PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter
Västerbottens län 2011-2012
Bo Gustavsson
Text- och bildredigering Lars Pousette
Innehållsförteckning Sida
ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER ...3
SAMMANFATTNING...4
EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING ..6
NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN ...11
UTBUDET AV ARBETSKRAFT ...22
ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...24
ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR ...33
YRKESBAROMETER ...41
OM PROGNOSEN ...41
KÄLLOR ...42
DIAGRAMBILAGA ...43
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser
I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverk- samhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig tjänstesektor. Dessutom beskrivs befolkningsutveckling, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad bedöms stå inför.
Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbets- ställen inom, i stort sett, samtliga branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hös- ten 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.
Den period under vilket underlaget har inhämtats hör till de, ur ett ekonomiskt perspektiv, mest turbulenta och osäkra under många decennier varför de svar som inkommit samt de slutsatser som dras med det aktuella materialet som underlag får betraktas som de mest san- nolika men att verkligheten kan komma att ändra dessa.
Tack till arbetsgivare, arbetsförmedlare och alla andra som har medverkat i arbetet med pro- gnosen.
Definitioner
Arbetskraften: Till den registerbaserade arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. (Arbetsförmedlingens definition.)
Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i pro- gram med aktivitetsstöd, 16-64 år.
Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen beräknas kunna öka med befintlig perso- nal innan företag behöver öka personalstyrkan.
Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning.
Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.
Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmed- lingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:
1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadssta- tistik RAMS) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november.
2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie.
Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen.
”Totalt antal inskrivna arbetslösa”: Summan av antalet öppet arbetslösa och program- deltagare.
Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Sammanfattning
Den globala ekonomin återhämtade sig snabbt efter det stora fallet andra halvåret 2008 men sedan sommaren 2011 har utvecklingen åter vänt nedåt och situationen får betraktas som bekymmersam. Den svenska ekonomin växte mycket snabbt 2010 och har fortsatta att växa under de första tre kvartalen 2011. För 2012 beräknas en avsevärd minskning av tillväxten äga rum och utvecklingen därefter får, i skrivande stund, betraktas som högst osäker. Problem finns i vår omvärld och Sverige påverkas genom vårt stora beroende av omvärlden och den internationella ekonomiska utvecklingen. Flera länder i eurozonen har betydande problem och tillväxten i USA har ännu inte kommit igång trots, bland annat, massiva stimulanser från den amerikanska riksbanken.
För Västerbottens län ser perioden fram till och med 2012 betydligt sämre ut än för bara ett halvår sedan. Länet har emellertid en gynnsam näringslivsstruktur och många företag ligger långt framme när det gäller en fortsatt effektivisering av produktionen och därmed god inter- nationell konkurrenskraft. Investeringarna under den senaste nedgången har varit omfattan- de. Företagsnedläggningar, inte minst i Umeå, innebär att 2011 blir ett svagare år för länet än vad som annars hade blivit fallet.
Bygg- och anläggningssektorn beräknas ha en god beläggning utan större förändringar av antalets sysselsatta. Husbyggandet har ännu inte tagit förnyad fart, och i den rådande situa- tionen kan en uppgång komma att dröja avsevärt samtidigt som försäljning av nyproduktio- nen går trögt med hänsyn till den ekonomiska situationen. Två stora och långvariga vägpro- jekt i och runt Umeå beräknas ge anläggningsföretagen god beläggning under de närmaste åren. Fler infrastrukturprojekt diskuteras men besluten torde ligga år framåt i tiden.
Totalt beräknas antalet sysselsatta vara omkring 2 200 personer färre vid utgången av år 2012 jämfört med två år tidigare men 1 100 fler än vid utgången av 2009. Förutom inom verk- stadsindustrin kommer antalet sysselsatta att minska inom den offentliga tjänstesektorn.
Samtliga sektorer beräknas minska antalet sysselsatta men inom bygg- och anläggning samt inom utbildning samt vård- och omsorg beräknas minskningarna bli begränsade fram till slu- tet av 2012.
Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden riskerar trots ett minskat behov av arbetskraft att skapa problem även i Västerbottens län om inte en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och tillträder kan ske på ett systematiskt sätt.
Antalet sysselsatta minskar under 2012
Antalet sysselsatta 16-64 år i länet beräknas ha ökat med 3 200 personer under 2010 och öka med ytterligare knappt 800 personer under 2011 till 123 000 för att därefter minska un- der 2012 med 2 200 personer till omkring 120 800 personer i genomsnitt under fjärde kvarta- let.
Minskningen bedöms i första skedet drabba tillverkningsindustrin samt handel, hotell och restaurang samt offentliga tjänstenäringar. Inom bygg- och anläggningssektorn samt inom finans- och företagstjänster beräknas antalet sysselsatta endast minska svagt.
Arbetskraften minskar 2012
Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den stora avtappningen av arbetskraft som, under en följd av år, har pågått som en konsekvens av de mycket höga födelsetalen på 1940-talet. Pro- cessen fortsätter för i synnerhet svenskfödda där minskningen är tydlig under en lång tid framöver.
Tillskottet av utrikes födda är inte helt lätt att förutsäga men det kommer att vara otillräckligt för att
fylla luckan som svenskfödda lämnar. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydligt färre gör sitt inträde och detta kommer att pågå under lång tid. Under 2011 beräknas antalet personer i ar- betskraften öka med 200 personer medan minskningen under 2012 beräknas uppgå till 900 personer.
Västerbottens hör till de län som kommer att drabbas hårt men med någon fördröjning och sannolikt med något mindre dramatiska konsekvenser än i många andra län. För år 2010 beräknas en ökning av arbetskraften i länet med 2 150 personer och ökningen bedöms för 2011 bli 200 personer men för 2012 en minskning med 900 individer. Detta är en kombination av att befolkningen i åldersintervallet 16-64 år minskar samtidigt som färre söker sig till arbetsmarknaden när utsikten att få arbete minskar. Många bor i länet för att bedriva studier och är i arbetsför ålder men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning och som ett sätt att delvis finansiera sina studier.
Arbetslösheten ökar åter under 2012
Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog program med aktivitetsstöd blev år 2010 drygt 12 200 personer och fjärde kvartalet blev siffran 11 700. För år 2011 beräknas motsva- rande siffror bli drygt 10 800 respektive 11 000. Antalet personer totalt inskrivna arbetslösa har åter börjat öka under hösten 2011.
För 2012 beräknas en fortsatt ökning. Inledningsvis beräknas ökningen bli tydlig, med en kraftig ök- ning under andra kvartalet, för att senare avta men trots allt fortsätta i långsammare takt. Årsgenom- snittet bedöms bli 11 950 och för fjärde kvartalet knappt 12 350 personer. Eventuella avvikelser kom- mer att bero på den osäkra konjunkturutvecklingen samt på befolkningsförändringar.
Utmaningar på länets arbetsmarknad
Tillgodose arbetsgivarnas behov av tillräckligt kvalificerad arbetskraft oavsett konjunk- turläge.
Säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft i allmänhet och i framtidsbranscher som IT, energi, miljö och högteknologisk industri i synnerhet. Dessa sektorer bedöms bli grundpelarna i Västerbotten i framtiden.
Bevaka utvecklingen för utsatta grupper på arbetsmarknaden såsom ungdomar, utrikes födda, korttidsutbildade, äldre över 55 år samt personer med funktionsnedsättning som utgör hinder för arbete. Vid behov föreslå, och i mån av möjlighet vidta, åtgärder i syfte att underlätta återgång i arbete för personer i dessa grupper. Situationen för i synnerhet unga kvinnor, utrikes födda, bör uppmärksammas särskilt.
Motverka regionala obalanser avseende möjligheten till försörjning genom eget arbete.
Gruvprospektering och avverkning av skogsråvara är två viktiga försörjningskällor i in- landet. Konjunkturförändringar har visat ett tydligt samband med befolkningsutveck- lingen.
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling
Efterfrågan på arbetskraft ökade betydligt hösten 2009 vilket hade sin orsak i den för- bättrade världskonjunkturen. För ett litet exportberoende land som Sverige är detta den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning samtidigt som rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Under de senaste månaderna har trenden mot en ökning inte varit lika stark vilket förklaras av osäkerheten om vart den globala konjunkturen är på väg.
Det senaste halvåret blev genomgående sämre än förväntningarna från vårens under- sökning. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats avsevärt för den kommande sexmånadersperioden, med utbildning inom privat sektor samt gruvverk- samhet som enda undantag, men förstärks därefter åter något under det sista halvåret av prognosperioden. Totalt har 146 av de 502 intervjuade företagen som har besvarat frågan denna höst bedömt att efterfrågan på produkter och tjänster kommer att öka på 6-12 månaders sikt och i tabell 1 nedan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Mer än hälften av företagen har svarat att orderingången beräknas bli ”Oförändrad”, på en lägre nivå, under andra halvåret 2012.
Den tydligaste sänkningen av stämningsläget beräknas ske inom tillverkningsindustrin, och då i synnerhet inom verkstadsindustrin, inom bygg- och anläggningsverksamheten samt inom information och kommunikation. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast inom den privata tjänstesektorn samt inom industrin.
En genomgång av arbetsgivarnas bedömningar på 6 till 12 månaders sikt med start hös- ten 2001 visar att orderingången genomgående har bedömts bli bättre av omkring 45 procent av samtliga intervjuade företag1 Undantag är hösten 2001, våren 2002, våren 2005 och våren 2008 då andelen stannade vid 30 procent. Den lägsta noteringen, 2,3 procent, avser hösten 2008. Det framstår i efterhand tydligt att företagen kände av att en nedgång nalkades men få, om någon, kunde ana styrkan i nedgången som dessbättre blev kortare än befarat. Även denna höst är optimismen påtagligt lägre än vid de två senaste prognostillfällena. Genomsnittet för de senaste elva höstprognoserna är 34,4 och för samtliga 21 observationer är genomsnittet 36,4.
1 En siffra som anger andelen som bedömer en fortsatt ökning minus andelen som bedömer att marknadsutsikterna leder till en försvagad orderingång.
Tabell 1: Andel av arbetsställen i Västerbottens län som bedömer ökning av efter- frågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal).
Senaste 6 månaderna
Kommande 6 månaderna
6-12 månader framöver
Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst NÄRINGSGREN
2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011
Jord- och skogsbruk 26 16 13 15 16 9 35 3 19
Byggnadsverksamhet 34 17 37 -14 60 3 29 32 25
Industri 49 45 32 33 58 -5 42 49 13
Privata tjänster 38 36 34 39 50 29 48 48 31
Totalt 36 30 29 26 45 12 40 37 22
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Generellt sett har optimismen bland företagen i Västerbottens län varit något mera be- gränsad än i riket under hela mätperioden och det gäller i synnerhet de senaste fyra mättillfällena. Det bör nämnas att värdet för näringslivet i riket denna höst är 13,5 me- dan det för företagen i länet är 21,5. Sannolikt har företagen i landets norra delar ännu inte känt av konsekvenserna av den ekonomiska nedgången lika tydligt som företag i landets södra delar
Lediga platser
År 2007 var ett mycket bra år på länets arbetsmarknad med en stark ökning av antalet sysselsatta och med många nyanmälda lediga platser. Dock fanns då fortfarande ett tydligt inslag av dubbelräkning av vissa platser vilket gör att full jämförbarhet bakåt inte kan uppnås. Detta inslag är emellertid inte längre lika starkt vilket innebär att den uppgång med knappt 30 procent under det tredje kvartalet 2011 jämfört med samma period förra året kan betraktas som tämligen säker men oväntad med tanke på den osäkra ekonomiska situationen.
Den starkaste uppgången i branscher med detta större antal platser har skett inom vård och omsorg samt utbildning. Inom privat sektor noteras en ökning av antalet nyanmäl- da platser inom transportsektorn men i övrigt i huvudsak minskningar. Bland yrken har den största uppgången ägt rum inom specialistyrken samt inom hantverksyrken inom bygg- och anläggningsverksamhet. Det enda yrkesområde där efterfrågan har minskat är inom service, omsorg och försäljning. Bedömningen är att ökningen av an- talet lediga platser kommer att avta inom kort samt att efterfrågan på specialister kommer att öka ytterligare under prognosperioden och därefter samt att en minskning av platser utan särskilda krav på yrkesutbildning kommer att ske.
Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2011, Västerbottens län.
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden
Kapacitetsutnyttjande
Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket man kan öka sin pro- duktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. Frå- ga ställs även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Huvudmotivet är att ge Arbetsförmedlingen en möjlighet till planering och framförhållning samt att ge ar-
betssökande information om utsikterna för olika yrken, inte minst om val av utbild- ningsinriktning är aktuell. I mån av behov och möjlighet kan arbetsmarknadsutbildning ofta vara ett lämpligt alternativ.
Denna höst svarar en femtedel av företagen att man inte kan utöka produktionen över huvud taget utan att rekrytera och knappt två tredjedelar kan öka produktionen med högst 10 procent. Inom jord- och skogsbruk har nära fyra av tio företag svarat att man inte kan öka produktionen utan rekrytera och motsvarande siffra för bygg- och anlägg- ningssektorn är 43 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger denna gång 16 procent av företagen att rekrytering kan bli aktuell inom kort, en siffra som väntas sjunka ytter- ligare. Inte inom någon bransch bedöms behovet av andra än specialister med nyckel- kompetens bli akut under prognosperioden beroende på marknadssituationen. Höstens totalsiffra, 66 procent, är något lägre än såväl våren 2011 som hösten 2010 och något högre än genomsnittet för de senaste 21 prognoserna, 64,7 procent. De högsta notering- arna avser våren 2005 med 73,8 procent och våren 2008 med 74 procent medan den lägsta noteringen gäller våren 2009 med 57,8 procent.
Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn
Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket arbetsställena kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv.
NÄRINGSGREN 0 procent 1-10 procent 11-30 procent
mer än 30 procent
Jord- och skogsbruk 38 41 9 13
Byggnadsverksamhet 43 43 12 2
Industri 16 53 25 7
Privata tjänster 12 41 33 13
Totalt 20 46 25 9
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Rekryteringsproblem
Av samtliga företag som ingår i underlaget har 84 procent, 422 av 502, besvarat frå- gan om man har haft problem att hitta personal med önskad kompetens som kan orsaka produktionsbortfall vilket i så fall kan vara skadligt för hela samhällsekonomin. I tabell 3 redovisas andelen av svarande företag som har haft denna typ av problem under de senaste tre prognostillfällena.
Som framgår har de förändrade förutsättningarna ännu inte påverkat andelen företag med svårigheter nämnvärt och en fjärdedel av de 422 arbetsställen som har besvarat frågan har haft problem att hitta lämplig personal. Den situation som illustreras har sannolikt även nära beröringspunkter med den pågående generationsväxlingen och att antalet tillträdande på arbetsmarknaden minskar.
Problemen har ökat inom bygg- och anläggningssektorn där de tydligaste problemen återfinns denna höst. Inom ”privata tjänster” är spridningen stor mellan olika branscher där hotell- och restaurang har de största problemen och de minsta återfinns inom han- del och övrig service.
Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent), Västerbottens län.
NÄRINGSGREN Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011
Genomsnittligt bristtal, våren 2007-hösten 2011
Jord- och skogsbruk 8 10 25 14
Byggnadsverksamhet 37 29 43 23
Industri 24 20 22 17
Privata tjänster 15 21 26 14
Offentliga tjänster 28 25 23 25
Totalt 24 23 25 18
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Varsel
Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren 2008 och 2009 stannade antalet varsel för helåret 2010 vid knappt 1 300 och för perioden januari till och med oktober i år har 771 personer berörts av varsel om uppsägning. Motsvarande siffra för samma period 2010 var 1 210 vilket innebär en kraftig minskning hittills i år.
Enligt det historiska mönstret skulle en stor andel av varsel under några år som följer en kraftig konjunkturnedgång drabba offentligt finansierad verksamhet. Detta gäller relativt sett även för innevarande år men antalet varslade personer är lågt att inga långt- gående slutsatser kan dras. Knappt 15 procent av samtliga varsel härrör från offentlig verksamhet och därtill nästan uteslutande från primärkommunerna.
Inom privat sektor dominerar fortfarande tillverkningsindustrin, främst gummi- och plastindustrin samt verkstadsindustrin, främst
maskinindustrin. Även inom trävaruindustrin har varsel förekommit. Därnäst följer trans- portsektorn samt fastighets- och resetjänster.
Antalet varslade bedöms bli lägre i år än under 2010 även om en ökning noteras på senare tid.
För perioden till och med december 2012 be- räknas varselstrukturen förändras i riktning mot fler varsel från verkstadsindustrin under förutsättning att konjunkturutvecklingen följer det nuvarande mönstret. Antalet varslade inom offentlig verksamhet förväntas öka. En av orsa- kerna är att det nya skatteutjämningssystemet kommer att försämra landstingets ekonomi under en följd av år. I bästa fall kan den förvän- tade personalminskningen ske genom att vakanser inte återbesätts.
Tabell 4: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen
År Antal varslade
2002 1 513
2003 1 215
2004 1 123
2005 692 2006 923 2007 677
2008 3 132
2009 3 415
2010 1 286
2011 (t.o.m. okto-
ber) 771
Näringsgrenar och yrken
Under 2010 återhämtade främst tillverkningsindustrin en betydande del av den sysselsättning som gick förlorad i samband med den kraftiga nedgången före och under sommaren 2008. Den bästa utvecklingen under 2011 förväntas äga rum inom den pri- vata tjänstesektorn men samtliga delar av den privata sektorn beräknas ha positiv utveckling under innevarande år. Inom finans- och företagstjänster och inom bygg- och anläggning beräknas nedgången bli begränsad. Även inom transportsek- torn bedöms sysselsättningen minska under nästa år som en konsekvens av den mins- kade aktiviteten inom industrin samt att konsumenterna kommer att minska sina inköp, dock inte av dagligvaror som livsmedel.
Inom “Privata tjänster” finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, ho- tell och restaurang, information och kommunikation samt “övriga tjänster”. Inte minst bemanningsföretagen har haft en god utveckling under åren 2010 och 2011 men ser inte den närmaste framtiden an med lika stor tillförsikt på grund av ett minskande personal- behov.
En viss, men svag, uppgång har skett inom bygg- och anläggningsverksamheten under de första tre kvartalen 2011 men betydligt svagare än för tillverkningsindustrin.
Antalet sysselsatta inom byggsektorn beräknas minska men svagt på grund av den höga aktiviteten avseende anläggning av vägar och annat. Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 beräknas ha effekt och detta är inräknat i de resultat som redovisas.
Även inom skogsbruket förväntas färre sysselsatta när konjunkturen nu förefaller förbli svag för sågverken som har haft det trögare än flertalet andra branscher och som inte har återhämtat sig lika snabbt efter nedgången 2008-2009. Totalt sett beräknas antalet sysselsatta inom privat sektor öka med 2 100 personer från kvartal fyra 2010 till motsvarande kvartal i år.
Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta minska under året, såväl inom primärkommunerna som inom landstinget. Även inom statlig verksamhet bedöms anta- let sysselsatta minska men underlaget denna gång är litet och bedömningen är något osäker. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet beräknas minska med omkring 1 200 personer i länet till och med fjärde kvartalet 2011.
Den post i statistiken som benämns ”Okänd verksamhet” beräknas minska svagt på grund av förbättringar i statistiken och uppgå till omkring 900 personer vilket ger en nettoökning med knappt 800 sysselsatta under 2011 till 123 000 i Västerbottens län i genomsnitt under fjärde kvartalet i år.
Under 2012 väntas antalet sysselsatta åter minska till följd av den internationella oron.
Från fjärde kvartalet 2011 till motsvarande kvartal nästa år beräknas en minskning av antalet sysselsatta ske inom samtliga branscher och över hela arbetsmarknaden i länet.
Detta gäller främst tillverkningsindustrin där den försvagade konjunkturen redan märks. Produktionsplaneringen revideras nedåt på många företag och planering finns på många håll för en minskning av antalet anställda.
Bedömningen är i skrivande stund högst osäker men minskningen av antalet sysselsatta i länet beräknas ligga omkring 2 200 personer till 120 800 fram till och med fjärde kvar- talet nästa år. Minskningen inom privat sektor bedöms bli omkring 1 700 personer och drabba samtliga branscher, dock främst exportföretag inom verkstads- och trävaru- industrin, och även företag inom den privata tjänstesektorn kommer att märka av en nedgång. Inom offentlig sektor beräknas minskningen, åtminstone tills vidare, bli begränsad eller omkring 400 personer. Politiska beslut återstår att fatta men eventuella avvikelser blir negativa vad avser antalet sysselsatta. Till detta kommer en beräknad minskning med 100 personer vars sektorstillhörighet inte har låtit sig bestämmas.
Sysselsättningen i länet
Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen i världen fortsätter att förbli mycket osäker beräknas sysselsättningen i Västerbottens län öka med 800 personer från fjärde kvartalet 2010 till och med årsskiftet 2011/2012. Detta motsvarar en ökning med 0,6 procent till omkring 123 000 personer. Osäkerhetsfaktorer är i huvudsak problemen i den s.k. ”Euro-zonen” med frågetecken kring det fortsatta samarbetet liksom i USA där politisk enighet inte kunde nås om hur de omfattande besparingarna ska genomföras.
Av den totala förändringen under prognosperioden förväntas en ökning äga rum mellan fjärde kvartalet 2010 och samma kvartal 2011. En minskning av sysselsättningen med omkring 2 200 personer beräknas ske från fjärde kvartalet 2011 till och med motsvaran- de kvartal 2012 vilket framgår av tabell 5 nedan.
Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan.
Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012
Jord- och skogsbruk
Byggnadsverksamhet
Industri
Privata tjänster
Offentliga tjänster
Totalt 800 -2 200
Källa: Arbetsförmedlingen
Jord- och skogsbruk
Inom jord- och skogsbruket har det senaste halvåret varit mindre tillfredsställande än förväntat från våren 2011 liksom jämfört med samma period bedömd hösten 2010. Net- totalet2 för den senaste sexmånadersperioden har minskat från 16,1 till 12,5. För ett år sedan var det 34,6 för samma period. Förväntningarna sjunker ytterligare, till 9,4, inför vintersäsongen medan optimismen åter stiger till 18,8 inför slutet av prognosperioden då en stor majoritet, 75 procent av de tillfrågade arbetsställena, bedömer att orderin- gången kommer att vara stabil men på en alltför låg nivå. Skogsråvara har många an- vändningsområden och priserna varierar. Medan massa- och pappersindustrin har en situation som är något otillfredsställande har trävaruindustrin ett avsevärt mera be- kymmersamt läge. Detta påverkar priserna på de olika kategorierna råvara. Kompetens- kraven för arbete inom skogsbruket ökar kontinuerligt till följd av teknikutvecklingen.
Lönsamheten för mjölkbönder har förbättrats något på grund av att priset på råmjölk har höjts vid flera tillfällen under det senaste året. Grisproduktionen har emellertid fort- farande en klart otillfredsställande lönsamhet. Nya EU-direktiv införs 2013 vilket be- döms kunna förbättra situationen för svenska grisproducenter. Ett antal grisproducen- ter har emellertid valt att avveckla verksamheten då lönsamheten har fortsatt att för- sämras. Risken finns att ytterligare fler grisbönder väljer att avveckla verksamheten.
Mycket höga krav ställs på producenter av griskött i Sverige vilket innebär höga export- priser vilket i sin tur leder till klart sämre möjlighet för avsättning även i Sverige. Pri- serna på livsmedel har stigit vilket beräknas leda till minskad försäljning sett över ett helt år.
Andelen nöjda skogsägare har dock aldrig tidigare varit högre enligt senast tillgängliga uppgifter. Svensk skog är till drygt hälften privatägd och två tredjedelar av skogsägarna i riket är nöjda med lönsamheten. I de nordliga länen uppgår andelen nöjda skogsägare till runt 70 procent. Viss brist råder på avbytare med tillräcklig kompetens och situatio- nen har gradvis försämrats sedan systemet med avbytare avvecklades. I första hand gäller bristen djurskötare.
Industri
Industrikonjunkturen förstärktes kraftigt under 2009 och 2010 på grund av den star- ka internationella konjunkturen men har mattas betydligt under första halvåret 2011 och nedgången fortsätter. Risk bedöms fortfarande finnas för en betydande avmattning till följd av den finansiella oron, främst kring några av länderna med euron som gemen- sam valuta, vilket avsevärt påverkar företagens benägenhet att anställa och varsel har nyligen offentliggjorts. Flertalet tillfälligt anställda bedöms inte få fortsatt anställning när nuvarande period avslutas.
Därtill kommer effekterna av de betydande investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen. Avsikten har varit, och är fortfarande, att minska behovet av att personal och att säkerställa att länets industriföretag kan fort- sätta att konkurrera på exportmarknaden. Exempel finns på företag som har investerat
2 Skillnaden mellan antalet företag som tror på en förbättring minus dem som som tror på en försämring.
så att 70 procent av personalstyrkan nu är tillräcklig för att upprätthålla en genomsnitt- lig produktionsnivå. Två större företagsnedläggningar i Umeå under 2011 påverkar an- talet sysselsatta ytterligare negativt. I Skellefteå har en stor investering i en ny kaldo- ugn nyligen avslutats vilket beräknas resultera omkring 40 varaktiga arbetstillfällen i produktionen.
Den tydligaste påverkan av den ekonomiska oron avser verkstadsindustrin som redo- visar en kraftig avmattning under det senaste halvåret. Fyra stora företag i Umeå-
regionen påverkas direkt av den vikande efterfrågan och den tidigare optimismen har på kort tid förbytts i dess motsats. Drygt tre fjärdedelar av verkstadsföretagen kan öka pro- duktionen med högst tio (10) procent innan rekryteringar bedöms bli nödvändiga. Un- der 2012 förväntas emellertid tillväxten bli negativ vilket även gäller ekonomin som hel- het. Bristen på insatsvaror är idag inte längre något problem för företagen inom till- verkningsindustrin sedan deras leverantörer nu har hunnit anpassa produktionstakten.
I samband med återanställningar och nyrekryteringar ägde en kompetensväxling rum så att arbetsstyrkans kvalifikationer bättre överensstämmer med den nya tekniken. En betydande andel av nya medarbetare har hyrts in, åtminstone inledningsvis, via beman- ningsföretag som idag kan framstå som förlorare när konjunkturen viker. Enligt uppgift avvaktar många företag i det längsta med att säga upp personal då man riskerar att för- lora värdefull kompetens för framtiden, i synnerhet i en tid då antalet tillträdande på arbetsmarknaden blir betydligt lägre än det antal som lämnar.
Klart fler än hälften, omkring 55 procent, av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar.
Detta ställer allt högre krav på god utbildning och arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta mycket kvalificerat och sådant att dessa betraktas som tjänstemän.
Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit ansträngd under en längre tid och läget såg ut att ljusna betydligt med stigande optimism som följd. För närvarande är optimismen åter begränsad på grund av den ekonomiska situationen.
Vårens händelser i Japan har haft betydelse för den uppgång som ägde rum under några månader tidigare i år. I Lycksele finns en stor leverantör av träprodukter till IKEA och man utökar för närvarande arbetsstyrkan med upp till 100 personer då produktionen ökar när IKEA minskar antalet leverantörer. Den starka kronan uppges vara en annan viktig orsak till avsättningssvårigheterna inom trävaruindustrin.
Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin.
-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70
Våren 2007
Hösten 2007
Våren 2008
Hösten 2008
Våren 2009
Hösten 2009
Våren 2010
Hösten 2010
Våren 2011
Hösten 2011 Nettotal
Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Massa- och pappersindustrin, som numera är av blygsam omfattning i länet, har haft en betydligt bättre situation men färska uppgifter tyder på att även massaindustrin nu har drabbats av de problem med avsättningen som pappersindustrin hade märkt tidiga- re. Förutom vikande efterfrågan spelar kronkursen stor roll för branscher inom skogs- industrin som helhet.
För livsmedelsindustrin ser läget ut att förbättras och priserna i dagligvaruhandeln förväntas stiga. Detta beräknas emellertid leda till minskade försäljnings- och produk- tionsvolymer på sikt men det är osannolikt att takten och styrkan i en sådan reaktion hinner få effekt redan innan utgången av 2011. Huvudorsaken är de stundande storhel- gerna då livsmedelsförsäljningen alltid är hög.
Gummi- och plastindustrin har haft stora svårigheter i likhet med all tillverkningsin- dustri men även här har utsikterna förbättrats något. En redan beslutad företagsned- läggning i norra länsdelen omvärderades och minskningen av antalet arbetstillfällen blev mindre än vad som ursprungligen var avsikten. I samma område finns verkstadsfö- retag med kvarstående problem trots omfattande investeringar och rationaliseringar.
Elektronikindustrin går fortfarande relativt bra.
I Malå har ett företag med sitt ursprung i Indien och Pakistan etablerat sig och är spe- cialiserat på reparation av stora gummidäck, framför allt inom gruvindustrin och inom skogsbruket.
Inom industrin råder brist på all högt utbildad och kvalificerad personal, i synnerhet ingenjörer, medan överskottet på operatörer inom gummi- och plast samt på montörer inom verkstadsindustrin kommer att öka till följd av minskad aktivitet i branschen i Västerbottens län.
Byggnadsverksamhet
Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år, till exempel byg- gandet av Botniabanan och uppförandet av ytterligare en stor byggnad vid universitets- sjukhuset i Umeå. Dessa projekt är nu avslutade även om kringarbeten fortfarande på- går. Det så kallade ”vägpaketet”, den nya dragningen av E12, har nu kommit igång i mindre skala efter flera år av väntan. Byggstarter sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2014. Dessutom pågår ett omfattande arbete med att dra E4 i en annan, sydöstligare, sträckning vilket beräknas ta ytterligare ett par år i anspråk.
I centrala Umeå pågår mycket omfattande infrastrukturarbeten som till stor del når sin kulmen under 2013 och skall vara färdiga inför kulturhuvudstadsåret 2014.
Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet.
-60 -40 -20 0 20 40 60 80
Våren 2007
Hösten 2007
Våren 2008
Hösten 2008
Våren 2009
Hösten 2009
Våren 2010
Hösten 2010
Våren 2011
Hösten 2011 Nettotal
Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Husbyggandet har inte tagit fart som förväntat och priserna på objekt som är till för- säljning sjunker. En ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett. Ytterligare bygg- starter är önskvärda för att täcka det växande behovet. Mindre företag har klarat låg- konjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft, och har fortfarande, betydelse för sysselsättningen. I Tärnaby-/Hemavanområdet pågår uppförandet av 24 nya områ- den och två hyreshus har färdigställts. I Lycksele byggs ett villaområde på Furuvik samt nya hyresfastigheter. Brist på bostäder råder även i Malå. För närvarande är svårighe- terna betydande att sälja nyproducerade bostäder som villor och i flerfamiljshus även i Umeåregionen.
Situationen för lärlingar är bättre än man kunde ha befarat, inte minst inom träområ- det. Kommande vår bedöms åter problem att uppstå hitta platser för att få den erfaren- het som efterfrågas av arbetsgivare. Företag inom el och ventilation har en god marknad men även här finns fler lärlingar än det finns lämpliga platser. Plattläggning är ett spe- cialområde som har, och har haft, god beläggning inte minst som en konsekvens av
ROT-avdraget. En alltför stor andel av utbildade inom ramen för byggprogrammet väl- jer inriktning mot trä där ett överskott har funnits i många år.
Det samlade värdet av igångsatta projekt har stigit kraftigt och en tydlig koncentra- tion finns till Umeå-regionen med betydligt mer än hälften av de samlade investeringar- na i länet. Stora aktörer inom husbyggnad och lokaler är Umeå kommun, AB Bostaden och Baltic-gruppen medan Trafikverket dominerar på anläggningssidan. Därtill kommer andra stora aktörer som Akademiska Hus i Norr AB och Lappland Goldminers som dock nyligen valde att avstår från att starta bryning av guld då halten i malmen bedömdes vara alltför låg.
Av större projekt kan nämnas uppförandet av ett större antal vindkraftverk på olika platser i länet, utbyggnad av produktionskapaciteten i Bolidens smältverk Rönnskär samt byggandet av en tunnel på den nya godsbangården i Umeå.
Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, genom gjutning av ett stort antal betongfundament och när det gäller distribution av den elektricitet som produceras. Därtill har marknaden för delar av ser- vicesektorn förbättrats märkbart där aktiviteten inom vindkraft är som störst. Markna- den för vindkraft förefaller att växa kontinuerligt och åtskilliga projekt pågår eller ligger i startfasen och nya ansökningar inkommer ofta till berörda myndigheter.
Privata tjänster
Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som, vid sidan av tillverkningsindu- strin, har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret 2009. Under 2010 ökade emellertid varken orderingången eller sysselsättningen lika starkt som förväntat.
Optimismen har avtagit betydligt för den närmaste sexmånadersperioden, såväl jämfört med i våras som hösten 2010. Nettotalen framgår av diagram 4 nedan och är 31 denna höst att jämföra med 48 i våras och 39 för ett år sedan. För den kommande 12-
månadersperioden är motsvarande siffror 31 respektive 50 och 48 vilket antyder att en betydande osäkerhet numera råder om utvecklingen på någon sikt. Endast för hösten noteras ett lägre värde än 31.
Inom detaljhandeln är optimismen tydligt vikande vilket förefaller befogat enligt se- nast tillgängliga uppgifter. Försäljningsvolymerna minskar trots den starka kronkursen men utbudet är stort och konkurrensen är hård. Det gäller inte minst området hem- elektronik men även vitvaror och andra sällanköpsvaror. Det finns emellertid en risk att konsumenterna blir ännu försiktigare till följd av den rådande oron inom, i första hand, eurozonen vilket snabbt skulle kunna leda till ytterligare minskande försäljning och lön- samhet.
Livsmedelshandeln bedöms vara på väg uppåt såväl när det gäller omsättningen som lönsamheten. En avgörande orsak är att många gärna betalar för råvaror av hög kvalitet och själva tillagar dem som alternativ till ett restaurangbesök. En motvikt är emellertid att resandet utomlands påverkas negativt av den ekonomiska oron och att ett restau- rangbesök istället kan sätta lite guldkant på tillvaron. Frågan ges stort utrymme i media och utvecklingen kommer att ha betydelse för konsumenternas möjligheter att köpa andra varor utan att hushållens skulder kommer att öka ytterligare vilket är ett bety- dande problem. I Umeå planeras för ytterligare utbyggnader och nyetableringar på de köpcentra som idag dominerar i kommunen. Därtill kommer i framtiden Entré Syd där IKEA kommer att vara helt dominerande. Stort intresse finns för andra etableringar i samma område men antalet inlämnade ansökningar förefaller än så länge hållas tillbaka av den rådande ekonomiska oron.
Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna.
Arbetsställen inom privata tjänster.
0 10 20 30 40 50 60 70
Våren 2007
Hösten 2007
Våren 2008
Hösten 2008
Våren 2009
Hösten 2009
Våren 2010
Hösten 2010
Våren 2011
Hösten 2011 Nettotal
Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssek- torn, har utvecklingen varit mycket stark under 2010 och under första halvåret 2011.
Inget av de i våras 58 intervjuade företagen trodde då på en nedgång under det närmas- te halvåret men av de 52 som denna höst har besvarat frågan anser att förväntningarna inte uppfylldes. Nettotalet för den kommande 6-månadersperioden är 36,5 att jämföra med 58,6 i våras och 46,9 hösten 2010. För den kommande 12-månadersperioden stiger nettotalet något till 38,5 men tre av företagen tror på en minskning. Hälften av företa- gen anger ”Oförändrat” vilket ligger mycket nära andelen de två senaste intervjutillfälle- na. Motsvarande siffra var för hösten 2010 49,0 och i våras var den 53,4.
Den största optimismen råder fortfarande inom ”Information och kommunikation”
som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. Antalet tillfrågade företag är ganska lågt men mönstret går igen. Knappt 53 procent är nettotalet och endast två av de tillfrågade företagen rapporterar en minskande orderingång under det senaste halvåret. Detta in- nebär en betydande nedgång från såväl våren som hösten 2010 då motsvarande siffror var 87,5 respektive 83,3 procent.
Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism3 är tydligt optimis- tiska inför framtiden och utgångsläget är fortfarande gott. I Umeå planeras påbyggnad
3 Även termen ”Upplevelsenäringarna” används på företag verksamma inom detta segment.
på två hotell för att öka kapaciteten och restaurangerna har fortfarande gott om kunder.
Konferensanläggningarna kände mer än många andra företag av den ekonomiska ned- gången åren 2008 och 2009 men upplever nu ett tryck och en efterfrågan som sällan tidigare. Därtill kommer den kraftiga expansionen i fjällvärlden med företrädesvis nors- ka kunder och Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 väcker förväntningar och förhopp- ningar.
I inlandet expanderar upplevelsenäringarna i Tärnaby-/Hemavanområdet kraftigt och nybyggnationen av stugor är omfattande. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien ökar fortfarande. I Malå har hotellen god beläggning till följd av utbyggnad av vindkraften. Det råder en säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden och frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polismyndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt.
Transportnäringen är ofta svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln. Omvandlingen av de stora centrallagren för livsmedel på området Klockar- bäcken i Umeå innebär bland annat att stora delar av produkter avsedda för dagligvaru- handeln i allt väsentligt kommer att finnas i lastbilar på väg istället för i stora lagerloka- ler. Detta bedöms öka behovet av transporter i någon utsträckning liksom behovet av kompetenta långtradarchaufförer som helst även ska inneha kompetens för att köra större truckar.
Detsamma gäller för den utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor. Under 2008 och 2009 lades flera tilltänkta gruvprojekt i malpåse men när världsmarknadspriset på metaller tangerar rekordnivåer har många projekt åter blivit intressanta och antalet nya ansökningar om provborrning har varit mycket högt. Gruvor som öppnas och där alternativ till transport på lastbil saknas innebär sannolikt långsiktigt goda utsikter för transportföretagen liksom för yr- kesförare. Vissa fyndigheter innehåller lägre halter av brytvärd malm än förväntat och avskrivs. På sikt kommer antalet gruvor att öka i antal men modern teknik innebär att antalet sysselsatta vid drift inte kommer att bli högt. Hög produktivitet är generellt ett överlevnadsvillkor i den internationella konkurrensen.
Det råder en uttalad brist på bergarbetare och utbildningar pågår och planeras. Två mässor som nyligen har hållits i Luleå och Sundsvall lockade många besökare och in- tresset för arbete inom gruvnäringen är mycket stort. Det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela Norrland samt i Bergslagen. Fler mässor inom området planeras.
Den omfattande utbyggnaden av vindkraften i länet är till fördel för transportnäring- en men när kraftverken väl är på plats och i drift kommer transporter att bli aktuella endast i samband med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vind- krafttekniker bedöms som akut och utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen. Industrielektriker genomgår kompetensutveckling till distributionselektriker för att den producerade elektriciteten ska kunna anslutas till stamnätet. Denna energi- gren och de yrken som är aktuella bedöms ha en god framtid även på mycket lång sikt.
Bemanningsföretagen har haft en tydligt förbättrad marknad i denna konjunkturupp- gång jämfört med tidigare. Industriföretag och i synnerhet verkstadsföretag har i stor utsträckning valt att, åtminstone i ett inledningsskede, utöka personalstyrkan genom att hyra in personal från bemanningsföretag. Detta gäller inte minst yrkesgrupper där svå- righet råder att hitta personal med tillräcklig kompetens. Erfarenheten visar att flertalet företag senare har valt att anställa personalen själva när man känner att efterfrågan blir varaktig och att man har hittat en person med önskad kompetens. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade ”RUT-avdraget” haft stor betydelse.
Offentliga tjänster
Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett mins- kat antal anställda såväl under 2011 som under 2012. En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Därtill kommer effekterna av det nya skatteutjämningssyste- met som innebär ett betydande intäktsbortfall för landstinget under en rad år framöver.
Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat.
-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20
Våren 2007
Hösten 2007
Våren 2008
Hösten 2008
Våren 2009
Hösten 2009
Våren 2010
Hösten 2010
Våren 2011
Hösten 2011 Nettotal
Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Storleken på denna förändring låter sig dock ännu inte kvantifieras men hänsyn har tagits till förändringen såväl vid beräkningen av sysselsättningsförändringar som när det gäller efterfrågan på yrkesgrupper.
Enligt senast tillgängliga uppgifter var antalet sysselsatta under år 2010 i genomsnitt endast marginellt högre än under året innan. Enligt svaren i höstens intervjuundersök- ning har antalet ökat mycket svagt under det senaste året men en minskning förutses såväl för innevarande år som för 2012.
Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta komma att öka något inom barnomsorgen på orter där födelsetalen stiger samt inom vård- och omsorgssektorn.
Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i syn- nerhet inom gymnasieskolan men även inom vuxenutbildningen och grundskolan.
Kommunernas bedömningar varierar betydligt vilket förefaller ha ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen. Nära 60 procent av länets 15 kommuner uppger övertalighet i relation till budget när det gäller gymnasieskolan och knappt hälf- ten gör en liknande bedömning avseende grundskolan.
Landstinget bedömer att antalet sysselsatta inom tandvården kommer att öka svagt medan minskningar förväntas inom såväl slutenvården som inom primärvården. Anta-
let statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas men tendensen är att antalet statligt anställda fortsätter att minska.
Samtidigt som övertalighet råder inom många delar av den offentligt finansierade verksamheten redovisas genomgående problem att rekrytera personal med önskad kompetens. Tydligast är problemen inom landstinget och staten men även inom gymna- sie- och grundskolan uppger man att rekryteringsproblemen är betydande. En redovis- ning av brist- respektive överskottsyrken återfinns längre fram i rapporten men det rå- der en uttalad brist på läkare i allmänhet och på specialistläkare i synnerhet. Stor brist råder även på sjuksköterskor inom flera specialistområden.
Elevunderlaget inom grundskolan minskar inte längre varför utsikterna för gruppen lärare har förbättrats, åtminstone på kort sikt. Detta gäller i synnerhet förskollärare, lärare i moderna språk samt yrkeslärare. Därtill i någon utsträckning även studie- och yrkesvägledare. Dock pågår för närvarande ett meningsutbyte bland politiker på riksni- vå hur stort det långsiktiga behovet av lärare skulle vara. Resultatet av denna debatt kan komma att väsentligt förändra bedömningen av utsikterna för lärare. Prognos: Den be- dömning som gäller tills vidare är att behov kommer att finnas av förskollärare samt av lärare i yrkesämnen.
Utbudet av arbetskraft
Beräkningen av utbudet av arbetskraft ändrades av Arbetsförmedlingen i september.
Ändringen innebär att den senast tillgängliga uppgiften om antalet sysselsatta i var och en av länets kommuner används som grund och att antalet totalt inskrivna arbetslösa adderas till antalet sysselsatta. Detta resulterar i summan som benämns ”registerbase- rad arbetskraft”. Syftet med förändringen är att ge en mer rättvisande bild av den relati- va arbetslösheten, arbetslösheten uttryckt i procent.
Tidigare dividerades antalet registrerade i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik med befolkningen i en viss grupp, till exempel fördelat på kön och på åldersintervall.
Detta hade betydande nackdelar och gav i vissa fall en missvisande bild av omfattningen av den relativa arbetslösheten. Som exempel kan nämnas att studieorter dit många yng- re flyttar för att bedriva studier med den tidigare metoden fick en lägre relativ arbets- löshet på grund av att även personer ingick som inte var sysselsatta eller sökte arbete.
Den nya beräkningsmetoden ger en tydligare bild av arbetslösheten bland personer som står till arbetsmarknadens förfogande.
Befolkningstillväxten i Västerbottens län har länge varit stark men har sedan ett antal år planat ut och det beräknas bli fallet under överskådlig tid. Med få undantag har den totala befolkningen växt årligen sedan andra halvan av 1960-talet vilket väl sammanfal- ler med etableringen av Umeå Universitet. Dess roll som tillväxtmotor i regionen låter sig knappast överskattas.
Under det senaste decenniet har antalet invånare ökat endast i begränsad omfattning eller med totalt 4 450 personer vilket motsvarar drygt 450 individer per år. Mellan 2009 och 2010 blev ökningen i länet nästan identisk med året innan eller 735 personer till 259 286 invånare och under perioden 1968 till och med 2010 ökade länets befolkning med 24 839 individer motsvarande 591 personer per år.
Ökningen av den totala befolkningen blev 1,8 procent och i åldersintervallet 16-64 år blev ökningen 3,1 procent. I åldersintervallet 18-24 år ökade antalet invånare med 598 personer eller 2,2 procent. Antalet i åldersgrupperna 25-64 år minskade följaktligen marginellt mellan 2009 och 2010. Antalet personer över 65 år ökade med 135 motsva- rande 6,2 procent, alltså betydligt kraftigare än ungdomsgruppen.
Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade med basår 2008 och med slutåret 2025 går länet nu av allt att döma in i en fas med betydligt lång- sammare befolkningsutveckling. För 2015 beräknas antalet invånare bli 261 041 och antalet beräknas år 2025 bli 262 500. Detta motsvarar en ökning under perioden från och med 2010 på 3 952 personer eller 1,5 procent. Den genomsnittliga ökningen per år skulle bli 501 personer, alltså betydligt lägre än den årliga ökningen under perioden 1968 till och med 2010.
Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommu- ner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning ökat med 4 450 personer medan Umeås befolkning har ökat med 10 467 eller med knappt 1 050 personer per år.
Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade 2008 riskerar befolkningstillväxten att avta betydligt även i Umeå under perioden fram till och med år 2025.
Av länets samlade befolkning år 2010 på omkring 166 000 personer i åldersintervallet 16-64 år, 323 individer färre än året innan, beräknas omkring 128 600 stå till arbets- marknadens förfogande – ingå i arbetskraften. Av dessa är 80 400 kvinnor, 28 400 ungdomar 18-24 år samt 33 500 äldre 55-64 år. Arbetskraftsdeltagandet beräknas år 2010 ha varit 78,8 procent år 2010 för att 2011 öka mycket svagt. År 2012 beräknas ar- betskraftsdeltagandet åter minska. Sysselsättningsgraden beräknas för 2010 till 73,6 procent, för 2011 till 74,3 och 2012 till 73,3 procent i åldersintervallet 16-64 år. Uppgif- ter avseende utflöde från arbetslöshet till utbildning visar att länet hävdar sig väl och att
andelen till utbildning varje år sedan 1992 klart har överstigit länets andel av befolk- ningen. Samma uppgifter visar även på det tydliga sambandet att andelen inskrivna som väljer att delta i en reguljär utbildning ökar väsentligt när utsikterna att få ett arbete eller att hitta sin försörjning genom att starta egen verksamhet.
Stor grupp utanför arbetskraften
Ovanstående uppgifter innebär att knappt 37 400 individer i åldersgruppen 16-64 år står utanför arbetskraften vilket är en ökning med 400 personer jämfört med året in- nan. Orsakerna kan vara att man studerar vilket ofta är fallet bland ungdomar, är sjuk eller förtidspensionerad, pensionerad av andra skäl eller tillhör gruppen ”övriga”. Ytter- ligare ett alternativ är man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörj- ning tryggad på annat sätt.
Det vore en samhällsekonomisk nackdel på sikt om ungdomar skulle välja att inte stude- ra. En attraktiv utbildning är ett av de bästa alternativen för en individ att öka sin frihet att välja bostadsort eller möjligen att flytta utomlands. Därtill kommer fördelen av att sannolikt få en högre livsinkomst, och därmed en högre pension, och kunna ägna sig åt kostsamma hobbies och andra aktiviteter även under ett aktivt arbetsliv.
Ett antal av personer utanför arbetskraften är inskrivna vid Försäkringskassan. En pro- gnos för hur många som lämnar sjukförsäkringen på grund av den tidsgräns som finns i regelverket. Av hela gruppen på drygt 560 västerbottningar skulle 400 komma att lämna försäkringen medan 160 bedöms ha förutsättningar att få en förlängning av sin försäk- ringsperiod.
Tre av de fem nordligaste länen är tydligt överrepresenterade i detta avseende när man jämför andelen som är aktuella för bedömning på grund av uppnådd tidsgräns med lä- nens andel av rikets befolkning. För Västerbottens del är andelen av den aktuella grup- pen drygt 3,3 procent av riket medan befolkningsandelen enligt senaste uppgift är knappt 2,8 procent. För samtliga fem norrlän utgör gruppen 14,4 procent av riket me- dan befolkningsandelen är 12,3 procent.
Öppet arbetslösa och sökande i program
I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den sam- lade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare.
Arbetslöshetens utveckling
År 1992 uppgick arbetslösheten till totalt 9,9 procent av den registerbaserade arbets- kraften eller 8,3 procent av befolkningen 16.64 år i länet. Nivåerna utgjorde mer än en fördubbling av dem som gällde år 1991. För år 1996 noterades den högsta nivån 13,9 procent av den registerbaserade arbetskraften motsvarande 10,8 av befolkningen och med det måttet pendlade nivåerna mellan 10,5 och 11,0 procent under åren 1993 till 1997. Därefter sjönk arbetslösheten för att år 2008 vara 5,5 procent i genomsnitt under året. Redan år 2010 var den emellertid betydligt högre eller 9,5 procent. Hittills under 2011 har nivån legat på, i genomsnitt, 8,4 procent men beräknas bli 8,5 för hela 2011 då arbetslösheten nu ökar.
I oktober 2009 var totalt 10 830 personer arbetslösa eller deltog i program med akti- vitetsstöd. Andelen programdeltagare uppgick till 38,4 procent. Samma månad 2010 var det totala antalet personer 12 440 och andelen deltagare i program hade stigit till 51,6 procent. Ytterligare ett år senare omfattade gruppen 10 830 personer och andelen pro- gramdeltagare hade ökat till 53,3 procent.
Antalet personer som var antingen arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var under fjärde kvartalet 2009 knappt 12 850 personer i genomsnitt per månad. Mot- svarande siffra för samma kvartal 2010 var 11 700. Med en fortsatt minskning av antalet i denna grupp under 2011 beräknas antalet bli ytterligare omkring 940 personer lägre under sista kvartalet i år eller 11 000 personer vilket skulle motsvara en minskning med sex procent.
Arbetslösheten har emellertid åter börjat ökat vilket inte är enligt de förväntningar som låg till grund för bedömningar i våras eller för de siffror som presenterades i prognosen i juni månad. Då såg tiden fram till slutet av 2012 fortfarande ljus ut med stigande syssel- sättning och minskande arbetslöshet som följd. Då flera av länderna i Europa samt USA har problem med stora statsskulder och med stigande räntekostnader och räntor för att få låna pengar har den ekonomiska oron kommit att medföra tvivel när det gäller resten av prognosperioden och möjligen även en tid därefter. Konsumenterna håller hårdare i sina pengar vilket innebär att handeln påverkas samt att lägre produktionsvolymer pla- neras inom industrin. Även transportsektorn är ett viktigt led i produktens väg till kon- sumenten vilket innebär att sambanden är komplexa.
Som en konsekvens av detta bedöms arbetslösheten istället komma att öka mellan kvar- tal fyra 2011 och ett år framåt. Ökningen beräknas inledningsvis främst drabba anställda inom verkstadsindustrin med redan kända planer som en stark utgångspunkt. Skillna- den mellan fjärde kvartalet i år och samma kvartal 2012 bedöms bli omkring 1 300 per- soner vilket skulle innebära en ökning med 12 procent mellan perioderna till drygt 12 300 personer. Liksom i konjunkturuppgångar beräknas det försvagade arbetsmark- nadsläget märkas först och starkast vid kusten och, åtminstone i ett inledningsskede, bli något svagare längre in i landet.
Hittills har yngre män haft den bästa utvecklingen under 2010 och inledningen av 2011 till följd av förbättringen inom tillverkningsindustrin. Arbetsförmedlingens verksam- hetsstatistik för oktober visar att just unga män är den grupp som har drabbats av den kraftigaste inbromsningen under den senaste tolvmånadersperioden. Förbättringstak- ten har minskat avsevärt de senaste månaderna även om gruppen har minskat sin andel av samtliga ungdomar i gruppen från 61 till 58 procent under det gångna året.
Antalet nyinskrivna har var 870 personer i genomsnitt per månad under de tre första kvartalen 2011 vilket är 130 färre per månad än motsvarande period 2010. Under tredje
kvartalet i år skrevs i genomsnitt 990 personer in varje månad vilket är 50 färre än un- der samma period förra året. Sannolikt kommer fler att skrivas in jämfört med 12 må- nader bakåt senast under december månad i år.
Skillnaden är stor mellan olika grupper. För svenskfödda minskade antalet nyinskrivna med 150 personer per månad under tredje kvartalet 2010 vilket har sjunkit till 90 ett år senare medan för utrikesfödda ökade antalet inskrivna med drygt 10 personer per må- nad redan under samma period förra året. Denna ökning har nu förstärkts till 40 perso- ner fler nyinskrivna i genomsnitt per månad under tredje kvartalet i år. Andelen utom- europeiskt födda av samtliga utrikes födda har minskat marginellt till knappt 77 pro- cent.
Illustrerat som ett index, där ingångsvärdet för år 2009 tilldelats index 100, visar en tidsserie att siffran för hela gruppen har minskat till 70 i september månad, att svensk- födda då hade index 61 och utrikesfödda 1474. För utomeuropeiskt födda var index 165.
Om man istället väljer att använda tredje kvartalet 2009 som startpunkt med index 100 ligger hela gruppen på index 96 samma period 2010 medan värdet för 2011 har sjunkit till 82. För svenskfödda var värdet 2010 96 och för senaste kvartalet 77. För utrikes föd- da minskade värdet mellan 2009 och 2010 till 98 men har nu ökat till 128, alltså betyd- ligt över det för svenskfödda. För utomeuropeiskt födda steg index till 107 tredje kvarta- let 2010 och har fortsatt stiga till 141, alltså betydligt högre än 2009.
När man på motsvarande sätt redovisar utvecklingen när det gäller personer som har fått arbete visar beräkningar att klart fler fick arbete tredje kvartalet 2010 än samma period året innan då index ökade till 114. Under det senaste året har index för samtliga i gruppen minskat till 91 vilket innebär att färre fick arbete i år än under samma perioder såväl 2010 som 2009. För svenskfödda är utvecklingen i detta avseende marginellt sva- gare än för gruppen som helhet. För 2010 blev index likaledes 114 men för innevarande år minskade det till 90. För utrikes födda steg index 2010 till 112 och har visserligen sjunkit sedan dess men ligger på 108 för detta år vilket innebär att fler har fått arbete även jämfört med 2009. Utomeuropeiskt födda har haft en ytterligare något starkare utveckling med ett index 2010 på 116 och på 108 för tredje kvartalet 2011.
Den största förändringen under den studerade perioden berör nyinskrivna kvinnor, ut- rikes födda och med förgymnasial utbildning. Individerna i gruppen har sannolikt inte ett fullständigt betyg från gymnasieskolan. Antalet nyinskrivna uppgår inte någon en- skild månad till fler än 50 personer, den högsta siffra som noterad är 45 i september i år, men strukturen har förändrats på ett anmärkningsvärt sätt och bedömningen är den processen riskerar att fortsätta på sikt.
Under tredje kvartalet 2009 skrevs 17 personer i genomsnitt per månad, därav 12 utom- europeiskt födda, vilket ökade och gav upphov till index 106 för 2010 och 168 för tredje kvartalet i år då antalet inskrivna blev 28 personer. Orsakerna bedöms vara att antalet i de utsatta grupperna ökar samt att deras möjlighet att klara sina gymnasiestudier på den stipulerade tiden är små. Stor uppmärksamhet bör ägnas de utrikesfödda som be- döms vara en växande grupp och som behövs på den svenska arbetsmarknaden. Detta förutsätter emellertid goda kunskaper i svenska vilket även vore ett stöd i studierna.
För svenskfödda i gruppen minskade antalet svagt och index för 2010 förblev 100 me- dan det för tredje kvartalet i år blev 92.
4 Ett lägre index indikerar en ökning av antalet inskrivna och omvänt.
Samma beräkningar som ovan har genomförts när det gäller personer som går till arbe- te. Med kvartal tre 2009 som utgångspunkt ökade det totala antalet personer till arbete under det följande året och index för samma kvartal 2010 blev 114. Under det senaste året har antalet personer som fått arbete minskat och index för tredje kvartalet i år blev 91. Utvecklingen skiljer sig något mellan könen och för män var index förra året 116 för att i år bli 89. Motsvarande siffror för kvinnor var 111 förra året och 94 i år. Uppgången var således något svagare för kvinnor men nedgången har, åtminstone hittills, varit mera begränsad.
För svenskfödda, som tredje kvartalet 2009 utgjorde 90 procent av samtliga som fick arbete, ökade index under det följande året till 114 medan siffran för i år blev 90 och andelen svenskfödda i hela gruppen hade minskat till under 85 procent. Utrikesfödda har haft en bättre utveckling i detta avseende och index för 2010 blev 112 men nedgång- en har ändå medfört att antalet utrikesfödda som fått arbete under årets tredje kvartal blev högre än 2009 med ett index på 108. Utvecklingen för utomeuropeiskt födda ligger helt i linje med gruppen utrikesfödda som helhet.
Gruppen ungdomar 18- 24 år, som 2009 utgjorde 28 procent av hela gruppen, har ock- så haft en bättre utveckling än gruppen som helhet med ett index för tredje kvartalet 2010 på 130 och för samma kvartal i år på 100. Lika många ungdomar har följaktligen fått arbete i år som år 2009. När man mäter de första nio månaderna varje år är utveck- lingen för ungdomar än mer positiv men å andra sidan innebär det att nedgången för ungdomar har kommit senare och är starkare än för hela gruppen.
Andelen utrikes födda ungdomar utgör omkring fem procent av hela gruppen ungdo- mar under hela den studerade perioden. Index för 2010 blev 129 för samtliga utrikes födda ungdomar och 115 för utomeuropeiskt födda medan det för tredje kvartalet i år blev 107 som samliga och 106 för utrikes födda som således ännu inte har drabbats hår- dare än andra av att färre går till arbete. Under de senaste två åren har utvecklingen varit något bättre för unga kvinnor om man begränsar studien till tredje kvartalet re- spektive år. När man utvidgar perioden till de första nio månaderna av respektive år har unga män haft en tydligt starkare utveckling. En av förklaringarna till detta förhållande är sannolikt att unga kvinnor i högre grad får arbete som sommarvikarier inom vården samt inom servicesektorn.
För inskrivna över 55 år har utvecklingen inte varit positiv och den förklarar i huvudsak skillnaden mellan gruppen som helhet och den, relativt sett, bättre utvecklingen för ungdomar. Tredje kvartalet 2009 utgjorde gruppen äldre 10 procent av hela antalet och två tredjedelar var män. Fram till samma tid 2010 hade index för samtliga äldre minskat till 98 medan det för män hade ökat till 105. Äldre kvinnor hade i lägre utsträckning än män fått arbete under året. För den senaste tolvmånadersperioden har index för hela gruppen minskat till 90 medan det för äldre män har minskat till 86 och för kvinnor i samma åldersgrupp har ökat till 97. Utvecklingen har således varit den omvända under det senaste året.
Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd
Sammantaget har antalet deltagare i program med aktivitetsstöd varit kraftigt över tid men länets andel har varit högre än rikets åtminstone sedan 1992. En klar ökning av andelen sökande i program noteras från 2008 och framåt. Därefter har antalet i pro- gram men ligger ändå betydligt högre än åren före 2008.
Antalet deltagare i ”Jobb- och utvecklingsgarantin” (JOB) har ökat ända sedan pro- grammet infördes i juli 2007 men på senare tid har andra alternativ tillkommit och an- talet deltagare har minskat. Programmet utformas individuellt. Under tredje kvartalet 2009 var antalet deltagare 1 525 i genomsnitt per månad för att ett år senare ha ökat till drygt 1 900. Samma period i år hade antalet minskat till knappt 1 800. Andelen män har
