Redovisning av uppdrag att utreda högtidlighållandet av Black Ribbon Day i Göteborg

(1)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (6)

Redovisning av uppdrag att utreda

högtidlighållandet av Black Ribbon Day i Göteborg

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen

1. Stadsledningskontorets uppdrag 2017-11-22 § 863 att utreda hur Göteborgs Stad kan högtidlighålla ”Black Ribbon Day” anses fullgjort.

2. Levande historia vid Stadsledningskontorets MR avdelning ansvarar för högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” 2018.

3. Stadsledningskontoret får i uppdrag att återkomma med förslag på lämplig förvaltning för det fortsatta ansvaret av det årliga högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” fr.o.m. 2019.

4. Fortsatt finansiering av högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” fr.o.m. 2019 hänskjutes till ordinarie budgetberedning

Sammanfattning

2009 utnämnde Europaparlamentet formellt den 23 augusti till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer – ”The European Day of Remembrance for Victims of Stalinism and Nazism”, även kallad ”Black Ribbon Day”, i syfte att hedra minnet av dessa offer med värdighet och opartiskhet. På flera håll i Östeuropa, Kanada och USA hålls manifestationer av såväl politiker som organisationer denna dag.

Kommunstyrelsen har gett Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda hur Göteborgs stad årligen kan högtidlighålla ”Black Ribbon Day” med start 2018.

Levande Historia, Stadsledningskontorets MR avdelning, ansvarar för genomförandet av

”Black Ribbon Day” 2018. Det blir en temakväll för allmänheten på Stadsbibliotekets trappscen med tal av politiker och inbjuden föreläsare. En kommunikationsplan ska tas fram som förklarar varför Göteborgs Stad högtidlighåller dagen. En utställning av Forum för levande historia ställs ut på Frölunda kulturhus ”Gulag – Det farfar inte berättade” 20 augusti – 16 september 2018 och skolklasser bjuds in (Se bilaga 4).

Fortsättningsvis har inte Levande Historia den typen av resurser eller uppdrag att genomföra det årliga högtidlighållandet. Förslagsvis får Stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på lämplig förvaltning för det fortsatta ansvaret av det årliga högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” fr.o.m. 2019. Fortsatt finansiering av

högtidlighållandet hänskjutes till ordinarie budgetberedning.

Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer 1496/17

Handläggare Ann Hanbert

Telefon: 031-368 00 69

E-post: ann.hanbert@stadshuset.goteborg.se

(2)

Ekonomiska konsekvenser

Högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” 2018 belastar Levande Historia i Göteborgs befintliga budget 2018, dvs kostnad för temakväll på Stadsbiblioteket med inbjuden föreläsare och kostnad för att visa utställningen ”Gulag – Det farfar inte berättade” på Frölunda kulturhus 20 augusti – 16 september 2018.

Fortsättningsvis har inte levande Historia den typen av resurser eller uppdrag att genomföra ett årligt arrangemang.

Från och med nästa år 2019, föreslås att ansvar och genomförande läggs på annan lämplig förvaltning för det årliga högtidlighållande av ”Black Ribbon Day”. Fortsatt finansiering av högtidlighållandet hänskjutes till ordinarie budgetberedning.

Barnperspektivet

Högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” är en påminnelse om vad som kan hända om en demokrati faller och våra mänskliga rättigheter kränks. Genom att lära av historien kan vi medvetandegöra ungdomar om vikten att värna om våra mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Att förklara varför ”Black Ribbon Day” uppmärksammas kan vara en introduktion till dessa samtal.

Mångfaldsperspektivet

De mänskliga rättigheterna ska genomsyra stadens arbete och utgå från alla människors lika värde. ”Black Ribbon Day” är en internationell sorgedag för dem som fallit offer för totalitära och auktoritära regimer. Det är ett sätt att visa respekt för alla de göteborgare som flytt från totalitära regimer och upplysa andra invånare om vad som skett och fortfarande sker runt om i vår värld.

Jämställdhetsperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Inget av de föreslagna aktiviteterna kan ses gynna det ena eller andra könet.

Miljöperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Omvärldsperspektivet

Europarådets parlamentariska församling har föreslagit att den 23 augusti bör utnämnas till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer. På flera håll i Östeuropa, Kanada och USA hålls manifestationer av såväl politiker som organisationer denna dag i syfte att hedra minnet av dessa offer.

Bilagor

1. Protokollsutdrag KS 2017-11-22

2. Yrkande (M), (L), (KD) KS 2017-11-08 3. Yrkande (S), (V), (MP) KS 2017-11-22

4. Information om utställningen ”Gulag: Det farfar inte berättade”

(3)

5. Ur Forum för levande historias faktaskrift: Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer sidan 96

Ärendet

Enligt yrkande från (M), (L) och (KD) att ge Stadsledningskontoret i uppgift att utreda hur Göteborgs Stad på ett värdigt och opartiskt sätt, årligen med start 23/8 2018, kan högtidlighålla ”Black Ribbon Day”.

Beskrivning av ärendet

Europarådets parlamentariska församling har föreslagit att den 23 augusti bör utnämnas till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer. På flera håll i Östeuropa, Kanada och USA hålls manifestationer av såväl politiker som organisationer denna dag i syfte att hedra minnet av dessa offer.

I ett yrkande från (M), (L) och (KD) har Stadsledningskontoret fått i uppdrag att ta fram ett förslag hur Göteborgs Stad på ett värdigt och opartiskt sätt, årligen med start 23/8, kan högtidlighålla ”Black Ribbon Day”. Detta dels för att respektera de göteborgare som flytt totalitära regimer och dels för att tjäna som upplysning till skolelever och andra invånare om vad som skett i historien och vad som i många fall fortfarande pågår runt om i vår värld.

Bakgrund

”The European Day of Remembrance for Victims of Stalinism and Nazism” även känd som ”Black Ribbon Day” är en internationell minnesdag för att hedra offren för stalinism, nazism och andra totalitära regimer. Både datumet den 23 augusti som minnesdag och namnet ”Black Ribbon Day”, härstammar från demonstrationer som hölls i västvärlden på 1980 talet. Flyktingar från central- och Östeuropa, boende i Kanada organiserade fredliga protester på båda sidor järnridån. Detta för att uppmärksamma de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av myndigheter över sovjetblocket och protestera mot Molotov-Ribbentroppakten.

Datumet den 23 augusti valdes för dessa protester då det var denna dag 1939 som den ökända Molotov-Ribbentrop pakten slöts mellan Sovjetunionen och nazistiska Tyskland.

Pakten föranledde anfallet på Polen och utbrottet av andra världskriget med fruktansvärda konsekvenser. Pakten var en icke-angreppspakt men inbegrep även i hemlighet en

uppdelning av Östeuropa i olika intressesfärer. Molotov-Ribbentroppakten innebar också ett slags klartecken till andra världskriget eftersom pakten tillät Tyskland och

Sovjetunionen att anfalla länder mellan dem utan att den andra parten i pakten ingrep så länge man höll sig innanför de uppgjorda gränserna för intressesfärerna.

Den 23 augusti 1986 ägde demonstrationer rum i 21 västerländska städer, inklusive New York, Ottawa, London, Stockholm, Seattle, Los Angeles, Perth och Washington DC.

1987 spreds protesterna till de baltiska länderna då 2 miljoner människor bildade en mänsklig kedja som sträckte sig 600 km över de baltiska länderna. Denna protest känd som The Baltic Way ses som ett avgörande ögonblick i de baltiska staternas strid för oberoende från Sovjetunionen. När sovjetblocket föll 1991 organiserades ”Black Ribbon Day” demonstrationer i 56 länder runt om i världen.

(4)

2009 utnämnde Europaparlamentet formellt den 23 augusti till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer – ”The European Day of Remembrance for Victims of Stalinism and Nazism”, i syfte att hedra dessa offer med värdighet och

opartiskhet. Påminnelsedagen har officiellt observerats av EU sedan 2009. I vissa länder har minnesdagen formellt antagits genom lag, ibland med något annat namn.

Sverige

Uppdraget för Levande Historia i Göteborg, Stadsledningskontorets MR avdelning, inrättades 1998 på beslut av kommunstyrelsen med utgångspunkt att utbilda och upplysa skolungdom om Förintelsen och nazismens brott mot mänskligheten. 2002 breddades Levande Historias uppdrag att förutom att ha utgångspunkt från Förintelsen informera om brott mot mänskligheten i såväl kommunismens namn, som av andra totalitära ideologier.

2005 utvidgades uppdraget ytterligare att handla om brott i alla politiska system.

Utgångspunkten är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Levande historias nuvarande verksamhet följer kommunstyrelsens beslut om att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna i alla politiska system. Vad det gäller högtidlighållandet av särskilda dagar så uppmärksammar Göteborgs Stad bl.a. FN-dagen den 24 oktober, som också är en allmän flaggdag, högtidlighåller Åminnelsedagen av Förintelsens den 27 januari och de nationella minoriternas högtidsdagar.

Myndigheten Forum för levande historia har till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. 2008 fick Forum för levande historia i uppgift att bredda sitt uppdrag med att förutom Förintelsen informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Myndigheten menar att det är viktigt att skilja på ideologi och konsekvenser av en regim. De har med hjälp av forskare valt ut de värsta folkmorden och de mest signifikanta händelserna. Forum för levande Historia har tagit fram utbildningsmaterial och då fokuserat på Sovjetunionen, Kina och Kambodja (se bilaga 5).

Levande Historia i Göteborg har ett stort utbyte och samarbete med Forum för levande historia som producerar en mängd undervisningsmaterial, utställningar och föreläsningar.

Utställningen ”Gulag – Det farfar inte berättade” som ska visas på Frölunda Kulturhus i augusti pågår nu i Stockholm. I höst planeras en fortbildningsdag med lärare om antisemitism och näthat i samband med bokmässan här i Göteborg. 2018 är det

jubileumsår för demokratin och Forum för levande historia producerar en ny utställning om den tyska demokratins fall och om hur Adolf Hitler röstades fram. Det kan bli en lämplig utställning att ta till Göteborg till nästa ”Black Ribbon Day”.

I samband med Europaparlamentets förslag 2009, uppmärksammades den 23 augusti i Stockholm under några år men intresset ebbade ut. Idag uppmärksammar Stockholm bl.a.

Åminnelsedagen av Förintelsen 27 januari, Zigenarnatten den 2 augusti, Raoul Wallenbergdagen 27 augusti – nationell dag för medmänsklighet och civilkurage, Kristallnatten den 9 november och folkmordsminnesdagar som Rwanda och Srebrenica.

Malmö stad ska se över sina officiella högtids- och flaggdagar inför 2019. Idag

uppmärksammas Åminnelsedagen av Förintelsen 27 januari, de nationella minoriteternas högtidsdagar, FN-dagen mot rasism 21 mars, IDAHO-dagen - den internationella dagen mot homofobi 17 maj och Slaveriets avskaffande 9 oktober.

Observationer inom EU

(5)

2009 antog Estland och Lettland den 23 augusti som minnesdag för offer för stalinism och nazism. Även i Litauen utnämndes 2009 officiellt den 23 augusti till “European Day of Remembrance for Victims of Stalinism and Nazism, and Day of the Baltic Way”. På denna sorgedag visas litauiska flaggor utanför alla offentliga byggnader dekorerade med svarta sorgband. I Bulgarien uppmärksammades för första gången 2010 en åminnelsedag för offren för brott som begåtts av kommunistiska och andra totalitära regimer. Kroatien antog 2011 den europeiska dagen för minnet av offer för alla totalitära och auktoritära regimer. Polen uppmärksammade dagen för första gången 2011 under sitt EU-

ordförandeskap. Ungern samma år till minne av offren för stalinismen och nazismen.

Sedan 2012 uppmärksammar Slovenien dagen till påminnelse av alla offer för totalitära och auktoritära regimer.

Observationer utanför EU

2009 antog Kanada den 23 augusti som nationell minnesdag – ”Black Ribbon Day”.

Georgien utsåg 2010 den 23 augusti som minnesdag för offer för totalitära regimer.

Förenta staternas kongress antog 2014 en resolution som stöder utnämningen av ”Black Ribbon Day” för att erkänna offren för sovjetiska kommunistiska och nazistiska regimer och att aldrig glömma terrorn som upplevdes av miljoner medborgare i central och Östeuropa.

Black Ribbon

Svarta band så kallade sorgband ses som en universell symbol för att minnas och sörja olika tragedier. Förr var det en självklarhet i Sverige att bära sorgband runt armen eller kavajslaget för att visa sin sorg när någon närstående avlidit. En tradition som började att avta under andra hälften av 1900 talet och nästintill försvinna.

Det finns dock tecken på att sorgbanden är på väg tillbaka. Fler har börjat använda dem och det finns idag sorgband liknande ”rosa bandet” att köpa – en modern tappning av det gamla sorgbandet. Det traditionella användandet var att den enskilde människan visade sin sorg. Idag finns det andra sammanhang att visa en mer kollektiv sorg än en enskild persons privata sorg.

I U.S.A. har sorgbandet använts för att hedra amerikansk militärpersonal som

tillfångatagits som krigsfångar eller dödats. De har använts för att uppmärksamma den 11:e september 2001, prinsessans Dianas död i Storbritannien och flygkraschen över Ryssland då bl.a. den polska presidenten omkom. 2013 bar löpare vid London maraton sorgband för att uttrycka solidaritet med offer för de tidigare maratonbombningarna i Boston.

Svarta band har också använts för att öka medvetenheten om hälsoproblem samt protestera mot tortyr. I idrottssammanhang har vi sett fotbollsspelare med sorgband.

Elfsborgs fotbollslag visade sin sympati för offren i en bussolycka utanför Sveg 2015.

Efter terrordådet i Paris 2015 spelade Sverige mot Danmark i en landskamp och hedrade offren med en tyst minut och båda lagen spelade med sorgband.

Förslag på hur Göteborgs Stad uppmärksammar ”Black Ribbon Day”.

Levande Historia, Stadsledningskontorets MR avdelning, ansvarar för genomförandet av

”Black Ribbon Day” 2018. Den 23 april planeras en temakväll på Stadsbibliotekets

(6)

trappscen för allmänheten. Tal av politiker med en symbolisk ljuständning för att hedra de som fallit offer. Föreläsning och kulturinslag.

I år ges möjlighet att visa en utställning om ”Gulag – Det farfar inte berättade” (se bilaga 4) på Frölunda kulturhus och skolklasser kommer att bjudas in. Det är en utställning som Forum för levande historia har visat under våren som nu lånas till Göteborg. Vid en årlig återkommande dag kan det med god framförhållning bli lättare att planera och involvera skolan och på så sätt nå fler skolelever. Även bokningar av utställningslokaler kräver lång framförhållning.

En kommunikationsplan kommer att tas fram för att förklara varför Göteborgs Stad uppmärksammar ”Black Ribbon Day”.

Fortsättningsvis har inte Levande Historia den typen av resurser eller uppdrag att genomföra det årliga högtidlighållandet. Förslagsvis får Stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på lämplig förvaltning för det fortsatta ansvaret av det årliga högtidlighållandet av ”Black Ribbon Day” fr.o.m. 2019. Fortsatt finansiering av

högtidlighållandet hänskjutes till ordinarie budgetberedning.

Ann Hanbert

Planeringsledare

Klas Forsberg

Avdelningschef

(7)

1 (2)

Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2017-11-22

§ 863, Dnr 1496/17

Yrkande från M, L och KD angående Högtidlighålla Black Ribbon Day i Göteborg Tidigare behandling

Bordlagt den 8 november 2017, § 812.

Handlingar

Yrkande från M, L och KD den 8 november 2017.

Yrkande från S, MP och V den 22 november 2017.

Yrkanden

Ordföranden Ann-Sofie Hermansson yrkar bifall till yrkande från S, MP och V den 22 november 2017.

Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från M, L och KD den 8 november 2017.

Propositionsordning

Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna yrkandet bifallits. Omröstning begärs.

Omröstning

Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande och Nej för bifall till Jonas Ransgårds yrkande.”

Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6).

Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstar Nej (7).

Beslut

Enligt yrkande från M, L och KD:

Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda hur Göteborgs Stad på ett värdigt sätt, årligen med start 23 augusti 2018, kan högtidlighålla Black Ribbon Day.

__________

Expedieras

Stadsledningskontoret

(8)

Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

Vid protokollet Mathias Sköld

2017-12-18

Ordförande

Ann-Sofie Hermansson

Justerare

Jonas Ransgård

(9)

Yrkande (M), (L), (KD) Kommunstyrelsen 2017-11-08 Nytt ärende

Högtidlighåll Black Ribbon Day i Göteborg

Det är nödvändigt att ha kunskap om det förflutna för att kunna forma framtiden.

Avskyvärda brott mot mänskliga fri- och rättigheter får därför aldrig glömmas.

23 augusti är en internationell minnesdag för att hedra offren för stalinism, nazism och andra totalitära regimer. Att minnesdagen firas den 23 augusti beror på att det var detta datum år 1939 som Molotov-Ribbentrop-pakten, som delade upp de östra delarna av Europa mellan nazister och stalinister, skrevs under. Pakten föranledde anfallet på Polen och utbrottet av andra världskriget, med fruktansvärda konsekvenser.

Runt om i världen hålls manifestationer av såväl politiker som organisationer denna dag och Europarådets parlamentariska församling har föreslagit att den 23 augusti bör utnämnas till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer, i syfte att hedra minnet av dessa offer med värdighet och opartiskhet.

Black Ribbon Day, som dagen kallas, bör uppmärksammas även i Göteborg. Detta dels för att respektera de göteborgare som flytt från totalitära regimer och dels för att tjäna som upplysning till skolelever och andra invånare om vad som skett i historien och vad som i många fall fortfarande pågår runt om i vår värld. Vi får aldrig glömma vad totalitära styren är kapabla till.

Förslag till beslut I kommunstyrelsen

att ge Stadsledningskontoret i uppgift att utreda hur Göteborgs Stad på ett värdigt

sätt, årligen med start 23/8 2018, kan högtidlighålla Black Ribbon Day

(10)

Yrkande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen

2017-11-22 Ärende 2.2.15

Yrkande angående förslag från (M), (L), (KD) att högtidlighålla ”Black Ribbon Day”

Avseende uppmärksammande av brott av totalitära och auktoritära system finns detta uppdrag redan i Göteborgs Stad. Inrättandet av verksamheten Levande historia skedde 1998 via beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslöt 2002 att utvidga uppdraget till att även belysa brott mot mänskligheten inom kommunistiska system. Levande historias nuvarande verksamhet följer kommunstyrelsens beslut 2005 om att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna i alla politiska system.

”Levande historias viktigaste uppgift är att utifrån historiska erfarenheter stödja satsningar för skolning av ungdomar i demokrati med respekt för alla människors lika och okränkbara värde. Andra uppgifter är att motverka fördomar, totalitära ideologier samt upplysa om brott mot mänskligheten som skett och sker under olika politiska system. En fundamental utgångspunkt för arbetet utgörs av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna”. (Ur Levande historias uppdragshandling)

Detta är ett demokratistärkande, strukturerat sätt att arbeta där Levande historia främst genomför aktiviteter i samverkan med olika nätverk och aktörer, men också delar ut aktivitetsbidrag till exempelvis FN-rollspel i skolorna.

I termer av särskilda dagar så uppmärksammar Göteborgs Stad bland annat FN-dagen den 24 oktober, som också är en allmän flaggdag. Staden högtidlighåller även nationella minoriteters högtidsdagar och internationella minnesdagen för förintelsens offer. Det finns flertal dagar som uppmärksammar olika förtryck. Samma dag som ”Black Ribbon Day” infaller till exempel FN:s

internationella dag till minne av slaveriet och dess avskaffande – något som dessvärre i olika former i högsta grad fortfarande är aktuellt runt om i världen.

Vi menar att FN-dagen den 24 oktober är en dag som tydligt går i demokratins och de mänskliga rättigheternas tecken och mot all form av förtryck och totalitära styren. Detta är också en etablerad dag som uppmärksammas såväl inom landet på olika nivåer som internationellt.

KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅS BESLUTA:

att avslå yrkandet om att högtidlighålla ”Black Ribbon Day”.

(11)

Bilaga 4

Utställning på Frölunda kulturhus 20 aug – 16 sept 2018

Gulag: det farfar inte berättade

I utställningen berättar historikern och författaren Anton Weiss-Wendt om sin farfar Helmut Weiss livsöde som tysk jude och övertygad kommunist. Helmut Weiss föll offer för två totalitära regimers exkludering och förlorade 20 år av sitt liv i Stalins Gulagläger. Utställningen är en historisk

berättelse och ett personligt porträtt som ger en bild av livet i Gulag.

När nazismen växte i Tyskland flydde Helmut till Sovjetunionen, ett land han var övertygad skulle ta emot honom med öppna armar då han delade tron på den kommunistiska ideologin och var medlem i det tyska kommunistiska partiet. Väl framme blir han snart desillusionerad då han blir misstänkt som tysk spion och anklagad för kontrarevolutionär verksamhet. I november 1937 arresteras Helmut och döms till straffarbete trots avsaknad av bevis. Det dröjer 20 år innan han är en fri man.

Gulag: Det farfar inte berättade visas i våra lokaler från den 8 november 2017 till den 28 april 2018.

Utställningen är ursprungligen producerad av HL-senteret i Oslo och vidareutvecklad och anpassad av Forum för levande historia.

(12)

Bilaga 5

Ur Forum för Levande Historias Faktaskrift: Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer sida 96

Perspektiv - bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja

Kommunismen gör anspråk på att ställa sig på de förtrycktas sida mot alla slags orättvisor. Trots det har kommunistiska regimer gjort sig skyldiga till terror och svåra förbrytelser. Hur är detta möj- ligt? Och vad är bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja?

Den kommunistiska ideologin har rötter i 1700-talets upplysningstänkande och i franska

revolutionens paroller om frihet, jämlikhet och broderskap. Kommunismen är i princip universell och egalitär. Den gör anspråk på att ställa sig på de förtrycktas sida mot alla slags orättvisor.

Dess program är avsett att skapa ett lyckorike där all exploatering och alla konflikter försvunnit.

Likväl har regimer som bekänt sig till kommunismen gjort sig skyldiga till några av de värsta brott mot mänskligheten som vi känner. Finns det något i denna ideologi som leder till förövandet av sådana brott? Eller beror brotten på kulturella eller historiska faktorer som inte har med

kommunismen att göra? Här skiljer sig olika forskares synsätt kraftigt åt.

Det spelar ofta stor roll vilken av de olika skolbildningarna som en forskare tillhör:

totalitarismteorin, revisionismen eller postrevisionismen. Framför allt revisionister tenderar att tona ned ideologins betydelse och anse att andra faktorer har haft mycket större inverkan på händelserna, medan särskilt totalitarismteoretiker ofta lägger stor vikt vid ideologin; även de kan dock lägga vikt också vid andra förklaringsgrunder som aktörer eller historiska förutsättningar.

I fokus för intresset står här Sovjetunionen, Kina och Kambodja. Det finns flera stater som hade kunnat tas upp, till exempel Nordkorea eller Kuba, men vissa avgränsningar är nödvändiga och valet av dessa tre fall kan motiveras. Sovjetunionen var den första kommunistiska staten och blev därför en ledstjärna för många kommunister över hela jorden. Kina var det första landet utanför Europa där kommunismen segrade, och dess seger innebar att antalet människor som levde under kommunistiskt styre i världen mer än fördubblades. Kina kom också att utveckla en kommunism som skilde sig en del från den sovjetiska och blev en förebild för många människor.

Röda khmerernas styre i Kambodja blev kort, men deras regim var kanske den mest radikala.

Massmordet i Kambodja var i andel av ett enskilt lands befolkning 1900-talets värsta.

”Brott mot mänskligheten” är inte detsamma som brott mot de mänskliga rättigheterna. Med brott mot mänskligheten avses enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ”ett vidsträckt och systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning med insikt om angreppet”. Dessa angrepp kan vara mord, utrotning, förslavning, tvångsförflyttning, tortyr eller förföljelse av en identifierbar folkgrupp eller ett kollektiv av politiska, rasmässiga, nationella, etniska, kulturella, religiösa, genusmässiga eller andra skäl. Det finns ingen kommunistisk regim som inte har gjort sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna. Alla kommunistiska stater har varit diktaturer som har undertryckt yttrande- och åsiktsfriheten och förföljt politiskt oliktänkande. Däremot kan det diskuteras om alla kommunistiska regimer har gjort sig skyldiga till så omfattande och systematiska förföljelser att de faller under kategorin brott mot mänskligheten.