PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Örebro län

(1)

PROGNOS hösten 2010

Arbetsmarknads- utsikter Örebro län

2011

(2)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län

Innehållsförteckning Sid

SAMMANFATTNING ÖREBRO LÄN... 3

EFTERFRÅGAN PÅ VAROR/TJÄNSTER OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT SAMT SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4

SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6

NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7

UTBUDET AV ARBETSKRAFT...11

ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...12

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...14

YRKESBAROMETER...15

(3)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län 3

Tord Strannefors, prognoschef: Den glo- bala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas fram- över. Bakom ligger problem för Förenta staterna att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och ut- vecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväx- ten. Sverige går mycket starkt. I år ham- nar BNP-tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent.

Sammanfattning Örebro län

Örebro län har haft en bra utveckling under året. Återhämtningen inleddes snabbt efter den nedgång som började med finanskrisen hösten 2008.

Under året som gått bedöms sysselsätt- ningen ha ökat med 1,8 procent. Vi har därmed återtagit en stor del av den syssel- sättning vi förlorat. Samtidigt har inflödet av lediga platser ökat kontinuerligt och antalet personer berörda av varsel lagt sig på stabila nivåer. De senaste månaderna har också arbetslöshetens utveckling vänt och börjat minska vid jämförelse med för- ra året.

Detta sammantaget indikerar att vi när- mar oss en normalkonjunktur. De arbets- ställen inom privat sektor som vi intervju- at ser också fortsatt positivt på framtiden under prognosperioden och tror på en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster.

Inom offentlig sektor är man mer återhåll- sam. Där bedömer majoriteten av de till- frågade att efterfrågan på deras tjänster blir oförändrad. Budgeten indikerar ingen övertalighet, men sysselsättningen bedöms ha minskat något under det senaste året och även minska något under år 2011.

Inom privat och offentlig verksamhet sammantaget, bedöms sysselsättningen fortsätta att öka, inte lika starkt som det senaste året, men ökningen beräknas ändå uppgå till 1,3 procent.

Antalet sysselsatta ökar år 2011

Sysselsättningen bedöms fortsätta öka under det kommande året, om än i något

mindre omfattning än under 2010. Den kraftigaste ökningen sker inom de privata tjänstenäringarna, där samtliga grenar inom det privata näringslivet ingår, för- utom jord- och skogsbruk, industri och byggverksamhet.

Antalet anställda inom offentlig verksamhet bedöms minska något under året.

Sammantaget bedöms antalet sysselsatta öka med 1 600 personer till slutet av 2011.

Arbetskraften ökar

Arbetskraften beräknas ha ökat under innevarande år och förväntas öka ytterligare under år 2011. En bidragande orsak är de personer som lämnar sjukförsäk- ringen och därmed kommer att tillhöra arbetskraften. Arbetskraften påverkas även av den demografiska effekten och på sikt beräknas den generera en minskad arbetskraft. Någon sådan effekt att tala om bedöms det inte bli under prognosperioden.

Minskad arbetslöshet under 2011 Arbetslösheten, det vill säga antalet regi- strerade arbetslösa inskrivna vid Arbets- förmedlingen, plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivi- tetsstöd beräknas minska med nära 9 procent från kvartal 4 2009 till kvartal 4 2010. Vi bedömer att arbetslösheten minskar med ytterligare drygt 8 procent till kvartal 4 2011. I antal talar vi om en minskning med 1 300 respektive 1 100 personer.

Utmaningar på länets arbetsmarknad

 Ungdomar - slutbetyg från grundskolan/fullföljd gymnasieutbildning. En bas att stå på måste säkerställas för att ungdomarna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

 Utrikesfödda i arbetslivet - de utgör en underutnyttjad resurs och ett allt viktigare tillskott till en krympande arbetskraft.

 Kvinnorna- vi måste fortsätta försöka bryta stela könsroller i arbetslivet och ta tillvara den samlade kompetensen, oavsett kön eller etnicitet.

(4)

4 Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län

Efterfrågan på varor/tjänster och efterfrågan på arbetskraft samt sysselsättningsutveckling

Som framgår av tabellen nedan, kolumn vår 2010 och höst 2010 under rubriken

”Senaste 6 månaderna”, så är det en stor skillnad på hur arbetsställena upplevt efter- frågan på sina varor och tjänster det senaste halvåret. Näringslivet totalt visar ett net- total (se definition i tabellrubrik nedan) på 50 denna höst mot 15 hösten 2009.

I tabellen framgår också hur rätt bran- scherna haft i sina bedömningar av efter- frågan. Exempelvis låg nettotalet för industrin på 54 våren 2010 för de kommande 6

månaderna. Nu i höst bedömde de nettotalet till 56 för de senaste 6 månaderna. En nära nog exakt överensstämmelse. Vissa branscher kan vara svåra att bedöma och vissa något lättare. Generellt har dock före- tagarna en god uppfattning om vad som kommer att ske i närtid. Hur efterfrågan kan bli på 6 till 12 månaders sikt är svårare att bedöma. Här kommer gärna säsongsva- riationerna med i bilden.

Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning

Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader

6-12 månader framöver

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010 Jord- och skogsbruk - 40 20 25 - 20 100 0 20 100 25 Byggnadsverksamhet - 4 0 42 - 13 57 26 23 37 53 Industri - 7 22 56 27 54 47 48 59 46 Privata tjänster 5 14 50 32 53 49 44 53 53

Totalt - 1 15 50 24 55 44 43 54 50

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Lediga platser

Antalet nyanmälda platser som anmäls till arbetsförmedlingen har ökat kontinuerligt sedan sommaren 2009. Den senaste tiden ser dock ökningen ut att mattas av. Nivån är dock den högsta på halvannat decennium med undantag för den höga topp vid år 2007 och 2008 som ses i vidstående diagram 1. En topp, som till en del beror på felaktiga dubbelregistreringar av platser.

Vid en jämförelse av faktiska tal för kvartal 3 2009 och kvartal 3 2010 så har antalet nyanmälda platser ökat med mer än 50 procent.

Ökat antal nyanmälda platser – bättre konjunktur.

Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2010. Säsongs- och trend- rensade värden

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källa: Arbetsförmedlingen

(5)

Kapacitetsutnyttjande

Inom privat sektor uppger majoriteten av intervjuade arbetsställen att de inte kan öka produktionen av varor och/eller tjäns- ter i någon större omfattning innan de blir tvungna att rekrytera. Nära två tredjedelar av de intervjuade kan öka maximalt 10 procent och 20 procent uppger att de inte kan öka sin produktion överhuvudtaget innan de måste rekrytera.

Byggnadsverksamheten följt av industrin, är de branscher som uppger sig ligga mest på marginalen. Det är en rimlig kon- sekvens av att det är inom dessa branscher som återhämtningen efter finanskrisen skett snabbast. Byggbranschen påverkades dessutom inte i samma höga omfattning av krisen som industrin.

Hösten 2009 uppgav en fjärdedel av de intervjuade arbetsställena inom industrin att de kunde öka sin produktion mer än 30 procent. Den fjärdedelen har nu sjunkit till 10 procent. Inom privata tjänster uppger den privata vård och omsorgen det högsta kapacitetsutnyttjandet. Mer än tre fjärde- delar kan öka sina tjänster maximalt 10 procent innan de måste rekrytera.

Det höga kapacitetsutnyttjandet signale- rar en konjunkturvändning. Detta kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, åter-

anställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter rekrytering av tillsvidareanställda.

Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn

0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 13 % 50 % 13 % 13 % 13 % Byggnadsverksamhet 35 % 48 % 10 % 2 % 6 %

Industri 20 % 47 % 17 % 7 % 10 %

Privata tjänster 17 % 41 % 21 % 11 % 11 %

Totalt 20 % 44 % 18 % 8 % 10 %

Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal.

Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1 – 10 procent osv.

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

Rekryteringsproblem

Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret har ökat sedan vårens prognostillfälle och uppgår nu till 19 procent för privat och offentlig sektor tillsammans. Bristen på arbetskraft har framför allt ökat inom industrin. I vid- stående tabell 3 visar jord- och skogsbruk höga tal med stora svängningar, vilket beror på ett begränsat urval.

Rekryteringsproblemen inom byggnadsverksamheten har hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste åren. Det är före- trädesvis på tjänstemannasidan proble- men uppstår i dagsläget. Inom privata tjänster uppges det råda högst brist på arbetskraft inom information och kommunikation¹ samt företagstjänster. Både privat och offentlig vård och omsorg upp- lever ökande rekryteringsproblem.

1 Med kommunikation avses här inte transporter

Brist på arbetskraft indikerar en förbätt- rad konjunktur och/eller en signal till utbildningssystemen att det inte alltid är rätt kompetens som utbildas.

Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010 Jord- och skogsbruk 20 % 40 % 25 % Byggnadsverksamhet 19 % 20 % 20 % Industri 7 % 5 % 18 % Privata tjänster 14 % 13 % 18 % Offentliga tjänster 19 % 21 % 26 %

Totalt 12 % 11 % 19 %

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

(6)

6 Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro länn

Varsel

I takt med att arbetsmarknadsläget förbätt- rats, har också antalet personer som varslats om uppsägning minskat. Under innevarande år har 898 personer varslats till och med oktober månad. Det innebär att 5,1 personer per 1 000 invånare i åldrarna 16 – 64 år varslats om uppsägning i år. En- dast fem län har lägre varseltal relaterat till antalet invånare.

Under förutsättning att inget oväntat sker så ser år 2010 därmed ut att bli ett av de år med lägst antal varslade under 2000- talet. Jämförelsevis var det 20,2 respektive 21,0 personer per 1 000 invånare 16 – 64 år som berördes av varsel 2008 respektive 2009. Lägsta siffran var det år 2007, då varslades 4,5 personer per 1 000 invånare 16 – 64 år.

Tabell 4: Antal varslade personer per år

År Antal varslade

2001 3 217

2002 2 190

2003 1 991

2004 1 823

2005 1 474

2006 1 556

2007 791

2008 3 547

2009 3 684

2010 (t.o.m. oktober) 898 Källa: Arbetsförmedlingen

Sysselsättningen i länet

Sysselsättningen redovisas av SCB, Statis- tiska Centralbyrån i RAMS², KS³ och AKU⁴. De olika undersökningarna har både för- och nackdelar när det gäller redovis- ning av sysselsättning på länsnivå.

RAMS är en totalundersökning vars hu- vudsakliga användning traditionellt är att beskriva sysselsättningsutveckling och när- ingsstruktur regionalt och lokalt. Uppgifter hämtas från olika register, bl a från Skatte- verket. På grund av naturlig eftersläpning avser senaste tillgängliga data år 2008.

KS är en undersökning vars syfte främst är att snabbt indikera förändringar av antalet anställda på detaljerad näringsgrensni- vå. Ett annat syfte är att presentera syssel- sättningsuppgifter över hela arbetsmarknaden fördelat på län.

Inom privat sektor är det ca 19 000 ar- betsställen med minst en anställd som in- går i urvalet, som genomförs i enkätform och redovisas kvartalsvis. Offentlig sektor representeras av ca 650 juridiska enheter.

AKU är en urvalsundersökning som genomförs varje månad huvudsakligen genom telefonintervjuer. År 2009 var urvalet 21 500 individer i åldrarna 15 – 74 år. Det har ökat med 8 000 personer i juni 2010.

2 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

3 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik

4 Arbetskraftsundersökningar

Beroende på källa får vi därför olika uppgifter om sysselsättningen även om vi tittar på ungefär samma tidsperiod.

Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Örebro län uppgick i novem- ber år 2008 till 128 948 personer enligt RAMS. Enligt KS uppgick antalet anställda till 125 106 personer fjärde kvartalet 2008 och enligt AKU uppgick antalet sysselsatta 15 – 74 år till 128 700 samma kvartal.

Enligt AKU minskade sysselsättningen med ca 2 000 personer till fjärde kvartalet 2009. En minskning som vi bedömer helt ska ha återhämtats fjärde kvartalet i år plus att det ska ha skett en mindre ökning av sysselsättningen.

Sammantaget bedöms antalet sysselsatta ha ökat med 2 200 personer fjärde kvartalet 2010. Vid slutet av prognosperioden, det vill säga fjärde kvartalet 2011, bedöms sys- selsättningen ha ökat med ytterliga

re 1 600

personer.

(7)

Näringsgrenar och yrken

Under detta avsnitt redovisas antalet för- värvsarbetande inom de olika näringsgre- narna enligt SCB, RAMS 2008 (dagbefolk- ning 16+ år). Detta görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet och inte för att redovisa de senaste sysselsättningssiffrorna.

Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utveck- lingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och närings- gren fram till år 2014⁵. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent.

Därefter följer resultat från intervjuun- dersökningen vad gäller förväntad efterfrå- gan, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exem- pel på uttalade bristyrken samt vår bedöm- ning av riktningen på sysselsättningsut- vecklingen det senaste året och till slutet av 2011. Se tabellen nedan.

Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden

Kvartal 4 2010

Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk  

Byggverksamhet  

Industri  

Privata tjänster   Offentliga tjänster  

Totalt + 2 200 + 1 600

Jord- och skogsbruk

Det var ca 2 500 förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk som hade sin arbetsplats förlagd i Örebro län år 2008. Ande- len män och kvinnor var 82 respektive 18 procent. Jordbruket stod för merparten av de förvärvsarbetande, 61 procent. Jord- och skogsbruket stod tillsammans för 1,9 procent av de förvärvsarbetande med arbetsplats i länet.

Antalet förvärvsarbetande har varit för- hållandevis konstant under 2000-talet. Ett frågetecken i framtiden är dock den höga

5 Källa: Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen 2010 – 2025, Åldersavgångar per näringsgren

åldern bland de förvärvsarbetande. Drygt 26 procent är 60 år eller äldre.

Andelen unga, 16 – 24 år är drygt 8 procent. Inom jord- och skogsbruk bedöms ål- dersavgångarna bli nära 4 procent i snitt per år fram till 2014. Detta är då beräknat på att arbetslivet inte pågår längre än till 65 år. En ökad andel kvinnor och utrikes födda i lands- bygdsföretagandet vore en tillgång.

Nästan 80 procent av länets landareal är skogsmark, varav 71 procent är produktiv skogsmark. I länet finns fyra större sågverk, och tre massabruk.⁶

Priserna på leveransvirke steg under tredje kvartalet 2010 jämfört med kvartalet dessför- innan.

Sågtimmer- respektive massavedspriserna steg med 10 respektive 2 procent totalt. I re- gion Mellan där Örebro län ingår, steg såg- timmerpriserna med 12 procent och massavedspriserna med 1 procent.⁷

Vid en jämförelse mellan tredje kvartalet 2010 och samma kvartal 2009 steg sågtim- merpriserna med 30 procent och massavedspriserna med 18 procent.⁷

Urvalet inom jord- och skogsbruk är litet i vår intervjuundersökning, men deltagande arbetsställen räknar i princip med en oför- ändrad efterfrågan på sina varor och tjänster under prognosperioden. Kapacitetsutnyttjan- det är högt och brist på erfarna skogsmaskin- förare förekommer. Sysselsättningen bedöms ha minskat något det senaste året men be- döms åter öka något till slutet av år 2011.

Industri

Inom industrin förvärvsarbetade närmare 24 000 personer år 2008. Fördelningen män och kvinnor var 77 respektive 23 procent.

Industrin stod för drygt 18 procent av de för- värvsarbetande med arbetsplats i länet. De sysselsatte, tillsammans med vård och omsorg, flest personer i länet.

Antalet förvärvsarbetande inom industrin minskade med drygt 4 000 personer mellan år 2000 och 2006. År 2007 och 2008 ökade antalet åter med ca 500 personer. Minsk- ningen hade säkert sin huvudorsak i de stän- digt pågående effektiviserings- och rationali- seringsarbeten som förekommer inom industrin. Ökningen år 2007 – 2008 bedöms ha

6 Källa: Skogsstyrelsen, Örebro distrikt

7 Källa: Skogsstyrelsen

(8)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län 8

sin grund i den starka högkonjunktur som rådde innan finanskrisen hösten 2008.

Andelen unga 16 – 24 år är drygt 8 procent och andelen äldre 60+ år är drygt 11 procent. Inom industrin bedöms åldersav- gångarna bli ca 2,5 procent i snitt per år fram till 2014.

Industrin har en positiv uppfattning om efterfrågan på varor/tjänster inom branschen. Visserligen har optimismen däm- pats något jämfört med de två senaste pro- gnostillfällena, men det är ändå mer än hälften av de intervjuade arbetsställena som räknar med en ökad efterfrågan under prognosperioden. Kapacitetsutnyttjandet är högt och 67 procent av arbetsställena kan maximalt öka produktionen med 10 procent innan de blir tvungna att rekrytera.

Inom industrin totalt svarade 18 procent att de upplevt brist på arbetskraft vid re- kryteringar det senaste halvåret. Uppdelat så svarar 23 procent inom verkstadsindu- strin att de haft rekryteringsproblem mot 12 procent inom övrig industri. Brist uppges t ex på verktygsmaskinoperatörer, svetsare, maskin- och elingenjö- rer/tekniker.

Sysselsättningen bedöms ha ökat det senaste året och beräknas öka ytterligare något till slutet av 2011.

Byggverksamhet

Det var drygt 8 500 personer som för- värvsarbetade inom byggverksamheten år 2008. Fördelningen män och kvinnor var 93 respektive 7 procent. Det gör byggverksamheten till en synnerligen enkönad bransch där kvinnorna är en outnyttjad resurs. År 1993 var det faktiskt en större andel kvinnor i branschen än halvannat decennium senare.

Byggverksamheten stod för knappt 7 procent av de förvärvsarbetande med arbetsplats i länet. Antalet förvärvsarbetande inom byggverksamheten minskade i bör- jan av 2000-talet, men har därefter ökat kontinuerligt. Den största sysselsättnings- ökningen skedde åren 2005 – 2008 och blev då drygt 1 000 personer.

Andelen unga, 16 – 24 år är närmare 14 procent och andelen äldre 60+ år är drygt 12 procent, varav närmare 3 procent är 65 år eller äldre. Inom byggverksamheten bedöms åldersavgångarna bli ca 2,3 procent i snitt per år fram till 2014.

Byggverksamheten räknar med en fortsatt bra efterfrågan. Framtidstron har ökat vid varje prognostillfälle från och med hösten 2009. Det närmaste halvåret förväntas efter- frågan bli till största delen oförändrad men på sex till tolv månaders sikt räknar mer än hälften av de intervjuade arbetsställena med en ökad efterfrågan. Försiktigheten det när- maste halvåret kan antas hänga ihop med vintersäsongen.

Kapacitetsutnyttjandet inom bygg är högst bland de näringsgrenar som beskrivs i denna prognos. 83 procent av arbetsställena kan maximalt öka produktionen med 10 procent innan de blir tvungna att rekrytera och mer än en tredjedel kan inte öka något alls utan rekrytering.

Det är svårt att rekrytera framför allt hög- utbildade tjänstemän men även byggnads- plåtslagare.

Sysselsättningen bedöms ha ökat relativt kraftigt det senaste året och beräknas öka ytterligare något till slutet av år 2011.

Privata tjänster

Under privata tjänster redovisas här handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finans- och försäkrings- verksamhet, fastighetsverksamhet, kulturella och personliga tjänster samt företagstjänster.

Handeln hade drygt 15 000 förvärvsarbe- tande år 2008. Kvinnornas andel var 42 procent och männens följaktligen 58 procent.

Handeln stod för 12 procent av samtliga för- värvsarbetande. Det har skett en stark utveckling av sysselsättningen inom handeln under 2000-talet Det var uppåt 2 000 fler sysselsatta år 2008 mot år 2000.

Andelen unga 16 - 24 år inom handeln totalt, uppgår till drygt 17 procent och andelen äldre, 60+ år till närmare 10 procent. Ung- domarna återfinns framför allt inom detaljhandeln där deras andel är drygt 23 procent.

Detaljhandeln är och har länge varit en in- gång till arbetslivet för ungdomarna. Där sker också en omsättning av personal vilket med- för att fler ungdomar kommer i rotation.

Inom handeln bedöms åldersavgångarna bli ca 1,9 procent i snitt per år fram till 2014.

Handeln har en positiv framtidstro och räknar med ökad efterfrågan såväl på kortare som längre sikt. Mest positiv är man vad gäll- er de närmaste sex månaderna vilket kan antas hänga ihop med julhandeln.

(9)

Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut, det är ungefär lika stor andel som inte kan öka alls som de som kan öka mer än 30 procent innan de måste rekrytera. Den absolut största andelen, närmare hälften, har ändå en viss överkapacitet. Der finns också ett antal undersysselsatta som vill ha utökad arbetstid.

Inga särskilda bristyrken har noterats.

Sysselsättningen bedöms ha ökat och för- väntas öka ytterligare till slutet av år 2011.

Transport sysselsatte 6 300 personer år 2008. Det var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Det är ungefär samma för- delning som inom industrin. Tittar vi på åkerinäringen så är fördelningen 9 respektive 91 procent. Det är den mest enkönade näringen efter byggnadsverksamheten.

Transport stod för 5 procent av samtliga förvärvsarbetande.

Under 2000-talet har antalet förvärvs- arbetande ökat stadigt inom transport, från år 2000 till år 2008 med cirka 600 personer.

Andelen unga 16 - 24 år inom transport totalt, uppgår till knappt 12 procent. Ande- len äldre, 60+ år uppgår till 13 procent, varav närmare 4 procent är 65 år eller äld- re. Bland landtransportföretagen, där åke- rinäringen är störst, uppgår andelen 60+

år till 16 procent varav 5 procent är 65+ år.

Ungdomarnas andel är här 9 procent. Här är kvinnorna en outnyttjad resurs.

Inom transport som helhet bedöms ål- dersavgångarna bli ca 2,5 procent i snitt per år fram till 2014.

Den förväntade efterfrågan det närmas- te halvåret ser positiv ut. Hälften räknar med en ökad efterfrågan. På 6 – 12 måna- ders är det något färre som räknar med fortsatt ökning utan efterfrågan bedöms bli oförändrad.

Kapacitetsutnyttjandet är högt Nära 70 procent kan öka maximalt 10 procent utan rekrytering. En fjärdedel kan inte öka alls utan att rekrytera.

Det uppges råda viss brist på erfarna yr- keschaufförer (lastbil/långtradare).

Sysselsättningen bedöms ha ökat och förväntas öka ytterligare till slutet av år 2011.

Hotell och restaurang sysselsatte drygt 3 000 personer år 2008 vilket var 2,4 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Hotell med restaurangverksamhet domineras av kvinnorna som utgör 73 procent mot män- nens 27 procent. Inom ren restaurangverksamhet är könsfördelningen helt jämn. Cen- tralkök för skola och omsorg domineras också helt av kvinnorna, förhållandet är 90 – 10.

Antalet förvärvsarbetande är dock mycket litet.

Hotell och restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Den största andelen unga 16 - 24 år åter- finns också här. De utgör knappt 33 procent.

Andelen äldre 60+ år, utgör drygt 4 procent.

Det medför också att åldersavgångarna be- döms bli låga, 0,6 procent i snitt fram till år 2014.

Under perioden 2000 – 2008 har antalet förvärvsarbetande ökat med cirka 800 personer.

Det närmaste halvåret präglas av försiktig- het beträffande förväntad efterfrågan. Men på längre sikt blir optimismen större, 70 procent räknar med ökad efterfrågan på 6 – 12 måna- der framåt.

Det finns visst utrymme att öka sina tjäns- ter utan att behöva rekrytera. Någon brist på erfarna kockar uppges.

Sysselsättningen bedöms ha ökat och för- väntas öka ytterligare till slutet av år 2011.

Information och kommunikation, fi- nans- och försäkringsverksamhet, fas- tighetsverksamhet samt kulturella och personliga tjänster redovisas här tillsam- mans.

Det var nära 10 600 personer som för- värvsarbetade i ovanstående näringsgrenar år 2008, vilket tillsammans utgjorde drygt 8 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet.

Totalt sett var könsfördelningen förhållande- vis jämn, 45 procent kvinnor och 55 procent män. Vid en närmare titt på de ingående när- ingsgrenarna var könsskillnaden störst inom information och kommunikation samt fastighetsverksamhet. Det är männen som utgör störst andel.

(10)

Andelen yngre 16 – 24 år utgör drygt 7 procent och andelen äldre 60+ år nära 15 procent. Störst andel yngre återfinns inom kulturella och personliga tjänster och störst andel äldre inom fastighetsverksamhet - 21 procent, varav uppåt 6 procent är 65 år eller äldre.

Endast jord- och skogsbruket har större andel äldre. Kvinnorna kan här vara en outnyttjad resurs. Deras andel av de sysselsatta i fastighetsverksamheten är 34 procent.

Efterfrågan bedöms fortsätta öka under prognosperioden, dock i något mindre omfattning på 6 till 12 månaders sikt.

Kapacitetsutnyttjandet är högt, nära två tredjedelar av dem som medverkat i inter- vjuundersökningen kan öka sina tjänster maximalt 10 procent.

Brist på arbetskraft upplevs företrädes- vis inom information och kommunikation och då handlar det om IT-specialister av olika slag och är aktuellt lokalt i Örebro i första hand.

Företagstjänster sysselsatte närmare 11 500 personer år 2008 vilket var nära 9 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Könsfördelningen är mycket jämn, med 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Andelen yngre, 16 – 24 år ligger på samma nivå som inom handeln, 17 procent. Andelen äldre, 60+ år är 11 procent.

Åldersavgångarna begränsas till knappt 2 procent i snitt fram till år 2014.

Branschen har haft en stark utveckling under 2000-talet. Under perioden 2000 till 2008 har antalet förvärvsarbetande ökat med cirka 3 000 personer. Framtids- tron är mycket stark och en fortsatt ökad efterfrågan förväntas. Det finns visst utrymme att öka något innan ytterligare re- kryteringar blir nödvändiga.

Sysselsättningen har ökat och förväntas öka ytterligare till slutet av nästa år.

Privat vård och omsorg har haft en stark utveckling i länet. Det närmste halv-

året förväntas efterfrågan ligga kvar på en oförändrad nivå för att därefter öka något

Kapacitetsutnyttjandet är mycket högt. Om efterfrågan stiger på sikt så kommer behovet av arbetskraft att öka. År 2008 var det ca 2 000 som förvärvsarbetade inom den privata vård och omsorgen.

Viss brist på arbetskraft föreligger och gäll- er samma yrkesgrupper som inom offentlig vård och omsorg. Det som är svårast att rekrytera är läkare och specialistsjuksköterskor.

Offentliga tjänster

Offentliga tjänster sysselsatte cirka 43 000 personer år 2008, vilket är en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande i länet. Drygt hälften, ca 21 000, återfanns inom vård och omsorg.

Inom offentliga tjänster som helhet domi- nerar det kvinnliga könet. 3 av 4 är kvinnor.

Minst könsskillnad är det inom offentlig för- valtning och störst inom vård och omsorg, där hela 84 procent är kvinnor.

Andelen yngre 16 – 24 år är endast drygt 5 procent. Andelen äldre 60+ år är drygt 14 procent. Inom offentlig förvaltning finns det färre än 10 ungdomar under 25 år per 100 äldre, 60+ år. Det avspeglas i de förväntade åldersavgångarna., som är drygt 3 procent i snitt per år fram till 2014 inom offentliga tjänster som helhet.

Under åren 2000 – 2008 ökade antalet för- värvsarbetande inom offentliga tjänster med cirka 10 procent.

Efterfrågan ser nedåtgående ut för utbild- ningsväsendet, medan barnomsorgen är lite mer positiv. Majoriteten inom de olika verk- samheterna räknar dock med en oförändrad efterfrågan.

Brist på arbetskraft uppges bland annat vad gäller läkare, vissa specialistsjuksköters- kor och förskollärare.

Sysselsättningen är i princip oförändrad och förväntas förbli så även under 2011.

(11)

Utbudet av arbetskraft

Befolkningsutveckling

Länets befolkning i åldrarna 0 – 100+ år uppgick till 278 882 personer vid utgången av år 2009 och är jämt fördelad på män och kvinnor. Befolkningen i Örebro län har ökat för varje år de senaste fem åren. Mellan 2008 och 2009 blev ökningen 1 150 personer. Sett till 10-årsklasser så återfanns den högsta ökningen i antal hos personer 61 – 70 år. En naturlig ökning med tanke på 40-talisternas stora antal.

Antalet personer i så kallad yrkesaktiv ål- der (20 – 64 år) ökade med blygsamma 115 personer och uppgick år 2009 till 160 032 personer.

Försörjningskvoten, (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolk- ningen/befolkningen 20 – 64 år) uppgår till 1,74. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,74 personer förutom sig själv.

Den demografiska effekten kommer inte att påverka utbudet av arbetskraft under prognosperioden i någon större omfattning vad gäller antalet. Det sker dock en förskjutning på så sätt att de svenskfödda i arbetskraften minskar och de utrikesfödda ökar. Sedan år 2006 har antalet svenskfödda i arbetskraften minskat med i snitt 600 personer per år och under samma tid har utrikesfödda i arbetskraften ökat med i snitt 500 personer per år.

En ökning som dock tenderar att mattas av de kommande åren.⁸

Arbetskraften

I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslö- sa. De som varken är sysselsatta eller arbets- lösa ingår alltså inte i arbetskraften. Dit hör bland annat pensionärer, hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete.

Tredje kvartalet i år ingick 80 procent av befolkningen 16 – 64 år i arbetskraften.⁹ Andelen bland männen var 84,7 procent och bland kvinnorna 75,3 procent. Kvinnornas andel var den lägsta i landet. Sett till båda könen var det följaktligen 20 procent som stod utanför arbetskraften.

8 Ura 2010:6 Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län

(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)

9 SCB, AKU, Grundtabeller kvartal

Det finns många olika sätt att öka arbets- kraftsdeltagandet. Inget sätt löser ensamt den uppgiften utan det behövs ett arbete på bred front. En väsentlig uppgift är att öka utrikes- föddas deltagande i arbetslivet. Inte minst bland kvinnorna.

Den som vill fördjupa sig mer kan med fördel ta del av arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen.¹⁰

Ohälsa

Ohälsotalet¹¹i Örebro län var 33,8 i oktober i år. Det har minskat successivt för varje år. I december förra året var ohälsotalet 37,5.

Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. I oktober i år var ohälsotalet 40,5 för kvinnorna och 27, 2 för männen.

De nya reglerna inom sjukförsäkringen innebär att de som förbrukat maximalt antal dagar med ersättning förs över till arbetsför- medlingen och blir då ett tillskott till den officiella arbetskraften. Cirka 1 500 bedöms föras över i år och cirka 600 år 2011.

Utbildning

Antalet högskolenybörjare hemmahörande i länet var hösten 2009 cirka 1 700. Det var 300 fler än året innan. I och med att konjunkturen förbättrats så bedöms antalet nybörjare denna höst ha minskat med 400 personer.

En ny läkarutbildning kommer att starta i länet. Det är Örebro Universitet som fått sin ansökan beviljad. Första start sker våren 2011 och omfattar 60 platser. Något som på längre sikt kan komma att underlätta rekryteringen av läkare i regionen.

Antalet heltidsstuderande inom den kom- munala vuxenutbildningen ökade också med cirka 300 från hösten 2008 till 2009 men bedöms ha minskat något till denna höst.

10 Ura 2010:5 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv

11 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjuk- penning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod.

Källa: Försäkringskassan

(12)

12 Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län

Arbetslöshet och programinsatser

Arbetslösheten¹² uppgick till 5,0 procent fjärde kvartalet 2007. Det var ett mycket gynnsamt år då det mesta såg ljust ut.

Samma kvartal år 2008 hade arbetslösheten ökat till 5,4 procent. Då befann vi oss mitt i finanskrisen och en stark varselvåg sköljde över hela landet.

Effekten av detta började visa sig år 2009.

Det fjärde kvartalet hade arbetslösheten ökat till 8,2 procent. Arbetsförmedlingen hade då successivt ökat programinsatserna under hela året. Det fjärde kvartalet 2009 utgjorde deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd 42 procent av samtliga arbetslösa.

Fjärde kvartalet i år bedöms arbetslösheten ha minskat till 7,5 procent. Det är en minskning med 1 300 personer. Under det kommande året bedömer vi att arbetslösheten minskar med ytterligare 1 100 personer vilket kommer att ge en arbetslöshet på 6,9 procent sista kvartalet år 2011.

12 Arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som andel av befolkningen 16 – 64 år

Tabell 6: Arbetslösa och deltagare i arbetsmark- nadspolitiska program med aktivitetsstöd

Arbetslösa inkl deltagare i program med aktivitetsstöd

Antal Diff. % 2009 kv 4 14 493

2010 kv 4 13 200 - 8,9 % 2011 kv 4 12 100 - 8,3 %

(13)

Arbetslöshetens struktur

Arbetslöshetens struktur som den är be- skriven i nedanstående tabell indikerar vilka grupper som har en längre väg till arbete. Vid jämförelse mellan länet i år och förra året går det exempelvis att se att ar- betslösa med lägre utbildning har fått en ökad andel av arbetslösheten. Andelen

äldre arbetslösa har också ökat liksom kvinnornas andel. Männens andel av ar- betslösheten har minskat vilket stämmer bra med det faktum att det skett en åter- hämtning inom de typiskt manliga bran- scherna.

Tabell 7: Arbetslöshetens struktur

Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal 3 2009 och 2010 för länet och kvartal 3 2010 för kommunerna och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar – ej av totalen

Långtids- arbetslösa

Utbildningsbakgrund

Kommun Kvin-

nor

Män Unga -24 år

Äldre 55- år

Funk- tions- hind-

rade Utri- kes- födda

Alla Unga Grund- skola

Gymna- sium

Hög- skola

Askersund 52 % 48 % 32 % 18 % 11 % 8 % 23 % 13 % 27 % 55 % 17 % Degerfors 55 % 45 % 30 % 18 % 14 % 17 % 22 % 6 % 29 % 59 % 12 % Hallsberg 50 % 50 % 30 % 16 % 12 % 22 % 22 % 15 % 31 % 56 % 13 % Hällefors 45 % 55 % 30 % 19 % 13 % 25 % 22 % 7 % 24 % 61 % 14 % Karlskoga 44 % 56 % 27 % 15 % 11 % 22 % 22 % 6 % 30 % 55 % 15 %

Kumla 51 % 49 % 21 % 22 % 16 % 25 % 27 % 5 % 35 % 52 % 13 %

Laxå 46 % 54 % 25 % 13 % 12 % 18 % 19 % 5 % 23 % 66 % 11 %

Lekeberg 51 % 49 % 28 % 15 % 14 % 7 % 23 % 7 % 29 % 53 % 18 %

Lindesberg 55 % 45 % 27 % 20 % 11 % 18 % 31 % 16 % 32 % 54 % 14 % Ljusnarsberg 46 % 54 % 29 % 18 % 17 % 15 % 27 % 15 % 32 % 53 % 16 %

Nora 48 % 52 % 26 % 18 % 11 % 19 % 25 % 15 % 27 % 55 % 19 %

Örebro 44 % 56 % 33 % 18 % 10 % 38 % 32 % 14 % 29 % 49 % 22 %

Länet i fjol 42 % 58 % 27 % 13 % 11 % 27 % 29 % 17 % 28 % 54 % 18 % Länet 47 % 53 % 27 % 15 % 13 % 29 % 28 % 19 % 30 % 52 % 18 % Riket 47 % 53 % 24 % 15 % 15 % 31 % 29 % 11 % 27 % 50 % 24 %

(14)

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Utmaningarna på arbetsmarknaden är många och komplexa. En stor utmaning i sig är något egentligen väldigt grund- läggande, att arbetsgivarna ska få rätt kompetens i rätt tid och att tider utan arbete ska minimeras.

Möjligheterna för personer med mindre goda förutsättningar att få arbete behöver förbättras. Oavsett konjunktursvängning- arna har arbetsmarknadens krav på arbetskraften förändrats under en längre tid. Så kallade enklare jobb har antingen rationaliserats bort eller utvecklats till att bli allt mer avancerade och kräva ökad kompetens. Det medför att det successivt har blivit allt viktigare med utbildning och inte minst med utbildning som ger den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar.

I de flesta fall räcker det inte heller med formell utbildning. Erfarenhet och social kompetens är också väsentliga bitar. Dessa egenskaper kan faktiskt inom vissa yrken ersätta formell utbildning.

I tabell 7 på föregående sida ser vi hur stor andel av arbetslösheten som återfinns bland ungdomar och utrikesfödda, varför dessa grupper belyses särskilt här.

Ungdomar

När det gäller ungdomar måste det säker- ställas att de har en bas att utgå från för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Därför utgör ungdomar som saknar gymnasieutbildning och/eller kanske inte har slutbetyg från grundskolan en utmaning för alla parter.

Andelen elever som slutade grundskolan läsåret 2009/10 och hade gymnasiebehö- righet uppgick till 83,4 procent.¹³ Det är den lägsta andelen i landet. Andelen ny- börjare i gymnasiet år 2008 som avbru- tit/gjort studieuppehåll i sina studier mellan oktober 2008 och oktober 2009 var 3 procent i länet.¹⁴

13 Källa: Skolverket, Skolor och elever i grundskolan läsår 2009/10, uppgift på länsnivå, tabell 1.

14 Källa: Skolverket, Skolor och elever i gymnasie- skolan läsår 2009/10, uppgift på länsnivå, tabell 4.

Utrikes födda

Att vara född i ett annat land och kunna sitt modersmål från grunden och att dessutom känna sitt födelselands kultur, är en bra merit i sig som ofta glöms bort. Utrikes födda kommer att utgöra en allt större del av arbetskraften. Det är avgörande att vi tar tillvara den resursen, som i dagsläget är alldeles för underutnyttjad.

Exempelvis förvärvsarbetade 81 procent av den svenskfödda befolkningen i åldrar- na 20 – 64 år 2008. Detta kan jämföras med 65 procent av födda i övriga Norden och 55 procent av dem födda utanför Nor- den. Bland födda utanför Europa uppgick andelen till 49 procent.¹⁵

I sammanhanget bör nämnas att år 2008 hade 31 procent av den svenskfödda befolkningen 20 – 64 år en eftergymnasial utbildning, 22 procent av de födda i övriga Norden och 30 procent av de utomnor- diskt födda.

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ta över ansvaret för att samordna eta- bleringsinsatserna för nyanlända invand- rare från och med den 1 december. En utmaning som blir intressant att följa.

Kvinnor

Kvinnornas deltagande i arbetskraften behöver öka. Inte minst bland kvinnor födda utanför Sverige. Som framgår i av- snittet om näringsgrenar och yrken så finns det branscher som är mycket mans- dominerade och också har en stor andel äldre. Att stimulera en uppluckring av tra- ditionella yrkesval skulle gynna sådana branscher.

15 SCB, RAMS (nattbefolkning 20 – 64 år) år 2008

(15)

Yrkesbarometer

Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken.

Bristyrken

Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, maskin CNC-operatörer Förskollärare Läkare Svetsare Verktygsmakare

IT-specialister (webdesign, projektledare, IT-arkitekt m fl) Specialistsjuksköterskor

Överskottsyrken Barnskötare

Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare

Parkarbetare Personliga assistenter Truckförare

Vaktmästare Vårdbiträden

Fakta om prognosen

Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsstäl- len med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsstäl- lenas storlek och län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påver- kar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbets- förmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 16 500 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Örebro län var näringslivsurvalet drygt 500 arbets- ställen och svarsfrekvensen blev 76 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Ar- betsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare.

Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än under föregående intervjuundersökning.

(16)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 förÖrebro län

(17)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Örebro län

Prognosen 2010 - 2011

är hösten prognos för arbetsmarknaden i Örebro län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarkna-

den. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras.

Ansvarig utredare: Bitte Lyrén

En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida www.arbetsformedlingen.se

under fliken Om oss/Statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län.

För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning, 010-486 90 45

(18)

Fakta om prognosen

Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år.

De arbetsställen som intervjuas utgör ett slump- mässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda.

Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län.

Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden.

De prognossiffror som presenteras är således Arbets- förmedlingens egna slutsatser angående den förvän- tade utvecklingen på arbetsmarknaden.

Eftertryck tillåten med angivande av källa