Utbildningskatalog 2020 Icke juridiska utbildningar - Enheten för lärande. Utbildningar Domstolsakademin

(1)

Utbildningskatalog 2020

Icke juridiska utbildningar - Enheten för lärande

Utbildningar 2021

Domstolsakademin

(2)

2

InnEhåll

I N N E H Å L L

Inledning ... 3

Förord ... 3

Kontaktuppgifter ... 4

Kompetensutveckling i Domstolsakademin ... 5

Praktisk information ... 6

Allmänna utbildningar ... 8

Allmän civilrätt ... 8

Domarrollen ... 10

Domstolsgemensamma kurser ... 15

Entreprenadrätt ... 19

Europarätt ... 21

Familjerätt ... 23

Förvaltningsprocessrätt ... 27

Hyres- och arrenderätt ... 32

Immaterialrätt ... 34

Kommunalrätt ... 36

Konkurs- och utsökningsrätt ... 38

Mark- och miljörätt ... 41

Migrationsrätt ... 50

Offentlig upphandling ... 57

Offentlighet och sekretess ... 60

Processrätt ... 62

Skatterätt ... 69

Socialförsäkringsrätt ... 74

Straffrätt ... 78

Tvångsmål ... 87

Fiskalsutbildningen ... 90

notarieutbildningen ...109

Utbildning för föredragande m.fl. ...115

Register ...118

Allmänna utbildningar ... 119

Yrkesspecifika utbildningar ... 121

OM Sl AGSBIlD

Kammarrättsråd Haike Degenkolbe vid Kammarrätten i Stockholm är en av många lärare på Domstolsakademin.

Foto Per Carlsson

(3)

InlEDnInG

InlEDnInG

F Ö R O R D

Skickliga domare och domstolsjurister är en förutsättning för att mål och ärenden ska kunna handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt i våra domstolar och nämnder. Genom utbildning stärks den enskilde med

arbetarens kompetens men på sikt också förtroendet för domstolarna och rättsväsendet. Vidareutbildning under hela karriären är idag en själv- klar del av yrkeslivet och goda möjligheter till kompetensutveckling gör domstolarna till attraktiva arbetsplatser. Det är därför viktigt att Domstols

akademin kan erbjuda ett bra utbud av kurser för Sveriges domare och domstolsjurister.

På senare år har vi sett ett ökat intresse för frågor om rättssäkerhet och domstolarnas roll i samhället. Detta har fått särskild aktualitet genom den utredning som nu ser över domstolarnas oberoende. Även förändringar i samhället och omvärlden ställer nya krav på domstolarna. Utbildning för domare och domstolsjurister kan därför inte begränsas till enbart juridisk utbildning, utan måste också avse yrkeskunskap och etiska värden.

Domstolsakademin erbjuder kurser, erfarenhetsseminarier och tema

dagar inom samtliga större rättsområden, men vi ger också stort utrymme åt etiska frågor och diskussioner med koppling till yrkesrollen. Vi vill att Domstolsakademin ska fungera som en mötesplats och ett forum för samtal, reflektioner och diskussioner.

Coronapandemin har gjort att det här året inte blivit riktigt det vi hade tänkt oss. Så har det också sett ut i hela samhället. Domstolsakademins verksamhet har påverkats genom att vi tvingats begränsa vår kurs verksamhet. De utbildningar som har genomförts har erbjudits som digitala utbildningar via Skype. En digital utbildning kan aldrig ersätta det möte som en utbildning i klassrum kan ge och innebär särskilda utmaningar både för lärare och kursdeltagare. Trots dessa svårigheter har Domstols

akademins lärare lyckats genomföra ett stort antal utbildningar med mycket gott resultat. Det är mycket tack vare deras lojalitet och engage- mang som detta varit möjligt.

Årets katalog är helt digital och finns tillgänglig genom Kompetenspor- talen. Det innebär att katalogen kan uppdateras med ändringar och an- passningar under utbildningsåret.

Välkommen till oss under 2021!

Joakim Zetterstedt Tf rektor

(4)

4

InlEDnInG

UTBIlDnInGSADMInISTRATÖRER

K O N T A K T U P P G I F T E R

TF. REKTOR

Joakim Zetterstedt Tfn 036-442 21 84

ÄMnESAnSVARIGA Familjerätt

Mats Persson, rådman, Alingsås tingsrätt

Förvaltningsprocessrätt Henrik Hedberg, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Mark- och miljörätt Vakant

Migrationsrätt Jennifer Moore Peterson, rådman,

Förvaltningsrätten i Göteborg

Processrätt Monika Sörbom,

hovrättslagman, Svea hovrätt Skatterätt

Madelaine Tunudd, rådman, Förvaltningsrätten i Uppsala Socialförsäkringsrätt Petrus Tired,

rådman,

Förvaltningsrätten i Malmö Straffrätt

Karoline Fridolf, hovrättsråd tillika vice ordförande, Hovrätten över Skåne och Blekinge

Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn 036-442 21 32 Sven Gudmundsson, Jönköping

Tfn 036-15 54 52 Erik Havelius, Malmö

Tfn 036-15 54 96

Victor Ericsson, Jönköping Tfn 036-15 54 02 Emilia Thorvinger, Göteborg

Tfn 036-15 56 84 Elin Winnberg, Malmö

Tfn 036-15 56 82

Cecilia Almgren Tfn 036-15 55 81

Jenny Larsson Tfn 036-15 53 95

Camilla Lindberg Tfn 036-15 54 86

Madelene Nygren (föräldraledig)

Ing-Marie Petersson Tfn 036-15 54 16 KOMPETEnSUTVECKlARE

(5)

InlEDnInG

Domstolsakademins erbjudande i korthet

Domstolsakademin ansvarar för kompetensutveckling för ordinarie domare och andra jurister inom den dömande verksamheten. Den kompetensutveckling som erbjuds består inte bara av kurserna i denna kurskatalog, utan Domstolsakademin erbjuder även ekonomiskt stöd till anpassade kompetensutvecklingsinsatser och till erfarenhetsutbyte inom ramen för juridiska nätverk.

Den huvudsakliga målgruppen är ordinarie domare, men många av kurserna är även öppna för icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister som uppfyller angivna förkunskapskrav. Domstolsakademins uppdrag innefattar även den centralt anordnade fiskalsutbildningen och den centralt anordnade notarieutbildningen.

Genom Domstolsakademin finns det även goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö.

På de följande sidorna kan du läsa mer om de olika former av kompetensutveckling som tillhandahålls av Domstolsakademin.

K O M P E T E N S U T V E C K L I N G I D O M S T O L S A K A D E M I N

Tanken är att dessa kurser ska möta utbildningsbehov som finns över hela landet. Även om kurserna är framtagna utifrån ordinarie domares utbildningsbehov så är många av dem även öppna för andra personalka- tegorier som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursens innehåll.

De lärarledda kurserna i det centrala kursutbudet är dock aldrig öppna för notarier.

I kurskatalogen inleds varje ämnesområde med en översikt där det fram- går vilka kurser som ingår i kursutbudet i ämnet, även om alla kurser inte erbjuds varje år. Av översikten framgår också om det finns andra kurser med särskild koppling till ämnesområdet, dessa har streckad ram.

Domstolsspecifika utbildningsinsatser

Som ett komplement till det centrala kursutbudet erbjuder Domstolsa- kademin även anpassade kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kallas domstolsspecifika utbildningsinsatser och syftar till att möta kompetens- utvecklingsbehov som är specifika för en grupp domstolar, en enskild domstol eller en enskild medarbetare.

En grundförutsättning för att en domstolsspecifik utbildningsinsats ska stödjas är att utbildningsbehovet inte tillgodoses genom Domstolsakade- mins centrala kursutbud. Det rör sig ofta om att stödja en lokalt anordnad utbildning eller att bekosta en viss medarbetares deltagande i en externt anordnad kurs. Gemensamt för denna typ av insatser är att Domstolsa- kademin ger ekonomiskt stöd men inte står för genomförandet. Ansökan om stöd för en domstolsspecifik utbildningsinsats görs via ett elektroniskt formulär på Intranätet och behandlas sedan av någon av Domstolsaka- demins kompetensutvecklare. Mer information finns på Intranätet under Min anställning/Kompetensutveckling/Domstolsspecifika kompetensutvecklingsinsatser/.

Juridiska nätverk

Att bilda nätverk är ett sätt för personer med särskilt intresse för ett visst ämnesområde att förkovra sig och utbyta erfarenheter. Det ger ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna samtidigt som kunskap tillförs domstolarna där medlemmarna är verksamma.

Det centrala kursutbudet

Kurserna i denna kurskatalog utgör det centrala kursutbudet. Dessa är framtagna med utgångspunkt i ordinarie domares utbildningsbehov inom olika ämnesområden.

DOMSTOlSAKADEMIn

CEnTRAlA KURSUTBUDET DOMSTOlSSPECIFIKA UTBIlDnInGSInSATSER

JURIDISKA nÄTVERK InTERnATIOnEll KOMPETEnSUTVECKlInG

(6)

6

InlEDnInG

Domstolskademin ger ekonomiskt stöd för denna typ av kompetensutveckling inom ramen för ett system med juridiska nätverk. Efter godkänd ansökan om bildande av ett nätverk kan nätverket få ekonomiskt stöd för högst två träffar per år. Mer information om förutsättningarna för att bilda ett nätverk och vilket ekonomiskt stöd som kan lämnas finns på In- tranätet under Min anställning/Kompetensutveckling/Nätverk för kompetensutveckling/.

Internationell kompetensutveckling

Domstolsakademin kan tack vare ett utvecklat internationellt samarbete erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö.

För domare erbjuds möjlighet att delta i olika juridiska seminarier inom ramen för European Judicial Training Network (EJTN) och den kursverk- samhet som Europäische Rechtsakademie (ERA) och andra utbildningsar- rangörer erbjuder. Inom ramen för EJTN erbjuds även språkseminarier för den som vill förbättra sin juridiska engelska. Den som är intresserad av att delta i en internationell utbildning kan ansöka om ekonomiskt stöd för detta.

Det finns också möjlighet för domare att ansöka om att delta i utbyten med domstolar i Europa inom ramen för olika utbytesprogram. Sveriges domstolar fungerar då som värddomstolar för de gästande utländska domarna som deltar i utbytet. Det finns också ett utbytesprogram mellan de nordiska länderna. Mer information om internationell kompetensutveckling och hur man ansöker om att delta finns på Intranätet under Min anställning/Kompetensutveckling/Internationell kompetensutveckling/.

Att välja rätt kurs

Alla kursbeskrivningar i Domstolsakademins kurskatalog är utformade på samma sätt och innehåller alltid uppgift om kursens syfte, målgrupp, inne- håll, undervisningsform och lärandemål. Om det finns förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet anges detta särskilt tillsammans med uppgift om kursens målgrupp. Tanken är att det ska vara lätt att hitta rätt kurs avseende såväl innehåll, egna förkunskaper som förväntningar på kunskaper efter genomgången utbildning.

För att kursen ska bli så givande som möjligt för alla deltagare är det viktigt att läsa kursbeskrivningen samt att kontrollera att man uppfyller det som anges under rubriken ”Målgrupp” innan man ansöker om att delta i en kurs. En definition av målgruppskategorierna finns nedan. Är man osäker finns alltid möjlighet att kontakta den kompetensutvecklare som är ansvarig för kursen. Detta gäller även frågor om kursernas innehåll. Även chefer som ska godkänna en ansökan till en kurs eller i övrigt har funde- ringar om val av kurs är välkomna att kontakta Domstolsakademin.

Varje kurs har alltså en kursbeskrivning där det i ett särskilt avsnitt anges målgrupp samt vilka andra krav som gäller för deltagande.

För att förenkla har målgrupperna för det centrala kursutbudet delats in i kategorierna ordinarie domare, icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister. Dessa kategorier används genomgående och förklaras nedan.

– Kategorin ordinarie domare omfattar alla ordinarie domare oavsett domstolsslag, inklusive hyresråd, patentråd och tekniska råd.

– Kategorin icke ordinarie domare omfattar tf. rådmän, assessorer som tjänstgör i domstol, justitiesekreterare, tf. assessorer och fiskaler. Tf.

assessorers och fiskalers utbildningsbehov tillgodoses dock huvudsakligen genom den centralt anordnade fiskalsutbildningen och de får därför som utgångspunkt endast delta på kurser i det centrala kursutbudet vars innehåll inte behandlas på fiskalsutbildningen.

P R A K T I S K I N F O R M A T I O N

(7)

InlEDnInG

– Kategorin föredragande används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän förvaltningsdomstol.

– Kategorin beredningsjurister används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän domstol. Denna kategori omfattar även personer i allmän domstol som är anställda som föredragande.

När det gäller utbildning för nyutnämnda domare har Domstolsakademin inga fastställda utbildningspaket. Utbildningen för en nyutnämnd domare bör istället planeras i samråd mellan domaren och chefen utifrån domarens bakgrund och tidigare erfarenhet. Domstolsakademins biträdande rektor kan vid behov bistå med hjälp att välja kurser eller vid upprättandet av en utbildningsplan för nyutnämnda domare.

Kurskategorier

Kurserna i det centrala utbudet är indelade i kategorierna baskurs (B) och fördjupningskurs (F). Kurser med europarättsliga inslag är dessutom försedda med en särskild symbol. På motsvarande sätt finns en särskild symbol för eutbildningar.

Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå.

Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna re- dan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men är framför allt avsedda för mer erfarna juristers behov av kompetensutveckling.

Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor.

Symbolen visar att kursen ges som en eutbildning.

B F

S B e

F S

B F

S

B F

S

Anvisningar för ansökan

Ansökan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen där man också kan ta del av kursbeskrivning, kursprogram och annan doku- mentation.

De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. På de flesta kurser är antalet begränsat till 25. I vissa fall görs därför en prioritering bland de deltagare som ansökt om att gå en kurs. En sådan prioritering görs normalt i samråd med berörda domstolar. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen.

Information om resor finns i den kursinformation som skickas till deltagarna inför varje kurstillfälle. Vid planering av tjänsteresan och val av färd- medel gäller Sveriges Domstolars riktlinjer för tjänsteresor som finns att läsa på Intranätet.

Förändringar och information

Domstolsakademins kurser planeras ungefär ett år i förväg. Kontinuerligt uppdaterad information om våra kurser finns alltid i Kompetensportalen.

Information om extra kurstillfällen eller extrainsatta kurser publiceras även på Intranätet. Den som fortlöpande vill ha information om Domstols- akademins utbildningar och internationella verksamhet bör prenumerera på nyhetskanalerna Juridiska utbildningar och Internationellt på Intranä- tet. Prenumerationen startas i de personliga inställningarna som nås via startsidan på Intranätet.

Kontakta Domstolsakademin

Kontaktuppgifter till dem som arbetar i Domstolsakademin finns i början av denna kurskatalog. En förteckning över kompetensutvecklarnas an- svarsområden finns på Intranätet under Min anställning/Kompetensut- veckling/Organisation/Ansvarsområden för kompetensutvecklarna i Dom- stolsakademin/.

(8)

A ll MÄ nn A UTBI lD n In G - AR A LLMÄN CIVILRÄTT A L L M Ä N C I V I L R Ä T T

Civilrättsdag 2021

(9)

AllMÄn CIVIlRÄTT

B F

S

CIVIlRÄTTSDAG 2021

Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och fördju- pade kunskaper i civilrätt är centralt för att handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrätten är dessutom ett omfattande område med en ständig rättsutveckling. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare.

K UR SBESK R I V nInG

Domstolsakademin anordnar återkommande en utbildningsdag för domare med särskilt intresse för civilrätt. På Civilrättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Information om det närmare inne- hållet i kursen och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag.

Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom civilrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte.

OMFAT TnInG

1 dag

InFOR M ATIOn OM V IlK A DAT UM K UR SEn GES , PROGR A M , l Ä R A R E OCh Pl AT S FÖR K UR SEn hIT TA R DU På K UR SEnS SIDA I KOMPE TEnSPOR TA lEn. DÄ R K A n DU OCK S å A nM Ä l A DIG TIll E T T K UR S TIllFÄ llE .

(10)

D OMARROLLEN D O M A R R O L L E N

Domarrollen B Domarrolls- seminarium för erfarna domare

Domarrollen A Domarrollen C Domarrollen D

(11)

DOMARROllEn

DOMARROllEn

– EN KURS I FYRA STEG

Domaryrket har en konstitutionell särställning. Domaren har långtgående maktbefogenheter och ett stort ansvar. Principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning är ständigt aktuella. Dessutom finns ett stort intresse för att diskutera frågor om domarrollen och etik.

Domarrollen är en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i rollen som maktutövare.

Med rollen följer höga krav på juridiskt kunnande men också på omdöme, trovärdighet och rättskänsla. Det medför att domare måste vara självstän- diga och ha integritet, ha förmåga att fatta beslut med hög kvalitet samt kunna kommunicera på ett bra sätt i rättssalen men också i kontakter med omvärlden. I rollen ingår också att fatta beslut som arbetsledare.

Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. Det sista steget består av en europaresa. För erfarna domare finns ett Domarrollsseminarium som är en fristående fortsättning till de fyra delkurserna om domarrollen.

B F

S B F

SB F

S

För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen D krävs att deltagaren har genomgått delkurs A–C.

I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen.

A DOM A R ROllEn OCh DOMS TOlEnS FUnK TIOn – Domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi.

B OBEROEnDE OCh BESlU T SFAT TA nDE – Beslutsstrategier, tankefällor, otillåten påverkan och beslut i rollen som arbetsledare.

C DOM A R EnS KOMMUnIK ATIOn – Kommunikation i rättssalen, mediekommu- nikation samt processuell rättvisa.

D DOM A R E I EUROPA – Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättighe- ter, internationellt arbete.

(12)

12

DOMARROllEn

B F

S B

F S

DOMARROllEn A

– DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION

Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion samt diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfiloso- fiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket.

M å lGRUPP

I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som hör nära samman med rättskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Under kursen berörs frågor som gäller domarens och domstolarnas konstitutionella ställning, domarens självständighet, rättsfilosofi samt moral och etik. Undervisningen sker genom föreläsningar och i seminarieform.

Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera och analysera centrala frågor som rör domarens och domstolens ställning samt frågor om moral och etik.

OMFAT TnInG

2 dagar

DOMARROllEn B

– OBEROENDE OCH BESLUTSFATTANDE

En domare ska vara oberoende och självständig i sitt dömande.

Det innebär att domaren ska vara fri från otillbörlig påverkan av andra samhällsorgan och enskilda intressen. Domaren måste kunna fatta obekväma beslut och stå emot opinionsstormar.

Domaren ska också, i förhållande till chefer och kollegor, utföra sina rättskipande uppgifter självständigt. Kursens syfte är att stärka deltagaren i sin domarroll genom fördjupning och diskus- sion i frågor om domarens oberoende och beslutsfattande.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller motsvarande äldre kurs i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas.

Kursen tar upp frågor om domarens oberoende och beslutsfattande.

Den behandlar bl.a. hur beslutsstrategier, gruppdynamik, tankefällor och emotioner kan inverka på bedömningar och vid beslutsfattande. Kursen tar även upp risker för olika former av otillåten påverkan. Domarens roll som handledare behandlas och särskilda frågeställningar kring att leda utan att vara chef tas upp.

Undervisningen ges genom föreläsningar och i seminarieform.

Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och diskutera olika psykologiska faktorer som kan påverka domarens bedömningar och beslutsfattande. Deltagarna ska även kunna analysera och värdera olika handlingsalternativ i situationer som rör domarens oberoende, otillåten påverkan och handledarskap.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S B F

S

(13)

DOMARROllEn

DOMARROllEn C

– DOMARENS KOMMUNIKATION

Domarens sätt att kommunicera med medborgarna har stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att diskutera och analysera sin kommunikation via media, i rättssalen och genom domskrivning.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller motsvarande äldre kurs i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas.

Kursen behandlar frågor relaterade till domarens kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, genom domar och beslut, i rättssalen samt via media. Kursen tar upp frågor som aktualiseras i mötet med media bl.a. kommunikation via pressmeddelanden men även etiska frågor. Även forskning kring processuell rättvisa redovisas och diskuteras liksom vikten av att kunna möta egna och andras känslor i rättssalen. Kursen tar också upp frågor om utformningen av och språket i domar och beslut. Undervisningen ges genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna kritiskt granska och värdera utformningen av och språket i domar och beslut samt olika handlingsalternativ i mötet med media. Målet är också att deltagarna ska kunna analysera den forskning det finns kring processuell rättvisa och om att möta andras och egna känslor i rättssalen samt kunna värdera alternativa sätt att kommunicera i olika situationer.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

DOMARROllEn D

– DOMARE I EUROPA

Arbetet i våra svenska domstolar påverkas allt mer av vad som sker utanför Sveriges gränser. Svenska domstolar och domare kommer allt oftare i kontakt med normtillämpning som inte har sitt ursprung i den nationella rätten. Syftet med denna kurs är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen.

Ett annat syfte är att deltagarna ska ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med utländska kollegor.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har gått Domarrollen A, B och C, eller motsvarande äldre kurser i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas.

Kursen är en grupp och studieresa till Luxemburg och Strasbourg.

Deltagarna lämnar Sverige på morgonen dag ett och återvänder på kvällen dag fyra. Under resan genomförs studiebesök vid bl.a.

EU-domstolen och Europadomstolen, där deltagarna närvarar vid en förhandling. Därutöver får deltagarna lyssna till föredrag samt delta i diskussioner och seminarier. Under kursen ges deltagarna också möjlighet till erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur arbetet bedrivs vid bl.a. EUdomstolen och Europadomstolen och kunna analysera hur europarätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol. Mer detaljerad information om kursen och dess utformning kommer att presenteras i Kompetensportalen före sista ansökningsdag.

OMFAT TnInG

4 dagar

B F

S B F

S

(14)

14

DOMARROllEn

DOMARROllSSEMInARIUM FÖR ERFARnA DOMARE

Domarens självständighet och domaretik är centrala och viktiga diskussionsteman för alla domare. Syftet med domarrollssemina- riet är att skapa ett forum där erfarna domare tillsammans kan reflektera och diskutera kring frågor som rör domarrollen.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare. Målgruppen är främst domare som genomgått de fyra delkurserna om domarrollen, men även andra erfarna domare är välkomna att delta. Seminariet riktar sig till domare vid både allmän domstol och förvaltningsdomstol.

Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse av att fördjupa sig i frågor som rör domarnas yrkesroll. Under seminariet erbjuds deltagarna ett forum för diskussion och fördjupning i frågor där yrkesrollen står i centrum.

Här får deltagarna möjlighet att mer fördjupande diskutera frågor som behandlas i de fyra delkurserna om domarrollen och andra liknande frågor. Innehållet varierar mellan olika utbildningstillfällen.

Utbildningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter.

Även kortare föreläsningar och paneldiskussioner kan förekomma.

Under kursen ges också möjlighet till erfarenhetsutbyte med kollegor.

Information om det närmare innehållet kommer att finnas tillgängligt på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera frågor som rör domarnas yrkesroll.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S B F

S

(15)

D OM ST OLS GE M ENS AM M A KURS ER D O M S T O L S G E M E N S A M M A K U R S E R

Domstolsakademins kursutbud är indelat i olika ämnesområden, vilket normalt också innebär en uppdelning mellan domstolsslagen. Det finns emellertid kurser som kan sägas höra hemma i mer än ett ämnesområde och som riktar sig till deltagare från såväl allmän domstol som förvalt-

ningsdomstol. Dessa kurser kallas för domstolsgemensamma kurser och finns samlade i ett

gemensamt avsnitt av kurskatalogen.

Bokföring och redovisning I hederns namn

Att tala genom tolk Psykisk sjuk- dom m.m.

Värdering av muntlig bevisning

– rättspsykologi Barnet i

rättsprocessen

Juridisk engelska (ej 2021)

(16)

16

DOMSTOlSGEMEnSAMMA KURSER

ATT TAlA GEnOM TOlK

Tolkar är i många fall en nödvändig del av processen i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut baseras på ett oriktigt underlag. Kommunikation genom tolkarna är också en central del i arbetet med bemötandefrågor och förtro- endet för domstolarna. Syftet med kursen är att öka förståelsen för tolkarnas arbete och uppdrag samt att ge deltagarna verktyg för att skapa de bästa förutsättningarna för en rättssäker hantering av mål där tolkning sker.

M å lGRUPP

Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande.

I kursen ges tolkar möjlighet att berätta om sin arbetssituation och sin syn på tolkens roll i rättsprocessen. En företrädare för Kammarkollegiet berättar om de kunskapskrav, både språkliga och juridiska, som ställs på tolkar och om Kammarkollegiets arbete med auktorisation och tillsyn av tolkar, god tolksed, etiska regler m.m. Kursen behandlar tolkfrågor som aktualiseras i förhandlingssituationen, bland annat bemötandefrågor. Kursen behandlar också situationer där den enskilde kan vilja byta tolk utifrån den religiösa, politiska, kulturella eller etiska dimension som kan finnas i tolksituationen. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en bättre förståelse för tolkars arbete och uppdrag. Deltagarna ska också vara medveten om de etiska regler som styr tolkar.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

BOKFÖRInG OCh REDOVISnInG

I allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol behövs kunskaper i grundläggande bokföring och redovisning vid hand- läggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skat- temål, konkursärenden, näringslivstvister och ekobrottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företags- ekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister.

Kursen behandlar företagsekonomins begrepp och metoder samt ger en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen, begreppet god redovisningssed och hur löpande bokföring upprättas.

Här berörs även frågor om bokslutsprocessen, upprättande av årsredovisning samt räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisning.

Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur en korrekt bokföring och redovisning ska ske från affärshändelse till årsredovisning, samt hur ett företags räkenskaper kan analyseras.

OMFAT TnInG

3 dagar

B F

S

(17)

PSYKISK SJUKDOM M.M.

Både i allmän domstol och i förvaltningsdomstol handläggs mål med personer som lider av psykisk sjukdom och/eller personlighets- störning. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna översiktliga kunskaper (allmänbildning) om psykisk sjukdom och personlighets- störningar, bl.a. i fråga om behandlingsbarhet och återfallsrisk, samt om rättspsykiatrisk undersökning.

M å lGRUPP

Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande.

Kursen innehåller en översiktlig genomgång av diagnostik kring psykiska sjukdomar och de skattningsinstrument som används på psykiatriska kliniker. Därtill ges baskunskaper kring vissa

personlighetsstörningar och rättspsykiatri. Undervisningen bedrivs i form av föreläsning, filmvisning och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna beskriva centrala begrepp och samband rörande psykisk sjukdom och vissa personlighetsstörningar samt kunna förstå de skattningsinstrument och läkarintyg som förekommer i mål och ärenden.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

VÄRDERInG AV

MUnTlIG BEVISnInG – RÄTTSPSYKOLOGI

I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer ofta muntlig bevisning. Värdering av muntliga utsagor förutsätter kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de centrala delar i denna forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor.

M å lGRUPP

Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare.

Under kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Bland annat behandlas människans minne samt frågor om tillförlitlighet och trovärdighet. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om hur minnet fungerar och kunna förstå vilka faktorer som måste beaktas vid värdering av muntlig bevisning.

OMFAT TnInG

1 dag

B F

S

(18)

18 B F

S

BARnET I RÄTTSPROCESSEn

Rättsprocesser rörande ett barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. I mål och ärenden som rör barn gäller principen om barnets bästa, vilket bl.a. innebär att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation. Fokus på barnets bästa har ökat ytterligare sedan Barnkonventionen blev svensk lag. Syftet med kursen är att belysa de frågeställningar som kan uppkomma vid parallella rättspro- cesser samt ge fördjupade kunskaper om hur barnets rättigheter tillgo- doses i olika rättsprocesser.

M å lGRUPP

Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. När det gäller beredningsjurister och föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsprocesser rörande barn.

Kursen lägger ett tydligt fokus på barnets rättigheter och villkor i främst familjemål och tvångsmål och belyser de problem och utmaningar som kan uppstå i respektive process. Stort utrymme ges till hur barnets ställning i rättsprocessen har påverkats av att Barnkonventionen gäller som svensk lag sedan 1 januari 2020. Kursen innehåller också avsnitt om behandling på barnpsykiatrisk klinik samt om socialtjänstens arbete.

Även riskbedömningar behandlas. Frågor om hur barns minne fungerar, hur barnets utsagor kan påverkas och hur barnens utsagor kan säkras tas också upp. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att ge deltagarna ökad kunskap om bestämmelserna i Barnkonventionen och analysera barnets villkor och rättigheter i olika rättsprocesser. Observera att de frågeställningar rörande barn som kan uppkomma i migrationsmål inte behandlas i denna kurs utan i kursen Barn och unga i migrationsmål.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S S F B

I hEDERnS nAMn

I både allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol förekommer mål där frågor om hederskultur får betydelse. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om och en ökad förståelse för hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att bättre kunna hantera mål med hedersrelaterade inslag.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie

domare, föredragande och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister och föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete på domstol.

Kursen inleds med en genomgång och diskussion av grunderna i och olika synsätt på hedersrelaterad problematik. Därefter behandlas livssituationen för unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även konkreta kännetecken på sådant våld och förtryck tas upp. Mäns och pojkars roller i hederssammanhang behandlas särskilt.

Även frågeställningar om partsnärvaro, bemötande, säkerhet m.m.

diskuteras. Domare från allmän domstol erbjuds ett pass om hur

”kulturella försvar” aktualiseras i det straffrättsliga regelsystemet.

Domare från migrationsdomstol erbjuds samtidigt ett avsnitt om hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch andra dagen, vilket då måste anmälas i förväg. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hederskulturens grundläggande strukturer och kunna använda dessa kunskaper vid handläggning av mål och ärenden med hedersrelaterade frågeställningar.

OMFAT TnInG

2 dagar

(19)

E NTREPRENADRÄTT E N T R E P R E N A D R Ä T T

Entreprenadrätt

(20)

20

EnTREPREnADRÄTT

B F

S

EnTREPREnADRÄTT

Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomlig- gande avtalen bygger i regel på särskilda standardvillkor som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna ökade kunskaper om handläggning av entreprenadrättsliga tvister i domstol.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och beredningsjurister.

Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Särskilt fokus läggs på frågor kring olika entreprenad- och upphandlingsformer, fackmässighet, fel, dröjsmål, ansvarstid och s.k. ÄTAarbeten. Kursen omfattar även frågor om besiktning, bevisregler, bevismedel och preskription.

Undervisningen ges i föreläsningsform samt genom gruppövningar och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna på ett övergripande plan ska kunna förstå hur entreprenadrätten är uppbyggd och hur den samspelar med övrig civilrätt samt kunna tillämpa de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister i domstol.

OMFAT TnInG

2 dagar

(21)

E UROPARÄTT E U R O P A R Ä T T

Europarättsdag

Europarätt

(22)

22

EUROPARÄTT

EUROPARÄTT

I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om EU-rätten och Europakonventionen samt europarättens inverkan på svensk rättstillämpning.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare, före- dragande, beredningsjurister och notarier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av europarätt.

Kursen behandlar översiktligt Europeiska unionens institutionella struktur och EU-rättens rättsliga ställning inom medlemsstaternas rättsordningar. Vidare ges en genomgång av EUrättslig metod och process. EU:s rättssystem, rättskällelära och EUdomstolens arbets

och tolkningsmetoder gås igenom jämte principerna om direkt effekt och företräde. Även Europakonventionen i svensk rättstilllämpning behandlas och dess förhållande till EU:s rättighetsstadga. Kursen ges i form av en eutbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå europarättens institutionella strukturer och funktioner samt dess inverkan på nationell rättstillämpning.

TIllG Ä nGlIGhE T

Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen.

(e-utbildning)

B F

S B

F

S S F B e

EUROPARÄTTSDAG 2021

En mängd europeiska regler är en del av det svenska rätts- systemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är mångfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte.

M å lGRUPP

Domstolsakademin anordnar återkommande en speciell utbildningsdag för domare med särskilt intresse för europarätt. På Euro- parättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på europarättens område. Utbildningsdagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom europarätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte.

OMFAT TnInG

1 dag

InFOR M ATIOn OM V IlK E T DAT UM K UR SEn GES , PROGR A M , l Ä R A R E OCh Pl AT S FÖR K UR SEn hIT TA R DU På K UR SEnS SIDA I KOMPE TEnSPOR TA lEn. DÄ R K A n DU OCK S å A nM Ä l A DIG TIll E T T K UR S TIllFÄ llE

B F

S B F

S

(23)

F AMILJERÄTT F A M I L J E R Ä T T

Familjerättsdagar

Internationell familjerätt handläggning

av familjemål

Barnets bästa Vägval i mål om vårdnad, boende

och umgänge

(24)

24

FAMIlJERÄTT

InTERnATIOnEll FAMIlJERÄTT

De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och beredningsjurister.

Kursen behandlar frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål med internationell anknytning. Relevanta nationella rättsregler gås igenom tillsammans med EU-lagstiftning och internationella konventioner. Kursen ges i form av en eutbildning.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och tilllämpa de bestämmelser som aktualiseras i familjerättsliga mål och ärenden med internationell anknytning.

Kursen produceras under 2020–2021. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar.

B F

S

hAnDlÄGGnInG AV FAMIlJEMål

Familjerättsliga mål och ärenden är vanligt förekommande i allmän domstol. Syftet med kursen är att ge deltagaren

kunskaper om centrala processuella och materiella bestämmelser i framför allt föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge och de frågeställningar som ofta förekommer i dessa mål.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att handlägga familjemål.

Kursen behandlar handläggning av familjerättsliga mål och ärenden från det att målet kommer in till tingsrätten till dess domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Framför allt tas formella frågor kring handläggningen upp, men i viss utsträckning berörs också frågor av mer materiell karaktär kring vad som är barnets bästa.

Kursen innehåller också ett kortare avsnitt om verkställighet enligt föräldrabalken. Undervisningen ges i form av eutbildning.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa centrala handläggningsregler i familjerättsliga mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå vilka avvägningar som kan bli aktuella vid samförståndslösningar och vid bedömningar av vad som är till barnets bästa.

Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen.

e-utbildning

B F

S F B e S F B

S S F B e

(25)

FAMIlJERÄTT

BARnETS BÄSTA

Principen om barnets bästa är central för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Tillämpningen av barnets bästa förutsätter kunskap inte bara om det juridiska regelverket, utan även om en rad olika omständigheter som rör barnets förhållanden. Syftet med kursen är att ge praktiskt användbara kunskaper för de komplexa bedömningar som krävs för att avgöra vad som är barnets bästa i familjemål.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete med familjemål.

Kursen behandlar olika aspekter av barnets bästa. Förutom den rättsliga regleringen – lagstiftning, praxis och konventioner – tar kursen även upp andra frågor som är avgörande för bedömningen av vad som är barnets bästa i ett enskilt fall. Stor vikt läggs därför vid bl.a. psykiska och sociala faktorer – frågor som alltid är en del av de riskbedömningar som är centrala för beslut i familjemål. Eftersom frågor om barns hälsa och utveckling är en del av den juridiska bedömningen behandlas dessa frågor integrerat i kursen. I ett stort kursavsnitt samverkar juristen Anna Kaldal och psykologen Anna Norlén för att ge en helhetsbild av hur barns hälsa och utveckling behöver beaktas för att ett beslut ska uppfylla juridikens krav på barnets bästa. Undervisningen sker i seminarie och föreläsningsform.

Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera olika aspekter av principen om barnets bästa och kunna värdera hur olika faktorer hänförliga till barns utveckling, hälsa och sociala situation kan ha betydelse för bedömningen av barnets bästa i olika situationer.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

FAMIlJERÄTTSDAGAR 2021

Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som hand- lägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förut- sättningar för erfarenhetsutbyte.

M å lGRUPP

Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. På Familjerättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen.

Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom familjerätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S S F B

(26)

26

FAMIlJERÄTT

VÄGVAl I Mål OM VåRDnAD, BOEnDE OCh UMGÄnGE

lagstiftarens målsättning är att så många familjerättsliga tvister som möjligt ska lösas i samförstånd mellan parterna. Samtidigt finns det vårdnadstvister som kanske inte lämpar sig för samför- ståndslösningar, t.ex. där barn riskerar att fara illa. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om dels situa- tionen för barn som far illa i konflikter mellan föräldrarna, dels rättens arbete med att välja väg mellan att försöka nå en hållbar samförståndslösning och att avgöra målet genom dom. Syftet är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. I famil- jemål uppkommer ofta både materiella och processuella frågor där lämplighetsöverväganden blir viktiga inslag i besluten och där rättskällorna inte ger stöd åt någon bestämd slutsats. Syftet med kursen är att presentera och diskutera sådana frågor samt att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan erfarna domare.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare. Målgruppen är främst domare med erfarenhet av familjemål.

Kursens ram är ett tänkt familjemål, där mer komplicerade frågor som kan uppkomma i olika skeden under handläggningen lyfts

B F

S

och diskuteras. Exempel är frågor om forum i speciella fall, i vilka situationer det kan vara lämpligt att förordna medlare, möjligheterna till umgänge vid skyddat boende och överväganden kring vilken utredning rätten kan behöva hämta in och hur den ska värderas.

Behovet av lämplighetsöverväganden är särskilt påtagligt vid frågor som rör samförståndslösningar och inte minst vid avvägningen av om domstolen ska bidra till att försöka hitta en samförståndslösning eller hellre ska driva målet till ett snabbt avgörande. Sådana frågor behandlas därför utförligt under kursen. Undervisningen sker i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas bidra aktivt med egna exempel och erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera frågeställningar som är specifika för familjemål och att kunna överväga olika alternativ och finna lämpliga lösningar på dessa frågor.

OMFAT TnInG

2 dagar

(27)

F ÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT F Ö R V A L T N I N G S P R O C E S S R Ä T T

Överklagbarhet och klagorätt Förvaltningspro-

cessrätt ur ett EU- rättsligt perspektiv

Bevisning i förvaltnings-

processen

Förvaltningspro- cessens funktion

(ej 2021) Förvaltnings-

processrätts- dagar 2021

Grundläggande förvaltnings-

processrätt

Ramen för processen i förvaltningsmål

(ej 2021)

Muntlig förhand- ling i förvalt- ningsdomstol Processledning och

utredningsansvar

(28)

28

FÖRVAlTnInGSPROCESSRÄTT

BEVISnInG I

FÖRVAlTnInGSPROCESSEn

Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse vid handläggning av förvaltningsmål. Kursen syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels kunna hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels kunna genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och föredragande.

Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels hur dessa används inom ramen för denna process. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Därefter följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

GRUnDlÄGGAnDE

FÖRVAlTnInGSPROCESSRÄTT

handläggningen av mål i förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning.

Kursen syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläg- gande och centrala delar av förvaltningsprocessrätten.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och föredragande.

Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i

förvaltningsprocessrätten, som besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunicering, bevisbörda/beviskrav och processramen. I ett introducerande avsnitt av kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och karaktär, liksom dess förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar och diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och tilllämpa grundläggande och centrala bestämmelser inom förvaltningsprocessrätten.

OMFAT TnInG

2 dagar

B F

S

(29)

FÖRVAlTnInGSPROCESSRÄTT

B F

S

MUnTlIG FÖRhAnDlInG I FÖRVAlTnInGSDOMSTOl

Processen i förvaltningsdomstol är i grunden skriftlig. Inslaget av munt- liga förhandlingar har dock successivt ökat, inte minst som en följd av europarättens inverkan. Kursens syfte är att ge deltagarna kunskaper om de processuella regler som styr muntliga förhandlingar i allmän förvaltningsdomstol.

M å lGRUPP

Kursen är öppen för ordinarie domare, icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål.

Kursen inleds med en allmän genomgång om muntlighetsprincipens tillämpning i förvaltningsprocessen. Därefter behandlas de

bestämmelser i förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken som rör muntlig bevisning samt hörande av part, vittne och sakkunnig.

I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att ett förhör hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till regler om tystnadsplikt som kan gälla för ett vittne.

Under kursen behandlas även särskilda frågor rörande bl.a. sekretess, ordning och säkerhet, tolkning och förhör med barn. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de processuella regler som gäller vid muntlig förhandling i förvaltningsdomstol

OMFAT TnInG

2 dagar

FÖRVAlTnInGSPROCESS- RÄTTSDAGAR 2021

Förvaltningsprocessrätten är under ständig utveckling, inte minst genom europarättens påverkan. Syftet med kursen är till att ge delta- garna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte.

M å lGRUPP

Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för förvaltningsprocessrätt. På Förvaltningsprocessrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte.

OMFAT TnInG

2 dagar