IT-FAKULTETEN
Kallelse och preliminär föredragningslista
IT-fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde
Tid: Onsdagen den 23 oktober kl 13:00-16:00 Plats: Windows, Kuggen plan 3, Lindholmsplatsen 1
Förhinder meddelas Jeanette Johansson: jeanette.johansson@itfak.gu.se
Välkomna!
Enligt uppdrag,
Jeanette Johansson, fakultetscontroller
IT-fakulteten
Kuggen, Lindholmsplatsen 1, 412 96 Göteborg 031 786 00 00
www.itufak.gu.se
GÖTEBORGS UNIVERISTET IT-FAKULTETEN
Föredragningslista Fakultetsstyrelsen 2019-10-23
Ärende Beslut/Info Hålltider
1 Protokolljusterare 13:00
2 Fastställande av föredragningslista 3 ./. Anmälan av föregående mötes protokoll 4 ./. Dekanus beslut
5 Dekanus information 13:10
6 Pågående prefektrekrytering
Föredragande: Dick Stenmark Information
7 ./. Handlings- och verksamhetsplan samt riskanalys 2020
Föredragande: Cecilia Ihse Beslut 13:25
8 ./. IT-fakultetens utbildningsstrategi
Föredragande: Miroslaw Staron Beslut 13:55
Paus 20 min 14:10
9. ./. Rapportering tertialbokslut per 2019-08-30 Information 14:25 10 ./.
Dnr GU 2019/2295
Beslut om budgetfördelning för 2020
Föredragande: Jeanette Johansson Beslut 14:40
Höstens sista möte, avstämning lunch 15:00
Vårens sammanträdesdatum:
Onsdag 26 feb kl 13-16 Torsdag 23 april kl 13-16 Onsdag 3 juni kl 13-16 Övriga frågor
Ä3 ITFS 2019-10-23
IT-fakulteten 1 (1) Kuggen, Lindholmsplatsen 1 , 412 96 Göteborg
031 786 00 00 www.itufak.gu.se
IT-FAKULTETEN
Dekanbeslut
Till fakultetsstyrelsen 23 okt 2019:
Beslutsmening Dnr Beslutsdatum
1. Doktorsdisputation i ämnet tillämpad
informationsteknologi 2019-10-25, avseende Beata Jungselius
DS 2019/5458 2019-09-10
2. Doktorsdisputation i ämnet informatik 2019-10-25,
avseende Taline Sandberg Jadaan DS 2019/5457 2019-09-10
3. Utseende av ersättare för arbetsgivaren i LAMK
from 2019-09-01—2019-12-31 GU 2019/2363 2019-09-12
4. Beslut fördelning av resebidrag 2019 ur Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse GU 2019/1909 2019-09-19
5. Doktorsdisputation i ämnet datalogi 2019-10-09,
avseende Troung Ho Quang DS 219/5094 2019-08-30
6. Ändring av titel och ordförande vid
doktorsdisputation i ämnet datalogi 2019-10-09, avseende Troung Ho Quang
DS 2019/5094 2019-09-16
7. Prodekanbeslut Högskolepedagogiska meriter, Dick
Stenmark PA 2019/4280 2019-09-26
8. Utbildningsutvärdering med extern bedömning av
kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 hp GU 2019/902 2019-09-30
9. Doktorsdisputation i ämnet informatik, 2020-01-24
avseende Hannes Göbel. DS 2019/6092 2019-10-01
Ä4 ITFS 2019-10-23
Ä7A ITFS 2019-10-23
Ekonomienheten 1 (2) Rosenlundsgatan 4, Box 100, 405 30 Göteborg
031 786 00 00 www.gu.se
ANVISNINGAR
Datum:
2019-06-17 Dnr:
GU 2019/1785 Mottagare:
Fakulteter, UB, GF Handläggare:
Magnus Petersson, Karin Klamfelt
Handlings- och verksamhetsplan samt riskanalys 2020
Göteborgs universitets Vision 2020 löper ut i slutet av nästa år och arbetet med ny vision har startat.
År 2020 är därmed sista året som vår planering och uppföljning utgår från målen och strategierna i Vision 2020. Handlings- och verksamhetsplanen samt riskanalysen är verktyg för att tydliggöra prioriteringar och mål samt hinder för måluppfyllelse kommande år. De ska även bidra till att ge en samlad bild av universitetets prioriteringar i verksamheten till ledning och styrelse.
HANDLINGS- OCH VERKSAMHETSPLANER
Årligen har ettåriga verksamhetsplaner och treåriga handlingsplaner tagits fram inom visionens tre områden forskning, utbildning (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå) och arbetsmiljö. Planerna ska innehålla prioriteringar och strategier för att nå målen. Med anledning av att 2020 är sista året i nuvarande planeringsperiod tas en förenklad variant fram, som endast innehåller en ettårig
verksamhetsplan.
Mall för verksamhetsplan bifogas och kommer också att finnas tillgänglig på webbplatsen för Vision 2020. Nytt för i år är att riskanalysen finns som en del i varje område, ett led i att ytterligare integrera de två processerna. För att ge möjlighet att tydliggöra mål och prioriteringar som inte är direkt hänförliga till Vision 2020 finns området Övrigt.
I handlings- och verksamhetsplanen ska max fyra prioriteringar och mål anges per område.
Universitetsledningens handlings- och verksamhetsplan är ett underlag för planeringsarbetet där fakulteter/motsvarande förväntas anknyta till de övergripande prioriteringarna. Universitetsledningens handlings- och verksamhetsplan 2020 beslutas vid rektors beslutsmöte den 12 september 2019 och skickas ut därefter.
RISKANALYS
Riskanalysarbetet ska identifiera de väsentliga risker som hindrar universitetet från att uppfylla sina uppgifter eller nå målen för verksamheten. För att tydliggöra kopplingen till verksamhetens
prioriteringar och mål är riskanalysen en del av verksamhetsplanen.
Mallen för riskanalys följer områdena i Vision 2020. Därutöver finns området Övrigt för att ge möjlighet att lyfta risker kopplat till övriga uppdrag, verksamhetskrav, lagar och regler. För att fokusera på väsentliga risker ska max fyra risker anges per område. Om möjligt, formulera gärna risken så att det är tydligt vad som är orsaken/källan till risken.
2 (2)
Exempel på riskområden:
• Forskning: Risker hänförliga till finansiering, forskningsinfrastruktur, kompetensförsörjning, kvalitet, forskningsetik, jämställdhet.
• Utbildning (inkl. forskarutbildning): Risker hänförliga till finansiering, dimensionering, söktryck, kvalitet, digitalisering, jämställdhet.
• Arbetsmiljö: Risker hänförliga till fysisk arbetsmiljö, ohälsa, olycksfall, arbetsbelastning, jämlikhet, jämställdhet, hot och våld (utgå gärna från resultatet av uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet)
• Övrigt: Risker hänförliga till lag- och regelefterlevnad, oegentligheter, system, organisation, informationssäkerhet.
För varje identifierad risk ska sannolikhet och konsekvens värderas på skalan 1–4, där 1 innebär låg sannolikhet/konsekvens och 4 innebär hög sannolikhet/konsekvens, vilket ger ett samlat riskvärde.
Även åtgärder för att hantera riskerna ska anges.
Fakulteterna identifierar primärt risker i kärnverksamheten och Universitetsbiblioteket samt gemensamma förvaltningen tar fram riskanalyser för administrativa nyckelprocesser. Inkomna riskanalyser är underlag för universitetets riskanalys som beslutas av universitetsstyrelsen den 4 december 2019.
TIDPLAN
Handlings- och verksamhetsplan samt riskanalys 2020 ska skickas till planeringuppfoljning@gu.se senast den 25 oktober 2019.
Fakulteter/motsvarande bestämmer när och på vilket sätt institutioner utarbetar handlings- och verksamhetsplan samt de interna formerna för riskanalys.
UPPFÖLJNING 2019
Fakulteter/motsvarande ansvarar för att kontinuerligt följa upp beslutad handlings- och
verksamhetsplan samt riskanalys. Mall och anvisningar för uppföljning av verksamhetsplan och riskanalys 2019 ingår som en del i den samlade årsuppföljningen och skickas ut den 25 oktober 2019.
FRÅGOR
Vid frågor om planeringsarbetet var vänlig kontakta:
• Handlings- och verksamhetsplan: Magnus Petersson, universitetsledningens stab (tel: 4015)
• Riskanalys: Karin Klamfelt, ekonomienheten (tel: 5015)
HANDLINGS- OCH VERKSAMHETSPLAN 2020, RISKANALYS 2020
Dnr GU 2019/1785
Ange fakultet/enhet
DATUM:
IT-fakulteten BESLUTAD AV:
Klicka här för att ange text.
KONTAKTPERSON:
Cecilia Ihse
2 (5)
FORSKNING SOM PÅVERKAR
Vision 2020:
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden.
Prioriteringar och mål 2020 Verksamhetsplan 2020
Risk Sannolikhet
(Skala 1-4) Konsekvens
(Skala 1-4) Riskvärde
(S*K) Åtgärd
3 (5)
UTBILDNING SOM FÖRNYAR
Vision 2020:
Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande, genom ett brett utbud av fristående kurser.
Prioriteringar och mål 2020 Verksamhetsplan 2020
Risk Sannolikhet
(Skala 1-4) Konsekvens
(Skala 1-4) Riskvärde
(S*K) Åtgärd
4 (5)
ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR
Vision 2020:
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Lika villkor, förutsättningar och möjligheter är självklara utgångspunkter för en god arbetsmiljö.
Prioriteringar och mål 2020 Verksamhetsplan 2020
Risk Sannolikhet
(Skala 1-4) Konsekvens
(Skala 1-4) Riskvärde
(S*K) Åtgärd
5 (5)
ÖVRIGT
Prioriteringar och mål 2020 Verksamhetsplan 2020
Risk Sannolikhet
(Skala 1-4) Konsekvens
(Skala 1-4) Riskvärde
(S*K) Åtgärd
HANDLINGSPLAN 2019 – 2020,
VERKSAMHETSPLAN 2019, RISKANALYS 2019
Dnr V 2018/703
IT-fakulteten
DATUM:
2018-10-24 BESLUTAD AV:
IT-fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON:
Margaretha Jansson
Ä7B ITFS 2019-10-23
2 (8)
FORSKNING SOM PÅVERKAR
Vision 2020:
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden.
Prioriteringar och mål 2019–2020 Handlingsplan 2019–2020 för att nå målen
Verksamhetsplan 2019
• Fakulteten har relevant forskning av hög kvalitet med ett högt genomslag.
• Föra en strategisk diskussion med institutionerna om resultatet i RED19.
• Benchmarka fakulteten gentemot systerfakulteter (nationellt och internationellt).
• Vara en ledande aktör i universitetets digitaliserings- och AI-arbete.
• Ta fram en kommunikationsstrategi för att synliggöra fakultetens expertis i olika sammanhang.
• Föra dialog internt om vilka indikatorer vi själva ser som mest relevanta för att utveckla vår kvalitetskultur.
• Föra dialog med biblioteket om hur publiceringsindikatorerna påverkar oss.
• Bjuda in expert från vetenskapsrådet eller motsvarande (t ex utvärderare i RED19) för samtal kring forskningsexcellens.
• Delta proaktivt i Göteborgs universitets initiativ inom digitalisering och AI.
• Monter på Bokmässan med provokativa seminarier.
• Fakulteten har forskningsmedel som står i paritet med IT-områdets betydelse för samhällsutvecklingen.
• Utveckla och förbättra ansökningsstrategier. • Stimulera en kollegial dialog kring publicerings- och ansökningsstrategier.
• Fakulteten har fakultetsmedel för att medfinansiera alla externa anslag.
• Identifiera mekanismer för långsiktig och hållbar medfinansiering av forsknings- projekt.
• Undersöka olika modeller för
medfinansiering av forskningsprojekt.
3 (8)
• Föra dialog med universitetsledningen om medfinansiering av flera typer av
forskningsprojekt.
• Fakulteten har en rättvis, transparent och hållbar fakultetsmedelsfördelningsmodell.
• Utvärdera effekterna av
fakultetsmedelsfördelningsmodellen.
• Utvärdera och justera nuvarande fakultetsmedelsfördelningsmodell.
• Fakultetens andel kvinnliga lärare/forskare närmar sig universitetets jämställdhetsmål.
Fler kvinnor har uppnått docent- och professorskompetens.
• Kompetensutveckla medarbetarna med fokus på jämställdhet och likabehandling.
• Aktivt arbeta med att få kvinnliga sökande till utlysta tjänster och förbättra
förutsättningarna för kvinnor att meritera sig och ansöka om befordran.
• Arbeta med jämställdhetsintegrering.
4 (8)
UTBILDNING SOM FÖRNYAR
Vision 2020:
Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande, genom ett brett utbud av fristående kurser.
Utbildning på grund- och avancerad nivå
Prioriteringar och mål 2019–2020 Handlingsplan 2019–2020 för att nå målen
Verksamhetsplan 2019
• Pedagogisk excellens har hög status hos fakultetens lärare och forskare.
• Stimulera och underlätta för fakultetens lärare att bli excellent lärare.
• Öka synlighet av excellenta lärare internt.
• Definiera en process för identifiering av lärare som vill meritera sig för att bli excellenta lärare.
• Stödja lärare som vill ansöka om excellent lärare (t ex mentorskap, tid för att skriva ansökan).
• Starta områdesspecifik kurs i högskole- pedagogik HPE102 och uppmuntra lärare att söka kursen.
• Identifiera och introducera pedagogiska metoder och verktyg för att stödja nya undervisningsformer som baseras på digitala medier.
• IT-Fakulteten har bra internt samarbete mellan institutionerna som främjar kvaliteten i utbildningen.
• Utarbeta modell för nya utbildningsformer (t ex uppdragsutbildning inom AI).
• Identifiera och minimera hinder för studenternas valmöjligheter av kurser.
• Diskutera kort- och långsiktiga utbildningsbehov med programledare.
• Definiera en strategi för IT-fakultetens utbildningar.
5 (8)
• Fastställa IT-fakultetens digitaliserings- strategi och agera enligt denna.
• Uppmuntra till samarbete mellan institutionen för tillämpad informations- teknologi och institutionen för data- och informationsteknik inom kurser för lärarutbildning.
• IT-fakulteten har ett etablerat samarbete med externa aktörer för dialog kring behov av utbildningsutbud.
• Identifiera relevanta externa aktörer för samverkan inom grundutbildning.
• Tydligare profilera IT-fakultetens utbildningar.
• Argumentera för ökning av fakultetsmedel för att den ska stå i paritet med IT-
fakultetens utbildningsuppdrag.
• Utveckla en strategisk plan för uppdrags- utbildning.
• Synliggöra utbildningar inom samhälls- relevanta områden, t ex AI och
digitalisering.
• Genomföra en workshop med programledare och specialister inom PR och pedagogik för att behålla attraktiviteten hos IT-fakultetens utbildningar.
• Påbörja diskussion med andra fakulteter och vicerektor för samverkan med syfte att öka samarbetet inom AI och digitalisering.
• Diskutera med universitetsledningen att fakultetens utbildningsuppdrag ökar medan fakultetens anslag inte gör det.
• Fakultetens utbildningar kännetecknas av ett brett deltagande och ger möjlighet till ett livslångt lärande.
• Anpassa kurser till yrkesverksamma studenter.
• Undersöka och minimera hinder för brett deltagande.
• Synliggöra vilka kurser som är relevanta för nybörjare och vilka som är relevanta för specialister.
• Utforska möjligheter till kvällskurser samt digitaliserad utbildning.
6 (8)
Utbildning på forskarnivå
Prioriteringar och mål 2019–2020 Handlingsplan 2019–2020 för att nå målen
Verksamhetsplan 2019
• Fakulteten bedriver en högkvalitativ forskarutbildning i en stimulerande miljö som tillgodoser behovet av kompetens för att bygga ett hållbart digitalt samhälle.
• Fakulteten ska följa upp institutionernas utveckling av kvalitetskultur.
• Systematiskt arbete med
kompetensutvecklingen av handledare.
• Vidta åtgärder för att säkerställa en jämställdhetsintegrerad forskarutbildning.
• Fakulteten har ett stabilt och jämställt inflöde av doktorander.
• Dialog med universitetsledningen kring skapande av samarbetsavtal med företag och organisationer.
• Identifiera goda exempel på samarbeten mellan forskningsgrupper för att kunna stimulera finansiering av fler doktorander.
• Tillse att rekrytering iakttar och främjar jämställdhet.
• Undersöka möjligheterna för ett ökat samarbete med företag och organisationer kring samverkansdoktorander.
• Stimulera och stödja ansökningar med finansiering av doktorander.
• Arbeta för ökad medvetenhet och kunskap om jämställdhet.
• Fakulteten erbjuder intressanta, relevanta och institutionsövergripande doktorand- kurser.
• Utarbeta modell som möjliggör och stimulerar utveckling av doktorandkurser.
• Utveckla en fakultetsgemensam kurs i etik för doktorander.
• Inventera tillgången på doktorandkurser som kan vara relevanta även utanför det egna ämnesområdet.
7 (8)
ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR
Vision 2020:
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Lika villkor, förutsättningar och möjligheter är självklara utgångspunkter för en god arbetsmiljö.
Prioriteringar och mål 2019–2020 Handlingsplan 2019–2020 för att nå målen
Verksamhetsplan 2019
• Fakulteten har inflytande över campusmiljöerna Lindholmen och Johanneberg.
• Diskutera frågan med universitetets ledning.
• Planera för expansionsmöjligheter.
• Föra dialog lokalt.
• Skapa en strategisk campusgrupp.
• Kartlägga vårt långsiktiga lokalbehov.
• Fakulteten arbetar med jämställdhets- integrering.
• Identifiera faktorer som leder till
diskriminering med fokus på jämställdhet och likabehandling.
• Analysera effekterna av jämställdhets- och integreringsprojekten vid inst för data- och informationsteknik och se hur det kan skalas upp.
• Fakulteten kännetecknas av gemensam identitet och förståelse över
institutionsgränserna.
• Stärka kollegialiteten och fortsätta utveckla seminarieverksamheten.
• Arrangera institutionsövergripande seminarier och sociala aktiviteter.
• Involvera kollegiet i beredningsprocesser.
• Fakulteten har ett gott ledar- och medarbetarskap.
• Säkerställa kontinuerlig kompetens-
utveckling av så väl ledare som medarbetare.
• Kartlägga vilka i ledarpositioner som fått utbildning och vilka behov som kvarstår.
• Samtliga anställda och studenter har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
• Genomföra utbildningar och andra insatser baserade på problem som identifierats och prioriterats.
• Utveckla institutionernas interna processer för arbetsmiljöfrågor.
8 (8)
BILAGA – RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR
Identifierad risk Sannolikhet
(Skala 1-4)
Konsekvens (Skala 1-4)
Riskvärde
(S*K) Åtgärd Ansvarig
Otillräckliga fakultetsmedel för IT-fakulteten försvagar Göteborgs universitets möjligheter att möta samhällets behov inom digitalisering.
3 4 12 Riskreducering. Strategisk diskussion
med universitetsledningen om resurser.
Dekaner och prefekter
UTBILDNING SOM FÖRNYAR
Identifierad risk Sannolikhet
(Skala 1-4)
Konsekvens (Skala 1-4)
Riskvärde
(S*K) Åtgärd Ansvarig
Obalansen mellan utbildning och forskning leder till förlust av personal och bristande kvalitet i utbildningen.
2 4 8 Riskreducering. Kompetensinventering,
kompetensutveckling och översyn av utbildningsutbudet.
Prefekter och dekaner Otillräckligt inflöde av doktorander utarmar
den akademiska miljön.
2 3 6 Riskreducering. Hög aktivitet för att få
externfinansiering och samverkans- doktorander.
Prefekter/
forskningsledare
ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR
Identifierad risk Sannolikhet
(Skala 1-4)
Konsekvens (Skala 1-4)
Riskvärde
(S*K) Åtgärd Ansvarig
Stress, hög arbetsbelastning och höga prestationskrav har negativ inverkan på studenter, kollegor och verksamhet.
4 3 12 Riskreducering. Arbetsplanering, tydliga
rollbeskrivningar, effektiva och tydliga processer. Omsorg om det gemensamma.
Prefekter/
avdelningschefer
IT FACULTY
Image by TeroVesalainen from Pixabay
STRATEGY FOR EDUCATION DEVELOPMENT
2020-2024
Ä8 ITFS 2019-10-23
(7) 2
Introduction
The IT Faculty was established in 2009 as a legacy of the IT University, which was a joint initiative between Chalmers and University of Gothenburg. Since 2010, the IT Faculty consisted of two departments, which complement each other in terms of research and education, allowing the IT Faculty to combine technical and societal challenges related to a wide spectrum of Information Technology.
The field of IT has always evolved rapidly as the pace of technology development is driven by the needs of the society and the fact that software and data become the oil of the new economy. In the last years, this trend was visible in the renaissance of the technology related to Artificial Intelligence (AI).
AI was known and popular in the 1990s, but was not widely adopted as the processing power of the computers and the amount of data was not sufficient in the 1990s. Currently, AI is powered by fast access to internet everywhere (5G networks), high computational power (GPUs) and availability of large data sets (Big Data).
The IT Faculty is in the middle of this evolution of the IT area. We are driving the development of new technologies and we contribute to the development of the society that uses these new
technologies. When the society evolves that rapidly, we need to understand not only the past but also look into the future trends and understand what kind of challenges we face.
This document describes the strategy for the IT Faculty with the focus on its education. It is a result of a series of workshops conducted with the faculty and students from both departments during the spring of 2019. The strategy spans for the period of four years and is meant to be reviewed once every second year to address new challenges, opportunities and threats.
As a preparation for the working about excellent teachers, we solicited a survey of teachers’
motivation in their daily work. We asked questions about the motivators and demotivators. The most important motivators are:
• ability to see how students develop and mature throughout the course and the curriculum,
• teaching the topics which are relevant and interesting to the interests of the teachers,
• positive feedback and discussion from the students, and
• dialog with students as “adults”1, were the teachers learn from the students
The most important demotivators are:
• observing that the teachers who focus on their own research get rewarded more than teachers who care about the students and education (so-called “tunnel vision”),
• getting unmotivated students, and
• burdensome administration, lack of autonomy and lack of interest from the leadership of the department.
During the workshop, it was clear that our pedagogical efforts, at all career levels, should be aligned with the description of the role of full professors. We recognize the importance of the university as an education-research institution, not only as a research facility. Our primary role is to develop the young generation and thus contribute to the development of the society locally and internationally.
1 This point was raised by the students who stressed the fact that they would like to have more dialogs during the courses.
(7) 3
During 2018 and 2019, the IT Faculty has undergone two evaluations of its research – RED19 and Chalmers’ evaluation of research (for the Department of Computer Science and Engineering). These evaluations provided us with the feedback (excerpt):
• we have several research groups that can be considered to be top 5 in the world
• our students are engaged in our education and are great assets for our research
• we should focus on reviewing our administrative processes as extensive administrative tasks for teachers and researchers seems to be a hinder for the development of the IT Faculty This feedback is important for the symbiosis between research and teaching, as well as understanding how to engage the researchers to provide even better education for our students.
(7) 4
Framework
The vision behind our strategy is that our students learn best when they interact with excellent, motivated teachers, when they learn content that is relevant for the contemporary society and for markets, when our faculty and students engage in collaborations that inspire them, and finally when they are supported by professional infrastructure at the department, IT Faculty and the university.
Our strategy is organized in a framework where we place these most important elements of the university education in a single framework. The framework, presented in Figure 1, states that these four parts are crucial to focus on the education of our students and to maximize the value of education which the students receive.
Excellent teachers: Teachers are the core part of the strategy and their motivation is the most important factor that helps the students to learn. The purpose of this part is to understand how to keep our teachers motivated and how to stimulate that this motivation spreads to our students.
Motivating content: The content of our education is as important as our faculty. We recognize the fact that we have to develop our curricula constantly to develop students who are sought for at the job market and who can keep on learning (a.k.a. lifelong learning).
Engaging collaboration: The large part of the field of IT is applied and being able to collaborate with companies, the public sector and non-government organizations is crucial in the development of each student. We therefore need to understand and organize ourselves so that we can create collaborations that engage our students and faculty.
Infrastructure: The teachers, the content and collaboration are extremely important for the education, but they need to be supported by the infrastructure – computer rooms, lecture halls, library and self- study facilities are pre-requisites for the education.
Figure 1. Framework for the education strategy
In this document we describe the IT Faculty’s strategy for each of these elements.
(7) 5
Strategy
Infrastructure
One of the cornerstones of our strategy concerns the infrastructure needed to achieve a great teaching and learning environment. The infrastructure available for the IT Faculty today is over a decade old and, in some facilities, much older. This means that the infrastructure is often not adjusted to the modern ways of working for teachers and students, in particular when it comes to computational infrastructure for Big Data and AI, projectors, active learning rooms, self-study rooms, the library and the power outlets for laptops.
Therefore, our strategy is:
1. Find rooms for groups and self-study and open up these rooms for students from both departments at the IT Faculty. We believe that common space for self-study and for group work will enable students to exchange ideas and to collaborate, which is important for their future careers. This kind of informal learning environments are available to students from other faculties already and we believe that they will increase the current and prospective students’ motivation to study at campus.
2. Establish flexible lecture rooms, similar to ALC (Active Learning Classroom), we need to find ways to utilize our lecture rooms more. We need to be able to use them for other teaching and learning forms than just lectures.
3. Find efficient ways of working with new software and GDPR. We need to find how to quickly adopt new tools in education without the lengthy processes of establishing contracts with tool providers. We need to be able to take advantage of modern tools in a legally-safe way without jeopardizing the integrity of individuals.
4. Review the needs for and provide the adequate computational capacity. Modern IT systems and software often use machine learning and artificial intelligence, which, in turn, require significant computational resources. We need to find what kind of needs for these
computational resources exists at the faculty and how to best satisfy these needs.
5. Improve access to the library and other faculties of the university. The field of IT is present in almost all domains in the modern society. Therefore, we see the IT Faculty as the potential partner for all other faculties at the University of Gothenburg. We will work actively to find more collaborations with other faculties to ensure that all students of the University of Gothenburg get the best possible access to the competence in IT.
Excellent teachers
We recognize the fact that our teachers are the core part of that development of students. Therefore, our strategy is:
1. Introduce pedagogical development project funding instead of pedagogical prizes. Based on the feedback from workshops and the input from our students, we believe that we should provide monetary resources for teachers and researchers to drive pedagogical development projects, instead of providing awards. This will stimulate more structured development of our pedagogy.
2. Introduce teacher teams to stimulate the exchange of ideas and support for each other during courses and pedagogical development. The teachers’ teams should receive resources for their development and ample time to work together.
3. Introduce the system of pedagogical post-docs, i.e. 80%-100% teaching contracts for 2 years for individuals who are interested in taking part of our environment. This will help us to combine our core values from permanent faculty with new ideas from the pedagogical post-
(7) 6
docs. Our students will be exposed to different teaching models and we will be able to increase our international network and our competence.
4. Increase the importance of teaching during salary revisions and personal appraisal talks. We believe that we should discuss these aspects more than we do today. In the pre-workshop survey our professors expressed their concern about the fact that a lot of teachers focus too much about their research. We believe that we need to make sure that teachers at all levels in their career get the right support from their managers in both research and pedagogy.
Motivating content
In order to find the strategy to work with the content of our programs, we discussed the major challenges for each of the programs. The challenges related to student dropout, overlap between programs and mismatch between the content and the marketing of the programs.
Therefore, our strategy to work with the motivating content is as follows:
1. Increase modern marketing of the programs is an important element for our students. We need to make sure that the programs are marketed in a manner that attracts the right students and that we do not make promises that we do not keep.
2. Actively work with the mix of fundamental skills and new technologies – we need to make sure that we teach the students skills that are crucial for being IT specialist (e.g. programmer, information scientists), but we need to make sure that the students can show new and relevant courses in their curricula too. Therefore, we need to work actively to combine these,
seemingly contradictory, types of education and become more proactive in creating new courses. We also need to balance technical/practical and academic skills in order to prepare our students for critical thinking.
3. Increase our efforts on the third cycle learning (aka lifelong learning) – our society evolves in increasingly faster pace, therefore we need to be prepare to provide education for practitioners who graduated in the past and would like to come back to the university to learn new skills.
Thus, we need to prepare our courses, teaching methods and content for these students.
4. Reduce overlap between programs is one of the crucial strategical goals for the programs at the IT Faculty. Since our programs evolve quite independently from each other, we need to ensure that the evolution of one program does not lead to uncontrolled overlap with other programs.
5. Reduce dropout in programs for some of the programs. We need to work on keeping the students in the programs and making sure that they apply for the degree. This is important for their future professional career and future education (Master and PhD levels).
Engaging collaboration
The field of IT is applied and our students need as much practice as they need theories. We, as the education organization need to meet the demand of society for specialists who possess universal knowledge that can be applied over time and the knowledge that can provide value to the company directly.
Our strategy, therefore, gravitates around the collaborations with other universities, companies and public-sector organizations with the goal to help the students to find their dream career. The important aspect in this strategy is to combine both local partners (e.g. Volvo in Gothenburg) and international ones (e.g. Microsoft Research in Seattle).
The strategy is:
(7) 7
1. Establish wanted position for the external relations and possibly external relations
coordinator/coordination role, who can help to maintain external collaborators beyond the individual contacts. The role of the coordinator should help us to maintain long-term professional partnerships that will benefit both the students and the faculty (e.g. help in managing international scholarship, EU research/education projects). The external relations coordinator should also work with alumni meetings and networks as well as potential fundraising.
2. Focus on mobility for students and teachers, where we can utilize both the long-term Erasmus agreements, short-term mobility and virtual mobility. This will help the IT Faculty to partner with organizations and individuals with needed competence and without huge start-up and maintenance costs.
3. Increase our presence at modern outreach activities like Hackathons, one technology-oriented workshops (Bootcamps) and similar. We see the value of this kind of activities for students’
learning and we need to ensure that we provide the possibility for our students to show their abilities. Since this kind of activities are often extra-curricular ones, we do not need long lead times to organize these.
Visualization and operationalization of the strategy
After the workshops and the development of the strategy, we can visualize our framework as shown in Figure 2.
Figure 2. Strategy visualized
All points in this document will be used during the development of educational budget for the IT Faculty for the coming years (2020-2024). We will also use this document when making decisions about programs and courses at each department.
We will also review this strategy document on a yearly basis, during the HVP planning process.
Till ITFS 2019-10-23
Uppföljning tertial 2, 2019 IT-Fakulteten
1. Sammanfattning
Prognosen för IT-fakulteten samlade resultat per helår utgör ett överskott på 4,7 mnkr vilket är cirka 8 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Både intäkter och kostnader kommer enligt prognosen att överstiga budget men intäkterna kommer att öka mer än kostnaderna. Fakultetens totala
balanserade kapital kommer därmed att öka både på grundutbildningssidan och på forskningssidan.
Det bokförda utfallet per augusti, överskott på nära 18 mnkr, på IT-fakulteten för perioden är tyvärr missvisande till följd av en felaktig dubbelintäkt. Ett mer rättvisande utfall är ett överskott på drygt 8 mnkr. Uppföljningen mellan utfall och budget för perioden men även i förhållande till föregående år kommer därmed att halta. Per september månad kommer det bokförda utfallet att vara rättvisande.
Verksamheten befinner sig i en fortsatt expansiv fas. Det har rekryterats en hel del under året men inte lika snabbt som förväntat. Vi har fortsatt stora utmaningar i att rekrytera rätt kompetens till behoven.
Fakulteten är samordnare av det regeringsuppdrag som universitetet fått och som innebär både kompetensutvecklingskurser och en kompetensplattform inom AI med en budget på 2,5 mnkr. Det mesta av medlen kommer att fördelas vidare till andra fakulteter och institutioner men en mindre del stannar på fakulteten.
Det tilldelade uppdraget till fakulteten för innevarande år innebär ett utökat uppdrag jämfört med föregående år. Det ordinarie uppdraget är 843 hst, 3 hst mer än tidigare år, och lärarutbildnings- uppdraget är 39 hst, vilket är 22 hst mer jämfört med föregående år. Vi räknar med att kunna uppfylla vårt ordinarie uppdrag men däremot att underproducera motsvarande cirka 1,2 mnkr på lärarutbildningen.
Vi ser en fortsatt ökande trend av betalande studenter mot föregående år. Under året tillkommer ingen ny uppdragsutbildning.
Tillströmningen av externfinansierade projekt har varit högre än förväntat. Externa medlen på forskningssidan kommer att öka jämfört mot budget, vilket kommer märkas i synnerhet mot slutet av året.
2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Flera år i rad har det totala uppdraget och produktionen ökat. Flertalet nyrekryteringar av framförallt lektorer har genomförts men ytterligare rekryteringsprocesser kommer att genomföras under
Ä9
2 (6)
hösten. Svårigheter med att snabbt att rekrytera långsiktigt till utbildningen har lett till att flertalet visstidsanställningar har gjort.
Planeringsenheten på universitetet tillhandahåller en sammanställning av uppdraget per september vilken ni hittar i en bilaga. Detta material överensstämmer med fakultetens egen analys per augusti.
Det ordinarie grundutbildningsuppdraget för innevarande år är 843 hst, vilket är 3 hst mer än 2018 (2017:808 hst). Vår prognos är att produktionen för det ordinarie grundutbildningsuppdraget för året kommer att uppfyllas. Tillströmningen av betalande studenter är god och har ökat från 42 hst
föregående år till 50 hst per augusti 2019 (2017:27 hst).
Inom lärarutbildningen ligger tilldelat uppdrag på 39 hst (30,6 hpr), vilket är 22 hst mer än med föregående år. Uppdraget inom lärarutbildningen var väl tilltaget och det kommer dessvärre inte att uppnås.
Båda institutionerna har haft ett beslutat uppdrag inom lärarutbildningen och därutöver har 6 hst varit ofördelade inför året med förhoppning om att kunna fördela dem senare. Det mesta av
lärarutbildningsuppdraget infaller under höstterminen vilket gjort årets tidiga prognoser osäkra. Den ena institutionen har tyvärr inte kunnat bemanna för att fullfölja sitt uppdrag och där är utfallet noll.
Den institution med det största uppdraget fullföljer i stort sett samtliga planerade kurser men varken registreringar eller genomströmning uppfyller förväntningarna.
Totalt på fakulteten förväntas vi producera 22 hst men vi ser en svag genomströmning på endast totalt 5 HPR. Det motsvarar ett ekonomiskt utfall på cirka 1,2 mnkr mindre än takbeloppet och ökar därmed ett utgående anslagssparande med cirka 1,7 %.
Efter att ha önskat ett ökat uppdrag flera år i rad har vi för nästkommande år åtagit oss ett rimligare uppdrag för att hellre överproducera något både på ordinarie uppdrag och i synnerhet på uppdraget inom lärarutbildningen och ta igen delar av underprestationen. Vi har en ambition att växa
ytterligare på längre sikt men det finns just nu en fysisk begränsning i form av lokaler samt underbemanning. Detta är prioriterade frågor i det strategiska ledningsarbetet just nu.
Inga nya uppdragsutbildningar har tillkommit, en uppdragsutbildning mot Skolverket har avslutats.
3. Forskning och utbildning på forskarnivå
3.1 Forskning och utbildning på forskarnivå
Flertalet planerade rekryteringar är genomförda men ännu återstår ett antal som inte hunnits med eller behöver tas om. Det tar mer och längre tid än verksamheten räknat med. Det har rekryterats mest lektorer men även post-doktorer och doktorander, finansierade av såväl externa medel som fakultetmedel. Flera doktorander disputerar under året och i budget planerades för ett flertal doktorandutlysningar men några av dessa utlysningar har ännu inte startat.
Institutionen för tillämpad informationsteknologi (ITIT) har rekryterat något mer än institutionen för data- och informationsteknik (D&IT). Den senare signalerar att forskningsanslaget inte täcker behovet av tjänster för forskande lärare eller till medfinansiering av externa projekt.
3 (6)
Den forskningstid som på D&IT används i externa projekt på Chalmersverksamheten justeras genom uppdragsintäkter (de är dock budgeterade som försäljningsintäkter).
3.2 Externa bidrag
De externfinansierade projekten på fakulteten blir fler och intäkterna av externa medel ökar mer än förväntat. Ett par stora EU projekt inom H2020 har blivit beviljade och har startat under året. Ett Vinnovaprojekt har beviljats samt ytterligare några från övriga finansiärer. Flera av de nyanställda lektorerna har tagit med sig externfinansierade projektmedel. Flera av de externa medlen tillkommer i slutet av året. Effekterna i redovisningen kommer att märkas än mer under sista tertialen.
Fler externfinansierade projekt har påverkat omfattningen av samfinansiering av stödverksamhetens kostnader. Det märks en ökning av samfinansieringskostnader på institutionsnivå. I det fall de nya projekten är t ex EU-projekt medför det att medel för samfinansieringen skjuts till både från
universitetet centralt och från fakultetsgemensam nivå. Det märks även en intäktsökning både i utfall och prognos jämfört med budget.
4. Ekonomiskt utfall
Tabell 4.1. Budget, utfall och prognos för IT-fakulteten per 2019-08-30, belopp i tkr, intäkter/överskott (-) och kostnader/underskott (+).
utfall T2 2018
Redov.
Utfall T2 2019
Justerat utfall T2
2109 Budget
2019 Prognos 2019
Inst för tillämpad IT 781* -7 148 -1 784 -1 784 2 000 300
Inst för data- och informationstekn. 782* -167 -13 230 -3 530 2 200 -4 327
IT-fakulteten gemensamt 780* 2 122 -2 814 -2 814 -820 -638
Summa: -5 193 -17 828 -8 128 3 380 -4 665
OBS! Förändring av semesterskuld påverkar utfallet positivt med knappt 5 mnkr
Det bokförda utfallet, överskott på nära 18 mnkr, på IT-fakulteten för perioden är tyvärr missvisande till följd av en felaktig dubbelintäkt. Ett mer rättvisande utfall är överskott på lite drygt 8 mnkr. En förändring av semesterlöneskuld på knappt 5 mnkr påverkar utfallet positivt. För en fullständig resultaträkning se bilaga.
Fakultetsgemensam nivå
Prognosen för kansliet är en försämring på ca 200 tkr jämfört med budget. Ofördelade anslag motsvarande ca 400 tkr för lärarutbildningen påverkar prognosen positivt på fakultetsnivå. I prognosen ligger ökade lönekostnader då vi inte lånar ut medarbetare under hösten som planerat samt att ersättningar för sakkunniga vid kvalitetsutvärderingar, rekryteringar samt befordringar ökat för året. Bland annat prioriteras ett ökat flöde i lärarförslagsnämndens processer för att möjliggöra så snabba rekryteringar som möjligt. Utförda sakkunniguppdrag från 2018 har betalats som arvode ut under 2019.
Prognosen är att driftskostnaderna minskar bland annat för att en viss del var avsett för arvodesersättningar. I och med att institutionerna har fått fler externa projekt, bland annat EU- projekt, innebär det att en högre samfinansiering utfaller från fakultetsgemensam nivå till institutionerna än budgeterat.
4 (6)
Bidragsmedel för AI samt lämnade bidrag registrerades redan i föregående prognos men utgör en differens mot budget. Överföringen av intäkten till fakulteten dröjde till strax innan stängning av tertialen och periodisering av kostnaderna hanns inte med vilket påverkade utfallet för perioden positivt med 2,5 mnkr.
Institutionen för tillämpad informationsteknologi, (ITIT)
Lönekostnaderna är väsentligt högre än samma period föregående år tack vare de många
rekryteringarna men flera tillsättningar dröjer. Prognosen är att lönekostnaderna förväntas bli lägre än budgeterat. Lokalkostnaderna ökar jämfört med budget på grund av genomförda åtgärder i huset.
Driftskostnaderna är högre än samma period föregående år bland annat på grund av köpta undervisningstjänster. Prognosen är att driftskostnaderna också kommer att vara högre än budgeterat på helår likaså.
Lönekostnader inom externa projekt är högre än budget men påverkar ej resultatet då det är på externa bidragsverksamheter och periodiseras. Ökade externa medel drar också med sig ökade övriga personalkostnader och driftskostnader jämfört med budget. I driftskostnaderna finns både i utfall och prognos en icke budgeterad kostnad för inköp av forskningstjänst.
Stödverksamheten beräknas landa i nivå med budget. De högre kostnaderna jämfört med perioden föregående år är förväntade och beror på att större verksamhet driver även driftskostnader på stödverksamhet, t ex annonsering och en viss ökning av ledningskostnader.
Institutionen för data- och informationsteknik (D&IT)
Det bokförda resultatet på institutionen för data- och informationsteknik innehåller en felaktig dubbelintäkt på 9,7 mnkr i utfallet per augusti. Institutionens resultat visar därför på ett överskott på 13,2 mnkr. Ett mer korrekt resultat vore ett överskott på 3,5 mnkr, som ska jämföras med budget per augusti som innebar ett underskott på 1,9 mnkr. Det upptäcktes för sent att en faktura hade skickats på motsvarande genomförd periodisering. Per september kommer utfallet att vara rättvisande då periodiseringen har backats.
Förutom dubbelintäkt så har även ett par andra saker ändrats under året som påverkar analysen mot föregående år och budget. Intäkterna från Chalmers för kärnverksamheten redovisas inte längre som försäljning utan som uppdragsintäkter. Avgiften till Software Centersamarbetet redovisas inte längre som transferering (separata poster i resultaträkningen) utan påverkar istället både anslagskonto samt driftskostnader för köpta tjänster.
Det korrigerade utfallet för perioden är ser bättre ut än budget bland annat eftersom intäkterna av studieavgifter är högre än budgeterat samt eftersom lönekostnaderna och driftskostnaderna är lägre än budgeterat.
Verksamheten forskning/forskarutbildning uppvisar ett bättre resultat i augusti och helårsprognosen jämfört med budgeten och närmar sig nollresultat. Förändringen består till stor del av bättre budget- och kostnadsuppföljning av externa medel som leder till att personalkostnader belastar externa projekt i högre grad och det sker en minskning av belastning på anslagsfinansierad verksamhet.
Prognosen för resultatet per helår påverkas positivt av två anslagsprojekt som blivit försenade av personalrekryteringar, sjukfrånvaro och tjänstledigheter. Det innebär att intäkterna är redovisade men kostnaderna inte kommer hinna redovisas i motsvarande omfattning.
5 (6)
5. Balanserat kapital
Tabell 5.1 Balanserat kapital, prognos 2019-12-31
Belopp i tkr, intäkter/överskott (-) och kostnader/underskott (+).
ITIT D&IT Fakultetsgemensamt Totalt fakulteten
Utb. Forsk. Utb. Forsk. Utb. Forsk. Utb. Forsk.
IB 2019-01-01 - 19 528 - 7 249 - 19 997 - 6 725 - 4 989 - 2 033 - 44 514 - 16 007
Prognos utfall 2019 4 000 - 3 700 - 4 828 500 - 48 - 590 - 876 - 3 790
Bundet - 3 108 - 3 098 - 6 206
Fritt - 15 528 - 7 839 - 24 824 - 3 127 - 5 037 - 2 623 - 45 389 - 13 589
Prognos
UB 2019-12-31 - 15 528 - 10 947 - 24 824 - 6 225 - 5 037 - 2 623 - 45 389 - 19 795 Andel av
kostnadsomsättningen 30% 23% 45% 7% 165% 170% 41% 17%
Fakulteten totalt budgeterade med underskott på båda verksamhetsgrenarna utbildning och forskning/forskarutbildning. Planen var att finansiera underskottet med vårt balanserade kapital.
Prognosen skiljer sig mellan de båda institutionerna men sammantaget kommer fakulteten istället gå med överskott i båda verksamhetsgrenarna vilket därmed ökar vårt balanserade kapital.
Verksamheten växer fortsatt men ökningen av intäkterna genom anslag och bidrag är större än kostnadsökningarna. Det är en tröghet framförallt i rekrytering av personal som gör att
lönekostnaderna inte ökat lika mycket som förväntat. Underbemanningen har som vi redan beskrivit lett till att vi heller inte har lyckats utföra uppdraget inom lärarutbildningen som vi tilldelats och planerat att genomföra.
Båda institutionerna avser att nyttja det fria balanserade kapitalet till att göra satsningar på
kompetensutveckling. En del beslutade åtgärder kommer dock få kostnadseffekt först under nästa år.
Mer konkret planeras bland annat att frigöra och utöka tid för lärarna/forskarna för kompetenshöjning inom pedagogikområdet och öka lärartiden på kurser.
Båda institutionerna gör också rekryteringar finansierade av eget kapital när externfinansiering saknas. I årets plan ingick att rekrytera fler doktorander men alla beslut har inte fattats ännu. När beslut finns kommer den bundna andelen av forskning/forskarutbildningskapitalet att öka.
Det balanserade kapitalet för nätverket IT-universitetet (ansvar 7807) kommer i enlighet med budget att vara förbrukat vid utgången av året och ansvaret avslutas. På ansvaret har lönekostnader för arbete med kommunikation av fakultetens verksamhet bokförts.
Fakulteten har alldeles nyligen inlett ett arbete med att se över lokalförsörjningen på lång sikt. Vissa insatser kommer eventuellt att göras på kort sikt. Både arbetstid och eventuella insatser kommer sannolikt till viss del eller stor del kommer att finansieras med det balanserade kapitalet. Hur snart eller hur mycket det kommer att påverka kapitalet är det för tidigt att säga något om.
6. Övrigt
Investeringsramen 2019 för fakulteten utgörs helt av planerade åtgärder vid institutionen för tillämpad informationsteknologi och uppgår till 3,0 mnkr. Prognosen för året är att endast 1,3 mnkr av dessa kommer nyttjas. Anledningen att inte mer medel kommer nyttjas beror på att planerad
6 (6)
upprustning av personalrum inte blev så kostsam som beräknat. Även nyinvestering i teknik blir lägre än förväntat.
Förändring av semesterlöneskulden är högre än föregående år vid denna tidpunkt. Posten påverkar utfallet för augusti positivt med nästan 5 mnkr jämfört med ca 800 tkr föregående år. Det innebär att pengarna för löner under semesterperioden i högre utsträckning än föregående år har hämtats från den avsatta semesterlöneskulden istället för från löpande lönekostnader. Det är helt enligt plan och effekten beror mycket troligt på den schablonutlagda semestern. Den totala semesterskulden per augusti var knappt 3,9 mnkr jämfört med 6,6 mnkr i augusti föregående år.
2019-10-05
Jeanette Johansson, fakultetscontroller
Uppföljning av utbildningsuppdraget t.o.m. september för IT-fakulteten
IT IT-fakulteten Ord Lärarutb Summa
HST, uppdrag 843 39 882
HST, prognos 852 24 876
- varav flytt mellan fakulteter 0
Differens HST 9 -15 -6
HPR, uppdrag 737 31 768
HPR, prognos 719 11 730
- varav flytt mellan fakulteter 0
Differens HPR -18 -20 -38
Prestationsgrad uppdrag 87,4% 78,5% 87,0%
Prestationsgrad prognos 84,4% 45,8% 83,3%
Differens prestationsgrad -3,0% -32,6% -3,7%
Takbelopp, uppdrag 76 925 2 526 79 451
Takbelopp, prognos 76 879 1 301 78 180
- varav ers. in-/utresande 277 277
Differens -46 -1 225 -1 271
Takbel prognos / uppdrag 99,9% 51,5% 98,4%
Anslagssparande, IB -84
Anslagssparande, UB -1 355
Anslagssparande, % (UB) -1,7%
Återbetalning 0
Dynamisk omfördelning 0
Nämndprislapp, HST 52,527 39,353
Nämndprislapp, HPR 44,297 32,390
0 0
Kommentar:
Förklaring till grafer och tabell:
2/ Visar utfall 2015-2019 av antal HST för ordinarie- (exklusive flytt mellan fakulteter) och lärarutbildning (enligt kursansvar) för aktuell period samt helår. Helår innevarande år lika med prognos.
3/ Tabellen visar antal HST, HPR, prestationsgrad, takbelopp avseende uppdrag och prognos fördelat på ordinarie- (inklusive flytt mellan fakulteter) och lärarutbildningen. Totalt visas anslagssparande, eventuell återbetalning och dynamisk omfördelning.
1/ Visar takbelopp, prognos av uppdraget, prognos återbetalning och dynamisk omfördelning.
Prognosen för fakulteten visar en underproduktion om drygt 1 mnkr vilket är något mindre än föregående år. Ingen återbetalning, utgående anslagssparande beräknas till 1,7 procent.
Sammanställning 2019 3/
2015 2016 2017 2018 2019
Utfall lärarutb, september 6 11 9 3 22
Utfall ord utb, september 715 693 648 652 698
Utfall lärarutb, helår 10 13 11 3 24
Utfall ord, helår 831 813 781 797 852
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Utfall utbildningsuppdrag 2015 - 2019 (HST)
2/79 451 78 180
0 0
-50 000 -30 000 -10 000 10 000 30 000 50 000 70 000 90 000
Takbelopp Prognos Progn återbet. Progn Dynamisk omförd.
Takbelopp, prognos återbetalning 2019
1/Resultaträkning
Ansvar: 78 - IT-fakulteten
Kontostruktur Budget 2019
HELÅR Budget 2019
jan - aug Utfall 2019 jan - aug utfall/
budget Prognos T2 2019 HELÅR
Anslag -106 768 -71 179 -72 564 68% -108 064
Uppdrag -26 973 -2 439
Försäljning -33 444 -22 296 -5 669 17% -34 538
Intern fördelning -2 520 -1 680 -133 5% 538
Interna bidrag -5 400 -3 600 -3 955 73% -6 993
Samfinansiering -790 -527 -2 351 298% -5 226
Bidrag -34 587 -23 058 -24 102 70% -37 980
Finansiella intäkter 0
Period påg bidragsprojekt -1 462 -974 -464 32% -1 591
Täckn avskr bidragsf anläggn -13
Summa Intäkter -184 971 -123 314 -136 225 74% -196 294
Lönekostnader 99 560 65 618 63 936 64% 97 496
Förändring semesterskuld -4 938 35
Övriga personalkostnader 1 014 676 1 349 133% 1 374
Doktorander/Utbildningsbidrag 11 997 8 098 8 113 68% 12 710
Övriga driftskostnader 39 162 26 108 26 318 67% 40 888
Indirekta kostnader 20 445 13 630 11 929 58% 18 489
Interna bidrag 739 493 857 116% 3 880
Samfinansiering 1 893 1 262 1 645 87% 3 124
Lokalkostnader 12 976 8 651 8 872 68% 13 147
Finansiella kostnader 4
Avskrivningar 564 376 311 55% 486
Summa Kostnader 188 351 124 911 118 397 63% 191 629
Erhållna medel för fin bidrag -1 027 -685 -3 786 369% -850
Lämnade bidrag 1 027 685 3 786 369% 850
Summa Transfereringar 0 0 0 0
Summa RESULTAT 3 380 1 597 -17 828 -4 666
ska minskas med 9,7 mnkr
ITFS 2019-10-23 Dnr GU 2019/2295
IT-FAKULTET
2019-10-01
Förslag till fördelning av fakultetsmedel, för forskning och forskarutbildning,
respektive grundutbildningsuppdrag samt principer för fördelning av gemensamma kostnader 2020
a) Fördelning av fakultetsanslag, för forskning och forskarutbildning
Universitetsstyrelsen beslutar vid sammanträdet den 16 oktober 2019 om fördelningen av fakultetsanslag. Enligt den preliminära fördelningen erhåller IT-fakulteten 25 420 tkr varav basanslag 20 171 tkr och prestationsanslag 5 094 tkr.
Fakultetsanslag 2020 jfr 2019
Basanslag 20 171 tkr 19 898 tkr
Prestationsberäknat anslag 5 249 tkr 5 438 tkr Summa fakultetsanslag 25 420 tkr 25 336 tkr
Fakulteten har en relativt ny fördelningsmodell som arbetades fram under våren 2018. Av basanslaget avsätts 10% till riktade satsningar och medel till dekanus disposition. Därefter fördelas fakultetsanslaget till institutionerna enligt fem parametrar:
Parametrarna och deras andel vid fördelning av fakultetsmedel vid IT-fakulteten.
35% antalet tillsvidareanställda professorer och universitetslektorer samt biträdande universitetslektorer
25% antalet producerade hst
25% inkomster av externa bidrag och uppgifter om bibliometri (hur stor andel som fördelas på respektive parameter beräknas utifrån erhållna medel från styrelsen för respektive parameter)
15% producerade doktors- och lic examina
För samtliga parametrar, utom för antalet anställda lärare, används ett genomsnitt för de tre senast avslutade kalenderåren. Parametern för antalet anställda lärare används
genomsnittsvärdet för augusti månad de senaste tre åren.
För antalet producerade examina i forskarutbildning viktas en doktorsexamen utan tidigare lic till 1,0 en doktorsexamen med tidigare lic examen får vikten 0,5 och lic examina får också vikten 0,5.
Parametern anställda lärare beräknas på antalet tillsvidareanställda lektorer och professorer samt biträdande lektorer. De olika lärarkategorierna ges olika vikt. Professorer 1,3,
universitetslektor 1,0 och biträdande lektor 0,8. Viktningen bygger på en beräkning av genomsnittslönen per kategori.
