Träning för kvinnor under normal graviditet: en litteraturstudie

(1)

2008:094

C - U P P S A T S

Träning för kvinnor under normal graviditet

En litteraturstudie

Maria Forslund Ann-Louise Lindgren

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Sjukgymnastik

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

2008:094 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/094--SE

(2)

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastikprogrammet, 180 hp.

Träning för kvinnor under normal graviditet - En litteraturstudie.

Maria Forslund Ann-Louise Lindgren

Examensarbete i sjukgymnastik VT 2008

Examinator: Inger Jacobson, universitetslektor

Handledare: Catharina Nordin, medicine magister i sjukgymnastik

(3)

Vi vill tacka vår handledare Catharina Nordin som guidat oss genom c-uppsatsens gång. Din

välformulerade och strukturerade kritik har hjälpt oss fantastiskt mycket.

Vi vill även tacka våra respektive män, som tagit väl hand om barnen och allt runt omkring, medan

vi suttit och stretat och gnetat vid datorerna.

**≈*≈**

(4)

Träning för kvinnor under normal graviditet

En litteraturstudie

Exercise for women during a normal pregnancy

A Literary Study

Forslund M., & Lindgren A-L.

C-uppsats, 15 hp, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet Vårterminen 2008

Abstrakt

Bakgrund Under graviditeten vill många kvinnor fortsätta träna. Vetskapen om att träning är hälsofrämjande för kropp och själ är vedertaget. Men flertalet kvinnor känner sig osäkra på hur, och vad, de bör träna eller avså ifrån under graviditeten för att bibehålla sin hälsa.

Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga och sammanställa vilken träning aktuell forskning rekommenderar till kvinnor som vill behålla sin hälsa under en normal graviditet.

Metod Litteratursökning med studier publicerade 1993-2008. För granskning av studierna har SBU´s mall använts. Evidensnivån har graderats enligt Friberg (2006). Resultat God evidens finns för att konditionsträning och styrketräning inte påverkar kvinnans normala viktuppgång.

Barnets fördelsevikt påverkas inte av att kvinnan är fysiskt aktiv enligt rekommendationerna, vilket det finns god evidens för. Måttlig evidens finns för att kvinnan får förbättrad

kroppsuppfattning, självbild, tillfredställelse, minskad nedstämdhet och ett ökat

hälsofrämjande beteende, vid konditionsträning och styrketräning. Konklussion Gravida kvinnor kan rekommenderas regelbunden konditionsträning 30-60 min, 2-5 ggr/vecka med hjärtfrekvens på 55-75% av maxpuls.

Keywords: Barnets födelsevikt, Graviditet, Kroppsuppfattning, Träning, Viktuppgång.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund

...1

2. Syfte och frågeställningar

...3

3. Metod

...4

3:1 Litteratursökning...4

3:2 Inklusionskriterier...4

3:3 Exklusionskriterier...4

3:4 Utfall av sökning...4

3:5 Analyskriterier...6

3:6 Kvalitetsvärdering av studiernas evidenstyp...6

3:7 Kvalitetsvärdering av träningsprogrammens dosering...6

4. Resultat

...7

4:1 Fysisk aktivitet och träningsformer...7

4:1:1 Konditionsträning...7

4:1:2 Styrketräning...8

4:1:3 Rörlighetsträning...10

4:2 Dosering av träningsprogram...10

4:3 Träningens effekter hos kvinnan...14

4:4 Träningens effekter hos barnet...19

4:5 Bevisvärde för träningens dosering och val av aktivitet... 24

4:5:1 God säkerhet - evidensstyrka 1...24

4:5:2 Måttlig säkerhet - evidensstyrka 2...25

4:5:3 Visst stöd - evidensstyrka 3... 25

4:5:4 Oklart stöd - evidensstyrka 4...25

5. Diskussion

...26

5:1 Metoddiskussion...26

5:2 Resultatdiskussion...27

6. Referenser

...32

Bilaga 1

Kvalitetsvärderingsmall

Bilaga 2

Sammanställningstabell över inkluderade studier

Bilaga 3

Evidenstyp

Bilaga 4

Interventionsmetoder - SBU: s modifierade gradering

(6)

1. Bakgrund

Att fortsätta träna under graviditeten är något som många kvinnor vill göra (Bell & Palma, 2000; Holmsäter, 2001; Kardel, 2005). Vetskapen om att träning är hälsofrämjande, ökar självkänslan och välbefinnandet, gör att många kvinnor vill fortsätta träna under graviditeten (Bell, 2000; Duncombe, Wertheim, Skouteris, Paxton, & Kelly, 2008; Holmsäter, 2001;

Kardel; 2005; Smith & Michel, 2006). Fysiskt aktiva kvinnor upplever att de mår bättre och att de har färre komplikationer under och efter graviditeten, samt att de är mindre stressade (Vårdguiden, 2007).

En normal graviditet betecknas inte som ett sjukdomstillstånd, det är ett kroppstillstånd som hör ihop med den normala livsprocessen (Riksförsäkringsverket, 2002). Komplikationer som preeclampsi/havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och blödningar tillhör inte den normala graviditeten (Sjukvårdsrådgivningen, 2008). Graviditeten varar i ca nio månader eller 40-42 veckor. Den brukar delas in i tre delar (trimestrar), första trimester v.1-15, andra trimester v.16-27, tredje trimester v.28-42. Barnet i magen har under graviditeten olika benämningar. Vecka 1-4 kallas barnet embryo, v. 4-12 foster, vecka 12 och framåt kallas det barnet (Balaskas & Gordon, 1990, Sjukvårdsrådgivningen, 2008).

Under graviditeten sker stora förändringar i kvinnans kropp, vilket är en förberedelse inför förlossningen. En hormonell förändring sker, samtidigt som det växande fostret tar mer plats i livmodern. Hormoner som ökar är östrogen och progesteron. Östrogen stimulerar livmoder och bröst att växa och gör den gravida pigg och alert. Östrogenets uppgift är också att förhindra missfall och för tidig födsel. Progesteron påverkar den glatta muskulaturen vilket leder till att den glatta muskulaturen slappnar av, och ger ett långsammare blodflöde. Under andra trimestern börjar relaxinhormon produceras i moderkakan. Detta hormon, mjuknar tillsammans med östrogen och progesteron upp vävnader, brosk och ligament, för att förbereda kroppen inför förlossningen (Woxnerud, 2004). För att tillgodose både kvinnan och fostret ökar andningsfrekvensen, andningen blir djupare och detta medför en ökad syreförbrukning. I mitten av graviditeten ökar blodvolymen från normalt 4 liter till 6 liter.

Blodplasman ökar samtidigt, men blodkropparna ökar inte i samma takt vilket leder till en relativ blodbrist och blodvärdet sjunker. Hjärtat börjar slå snabbare för att pumpa runt den ökade mängden blod, vilket leder till att hjärtats totala slagvolym ökar. Hjärtats totala kapacitet sänks pga. kroppsförändringarna som sker under graviditeten och vid fysisk

(7)

aktivitet orkar kvinnan inte motionera på lika hög nivå som tidigare (Balaskas & Gordon, 1990, Woxnerud, 2004). Under graviditeten ökar kvinnan i genomsnitt 14 kg i vikt. Detta är högst individuellt och det finns ingen exakt siffra som säger hur mycket man ska öka i vikt (Sjukvårdsrådgivningen, 2008).

Det har under många år diskuterats om gravida kvinnor bör träna eller avstå från träning.

Varför man har rekommenderat kvinnor att avstå är ofta p.g.a. risken för eventuella

komplikationer i samband med träning (Wang & Apgar, 1998). Ett omdiskuterat ämne är om barnets födelsevikt minskar om kvinnan tränar frekvent och med hög intensitet, vilket har studerats av bl.a. Clapp, Kim, Birciu och Lopez (2000) och Duncombe, Skouteris, Wertheim, Kelly, Fraser och Paxton (2006). Frågor om fostret får ökad hjärtfrekvens eller blir stressad när kvinnan tränar har studerats av Kennelly, McCaffery, McLoughlin, Lyons och McKenna (2002).

Laktatnivån, mjölksyrenivån, höjs i kroppen vid träning (Lännegren, Ulfendahl, Lundeberg

& Westerblad, 1998). Under förlossningen förekommer normalt förhöjda halter av laktat hos barnet. Mycket förhöjda halter tyder på syrebrist hos barnet. För att undersöka laktathalten hos barn som visar tecken på syrebrist under förlossningen, tas ett blodprov från barnets huvud (Hagberg et al., 2004; Krüger, Kublickas & Westgren, 1998). Osäkerhet, rädsla eller okunskap har hindrat en del kvinnor att träna i den utsträckning de ville eller var van vid (Holmsäter, 2001). Duncombe et al. (2008) presenterar en studie där flertalet kvinnor ansåg att träning på låg intensitet var säkert att utföra och de kvinnor som trodde att träning kunde vara skadligt var de som aldrig tränat tidigare. I frågan om intensiv fysisk träning är relaterad till för tidig förlossning pekar forsknings resultaten åt olika håll. Ramirez, Grimes, Annegers, Davis och Slater (1990) påvisade att kvinnor med hög fysisk aktivitetsnivå löpte större risk att drabbas av för tidig förlossning (graviditetsvecka 37 eller tidigare). Clapp (1990) rapporterar att förekomsten av födsel i förtid, inte skilde sig mellan vältränade kvinnor och de som var mindre fysiskt aktiva.

Enligt de svenska hälsofrämjande rekommendationerna i Fysisk aktivitet i

sjukdomsperspektiv och sjukdomsbehandling (FYSS), bör alla utöva fysisk aktivitet minst 30 minuter varje dag med måttlig till hög intensitet. Detta upprätthåller hälsa, ökar livskvaliteten samt minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer (Statens folkhälsoinstitut, 2003).

(8)

American college of sports’s (ACMS) rekommendationer för de som vill träna för att upprätthålla hälsa och välmående gäller 30 minuter fysisk aktivitet per dag. Riktlinjer för friska vuxna individer som vill bibehålla eller öka fysisk kapacitet, är rekommendationerna;

a) Konditionsträning: 3-5 ggr/vecka, 55/65 – 90 % av maximal hjärtfrekvens (MHF), 20 – 60 minuter.

b) Styrketräning: 2-3 ggr/vecka, 8-12 RM (repetition maximum, 1 RM= den högsta

belastningen som kan lyftas genom hela rörelsebanan), 1 pass med 8-10 övningar (Haskell et al., 2007).

American College of Obstetreticians and Gynecologist (ACOG) rekommenderar kvinnor att under normal graviditet följa ACMS´s riktlinjer, för att upprätthålla hälsa och välmående.

Vanor som påbörjas under graviditeten kan påverka kvinnans hälsa under resten av livet.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet kan även ses som en prevention mot graviditetsdiabetes (Artal & O’Toole, 2002).

Det är viktigt att sjukgymnaster kan ge evidensbaserad information, råd om träningsdosering och aktivitet för att stötta kvinnan att vara fysiskt aktiv under graviditeten (Kramer &

McDonald, 2006). Specifik träning utformad av sjukgymnaster, ses enligt Duncombe et al.

(2007) vara den bästa metoden eftersom den gravida kvinnan då kan känna sig säker på att inte skada sig själv eller barnet.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga och sammanställa vilken träning dagens forskning rekommenderar till kvinnor som vill bibehålla sin hälsa under en normal graviditet.

Frågeställningar:

 Vilka träningsformer och aktiviteter för gravida kvinnor finns beskrivet i studierna.

 Vilken variation i träningsdosering beskrivs i studierna.

 Vilka effekter har träning under graviditet hos kvinnan.

 Vilka effekter har träning under graviditet hos barnet.

 Vilket bevisvärde har de olika träningsdoseringarna.

(9)

3. Metod

3:1 Litteratursökning

Material till litteraturstudien söktes via databaserna; Amed, Cinahl, Cochrane och Pubmed.

Tidpunkt för artikelsökning var perioden 23/1- 20/4 2008. Sökord som användes var:

”exercise during pregnancy”, ”exercise pregnancy”, ”physiotherapy pregnancy”, “exercise fetus”, “exercise miscarriage”.

3:2 Inklusionskriterier

 Studier gjorda på träning för friska kvinnor med normal graviditet.

 Artiklarna skulle vara på svenska, norska, danska eller engelska.

 Artiklarna skulle vara publicerade före 20/4 2008.

3:3 Exklusionskriterier:

 Studier gjorda enbart på icke gravida kvinnor och träning.

 Studier gjorda på gravida kvinnor med patologiska tillstånd, t.ex. pre-

eclampsi/havandeskapsförgiftning, hypertoni, hyper-/ hypotyreos, hjärt-, kärl-, lungsjukdom, diabetes, graviditetsdiabetes.

 Studier gjorda för bäckenbottenträning.



3:4 Utfall av sökning

Träfflistorna i databaserna lästes av båda författarna. Därifrån valdes 65 relevanta abstract ut och granskades. Efter att 34 återkommande studier sorterats bort, återstod 31 artiklar (Tabell 1). Dessa artiklar lästes sedan i fulltext av båda författarna. Samtliga artiklar granskades med mall från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2008). Mallen omarbetades för att passa studiens syfte (Bilaga 1). För att höja tillförlitligheten granskade båda författarna alla artiklar oberoende av varandra. Vid gemensam överläggning sattes evidensnivån på valda artiklar samt vilka artiklar som skulle exkluderas. Fyra studier som ej passade studiens syfte exkluderades. Litteraturgranskningen omfattar därmed 27 studier (Bilaga 2).

(10)

Tabell 1. Utfall av litteratursökning Databaser och

sökord

Träffar Relevanta Återkommande

Pubmed

”Exercise during

pregnancy” 82 10 0

”Exercise

pregnancy” 82 10 8

”Pregnancy physiotherapy”

130 0 0

”Exercise fetus” 8 2 1

”Exercise miscarriage”

30 3 1

Cinhal

”Exercise during

pregnancy” 62 4 1

”Exercise pregnancy”

18 0 0

1 0 0

Amed

”Exercise during pregnancy”

27 2 0

”Exercise pregnancy”

56 0 0

2 0 0

0 0 0

Cochrane Library

”exercise during pregnancy”

58 7 7

”exercise pregnancy”

131 9 8

7 0 0

”Exersice miscarriage”

2 0 0

Totalt 860 65 34

(11)

3:5 Analyskriterier

 Beskrivna träningsformer och aktiviteter under graviditet

 Beskriven träningsdosering under graviditet

 Fysiologiska, psykologiska, hormonella och sociala effekter av träning hos kvinnan under graviditet

 Träningens påverkan på förlossningen

 Träningens påverkan på barnet

3:6 Kvalitetsvärdering av studiernas evidenstyp

Studiernas evidensnivå rangordnades enligt Evidenstyp samt Evidenskraft (Friberg, 2006).

Evidenstyperna delas in i sex olika kategorier där ett är högst och sex är lägst (Bilaga 3).

Evidenskraften graderas ett till fyra, där ett står för mycket god och fyra står för svag evidens.

Evidenskraften bestämdes genom poängsättning av artiklarna enligt mall för kvalitetsvärdering (Bilaga 1).

3:7 Kvalitetsvärdering av träningsprogrammens dosering

För att utvärdera träningsprogrammens bevisvärde användes SBU:s mall för

evidensgradering (Bremberg, 2007), (Bilaga 4). Evidensstyrkan är värderad från ett (1) till fyra (4) där ett är högst och fyra är lägst. Evidensstyrka 1 står för God säkerhet och

Evidensstyrka 4 står för Oklart stöd.

(12)

4. Resultat

4:1 Fysisk aktivitet och träningsformer

I de totalt 27 studierna beskrivs 24 olika fysiska aktiviteter; cykling, jogging, simträning ( vattengymnastik och/eller simning), promenad, aerobic, aerobic-dans, trappmaskin, rullband, längdskidåkning, step-up, work-out, aerobic för gravida, badminton, bollsport, kampsport, tennis, ridning, rodd, styrketräning med vikter eller egen kroppsvikt, elastiska band, yoga, Pilates och stretching. Konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning är de tre träningsformer som beskrivs.

4:1:1 Konditionsträning

Antalet studier som tar upp konditionsträning är 25 stycken. I 20 studier utvärderas träning som pågår under en längre period, hela eller delar av graviditeten (Bell, Palma & Lumley, 1995; Bell & Palma, 2000; Brenner, Wolfe, Monga & McGrath, 1999; Boscaglia, Skoutiers

& Wertheim, 2003; Campbell & Mottola, 2001; Clapp, Lopez & Harcar-Sevcik, 1999; Clapp et al., 2000; Clapp, Kim, Burcidu, Schmidt, Petry, & Lopez, 2002; Duncombe et al., 2006;

Jackson, Gott, Lye, Knox-Ritchie & Clapp 1994; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Lynch, Goodman, Choy & Dawson, 2007; Madsen, J^Ørgenssen, Jensen, Juhl, Andersen & Andersen- Nybo, 2007; Marquez-Sterling, Perry, Kaplan, Halberstein & Signorile, 2000; McAuley, Jensen, McGrath & Wolfe, 2005; Penttinen & Erkkola, 1997; Perkins, Pivarnik, Paneth &

Stein, 2007; Polman, Kaiseler & Borkoles, 2007; Smith & Michel, 2006).

Fem av studierna är single-case studier (Hatoum, Clapp, Newman, Dajani & Amini 1997;

Jaque-Fortunato, Wiswell, Khodiguian, & Artal, 1996; Kennelly et al., 2002; Mottola, Davenport, Brun, Inglis, Charlesworth & Sopper 2006; Pivarnik, Stein & Rivera 2002), vilket innebär att författarna utfört mätningar vid ett specifikt tillfälle för att utvärdera effekter hos kvinnan och/eller barnet.

Konditionsträning ingår i vissa av studierna som en träningsform i kombination med

styrketräning och/eller rörlighetsträning, medan andra specifikt har undersökt effekterna vid just konditionsträning som egen träningsform. Cykling (Brenner et al., 1999), jogging

(Jackson et al., 1994; Perkins et al., 2007; Pivarnik et al., 2002), simträning (Bell et al., 1995;

Lynch et al., 2007; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006) och promenad (Mottola et

(13)

al., 2006; Perkins et al., 2007) är de aktiviteter där konditionsträning utvärderats som enskild träningform.

Den vanligaste konditionsaktiviteten som ingår i kombination med styrketräning och/eller rörlighetsträning och som även förkommer mest frekvent i materialet, är cykling, jogging, promenad och simträning (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000;

Duncombe et al, 2006; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Madsen et al., 2007; Marquez- Sterling et al., 2000; Treuth et al., 2005). Aerobic, aerobic-dans, rullband, step-up, work-out, längdskidåkning och trappmaskin förekommer i mindre utsträckning i de granskade studierna (Boscaglia et al., 2003; Campbell & Mottola, 2001; Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2002;

Duncombe et al., 2006; Madsen et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al, 2005). Rodd, ridning, tennis, kampsport, badminton, bollsport och aerobics för gravida förekommer minst frekvent (Duncombe et al., 2006; Madsen et al, 2007; Marquez-Sterling et al., 2000). Penttinen och Erkkola (1997) beskriver aktiviteten som träning på elitnivå.

I samma studie har flera av nämnda aktiviteter ingått som konditionsträning. Därav förekommer totalt 67 tillfällen där de 18 fysiska aktiviteterna utvärderats (Tabell 2).

Tabell 2. Antalet studier där konditionsträning sker i samband med specifik aktivitet (n=67).

0 2 4 6 8 10 12

Cykling Jogging Simträning Promenad Aerobics Aerobic-dans Trappmaskin Rullband Längdskidåkning Step-up Work-out Aerobic för gravida Badminton Bollsport Kampsport Tennis Ridning Rodd

Antal studier

(14)

4:1:2 Styrketräning

I 15 studier används styrketräning som träningsform (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 1999; Clapp et al, 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Jefferys, Stepanchak, Lopez, Hardis & Clapp, 2006; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Madsen et al., 2007;

Marquez-Sterling et al, 2000; McAuley et al., 2005; Mottola et al., 2006; Polman et al., 2007;

Smith & Michel, 2006; Treuth et al., 2005). Åtta olika aktiviteter för styrketräning beskrivs (Tabell 3).

Träning med elastiska band, fria vikter eller egen kroppsvikt, är de aktiviteter som specifikt utvärderats för just styrketräning (Duncombe et al., 2006; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; McAuley et al., 2005). Viktbärande aktiviteter som trappmaskin, rullband, step-up, work-out och simträning används i de övriga studierna vid träning av styrka, som ofta ingår i kombination med konditions- eller rörlighetsträning (Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000;

Clapp et al., 2002; Madsen et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al, 2005;

Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006; Treuth et al., 2005).

I samma studie har flera av nämnda aktiviteter ingått som styrketräning. Därav förekommer totalt 16 tillfällen där de 8 fysiska aktiviteterna utvärderats (Tabell 3).

Tabell 3: Antalet studier där styrketräning sker i samband med specifik aktivitet, (n=16)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Trappmaskin Styrka med vikt Styrka med kroppsvikt Rullband Step-up Simträning Work-out Elastiska band

Antal studier

(15)

4:1:3 Rörlighetsträning

I fyra av studierna används rörlighetsträning som fysisk aktivitet. Yoga, Pilates och stretch är de aktiviteter som benäms som rörlighetsträning. I Boscaglias et al. studie från 2003 utövas yoga som enskild träningsaktivitet. Duncombe et al. (2006) använder yoga och Pilates som enskilda träningsaktiviteter. Kombinationerna styrketräning/konditionsträning och stretch återfinns i två studier (Marquez-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

Rörlighetsträning finns beskriven som en del i ett träningsprogram i fyra av studierna (Tabell 4). I två av studierna har rörlighetsträning använts som träningsform för kontrollgruppen (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006). De två andra studierna har använt stretch i slutet av träningsprogrammet som bestått av både konditions- och/eller styrketräning (Marques-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

I samma studie har flera av nämnda aktiviteter ingått som rörlighetsträning. Därav förekommer totalt 5 tillfällen där de 3 fysiska aktiviteterna utvärderats (Tabell 4).

Tabell 4: Antalet studier där rörlighetsträning sker i samband med specifik aktivitet, (n=5)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stretch Yoga Pilates

Antal studier

4:2 Dosering av träningsprogram

Dosering av träningsprogram beskrivs med duration, frekvens och intensitet, samt antal repetitioner och set.

(16)

I de studier där träningen pågått under hela eller delar av graviditeten finns variation mellan träningsprogrammen i duration, frekvens och intensitet. Durationen ligger mellan 10 – 150 minuter, frekvensen mellan 2 – 5 ggr/vecka och intensiteten mellan 50-90 % av maxpuls. 15 av studierna anger duration, frekvens samt vilket pulsintervall träningen ligger mellan (Bell et al., 1995; Bell & Palma, 2000; Brenner et al., 1999; Boscaglia et al, 2003; Clapp et al, 1999; Clapp et al., 2000; Clapp et al, 2002; Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994;

Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Lynch et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000;

McAuley et al., 2005; Smith & Michel, 2006), (Tabell 5).

Fem studier redovisar inte fullständiga program, gällande intensitet, duration och frekvens.

Campbell & Mottola (2001) beskriver intensitet och duration, men inte frekvens. Perkins et al. (2007) beskriver träningsdosering som moderat intensitet (snabb promenad), till mycket hög intensitet (springa fort). Madsen et al. (2007) beskriver vilka aktiviteter

försökspersonerna använt men förtydligar inte intensitet, duration eller frekvens. Penttinen &

Erkkola (1997) beskriver varken träningsform eller träningsprogram, specificerar endast som träning på elitnivå. Träningsformen, duration och intensitet, vilken ligger på låg- till

medelintensiv nivå beskrivs, däremot lämnas inga uppgifter om frekvens, Polman et al.

(2007).

Tre studier är singel-case studier. En singel-case studie använder aerobic-dans som

träningsaktivitet under 20 minuter (Hatoum et al., 1997). Cykeltest är utfört i två studier. I en studie cyklar försökspersonerna till stedy-state (Jaque-Fortunato et al, 1996), i den andra cyklar deltagarna till maximal trötthet (Kennelly et al., 2002).

(17)

Tabell 5. Variation i träningsdosering vid konditionsträning, (n=15)

0 1 2 3 4 5 6

~50 % av maxpuls

~55-70 % av maxpuls

~55-70% av maxpuls

~90% / ~55-65% av maxpuls

~75% av maxpuls

3-5 ggr/v.3 ggr/v.2-3 ggr/v.2+2 ggr/v2 ggr/v.

≤ 30 min.30-60 min.≥ 30 min.20-30 min + 90- 150 min.30-60 min.

Duration / frekvens / intensitet

Antal studier

Styrketräning beskrivs som viktbärande konditionsträning i fem studier (Clapp et al., 1999;

Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Marquez-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

Två studier tar upp träning med vikter (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006) och en har använt elastiska band (McAuley et al., 2005). Två studier (Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005), vilka använt styrketräning med egen kroppsvikt, utvecklar träningsprogrammet mer exakt och anger antal övningar, set, repetitioner, intensitet och duration, 18 övningar á 2 x 20-40 repetitioner med medelhög intensitet under en timme.

Av totalt 15 studier som tar upp styrketräning som träningsform är det tio studier (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006;

Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005;

Smith & Michel, 2006) som lämnar uppgifter om träningsprogrammets dosering.

(18)

Träningsdoseringen ligger i duration mellan 10-60 minuter, frekvens 1-5 ggr/vecka och pulsintervallet mellan 50-80 % av max (Tabell 6).

Fyra studier tar upp information om träningsprogram och dosering olika. Madsen et al.

(2007) beskriver vilka aktiviteter försökspersonerna använt men förtydligar inte intensitet, duration eller frekvens. Polman et al. (2007) beskriver träningsintensiteten som låg- till medelintensiv, men utan vidare definition. Två studier är single-case, Jefferys et al. (2006) beskriver ryggliggande styrketräning under tio minuter och Treuth et al. (2005) använder sig av maxrepetition.

Tabell 6. Variation i träningsdosering vid styrketräning, (n=10).

0 1 2 3 4 5

50-60% av maxpuls

? % av maxpuls 70-75% av maxpuls 60-80% av

maxpuls 60 % av maxpuls

75% av maxpuls

3-5 ggr/v2 ggr/v2 ggr/v3 ggr/v1-2 ggr/v≥ 3 ggr/v

20-60 min

72 min, (18 övningar, 2x20-40 reps)~60 min15-30 min10-15 min≥ 15 min

Duration / frekvens / intensitet

Antal studier

I alla fyra studier (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006; Marques-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006) som behandlar rörlighetsträning beskrivs träningsdoseringen med duration 10-30 minuter och frekvens 1-3 ggr/v. (Tabell 7). Under rörlighetsträning nämns yoga, stretch och Pilates som aktivitet för att upprätthålla rörligheten.

(19)

Tabell 7. Variation i träningsdosering vid rörlighetsträning, (n=4).

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1-2 ggr/v 3 ggr/v

30 min10 min

Duration / Frekvens

Antal studier

4:3 Träningens effekter hos kvinnan

De fysiologiska effekter som utvärderades i studierna var hjärtfrekvens, syreupptag, viktuppgång och laktatnivå/mjölksyra. De psykologiska effekterna var självbild,

kroppsuppfattning, tillfredställelse, hälsofrämjande beteende, fysisk obekvämlighetskänsla och nedstämdhet.

I femton studier (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Jaque- Fortunato et al., 1996; Kardel, 2005; Kennelly et al., 2002; Lynch et al., 2007; Marquez- Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Mottola et al., 2006; Perkins et al., 2007; Pivarnik et al., 2002; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006; Treuth et al., 2005) har de olika författarna studerat vilka effekter konditions träning under graviditet har på kvinnan (Tabell 8).

Fyra av de femton studierna är singel-case studier där försökspersonerna cyklat på

ergometercykel, gått eller löpt på rullband under 5-10 minuter till valfri trötthetsnivå, eller maximal trötthet (Jaque-Fortunato et al., 1996; Kennelly et al., 2002; Mottola et al., 2006;

Pivarnik, 2002).

Utöver den normala ökningen av hjärtfrekvens vid graviditet kunde varken Treut et al. (2005) eller Jaque-Fortunato et al. (1996) påvisa att konditionsträning under graviditet resulterade i några ytterligare förändringar av hjärtfrekvensen. Hjärtfrekvensen i vila minskade hos de

(20)

kvinnor som tidigare varit fysiskt inaktiva och som började träna (Pivarnik et al. 2002). I studierna där aktiviteter som simträning, cykling och trappmaskin utvärderats påvisas ingen förändring av hjärtfrekvensen (Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002). Syrebehovet ökar under graviditeten vilket också är ett helt normalt förlopp, majoriteten av studierna visar att de kvinnor som tränat ökat

syreupptagningsförmågan (Kardel, 2005). Den normalt ökade syreförbrukningen vid graviditet förändrades inte vid sub-maximal träning (Jaque-Fortunato et al., 1996).

I tio studier som utvärderat kroppsvikt hos den gravida kvinnan (Boscaglia et al., 2003;

Clapp et al., 2000; Kardel, 2005; Lynch et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Perkins et al., 2007; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006; Treuth et al., 2005) påvisas ingen skillnad i viktuppgång utöver vad som normalt förväntas vid en graviditet. Clapp et al. (2002) uppvisar en signifikant mindre viktuppgång för kvinnor som under graviditeten tränat på trappmaskin, rullband eller step-up. De kvinnor som hade mindre viktuppgång ökade träningsdosen vid 2:a trimestern, från 20 min, 5ggr/v. till 60 min, 5 ggr/v.

Kvinnor som randomiserades till att fortsätta träna på samma nivå (40 min 5ggr/v från graviditets vecka 8) eller minskade träningsdosen under graviditeten (60 min 5ggr/v. till graviditetsvecka 20, sedan minskat till 20 min 5ggr/v) uppvisade ingen minskning i viktuppgång (Clapp et al., 2002).

Ingen av studierna som utvärderar laktatnivån, påvisar några skillnader i laktatnivån mellan kvinnor som tränat högintensivt (>440min/v.) eller medelintensivt (≤ 320 min/v.) ej heller mellan aktiva (180 min/v.) och inaktiva kvinnor (Kardel, 2005; Marquez-Sterling et al., 2000). Jaque-Fortunato et al. (1996) kunde inte heller påvisa några signifikanta skillnader i laktatnivån under träning, mellan gravida och icke-gravida kvinnor.

Positiva resultat sågs på de psykologiska effekterna, ökad kroppsuppfattning och

tillfredsställelse, minskad nedstämdhet och ett ökat hälsofrämjande beteende (Boscaglia et al, 2003; Marquez-Sterling et al., 2000; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006).

(21)

Tabell 8. Sammanställning av effekter hos kvinnan vid konditionsträning under respektive aktivitet

↑= Ökning, ↓= Minskning, ↔= Ingen skillnad , ?= Ej undersökt i studien

* Författare till studien återfinns i Bilaga 2.

I tio studier (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005, Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006) har författare studerat vilka effekter

Fysiologiska effekter Psykologiska effekter Aktivitet

&

Studiens nummer*

Hjärt- frekvens

Syre- upptag

Vikt- uppgång

Laktat- nivå

Själv- bild/Kropps- uppfattning

Tillfreds- ställelse

Hälso- främjande beteende

Fysisk obekvämlig- hets känsla

Ned- Stämdhet

Jogging 14, 19, 23

? ↑ ↔ ↔ ↔ ? ? ? ?

Promenader

14, 19, 23 ? ? ↔ ↔ ↔ ? ? ? ?

Gångband

7, 8, 21,24 ↓ i vila ↔ ↔↓ ? ? ? ? ? ?

Simträning

4, 17, 25, 26 ↔ ↔ ? ↑ ↑ ↑ ↓ ↓

Cykling 4, 12, 14 16, 19, 27

↔ ↑ ↔ ↔ ↔ ↑ ? ? ?

Step-up

7, 8, 19 ? ↔ ↔↓ ↔ ↔ ? ? ? ?

Trappmaskin

7, 8, 19, 20 ↔ ↔↑ ↔↓ ↔ ↔ ? ? ? ?

Fitness / work-out 19, 25

? ? ↔ ↔ ↑↔ ↑ ↑ ? ?

Längdskid- åkning 14

? ↑ ↔ ↔ ? ? ? ? ?

Aerobics 4

? ? ↔ ? ? ↑ ? ? ?

(22)

styrketräning under graviditet har på fysiologiska och/eller psykologiska effekter hos kvinnan (Tabell 9), ofta tillsammans med konditions- eller rörlighetsträning.

Vid styrketräning med vikter, egen kroppsvikt eller elastiska band, ses ökad hjärtfrekvens utöver det som anses vara normalt (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006; Kardel, 2005, McAuley et al., 2005).

Vid styrketräning förändras inte syreupptagningsförmågan hos kvinnorna (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Kardel, 2005; Marquez- Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006).

Styrketräning med vikter eller med egen kroppsvikt, elastiska band, trappmaskin, rullband, step-up eller work-out påverkar inte den normala viktuppgången vid graviditet (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Kardel & Kase, 1998; Kardel, 2005; Marques-Sterling et al., 2000; McAuely et al., 2005). Däremot visar Clapp et al. (2002) en minskning av den normala viktuppgången hos kvinnorna som stegrade durationen till 60 minuter, 5 ggr/ vecka från graviditetsvecka 24.

I två studier (Kardel, 2005; Marques-Sterling et al., 2000) sker inte någon förhöjning av laktatnivån vid träning med egen kroppsvikt eller under work-out.

De psykologiska effekterna av träningen utvärderas i samband med simträning, work-out och träning med vikt eller egen kroppsvikt (Boscaglia et al., 2003; Marquez-Sterling et al., 2000;

Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006). Resultatet visar på ökad självbild och kroppsuppfattning (Boscaglia et al., 2003, Smith & Michel, 2006), och tillfredställelse (Boscaglia et al., 2003; Marquez-Sterling et al., 2000). Nedstämdhet (Polman et al., 2007) och fysisk obekvämlighetskänsla minskade (Smith & Michel, 2006), samtidigt som det hälsofrämjande beteendet ökade (Marquez-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

(23)

Tabell 9. Sammanställning av effekter hos kvinnan vid styrketräning under respektive aktivitet.

↑= Ökning, ↓= Minskning, ↔= Ingen skillnad , ?= Ej undersökt i studien * Författare till studien återfinns i Bilaga 2.

I två studier förekommer rörlighetsträning som en del av träningsprogrammen med

konditions- eller styrketräning. Rörlighetsträningen består av 10 minuter stretching i slutet av varje träningspass (Marques-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006). I två studier (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006) har rörlighetsträning i form av yoga och pilates använts som lågintensiv träningsform för kontrollgruppen (Tabell 10).

Kroppsuppfattning och det hälsofrämjande beteendet ökade, den fysiska

obekvämlighetskänslan minskade (Marques-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

Yoga och pilates har använts som lågintensiv träningsform för kontrollgruppen i två studier, Fysiologiska effekter Psykologiska effekter Aktivitet

&

Studiens Nummer*

Hjärt-

Frekvens Syre-

Upptag Vikt-

Uppgång Laktat-

Nivå Självbild /

Kropps- uppfattning

Tillfreds-

ställelse Hälso-

främjande beteende

Fysik obekvämlig- hets känsla

Ned- Stämd het Styrketräning

med vikter 4, 9

↑ ↔ ↔ ↔ ↑ ↑ ? ? ?

Styrketräning med

egen kroppsvikt 14, 15

↑ ↔ ↔ ↔ ? ? ? ? ?

Trappmaskin

7, 8 ? ↔ ↔↓ ? ? ? ? ? ?

Rullband

7, 8 ? ↔ ↔↓ ? ? ? ? ? ?

Step-up 7, 8

? ↔ ↔↓ ? ? ? ? ? ?

Simträning

25, 26 ? ? ? ? ↑ ? ↑ ↓ ↓

Work-out 19, 25, 26

? ? ↔ ↔ ↑ ↑ ↑ ↓ ↓

Elastiska band

20 ? ↔ ↔ ? ? ? ? ? ?

(24)

men inga skillnader i tillfredställelse sågs jämfört med interventionsgruppen som tränade kondition och styrketräning (Boscaglia , 2003; Duncombe, 2006).

Tabell 10. Sammanställning av effekter hos kvinnan vid rörlighetsträning under respektive aktivitet .

↑= Ökning, ↓= Minskning, ↔= Ingen skillnad , ?= Ej undersökt i studien *Författare till studien återfinns i Bilaga 2.

4:4 Träningens effekter hos barnet

De effekter hos barnet som utvärderats när kvinnan tränat under graviditet är; moderkakans tillväxt och barnets viktökning, födelsevikt, längd och Apgar poäng.

I sjutton studier (Bell et al., 1995; Bell & Palma, 2000; Brenner et al., 1999; Campbell &

Mottola, 2001; Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000, Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994; Kardel & Kase, 1998; Kennelly et al., 2002; Lynch et al., 2007;

Madsen et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Penttinen &

Erkkola, 1997; Perkins et al., 2007), har konditionsträningens effekter på barnet utvärderats (Tabell 11).

Kvinnor som tränat under hela graviditeten med step-up, trapp-maskin, rullband och

längdskidåkning med moderat intensitet, 20 minuter, 3-5 ggr/ vecka med pulsintervall 55-60

Fysiologiska aspekter Psykologiska aspekter

Aktiviteter

&

Studiens

nummer* _Rörlighet _Syre-

Upptag Vikt-

Uppgång Laktat-

Nivå Självbild /

Kropps- uppfattning

Tillfreds

ställelse Hälso-

främjande beteende

Fysik obekvämlig- hets känsla

Ned- Stämdhet

Stretching

19, 26 ↑ ? ↔ ↔ ↔ ↑ ? ↑ ↓ ?

Yoga

4, 9 ? ? ? ? ? ↔ ? ? ?

Pilates

9 ? ? ? ? ? ↔ ? ? ?

(25)

% av max, hade ökad tillväxt av moderkakan under graviditeten (Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Jackson et al., 1994).

Barn till kvinnor som tränat medelintensiv (55-60%), 3-5ggr/v. visar ökad födelsevikt i två studier (Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002). Följande studier påvisar ingen skillnad av födelsevikt bland kvinnor som tränat med varierande duration och frekvens (Bell et al., 1995;

Campbell & Mottola, 2001; Clapp et al., 1999; Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994;

Kardel & Kase, 1998; Kennelly et al., 2002; Lynch et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Penttinen & Erkkola, 1997; Perkins et al., 2007).

Träningsaktiviteter som utförts är jogging, promenader, rullband, cykling, step-up,

trappmaskin, fitness/work-out, längdskidåkning, simträning och konditionsträning på elitnivå (Campbell, 2001; Clapp, 2000; Clapp, 2002; Duncombe, 2006; Jackson, 1994; Kardel, 1998;

Kennelly, 2002; Lynch, 2007; Marquez-sterling, 2000; Penttinen, 1997; Perkins, 2007).

Konditionsträningens intensitet och frekvens har betydelse för minskad födelsevikt hos barnet, vilket ses i tre studier (Bell et al., 1995; Campbell & Mottola, 2001; Clapp et al., 2002). Hos kvinnor som tränat högintensivt (>5ggr/vecka), ses en minskning av barnets födelsevikt (Bell et al., 1995; Campbell & Mottola, 2001; Clapp et al., 2002). Barnets födelsevikt beror enligt Bell et al. (1995) bl a. på följande; kvinnans vikt innan graviditeten (p<0,015) och kaloriintaget/ viktuppgången (p<0,004) under graviditeten, samt att hög träningsfrekvens och intensitet ger minskad födelsevikt (p<0,005).

Vid träning på rullband, trappmaskin och step-up, medelintensiv intensitet, har ökad kroppslängd hos barnet påvisats (Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002).

Vid komplikationsfri graviditet påverkas inte havandeskapstiden av vilken träningsaktivitet kvinnorna haft (Bell et al., 1995; Campbell & Mottola, 2001; Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994; Kardel & Kase, 1998;

Kennelly et al., 2002; Lynch et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Penttinen & Erkkola, 1997; Perkins et al., 2007).

(26)

Samtliga studier som utvärderat effekter hos barnet visar att de träningsprogrammen som använts, oavsett aktivitet och dosering, inte inverkat på Apgar poäng vid barnets födelse (Bell et al., 1995; Bell & Palma, 2000; Brenner et al., 1999; Campbell & Mottola, 2001;

Clapp et al., 1999; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994; Kardel & Kase, 1998; Kennelly et al., 2002; Lynch et al., 2007; Madsen et al., 2007; Marquez-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005; Penttinen & Erkkola, 1997;

Perkins et al., 2007).

Madsen et al. (2007) gjorde en retrospektiv intervjustudie i Danmark under 1996-2002 på 92 671 kvinnor. Resultatet visade att en stegvis ökad risk för missfall om kvinnan tränade högintensivt (75-269 min/v.). Störst risk hade de som tränade mer än 420 minuter i veckan, i aktiviteter som jogging, boll- och racketsporter, under första trimestern. Inget signifikant samband mellan träningsdos och missfall sågs efter graviditetsvecka 18.

(27)

Tabell 11. Effekter hos barnet vid konditionsträning under respektive aktivitet.

↑= Ökning, ↓= Minskning, ↔= Ingen skillnad , ?= Ej undersökt i studien

* Författare till studien återfinns i Bilaga 2.

Under styrketräning tar åtta studier (Bell & Palma, 2000; Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002; Duncombe et al., 2006; Jefferys et al., 2006; Kardel & Kase, 1998; Marques-Sterling et al., 2000; McAuleyet al., 2005) upp effekter hos barnet (Tabell 12). Styrketräning med

Träningsform / Studiens nummer*

Moderkakans tillväxt / barnets viktökning

Graviditetens längd / födelsevikt Havandeskapet

Födelsevikt Längd Apgar poäng

Jogging

1, 6, 9,11, 15, 19, 23 ↔ ↑ ↔ ↓ ↔ ↔ ↔

Promenader

5, 9, 15, 19, 23 ↔ ↔ ↔ ? ↔

Rullband

7, 8, ↑ ? ↑ ↓ ↑ ↔

Cykling

3, 9, 15, 16, 19, ↔ ↔ ↔ ? ↔

Step-up

7, 8, 19 ↑ ↔ ↑ ↓ ↔ ↑ ↔

Trappmaskin 6, 7, 8, 19, 20,

↑ ↔ ↔ ↑ ↓ ↔ ↑ ↔ ↔

Fitness / work-out

2, 9, 19 ↔ ↔ ↔ ? ↔

Längdskid- åkning 11, 15

↔ ↔ ↔ ? ↔

Simträning

1, 6, 9, 17 ↔ ↔ ↔ ↔ ↔

Aerobicträning 5

? ? ↓ ? ?

Konditionsträning på elitnivå

22

? ↔ ↔ ? ↔

(28)

vikter, egen kroppsvikt, elastiska band eller work-out visar ingen skillnad i moderkakans tillväxt under graviditet, barnets viktökning, födelsevikt eller Apgar poäng (Duncombe et al., 2006; Kardel & Kase, 1998; Marques-Sterling et al., 2000; McAuley et al., 2005).

I studien av Clapp et al. (2000) var barnen till de kvinnor som tränade på moderat intensitet under hela graviditeten, signifikant längre och hade högre födelsevikt, jämfört med inaktiva kvinnor. Clapp´s et al. studie från 2002 visade motsatsen, att födelsevikten minskade.

Försökspersonerna som ökade träningsdosen från graviditetsvecka 24 till 60 minuter, 5 ggr/vecka och tränade med inriktning på högintensiv träning fick barn med lägre födelsevikt, jämfört med de kvinnor som tränade 40 minuter 3-5 ggr/vecka. Aktiviteten samtliga utförde var trappmaskin, rullband eller step-up (Clapp et al., 2000; Clapp et al., 2002).

Jefferys et al., (2006) undersökte om vila och träning i ryggliggande påverkade blodflödet och syretillförseln till barnet. Signifikant minskat flöde under ryggliggande vila men ingen skillnad under ryggliggande träning kunde påvisas.

Tabell 12. Effekter hos barnet vid styrketräning under respektive aktivitet.

↑= Ökning, ↓= Minskning, ↔= Ingen skillnad, ?= Ej undersökt i studien

*Författare till studien återfinns i Bilaga 2.

Träningsform /

Studiens nummer* Moderkakans tillväxt /

barnets viktökning Graviditetens längd/

havandeskapet Födelsevikt Längd Apgar poäng Trappmaskin,

Rullband, Step up 7,8

↑ ↔ ↑ ↓ ↑ ↔

Styrketräning med vikter

9

↔ ↔ ↔ ? ↔

Styrketräning med egen kroppsvikt 15

↔ ↔ ↔ ? ↔

Work-out 19

↔ ? ↔ ? ↔

Elastiskt band

20 ↔ ↔ ↔ ? ↔

(29)

4:4:3 Rörlighets träning

Av de fyra studier som tar upp rörlighetsträning som en träningsform, har ingen studie har enskilt utvärderat rörlighetsträningens effekter på barnet (Boscaglia et al., 2003; Duncombe et al., 2006; Marquez-Sterling et al., 2000; Smith & Michel, 2006).

4:5 Bevisvärde för träningens dosering och val av aktivitet

De träningsformer som granskats är konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning.

Bevisvärdet för träningsdoseringens effekt på födelsevikt, viktuppgång och

kroppsuppfattning klassas enligt; God säkerhet, Måttlig säkerhet, Visst stöd och Oklart stöd.

4:5:1 God säkerhet - evidensstyrka 1

Konditionsträning enligt ACMS’s riktlinjer (20-60 minuter, 3-5 ggr/vecka, 55/65 – 90 % av maxpuls) påverkar inte den normala viktuppgången bland gravida. Konditionsträningen har genomförts med trappmaskin, cykling, step-up, jogging, promenad, simträning, work-out, rodd och skidåkning (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Kardel, 2005; Lynch et al., 2007; Marques-Sterling et al., 2000; McAuelyet al., 2005).

Konditionsträning enligt ACMS’s anvisningar påvisar ingen signifikant skillnad av barnens födelsevikt. Aktiviteter som används i träningen är; jogging, trappmaskin, längdskidor, cykling, trappmaskin, promenad, rodd, step-up, work-out, dans, aerobics samt simträning (Duncombe et al., 2006; Jackson et al., 1994; Kardel, 2005; Marques-Sterling et al., 2000;

McAuely, 2005).

Styrketräning 60-72 minuter, 2-3 ggr/vecka, påverkar inte den normala viktuppgången hos kvinnan. Styrketräningen har genomförts med elastiska band, styrketräning med vikter eller kroppstyngd, trappmaskin, rullband, step-up och work-out (Boscaglia et al., 2003; Clapp et al., 2000; Kardel, 2005; Marques-Sterling et al., 2000; McAuely et al., 2005).

Styrketräning 60-72 minuter, 2-3 ggr/vecka, påverkar inte barnets födelsevikt. Utförda träningsaktiviteter är work-out, elastiska band, styrketräning med vikt eller kroppsvikt

(Marques-Sterling et al., 2000; McAuely et al., 2005; Duncombe et al., 2006; Kardel & Kase, 1998).

(30)

4:5:2 Måttlig säkerhet - evidensstyrka 2

Konditionsträning i enighet med ACMS’s riktlinjer ger positiva effekter på,

kroppsuppfattning. Aktiviteter som använts i konditionsträningen är simträning, aerobics, cykling, rullband, rodd samt jogging (Boscaglia etal., 2003; Marques-Sterling et al., 2000;

Polman et al., 2007; Smith & Michel, 2006).

Konditionsträning 30-60 min, ≥ 5ggr/ vecka, med intensitet på 55-60 % av maxpuls, ger en signifikant minskning av barnens födelsevikt. Konditionsträningen har utgjorts av aerobics, simträning, jogging, step-up, samt träning på rullband och i trappmaskin. (Bell et al., 1995;

Clapp et al., 2002). Även Campbell & Mottola (2001) visar att konditionsträning ≥

5ggr/vecka ger en signifikant minskning av barnets födelsevikt. Utförda konditionsaktiviteter är aerobics och promenader.

Styrketräning 50-60 minuter, 2-3 ggr/vecka, ger positiva effekter på kroppsuppfattningen.

Aktiviteter som utgjort styrketräning är work-out, och styrketräning med vikter (Boscaglia et al., 2003; Marques-Sterling et al., 2000; Polman et al., 2007).

4:5:3 Visst stöd - evidensstyrka 3 Inga träningsformer.

4:5:4 Oklart stöd - evidensstyrka 4

Konditionsträning på rullband, step-maskin eller step-up under 20 minuter 3-5 ggr/vecka med hjärtfrekvens på 55-60% av max, visar på ökad födelsevikt hos barnet, när kvinnan före graviditeten varit inaktiv och påbörjar ett träningsprogram under graviditeten (Clapp et al., 2000).

Konditionsträning enligt ACMS’s riktlinjer minskar den normala viktuppgången.

Konditionsträningen har utgjorts av jogging, trappmaskin, simning och step-up (Clapp et al., 1999). Konditionsträning som ökas från 20-60 minuter, 5 ggr/veckan, minskar den normala viktuppgången, jämfört med konditionsträning 40 minuter, 5 ggr/vecka, samt

konditionsträning som minskades från 60-20 minuter, 5 ggr/v. Träning på rullband, trappmaskin samt step-up har utgjort konditionsträningen (Clapp et al., 2002).

(31)

5. Diskussion

5:1 Metoddiskussion

I vår artikelsökning i databaserna fann vi många artiklar och vår litteraturstudie kom att omfatta 27 artiklar. Glädjande är att det finns ett intresse att forska inom detta område, och många av våra studier är från 2000 och framåt. Vi anser att våra resultat, framförallt inom konditionsträningen, är mycket tillförlitliga, då vi har många studier inom detta område, och vi granskat och graderat studierna utefter en modifierad mall (SBU, 2008), samt enligt Friberg, 2006. Även träningsformernas bevisvärde är lagt utifrån en standardiserad mall, vilket gör att resultatet blir pålitligt.

De sökord som användes var bra, men gav mest utslag på konditionsträning. Fler sökord hade kanske resukterat i fler artiklar, eftersom studier hittats i efterhand som inte kom fram under sökningarna i databaserna. Framförallt sökord som omfattade självbild och

kroppsuppfattning hade kunnat resultera i flera studier.

Litteraturstudien blev kanske lite för bred och nuddar bara på ytan inom styrke- och rörlighetsträning. Eftersom det inte finns några litteratursammanställningar inom dessa områden togs även styrketräning och rörlighetsträning upp. En fördjupning inom ett område hade kanske gett studier som var gjorda på specifika träningsformer. Resultatet blir därför mest betonat på konditionsträning. Sökningar i databaser i efterhand visar på att det finns t.ex. studier gjorda på gravida kvinnor som tränat yoga.

Singel-case studier i togs med i litteraturöversikten då dessa beskrev intressanta områden.

Singel-case studierna är presenterade något annorlunda än övriga studier, på grund av två orsaker; dels saknar dessa studier ett träningsprogram som försökspersonerna tränat efter och dels kan man inte se de långvariga effekterna av träningen hos kvinnan och barnet.

För att höja tillförlitligheten på litteraturstudien valde vi att evidensgradera våra studier.

Valen stod mellan Pedro, SBU och Friberg. Fribergs evidensgradering passade denna

litteraturstudie, eftersom de inkluderade studierna är både Rct-studier, kvasi-experiment samt kvantitativa beskrivande studier. Pedro-scale är kanske mer anpassad för huvudsakligen Rct- studier. SBU var inne i ett byte av graderingssystem till evidensbedömning enligt GRADE.

(32)

Enligt SBU är det nya GRADE-systemet inte utvärderat och riktigt klart, och detta valdes därmed bort.

För att ytterligare höja tillförlitligheten granskades artiklarna utifrån en mall. SBU’s mall för kritisk granskning av interventionsartiklar omarbetades genom att ändra vissa frågor (SBU, 2008). Detta för att möjliggöra poängsättning av alla studier, som inte bara var

interventionsartiklar, samt att kunna jämföra deras värde med varandra. Frågan om

försökspersonerna randomiserades fick kvarstå, eftersom randomisering är en viktig fråga för att få tillförlitliga resultat i en studie.

För att evidensvärdera de olika träningsprogrammen och aktiviteterna valdes SBU:s mall för interventionsmetoder. Då SBU:s nya evidensmall saknar beskrivning av hur många och vilken typ av studie det krävs för att få en viss evidensgrad, blev valet att använda den först nämnda.

5:2 Resultatdiskussion

Många träningsaktiviteter finns upptagna i studierna främst som konditionsträning där bl.a.

cykling, jogging, aerobics, work-out, längdskidåkning och simträning nämns. Detta ger den som vill träna ett brett utbud av aktiviteter att välja mellan. Konditionsträningsprogrammen presenteras utförligt och kan användas av personer som vill träna under graviditeten.

Styrketränings- och rörlighetsprogrammen beskrivs mindre utförligt och därför blir det svårt att tyda vilket program som är mest lämpligt. Studierna särskiljer sällan de olika

träningsformerna åt. Därför är det otydligt att utläsa effekterna av vad just en specifik träningsform har på kvinnan eller på barnet. Det är främst konditionsträning som redovisas i studierna, i de flesta redovisas intensitet, duration och frekvens, men inte samtliga.

Statens folkhälsoinstitut har under 2008 utkommit med en komplettering till FYSS. Det är intressant att notera att riktlinjerna för gravida inte har förändrats nämnvärt sedan 1985 då de amerikanska riktlinjerna presenterades i den vetenskapliga tidskriften Occupational Health Nursing (Richards, 1985). Dåvarande riktlinjer var 20-30 minuter minst 3ggr/vecka med hjärtfrekvens på max 140 bpm. FYSS (2008) rekommenderar 30 min fysisk aktivitet sju dagar per vecka, med intensitetsnivå Borgskattning 12-14 för gravida, eller sådant tempo där konversation fortfarande kan ske. I vår översikt fanns ingen studie där man tränat 7 dagar /

(33)

vecka. Vad vi fann var studier med konditionsträning, 20-60 minuter, 2-5ggr/vecka med intensitetsnivå på 55-90% av maxpuls, vilket överensstämmer med ACMS’s riktlinjer, om syftet är att upprätthålla eller förbättra kondition.

Bristerna som ses i styrketräningsstudierna är den dåligt beskrivna programutformningen.

Antal repetitioner och set beskrivs sällan vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser, än mindre rekommendera, utifrån studierna om det optimala programmet, för den gravida kvinnan. FYSS (2008) rekommendationer är 7-8 övningar, 3 x 8-12 repetitioner. ACMS rekommendationer 2-3ggr/v, 8-10 övningar 1 x 8-12 repetitioner. Kardel & Kase (1998) och Kardel (2005) som är de enda studierna som presenterar ett träningsprogram med antal övningar, set och repetitioner. Där är träningsintensiteten på medelhög och högintensiv nivå och kvinnorna är vältränade. Den träning som beskrivs där anser vi inte vara allmängiltig för gravida kvinnor som har en ringare träningsbakgrund.

Rörlighetsträning för att öka rörlighet under graviditeten är inte nödvändig eftersom kvinnans kropp är hormonellt påverkad och ligament och fogar luckras upp. Däremot är träning för att upprätthålla normal rörlighet viktig (Fyss, 2008). Några slutsatser om lämpligaste

programmet i rörlighetsträning kan inte dras eftersom underlaget är för minimalt.

Rekommendationerna i FYSS (2008) är vid upprätthållande av normal rörlighet med

stretching, bör det ske 2-3 ggr/vecka, övningarna bör utföras i lugnt tempo där ytterläget hålls kvar i 10-30 sekunder. I Fyss (2008) finns endast stretching upptaget. Träningsaktiviteter vi sett i studierna är yoga, Pilates och stretching.

Försökspersonernas träningsbakgrund varierar och deltagarna i studierna består av inaktiva kvinnor till kvinnor som tränar på elitnivå. Vårt resultat visar på att aktiva kvinnor kan fortsätta träna på den nivå de är vana vid. Även inaktiva kvinnor kan påbörja ett

träningsprogram utan att äventyra barnets hälsa. Clapp et al. (2000) visar i en intressant studie att tidigare inaktiva kvinnor som påbörjar ett träningsprogram under graviditeten, främjar tillväxten hos fostret och moderkakan. Detta kan vara av intresse för kvinnor som riskerar att föda barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt (≤ 2500 gram) har i studier visat kunna leda till en ökad risk att drabbas av hjärtbesvär, stroke samt diabetes typ 2 i vuxenålder (Godfrey & Barker, 2000).