Arsredovisning 1990

Arsredovisning 1990

o

Volvo Flygmotorgruppen

j

sammandrag 1990 1989

Faktureringsvärde, Mkr 2.590 2.635

Rörelseresultat, Mkr 8 241

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter, Mkr 100 316 Avkastning på sysselsatt kapital *, % 6,6 17,3 Avkastning på eget riskbärande kapital *, % 6,5 16,6 Andel eget riskbärande kapital *, % 33,6 31,7

Investeringar i anläggningar, Mkr 157 222

Antal anställda den 31 december 3.996 3.804

*

Definitioner se sid 34.

Verkställande direktörens kommentar.

Årets tema, Totalkvalitet.

Personalläge.

Förvaltningsberjittelse, översikt.

3

4 5 6

Militärt Flyg. Volvo Flygmotor och FFV bildar nytt bolag för underhåll av bl.a. flygvapnets motorer. Samling av resurserna stärker Volvo 9

Flygmotors position.

Civilt Flyg. Skärpta miljökrav ger gynnsam start för nya motorprogram på marknaden för medelstora 11

flygplan.

Civila Översyner. F örsäljningsupp- gång för samtliga program-

i

Troll- hättan. Ökade marknadsandelar för motorer till lätta affärs- 13

flygplan.

Innehåll

Rymd. Utvecklingen av komponen- ter till nästa Ariane-motor (Vulcain) fortsätter planenligt. Nya uppdrag

omfattar studier av framdrivnings- systemför framtida rymdfar- 15

koster.

Små gasturbiner. Intresset för gas- turbiner som kraftkälla ökar. Volvo Flygmotors dotterbolag, United Turbine AB, arbetar med utveckling av små turbiner för bl. a. industrier, snabbgåendefartyg och hög- 17

hastighetståg.

Volvo Hydraulik AB. Försäljningen av hydrqulmaskiner ökar, främst på de franska och tyska marknaderna.

Nyttförsäljningskontor i 19

Leipzig startar framgångsrikt.

Fordonskomponenter. Dieselmotor komponenter breddar produktionei ... . V ärmarsektorn satsar på produkt- förnyelse. Vikande marknad.

Ny generation av Cumu/o testas med goda resultat i stads- 2( --

bussar. ..--

Resultaträkning -

Volvo Flygmotorkoncernen.

Balansräkning -

Volvo Flygmotorkoncernen.

Finansieringsanalys -

Volvo Flygmotorkoncernen.

Volvo Flygmotorkoncernen 1986-1990.

Resultaträkning - Volvo Flygmotor AB.

Balansräkning - Volvo Flygmotor AB.

Finansieringsanalys - Volvo Flygmotor AB.

Noter och kommentarer till bokslut.

Förslag till vinstfördelning.

Revisionsberättelse för Volvo Flygmotor AB.

Volvo Flygmotors lednings- grupp.

Volvo Flygmotors styrelse.

Kort om Volvo.

22

23

24

25 26 27

2[

29

35

36

37

38

39

- nder 1989 fick vi erfara att

U stora förändringar i vår om- - värld inträffar överraskande

plötsligt. 1990 blev inget undantag.

Konjunkturen försämmdes under året och i synnerhet under andra halvåret som ett resultat av krisen i Mellersta Östern.

Det osäkra utrikespolitiska läget påverkade i Sverige den militära .marknaden. Med hänvisning till den

1 årbedömda situationen avslutade fÖrsvarskommitten under hösten sitt

arbete utan rekommendation till långsiktigt försvarsbeslut Klart är

~ellertid

att flygstridskrafterna _ .. ormner att prioriteras i vårt fram-

tida försvar. Däremot måste storleken på flygvapnet betraktas som osäker.

Den militära andelen av Volvo Flygmotorgruppens omsättning minskade ytterligare 1990 ti1124%.

Under flera år har den låga andelen oroat. Sårbarheten genom risken för kraftiga svängningar inom civilt flyg har ökat. Under året förvärvade Volvo Flygmotor majoriteten i FFV's motor- underhåll i Sverige. Genom forvärvet ökas den militära andelen till cirka 35% och struktureringsarbetet inom svenskt motorunderhåll kan påbörjas.

Det civila flyget drabbades hårt -- 1der hösten av Kuwait-krisen. Brist

·-eä flygplan förbyttes mot ett över- skott. Den rekordstora orderstocken av flygplan har börjat reduceras och också förskjutits framåt i tiden.

-, rderingången till världens samlade 1ygplanstillverkare var lägre 1990 än året innan, men fortfarande på en hög nivå. Framfor allt är orderin- gången god för större flygplan. En

trend som sannolikt kommer att hålla i sig årtiondet ut. Dock är ett par år av svag tillväxt att vänta, även om prognoserna för 90-talet fortfarande pekar mot 4-5% ökning av resandet i medeltal.

Den hårda konkurrensen ökade ytterligare under året. Rabatterna fortsätter att öka, vilket har medfort att nettoprisnivån för vissa motor- typer inte har förändrats på flera år.

Detta tillsammans med sjunkande dollarkurs och den höga kostnads- utvecklingen har kraftigt reducerat 1990 års resultat. Dessutom påverkas resultatet av stora satsningar i nya motorprogram.

Volvo Hydrauliks expansion fort- satte under första hälften av 1990.

Andra halvåret blev mycket svagt genom den kraftiga nedgången på framför allt marknaderna för skogs- maskiner och entreprenadmaskiner.

Totalt över året ökade dock försälj- ningen. Resultatet belastas av höga kostnader för en ny generation kost-

nadseffektiva motorer och pumpar.

Därmed stärks Volvo Hydraulik inför en kommande konjunkturuppgång.

Trots kraftiga svängningar i efter- frågan under året visade Dieselmotor- komponenter ett tillfredsställande resultat. Snabba kapacitetsanpass- ningar och mycket gott kvalitetsutfall bidrog till utvecklingen.

För samtliga affärsområden är en hårdnande konkurrens att vänta, i synnerhet i en svagare konjunktur.

Det sedan flera år pågående interna effektiviseringsarbetet måste därför ytterligare intensifieras. Affärsnära organisation med stark koncentration kring flödet är målet. Tillsammans med en uthållig satsning på kvalitet på alla nivåer i alla processer ger det förutsättningar för ökad förädling per anställd. Inom flera områden har också goda resultat uppnåtts.

Inriktningen av vår satsning på Totalkvalitet beskriver vi närmare i årets redovisning. Denna satsning kompletterad med ett nytt väsentligt bättre ekonomisystem för lokal resul- tatredovisning är avgörande faktorer i det fortsatta produktivitetsarbetet Kraven på resultat kommer att kunna tydliggöras och förknippas med respektive avdelningar i betydligt högre grad. Förståelsen för resultat- förbättrande insatser hos varje med- arbetare kommer därmed att öka. Det är nödvändigt.

Per-Erik Mohlin

Verkställande Direktör

ÅRETSTEMA,TOTALKVALITET PERSONALUTVECKUNG 1990

Sagt om kvalitet- Kerstin Ankartoft, personalchef:

"Självklart tycker jag att sats- ningen på Totalkvalitet är en stor och viktig utmaning för oss på personal- sidan. Vi måste göra kraftfulla insat- ser inom ledarutbildningen, vi måste

snabbt få fram nya utbildningspaket för kompetensuppbyggnad inom olika

områden. Och vi måste lägga ned mycket arbete på vår rekrytering, för att få in rätt människor som fort-

sätter att föra. kvalitetsprocessen

framåt."

..

Totalkvalitet - en satsning som berör alla

- olvo Flygmotor har under en

V följd av år arbetat med olika _ företagsövergripande projekt, med syfte att öka motivation och engagemang hos samtliga anställda.

Under året har detta arbete till- sammans med specifika flödespro- jekt styrts in mot tydliga mål inom områdena kvalitet, genomloppstider och kompetens. Med "Totalkvalitet"

"l)ffi

ledord skall kvalitetskulturen

tstärkas till att beröra alla.

Ledningsfilosofi.

l En kulturförändring som skallleda

.-:-,l positiva resultat måste växa fram

ur en målmedveten ledningsfilosofi.

Förändringsarbetet berör alla med- arbetare. Syftet är att nå en enhetlig syn på Totalkvalitet inom Volvo Flyg- motor och en kraftsamling kring följande övergripande mål:

Att engagera alla anställda i kon- tinuerlig mätbar förbättring av samt- liga processer för att på ett bättre sätt tillgodose, eller helst överträffa, kun- dens förväntningar.

Tre hörnstenar.

Totalkvalitet bygger på tre hörnstenar

~om

är avgörande för framgång. Den

l'Aedelantal anställda

r---

första är kundtillfredsställelse, som är slutmålet för varje förbättring. Den andra är kontinuerlig förbättring.

Varje process inom företaget skall förbättras på ett sätt som är mätbart och kan relateras till någon form av kundfördeL Den tredje är att alla del- tar. Ansvaret för planering och pro- blemlösning förs ned till den grupp som skall utföra ett arbete. Gruppen skall ha möjlighet att kontrollera sina egna resultat.

Ett långsiktigt förändringsarbete.

Förändringar som ligger i linje med begreppet Totalkvalitet har satt sin prägel på Volvo Flygmotors utveck- ling under flera år. Dialogprocessen, som startade 1987, angav inriktning och var början till en attitydföränd- ring. Förändringsarbetet fortsatte i våra verkstäder. Nya produktverk- städer har byggts upp och organise- rats enligt ideer som överensstämmer med filosofin bakom Totalkvalitet.

Efter mödosamt arbete visar sig goda resultat. Inom vissa områden har genomloppstiderna mer än halve- rats. Det totala leveransläget har radikalt förbättrats.

Under året har resurserna för

kompetensutveckling samlats och förstärkts. Samarbetet mellan linje- organisationen och personalavdel- ningen har systematiserats. En bred inventering av kompetensnivån har slutförts och ligger till grund för avdelningsspecifika program. Inne- hållen skall underlätta att dra nytta av den mer decentrala och småska- liga organisation som successivt in- förs. Utbildningsprogrammen för kvalitetscertifiering av samtliga operatörer är ett led i det arbetet.

Ett centralt begrepp i arbetet med Totalkvalitet är omtanken om män- niskan. Ett led i denna strävan är före- tagshälsovårdens ökade insatser på förebyggande vård för att minska sjukfrånvaron. Samtliga enheter har genomgått utbildning för att sam- verka effektivare med hälsovården och upptäcka eventuella problem tidigare. Varje verkstad har också fått "sin egen" sköterska en halv dag per vecka.

Satsningen på Totalkvalitet är ett långsiktigt arbete som kräver uthållig- het och engagemang från alla inblan- dade. Målsättningen är att alla anställ- da skall ges både möjlighet och till- fa.Ile att bidra. Först då har vi lyckats.

löner och andra ersättningar (exkl löneblkostnader), tkr

Medelantalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av antalet 1990 1989

anställda personer, baserat på mätningar vid slutet av varje kvartal.

Korrigering har gjorts för personal med deltidsanställning. Fördelning

?lian kvinnor och män saknas för jämförelseåret 1990

VOLVO FLYGMOTOR AB

Styrelse och verkställande ledning 2.900 3.757

övriga anställda 540.368 500.496

Kvinnor Män Totalt 1989 DOTTERBOLAG l SVERIGE VOLVO FLYGMOTOR AB

Trollhättan 492 2.756 3.248 3.210

~tyrelse och verkställande ledning 1.292 1.031

Ovriga anställda 64.781 55.275

DOTTERBOLAG l UTLANDET

DOTTERBOLAG l SVERIGE styrelse och verkställande ledning 3.390 3.036

Trollhättan 69 285 354 308 Övriga anställda i:

Malmö 4 36 40 43 Tyskland 24.663 17.990

73 321 394 351 England 3.427 2.459

Frankrike 4.011 2.893

DOTTERBOLAGlUTLANDET

Tyskland 18 100 118 98 Spanien 2.408 1.854

USA 1.~07 969

FÖRVAL~GSBERÄTTELSE

Hårdnande konkurrens - vikande resultat

- - olvo Flygmotor AB är ett hel-

v ägt dotterbolag till AB Volvo.

_ _ Verksamheten omfattar ut-

6

veckling, produktion och underhåll inom produktgrupperna militära och civila flygmotorer, gasturbiner och motorer till rymdraketer. Företaget arbetar dessutom med komponenter till dieselmotorer, fordonsvärmare och energilagrande transmissions- system för stadsbussar.

Volvo Flygmotor AB har tre dotterbolag: Volvo Hydraulik AB, United Turbine AB och Volvo Aero Support AB.

Volvo Hydraulik AB i Trollhättan utvecklar, tillverkar och marknadsför hydraulmaskiner. Till Volvo Hydrau- lik AB hör ett tillverkande dotter- bolag i Berlin samt försäljningsbolag i Sverige, Tyskland, England, Frankrike, Spanien och USA.

United Turbine AB i Malmö ut- vecklar små gasturbiner och avance- rade motorsystem, främst för upp- dragsgivare inom Volvokoncernen och inom olika samarbetsprojekt.

Det tredje dotterbolaget, Volvo Aero Support AB i Arboga, bildades under året av Volvo Flygmotor till- sammans med FFV. Volvo Flyg- motors andel är 51%, och verksam- heten startades upp l januari 1991.

Huvudverksamheten är underhåll av motorer för svenska flygvapnet.

Volvo Aero Support AB har ett dotter- bolag, ScanMotive AB, som arbetar med underhåll av civila flygmotorer.

Inom Volvo Flygmotor AB har omfattande organisationsförändring- ar genomförts under året. Bl.a. har sektor Flyg delats in i fyra affårs- områden, Militärt Flyg, Civilt Flyg, Civila Översyner och Rymd.

Fakturering fördelad per geografiskt område Mkr

2.600

2.400 - -- --- - ---=-=;-r--- -- ^{, ===-==,}

-:2::::.2::-00:---:= · ·-=·-·===;-i j ~ ^{\' aso} ~- -

~-~~~

~-

r- ~ .

l ._

....,.'-i _ _

H

! i

1.600

1.400

^Sverige

1.200

^' ~~ ^~ i '

1.000

^Ii _i

H

_r

1

_w·~--,i

:-t

_~

800

Europa utanför Sverige

r

H R ^{~:i lj ~}

~ ⁸ ~ ·~ t

600

^{1--- - -}

400

200

Nordamerika

o

_-·-·-

'

¹

_ j j ____ ~lL _ _ _ _ _ ^~

Sverige

Norden utanför Sverige Europa utanför Norden Nordamerika

Övriga marknader Volvo Flygmotor- koncernen totalt

Produktutveckling

Mkr

Uppdragsutveckling Egen produktutveckling och nya projekt Utvecklingsinsatser hos samarbetspartners Volvo Flygmotor- koncernen totalt

1986

773

79 320 685 B 1.865

1986 256 95 39

390

1987 959 96 381 738 11

2.185

1987 317 66

o

383

1988 1989 1990 1.085 927 830

98 114 126

440 488 568

856 1.078 1.039

16 28 27

2.495 2.635 2.590

1988 1989 1990

456 405 300

69 1 14

40 337

9

565 856 478_

Tillförda medel från årets verksamhet jämfört med egen produktutveckling samt Investeringar l anläggningar och immateriella tillgångar.

l

Tillförda

_ J

medel

Mkr

600 500 400

- 300 -

- - 200 100

o

- · ·--

1986

r-l

Investeringar i an-

L J

läggningar och im- materiella tillgångar

L 1-

l

1987

1988

l

If_

l

l_

l l

.l

r 1

Egen produkt- -- utveckling

- !

u

₂₉₁ ^'

_-

¹⁶⁹

^l

162

·---

1989 1990

Fakturering fördelad på produktgrupper

Mkr 2600

--·---··--~--·-· -

~400

^{---·---·-·---- ·--···--}

2.200 2.000

1.800 ~--~-

1.600 Övriga ~rodukter [ - 1.400

- ~

1200

joo Civila flygprodukter -

800

600

:--

l

400

t-

-::-,.~00 Militära flygprodukter

- o r

1986 FLYGPRODUKTER

Militärt Flyg 626

Civilt Flyg 607

Civila Översyner 81

Rymd 80

ÖVRIGA PRODUKTER

Hydraulik 243

Dieselmotorkomponenter 161

Värmare 56

Små Gasturbiner

övrigt 11

Volvo Flygmotorkoncernen totalt 1.865

_ .. ktureringens utveckling 1980-1990

r---~···

-

~

1_

l

1987

~

822 639 106 119

266 169 56

8 2.185

[J

Militära flygprodukter

D

Civila flygprodukter

\ ""-- 1101 . _ _ )

---

¹⁹⁸⁵

1- 690 1- 1-

,_

1-

1267 1- 1- 1-

-

5~:1

-

l

-

1988 1989 1990

894 719 633

767 968 935

114 148 202

142 141 130

317 377 422

201 206 204

50 49 45

16 15

10 11 4

2.495 2.635 2.590

D

ÖVriga produkter

l

l 2.590

l

l

...

^.

^._..____ l

1990

Hårdnande konkurrens, höga ut-

vecklingskostnader och svag dollar- kurs är bidragande orsaker till en nedgäng i Volvo Flygmotorgruppens fakturering och resultat. Fakturering- en uppgick till 2.590 Mkr (2.635) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter minskade till l 00 Mkr (316).

Faktureringen av militära flyg- produkter är förväntat låg under perioden

fram

till starten för serieleve- ranser, 1993, av motor RM12 till JAS 39 Gripen, och uppgick under året till633 Mkr (719). Minskningenjäm- fört med föregående år beror främst på fOrändringar i faktureringsplanen för RM12-programmet. Den militära andelen av företagets totala fakture- ring minskade till 24% (27). Faktu- reringen av civila flygprodukter öka- de något til11.267 Mkr (1.257). En kraftig försäljningsökning redovisas inom affårsområdet Civila Översyner.

Inom affårsområdet Civilt Flyg har de nya samarbetsavtal som teckna- des under 1989 nu börjat resultera i ökad orderingång. Civila flygpro- dukters andel utgjorde 49% ( 48) av företagets totala fakturering. För produktområdena utanf ör Flyg, dvs Hydraulik, Små Gasturbiner, Diesel- motorkomponenter, Värmare och Cumulo uppgick faktureringen till 690 Mkr (659). Deras andel av den totala faktureringen utgjorde 27%

(25).

Under året belastades rörelsens kostnader fned 169 Mkr (114) av- seende produktutveckling och nya projekt.

Anläggningsinvesteringarna upp-

gick till157 Mkr (222).

FÖRVALTNINGSBERÄ TIELSE AFFÄRSOMRÅDE MILITÄRT FLYG

Sagt om kvalitet- Hengt Lundgren, ansvarig för underhållsteknik inom Militärt Flyg:

"Så länge våra motorer är i tjänst, pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att upprätthålla högstaflygsäker-

het och tillgänglighet. V år avdelning har till uppgift att ta fram tekniska lösningar för ett effektivt motorunder-

8

håll. Bl.a. har vi utvecklat flera meto- der för inspektion av svåråtkomliga delar i motorer i tjänst.

Vi kan studera delar i motorns centrum med hjälp av fiberoptik (bilden). Med en annan metod kan vi mäta och datorbehandla klang- ljudet från olika komponenter, för att upptäcka eventuella materialfel.

l vissa fall använder vi också rönt- gen.

De här metoderna kan spara in

tusentals timmar av demonterings-

och monteringsarbete. Det handlar

alltså om stora besparingar, sam-

tidigt som både säkerheten och till-

gängligheten ökar."

Stärkt position för Militärt Flyg

F - ömtsättningarna för plane- ringen av den militära verk- - - sambeten är osäkra. Påver-

kande faktorer är både den svenska totalekonomin och de snabba säker- hetspolitiska förändringarna i om- världen. Mycket tyder också på en fortsatt åtstramning av den svenska försvarsekonomin.

Luftförsvaret är dock högt priori-

·<>:rat, både hos försvarsmyndigheter _ _ lh politiker. Detta innebär också en

l prioritering av Volvo Flygmotors uppgift att tillförsäkra flygvapnet luftvärdiga, kostnadseffektiva moto-

~r

med optimal tillgänglighet.

Mot den bakgrunden har Volvo Flygmotor arbetat med att uppnå en lönsam strukturförändring när det gäller underhåll av flygmotorerna.

Lösningen presenterades i november och innebar att Volvo Flygmotor och FFV tillsammans bildade Volvo Aero Support AB med säte i Arboga.

Resurserna inom svensk flyg- motorindustri är därmed samlade i Volvo Flygmotors regi och kan sarn- ordnas på ett effektivt sätt för det svenska luftförsvaret.

~>- '~

- f - -~-. - ~ -- -~- ~ rJ:-;i_--~

r ~ek=problem _1otorn. ^{Iösb på RM12-}

vflygningarna med JAS 39 Gripen återupptogs under året. De elva prov- motorerna som nu finns monterade har körts drygt 8.000 timmar i mark- riggar. De tekniska problem som framkom under 1989 har eliminerats, och planerade verifieringsprov har

kunnat genomföras med fullgoda resultat. I utvecklingsprogrammet återstår nu flygutprovning och livs- längdsprovning av motorn.

Ökad underhållsverksamhet på RM8-motorerna.

Den sista nyproducerade J aktviggen levererades till flygvapnet i april.

Delar av Jaktviggenflottan drab- bades under året av motorproblem på grund av ett turbinfeL Kraftfulla åtgärder har satts in, i sarnarbete med FFV, för att återställa luftvärdigheten på Jaktviggens RM8-motorer.

Nytt bolag för motorunderhåll.

Arbetet med att få fram en effektiv struktur för underhåll av flygvapnets motorer kunde slutföras under året.

I november presenterades resultatet.

Volvo Flygmotor och FFV bildade ett gemensamt bolag, som övertar all motorverksamhet från FFV Aero- tech i Arboga.

Det nya bolaget, Volvo Aero Support AB, startade sin verksamhet vid årsskiftet. Volvo Flygmotor har i startskedet 51% av aktierna och möj- lighet att öka sin andel till 90, l%.

Verksamheten ligger kvar i Arboga och omfattar motorunder- håll på flygvapnets motorer RM8, RM6, RM9 och helikoptermotorer, vissa andra gasturbiner inom för- svaret samt de civila motorerna CT7 ochPW100.

Typförbättring, tekniskt stöd och reservdelsproduktion för RM8 och RM6 ligger kvar i Trollhättan, där också hela produktstödet för RM12 kommer att placeras.

Med det nya bolaget har Volvo Flygmotor uppnått en stark och sam- lande roll i den totala svenska flyg- motorverksamheten.

Produktstöd till fyra flygvapen.

Volvo Flygmotor svarar för tekniskt stöd och reservdelar till Drakens RM6-motorer. Draken är Viggens föregångare och används av flyg- vapnen i Sverige, Danmark, Finland och Österrike.

Fortsatt låg faktureringsnivå.

Faktureringen för Militärt Flyg är förväntat låg

fram

till starten för serie- leveranser, 1993, av motor RM12 . Årets fakturering uppgick till 633 Mkr (719). Verksamheten omfattar huvudsakligen reservdelsproduktion och produktstöd för RM6- och RM8- motorema, utvecklingsarbete på motor RM12 samt tillverkning av delar till basmotorå, F404.

Den nya verksamheten i Arboga

medför en markant höjning av faktu-

reringsnivån från 1991.

FÖRVALTNINGSBERÄ TIELSE AFFÄRSOMRÅDE CIVILT FLYG

Sagt om kvalitet - Kent Gustavsson, svarvare och kvalitetssamordnare i C-verkstaden:

"Visst har jobbet förändrats.

Tidigare var det mest kontrollanter som avgjorde vad som var godkänd kvalitet. Idag handlar det mera om att själv ta ansvar. Allting har blivit öppnare. På vår avdelningfår vi

10

regelbundet ut information. Vill man veta mer är det ju bara att fråga.

Man ser kvaliteten på ett annat vis när man vet vad den går ut på. Vi som jobbar vid maskinerna bygger upp egen kunskap och löser många pro- blem ihop. Som samordnare håller jag kontakt med andra operatörer på avdelningen, och ser till att alla kvali-

tetsproblem noteras och åtgärdas så snabbt som möjligt. Kvalitet kan vara mer än att hålla givna toleranser.

Allt går ju inte att mäta. Man måste

använda ögonen också. Det jag ser,

kan också kunden se. Man behöver

ju bara gå till sig själv. Betalar jag

någon för att göra ett jobb så vill jag

att det ska vara perfekt- till l 00%."

Ökad försäljning men hård konkurrens för de civila motorprogrammen

D en civila flygmotormarknaden präglas av hård konkurrens i _ samtliga storleksklasser. Till- växttakten är fortfarande hög, fram- for allt inom segmentet stora moto- rer.

Beställningar från Sovjet marke- rar öppningen av en ny intressant marknad i öst.

Skärpta miljökrav gynnar Volvo

~-171ygmotors

nya program i mellanklas- _ _.en. En fortsatt lågkonjunktur kan

dock komma att slå hårt mot rese- branschen och leda till minskade investeringar från flygbolagen.

-~,,i

Måttliga kostnadsökningar i för- - aållande till USA är avgörande för bolagets fortsatta konkurrenskraft.

Tillväxten starkast för stora motorer.

Utvecklingen av de största motorerna på marknaden går vidare mot ökade dimensioner och allt högre dragkraf- ter. Marknaden for dessa motorer bedöms få en fortsatt stark tillväxt.

Anledningen är det ökade resandet, som medför allt större trängsel, både i luftrummet och på flygplatserna.

Samtidigt skärps miljökraven. Dessa faktorer tvingar fram en utveckling - mot större plan, för att begränsa an- )alet avgångar. Ytterligare en anled- - ning är ökad användning av två-

motoriga plan for långdistansflyg- ning. Volvo Flygmotors nuvarande samarbete med General Electric av-

~er

motorserien CF6-80, som med sin senaste version tillhör de största motorerna på marknaden.

Framgångarna for detta program fortsätter med ökande volymer.

Främst är det Lufthansas och J apan Air Line's satsningar på stora plan med CF6-80-motorer som bidragit till ökningen.

Framgångsrika motorprogram i mellanklassen.

Som en följd av den starka tillväxten för stora motorer har efterfrågan på motorer i mellanklassen planat ut till en mera normal nivå. Utvecklingen för de program Volvo Flygmotor del- tar i har dock varit positiv. Främsta orsaken är att dessa motorer väl upp- fyller de skärpta miljökraven inom flygtraflken.

Volvo Flygmotor samarbetar med Pratt & Whitney på tre olika motor- serier för flygplan i storleksklassen 150 - 250 passagerare, och med Rolls-Royce på en motor för mindre passagerarplan, Samarbetet med Pratt & Whitney har utökats med efterföljare till den framgångsrika motorserien JT8D.

Miljömässiga fördelar speJar en viktig roll for den nya motorn V2500, som beställts för Airbus-plan till America West och Lufthansa.

Den störrePratt & Whitney- motorn, PW2000, har valts av Aero- flot för ett stort antal ryska fyrmoto- riga transportplan av typ IL 96 M.

Serieproduktion av komponenter till dessa båda nya program har in- letts under året. Leveransvolymerna utökas successivt under 1991. Det- samma gäller for Rolls-Royce TA Y- motorer, som bl.a. valts till det nya flygplanet Fokker 100.

Lägre fakturering trots ökade volymer.

Leveranserna av komponentsatser till stora och mellanstora motorer ökade under året från 685 till829 enheter.

Leveranserna till de små Ganett- motorerna för lätt affårsflyg ligger kvar på låg nivå. Serieproduktionen i det senaste programmet, TPF351, har inletts under året.

Trots ökade leveranser minskade faktureringen för Civilt Flyg med 3%

till 935 Mkr. Huvudorsakerna är svag

dollarkurs och hårdnande konkurrens

med pressade priser.

FÖRVALTNmNGSBERÄTTELSE

AFFÄRSOMRÅDE CIVILA ÖVERSYNER

Sagt om kvalitet- Sören Johansson, ansvarig för kvalitet och teknik på motorer till affårsjet:

"Kvalitet, det är att våra kunder flyger säkert, och kanflyga när dom

själva vill. Att vi uppfyller givna krav och specifikationer när vi gör jobbet måste vara en självklarhet. Men det

12

är i speciella situationer vår kvalitet verkligen sätts på prov. Då kan det gälla att analysera ett motorfel per telefon, att få med sig rätt utrustning och rätt delar, hitta den snabbaste flygförbindelsen, och slutligen de- montera, reparera och montera motorn i den miljö som erbjuds.

Den kund som kan lyfta med ett

reparerat och godkänt plan, kanske

under samma dygn som han

kontaktade oss, är i regel en nöjd

kund. Och uppskattningen, det är

sporren i det här jobbet."

Kraftig försäljningsökning för Civila Oversyner ..

- olvo Flygmotor är auktorise-

v rad översynsverkstad för _ Pratt & Whitneys motor JT8D,

som används i medelstora passagerar- plan, och för två mindre motorer för lätt affärsflyg.

Kunderna är stora flygbolag, både inom och utanför Europa, service- centra och ägare till enstaka affärs- flygplan.

Orderingången har varit fortsatt . jod för samtliga tre motortyper.

l Konkurrensen är dock hård, och för- mågan att kompensera höjda kost- nader med ökad effektivitet är av- '"'.örande för en fortsatt positiv ut-

{eckling. Förutsättningarna för detta gynnas av att Civila Översyner orga- niserats som ett eget affärsområde med egna produktionsresurser.

Utöver den civila översynsverk- samheten i Trollhättan är Volvo Flygmotor delägare i Scandinavian Aero Engine Services AB i Stock- holm och ScanMotive AB i Arboga.

Nya kontrakt och stabil utveck- ling på JT8-marknaden.

Orderingången på JT8-översyner fortsatte att öka under året. Två av de större kunderna, Sterling Airways och Adria, tecknade nya treårskon- trakt I båda fallen var avtalen utsatta för hård konkurrens från andra europeiska översynsföretag.

Ökad orderingång för de mindre motorerna.

Ä ven på de mindre motorerna var utvecklingen positiv under året.

Främst för Garrett-motorn TFE731, som används i en rad större affärs- flygplan, bl.a. Falcon 900. Försälj- ningsuppgången var ca 60% och marknadsandelen ökade markant.

För den något mindre motorn, JT15D

från Pratt & Whitney, fortsatte ök- ningen och befåste ytterligare Volvo Flygmotors ledande ställning på Europa-marknaden.

Viktigt godkännande.

I april fick Volvo Flygmotor god- kännande från den amerikanska luft- fartsmyndigheten FAA för översyn av civila jetmotorer registrerade i U SA. Godkännandet är av stor be- tydelse, eftersom det också banar väg för snabba godkännanden på andra marknader.

Faktureringen ökade drygt 30%.

God orderingång på samtliga tre

motorprogram ledde till en uppgång

av antalet utlevererade motorer från

116 till 142 st. Faktureringen ökade

med 36% till 202 Mkr.

FÖRVALTNrnNGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE RYMD

Sagt om kvalitet- Mats Alemyr, ansvarig för RAMS* inom Rymd:

"Motorer till rymdraketer utsätts för extrema påkänningar under sin

korta drift.<>tid, oftast bara några minuter. Huvudmotorn till nästa Ariane-raket väger mindre än en jaktplansmotor, men effekten är tio

gånger så hög. Motorns utloppsmun- stycke, som tillverkas här, är upp- byggt av 456 finväggiga kylrör.

Genom rören sprutas flytande väte med en inloppstemperatur på -250 OC. Inuti munstycket är gastem- peraturen över 3000 'C. Ett avbrott i kylningen medför ögonblicklig över- hettning och kollaps av munstycket.

Något sådant får helt enkelt inte hända. Vi måste uppfylla höga krav på kvalitet och produktsäkerhet redan på konstruktionsstadiet. Vi arbetar ingående med kvalitetsaspek-

terna från f örsta strecket vid rit- bordet. De fle sta brist er a vslöjar vi med olika analysmetoder, långt innan produkten sett dagens Uus. Parallellt med konstruktionsjobbet utvecklar vi också utrustning och processer f ör produktion och kontrollmetoder för varje moment i tillverkningen ."

*RAMS (Reliability, Availability, Maintainability, Safety) är en system för samordning av säkerhets- och tillförlitlighetsarbetet inom Rymd.

Rymdsatsning på specialisering och långsiktiga teknologiprogram

- olvo Flygmotors rymdverk-

V samhet har, sedan starten _ _ 1974, i huvudsak varit inrik-

tad på produktion och utveckling av komponenter till den europeiska rymdraketen Ariane. Expansionen har främst skett inom teknisk utveck- ting.

Rymd har under året etablerats som självständigt affärsområde med egna teknik-och tillverkningsresur- Jer. Samtidigt har verksamheten in-

j riktats mot en strikt specialisering, för att möta den allt hårdare konkur- rensen på en snabbt växande mark-

-~·'lad.

Utveckling och produktion . fokuseras på produktområdena bränn-

kammare, kylda munstycken, super- soniska drivturbiner och pumpar.

Ariane-projektet utsätts för en kraftigt ökande internationell kon- kurrens. Utöver konkurrensen från USA erbjuder nu Sovjet och Kina statligt subventionerade raketupp- skjutningar. Detta skärper ytterligare kraven på utvecklingsprogrammet för nästa generation av Ariane- raketen. Arian e 5 skall klara väsen t- ligt större nyttolaster, till en lägre kostnad per uppskjutning.

Uppskjutningarna med Ariane 4 stördes av ett haveri i böljan av året men återupptogs under sommaren, och fortsätter nu planenligt.

Framtida uppskjutningssystem slåsseras av tyska Sänger och franska Hyperspace. Inom Sänger-projektet 'nar Volvo Flygmotor fått i uppdrag att göra inledande studier av fram- drivningssystemet

Tillfällig nedgång i leveranserna av Viking·brännkammare.

Leveranserna av brännkammare till Ariane-raketens Viking-motorer minskade under året. Främsta orsaken var ett haveri med Ariane 4 i februari, som ledde till ett närmare fem måna-

der långt avbrott i uppskjutningarna.

Dessutom stördes leveranstakten av produktionstekniska problem. Dessa är nu på väg att lösas. Över 350 Viking-brännkammare återstår att

leverera enligt ett avtal som teckna- des under 1989 och löper fram till år 2000. Vid varje uppskjutning med Ariane 4 förbrukas fyra till åtta Viking 5-motorer och en Viking 4.

Nästa motorgeneration i viktig provningsfas.

Volvo Flygmotor arbetar med utveck- ling av supersoniska drivturbiner och vätekylda utloppsmunstycken till Vulcain, en helt ny motor till nästa generation av Ariane-raketen.

Utvecklingen bygger på samarbete inom ESA med franska SEP, tyska MBB och italienska Fiat.

Under året har flera viktiga prov- ningar genomförts. Den senaste med en komplett prototyp. Provningen var framgångsrik och Volvo Flyg- motors komponenter uppfyllde ge- nomgående ställda krav. En viktig milstolpe har därmed passerats i pro- grammen, som löper fram till1995.

Kraftfulla rationaliseringsåtgärder genomförs för att minska utvecklings- kostnaderna och skapa förutsättningar för bättre lönsamhet.

Konstruktionsstudier av Volcain Mark Il.

Parallellt med utvecklingsarbetet på den första Vulcain-motom till Ariane 5 inleds teknologiarbetet på en första vidareutveckling. Vulcain Mark II skall bl.a. användas för uppskjutning av den europeiska rymdfåtjan Hennes, med full nyttolast.

Volvo Flygmotor har fått i uppdrag att göra konceptstudier på turbiner och mun stycken. Utvecklingsarbetet på komponentnivå beräknas komma igång under 1992, och på hela motor- systemet under 1994.

Teknologiprogram för 2000-talets rymdflygplan.

Volvo Flygmotor har fått i uppdrag att arbeta med studier av ny fram- drivningsteknik för det tyska Sänger- projektet, ett framtida rymdflygplan som lyfter och landar horisontellt, och som enligt planerna skall börja användas omkring år 2010.

Volvo Flygmotors roll i Sänger- projektet bygger på samarbete med

'U>..._ ~ ... -

\~ ~=~

~~ V , . ~

MBB och MTU, som tillsammans svarar för utvecklingen av hela far- kosten. Den svenska insatsen i projek- tet finansieras huvudsakligen av Rymdstyrelsen. Studierna följer Volvo Flygmotors specialisering och om- fattar turbin- och pumpsystem, bränn- kammarteknik, väteförbränning o ch utloppsmunstycken. Arbetet inleddes under sista kvartalet 1990.

E n annan långsiktig studie avser mindre r aketmotorer med mycket höga prestanda.

Aiets fakturering uppgick till

130Mkr.

FÖRVALTNINGSBERÄ TIELSE SMÅ GASTURBINER

Sagt om kvalitet - Rolf Sjögren, projektledare för Eurodyn-projektet inom produktområdet små gas- turbiner:

"Liksom många av våra andra projekt befinner sig Eurodyn i en utvecklingsfas. Våra viktigaste kvalitetsmål sätts av de människor

16

som i framtiden skall använda våra produkter.

Att få fram ,förstå och prioritera deras önskemål är grunden i vårt kvalitetsarbete. För att uppfylla önskemålen på rätt sätt krävs kun- skap och

en~:ageman~:.

Utvecklingen av projekt som

Eurodyn sker i samarbete med flera parter. Detsamma kommer att gälla för en framtida produktion. V år andra utmaning är därför att föra ut våra kvalitetsmål så att de

enga~:erar

alla medverkande i ett

produktprogram."

Framtidssatsning på små gasturbiner

B asenbeten för utveckling av små gasturbiner är United _ Turbine AB i Malmö, som

sedan 1989 är ett helägt dotterbolag till Volvo Flygmotor. De båda före- tagen har hög gemensam kompetens inom gasturbinområdet United Turbine ligger långt framme när det gäller utveckling av gasturbiner för olika applikationer utanför flygbran-

~chen.

Volvo Flygmotor har komplet- terande kompetens inom olika tekno- logiområden och omfattande produk- tionsresurser. Dessutom kan Volvo Flygmotor bidra med värdefull er-

-" farenhet från olika former av inter-

- nationellt samarbete.

Marknad som växer på bredden.

Intresset för gasturbiner som kraft- källa ökar i takt med de skärpta miljö- kraven inom olika områden. I en -·?rognos for 90-talet beräknas den

totala marknaden för gasturbiner

j upp till 3 MW till ca 140 miljarder kronor. Större delen av detta är fly- gande tillämpningar. Mest intressant 'för United Turbine är den tillväxt

som forväntas inom land- och sjö- baserade tillämpningar. I prognosen beräknas marknaden för dessa till närmare 30 miljarder kronor.

Speciellt stort är intresset för stationära applikationer fOr el produk- tion. I tillämpningar där även avgas- värmen kan tillvaratas blir den totala

verkningsgraden mycket hög. Sam- tidigt ger gasturbinen effektiv mr- bränning med jämförelsevis rena av- gaser, och kan anpassas till många olika bränslen.

En annan intressant tillämpning är framdrivning av snabbgående far- tyg för gods- och persontransporter.

Här är hög effekt, låg vikt och tyst gång de viktigaste fördelarna.

Eurodyn -ett Eurekaprojekt.

Eurodyn är ett samarbetsprojekt för utveckling av en industriell gasturbin i storleksklassen 2.000-3.000 kW.

Samarbetspartners i projektet är franska Turbomeca, norska VIstein och Volvo Flygmotor.

Eurodyn-turbinen beräknas bli mycket konkurrenskraftig i jäm- förelse med traditionella driv källor.

En dieselmotor med motsvarande prestanda är 3-4 gånger större och väger ca 5 ton, medan gasturbinens vikt stannar vid drygt l ton.

Tänkbara framtida applikationer, utöver olika industritillämpningar, är snabba fartyg och höghastighetståg.

Enligt tidsplanen skall demonstra- torer finnas framme 1992, prototyper i olika applikationer 1993, och serie- produktion kunna starta 1995.

HSG - ett svenskt projekt för ut- veckling av små gasturbindrivna kraftaggregat.

HSG står for High Speed Generation,

och projektet bygger på samarbete mellan ABB, Vattenfall och Volvo Flygmotor . Produkten är en liten gasturbin med integrerad generator.

Genom höghastighetstekniken blir det kompletta aggregatet mycket lätt och utrymmessnålt Det blir därför intressant för en rad tillämpningar som hjälpaggregat i fordon och far- koster. Ett annat användningsområde är småskalig kraftvärme, som blir extra gynnsamt vid naturgasdrift.

Aggregatet kommer också att de- monstreras i ett komplett drivsystem för hybridfordon, med batterier, om- riktare och en elmotor. Vid körning korta sträckor och i känsliga miljöer körs fordonet med ren eldrift. I övriga fall arbetar kraftaggregatet med jämn belastning, som motsvarar fordonets genomsnittliga effektförbrukning.

Genom att gasturbinen arbetar under jämn belastning blir verkningsgraden gynnsam och emissionerna låga.

Utvecklingsarbetet påbörjades under våren och beräknas pågå under ca 2 år.

Små flygmotorer som komplement.

All utveckling av små gasturbiner

för sjö- och landbaserade applika-

tioner drivs från United Turbine. Som

komplement inom produktområdet

deläger Volvo Flygmotor det engelska

företaget Noel Penny Turbines, som

bl.a. arbetar med utveckling och till-

verkning av jetmotorer till små flyg-

plan.

FÖRVALTNmNGSBERÄTTELSE

AFFÄRSOMRÅDI~ HY DRAUUK

Sagt om kvalitet - Ulrika Edlund, speditionsassistent på Volvo Hydraulik:

"Kvalitet för mig, det är när kunden upplever sina leveranser

som

problemfria.

Verkligt problemfritt blir det när alla i flödRt tänker ett steg framåt.

18

Men går något snett så gäller det att hitTa en lösning utan att blanda in kunden i problemet.

När man sitter som sista utposten mellan produktionen och marknaden så gäller det att ha bra relationer både utåt och inåt. Ibland behövs det en e. u ra in.mis nagonstans på

vägenfrån order till packning. Och

ibland från nagon

av

våra många

speditörer som jobbar mot olika

marknadn: En kund kan ringa sent

och vara angelägen om leverans

nästa dag . Då kan det mra guld värt

alt

få en chaufför alf vänta några

minuter extra ...

Ökad försäljning,

trots vikande marknad under andra halvåret

· v -- olvo Flygmotors dotterbolag Volvo Hydraulik AB utveck- - - lar, tillverkar och marknads- för hydraulmaskiner. Huvudkontoret och den största produktionsenheten ligger i Trollhättan. Ett tillverkande dotterbolag finns i Berlin. Dotter- bolag för försäljning och service finns i Sverige, Tyskland, Frankrike, Eng- land, Spanien och USA. I ytterligare ett 30-talländer sker försäljning och

;ervice genom Volvo-bolag eller - distributörer.

Snabba förändringar på

·-marknaden.

- Efterfrågan på hydraulmaskiner fort- satte att öka på flertalet marknader under hela första halvåret. Utveck- lingen i Östeuropa och återföreningen mellan Väst- och Östtyskland har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på den tyska marknaden.

På de flesta övriga marknader minskade dock orderingången kraf- tigt under hösten. Huvudorsaken är minskad försäljning av lastvagnar och entreprenadmaskiner samt den allmänna nedgången inom industrin.

Positiv start för nya produkter.

, I april månad introducerades en ny generation variabla motorer på Mecanelem-mässan i Paris. lntroduk-

Volvo Hydraulikgruppen l sammandrag

tioneo följdes upp med fortsatta offensiva marknadssatsningar på de nya produktserierna under karnpan j en Compact Power.

Senare under våren introducera- des också en ny lastvagnspurnp. Den nya T l-pumpen bygger på en för- enklad konstruktion, som tagits fram för att möta efterfrågan på en kost- nadseffektivare pump för lastbils- hydraulik.

Viktigt samarbetsavtal.

Genom ett samarbetsavtal med det spanska företaget Bezares har Volvo Hydraulik fått totalt marknadsförings- ansvar för deras kraftuttag. Avtalet omfattar alla marknader utom Spa- nien. Kraftuttagen utgör ett värde- fullt komplement till Volvo Hyd- rauliks hydraulpumpar för lastvagnar.

Verksamheten omfattar utveckling, tillverkning och marknadsföring av hydraulmaskiner och är till största delen förlagd till Trollhättan.

En tillverkande enhet finns i Berlin. Dotterbolag för försäljning av företagets produkter finns i Sverige, Tyskland, Frankrike, England, Spanien och USA.

Fakturering Mkr 400 350

1988 1989 1990 300

317 377 422 250

Nytt säljbolag och nya kontor.

l december bildades Volvo Hydraulik Sverige AB, som i fortsättningen svarar för aH försäljning och service på den svenska marknaden.

För att komma närmare den öst- europeiska marknaden har den tyska säljorganisationen utökats med ett försäljningskontor i Leipzig. Det nya kontoret öppnades i november.

I oktober flyttade säljbolaget i USA till ett större kontor i Chicago.

Utbyggnad och effektivisering.

Utbyggnaden av verkstaden i Troll- hättan fortsatte under året. Samtidigt har en rad omfattande projekt startats upp, bl.a. för att ytterligare effektivi- sera produktionen och olika kvalitets- funktioner.

Faktureringen ökade med 12%.

Trots nedgången i order under hösten ökade faktureringen med ca 12% till 422 Mkr. Framför allt är det en god försäljning på de tyska och franska marknaderna som bidragit till ök- ningen.

Resultatet sjönk till 7 Mkr (25 Mkr). Resultatet har belastats med betydande kostnader för utveckling och produktionsstart av nya produk- ter.

---1

•:

-

~L 1 -

.---l i ··~ ^l

^{~r: .:c~·}

l

^{1i l -}

^-

.---

_'

-

Faktureringsvärde, Mkr

Rörelseresultat, Mkr 15 30 14 200

J -

^{l l}

i

^X!

^{j -}

^'!l;'

' t-

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter, Mkr

Avkastning på sysselsatt kapital •, %

12 25 7

9,0 15,6 6,5

.l.~Q---·--·---·-

100

--- - -

-

l

^--

l

L

_l

^-

l

- -

FÖRVALTNUNGSBERÄTTELSE FORDONSKOMPONENTER

Sagt om kvalitet - Lars Isaksson, maskinoperatör i Dieselverkstaden:

"Det viktigaste för att få fram bra kvalitet är att man trivs. Och kan prata med varandra. Vi vet ju alla vad som krävs. Vevstakarna som vi tillverkar på vår avdelning måste vara perfekta när de kommer

20

till Volvo i Sk:övåe. Det är vi som svarar för slutkontrollen.

Vi har bildat en liten arbetsgrupp som träffas regelbundet och diskutl - rar förbättringar. Vi har fått bort flera störningar i driften med ganska

enkla åtgärder, och lämnat in för- slag på ännu fler.

Som exempel har vi infört ett enklare och säkrare sätt att byta och ställa skären. Där spar vi massor av tid och får bättre resultat än tidigare.

Det är viktigt att jobbet flyter när

man ska få fram runt 1.500 stakar i

veckan, och samtidigt klara toleran-

ser ner ti/14:1000-dels millimeter ."

\ l

Resursutbyggnad för Dieselmotorkomponenter.

Utvecklingsår för Värmare och Cumulo

roduktionsresurscma för

p Dieselmotorkomponenter har byggts ut, bl.a. för att öka t1exibiliteten både vad gäller produk- ter och uppdragsgivare.

Utvecklingsarbete inom Värmar- sektorn har lett till ytterligare kvali- tetshöjningar på det befintliga pro- duktprogranunet och till framtagning av en helt ny värmartyp.

Generation 2 av Cumulo trans- : missionssystem har fåltprovats med

goda resultat i stadsbussar.

Ökade produktionsresurser för Dieselmotorkomponenter.

Dieselmotorkomponenter producerar bl.a. Volvos hela behov av en rad olika komponenter ti11 dieselmotorer.

De största volymerna avser vevstakar och cylinderfoder.

Under 1990 tillverkades 400.000 vevstakar och 210.000 cylinderfoder.

Andra produkter som tillverkas i stora serier är svänghjulskåpor, kugg- kransar, vattenpumphus och olje-

pumphus. Huvuddelen av leveran- serna går tiii Volvo Lastvagnar i Skövde.

Samgåendet mellan Volvo och Renault öppnar nya möjligheter för verksamheten inom Dieselmotor- komponenter. Utvecklingen påverkas också av ökande försäljning till före- tag utanför Volvo.

Som underleverantör utsätts Dieselmotorkomponenter för hård konkurrens, bl.a. från lågprisländer i Europa. Ytterligare kostnadsökning- ar inom den svenska industrin inne- bär ett markant hot.

För att öka konkurrenskraften på nya produkter, med förhållandevis små volymer, har en ny produktions- grupp med fleroperationsmaskiner byggts upp under året. En utbygg- nad har också genomförts för att få mer rationella utrymmen för bl. a.

maskinunderhåll och förråd.

Faktureringen för Dieselmotor- komponenter uppgick till 204 Mkr (206).

Fortsatt svag marknad för fordonsvärmare.

Inom området fordonsvärmare har satsningarna på produktutveckling fortsatt. Ytterligare kvalitetshöjning- ar på befintliga produkter har resulterat i stärkt konkurrenskraft på markna- den.

Försäljningen av bilvärmare har dock hämmats av varma vintrar och en vikande bilmarknad. Totalt upp- gick faktureringen av fordonsvärmare till 45 Mkr ( 49).

Tekniska framgångar för Cumulo transmissionssystem.

Systemet bygger på hydrostatisk drivning, med lagring och återan- vändning av bromsenergi.

De omfattande fåttproven i stads- bussar har fortsatt under året. Genera- tion 2 av systemet uppvisar mycket goda resultat i fråga om bränslebe- sparing, minskade utsläpp och hög tillförlitlighel Hydraulmaskinen, soQl tillför systemet unika fördelar, har

·patenterats.

22

Resultaträkning

Volvo Flygmotorkoncernen

tkr

Fakturering (not 2) ... . Förskottsfakturering (not 2) ... . Rörelsens kostnader (not 3) ... . Avskrivningar (not 4) ... ..

Rörelseresultat ... . Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier ... ..

Ränteintäkter (not 5) ... ..

Räntekostnader (not 5) ... ..

Valutakursdifferenser på lån (not 6) ... .

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter .. . Bokslutsdispositioner (not 7) ... ..

Resultat före skatter ... . Skatter (not B) ... .

Arets nettovinst ... .

260 127.929 - 37.012 + 1.218

1990 2.590.761 96.983 -2.296.814 - 189.251 7.713

92.395 100.108

88.848

11.260

3.1n 8.083

157 108.092 - 25.020 - 8.001

1989 2.635.013 - 217.361 -1.923.102 - 253.683 240.867

75.228 316.095 - 108.397 207.698 74.225 133.473

j

Balansräkning

Volvo Flygmotorkoncernen

t kr Tillgångar

Omsättningsti Il gängar

Bankräkningar och kassa (not 9} ... ..

Lån och placeringar (not 9) ... ..

Fordringar på moderbolag ... ..

Fordringar på övriga koncernbolag ... . Andra fordring ar (not 1 O) ... . Varulager (not 11) ... ..

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank (not12) ... . Anläggningstillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier (not 13) ... . Aktier och andelar (not 14) ... . Långfristiga fordringar ... . Summa tillgångar ... . Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder (not 15)

Skulder tillleverantörer ... . Förskott från kunder ... . Skulder till moderbolag ... . Skulder till övriga koncernbolag ... ..

Banklån ... . övriga lån ... ..

övriga kortfristiga skulder samt avsättningar ... ..

Långfristiga skulder

Koncernbolag ... ..

Revers- och inteckningslån (not 16) ... ..

Avsatt till pensioner (not 17) ... ..

Obeskattade reserver (not

7) ... .

Minoritetskapital ... . Eget kapital (not 18)

Bundet eget kapital

Aktiekapital ... . Bundna reserver ... ..

Fritt eget kapital

Kvarstående vinst ... ..

Arets nettovinst ... .

Summa eget kapital ... . Summa skulder och eget kapital !': ... ..

Ställda panter (not 19) ... ..

Ansvarsförbindelser (not20) ... ..

Beslutade investeringar i anläggningar ... ..

31 december 1990

187.116 479.210 53.847 22.639 806.023 2.283.718

699.167 48.835 64.614

278.223 1.828.929 289.110 46.318 4.027 398.221

97 60.951 256.892

··-··-·---

140.000 31.912 171.912

124.879 8.083 132.962

3.832.553 60.232

812.616 4.705.401

2.844.828

317.940 1.237.735 24

304.874 4.705.401

420.758 344.716 545.883

31 december 1989

90.457 1.057.146 80.515 549.082 2.060.588

672.754 35.326 9.116 - - - - -

320.854 1.503.671 260.750 132.484 131.718 4.332 520.509 - - - -

62.619 219.192

140.000 25.870 165.870

24.292 133.473 157.765

3.837.788 64.827

717.196 4.619.811 - - - -

2.874.318

281.811 1. i39.595 452

323.635 4.619.811

467.438 332.'140 404.933

24

Finansieringsanalys Volvo Flygmotorkoncernen

t kr

Arets verksamhet

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . Avskrivningar som belastat detta resultat ... . Koncernbidrag ... . Aktieägartillskott ... . Skatter ... . Uttag från spärrkonton hos Sveriges Riksbank ... ..

Medel tillförda från årets verksamhet ... ..

Medel bundna i verksamheten

Minskning(+), ökning(-) av omsättningstillgångar:

Kortfristiga fordringar ... . Varulager ... . Ökning(+), minskning(-) av kortfristiga

rörelseskulder:

Skulder till leverantörer ... . Förskott från kunder ... ..

ÖVriga kortfristiga skulder samt avsättningar ... . Nettofinansiering från årets verksamhet ... ..

Investeringar (ökning -)

Förändring genom företagsförvärv ... . Aktier och andelar, netto ... . Immateriella tillgångar ... . Fastigheter, maskiner och inventarier, netto ... . Långfristiga fordringar, netto ... ..

Aterstår efter nettoinvesteringar ... ..

l;xtern finansiering, utdelning m m

Okning(+), minskning(-) av kortfristiga banklån och övriga lån ... ..

Ökning(+), minskning(-) av långfristiga

skulder ... . Förändring av minoritetskapital ... ..

ÖVerföring av obeskattade reserver och spärr- kontomedel tillifrån koncernbolag ... . Förändringar i koncernens sammansättning, omräkningsdifferenser m m ... . Utdelning till aktieägaren ... ..

Förändring av likvida medel

Bankräkningar, kassa, lån och placeringar ... .

-252.912 -223.130

- 42.631 + 325.258 -226.412

- 13.509 - 9.385 -153.103

1990

+ 100.108 + 189.251 -104.000 + 57.000 - 3.177 + 4.595 + 243.777

-419.827 -176.050

- 55.498 - 231.495

- 85.705

+ 36.129 428 + 3.856

+ 166

-407.545

- 27.750 - 73.732

-481.277

-123.675 -195.188

+ 103.645 + 254.532 + 244.167

- 6.505 - 3.770 -277.963 -216.410 - 6.942

+ 101.642 -225.393 - 1.813 + 3.375 920 - 31.400

1989

+ 316.095 +253.683 - 54.000 - 74.225 + 1.522 + 443.075

+ 283.481 + 726.556

- 511.590 + 214.966

-154.509

+ 60.457

l

l

!l

Volvo Flygmotorkoncernen 1986- 1990

Belopp i Mkr 1986 1987 1988 1989 1990

Resultaträkning

Faktureringsvärde ... 1.865 2.185 2.495 2.635 2.590 Rörelseresultat • • l • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 0 0 0 0 0 ' • • • ~··· • • • • ····~ • • • • • 174 166 225 241 8 Finansiella intäkter och kostnader ... 96 98 90 75 92

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

...

270 264 315 316 100 Bokslutsdispositioner ...

-

117 - 233 - 224

-

¹⁰⁸

-

⁸⁹

Skatter ...

- ⁷⁷ -

²⁷

-

^{82 - 74 3}

Arets nettovinst ... 76 4 9 134 8

Balansräkning

. '"'

_~i kvida medel ... 1.038 1.108 1.087 1.148 666

q

Ovriga omsättningstillgångar ... 1.601 1.671 2.438 2.755 3.226 Anläggningstillgångar ... 427 490 600 717 813 Summa tillgångar ... 3.066 3.269 4.125 4.620 4.705 KortfristiQa skulder ... 1.510 1.649 2.170 2.874 2.845 Långfristiga skulder ... 537 463 509 282 318 Obeskattade reserver ... 793 917 1.223 1.140 1.237 Eget kapital ... 226 240 223 324 305 Summa skulder och eget kapital ... 3.066 3.269 4.125 4.620 4.705

Nyckeltal

Andel eget riskbärande kapital*, % ... 33,3 35,5 35,1 31,7 33,6 Avkastning på sysselsatt kapital*,% ... 18,7 16,6 17,9 17,3 6,6 Avkastning på eget riskbärande kapital*, % ... 20,4 21,7 17,9 16,6 6,5 Avkastning på eget kapital*, % ... 23,7 19,9 20,5 18,3 5,5 Räntetäckningsgrad* ... 18,1 19,8 25,5 13,9 3,7 Balanslikviditet* ... 1,7 1,7 1,6 1,4 1,4 ÖVriga uppgifter

Investeringar i anläggninHar ... 148 164 207 222 157

Investeringar i immateriel a tillgångar ... 39 40 337 9

Antal anställda den 31 december ... 3.587 3.729 3.760 3.804 3.996 Löner och lönebikostnader ... 629 699 764 869 959 Utdelning till aktieägaren ··· 21,0 26,5 31,4 27,8 9,0

' Definitioner se sid 34.

26

Resultaträkning Volvo Flygmotor AB

tkr

Fakturering (not 2) 0000 ... 000 .. o .. 00 ... 0000 .... 0000 .... 0000 o ..

Förskottsfakturering (not 2) .. oOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOoOOOOOOoOO Rörelsens kostnader (not 3) ooo ... ooooooo•••ooooooooooooooooooooo Avskrivningar (not 4) o ... o ... o ... ooooooooooooooooo Rörelseresultat .. 000.0000 oo ... 000.000.00.00000 0000 00 .. 0000 oooo 0000 000

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier 0000 0000 0000 0000 000 .. OOOOoooooo ... oo ... oo Ränteintäkter (not 5) .. ooooooooooooooooooooooooooo ... o .. ..

Räntekostnader (not 5) .. o .. oo ... oo .... o .. ooooooOOOooooooOOO Valutakursdifferenser på lån (not 6) .. oo .. ooooooooooooooo Resultat före bokslutsdispositioner och skatter o o o Bokslutsdispositioner (not 7) o . . o:oooooooooooooooooooooooooo . . oo

Resultat före skatter ... o ... 0000 00 .. 00 .... o Skatter (not 8) .. o ... 000 ... 0000 .... 000 .. o .. 0000 .... 0000 .. ..

Årets nettovinst 00 00 0000. 00 o 0000. 00 o 0000.00 o ... o. 000 ... o. 000 ... o.

258 128.723 - 31.344

1990 2.152.751 96.983 -1.896.638 - 169.870 10.740

97.637

86o897 85o760 1.137 453 684

157 108o766 - 21°000 100

1989

202410749

- 2170361

-1.5970723

- 2360985

1890680

870823 277.503

- 84.239

193.264

- 68.871

1240393

j

l

l

·f(:

Balansräkning Volvo Flygmotor AB

tkr Tillgångar

Omsättningstillgångar

Bankräkningar och kassa (not 9) ... ..

Lån och placeringar (not 9) ... . Fordringar på moderbolag ... . Fordringar på dotterbolag ... ..

Fordringar på övriga koncernbolag ... ..

Andra fordring ar (not 1 O) ... ..

Varulager (not 11) ... ..

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank (not 12) ... . Anläggningstillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier (not 13) ... . Aktier och andelar (not 14) ... . Långfristiga fordringar ... . Summa tillgångar ... . Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder (not 15)

Skulder tillleverantörer ... ..

Förskott från kunder ... . Skulder till moderbolag ... ..

Skulder till dotterbolag ... ..

Skulder till övriga koncernbolag ... ..

Banklån ... . Övriga lån ... . Övriga kortfristiga skulder samt avsättningar ... . Långfristiga skulder

Skulder till dotterbolag ... . Revers- och inteckningslån (not 16) ... . Avsatt till pensioner (not 17) ... . Obeskattade reserver (not 7) ... ..

Eget kapital (not 18) Bundet eget kapital

Aktiekapital (1 .400.000 aktier å nom 100 kr) ... ..

Reservfond ... .

Fritt eget kapital

Kvarstående vinst ... . Årets nettovinst ... ..

Summa eget kapital ... . Summa skulder och eget kapital ... .

ställda panter (not 19) ... ..

Ansvarsförbindelser (not 20) ... ..

Beslutade investeringar i anläggningar ... ..

31 december 1990

203.018 479.210 53.959 11.807 711.677 2.154.079

613.363 86.506 62.919

244.760 1.831.880 6.803 305.207 3.724 349.975

153 39.614 231.048 ---·--

140.000 28.000 168.000

92.030

684

92.714

3.613.750 47.546

762.788 4.424.084

2.742.349

270.815 1.150.206

260.714 4.424.084

400.000 343.912 429.810

31 december 1989

84.618 1.057.146 11.972 69.350 455.180 1.955.868

595.989 73.544 8.229

280.540 1.506.487 246.748 3.021 144.485 104.356 3.798 477.752

·-- --- - -- ----

153 52.603 198.494

140.000 22.500 162.500

887 124.393 125.280

3.634.134 52.141

677.762 4.364.037

2.767.187

251.250 1.057.820

287.780 4.364.037

455.000 330.638 335.147