och ungdomstränarutbildningar C, B Ungdom och A Ungdom, samt UEFA B. Samtliga tränarutbildningar arrangeras genom 24 distriktsförbund, eller via en tränarutbildningsform på akademisk nivå. Detta innebär att de som är intresserade av ledarskap inom fotbollen på breddnivå också kan studera till fotbollstränare på högskola. Kurserna UEFA Avancerad, Elite Youth A och Pro- nivå arrangeras bara av Svenska Fotbollsförbundet.
Alla som vill bli fotbollstränare i Sverige ska först genomföra den obligatoriska tränarutbildningen C, vilken vänder sig till tränare för barn upp till och med 12 år.
Tränarutbildningen C är också en obligatorisk instegsutbildning för alla som vill utbilda sig vidare inom Svenska Fotbollsförbundets utbildningsprogram. Om man vill träna äldre och/eller på högre nivåer så bör fotbollstränare genomgå tränarutbildning B Ungdom och A Ungdom, eller UEFA B för ungdomar mellan 16 och 19 år. Denna tränarutbildning är dessutom obligatorisk för att en fotbollstränare ska kunna fortsätta utbilda sig, och detta gäller både nationellt och internationellt. Efter UEFA B så kommer UEFA A, och efter denna utbildning så kan man antigen välja UEFA Elite Youth A eller UEFA Pro. Dessa tränarutbildningar riktar sig till fotbollstränare som vill vara verksamma inom den elitförberedande spelarutbildning för både ungdomar och seniorer. UEFA Pro är den allra högsta utbildningsnivån inom fotbollen, och den erbjuder fullständiga rättigheter för att fotbollstränare ska kunna träna lag på alla nivåer
3. Tidigare studier
Nedanför ska redovisas och kommenteras några av tidigare studier och forskning inom hälsofrämjande arbete i förhållande till idrottsmiljö med fokus på ledarskapsegenskaper. Det påvisas bland annat att ungdomsidrotten är en lämplig plats för hälsofrämjande arbete där ledare/tränare och deras hälsofrämjande ledarskap blir avgörande för ungdomars hälsa och positiv utveckling.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) är de första åren i barns liv avgörande för dess psykiska hälsan senare i livet, där både sociala och psykologiska faktorer har en stor betydelse för barns utveckling. För att främja hälsa och eventuellt förebygga ohälsa bland barn och unga blir det därför tidiga åtgärder ganska nödvändiga. Dessutom visar det sig att förutom familjemiljö är skolor liksom idrottsorganisationer avgörande arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta beror bland annat på att barn tillbringar en viktig del av sina liv i dessa lärande- och utvecklingsmiljöer (Pellmer et al., 2012).
Individens hälsa och livskvalitet påverkas i positiv och/eller negativ riktning av olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. Enligt Bronfenbrenners ekologiska modell (1979) handlar detta om hälsans olika bestämningsfaktorer såsom omgivningsfaktorer, livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala nätverk och de individuella faktorerna ålder, kön och arv. För att uppleva ett psykiskt välbefinnande är också viktigt för ungdomar att ingå i ett positivt socialt sammanhang och känna tillhörighet, både i familjemiljö och utanför den. Detta visas bland annat av Imsen (2006) som betonar att förutom familjen och nära relationer gäller dessutom olika sociala faktorer som rör skol- och idrottsmiljö som blir avgörande för barns välmående och utveckling. Bland de idrotts- och skolrelaterade faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och ungdomar kan nämnas prestationer, stimulans, mobbning och tillgången till stöd vid behov. Psykologiska faktorer såsom självkänsla, könsidentitet, beteendeförändring eller inlärningsförmåga har också en stor betydelse för barns hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019; Imsen, 2006).
Sambandet mellan fysisk aktivitet och positiva effekter för psykisk hälsa hos barn och ungdomar är också redan vetenskapligt bevisat. En regelbunden och varierad fysisk aktivitet i unga år kan leda till hälsoeffekter såsom en starkare skelett och låg risk för fetma, samt barn kan få bättre motorik och kognitiva egenskaper. Det finns även ett starkt samband mellan daglig
fysisk aktivitet hos barn och minskad risk för bland annat högt blodtryck samt minskad ångest eller andra psykologiska besvär. Idrottsträning ökar också barns syreupptagningsförmåga och kan skapa bra förutsättningar för en hälsosam kroppssammansättning (Faskunger & Sjöblom, 2017).
Kokko (2014), Kokko et al. (2014) och Kokko et al. (2015) har skrivit vetenskapliga artiklar utifrån tränares och idrottares utvärderingar om tränares hälsofrämjande ledarskap. Det framkommer bland annat att en del av hälsoarbetet i idrottsmiljö är att ledare/tränare utövar ett hälsofrämjande ledarskap. Det handlar bland annat om trivsel i arbetsgruppen, bekräftelse från ledare och medarbetare, samt att de aktiva känner att jobbet de utför är meningsfullt. Dessa tre aspekter verkar vara centrala i ett hälsofrämjande idrottsledarskap och innebär alltså att arbeta med både fysiska, psykiska och sociala aspekter hos individer (Kokko et al., 2015). Detta bör naturligtvis ske utifrån de förutsättningar och behov som finns i respektive idrottsorganisation.
Ett hälsofrämjande ledarskap inom idrottsmiljö kännetecknas bland annat av att skapa en positiv och öppen arbetsmiljö som kan ge möjlighet för medarbetarna att påverka sin arbetssituation, något som ses som medel för att nå övergripande mål och en ökad lönsamhet (Hanson, 2004; Kokko et al., 2014).
Riksidrottsförbundet (2020) hävdar också att ungdomsidrotten är en lämplig plats för hälsofrämjande arbete. Idrottsrörelsen har ca 3,2 miljoner medlemmar och ca 90 % av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Detta stora antal idrottsutövande ungdomar är en viktig anledning till varför idrotten är en bra miljö̈
för hälsofrämjande arbete (Kokko, 2014; van Hoye et al., 2016).
Det visar sig emellertid att ett hälsofrämjande arbete inte är den högsta prioriteten inom idrottsmiljö. Detta eftersom fokus hos idrottsorganisationer oftast ligger på idrottsliga prestationer och resultat. Därför är implementeringsprocessen av hälsofrämjande arbete ofta komplex och bör ske via tränare som står för det praktiska arbetet med idrottande barn och ungdomar (Kokko et al., 2014). Däremot visas att majoriteten av ledare/tränare i Sverige jobbar ideellt, vissa har eventuell en grundläggande tränarutbildning, de är sällan heltidsanställda och många har kanske inte erfarenhet eller kunskap som krävs för att arbeta hälsofrämjande fullt ut (Kokko et al., 2015; Riksidrottsförbundet, 2020).
Vikten av att vara fysiskt aktivt, och det positiva av att göra det i en lagidrott hävdas bland
hälsoeffekter av barns och ungdomars idrottsutövande bland annat fysisk, psykisk och social utveckling. Von Knorring (2012) anser också att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och en ökad självkänsla hos barn, samt fysiskt aktiva ungdomar förknippas även med en minskning av fetma och lägre stressnivåer. Dessutom verkar barn och ungdomar som är fysiskt aktiva vid tidig ålder få en utvecklad motorik och en ökad social kompetens, något som även belysas i en doktorsavhandling av Wagnsson (2009).
Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv uppskattas dessutom sambandet mellan ungdomars fysiska aktivitet som positivt och avgörande för ökad motivation för att uppnå andra mål, som exempelvis bättre studieresultat (Wagnsson et al., 2013). Lagidrottandet hos barn och ungdomar kan även skapa en positiv inställning till föräldrar och ledare, utveckling av nya upplevelser, samt engagemang till att lära sig nya saker och positiva värderingar. Enligt Wagnsson (2009) betraktas idrottande barn och ungdomar dessutom som personer som inte är rädda för att anstränga sig, har lätt att samarbeta och helst vill jobba i grupp, något som skapar nya relationer med andra individer. Wagnsson et al. (2013) påpekar också att idrottande ungdomar har en tolerant inställning mot både medspelare och motspelare, samt en positiv självuppskattad hälsa.
Fotbollstränares hälsofrämjande arbete innebär enligt van Hoye et al. (2016) bland annat att vara en förebild för barn och ungdomar, att främja sammanhållningen och de positiva med fysisk lagaktiviteter. Dessutom anses jämställdhet, öppna diskussioner om positiva hälsoeffekter av träning, och en bra relation mellan spelares hem, skol-och idrottsmiljö som stark kopplade till ett hälsofrämjande arbete inom breddfotbollen. Kokko (2014) hävdar dessutom att fotbollstränares ledarskap kan betraktas som informell inlärningsmetod med stort inflytande på ungdomars positiva hälsa. Barn och ungdomar som ofta frivilligt söker sig till fler idrotter kan genom ett modernt och anpassat ledarskap inom breddfotbollen lockas till en hälsofrämjande och motiverande miljö̈.
En ökad professionalisering av tränaryrket i nästan varje idrott, har lett till stort intresse för fotbollstränaryrket och olika tränarutbildningar, både nationellt och internationellt. Enligt Stoszkowski & Collins (2016) spelar föredömliga ledare en viktig roll i barns och ungdomars aktiva deltagande i organiserad idrott, något som gör att tränarna har en stor påverkan gällande riktningen för det som diskuteras samt genomförs för utövarnas bästa. För ungdomarnas utveckling och välmående, som individer och lag, blir det därför viktigt att ha erfarna och välutbildade fotbollstränare (Stoszkowski & Collins, 2016).
Cushion et al. (2003) visar att ledarskapet är en social process som är starkt relaterad till interaktionsmöjligheterna mellan spelare och tränare. Tränarerfarenhet och observation av andra fotbollstränare föreslås som viktiga kunskapskällor för ett framgångsrikt ledarskap.
Däremot påpekas att de teoretiska tränarutbildningarna har en relativt låg effekt jämfört med fotbollstränares karriär som spelare och/eller dess tränarerfarenhet (Cushion et al., 2003).
Därför bör tränarutbildningar utforska ny kunskap som ska skapa moderna träningsmodeller, vilket möjliggör utvecklingen av mer komplexa expertverktygslådor hos fotbollstränare.
Vikten av att ha skickliga tränare på alla nivåer och redan när barnen är små, visas av Meckbach (2016) också, och hennes doktorsavhandling som bygger på intervjuer av tio fotbollstränare verksamma inom svensk elitfotboll främjar tränaryrkets komplexitet. Undersökningen beskriver och analyserar bland annat fotbollstränarnas inträde och lärande av fotbollstränaryrket, samt tränares uppfattningar av deras ledarskap inom svensk fotboll.
Eftersom fotbollen har blivit mer prestations- och resultatinriktad ställer det högre krav på
idrottsledarskapet hos fotbollstränare. Därför behöver barn och ungdomar välutbildade tränare som ska kunna klara av de olika utmaningarna i dagens fotboll. Meckbachs undersökning (2016) behandlar dessutom vikten av en kontinuerlig utveckling hos fotbollstränarna och deras ledarskapsstil genom olika tränarutbildningar. Behovet av förbättrade tränarutbildningar, liksom fotbollstränares intresse för utvecklingen av effektivare inlärningsmetoder på praktiska sidan har också belysts.
4. Problemformulering
Tidigare forskning visar att regelbundet fysisk aktivitet är förknippat med god fysisk och mental hälsa. Trots detta minskar med ökande ålder individers deltagande i organiserad idrott.
Dessutom verkar otillräckligt erfarna och/eller utbildade idrottsledare också ha ett negativt inflytande på barnens närvaro i idrottsmiljö, något som verkar påverka barns och ungdomars fysiska aktiviteter i vardagen också. Detta trots att tidigare studier visar att det under barn- och ungdomsåren är mest gynnsamt för ett hälsosamt liv att barn konstant ska vara fysiskt aktiva i olika former.
Fenomenet beror delvis på brist på kvalificerade ledare och delvis på tidig specialisering, något som kan öka risken för stressrelaterade negativa effekter som leder till barns ohälsa. Tidig elitsatsning kan bland annat öka risken för skador, ensidig funktionell utveckling eller överträning, något som kan leda till både fysiska och psykosociala störningar hos barn och ungdomar. Frånvaro eller tidigt avbrott av idrottsaktiviteter kan bland annat motverkas genom att idrottsorganisationer säkerställer att barnen får kompetenta och kunniga ledarteam som kan erbjuda ett positivt och uppgiftsorienterat klimat istället för en prestations- och resultatinriktad idrottsmiljö.
Eftersom yrket som idrottsledare är komplext och även om det finns omfattande forskning inom området bör fotbollstränares ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö belysas ytterligare. Det kan leda till att få en djupare förståelse för fotbollsledarskap och hälsofrämjande arbete på ungdomsnivå. Fotbollsledarskap med fokus på barns liv och hälsa kan skapa bättre ungdomsidrottsmiljö med positiva hälsoeffekter under längre tid, för både unga spelare och ledare.
4.1 Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.
4.2 Frågeställningar
Vad innebär ett hälsofrämjande ledarskap för fotbollstränarna?
Hur arbetar fotbollstränarna för att skapa en positiv idrottsmiljö?
Hur upplever fotbollstränarna hälsofrämjande ledaregenskaper inom breddfotbollen?
På vilket sätt fungerar föreningsledningens arbete som en stödjande resurs för fotbollstränares ledarskap?
Vilket beteendemönster illustrerar fotbollstränarnas ledarskap inom breddfotboll?
5. Teoretiskt ramverk
Professorn inom sociologi Aaron Antonovsky utvecklade teorin om salutogenes (Antonovsky, 1991). Salutogenes modell bygger framför allt på olika förutsättningar som frambringar hälsa, där hinder och stressrelaterade faktorer är kopplade till den mänskliga existensen. Den föreslagna teorin inom forskning om hälsofrämjande kallas för ”känsla av sammanhang”
(KASAM). Den syftar till att en individ som kan begripa, hantera och känna en mening i den kontext den befinner sig i upplever en hög känsla av sammanhang, något som är starkt korrelerat med självupplevd positiv hälsa (Antonovsky, 1991).
KASAM-teorin behandlar framför allt vad som gör människor hälsosamma och friska, trots stress och de olika riskfaktorerna som kan förekomma under individens livscykel (Medin &
Alexandersson, 2000). Enligt Hanson (2004; 2018) kan KASAM betraktas som en användbar pedagogisk tankemodell som utgångspunkt för ett framgångsrikt ledarskap. Detta kan troligtvis leda till ett ledarskap som gynnar välbefinnandet hos både ledare och medarbetare, något som är avgörande för skapande av en positiv arbetsmiljö.
Enligt KASAM-teorin (Antonovsky, 1991) krävs det olika förutsättningar för att den eventuella utsatta människan ska kunna hantera flera komplexa situationer som kan uppstå under sin livscykel. En högre inre motivation hos respektive individ för att fortsätta sin resa trots utmaningarna nämns som den viktigaste faktorn för positiv hälsa. Dessutom betraktas KASAM som en levande känsla som kan läras och utvecklas över tid.
Om en person upplever en hög känsla av sammanhang, där de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är välbalanserade, kan det enligt Hanson (2018) också bidra till att personen i fråga ska komma närmare till den så kallade friska hälsopolen.
Detta kan i sin tur leda till att man lättare kan hitta och påverka de positiva förutsättningarna som gör att människor, arbetsgrupper och organisationer ska fungera och må bra.
Antonovsky (1991) framhåller att begriplighet (jag vet) handlar om inre och yttre stimuli hos människan och en hög känsla av begriplighet blir avgörande för respektive individ för att den ska kunna förstå kontexten samt förklara de händelser som sker. Hanterbarhet (jag kan) avser i vilken utsträckning olika resurser står till individens förfogande, i förhållande till de utmaningar som individen utsätts för. Meningsfullhet (jag vill) hänvisar till individens förmåga att uppleva
eventuella hinder som positiva utmaningar. En känsla hos individen av att kunna förstå och påverka komplicerade situationer, snarare än att undvika dessa, betraktas som något positivt och nödvändigt för en god hälsa (Antonovsky, 1991; Winroth & Rydqvist, 2008).
I föreliggande studie handlar det om att koppling av KASAM-teorin till ett idrottsledarskap som tar utgångspunkt i det mänskliga men som samtidigt vill skapa en positiv fotbollsmiljö där människans hälsa och välbefinnande främjas.
Begreppet empowerment (egenmakt) hänvisar till graden av självbestämmande hos en individ för att den ska kunna framföra sin vilja på ett ansvarsfullt och medvetet sätt. Uttrycket förknippas oftast med samhällsvetaren Julian Rappaport (1981), som visar att empowerment ska inrikta sig på att förbättra livskvalitet hos en person eller hos hela den eventuellt utsatta gruppen.
Ur ett folkhälsoperspektiv i förhållande till fotbollsledarskap handlar empowerment bland annat om att hitta rimliga strategier som ska vara anpassade för dagens barn och ungdomar samt arbets- hem- och skolmiljö. I detta sammanhang blir idrottsorganisationens aktiva roll avgörande för hälsofrämjande arbete. Barn och ungdomar ska lära sig att det kan finnas hinder på vägen, samtidigt som de ska vara medvetna om att också det krävs mod och ihållighet för att ta sig förbi dem (Ringsberg et al., 2014).
Rappaport (1981) hävdar att empowerment kan bidra till att lösa olika sociala problem som uppstår på grund av en känsla av maktlöshet hos individer. Detta tack vare individuell empowerment som betraktas som personlig utveckling av individen. Laverack (2004) och Ringsberg et al. (2014) visar också empowerments positiva effekter som avgörande för individens aktiva liv, med makt och kontroll över sin egen situation.
Empowerment-begreppet används oftast för att beskriva processen och olika förebyggande åtgärder som vidtas för att förbättra individens hälsotillstånd. Detta avser både självförmågan hos respektive individ, och det externa professionella stödet för denne. Dessutom kan empowerment-förmåga hos individen leda till att den ska övervinna sin känsla av maktlöshet och hitta samt använda nödvändiga resurser (Laverack, 2004; Ringsberg et al., 2014).
6. Metod
I metodavsnittet presenteras bland annat forskningsdesign och metodologiska utgångspunkter, studiens uppläggning, urval, vilka datainsamlingsmetoder som används och dess genomförandet, bearbetning och analys av data samt etiska överväganden.
6.1 Design
Studien bygger på två kvalitativa datainsamlingsmetoder: 1. Kvalitativa intervjuer med ledare och 2. Observationer på fältet. För att studien ska fördjupas i en undersökning av hur människor uppfattar sitt liv och världen omkring sig är enligt Hassmén & Hassmén (2008) samt Kvale &
Brinkmann (2014) kvalitativa intervjuer ett lämpligt redskap. Inom ramen för denna undersökning har inledningsvis tre ledare på olika nivåer från en komplex idrottsorganisation i en mellanstor stad i Sverige intervjuats och observerats under pågående träningssituationer.
Enligt Dahlgren (1988) är kommunikation mellan människor kontextberoende och sammanhanget kan vara avgörande för vilken betydelse och vilken mening som skapas. Som en konsekvens av detta brukar människor uttrycka sig olika i olika situationer. I studien har därför också observationer på fältet genomförts, för att bland annat verifiera det som sagts i intervjuerna. Genom att skriftligt analysera verbal och visuell kommunikation kan studien få en innehållsrik beskrivning av det som undersöks. Detta kan förhoppningsvis skapa en mer trovärdig helhetsbild av ledarskapet inom breddfotbollen. Dessutom är det gynnsamt att använda flera källor till datainhämtning, vilket i den här fallstudien kan belysa fotbollsledarskapet utifrån olika perspektiv och synvinklar (Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale
& Brinkmann, 2014). Datainsamlingen har genomförts under januari och april 2020.
6.2 Urval
Intervjupersonerna som ingått i studien bestod av tre manliga fotbollstränare för olika lag inom breddfotbollen. Fotbollstränarna har en lång historia i klubben och har haft olika uppdrag över tid. Studiedeltagarna var så olika som möjligt gällande exempelvis: ålder, erfarenhet och utbildning. Detta kallas att göra ett strategiskt urval, och enligt Faskunger & Sjöblom (2017) är det då möjligt att uppnå en variationsrikedom hos det studerade fenomenet i relation med respektive individer och organisation.
Fotbollstränarna kontaktades via personligt möte i klubbmiljö under januari 2020, med förfrågan om deltagande i en fallstudie om ledarskap inom breddfotbollen (Bilaga 1). Samtliga tillfrågande ställde sig positiva till deltagande för att vara intervjupersoner men godkände också att observationer genomfördes vid deras olika uppdrag. Utöver intervjuer har därför också totalt sex observationer genomförts av fotbollstränarnas träningar (tre stycken, en vardera) och matcher (tre stycken, en vardera). Observationerna har skett på ett systematiskt sätt i syfte att dessa bättre ska belysa studiens frågeställningar, vilket redogörs för mer nedan (Hassmén &
Hassmén, 2008; Kvale & Brinkmann, 2014).
6.3 Genomförande
Intervjuerna genomfördes i möjligaste mån på tre personer i en lugn miljö i föreningens lokaler.
Enligt Hassmén & Hassmén (2008) och Kvale & Brinkmann (2014) användes vid samtliga intervjuer en semistrukturerad intervjuguide, vilket innebär att frågorna var förutbestämda och ställdes i samma följd (Bilaga 2). Däremot valdes följdfrågorna utifrån det som respektive respondent berättade. Samtliga intervjuade fick alltså samma huvudfrågor, vilket gjorde att alla behandlades lika, samtidigt som varje intervju till viss del formades utifrån respektive respondents svar. Den genomsnittliga tiden för en intervju var 25 minuter och detta ledde till ca 28 A4 transkriberade sidor (Kvale & Brinkmann, 2014).
Observationsprocessen har utförts både på föreningens ungdoms- och seniornivå. Denna datainsamlingsmetod har varit en öppen och deltagande observation i några träningspass i olika åldersgrupper. De sex observationerna om vardera ca 90 minuter har haft en aktiv form med en relativ hög grad av interaktion, något som gjort att forskaren har lyssnat men också ställt frågor.
Detta har lett i sin tur till en lämplig kombination mellan observationer med informella intervjuer, och forskaren har kunnat bekräfta sina egna tolkningar med intervjuade personernas egna berättelser (Kvale & Brinkmann, 2014).
Handskrivna anteckningar har gjorts antingen under observationsprocessen eller direkt efteråt och har resultat i ca 18 A4 sidor. I fältanteckningarna beskrivs bland annat platser och tider, aspekter i samspelet mellan olika personer i flera situationer, samt känsloreaktioner och forskarens egna reflektioner (Hassmén & Hassmén, 2008).
6.4 Databearbetning och analys
Dataanalysen har byggts på de tre transkriberade intervjuerna och renskrivna anteckningar utifrån respektive observation på fältet (sex stycken). Alltså har tre personer intervjuats och samma personer har observerats vid en träningssituation och en match, vardera. Detta har gjorts för att studien tydligare kunna undersöka eventuella likheter och skillnader mellan respondenternas olika beteenden i olika situationer och miljöer. Bearbetning av datainsamling har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys, som enligt Kvale & Brinkmann (2014) är en analysprocess i fem steg.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar markerades flera meningsbärande enheter (Steg 1).
Sedan kondenserades respektive meningsbärande enheter i mindre meningar (Steg 2). Därefter skapades olika koder (Steg 3). Dess likheter samt skillnader ledde därpå till subkategorier som sorterades in under olika kategorier (Steg 4 och 5, samt se nedan för utdrag från analystabell).
6.5 Analystabell
Intervjuer och observationer har analyserats tillsammans genom en innehållsanalys i fem steg.
Tabell 1: Tabellen visar exempel på analysprocessens fem steg
Meningsbärande enhet Meningskondensering Kod Subkategori Kategori
”Det är svårt för alla tränare att ha kompetenser i olika bitar, men man imponeras på otroligt många andra sätt… kanske inte fotbollsmässigt… men för mig är den fortfarande breddfotboll och då blir kanske andra ledares kompetenser och utbildningar som räknas…” (Intervju 1). De rutinerade ledarna visar pedagogiska och psykologiska kompetenser, vilket möjliggör ett positivt gruppsamarbete (Observation 4, träning).
Tränare har olika kompetenser som till exempel pedagogik och psykologi.
Fotbollserfarenhet och olika utbildningar upplevs också som kompetenser hos tränare
Fotbolls- erfarenhet och utbildning
Kompetens Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv
”Fotbollen betraktas som en positiv och trygg miljö för individuell- och grupputveckling, vilket möjliggör deltagande av så många människor” (I.3). Klubben betraktas som en öppen och tolerant idrottsmiljö för individer med olika erfarenheter och utbildningar. Fotbollen uppfattas främst som ett verktyg för fysisk aktivitet, delaktighet och arbetsglädje. Arbete som utförs i klubbmiljö upplevs som medel för att nå övergripande mål med en ökad hälsolönsamhet för så många som möjligt som det viktigaste (O.1, match)
Fotbollsmiljön är en öppen och tolerant plats där främjas respekt och tolerans. Fotbollen används som medel för fysisk aktivitet, delaktighet och arbetsglädje. FBK är en organisation som jobbar med hälsofrågor
Klubben och fotbollen som positiv och trygg idrottsmiljö
Fotbollsmiljö som hälso- främjande arena
Breddfotboll som positiv idrottsmiljö
6.6 Kvalitetsaspekter
En kvalitativ studie var bäst lämpad i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, detta då undersökningens syfte var att uppnå en djupare förståelse angående det hälsofrämjande ledarskapet inom fotbollsmiljö. Däremot, eftersom den främsta avsikten med undersökningen var att detaljerat granska ett specifikt tema, kan studien inte kräva generaliserade slutsatser (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta visas även av Granskär & Höglund-Nielsen (2012) som påpekar att i kvalitativa studier på fältet fokuserar undersökningen enbart på ett eller ett fåtal fall.
Utifrån studiens tema, nämligen hur hälsofrämjande ledarskap används inom en vald fotbollsförening, skapades uppmärksamhet på dynamiken i olika situationer. Detta ledde i sin tur till detaljerad kunskap om och förståelse av fler erfarenheter och upplevelser på fältet, något som bidrog till omfattande insikter om fotbollsledarskap (Graneheim & Lundman, 2003).
6.7 Etiskt förhållningssätt
Enligt Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer om forskningsetiska grundprinciper som avser humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning krävs observationer och intervjuer, tillgång till fältet och acceptans av dem som befinner sig på fältet. Därför har ett informationsbrev och ett samtyckesformulär för denna studie utformats. På det sättet har studiedeltagarna fått information om projektets övergripande syfte samt vilka villkor som gäller för deltagande. Via dessa skriftliga dokument har studiedeltagarna dessutom fått information om deras rättigheter enligt personuppgiftslagen (Regeringskansliet, 2018).
Respondenters deltagande i forskningsprojektet har varit frivilligt. Dessutom har studien tillämpat rätten att personen i fråga, utan särskild förklaring, kan avbryta eller till och med avsluta sitt deltagande i denna studie när som helst. Individrelaterade uppgifter har hanterats på ett sätt så att obehöriga ej kan nå dem. Insamlade data kan inte utnyttjas till något annat än i forskningssyfte för denna studie och data har avidentifierats (Hassmén & Hassmén, 2008;
Kvale, 1996; Vetenskapsrådet, 2017). De bandade intervjuerna och utskrivna observationerna kommer raderas vid färdigställd studie.
Däremot, även om inga personer utanför ungdomsidrottsorganisationen där fältarbetet genomförs kan identifiera studiedeltagare, ska studiedeltagarna kunna identifiera varandra på grund av att de tränar tillsammans. Dessutom möjliggör en öppen observation på fältet för vissa andra ledare/spelare att de eventuellt ska kunna identifiera studiedeltagarna.
7. Resultat
Syftet med studien var att erhålla kunskap om svenska fotbollstränares upplevelse av sitt ledaruppdrag inom breddfotboll, kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper. Utifrån dataanalysen har tre kategorier med elva tillhörande subkategorier framkommit. Insamlingsdata från både intervjuer och observationer presenteras sammanlagt under respektive rubriker (se tabell 2).
Tabell 2: Kategorier som enskilt och tillsammans bygger upp temat: Breddfotbollens tre ben – medarbetare, miljö och hälsa
Kategori Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv
Ledarskapsstil och beteendemönster
Breddfotboll som positiv idrottsmiljö Subkategori Kompetens Auktoritärt ledarskap Fotbollsmiljö som
hälsofrämjande arena Uppdrag och
utveckling
Demokratiskt och situationsanpassat
ledarskap
Medarbetarens liv och hälsa Samspel Relationsinriktat
ledarskap
Ledarskap som hälsofrämjande
arbete Stödjande resurser Ledarteam
7.1 Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv
Kategorin ledarskapet ur ett helhetsperspektiv illustrerar olika faktorer som speglar ledarskapet hos fotbollstränarna på breddnivå. Det innefattar subkategorierna: kompetens, uppdrag och utveckling, samspel samt stödjande resurser. Kategorin handlar bland annat om att fotbollstränarna har olika kompetenser som avsevärt möjliggör samspelet med medarbetarna.
Dessutom skapar fotbollstränares goda förutsättningar till utveckling och klubbens stödjande resurser intresse att tränare ska vilja förbättra sitt ledarskap samt fortsätta arbeta inom klubben.
7.1.1 Kompetens
Subkategorin kompetens visar att fotbollstränarna har omfattande kompetenser inom flera områden såsom pedagogik och psykologi. Fotbollserfarenhet och olika tränarutbildningar upplevs också som användbara kompetenser hos respektive tränare. De olika kompetenserna uppskattas som avgörande för tränaruppdrag inom ungdomsfotboll där framförallt pedagogiska och psykologiska färdigheter hos respektive tränare underlättar samarbete mellan
Det framkom också att studiedeltagarna beskriver fotbollserfarenhet och olika tränarutbildningar som avgörande för deras effektiva ledarskap i förhållande till träningar och matcher. Tränarna visar viljan att lära sig nya saker och därigenom förbättra sitt ledarskap, samt de uttrycker också tydligt önskan att fortsätta coacha i klubben i framtiden.
”Tränare har kanske inte så mycket fotbollskompetenser, men man har ändå andra egenskaper som till exempel pedagogik och psykologi… vi har otroligt många ledare som förstår sig på hur spelarna fungerar och reagerar framförallt som människor” (Intervju 1).
”Jag vill vidareutveckla mig som fotbollstränare och genomföra klubbens olika träningsutbildningar… eftersom jag också vill försätta jobba inom klubben bör jag utveckla mina kunskaper och kunna bidra med bättre insatser till ungdomsfotbollen ” (Intervju 3).
”Det har framkommit ledares fotbollserfarenhet samt kunskap i relation till tränings- och matchförberedelse. Tränare erhåller respekt från spelare eftersom de har spelat på en hög nivå.
Däremot, trots att spelarerfarenhet kan bidra med positiva aspekter i tränarskapet betraktas den inte som tillräcklig kompetens för ett hälsofrämjande ledarskap inom fotbollen. Därför belysas av både tränare och spelare betydelsen av konstant vidareutveckling” (Observation 5, match).
7.1.2 Uppdrag och utveckling
Subkategorin uppdrag och utveckling handlar om fotbollstränares förutsättningar till arbete och ledarskapsförbättring. Resultatet visar att tränarna i klubben får goda förutsättningar till tränaruppdrag och utveckling utifrån klubbens möjligheter. Ledarutveckling sker genom olika tränarutbildningar och erfarenhetsutbyte, som genomförs både regionalt och nationellt. Det visade sig att detta ökar studiedeltagares möjligheter att lättare komma i kontakt med andra fotbollstränare med olika fotbollserfarenheter och kunskaper, något som upplevs som utvecklande för deras fotbollsledarskap.
Däremot är tränaruppdraget ett ideellt arbete, vilket bland annat minskar den energi och den tid som fotbollstränarna lägger på breddfotbollen. Dessutom tar fotbollstränarna förutom tränaruppdraget hand om olika administrativa uppgifter också. Utifrån resultatet framkom att dessa också begränsar fotbollstränares goda möjligheter till att uppnå den optimala utvecklingspotentialen som ledare inom ungdomsfotbollen.
Det visade sig vara av stor betydelse att tränare hade goda möjligheter till att få nya kunskaper och fotbollserfarenheter, eftersom det var ett sätt att utvecklas i sitt tränaruppdrag. Klubben beskrevs som öppen till utbildning och erfarenhetsutbyte, något som möjliggjorde att utbudet blev mer tillgängligt för en större grupp av ledare. FBK sades ha ett ganska stort behov av kompetensutveckling för både fotbollstränare och för organisationen i helhet.
”I klubben finns goda förutsättningar till fotbollstränaruppdrag. Man jobbar i ett team, vilket gör att vi kan dela upp våra uppgifter så att spelarna får kvalitativa träningar. Dessutom har vi tillgång till SvFF: s olika tränarutbildningar, samt vi har en tränargrupp där utbyte av idéer och erfarenheter sker i realtid” (Intervju 3).
”Inom klubben finns relativt goda förutsättningar för att jobba och utvecklas som fotbollsledare… det ska inte sägas som optimala eftersom man inte är heltidsanställd som fotbollstränare och då kan tränare inte få den största möjliga utvecklingspotentialen”. (Intervju 1).
”Genom erfarenhetsutbyte och olika tränarutbildningar får tränarna reella möjligheter till att utveckla sitt fotbollsledarskap” (Observation 6, träning).
7.1.3 Samspel
Subkategorin samspel beskriver relationen mellan fotbollstränare och spelare. Enligt ledarna själva upplever de sig ha en god relation med sina medarbetare och spelarna betraktas först som människor och sen som fotbollsspelare. Fotbollstränarna bygger goda relationer till var och en av medarbetarna. De främjar ett relationsinriktat och reflekterande ledarskap med fokus på individens hälsa och välmående. En förbättrad fotbollsprestation betraktas som en naturlig följd av närmare tränare-spelarförhållandet.
Fotbollstränare visar sig ha en väldigt nära relation till andra ledare också, något som bidrar till gruppens välbefinnande och trivsel. Studiedeltagarna tycker att detta skapar en känsla av gemenskap samt glädje, och mening i att både spelarna och ledarna ska kunna prestera bättre i olika livssituationer, både i och utanför fotbollsmiljön. Ytterligare berättade fotbollstränarna om tillfredsställelsen av att arbeta med människor de känner ur flera perspektiv och om en trevlig upplevelse att kunna komma så nära spelarna, som positiv för arbetsmiljön.
Fotbollstränarna talade även om en arbetsglädje av att kunna jobba med människor med olika erfarenheter samt kunskaper, samt att bidra till gruppensutveckling.
Enligt studiedeltagarnas syn på saken visade det sig att fotbollstränarnas positiva inställning till människor uppskattades av både spelare och andra ledare i klubben. Medarbetarna beskrevs som glada och nöjda samt engagerade, vilket ansågs som en bekräftelse på att fotbollstränares ledarskap är meningsfullt. Detta ökar fotbollstränarnas förtroende och motivation till att fortsätta bidra till övergripande välbefinnande och generell trivsel i klubben.
”Jag är en väldigt närvarande ledare som har väldigt bra koll på hur mina spelare och medarbetare mår, hur de känner för stunden… jag ser alla mina spelare och kollegor, jag är väldigt duktig på… och ser alla i gruppen… och det gör också att ganska snabbt får en djupare förtroende… en djupare relation som återspeglas i gruppens trivsel och prestationer på fotbollsplan och utanför den…” (Intervju 2).
7.1.4 Stödjande resurser
Subkategorin stödjande resurser beskriver föreningsledningens arbete som en stödjande resurs i fotbollstränares ledarskap. Resultatet visar att klubben fördelar rimliga resurser för att stödja sina tränare. Det handlar om både mänskliga och materiella resurser som används i olika situationer som ett hjälpmedel för tränaruppdraget. Föreningens olika representanter deltar aktivt i planeringen och genomförandet av gruppaktiviteter. Kansliets personal hanterar ytterligare uppgifter som till exempel att skicka ut kallelse, säkerställa årets budget eller schemaläggning.
Det framkom bland annat att en fotbollstränares arbete består av administrativa uppgifter också, vilket studiedeltagarna upplevde som ganska naturligt. Däremot uppfattades dessa arbetsuppgifter som stressiga och ”tidskrävande” i tränaruppdraget, något som kan minska interaktionen med medarbetarna. Arbetsuppgifterna som bestod av ett mer avlägset förhållande med spelarna beskrevs som mindre användbara och upplevdes bidra till en sämre relation samt missnöje bland gruppmedlemmarna.
Studiedeltagarna fann en mening i att ideellt jobba som tränare i breddfotboll och beskrev klubbens positiva åtgärder som avgörande för fotbollstränarnas ledarskap. Det fanns ändå en önskan om att tränaruppdraget i större utsträckning skulle handla bara om fotbollsuppgifter och att det fanns mer tid och resurser för att dagligen jobba som fotbollstränare.
”Inom klubben finns relativt goda förutsättningar för att jobba och utvecklas som fotbollsledare… det ska inte sägas som optimala eftersom man inte är heltidsanställd som fotbollstränare och då kan tränare inte få den största möjliga utvecklings potential. Men väldig goda förutsättningar har vi…man får ganska mycket som tränare utifrån den ekonomi som klubben har i dagens läge” (Intervju 1).
7.2 Ledarskapsstil och beteendemönster
Kategorin ledarskapsstil och beteendemönster belyser olika former av ledarskap hos studiedeltagarna, såsom subkategorier: auktoritärt ledarskap, demokratiskt och situationsanpassat ledarskap, relationsinriktat ledarskap och ledarteam. Ledarskapsmodeller bygger till stor del på olika beteendemönster hos respektive fotbollstränare och det framkom att tränarna har olika ledarskapsstilar, vilket avgör deras sätt att interagera och samarbeta med andra. Dessutom framkom att fotbollstränares olika ledarskapsstilar skapar olika förutsättningar till utveckling, något som upplevs som positivt och uppskattades av både spelare och ledare.
7.2.1 Auktoritärt ledarskap
Subkategorin auktoritärt ledarskap inbegriper ett förutbestämt och styrt ledarskap. Ledarskapet kännetecknas av en auktoritär stil och det är alltid huvudtränaren som styr och ställer hela processen. Resultatet tyder på ett ledarskap som bygger på att tydliggöra vad som ska göras och hur det belönas. Det framkom att fotbollstränare sätter mål och ställer krav på sina medarbetare (spelare och kollegor) men också att hen vill hitta det som ska belöna spelarna. Detta görs genom olika arbetsuppgifter och resultat som är stimulerande i sig själva eller genom att ge medarbetare ett ökat inflytande på gruppen.
”… Den största utmaningen i mitt ledarskap är egentligen att alltid vara förberedd… även om man har en hjälptränare är det jag som är huvudansvarig… det är ändå jag som ska leda organisationen, jag ska leda laget i en viss riktning… och jag ska leda den assisterande så att han går i min riktning… det funkar inte riktigt bra just nu… men oavsett om du tar assisterande tränare-träningen känner jag att jag ska vara där och leda träningen också” (Intervju 1).
Det framkom också att detta emellertid var en lämplig ledarskapsstil då fotbollstränarna ofta bedriver sitt uppdrag under press och stress och kvicka beslut måste fattas. Medarbetarna verkar
kommer till exempelvis träning, och vill anstränga sig hårt för att nå sina mål. Fotbollstränaren styr således med tydlighet, samt fattar besluten till stor del själv, och fördelar sedan arbetsuppgifterna till medarbetarna som utför dem.
”Ledarteamet består av två ledare som verkar vara ganska organiserade och styrande i deras ledarskap. Tränares ledarstil faller inom en strikt ram för vad som kan göras och vad som inte.
Dessutom speglar huvudtränares beteende tydligt att det är han som bestämmer över det som ska hända inom respektive lag. Assistenttränare och spelare bör följa huvudtränares instruktioner och lyda order” (Observation 1, match).
Ibland kan det dock vara problematiskt och svårt att bedriva detta auktoritära ledarskap, eftersom tilliten till andra ledare kan vara svag, kontrollbehovet är stort och relationerna i gruppen är väldigt hierarkiskt. Trots detta sades det finnas en god och positiv arbetsmiljö som skapade möjligheter till bra prestationer och utveckling. Fotbollstränare upplevde att arbetsklimatet i klubben var avkopplande och bekvämt, vilket bidrog till en trygghetskänsla bland medarbetarna och underlättade samarbetet.
7.2.2 Demokratiskt och situationsanpassat ledarskap
Utifrån subkategorin demokratiskt och situationsanpassat ledarskap framkom att fotbollstränare anpassade stilen i sitt ledande till olika situationer. Ledarstilen speglade mycket kommunikation och delaktighet mellan spelare och tränare. Dessutom främjade fotbollstränare ett individs- och situationsanpassat ledarskap också, där ledaren inkluderade och lät sina medarbetare vara delaktiga i beslutsprocessen. Både fotbollstränarna och spelarna bestämde tillsammans vad som skulle göras och hur de skulle gå tillväga.
”Mitt ledarskap är baserat på mycket kommunikation och delaktighet. Fokus ligger på balansen mellan kvalitet och kvantitet i vad vi gör under träningar respektive matcher.
Eftersom vi är en grupp på cirka 20 personer, bör vi ständigt anpassa oss till de olika faserna i gruppens dynamik... och då uppstår nya situationer hela tiden... så vi som fotbollstränare ska bara acceptera det och anpassa oss efter individs- och grupps behov i olika situationer… det är både spännande och roligt men ganska krävande uppdrag också” (Intervju 3).
Ledarskapet var omtyckt av medarbetarna och det skapade positiva attityder gentemot idrottsplatsen. Ledarstilen ledde till extra motivation hos medarbetarna som kände att de var
delaktiga i processen. Ledares uppgift var inriktat mot att vägleda spelare som jobbade till stora delar självständigt och de kände sig väl coachande, engagerande och inkluderande.
Resultatet visar att tränarnas inställning till sitt ledarskap var situationsanpassat som gick ut på att ledaren var flexibel och anpassade sig till de olika medarbetarnas kunskapsnivå och personliga förutsättningar. Dessutom anpassade tränarna sig till flera uppgifter som förekom i olika situationer.
7.2.3 Relationsinriktat ledarskap
Subkategorin relationsinriktat ledarskap belyser en fotbollstränares ledarskapsstil vilket kännetecknas av öppen kommunikation och dialog mellan gruppmedlemmarna. Resultatet visar att tränarnas relationsinriktade ledarskap ledde till positiva beteendeförändringar hos medarbetarna. Fotbollstränarna socialiserade, gick runt och pratade även om medarbetarnas privata liv.
Det framkom att fotbollstränarna var empatiska ledare som såg till människorna på arbetsplatsen. Studiedeltagarna var fokuserade på att skapa starka relationer med sina medarbetare och hade koll på att medarbetarna fick även känslomässigt stöd vid behov.
Tränarna upplevde att när en enskild medarbetare eller hela gruppen gick igenom en tuff situation var denna ledarskapstyp mest lämplig. Dessutom upplevdes att ett stort fokus på nära relationer med människorna leda till förbättrade prestationer för hela gruppen.
”Jag vet väldigt mycket om mina spelare som inte har med fotboll att göra men som har i stort med livet att göra… jag vet när de har en jobbig period i skolan, när några har stressigt på jobbet, jag vet när någon har det körigt hemma med barn och familj, för de pratar med mig om det” (Intervju 2).
”Spelarna frågas om vad de tycker om träningen eller matchen och sedan anpassas spelidé efter det. Tränare upplever att en öppen kommunikation leder till beteendeförändringar hos medarbetare. Genom dialoger får ledare också nya idéer och kan hitta förbättringsmöjligheter för laget” (Observation 3, match).
