Passivhus ur en brukares perspektiv Passive houses from a user´s perspective

(1)

Institutionen för teknik och design, TD

Passivhus ur en brukares perspektiv

Passive houses from a user´s perspective

Växjö, juni 2009 15 poäng BY9903 Examensarbete Handledare: Magnus Bengtsson och Emma Sandersson, FLK Sverige AB Handledare: Anders Olsson, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examinator: Bertil Bredmar, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examensarbete nr: TD 010/2009 Författare: Marcus Samuelsson och Thomas Lüddeckens

(2)

Institutionen för Teknik och Design

Organisation/ Organization Författare/Author(s)

VÄXJÖ UNIVERSITET Marcus Samuelsson, Thomas Lüddeckens Institutionen för teknik och design

Växjö University

School of Technology and Design

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Bengtsson/FLK Anders Olsson

Emma Sandersson/FLK

Titel och undertitel/Title and subtitle Passivhus ur en brukares perspektiv Passive houses from a user´s perspective

Sammanfattning (på svenska)

Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas.

Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv.

Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern.

För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet.

Nyckelord

Passivhus, Inomhusklimat, VIP+, IDA, Energi, U-värde, Energiförbrukning, Klimatskal

Abstract (in English)

A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house.

We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv.

The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it’s too hot in the summer and too cold in the winter.

To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate.

Key Words

Passive houses, Indoor climate, VIP+, IDA, Energy, U-value, Energy consumption, Climate shell

Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2009 Svenska/Swedish 73

(3)

Sammanfattning

I media är klimatfrågan ständigt aktuell. Vad kan göras för att rädda vår miljö?

Byggbranschen står för en stor del av energiförbrukningen och mycket av energin går åt till att värma byggnader. Genom att bygga välisolerade hus med hög lufttäthet och minimalt med köldbryggor, kan energiförbrukningen minskas drastiskt. Passivhus är ett begrepp som börjar bli alltmer känt och flera fastighetsbolag har valt att satsa på tekniken. Passivhustekniken kommer från Tyskland där Dr Wolfgang Feist byggde första passivhuset i Darmstadt 1991. Det första svenska projektet är radhusen i Lindås som blev klara 2001.

Ett passivhus är ett hus som till största delen värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Genom att använda en FTX-värmeväxlare utnyttjas värmen i frånluften för att värma tilluften. Huset byggs mycket lufttätt och välisolerat, vilket gör att mindre värme läcker ut. Den enda tillskottsvärmen är ett litet värmebatteri som ger extra värme under kalla vinterdagar.

För att få kalla ett hus för passivhus finns, sedan 2007, en svensk kravspecifikation att följa. Eftersom klimatet i Sverige varierar mycket, beroende på var huset är beläget, är landet indelat i två zoner, norra och södra. Effektkravet för klimatzon söder är 10 W/m² och energikravet, exklusive hushållsel, är för södra zonen 30 kWh/m². Husen som vi har studerat är belägna i den södra zonen.

Syftet med examensarbetet är att utreda hur de boende i passivhus upplever

inomhusklimatet. En enkätundersökning utfördes på tre olika passivhusprojekt. Enkäter skickades till Oxtorget i Värnamo, Karl Johans väg i Frillesås och Vidablick i Glumslöv.

Svaren jämfördes sedan med varandra. De visade att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan de som bor i Glumslöv är mindre nöjda. I Glumslöv upplever över hälften att det är för varmt sommartid och för kallt vintertid. I Värnamo tycker 30 % att det är för varmt under sommaren och 54 % att det är för kallt under vintern.

För att utreda om de olika konstruktionerna, som valts i de olika projekten, har någon inverkan på inomhusklimatet, gjordes beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA. I VIP+ beräknas energiförbrukningen och i IDA simuleras

inomhusklimatet. Två olika modeller skapades. Modell 1 enligt den konstruktion som används i Glumslöv och Modell 2 enligt den konstruktion som används i Frillesås.

Resultaten från VIP+ visar att energiförbrukningen för de två modellerna inte skiljer särskilt mycket. Den årliga energiförbrukningen, exklusive hushållsel, blir 27,5 kWh/m² för Modell 1 och 28,5 kWh/m² för Modell 2. Båda modellerna klarar alltså

passivhuskraven på den punkten. Simuleringarna i IDA visar att det inte heller skiljer mycket på rumstemperaturen i de olika modellerna. Resultatet visar att effekten på värmebatteriet är tillräckligt för att få varmt även på vintern. Ett problem med datorprogrammen är att det är svårt att lägga in byggnaderna exakt som de ser ut i verkligheten, vilket gör att avvikelser kan förekomma. Problemen med

inomhustemperaturen vintertid kan inte förklaras genom våra beräkningsresultat. Det är troligt att de förutsättningar som gäller för beräkningarna inte gäller i verkligheten.

Frillesås klarar det problemet genom att ha större marginal för effekten.

(4)

Problemen med för hög inomhustemperatur på sommaren beror sannolikt på dålig avskärmning av sol i söderläge och att t ex sovrum vetter åt söder. Beräkningarna som visar sommartemperaturer inomhus på över 29ºC visar tydligt att det är för varmt.

Studien visar att bra inomhusklimat kan uppnås med passivhusteknik. Husen i Frillesås är ett bra exempel på detta. Det är dock viktigt att i projekteringsskedet uppmärksamma risken för alltför hög inomhustemperatur på sommaren och otillräcklig uppvärmning på vintern.

”Fantastiskt bra lösning” (Kommentar från boende i Frillesås, 2009).

(5)

Abstract

In media, the climate issue is constantly coming into question. What can be done to save our environment? The building trade is responsible for a big part of the energy

consumption and a lot of the energy is used for heating buildings. By constructing well isolated houses with high airtightness and with as few thermal bridges as possible, the energy consumption will reduce drastically. Passive houses are a concept that is starting to get more and more well known and several real estate concerns have chosen to invest in the technology. The passive house technology started in Germany, where Dr.

Wolfgang Feist built the first passive house in Darmstadt, 1991. The first Swedish project is the row houses in Lindås, which was finished in 2001.

A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electrical devices in the house. By using a FTX-heat exchanger, the heating in the exhaust air is used to heat the supply air. The house has to be built very airtightly and well isolated, which prevents heat from leaking out. The only extra heating that is necessary is a small heating battery, which is used in cold winter days.

Since 2007, there is a Swedish specification of requirements that needs to be followed if a house should be called a passive house. The climate in Sweden varies a lot, depending on where in the country the house is located. Therefore the country is divided in two zones, north and south. The power requirement for the south zone is 10 W/m². The energy requirement, excluding domestic electricity, is 30 kWh/m² for the south zone.

The houses we have studied are all located in the south zone.

The purpose of this diploma work is to investigate how the indoor climate in passive houses is experienced. A survey was made in three different passive house projects, Oxtorget in Värnamo, Karl Johans väg in Frillesås and Vidablick in Glumslöv. The answers from the survey were compared with each other and the result showed that the tenants in Frillesås are very satisfied with their apartments, while the tenants in

Glumslöv are less satisfied. More than half of the tenants in Glumslöv think that it’s too hot during the summer and too cold during the winter. In Värnamo 30 % think that it’s too hot during the summer, and 54 % think that it’s too cold during the winter.

Calculations and simulations were made in VIP+ and IDA to investigate if the different constructions, which have been used in the different projects, has any effect on the indoor climate. The energy consumption is calculated in VIP+ and the indoor climate is simulated in IDA. Two different models were created in the programs. Model 1 was created with the construction that was used in Glumslöv and Model 2 was created with the construction that was used in Frillesås.

The result from VIP+ shows that the energy comsumption doesn’t vary so much between the two models. The yearly energy comsumption, excluding domestic

electricity, is 27,5 kWh/m² for Model 1 and 28,5 kWh/m² for Model 2. The simulations in IDA show that the indoor temperatures don’t vary much between the two models.

The result shows that the power on the heating battery is enough to get warm inside during the winter. A problem with the programs is that it’s difficult to create the

buildings exactly as they look in real life. Therefore differences can occur. The problems

(6)

with the indoor temperature during the winter can’t be explained by the results from the calculations. It’s most likely that the conditions for the calculations doesn’t refer to reality. Frillesås handles that problem by having a larger margin for the power on the heating battery.

The problems with too high indoor temperature during the summer probably depends on bad shielding of the sun. The calculations for the summer temperature shows over 29ºC, which obviously is too hot.

The survey shows that a good indoor climate can be reached with passive house technology. The houses in Frillesås is a good example. Though it is important in the planning phase to be aware of the risks of too high indoor temperature during the summer and insufficient heating during the winter.

“Fantastic solution” (Comment from a tenant in Frillesås, 2009)

(7)

Förord

Detta examensarbete, om 15 högskolepoäng, ingår som avslutande del i utbildningen till högskoleingenjör med inriktning byggteknik vid Växjö Universitet. Arbetet har utförts i samarbete med FLK Sverige AB. Där har vi haft tillgång till arbetsplats och

handledning.

Under examensarbetets gång har vi haft stor hjälp av flera personer som vi vill tacka.

Extra stort tack till:

- Våra handledare på FLK Sverige AB: Magnus Bengtsson och Emma Sandersson.

- Vår handledare på Växjö Universitet: Anders Olsson.

Vi vill också tacka Per Petersson och Mikael Andersson på FLK Sverige AB för all hjälp med beräkningar och simuleringar.

Ett stort tack till Ann-Christin Samuelsson, för all hjälp med korrekturläsning.

Ett tack ges också till övrig personal på FLK, som under hela examensarbetet har hjälpt till och ställt upp med sin tid och kunskap.

Sist ett stort tack till FLK Sverige AB för att vi har fått sitta hos Er. Vi tycker det har varit en mycket trevlig och givande period.

Växjö 2008-05-14

(8)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...III

Abstract... V Förord ... VII

Innehållsförteckning... VIII

1. Introduktion ...1

1.1 Bakgrund...1

1.2 Syfte och mål...2

1.3 Metod ...2

1.4 Avgränsningar ...3

2. Definitioner och krav för passivhusstandard ... 4

2.1 Historik ...4

2.2 Passivhusteknik...6

2.3 Kravspecifikation – Svensk definition av passivhus...9

2.3.1 Klimatzoner...10

2.3.2 Effektkrav, krav som skall uppfyllas ...11

2.3.3 Energianvändning, krav som bör uppfyllas ...11

2.3.4 Byggnadskrav ...12

2.3.5 Innemiljökrav ...12

3. Beskrivning av undersökta objekt ...13

3.1 Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo...13

3.2 Flerbostadshus i Frillesås ...21

3.3 Radhus i Glumslöv...28

3.4 Jämförelse av objekten...32

4. Enkätundersökning avseende boendes upplevelser... 33

4.1 Enkät ...33

4.2 Resultat av enkät/studie ...35

5. Beräkningar i VIP+ och IDA Klimat och Energi ... 46

5.1 Inledning ...46

(9)

5.2 Beräkningsmodell ...46

5.3 Energiberäkningar i VIP+ ...46

5.3.1 Introduktion ...46

5.3.2 Indata...47

5.3.3 Resultat...49

5.4 Klimatberäkningar i Ida Klimat och Energi 3.0 ...50

5.4.1 Introduktion ...50

5.4.2 Indata...51

5.4.3 Resultat...52

6. Diskussion ... 58

7. Slutsatser ...61

8. Referenser ... 62

8.1 Böcker ...62

8.2 Tidsskrifter...62

8.3 Elektroniska källor...62

8.4 Uppsatser och rapporter...63

8.5 Muntliga källor ...64

9. Bilagor... 65

(10)

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Människans intresse för energifrågor har ökat betydligt de senaste åren bl a på grund av att människans energianvändning påverkar jordens klimat och att energipriserna har ökat. Klimatfrågan har därför blivit föremål för en ständig diskussion i media och kraven på att energieffektivisera ökar stort.

Byggbranschen är inget undantag för det och frågan är viktig även där eftersom byggsektorn står för den största delen av energiförbrukningen i Sverige. Att bygga energieffektiva hus är en satsning som gjorts för att åtgärda en del av problemet.

Vi fick en förfrågan från FLK Sverige AB i Växjö om att skriva ett

examensarbete inom området passivhus, vilket vi tyckte lät som en bra idé.

Passivhus är fortfarande ganska nytt i byggbranschen och FLK kände att de ville utöka sina kunskaper om passivhus. Efter diskussioner om hur vi skulle utforma arbetet så kom vi fram till att vi skulle undersöka hur de boende i passivhus upplever inneklimatet i de passivhus som finns färdiga idag. De boende är de som verkligen upplever hur passivhus är och målet är att få fram information som går att jobba vidare på ifrån dem.

Vårt eget intresse i arbetet ligger i att fördjupa oss mer i passivhus, om hur passivhus är uppbyggda och fungerar. Samtidigt vill vi läsa in oss på vad det är som har lett fram till att passivhus har börjat byggas och historiken bakom passivhus. Vi har själva vissa tankar om att det t ex kan bli för varmt eller för kallt i ett passivhus och är nyfikna på att utreda detta genom att göra

undersökningar hos de boende i passivhus.

(11)

1.2 Syfte och mål

Syftet med arbetet är att:

• Undersöka hur de boende i passivhus upplever inneklimatet.

• Presentera en beskrivning av hur passivhus är uppbyggda och hur de fungerar.

• Hitta anledningar till eventuella problem som upptäcks i enkätstudien.

Vi har själva vissa tankar om att det t ex kan bli för varmt under sommartid eller för kallt under vintertid i passivhus. Syftet är att utreda detta genom att göra undersökningar hos de boende i passivhus.

1.3 Metod

Rapporten är uppbyggd i tre delar. Första delen går in mer precist på de tre passivhusobjekt som har valts, hur konstruktionen ser ut och hur de fungerar.

För att få kännedom om detta har vi bedrivit mycket litteraturstudier till att börja med. Litteraturen vi har läst igenom har vi hittat på biblioteket, i

tidsskrifter, böcker, rapporter, gamla examensarbeten och genom internet. Det vi har läst igenom har inte alltid givit oss så mycket. Den källa som har givit oss mest relevant information är olika hemsidor på internet, framförallt

Passivhuscentrums hemsida (www.passivhuscentrum.se) och hemsidor för de tre olika passivhusprojekten som vi har valt ut.

I den andra delen utreds hur de boende upplever hur det är att bo i passivhus, framförallt hur de upplever inneklimatet. För att få fram information om detta har vi gjort en enkätundersökning hos de boende i våra tre utvalda

passivhusprojekt. Enkäten fastställde vi och skickade ut innan själva

examensarbetet drog igång. Detta för att ge de boende tid att svara och för att vi skulle ha information att jobba med när examensarbetet började.

I den tredje delen görs beräkningar i programmen VIP+ och IDA Energi och Klimat. För att lära oss programmen har vi fått hjälp av personal på FLK.

Beräkningarna görs för att kunna jämföra med resultat som fås genom enkätstudien.

(12)

1.4 Avgränsningar

Undersökningen begränsas till passivhus i Sverige. Av de passivhus som är i bruk idag har vi valt ut tre objekt: flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo, flerbostadshus i Frillesås och radhus i Glumslöv. Dessa tre objekt valde vi för att de är relativt lika i form och funktion. Enkätstudien som vi har utfört är gjord i dessa tre områden och avser enbart inomhusklimatet. Andra aspekter som ekonomi, hållfasthet, arkitektur med mera utreds inte i examensarbetet.

(13)

2. Definitioner och krav för passivhusstandard

I kapitlet beskrivs historiken bakom passivhus, hur passivhus är uppbyggda och fungerar. Beskrivning görs också av Kravspecifikationen som finns för passivhus i Sverige.

2.1 Historik

Passivhus började utvecklas under 1970-talet i Tyskland av en byggnadsfysiker vid namn Dr. Wolfgang Feist som grundade Passivhaus Institut i Darmstadt.

Dr. Wolfgang Feist började med att skissa på hus som hade mycket isolering och höll en låg energiförbrukning. Det ledde till att han kom fram till att hus i stort sett kan byggas helt utan konventionella värme- och kylsystem. Tekniken utvecklades och husen började senare kallas passivhus.

Ordet passivhus kommer från det tyska ordet Passivhaus. Uttrycket blev känt efter att det första passivhuset byggdes i Darmstadt 1991 (Se Figur 2.1). Efter det började byggandet med passivhusprincipen sprida sig i Tyskland och vidare, främst i Österrike och Schweiz där passivhus nu är ett känt begrepp.

Passivhaus Institut, som grundades 1996, har utvecklat och marknadsfört passivhus och idag har ca 15500 passivhus byggts över världen¹.

Figur 2.1: Det första passivhuset, Darmstadt Tyskland. Källa: http://www.passiv.de, (2009-04-20)

1 Passive House Institute, http://www.passiv.de, (2009-04-16)

(14)

I Sverige har passivhus etablerats genom arkitekten och passivhusförespråkaren Hans Eek. Han har sedan 1970-talet samarbetat med Wolfgang Feist.

Tillsammans har de arbetat för att utveckla passivhustekniken och infört den i Sverige. Hans Eek var den som först använde tekniken i Sverige och är en stor initiativtagare när det gäller passivhus². Han har en lång erfarenhet av

energieffektivt och miljövänligt byggande som har lett fram till att han blev den förste i Sverige att konstruera ett passivhus. Första passivhusprojektet i Sverige blev 20 radhus i Lindås som stod klara 2001. Hans Eek arbetar även med ett svenskt passivhuscentrum som samlar information och erfarenheter och bedriver utbildning inom området passivhus.

När passivhusprojektet i Lindås stod klart 2001 så bidrog det till att fler i Sverige fick upp ögonen för att bygga passivhus. Antalet passivhus har ökat och enligt en beräkning så kommer Sverige under 2009 att ha 900 lägenheter med passivhusstandard³. Troligen så kommer antalet passivhus öka ännu mer i framtiden.

Anledningarna till att passivhus börjat byggas är flera. Bland annat har människans intresse för energieffektivisering och miljövänlighet ökat stort de senaste åren. Det p g a att människans energianvändning påverkar jordens klimat. Klimatfrågan har därmed blivit en ständig fråga i dagens samhälle och även för den svenska byggmarknaden.

I byggbranschen och övriga områden diskuteras det hur samma funktion som tidigare kan erhållas, fast med betydligt mindre tillförd energi. I byggsektorn utgör energianvändningen den största belastningen för miljön. Byggsektorn står för 39 % av den totala energiförbrukningen i Sverige idag.

60 % av denna del är energi för uppvärmning av byggnader och

tappvarmvatten⁴. Det i kombination med höga energipriser har gjort passivhus till ett intressant alternativ att satsa på för att bidra till minskad klimatpåverkan.

2 Passivhuscentrum, http://www.passivhuscentrum.se/vilka_vi_ar.html, (2009-04-16)

3 Energimyndigheten, http://www.energimyndigheten.se/sv/press/tidningen- energivarlden/Tema-passivhus, (2009-04-17)

4 Janson, U. Energisnål nybyggnation, 2008.

(15)

Tidigare försök har gjorts i Sverige att bygga energieffektiva byggnader. Under oljekrisen på 1970-talet byggdes hus som ansågs vara välisolerade och täta. Ett av misstagen som gjordes då var att det nästan totalt saknades effektiv

ventilation, vilket ledde till att många hus blev för täta och fick fukt- och mögelskador⁵. Passivhusen är en rejäl utveckling av hur husen byggdes då och har istället en god ventilation. Mer information om hur passivhus fungerar och är uppbyggda ges nedan.

2.2 Passivhusteknik

Passivhus är välisolerade byggnader som till största delen värms upp genom den energi som redan finns i huset. Människor och olika hushållsapparater alstrar mycket energi. Genom användandet av hushållsapparater och

kroppsvärme från de boende, samt en värmeväxlare som återvinner värmen i ventilationsluften så fås värme i passivhus utan att nödvändigtvis behöva använda radiatorer eller golvvärme. Solinstrålning utnyttjas, när det är möjligt, för att värma både hus och varmvatten⁶.

Energin tas tillvara genom att värmeförlusterna är mycket små och kan därför täcka den största delen av värmebehovet i byggnaden. Den kalla tilluften utifrån värms i en värmeväxlare med hjälp av den varma frånluften från byggnaden. En väl injusterad värmeväxlare kan återvinna 85 % av värmen från den använda luften. Den uppvärmda tilluften fördelas sedan i husets olika rum⁷.

I tilluftskanalen finns ett litet värmeelement med en effekt på ca 1kW, vilket är jämförbart med effekten i en hårtork. De kallaste dagarna kan det behövas en lätt uppvärmning. Uppvärmningen görs då med hjälp av värmeelementet och sker med varmvatten eller el ⁸. Möjlighet finns också att använda radiatorer eller golvvärme, men dessa behöver då inte avge lika mycket värme som i ett

konventionellt boende. Figur 2.2 illustrerar principen för passivhus.

5Energimyndigheten, http://www.energimyndigheten.se/sv/press/tidningen- energivarlden/Tema-passivhus, (2009-04-17)

6 Passivhuscentrum,

http://www.passivhuscentrum.se/mer_om_passivhus.html?&L=wsdwlavodsxz, (09-04-09)

7 Passivhuscentrum, http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html, (09-04-09)

8 Passivhuscentrum,

http://www.passivhuscentrum.se/mer_om_passivhus.html?&L=wsdwlavodsxz, (09-04-09)

(16)

Figur 2.2: Förklaring av passivhus. Källa: http://www.passivhuscentrum.se/passivhus.html, (2009-04-09)

Ett passivhus har ett minimerat behov av aktiva uppvärmningssystem. För att de låga uppvärmningsbehoven ska uppnås i byggnaden krävs att tre tekniska förutsättningar uppfylls:

o Att klimatskalet har en hög lufttäthet o Att klimatskalet har en bra värmeisolering

o Att ventilationen har styrd från- och tilluft med värmeåtervinning. Så kallat FTX-system⁹.

De tekniska förutsättningarna som anges ovan är till för att minska

värmeförlusterna. Värmeförluster sker genom luftläckage, värmetransmission och ventilationsförluster¹⁰.

Luftläckage kan uppstå genom och runt fönster, dörrar, väggar, golv och tak.

Om luftläckaget är för stort så upplevs det som drag i byggnaden. Det leder även till ökade energikostnader och dåligt inneklimat. Luftläckage förhindras

9 Martinsson, L. Passivhus i ett svenskt klimat, 2008.

10 Passivhuscentrum, http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html, (09-04-09)

(17)

oftast genom ett lufttätt skikt i betong eller med en plastfolie som tätas noggrant i alla skarvar¹¹.

Värmetransmission är överföring av värme från en varmare kropp till en kallare. Överföring sker på tre olika sätt:

1) Ledning – Fortplantning av värme genom fasta material eller stillastående vätskor eller gaser.

2) Konvektion – Förflyttning av värme genom rörelse i vätskor eller gaser.

3) Strålning – Överföring av värme genom elektromagnetiska vågor¹². Värmetransmission förhindras genom bra värmeisolering, extra bra isolerade fönster och genom att minimera köldbryggor i klimatskalet.

Ventilationsförluster uppstår genom ventilationen, där det finns otätheter och öppningar. Ventilationsförlusterna kan minskas genom att det installeras ett FTX-system med hög temperaturverkningsgrad i en lufttät byggnad¹³. Det gör sedan att förlusterna reduceras.

Genom att de olika förlusterna minimeras så kan sedan de passiva värmekällorna täcka upp nästan hela uppvärmningsbehovet. Passiva värmekällor är de tidigare nämnda värmekällorna: hushållsapparater, kroppsvärme och solinstrålning.

De olika förutsättningarna som har beskrivits ovan finns specificerade i

Kravspecifikationen för passivhus i Sverige (2009). I den finns ett antal krav för att en byggnad på svensk mark ska få kallas för passivhus. Kravspecifikationen beskrivs mer ingående i avsnittet 2.3 Kravspecifikation – Svensk definition av passivhus.

Utöver kravspecifikationen går det sedan i ett passivhusprojekt att välja fritt mellan typer av:

- Värmedistributionssystem (luft- eller vattenburen värme).

- Energikälla (fjärrvärme, direktel, solvärme, biopanna eller värmepump – dock ej fossila bränslen).

12 Paroc AB. Isolerteori, 2002

(18)

Institutionen för Teknik och Design - Andra tekniska installationer.

- Övrig utformning av byggnaden¹⁴.

2.3 Kravspecifikation – Svensk definition av passivhus

På uppdrag från energimyndigheten har Forum för energieffektiva byggnader tagit fram en kravspecifikation för passivhus. Utgångspunkten har varit tyska passivhuskrav, men sedan har de omarbetats så att de skall passa för svenska förhållanden.

För att få använda begreppet Passivhus krävs att ett antal krav uppfylls. Det för att säkra upp kvaliteten av begreppet i marknadsförings- och

kommunikationssyfte. Eftersom inget certifieringssystem finns tillgängligt skall följande två begrepp användas:

- ”Projekterad för Passivhus”

- ”Verifierat Passivhus”

I båda fallen krävs det att Kravspecifikationen för passivhus uppfylls. För att använda ”Verifierat Passivhus” krävs att byggnaden körts i drift och att det verifierats att kraven uppfyllts.

Utöver de krav som finns i Kravspecifikationen för passivhus gäller naturligtvis krav enligt Boverkets Byggregler (BBR).

(19)

2.3.1 Klimatzoner

Eftersom klimatet skiljer väldigt mycket inom Sverige har landet delats upp i två zoner:

Södra zonen motsvarar klimatzon 3 enligt BBR. Till klimatzon III hör Västra Götaland, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.

Norra zonen motsvarar klimatzon I och II enligt BBR. Till klimatzon I hör Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. I klimatzon II ingår Norrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Figur 2.3 visar en uppdelning av klimatzonerna.

Figur 2.3: Klimatzonsindelning enligt BBR. Källa: http://www.roxull.se/sw114360.asp, (2009-04-09)

(20)

2.3.2 Effektkrav, krav som skall uppfyllas Effektkrav för klimatzon söder: P_max= 10 W/m² Effektkrav för klimatzon norr: P_max= 14 W/m²

Mindre bostäder än 200m² som är fristående, t ex en- och tvåfamiljshus har effektkrav

P_max200= P_max + 2 W/m²

Dessa siffror gäller för en dimensionerande vinterutetemperatur enligt svensk standard, innetemperaturen 20ºC och frivärme från apparater, personer och soltillskott på max 4 W/m².

2.3.3 Energianvändning, krav som bör uppfyllas Klimatzon söder: E_krav= 30kWh/m² år

Klimatzon norr: E_krav= 45kWh/m² år

Energikravet, E_krav, är summan av köpt energi, exklusive hushållsel, dvs.

varmvatten, värme, driftsel, samt övrig fastighetsel.

Som råd ges också att A-klassade vitvaror och lågenergilampor används, samt att boende försöker hålla nere förbrukningen av hushållsel. Det för att begränsa den totala energianvändningen och för att inte få för varmt i bostaden.

(21)

2.3.4 Byggnadskrav

Luftläckage genom klimatskalet får vara max 0,3 l/s m² vid +/- 50 Pa.

För att kunna kontrollera energianvändningen och att byggnaden lever upp till dess förväntade egenskaper, skall mätningar och avläsningar göras för

hushållsel, fastighetsel och värmeenergi var för sig. För att verifiera effektkravet noteras medelvärdet för innetemperaturen och utetemperaturen veckovis. Även vattenvolymen till varmvattenberedaren och antal boende noteras. I

flerfamiljshus bör ventilationsaggregat vara utrustade med fasta mätuttag för luftflöde och temperatur.

Fönster och glaspartier ska ha ett genomsnittligt U-värde på 0,9 W/m²K för hela byggnaden.

2.3.5 Innemiljökrav

I sovrum skall ljudklass B följas med hänsyn till ventilationssystem.

Varmluften som blåses ut i tilluftsdon får högst vara 52°C.

Innetemperaturen får ej överskrida 26°C mer än högst 10 % av tiden i mest utsatta rummet, under perioden april - september.

Informationen i detta avsnitt är hämtat från Energieffektiva bostäder – Kravspecifikation för passivhus i Sverige Version 2009, remissversion.

(22)

3. Beskrivning av undersökta objekt

Kapitlet beskriver de objekt där enkätundersökningen är genomförd.

3.1 Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo

Figur 3.1: Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo. Källa:

http://www.ebd.lth.se/uploads/RTEmagicC_131_3180_04.JPG.jpg, (2009-04-21) Beskrivning av projektet

Kvarteret Oxtorget ligger i Värnamo centrum och är ett passivhusprojekt med 5 flerfamiljshus byggda som hyresrätter, där byggherren är Finnvedsbostäder. I juni 2006 stod husen klara med totalt 40 lägenheter från 2 till 5 rum och kök, fördelat på 2,5 plan. Takhöjden är 2,50 m och alla lägenheter har balkong eller uteplats.

Kvarteret Oxtorget var från början tänkt att bli ett vanligt lägenhetsprojekt.

Men grannarna hade klagomål på att det skulle byggas på ett grönområde som de ville bevara. Klagomålen gjorde att projektet drog ut på tiden och samtidigt var Finnvedsbostäders ledning på en konferens som bl a handlade om

underhåll under en längre tid. Företaget fick då upp ögonen för passivhus och dess låga driftskostnader i förhållande till byggkostnaderna. Klagomålen togs upp i regeringen men grannarnas protester hjälpte inte. Arkitekten,

(23)

konstruktören, VVS-konsulten och Finnvedsbostäder började projektera för passivhus. Finnvedsbostäder kom snabbt fram till att det behövdes riktlinjer att följa och bestämde sig för att gå på de krav som använts i Lindås-projektet.¹⁵ Krav som projekterades för:

U-värden: Fönster: 0,85 W/m²K Ytterväggar: 0,1 W/m²K Tak: 0,08 W/m²K

Golv mot mark: 0,09 W/m²K Ytterdörr: 0,6 W/m²K

Lufttäthet: 0,2 l/s m² vid +/- 50 Pa

Akustik: Ljudklass B, vilket innebär att i sovrum och vardagsrum är den högsta tillåtna ljudvolym från fläktsystem 26 dB(A), och i kök är den högsta tillåtna ljudnivån 35 dB(A). Oljud utifrån får inte överskrida 26 dB(A) i rummen och 31 dB(A) i kök.

Vitvaror: Energiklass A++

Värmeväxlare: 85 % verkningsgrad

Solfångare: Ja, för varmvatten

15 Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008

(24)

Institutionen för Teknik och Design Konstruktion

Stomme

Bjälklaget är uppbyggt av betong och i gavlarna finns stålpelare. Betongen är gjuten på plats och även gjutformarna byggdes på plats. (Se figur 3.2). Genom att använda betongbjälklag erhålls en jämnare dygnstemperatur vilket innebär att lägenheterna blir behagligare under sommartid.

Figur 3.2: Platsgjuten betong. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008.

Grund

För att minimera köldbryggor genom grunden användes dubbla L-element. (Se figur 3.3). Betongplattan är 100 mm tjock och under den ligger 350 mm isolering. Runt huset ligger 100 mm tjock tjälisolering för att förhindra tjälskjutning¹⁶.

16 Brandt, F. Jonnson, M. Passivhusen på Oxtorget, 2008

(25)

Figur 3.3: Dubbla L-element. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008

Ytterväggar

Ytterväggarna av trästomme byggdes på plats och är cirka 500 mm tjocka, något varierande beroende på fasadmaterial (mineritskivor på gavlarna och träpanel på långsidorna). Eftersom isolerskiktet i mitten inte innehåller några reglar undviks köldbryggor.(Se figur 3.4).

Figur 3.4: Snitt genom ytterväggen. Källa: FLK Växjö

(26)

Institutionen för Teknik och Design Tak

Två olika typer av tak finns beroende på att tre av husen är 2,5-plans där

översta våningen är inredd. Det medför en konstruktion med tre lager isolering.

(Se figur 3.5).

Figur 3.5: Konstruktion för taket på hus med inredd vindsvåning. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008

De två andra husen är 2-planshus och har en konstruktion med kall vind. Där används istället 800 mm lösull, eftersom isoleringen då ligger horisontellt. (Se figur 3.6).

(27)

Figur 3.6: Sektion visar isolering av vindsutrymme. Källa: Jansson, U. Passive houses of Sweden, 2008 Lufttäthet

I ett passivhus är det mycket viktigt att få klimatskalet lufttätt och eftersom innersta isoleringslagret är 120 mm tjockt finns det gott om plats för installationer utan att plasten punkteras. Entreprenören kunde dock inte garantera kravet på 0,2 l/s m² +/- 50 Pa, så tillsammans med byggherren gjordes en överenskommelse om ett nytt krav på 0,4 l/s m² +/- 50 Pa, men att försöka komma ner till 0,2 l/s m² +/- 50 Pa¹⁷. Det lyckades till slut.

U-värden

Slutliga U-värden stämmer ganska bra överens med de U-värden som husen projekterades för. Finnvedsbostäder ville ha en viss typ av öppningsbara fönster vilket gjorde att de slutligen fick lite sämre U-värden.

(28)

U-värden¹⁸: Fönster: 0,94 W/m²K Yttervägg: 0,095 W/m²K Tak: 0,07 W/m²K

Golv mot mark: 0,09 W/m²K Ytterdörr: 0,6 W/m²K

Ventilation

Varje lägenhet har en egen FTX-värmeväxlare som enligt tillverkaren har en verkningsgrad på 85 %. Till värmeväxlarna finns också ett värmebatteri som skjuter till värme när det är kallt ute. Beroende på lägenhetens storlek finns två olika värmebatterier, ett på 0,9 kW och ett på 1,8 kW. För att hålla nere ljudvolymerna på systemet sitter ljuddämpare monterade. När de boende åker hemifrån kan de sänka flödet på ventilationen för att spara energi. Om

temperaturen då skulle bli för låg, höjs automatiskt flödet för att höja temperaturen till normal standard igen. Normalflödet i två- och

trerumslägenheterna är 30 l/s, i fyra- och femrumslägenheter är normalflödet 40 l/s respektive 45 l/s. Den tänkta inomhustemperaturen är 20°C men kan justeras av de boende. Ventilationsaggregaten är utrustade med en by-pass funktion, vilket innebär att sommartid skickas tilluften förbi aggregaten utan att värmas. Köksfläkten är styrd av en timer och den luften går inte tillsammans med övrig ventilation¹⁹. Funktionsbild för Oxtorget visas i figur 3.7.

(29)

Figur 3.7: Funktionsbild för hus på Oxtorget. Källa: http://www.oxtorget.se/bilder/oxtorg_6.pdf, (2009-04-16)

Tappvarmvatten

På taket på varje hus sitter en 25 m² stor solfångare, som är tänkt att klara 50 % av tappvärmevattnet. Resten av varmvattnet värms upp i ackumulatortanken av ett elektriskt batteri som försörjs av el via vindkraft²⁰. För att hålla nere

vattenförbrukningen är snålspolande blandare installerade som standard²¹.

20 Brandt, F. Jonnson, M. Passivhusen på Oxtorget, 2008

21 Finnvedsbostäder, http://www.oxtorget.se/bofakta.htm, (2009-04-16)

(30)

3.2 Flerbostadshus i Frillesås

Figur 3.8: Flerbostadshus i Frillesås. Källa: http://www.passivhuscentrum.se, (2009-04-21) Beskrivning av projektet

I Frillesås, söder om Kungsbacka, har det byggts tre flerfamiljshus, som passivhus, beställda av Eksta Bostads AB. Husen är tvåvåningshus och innehåller 12 hyreslägenheter. Lägenheterna är utformade som två-, tre- och fyrarumslägenheter. Inflyttning var under december 2006²².

Eksta Bostads AB är det kommunägda bostadsbolaget i Kungsbackaområdet.

Bolaget har sedan 70-talet haft stort fokus på energi- och miljöfrågor när det gäller planering av nya bostäder. Deras befintliga bostäder har en mycket låg energianvändning²³. Att starta upp passivhusprojektet i Frillesås kändes därför som ett naturligt steg för företaget²⁴.

22 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

23 BeBostad, http://www.bebostad.se/Goda%20Exempel/GodaEx_Frillesas.pdf, (2009-04-14)

(31)

Sedan 1982 har Eksta Bostads AB alltid installerat solfångare vid nybyggda bostäder. Alla deras nuvarande hus har ett mycket ambitiöst energikrav. Det tack vare noggrant planerade byggnader. Med det som bakgrund så har det inte varit ett speciellt stort steg för företaget att börja bygga passivhus²⁵.

En arbetsgrupp sattes ihop för att starta planeringen av passivhusbygget.

Arbetsgruppen bestod av byggherren (Eksta Bostads AB), arkitekten, VVS- konsulter och konstruktörer. Målet var att husen skulle bli

demonstrationsobjekt för Energimyndigheten. Därför kom gruppen fram till att följande krav på husen skulle gälla:

U-värden: Fönster: 0,85 W/m²K Ytterväggar: 0,10 W/m²K Tak: 0,08 W/m²K

Golv mot mark: 0.10 W/m²K Ytterdörr: 0,6 W/m²K

Lufttäthet: 0,25 l/s m²

Akustik: Svensk klass B. I vardagsrum och sovrum innebär det att 26 dB är den högsta tillåtna ljudnivån från

fläktsystem. I kök är 35 dB tillåtet. Ljud från utsidan ska inte vara högre än 26 dB i rummen och 31 dB i köken.

Vitvaror: Energiklass A++

Värmeväxlare: 85 % verkningsgrad

Solfångare: Ja, för varmvatten

(32)

Värmeväxlare avlopp: Nej²⁶

Eksta Bostads AB valde att genomföra projektet med en totalentreprenör som de tidigare hade haft ett bra samarbete med. Det för att kravet på noggrannhet är stort när passivhus byggs²⁷. Innan byggandet startade fick alla snickare en utbildning i passivhustekniken.

Lägenheterna i Frillesås har två, tre eller fyra rum. Lägenheterna på andra våningen har balkong och de på första våningen har terrass. Takhöjden²⁸ är 2,6 m. Eksta Bostads AB:s inställning till lägenheterna är att det inte är något specialprojekt. För att få det som ett passivhus har den energieffektivaste tekniken använts. När det gäller lufttäthet har det byggts extra noga för att få husen täta²⁹.

Byggnadskonstruktion Grund

Grunden till husen är byggda på ett dränerande lager av makadam. Över det lades 200 + 100 mm cellplast. Mellan de båda lagren av cellplast lades en plastfolie. Över cellplasten lades 100 mm platsgjuten betong. (Se Figur 3.9).

(33)

Figur 3.9: Grundkonstruktionen. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008

Innerväggar

De bärande innerväggarna i konstruktionen är prefabricerade och uppbyggda av stålreglar.

Bjälklag

Bjälklaget mellan de två våningarna är ett 300 mm tjockt filigranbjälklag.

Tjockleken på bjälklaget valdes både för att det ska vara bärande och för att reducera ljudet mellan våningsplanen.

Ytterväggar

Ytterväggarna är prefabricerade. Väggelementen är 6 m höga och 2,5 m breda.

Med den storleken så täcker elementen både under- och övervåning, samt att de båda planen inte behövde sammanfogas³⁰. Det förbättrar lufttätheten i byggnaderna.

Efter att ytterväggselementen kommit på plats så isolerades de med både cellplast och vanlig mineralull. Totalt uppgår isoleringen till 500 mm. På insidan lades en plastfolie och ett installationsutrymme så att plastfolien inte skadas.

Även plastfolien sträcker sig från golv till tak, vilket ger ett tätare hus³¹. Ytterväggskonstruktionen kan ses i Figur 3.10.

(34)

Figur 3.10: Ytterväggskonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008

Fönster och dörrar

Både de vanliga fönstren och badrumsfönstren har ett totalt U-värde på 0,7 W/m²K. Fönstren består av två lågenergiglas och ett vanligt glas, med ett 16 mm tjockt kryptonskikt³². Dörren till balkongen är en glasdörr med tre skikt och har ett totalt U-värde på 1,1 W/m²K. Ytterdörren har ett totalt U-värde på 1,0 W/m²K. Utanför ytterdörren finns en inglasad entré som fungerar som vindfång. Vindfånget är till för att minska värmeförlusterna när ytterdörren öppnas.

Tak

Takkonstruktionen är uppbyggd av fackverkstakstolar i trä med en plastfolie som förhindrar att fukt och luft rör sig mellan vind och lägenheter. Isoleringen består av 500 mm lösull. Yttertaket är isolerat med 70 mm cellplast.

Konstruktionen visas i Figur 3.11.

(35)

Figur 3.11: Takkonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008.

Ventilation

I köket i varje lägenhet finns ett FTX-aggregat placerat. Verkningsgraden i aggregatet är 85 %. Ett fjärrvärmevärmt vattenbatteri finns också för att hjälpa till att värma tilluften under kalla dagar.

För att undvika att ljudet ska bli för högt från ventilationssystemet så har två ljuddämpare installerats.

Luftflödet i ventilationen är något högre än vad som är normalt för att undvika för höga temperaturer på tilluften när det behövs maximal uppvärmning³³. Uppnådda U-värden

U-värdena skiljde sig mot de värden som projekterats för. De slutliga U- värdena blev:

Grund 0,11 W/m² K

Ytterväggar 0,11 W/m² K

Tak 0,08 W/m² K

Fönster 0.85 W/m² K Ytterdörr 1,0 W/m² K

(36)

Tappvarmvatten

Varmvattnet värms i en separat byggnad med solfångare på taket och av Eksta Bostads AB:s biobränslebaserade närvärmenät. På taket på den separata byggnaden finns det 52 m² med solfångare. (Se Figur 3.12). I varje lägenhet är energieffektiva vattenkranar installerade för att användningen av

tappvarmvatten ska minska³⁴.

Figur 3.12: Separat byggnad med solfångare. Källa: Kaufmann, H. Eksta Bostads AB – Ekonomi i förnybar närvärme, 2008.

(37)

3.3 Radhus i Glumslöv

Figur 3.13: Färdigt 1-plans radhus i Glumslöv. Källa:

http://www.teknik.uu.se/ftf/education/effektiv_energi_byggn/bredvid/pdf_filer/Adalberth_Lands kron.pdf, (2009-04-20)

Beskrivning av projektet

Våren 1999 utlyste Landskronahem en arkitekttävling som vanns av Mernsten Arkitektkontor AB. I början på 2003 startade projekteringen och hyran beräknades då till 1285 kr/m²och år. För att få ner hyran gjordes beräkningar och optimeringar och slutsatsen drogs att om det byggs självuppvärmande hus sjunker livscykelkostnaden. I juni 2003 godkände Landskronahems styrelse en hyra på 984 kr/m² och år, och beslut om bygge fattades. I juli började bygget och efter ännu en kostnadsberäkning hamnade hyran på 933 kr/m² och år.

Totalt byggdes 35st lägenheter i 1- och 2-plans radhus, och första inflyttningen ägde rum 31 maj, 2004³⁵. Beräknad energianvändning för husen är

60 kWh/m².³⁶

35 Prime Project. Kv Nornan Landskrona,

http://www.byggmagroup.se/dt_article.aspx?m=2614&amid=10581, (2009-04-20)

36

http://www.ied.no/oslo/IED.nsf//FAF16499BE1357BBC12573A200487EE5/$FILE/Glum sl%C3%B6v+-+IED+exempel.pdf, (2009-04-20)

(38)

Institutionen för Teknik och Design U-värden

U-värden³⁷: Golv: 0,10 W/m² K (350mm isolering) Väggar: 0,1 W/m² K (450mm isolering) Tak: 0,08 W/m² K (550mm isolering) Ytterdörr: 0,8 W/m² K

Fönster: 0,9-1,0 W/m² K (beroende på storlek) Lufttäthet

Målet med husen var att de skulle vara 3-5 gånger tätare än kravet i BBR.

Genom att ha genomgång, handledning, uppföljning, samt provtryckning på plats lyckades de komma ner i 5-8 gånger tätare än kravet. Uppmätt resultat vid provtryckning var 0,1 l/m²s vid +/- 50 Pa³⁸. Det innebar ett nytt svenskt rekord i lufttäthet vilket är mycket viktigt för att förhindra drag och att fuktig inomhusluft strömmar ut i konstruktionen³⁹.

Konstruktion

Golvkonstruktionen består av 100 mm betong, 350 mm cellplast och 200 mm makadam. Ytterväggarna består av ett lager cellplast och tre lager mineralull.

Cellplasten står ytterst och har ett cementlager som bildar fasadskikt. Stommen i väggarna består av trä- och aluminiumreglar och på insidan sitter gips. I taket finns 550 mm mineralull i form av lösull⁴⁰. Från insidan är taket uppbyggt enligt följande: gips, mineralull, cellplastplattor, plastfolie, masonitebalkar med lösull, råspont, papp, läkt och taktegelpannor. Takbalkarna är I-balkar byggda i masonite vilket gör att de blir mycket smala på mitten och köldbryggor minskar. (Se figur 3.14).

38 Prime Projet.

40 Prime Project.

(39)

Figur 3.14. Till vänster, vanlig regel, jämför med I-balk till höger Masonite byggsystem. Källa:

Fönster

Fönsterytan är 20 % av golvytan och fönstren är någorlunda jämt fördelade runt huset för att inte få alltför mycket solinstrålning från söder med

övertemperaturer som följd. Ett takutsprång på 1 meter gör att solen skärmas av under sommaren, då den står som högst. Alla fönster är öppningsbara för att de boende ska kunna vädra effektivt när de vill⁴¹.

Ventilation

Alla lägenheter har ett FTX-system med värmeväxlad från- och tilluft.

Effektiviteten på systemet är 85 % och luftflödet ligger på 0,5 omsättningar per timme. Vid kalla dagar behövs eventuellt tillskottsvärme och för det sitter ett elbatteri installerat med en effekt på 900 W.

41

(40)

Figur 3.15: Ritning på ett av 2-planshusen i Glumslöv. Källa:

http://www.teknik.uu.se/ftf/education/effektiv_energi_byggn/bredvid/pdf_filer/Adalberth_Lands kron.pdf, (2009-04-20)

(41)

3.4 Jämförelse av objekten

Nedan följer en tabell med en sammanställning av fakta om de olika objekten.

Objekt Oxtorget Frillesås Glumslöv

Byggår 2006 2006 2004

Antal våningsplan 2 eller 2,5 2 1 eller 2

Storlek 62-107m² 68-97m² 70-115m²

Luftläckage 0,2 l/s m² 0,25 l/s m² 0,1 l/s m²

Uppvärmning Ventilation Ventilation Ventilation

Värmebatteri El Vatten El

Ventilation

FTX 85 %,

lägenhetsvis FTX 85 %,

lägenhetsvis FTX 85 %, lägenhetsvis Effekt värmebatteri 900W för 2:or och 3:or

/ 1800W för 4:or och 5:or

1000W 900W

Vatten Snålspolande

blandare

Snålspolande blandare

Snålspolande blandare Bärande stomme Betong/stålpelare Stålreglar Trä- och

aluminiumreglar

Bjälklag Betong Filigran/betong Träbalkar

U-värden W/m²K W/m²K W/m²K

Grund 0,09 0,11 0,1

Ytterväggar 0,095 0,11 0,1

Tak 0,07 0,08 0,08

Fönster 0,94 0,7 0,95

Ytterdörr 0,6 1 0,8

Hyreskostnad 980kr/m² 970kr/m² 933kr/m²

Solfångare Ja, 50 % av

tappvarmvattenbehov

et Ja, 40 % av tillförd

energi

Nej

Individuell mätning varmvatten, el varmvatten, el varmvatten, el

Jämfört med Kravspecifikationen så skulle inget av objekten få kallas för passivhus eftersom de inte klarar effektkravet på 10 W/m² (Klimatzon söder).

Första kravspecifikationen kom 2007 och alla tre objekten är byggda tidigare.

Kravet på luftläckage (0,3 l/s m2) uppfylls i alla tre objekten.

(42)

4. Enkätundersökning avseende boendes upplevelser

I kapitlet beskrivs hur enkätundersökning är utförd, vad den innehåller och resultatet av den.

4.1 Enkät

En enkätstudie genomfördes för att ta reda på hur brukare upplever

inneklimatet i ett passivhus, samt för att få veta deras övriga synpunkter om hur det är att bo i ett passivhus.

Enkäten skickades ut till samtliga boende i passivhusen på Oxtorget i Värnamo, Karl Johans väg i Frillesås och Vidablick i Glumslöv. Efter att ha fått ett

godkännande från hyresvärdarna så togs adresslistor fram till de boende i områdena, och enkäterna skickades ut tillsammans med svarskuvert. Det totala antalet enkäter som skickades ut var 87st. 40st till Värnamo, 12st till Frillesås och 35st till Glumslöv. Beskrivning av de olika områdena finns i

avsnitt 3.2 Beskrivning av undersökta objekt.

Utformningen av enkäten gjordes enkel och mestadels med fasta svarsalternativ för att det skulle gå snabbt och vara enkelt att svara. Enkäten kunde besvaras anonymt, men de som svarade med namn och adress fick vara med i en utlottning av 2st biobiljetter. Det för att få in så många svar som möjligt.

Tillsammans med enkäten skickades också information om vad enkäten skulle användas till.

Enkäten delades upp i fyra delar:

Allmänna frågor om boendet

Inomhusklimat, sommarhalvår

Inomhusklimat, vinterhalvår

Övrigt

Den första delen med allmänna frågor om boendet bestod av frågor om:

o Storlek på lägenheten (antal m²) o Antal rum

o Antal boende o Vilken våning o Antal ytterväggar

(43)

Delarna om inomhusklimat sommarhalvår/vinterhalvår bestod av frågor om:

o Hur temperaturen upplevs i lägenheten

o I vilket temperaturintervall rumstemperaturen ligger o Det upplevs att det är drag i lägenheten

o Hur inomhusluften upplevs

o Hur rumstemperaturen varierar mellan rummen i lägenheten o De boende kan påverka temperaturen i de olika rummen

Sista delen bestod av övriga frågor om:

o De boende känner till begreppet passivhus

o De boende fått information om vad som ska tänkas på när man bor i passivhus

o Hur de boende försöker minska energianvändningen o Hur passivhuset uppfyller förväntningarna som fanns innan

inflyttningen

Efter de olika delarna med frågor fanns det möjlighet för de boende att komma med övriga synpunkter och kommentarer.

Enkätens exakta utformning ges i bilaga 1. Resultatet på enkätstudien redovisas i avsnitt 3.3 Resultat av enkät/studie.

(44)

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Oxtorget, inomhustemperatur

Hur är temperaturen i lägenheten under sommarhalvåret?

Hur är temperaturen i lägenheten under vinterhalvåret?

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Frillesås, inomhustemperatur

4.2 Resultat av enkät/studie

Totalt skickades 87st enkäter ut och det gav 53st svar, vilket innebär att

svarsfrekvensen blev 61 %. Från Oxtorget inkom 26 av 40st (65 %), Frillesås 9 av 12st (75 %) och Glumslöv 18 av 35st (51 %). Resultatet av enkätstudien redovisas nedan i text och diagram.

Frågor om Inomhusklimatet

Frågor ställdes till de boende om hur de upplever inneklimatet, både under sommartid och vintertid.

Inomhustemperatur

På Oxtorget tycker 31 % att det är för varmt sommartid och 54 % att det är för kallt vintertid. 13 av 26st svarade att de har 25ºC eller varmare under

sommarhalvåret och 16st har 19ºC eller kallare under vinterhalvåret.

Figur 4.1 Hur inomhustemperaturen upplevs på Oxtorget.

I Frillesås tycker 11 % att det är för varmt sommartid och 11 % att det är för kallt vintertid. Majoriteten har runt 22ºC under sommarhalvåret och runt 20ºC under vinterhalvåret.

Figur 4.2 Hur inomhustemperaturen upplevs i Frillesås.

(45)

0 2 4 6 8 10 12

Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Glumslöv, inomhustemperatur

0 5 10 15 20 25

Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Oxtorget,drag

Upplever du att det är drag i lägeneheten under sommarhalvåret?

Upplever du att det är drag i lägeneheten under vinterhalvåret?

I Glumslöv tycker 56 % att det är för varmt sommartid och 67 % att det är för kallt vintertid. 12 av 18st svarade att de har 25ºC eller varmare under

sommarhalvåret och 13st har 19ºC eller kallare under vinterhalvåret.

Figur 4.3 Hur inomhustemperaturen upplevs i Glumslöv.

Undersökningen visar att den tänkta temperaturen på 20ºC hålls mycket bättre i Frillesås än i de övriga objekten. I Glumslöv tycker 10 av 18st att det ofta är för varmt sommartid. I Glumslöv och på Oxtorget är det mer än hälften som tycker det är för kallt på vintern. I Glumslöv syns en tydlig koppling mellan de större lägenheterna och att temperaturen är för låg vintertid.

Drag

På Oxtorget tycker 15 % att det uppstår drag sommartid och 31 % att det uppstår drag vintertid.

Figur 4.4 Hur de boende på Oxtorget upplever drag.

(46)

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Frillesås, drag

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Glumslöv, drag

0 5 10 15 20 25

Bra Fuktig Torr Instängd

Oxtorget, inomhusklimat

Hur upplever du inomhusluften under sommarhalvåret?

Hur upplever du inomhusluften under vinterhalvåret?

I Frillesås tycker 11 % att det uppstår drag sommartid och 22 % att det uppstår drag vintertid.

Figur 4.5 Hur de boende i Frillesås upplever drag.

I Glumslöv tycker 17 % att det uppstår drag sommartid och 56 % att det uppstår drag vintertid.

Figur 4.6 Hur de boende i Glumslöv upplever drag.

Undersökningen visar att det oftare uppstår drag i Glumslöv och på Oxtorget, speciellt vintertid. I Frillesås upplevs det sällan drag.

Inomhusluft

På Oxtorget tycker 81 % att luften är bra sommartid och 73 % att luften är bra vintertid. 4 % tycker att luften känns fuktig vintertid. 12 % tycker att luften är torr sommartid och 23 % tycker att luften är torr vintertid. 7 % tycker att luften känns instängd sommartid.

Figur 4.7 Hur inomhusluften upplevs på Oxtorget.