• No results found

Journalisterna är överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Journalisterna är överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer!"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2010

(2)

Resultat från PR Barometern Samhälle 2010

– en undersökning av svenska journalisters relation till institutioner, organisationer och intresseorganisationer i den offentliga sektorn .

Journalisterna är överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer!

Statliga institutioner/organisationer ses som mindre tillängliga och öppna enligt media!

Svenska journalister använder sig minst av sociala medier som källa till artiklar i Norden!

Kort om analysen

266 inrikesjournalister från både nationella, regionala och lokala medier i Sverige har deltagit i Aalunds kommunikationsanalys, PR-barometer Samhälle. Journalisterna utvärderar deras kontakt till och uppfattning av 4-5 offentliga organisationer/verksamheter som de har undersökt eller arbetat med det senaste året. Presshanteringen har blivit utvärderat hos följande:

• Statliga institutioner

• Intresseorganisationer

• Fackförbund

• Mediebolag

Intervjuerna genomfördes under hösten 2010.

Det är tredje året i rad som analysen har blivit genomförd i Sverige, i allt har 49 organisationer blivit utvärderade inom teman ”Belåtenhet (Kommunikations-/pressavdelningen)”, ”Image av organisationen” och ”Image av högsta ledningen”.

Samtidigt som undersökningen genomförts i Sverige har motsvarande undersökning genomförts i Norge, Danmark och Finland. I allt har ca. 1.200 journalister intervjuats.

Kort om Aalund:

Analysen genomförs av Aalund - ett av nordens ledande företag inom marknadsundersökningar - med 20 konsulenter och eget callcenter i Århus. Företaget startade 1991 och har med

konceptet ”kvalitésäkring” blivit en prioriterad leverantör till många ledande företag och

organisationer inom Sverige, Danmark, Norge och Finland. Aalund genomför alla intervjuer från Århus som genomförs av intervjuare anställda från alla de nordiska länderna. Utöver PR-

barometern Samhälle gör Aalund en lång rad andra bransch- och marknadsanalyser och

(3)

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv

Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

4 5 6 7 8 9

Intresseorganisationer

Mediebolag

Fackförbund

Statlig Institution

Journalisterna är i överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer.

När journalisternas utvärdering av presshantering hos de olika typer av organisationer jämförs ser man tydligt att intresseorganisationer precis som tidigare år klarar sig överlag bättre än övriga aktörsgrupper. Dock visar resultaten att mediebolag endast har marginellt lägre ”betyg”

generellt sett än intresseorganisationer och har ett externt sett bra arbete gentemot media.

Skillnaderna syns mest tydligt sett till de proaktiva delarna såsom ”förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen”, ”förmåga att delta i aktuella debatter” och

”kvaliteten på pressmeddelanden” där statliga institutioner generellt sett är markant sämre än övriga. Intressant är också att intresseorganisationer allt som oftast har en hemsida som uppfyller till en högre grad journalisternas krav i deras arbete. Skillnaden mellan

intresseorganisationer och aktörsgrupperna Statliga institutioner/organisationer + Fackförbund är mycket markant på denna parameter.

Notera:

Värderat på skala från 1-10 där 1 är mycket missnöjd och 10 är mycket nöjd.

BELÅTENHETSPROFIL - ALLA AKTÖRGRUPPER

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv

Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

4 5 6 7 8 9

Intresseorganisationer

Mediebolag

Fackförbund

Statlig Institution

(4)

Statliga institutioner/organisationer ses som mindre tillängliga och öppna organisationer enligt media.

När det gäller imageprofilen hos organisationerna, har mediebolag tillsammans med intresseorganisationer allt som oftast en positivare image än övriga. När det gäller trovärdigheten i informationen till pressen så är statliga organisationer, mediebolag och intresseorganisationer på en hög nivå generellt sett och markant över de utvärderade fackförbunden. I övrigt så syns det tydligt att statliga institutioner är markant sämre på att vara tillgängliga och öppna.

IMAGEPROFIL - ALLA AKTÖRGRUPPER

Prioriterar professionell kommunikation med pressen

Är en synlig organisation Ger trovärdig information

Intresseorganisationer

Mediebolag

Fackförbund

Statlig Institution

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv

Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

4 5 6 7 8 9

Intresseorganisationer

Mediebolag

Fackförbund

Statlig Institution

(5)

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Worst-in-class

Länsstyrelsen Östergötland

Hjärt- lungfonden

Tullverket

Rädda Barnen

Trafikverket

Kanal 5

Socialdemokraterna

Linköpings Universitet

De bästa i Sverige när det gäller belåtenhet med kommunikation/press – avdelningen.

Sett till alla utvärderade organisationer och de som är bäst på respektive parameter finner vi Hjärt-Lungfonden bäst på sammanlagt 5 av 12 parametrar. Detta bekräftar också den generella bilden av att intresseorganisationer gör ett bra arbete gentemot media. Intressant är också att Trafikverketfick bäst genomsnitt på ”vilja att berätta om saker som är kritiska för organisationen” sett till att statliga institutioner hade bland de lägsta resultaten generellt sett på denna parameter. I följd av att mediebolag i helhet är mycket proaktiva som aktör så ser vi också att Kanal 5har högst genomsnitt på ”förmåga att hitta och presentera

intressanta historier för pressen” .

På parametern ”kvaliteten på pressmeddelanden” finner vi precis som i 2009 års undersökning, Linköpings Universitet bäst placerad på denna parameter.

BEST-IN-CLASS BELÅTENHETSPROFIL

Notera:

Best-in-class är den

organisation, som för varje punkt värderas bäst och där minst 10 journalister står för värderingen.

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv

Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Worst-in-class

Länsstyrelsen Östergötland

Hjärt- lungfonden

Tullverket

Rädda Barnen

Trafikverket

Kanal 5

Socialdemokraterna

Linköpings Universitet

Kvaliteten på pressmeddelanden

Förmåga att delta i aktuella debatter (t.ex. expertkunskap) Förmåga att hitta och presentera intressanta historier för pressen Vilja till att berätta om saker, som är kritiska för organisationen själv

Innehåll och struktur på webbsida Experters förmåga att uttala sig klart Kvaliteten på svaren Kommunikationsavdelningens kunskap om aktuella saker Förmåga att identifiera/skaffa tillgång till relevanta personer

Kommunikationsavdelingens reaktionstid Tillgång till information om organisationen Samlad belåtenhet med samarbetet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Worst-in-class

Länsstyrelsen Östergötland

Hjärt- lungfonden

Tullverket

Rädda Barnen

Trafikverket

Kanal 5

Socialdemokraterna

Linköpings Universitet

(6)

Bäst på image.

Sett till de organisationer som har bäst på respektive imageparameter finner vi Hjärt- Lungfondenbäst på ”ger trovärdig information” och ”är en tillgänglig och öppen

organisation”. På ”är en synlig organisation” finner vi Moderaterna medan Linköpings Universitethar bäst på ”prioriterar professionell kommunikation med pressen”.

Prioriterer professionell kommunikation med pressen Är en synlig organisation Ger trovärdig information

Worst-in-class

Hjärt- lungfonden

Linköpings Universitet

Moderaterna

Är en tillgänglig och öppen organisation Prioriterer professionell kommunikation med pressen Är en synlig organisation Ger trovärdig information

Worst-in-class

Hjärt- lungfonden

Linköpings Universitet

Moderaterna

Notera:

Best-in-class är BEST-IN-CLASS IMAGEPROFIL

(7)

TOPP 5 - Intresseorganisationer

1 Röda Korset 1 Rädda Barnen

3 Naturskyddsföreningen 4 Cancerfonden

5 Hyresgästföreningen 5 Svenskt Näringsliv

1 Polisen 2 Socialstyrelsen 3 Skatteverket 3 Trafikverket 5 Arbetsförmedlingen 5 Länsstyrelsen Östergötland 5 Skolverket

TOPP 5 - Statliga Institutioner

1 SVT

2 TV4 3 Sveriges Radio 4 Kanal 5 5 TV3 TOPP 5 - Mediebolag

Top-of-mind: Vem är spontant bäst på medierelationer i Sverige?

Inför varje intervju med journalister, ställer vi frågan ”vem är bäst på medierelationer?” för varje grupp; dvs. intresseorganisationer, statliga institutioner, fackförbund och mediebolag.

Varje journalist väljer ohjälpt och spontant en i varje grupp och dessa röster läggs sedan ihop för att således bilda ”Topp 5” listan för varje grupp. Såväl som i 2009 års top-of-mind finner vi att både Polisen bland statliga institutioner och Röda Korset bland

intresseorganisationer som är på 1:a plats igen i 2010.

Intressant i övrigt är att Länsstyrelsen Östergötland är på topp 5 bland statliga institutioner och organisationer.

Notera:

Topp 5 baseras på hur många journalister som nämnt organisationen. Organisationen på placering 1 har således nämnts flest gånger. Journalisterna får bara

1 Kommunal

2 IF Metall 2 Lärarförbundet 4 TCO

5 LO

TOPP 5 - Fackförbund

(8)

Sociala Medier – Svenska journalister använder sig minst av sociala medier som källa till artiklar i Norden.

Inför varje genomförelse av PR-Barometern så tillkommer det generella frågor kring kommunikationstrender.

I 2010 och i 2009 års upplaga av PR-Barometern Samhälle var trendfrågan kring

användandet och medvetenheten av sociala medier som källa för publiceringen av artiklar.

Följande fråga ställdes till alla intervjuade journalister:

Har du använt dig av sociala medier som källa till artiklar som du publicerat?

I ett nordiskt perspektiv ser vi många skillnader sett till 2009 års resultat. Mest tydliga skillnad är att svenska journalister använder sig minst av sociala medier som källa till artiklar av de nordiska länderna. Alla länder förutom Sverige har ökat i användandet av sociala medier – speciellt sett till Finland som ökat från 39% i 2009 till 53% i 2010 och Norge, där 70% av de tillfrågade journalisterna har använt sig av sociala medier, vilket är en ökning med 12% sett till 2009 års resultat.

52%

47%

1%

48%

53%

SE

FI

Ja Nej Vet ej 51%

61%

46%

42%

0%

0%

53%

49%

39%

58%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

SE

FI

DK

NO

Ja Nej Vet ej

2009

2010

(9)

Sociala Medier (forts.)

Vilka sociala medier används mest bland de svenska journalisterna?

Facebook, bloggar och Twitter är de sociala medier som i majoritet används mest av svenska journalister som källor till publicerade artiklar/nyheter/cases.

3%

6%

2%

2%

2%

2%

43%

78%

62%

11%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Facebook Bloggar Twitter YouTube MySpace LinkedIn Flickr Flashback Forum på egen hemsida Andra

References

Related documents

5 Genom att i denna uppsats konfrontera dessa perspektiv med empiriskt material i form av remissvar, kommer uppsatsen undersöka vilket av perspektiven som är mest giltigt

behandlas utifrån ett ansvarstagande perspektiv. Priset har delats ut sedan 2010. År 2009 hette priset "Climate Greenwash Award" och samma år segrade Vattenfall. Respondenten

Jag tror inte det är någon överdrift att fastslå att det inte för någon annan handikapporganisation har betytt så mycket att man haft ett eget språkrör som för Riksförbundet

Phonera fokuserar på tre kärnaffärer riktade mot enbart företag - hosting, fast telefoni och IP-telefoni, affärer som ligger till grund för tillväxt i både intäkter och

Intresseorganisationer och föreningar, stråk Intresseorganisationer och föreningar, områden Tävlings- och träningskartor orientering i

Risk för brister i egenvårdsprocessen (utebliven eller felaktig behandling/HSL-insats) på grund av att rikt- linjer och rutiner inte följs vilket kan leda till ohälsa och vårdskada

Vilka faktorer driver anseendet mer än andra, vilka faktorer är viktiga att arbeta med för att stärka anseendet. Dessa faktorer, eller attribut, testas

[r]