1. Verksamhetens förutsättningar

(1)

Resultatrapport för Habyskolan

Upprättad av Linda Löhren 2012-08-27

1. Verksamhetens förutsättningar

1.1 Organisation

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Habyskolan är en liten F-6 skola belägen i ett naturskönt område. I skolan fanns under läsåret 10/11 sammanlagt 82 elever fördelade på en F-1:a, en 2:a , en 3-4:a samt en 5-6:a. I skolans fritidshem prioriterar vi att vara ute i skog och mark samt att planera aktiviteter utifrån elevernas önskemål. Skolans satsar på elevernas läs- och skrivutveckling. Verksamheten har i år präglats av arbetet med de pedagogiska planeringarna samt utformningen av den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen samt planering inför den kommande betygsätt- ningen från årskurs 6.

En engagerad och målinriktad personal med gott samarbete med ständig fokus på de nationella målen gör Habyskolan till en väl fungerande liten skolenhet i Marks kommun.

1.2 Personal Elever och personal

Fritids- hem Antal barn Ped. personal

Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk

högskoleutbildning Antal elever per årsarbetare

57 3,65 6 33 15,62

Förskole- klass Antal elever Ped. personal

högskoleutbildning Ped. personal per 100 elever

9 1,2 2 100 13,33

Grund- skola Antal elever Lärare

högskoleutbildning Antal lärare per 100 elever

67 4,83 13 99 7,21

Kompetens och kompetensutveckling:

 Formell kompetens i relation till det arbete som utförs

 Personaltäthet

 Rekrytering

 Omvärldsanalys

 Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta

(2)

vi har formell behörighet i. Vi kommer då troligtvis behöva få hjälp från andra skolor i följande ämne:

Bild, Musik, slöjd, idrott och hemkunskap.

Vi kommer läsåret 12/13 arbeta i en 4-6:a där vi har tre lärare som arbetar ämnesvis för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till.

Inför läsåret 12/13 har vi dragit ned med 0.5 lärartjänst. En fritidspedagog har slutat men vi har lyckats rekrytera en ny fritidspedagog som också har formell behörighet att undervisa i ämnena matematik och svenska.

Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens-utvecklingsinsatser?

Jag följer upp olika genomförda insatser bla genom elevernas resultat. Men också genom att vara närvarande och göra klassrumsobservationer, genomföra konferenser där man pratar om insatser man gör och om de leder till förbättring och om man kan se olika mönster till den utvecklingen.

På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse?

Våra kompetensutvecklingsinsatser kommer våra elever till godo genom att lärarna får en högre grad av medvetenhet inom olika områden. Detta blir tydligt i planeringarna och det individuella arbetet för den enskilda eleven ökar.

1.3 Ekonomiska och materiella resurser Kommentar/Analys:

Habyskolan gör ett underskott 2012 men för att få ekonomin i balans har vi läsåret 12/13 dragit ned 0.5 lärartjänst.

Vi kommer ha ett permanent klassrum i översta våningen så vi måste köpa en kanon och Högtalare dit. Det finns projektorer i alla klassrum. All personal har bärbara datorer (behöver för- nyas) men vi har ett stort behov av fler elevdatorer, bla till de elever som har behov av det för att tillgodo göra sig undervisningen

(3)

2. Analys av kunskapsresultat

2.1 Grundskola

Kunskapskrav årskurs 3

Ämne Antal elever Antal som klarar

kunskapskravet

Andel som klarar kunskapskravet

Svenska 11 9 82%

Matematik 11 9 82%

NO 11 11 100%

SO 11 11 100%

Andel elever som klarar kunskaps-

kraven i alla ämnen: 2012

64%

Analys – Åtgärder för högre måluppfyllelse

Svaret på att vi inte har 100% måluppfyllelse beror på att de finns elever med speciella behov i klassen. Det är svårt att individ anpassa till dessa elever så mycket som de har behov av då stödresurserna inte räcker till. Vi individanpassar så långt vi har möjlighet till genom b.la. kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd och då anpassade program efter elevens behov, mindre grupper, en till en undervisning och anpassat läromedel.

Vi fortsätter att söka utökat stöd även inför kommande termin.

Nationella proven årskurs 3

Andel godkända

2012 2011 2010

Svenska 91 100

Matematik 81 90

Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven.

Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse

Svaret på att vi inte har 100% måluppfyllelse beror på att de finns elever med speciella behov i klassen. Det är svårt att individ anpassa till dessa elever så mycket som de har behov av då stödresurserna inte räcker till. Vi individanpassar så långt vi har möjlighet till genom b.la. kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd och då anpassade program efter elevens behov, mindre grupper, en till en undervisning och anpassat läromedel.

Vi fortsätter att söka utökat stöd även inför kommande termin.

Kunskapskrav årskurs 6

Ämne Antal elever Antal som klarar

kunskapskravet

Andel som klarar kunskapskravet

Svenska 6 4 66%

(4)

Slöjd 6 6 100%

Teknik 6 6 100%

Andel elever som når målen/klarar

kunskapskraven i alla ämnen: 2012 2011 (årskurs 5)

66% 100%

Analys – Åtgärder för högre måluppfyllelse

Analys: Det är svårt att undervisa alla ämnen i en klass om flera årskurser.

Åtgärder för högre måluppfyllelse:

Göra inspirerande klassrum där material finns anpassat och lättillgängligt.

Eleverna behöver tydlig struktur och lärarna måste visa att de har höga förväntningar på eleverna.

Eleverna måste veta vad som förväntas av de och vilka kvalitéer som bedöms inom olika områden. Lärarna måste prata ännu mer om vad som förväntas och om vilka mål man arbetar med under lektionen.

I svenska behöver eleverna träna sig att förstå och tolka olika texter. Eleverna behöver utveckla fler strategier inom läs och skriv.

I matematiken behöver vi arbeta med lösningsmetoder och tankemodeller och automatisera tabellkunskaper och taluppfattning.

I tekniken behöver eleverna få mer undervisning om ämnets betydelse.

I so ämnena behöver eleverna få en ökad begreppsförståelse samt träning i studietek- nik tex cori.

I no behöver eleverna få mer kunskap för att kunna föra resonemang, dra slutaster och göra analyser.

I engelska är många motiverade och har goda kunskaper såväl muntligt och skriftligt, men de behöver utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt.

I idrott har eleverna goda färdigheter och förmågor i ämnet. De behöver dock öka sin förståelse för sambanden mellan kost, hälsa och motion.

I bild och musik är det viktigt att ha tydliga mål och förväntningar.

Nationella prov årskurs 6

Andel godkända

2012 2010

Svenska 66% 100

Matematik 50% 100

Engelska 83% 100

Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven. 2010 gjordes proven i årskurs 5. 2011 gjordes inga nationella prov i årskurs 5.

Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse

Det är svårt att undervisa alla ämnen i en klass om flera årskurser.

Åtgärder för högre måluppfyllelse:

Vi delar upp kommande årskurs 4-6 i klass i ett ämnessystem. Det ger lärarna möjlig- het att fördjupa sig i ett fåtal ämnen istället för alla. Detta för att säkerställa högre kva- lité åt eleverna.

(5)

3. Övergripande frågeställningar

Vilka strategier finns för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda ut- bildningsresultat. Vilka effekter leder strategierna till?

Lärarna arbetar med varierande arbetssätt, skapar ett tillåtande arbetsklimat, har god kompetens och höga förväntningar på eleverna, vilket bidrar till en god lärandemiljö.

De arbetar med att göra eleverna medvetna om vad som förväntas av dem samt moti- verar och utmanar dem för att nå så långt de kan i sin kunskapsutveckling.

Skolan har i sin undervisning utnyttjat möjligheten till utomhusundervisning.

Skolan saknar kompensatoriska hjälpmedel så som elevdatorer men även pedagogiskt stöd i ”svåra” frågor.

Vi har goda strategier för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda ut- bildningsresultat:

Ingen utsträckning

1 10 Hög

utsträckning

x

Strategierna leder till förväntade och positiva resultat:

1 10 Hög

utsträckning

x

Hur säkerställer du som ledare en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten inom ditt ansvarsområde?

Analys: Vi har en gemensam samsyn kring styrdokumenten. Vi arbetar med bedömningskonferenser och gör sambedömningar av elevarbeten som är svår be- dömda.

Åtgärder för fortsatt utveckling: Det som behöver utvecklas är hur vi tolkar tex värde- orden i kunskapskraven.

Vi har en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdoku- menten:

1 10 Hög

utsträckning

x

Skolledningen arbetar aktivt med bedömningsfrågor:

1 10 Hög

utsträckning

x

(6)

kunskapsutveckling? Hur följer du upp att förutsättningarna är optimala? På vilket sätt dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder?

Vi arbetar med pedagogiska planeringar för att tydliggöra målen och bedömning för eleverna samt elevernas egna självbedömning för fortsatt lärande.

Vi håller dessa frågor aktuella genom fortbildning samt vid diskussioner på konferenser.

Fokus har varit på hur vi utvecklar och förbättrar elevernas individuella utvecklingspla- ner samt skriftliga omdömen och bedömning av elevarbeten. Arbetet med dessa verktyg är under utveckling. Numera läggs mycket tid för att arbeta med bedömning. Det läggs tid på detta vid bla konferenser, apt, stängningsdagar, fortbildningsdagar.

Vi gör prognoser varje termin för att kunna följa upp elevers kunskapsutveckling och tillrätta lägga för elever som har behov av någon form av stöd.

Tillsammans med lärarna tittar vi på utvärderingar och gör bedömningar som ligger till grund för hur vi ska organisera skolan.

Genom utvärderingar och uppfölningar dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder.

Skolans samlade kompetens används så effektivt som möjligt.

Verksamheten strävar efter att utveckla samarbetsformer med förskoleklassen kring undervisningens innehåll, utformning och organisering:

1 10 Hög

utsträckning

x

(8)

4. Brukarperspektiv

Elevernas perspektiv (Åk 2)

Stämmer helt

och hållet Stämmer

ganska bra Stämmer

ganska dåligt Stämmer inte

alls Vet inte

Jag tycker att det är roligt att lära

mig nya saker 75 25 0 0 0

Jag kan koncentrera mig på lekt-

ionen 50 50 0 0 0

Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver

det 87,5 12,5 0 0 0

Lärarna förklarar så att jag för-

står 50 50 0 0 0

Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet 62,5 25 0 12,5 0

Jag är nöjd med hur jag får an-

vända skolans datorer 37,5 37,5 0 12,5 12,5

Helhetsintryck

(1-10) 8,4

42%

(8/19 svar)

Elevernas

perspektiv (Åk 2) Fritidshem

Stämmer helt

ganska bra Stämmer

alls Vet inte

Jag trivs på fritidshemmet 50 37,5 0 12,5 0

Jag känner mig trygg på fritids-

hemmet 75 25 0 0 0

Jag får vara med och påverka vad

vi ska göra 50 12,5 25 0 12,5

Det finns platser som jag kan gå

till om jag vill ha lugn och ro 50 25 12,5 12,5 0

Jag får hjälp med mitt skolarbete

på fritidshemmet 25 25 12,5 25 12,5

Elevernas perspektiv (Åk 5)

Stämmer helt

ganska bra Stämmer

alls Vet inte

Jag vet vad jag ska kunna för att

nå målen i de olika ämnena 38,5 46,2 15,4 0 0

Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet 53,8 30,8 7,7 0 7,7

Mina lärare förväntar sig att jag

ska nå målen i alla ämnen 69,2 23,1 0 0 7,7

Jag tycker att min IUP är ett bra

stöd för mig i min utveckling. 46,2 38,5 0 0 15,4

Skolarbetet gör mig så nyfiken att

jag får lust att lära mig mer 7,7 76,9 15,4 0 0

Det jag lär mig i skolan är nyttigt

och användbart 61,5 38,5 0 0 0

Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver

det 84,6 15,4 0 0 0

Lärarna förklarar så att jag för-

står 61,5 38,5 0 0 0

57 100%

(13/13 svar)

Nöjd elevindex (Högsta värde=100)

57

Analys av resultatet: Vi är nöjda med resultaten då de allra flesta svarar stämmer helt och hållet eller ganska bra.

(9)

5. Helhetsbedömning

Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området ”Kunskap och lärande”:

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys/Kommentar:

Analys:

De nationella målen nås på ett relativt tillfredsställande sätt. Genom samarbetet med elever på andra skolor har elevernas kontakter utökats och samhörigheten och förståel- sen för andra utvecklats. I lärandet har förmågan att diskutera och argumentera tränats på olika sätt. Eleverna har genom den pedagogiska planeringen, de skriftliga omdömena i samtliga ämnen samt genom sin självärdering fått syn på sitt lärande i allt högre grad än tidigare. Elevinflytandet är stort genom att eleverna själva är med och påverkar sitt arbete samt miljön i och omkring skolan.

Fördjupade kunskaper om läroplanen och kursplaner, arbetet med matriser och elevernas självvärderingar har medfört ökad medvetenhet hos personal, elever och föräldrar. Elevernas delaktighet över undervisningen innebär att de får ett reflekterande förhållande till sina förmågor och kunskaper. Personalen har med sitt engagemang och sin förmåga att entusiasmera eleverna stor del i den måluppfyllelsen.

Åtgärder: Under nästa läsår strävar vi efter att öka måluppfyllelsen och att samtliga elever skall nå de nationella målen. För detta krävs mindre undervisningsgrupper med regelbunden undervisning och respons särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Vi hoppas därför på ökade resurser för att kunna förverkliga detta och kunna

erbjuda det stöd som behövs för att eleverna skall nå de nationella målen. Vi kommer att arbeta i ett arbetslag åk 4-6 där vi arbetar ämnesvis. Detta för att lärarna ska fördjupa sig i några ämnen och kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna för inlär- ning.

Skolan har under året deltagit i kommunens språksatsning som t ex föreläsningar, författar besök för elever samt en språkutbildning för språkansvariga. Bokcirkeln med Barbro Westlunds bok har utvecklat lärarnas sätt att undervisa i läsförståelse.

Förskoleklassen arbetar efter ”Språkbiten” och Bornholmsmetoden med uppföljning av specialpedagog. Övriga klasser arbetar med LUS som stödjer läsutvecklingen. Biblioteket har vid ett flertal tillfällen besökt skolan för att bokprata och presentera litteratur för eleverna. Då vi använder matriser för skrivutvecklingen synliggörs varje elevs skrivutveckling. Undervisningen erbjuder rikliga tillfällen för eleverna att utveckla sin kommu- nikativa förmåga både i klassen och vid skolgemensamma aktiviteter.

Pedagogerna har genom kommunens satsning fått ökad kompetens samt fler verktyg och arbetsmetoder som stödjer och stimulerar varje barns språkutveckling. Då

bokprat/författarbesök enbart riktats till enskilda årskurser (år 2-3) har detta medfört att endast en del av den egna gruppen fått ta del av informationen vilket har inneburit svårigheter för gemensamma aktiviteter.

Skolan ska uppmuntra till aktiviteter som främjar elevers språk, lärande och identitets- utveckling om t ex framföranden vid stormöte, fortsatt arbete med LUS och arbete med