Volvo Arsredovisning 1990

(1)

Volvo Arsredovisning 1990 o

(2)

rillläsaren

)e många läsarna av årsredovisningen har skiftande 1akgrund och intresse för Volvo. Därför varierar leras motiv för att ta del av den ekonomiska infor- nationen och sätten att läsa.

På de tre första sidorna sammanfattas Volvoåret )e inleder årsredovisningens ena huvuddelen

>eskrivning av verksamheten i text och bild och med tiffror i marginalen.

Årsredovisningens andra huvuddel, den ekono- niska redovisningen, börjar på sidan 34. I slutet av trSredovisningen finns ett särskilt avsnitt om Perso- tal, uppgifter om Volvoaktien, Styrelse och ledning.

Alliansen Volvo/Renault. Volvos samarbetsavtal ned Renault redovisas på sidorna 11-13 tillsammans ned en kort beskrivning av Renaultkoncernen.

Redovisning av intressebolag. Volvo redovisar från

>eh med 1989 innehav i intressebolag enligt kapital- mdelsmetoden. Volvos andel av intressebolagens :edovisade resultat ingår därvid i koncemresultaträk-

ingen, men däremot inte erhållen utdelning från ntressebolag. I balansräkningen ökar det redovisade lärdet av aktier och andelar med Volvos andel av ntressebolagens resultat efter skatt (minskat med lVSkrivning på övervärden och erhållna utdelningar).

Volvos andel av Prorordias resultat ingår i Volvo- mncemens redovisning från och med det andra halv- liet 1990. För de första sex månaderna 1990 ingår Provendarföretagens försäljning och resultat samt Volvos andel av Pharmacias resultat.

Volvos andel av Renaults resultat kommer att inkluderas i Volvokoncernens resultaträkning from 1991.

Ändrad redovisning av obeskattade reserver och bokslutsdispositioner. Obeskattade reserver redovisas inte längre som en separat post i koncernens balans- räkning utan har uppdelats på en kapitaldel (ca 70 procent) respektive en latent skatteskuld (ca 30 procent).

Posten Bokslutsdispositioner utgår ur koncernens resultaträkning. Jämförelsevärden för tidigare år har räknats om enligt den nya principen.

Resultat i kronor per aktie beräknas fr o m årsbok- slutet för 1990 på basis av Årets nettoresultat (efter skatt).

U.S. GAAP. I not 29 till koncernens bokslut på sidorna51-52 ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovisningsprinciper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA.

Definitioner av nyckeltal ges på sidan 35. Siffror inom parentes avser 1989. Beteckningen SEK används för sYenska kronor. 'Miljoner kronor skrivs vanligen \-lkr och miljon förkortas M. Belopp avser Mkr om inget annat anges.

Bilder och bildtexter i Volvos A,-.redovisnlng 1990 villillustrera en- gagewnangetirnarK- nadaförlngen av Volvo- produkter världen över.

Detta är Volvo

Volvo- Nordens största industrikoncern- började sin verksamhet för drygt 60 år sedan som personbils- tillverkare.

Idag har Volvo en bred verksamhet inom transportmedelsindustrin med Personvagnar samt Lastvagnar och Bussar som största rörelsegrenar. Härtill komlf"'""

Marin- och industrimotorer samt Flygmotorer.

Volvokoncernen har en världsomspännande organisation för marknadsföring och service. Cirka 80 procent av försäljningen sker på marknader utanför Sverige, främst Västeuropa och Nordamerika.

Förutom produktionsresurser i Sverige har Volvo väl etablerad tillverkning av personbilar, lastbilar och bussar framförallt inom EG, en komplett lastvagns- rörelse i USA samt lastbils- och bussproduktion i Brasilien.

Volvo har ett starkt varumärke. Det står för kvalitet, säkerhet och lång livslängd, för omtanke om kunder och hänsyn till miljön.

Alliansen med franska Renault stimulerar och stärker Volvos rörelsegrenar Personvagnar, Lastvagnar och

Bussar. Samverkan ifråga om inköp, program för forskning och utveckling liksom samordning av investeringsplaner leder till storskalefördelar och för- stärkt konkurrenskraft.

Volvos betydande industriella verksamhet kompit ras av stora aktieinnehav i intressebolag i och u tant,><

Sverige.

Kallelse till bolagsstämma

Vill\ O!! urdinarie bolagsstämma hålls i Göteborg.

OllM.lJ~n den 2-+ aprill991, kll6.30. · 1 ull'>ttindt!o( kallelse återfinns på årsredovisningens

"t'lt;t nmsl.•p-~ida.

(3)

Volvo Årsredovisning 1990

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1988 1989 1990

Försäljningsvärde 96.639 90.972 83.185

Rörelseresultat 7.028 4.817 567

o

Omstruktureringskostnader ^- -2.450

Resultat före skatter ¹ 8.243 6.911 -287

Nettoresultat 4.940 4.787 -1.020

Avkastning på sysselsatt kapital, procent 17,2 13,8 4,4

Avkastning på eget kapital, procent 15,8 13,3 neg

Likvida medel den 31 december 15.632 18.470 17.585

Investeringar i anläggningar 3.948 6.281 4.598

Produktutvecklingskostnader 5.139 6.176 7.061

Antal anställda den 31 december 78.614 78.690 68.797

Andel eget kapital, procent 38,2 38,4 34,6

Resultat, kronor per aktie 63:70 61:70 -13:10²

Utdelning, kronor per aktie 14:00 15:50 15:50³

Beräknade värden enligtamerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP)

Nettoresultat 4.953 5.400 -23

Nettoresultat, kronor per aktie 63:80 69:60 -0:30

Avkastning på eget kapital, procent 19,5 17,8 neg

1 Häri ingår extraordinära intäkter, netto 176 för 1988, respektive 313 för 1989.

2 Exklusive omstruktureringskostnader var resultatet per aktie kronor 8:80.

3 Enligt styrelsens förslag.

(4)

Innehåll

styrelsens ordförande

4 Koncernöversikt

5 Alliansen Volvo/Renault

11 Personvagnar

14 Lastvagnar

18

2

Omstöpningen av Volvo inleddes vid 80-talets början.

Vi har följt en tvåstegsstrategi, som varit lyckosam.

Under 70-talet stärkte vi kärnan i vår verksamhet.

Därefter arbetade vi på att bredda basen för vår intjäningsförmåga. Det ledde under 80-talet till ökad finansiell styrka.

Alliansen med Renault är den mest betydelsefulla i sitt slag i Europa och är också unik till sin utform- ning. Tillsammans representerar våra affärssystem den största fordonsgruppen i Europa.

Oro och instabilitet präglade utvecklingen i världen under 1990. Dyster utveckling av den svenska ekonomin.

Allians med Renault och engagemang i Pr9cordi Lägre Volvoleveranser på svaga nyckelrnarknader.

Åtgärdsprogram för stärkt lönsamhet. Omfattande investerings- och produktutvecklingsprogram.

Fårre anställda. Otillfredsställande resultat.

Verksamhetsåret 1990 präglades i stor utsträckning av arbetet med att etablera alliansen mellan Volvo och den franska bilkoncernen Renault enligt de planer som offentliggjordes i slutet av februari 1990.

Slutligt avtal i september. Slutlikvid och utbyte av aktier i januari 1991. Samarbetet etablerat på många nivåer. Betydande möjligheter till samordningsvinster och kostnads besparingar. Fakta om Renaultkoncer•

nen och verksamheten under 1990.

Vikande efterfrågan på huvudmarknadema.

Omfattande investeringar och produktutveckling.

Lägre marknadsandelar i Västeuropa. Hård priskonkurrens i Nordamerika. Fortsatt framgång i J a och Sydostasien. Introduktion av Volvo 940/960.

Produktionsneddragningar. Rationaliseringar.

Decentraliserad organisation för marknadsföring.

Förlust under 1990.

Fortsatt god orderingång. Minskad efterfrågan på nyckelmarknader. Nedgång i Europa. Förbättrad marknadsposition i Nordamerika. Betydande upp- gång i Brasilien. Stor efterfrågan i Asien. NL10/NL12 presenterade på den europeiska marknaden. Stora insatser för produktutveckling och betydaode investeringar i främst Sverige och USA. Lägre resultat.

(5)

Bussar

22 Marin- och industrimotorer

24 Flygmotorer m m

26 Finansverksamhet

28 Intressebolag

30

Högre försäljningsvärde men lägre volym. Fortsatt hög marknadsandel i Västeuropa. Minskad order- ingång. Ökade leveranser på utomeuropeiska marknader. Minskad tillverkning. Företagsförvärv i Österrike. Betydligt lägre resultat.

Positiv försäljningsutveckling i Vasteuropa och J apan.

Fortsatt svag USA-marknad. Förstärkt produkt- program. Investeringar och ny teknik för bättre miljö.

Viss avmattning i efterfrågan mot slutet av året.

Lägre resultat.

Markant ökade leveranser av civila flygmotorproduk- ter och motoröversyner. Förväntad låg nivå för sektor Militärt flyg. Avsevärt lägre resultat.

Ökade innehav av börsnoterade aktier. Ökad upp- låning. Tillfredsställande resultat av likviditetsförvalt- nin~en inom Volvo Group Finance-bolagen.

Förutom Proeardia AB ingår bland intressebolagen företag vars verksamhet har anknytning till Volvos industrirörelse samt bl a några investmentbolag.

Proeardia AB. AB Catena. Saga Petroleum a. s.

AB Custos. Investment AB Cardo. Protorp Förvalt- nings AB. Volvo Car BV. VME Group. AB Volvo- finans. Park Ridge Corporation. I.J. Holdings Corporati9n.

(6)

O mstöpningen av Volvo inleddes vid 80-talets början. Vi har följt en tvåstegs- strategi, som varit lyckosam.

Under 70-talet stärkte vi kärnan i vår verksamhet.

Därefter arbetade vi på att bredda basen för vår intjäningsförmåga. Det ledde under 80-talet till ökad finansiell styrka.

Volvos intressesfär har en årlig försäljning av drygt 350 miljarder kronor. Av detta svarar själva Volvo- koncernen för drygt 20 procent, sedan rörelsegrenen Livsmedel, med ca nio miljarder kronor i försäljning, sålts under år 1990.

Volvos innehav av aktier i börsnoterade bolag hade i början av mars ett sammanlagt marknadsvärde av 26,4 miljarder. Övervärdet uppgick vid samma tidpunkt till ca 10,2 miljarder kronor.

Samtidigt som vi är finansiellt mycket starka och Volvosfären aldrig varit större, möter vi allvarliga problem i form av snabbt minskande vinster och för- svagad konkurrenskraft. Vi fortsätter emellertid våra stora produktutvecklingsinsatser och vi kommer att löpande presentera nya produkter på marknaden under de närmaste fem åren.

Vi genomför nu också omfattande program för att minska våra kostnader. Avsättningar på närmare 2,5 miljarder kronor i höstas syftar till att kraftigt sänka vår kostnadsnivå och därmed bidra till ökad framtida lönsamhet.

Under förra året ändrade Volvo dramatiskt karak- tär genom två viktiga händelser.

Det nya Proeardia bildades - en livsmedels-och läkemedelsgrupp med Volvo som den industriella huvudägaren. Det nya företaget bedöms framöver lämna betydande bidrag till Volvos resultat.

Alliansen med Renault är den mest betydelsefulla i sitt slag i Europa och är också unik till sin utform- ning. Tillsammans representerar våra affärssystem den största fordonsgruppen i Europa. Med vår gemensamma affärsvolym och med två hemmamark- nader ser vi framför oss en mycket stor potential för ökad effektivitet och konkurrensförmåga 'för våra båda koncerner.

Efter att ha stått i ledningen för Volvo i nästan 20 år, hade jag i mitten av oktober glädjen att hälsa den nye koncernchefen Christer Zetterberg välkommen i hans nya befattning. J ag kommer nu att ägna mer av min tid åt Volvos strategiska utveckling och åt att utforma alliansen med Renault.

Efter de senaste årens dramatiska förändringar. av Volvokoncernen förstår jag om aktieägare och an- ställda har haft svårt att känna igen och identifiera sig med sitt "gamla" företag. Det är naturligt, men Volvos värderingar styr oss fortfarande: integritet hos våra medarbetare; säkerhet, kvalitet, pålitlighet och lång livslängd hos produkterna. Vi vill visa omsorg om människorna och hänsyn till miljön.

Vårt namn står i hög grad för dessa värderingar - det framgår av en nyligen publicerad undersölating

av Time lnc, i vilken Volvo placerade sig som ett av de tre mest kända och uppskattade företagen i Europa.

I Volvo är vi nu inriktade på att fortsatt höja våra medarbetares skicklighet och kompetens och att sam- arbeta med Renault. Därigenom kan vi bygga en ännu starkare bro för Volvo mot de internationella marknaderna.

Vi skall hålla fast vid våra huvudverksamheter - Proeardia är nu en del av dem. De flesta av våra strategiska innehav i intressebolag- som Cardo, Custos och Catena- är likaså långsiktiga.

År 1991 har börjat med betydande omvälvningar i världen-i skarp kontrast till vad vi väntade oss för tolv månader sedan. Dagens hårda klimat gör Volvos anställda vaksamma och mer öppna för sitt viktiga ansvar att utveckla företaget.

Jag ser fram emot att, tillsammans med vår nya ledning, arbeta för ett ännu starkare Volvo.

Göteborg den 5 mars 1991

Pehr G Gyllenhammar Styrelsens ordförande

(7)

Förvattningsberättelse

Koncernöversikt

ro och instabilitet präglade den politiska och ekonomiska utvecklingen i världen under 1990. De genomgripande föränd- ringarna i Östeuropa samt krisen i Persiska viken skapar ovisshet och osäkerhet inför framtiden.

Volvos koncernchef Christer Zetterberg.

Den pågående konjunkturavmattningen har förut- spåtts under en längre tid. Redan innan Irak invade- rade Kuwait i augusti 1990, fanns tydliga tecken på en dämpad tillväxt i världsekonomin. Speciellt märk- bara var dessa tecken i USA, Storbritannien och i de nordiska länderna. I USA minskade den ekonomiska aktiviteten redan i början av 1989. Inflationen var drygt fem procent under 1990 och mot slutet av året började arbetslösheten stiga. I Storbritannien hade den starka inhemska konsumtionen sedan länge för- orsakat obalanser i ekonomin med stora underskott i handelsbalansen som följd.

I Japan, flertalet länder i Syrlostasien och i Väst- tyskland var däremot utvecklingen fortsatt gynnsam, nied god tillväxt och med såväl arbetslöshet som in- flation under kontroll. Drivkraften i den tyska ekonomin var den privata konsumtionen, som ytterligare ökade under 1990 tack vare den stora östtyska efter- frågan på västtyska varor. De höga världsmarknads- priserna på råolja hade emellertid klart dämpande och inflationsdrivande effekter på världsekonomin som helhet.

Valutamarknaden under 1990 kännetecknades av betydande osäkerhet och en försvagning av den amerikanska dollarn. Under 1990 vidhöll regeringar och centralbanker i de stora industriländerna vikten av ett fortsatt valutasamarbete samt en gemensam stram anti-inflationspolitik för att undanröja bristen på balans i världshandeln.

Dyster utveckling av den svenska ekonomin. Avmatt-' ningen i den svenska ekonomin fortsatte under 1990.

Kostnadsutvecklingen accelererade under året, medan produktivitetsökningen var svag. Återigen över- steg inflationen betydligt genomsnittet för OECD- området. Osäkerheten kring ekonomin drev upp de svenska räntorna till en nivå som var flera procent- enheter högre än i flertalet konkurrentländer.

Kostnadsnackdelarna för den svenska industrin medförde sjunkande vinstmarginaler och försämrad orderingång inom ett flertal branscher. Industripro- duktionen minskade. Trots detta kunde överskottet i den svenska handelsbalansen förstärkas genom en dämpad importutveckling.

Lägre Volvoleveranser på svaga nyckelmarknader.

Verksamhetsåret 1990 präglades av skärpt konkurrens inom transportmedelsindustrin. Konjunkturned- gången på Volvos viktigaste marknader, USA, Stor- britannien och Sverige medförde lägre leveranser av främst Volvo personbilar men även av Volvo lastbilar och bussar.

Varidsmarknaden för personbilar sjönk under 1990 och konkurrensen hårdnade i takt med en stigande överproduktion. I Västeuropa och Nordamerika minskade efterfrågan med två respektive fem procent. I Japan och Syrlostasien var försäljningsutveck- lingen fortsatt god. Antalet levererade Volvo personbilar minskade under 1990 med elva procent till sammanlagt 359.600 bilar. Marknadsandelama sjönk något i Västeuropa och Nordamerika men ökade i Japan och Sydostasien. ·

För tunga lastbilar beräknas totalmarknaden, exklusive de tidigare Comeconländerna och Kina, ha minskat med cirka åtta procent under 1990. Utveck- lingen varierade kraftigt mellan olika länderområden.

Volvo Lastvagnars andel av världsmarknaden för tunga lastbilar var elva procent och leveranserna uppgick till 55.700 medeltunga och tunga lastbilar (59.200). Nedgången hänförde sig till Nordamerika och vissa länder i Europa, medan leveranserna till övriga marknadsområden ökade påtagligt.

Volvo Bussar hade fortsatt hög marknadsandel i Västeuropa. Orderingången var vikande på hemma- marknaderna i Norden och i Storbritannien, vilket i viss mån kompenserades av en gynnsam utveckling i Sydamerika. Antalet levererade Volvo och Leyland bussar sjönk till4.830 (5.550).

Volvo Pentas försäljningsutveckling var positiv i Västeuropa och J apan, medan den amerikanska marknaden var fortsattmycket svag. Volvo Flyg- motor redovisade kraftigt ökade leveranser inom de civila flygmotorprogrammen under 1990, främst gällande motorer till större passagerarplan.

Allians med Renault och engagemang i Procordia.

Samarbetsavtalet med Renault samt investeringen i det nya Proeardia var två viktiga händelser under 1990- med stor betydelse för Volvos framtida utveckling.

Alliansen med Renault, som fick sin bekräftelse genom det ömsesidiga utbytet av aktier i januari 1991, syftar till att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom Personvagnar, Lastvagnar och Bussar.

Alliansen Volvo/Renault beskrivs på sidorna 11-13.

.. Affären med Procordia, som fullföljdes i juni 1990, innebar att Volvo avyttrade rörelsegrenen Livsmedel och aktieinnehavet i Pharmacia för att istället bli industriell huvudägare i det nya Procordia. Genom samgåendet med Pharmacia och Provendar är Proeardia ledande företag i Norden inom läkemedel/

bioteknik och livsmedel. Proeardias verksamhet sammanfattas i avsnittet Intressebolag på sidan 30.

(8)

<oncernöversikt

<oncernens försäljning

00000 Mkr

75000

50000

Person- vagnar

Lastvagnar och Bussar 25000

~örelsegren Handel

övrigt

1986 1987 1988 1989 1990 ::Jersonvagnar 35.978 38.523 39.462 42.944 39.433 ...astvagnar 15.923 17.938 22.762 24.862 24.098 3ussar

v1arin-och ndustrimotorer

=lyg motorer m m Jvsmedel

;andel

\nnan 1erksamhet

1.758 2.006 3.384 2.088 2.361 2.567 1.675 1.990 2.287 8.632 9.527 1 0.458 13.562 15.613 11.161 4.474 4.562 4.558

3.682 3.927 2.713 2.910 2.403 2.378 9.298 4.522*

5.070 5.917

<oncernen totalt 84.090 92.520 96.639 90.972 83.185

• Provendorgrt~ppen avyttrades l slutet av andra kvartalet 1990.

Försäljningen avser således endast första halvåret 1990.

Förändring av försäljningen mellan 1989 och 1990

~rsonvagnar _ _ - 8% Flygmotorer m m_ - 1 % ....astvagnar - 3% Annan verksamhet _ 1 7 % 3ussar_ _ _ _ 7%

Marin-och industri- Totalt, exklusive

11otorer _ ____ 7% Livsmedel - 4%

Koncemens försäljning per marknadsområde

Marknadsområde 1986 1987 1988 1989 1990 Sverige 13.846 16.136 18.453 18.724 14.303 Norden

utanför Sverige 7.448 7.092 6.717 6.889 6.368 Europa

utanför Norden 22.170 26.713 30.215 28.908 30.199 Nordamerika 22.988 22.267 23.329 26.451 21.463 ÖVriga

marknader 5.669 6.312 8.353 10.000 10.852 Summa,

exkl oljahandel 72.121 78.520 87.067 90.972 83.185 Oljahandel 11.969 14.000 9.572

Koncernentotalt 84.090 92.520 96.639 90.972 83.185

Aterföreningen av de tyska staterna öppnar vägenfören ökad mark-

nadsföring österut i Europa.

-Volvo F12 på Alexan- derplatz l Berlin.

Under 1990 präglades transportmedelsindustrin av en hårdnande konkurrens och en vikande efterfrågan i Nordamerika och vissa länder l Europa.

För Volvos del uppgick investeringarna i Renault.

och Prorordia till19 respektive 11 miljarder kronor.

Kontant utbetalades drygt tio miljarder kronor, varav 6,45 miljarder kronor avseende Renault.

I och med dessa två affärer koncentreras Volvos industriella verksamhet till transportmedelsområdet.

Samtidigt kommer Volvos andel av resultaten i Renault, Proeardia och övriga intressebolag att ha stor betydelse för Volvokoncernens resultat- utveckling.

Volvos andel av Renaults resultat kommer att inklqderas i Volvokoncernens resultaträkning fr o m 1991.

Lägre försäljning och otillfredsställande resultat.

Exklusive Provendargruppen minskade Volvos försälj- ning till 78,7 miljarder kronor, en nedgång med fyra procent sedan 1989. De största rörelsegrenarna, Per- sonvagnar och Lastvagnar redovisade lägre försälj- ningsvärden. Bussar samt Marin-och industrimotorer ökade sin försäljning, medan rörelsegrenen Flygmotors försäljnip-g var i det närmaste oförändrad från 1989.

En betydligt försämrad lönsamhet inom främst personvagnsrörelsen medförde att koncernens rörel- seresultat minskade från 4.817 Mkr till567 Mkr.

Resultatnedgången beror i första hand på lägre försäljningsvolym och den allmänt skärpta priskon- kurrensen inom hela transportmedelsindustrin som i kombination med en otillräcklig produktivitet med- förde pressade marginaler och minskat kapacitetsut~

nyttjande. Därutöver bidrog fortsatt ökade produktutvecklingskostnader.

-

(9)

•

Under senhösten 1990 fastställdes ett åtgärdspro- gram inom Volvo med avsikt att sänka kostnadsnivån och skapa förutsättningar för ökad lönsamhet fram- över. Mot den bakgrunden avsattes 2.450 Mkr för omstruktureringskostnader i bokslutet för 1990. Efter denna avsättning redovisade Volvokoncernen en för- lust efter finansiella intäkter och kostnader på 327

_Mkr (vinst 6.654).

l Resultatet i kronor per aktie sjönk till -13:10 -\61 :70). Exklusive omstruktureringskostnader var

motsvarande resultat i kronor per aktie 8:80.

Koncernens räntabilitet, beräknad som avkastning

~å sysselsatt kapital, var 4,4 procent (13,8).

·,En detaljerad kommentar till årets resultat samt en Jskrivning av koncernens finansiering och ekonomiska ställning vid årsskiftet återfinns på sidorna 34-39, Ekonomisk översikt och analys.

Anpassning av produktionen. Inom Personvagnar justerades produktionen successivt ned under 1990 för att anpassas till den rådande marknadssituatio- nen. Även inom Bussar och Lastvagnar gjordes mindre nedjusteringar av produktionsprogrammen.

Antalet tillverkade personbilar, lastbilar och bussar var lägre än under 1989 (se vidstående tabell).

Produktivitetsutvecklingen var relativt god men begränsades, till följd av lägre produktionsvolymer och höga kostnader för anpassning av produktions- takten. Den höga personalomsättningen och sjuk- frånvaron i Sverige sjönk något under året.

nnve<kning 1989 1990

Personbilar, 940/960-

serierna - 49.400 Personbilar,

740/760-

serierna 196.100132.400 Personbilar,

240-serlen 84.700 73.000 Personbilar,

340/400-

serierna 133.200121.300 Lastbilar 60.200 54.900 Bussaroch

busschassier 5.560 4.660

En ny bilmodell introdu- ceras, bl a med stöd från reklam l olika media, på ett gemensamt tema.

- Här i internationell press och på stortavla, hösten 1990.

Åtg~program ro~ stärkt lönsamhet. De avsättning- ar for omstrukturenngskostnader som gjorts i bokslutet för 1990 avser en rad åtgärder som vidtas för att ~ressa ned kostnadsnivån och höja produktivite- ten mom hela Volvos rörelse. Under 1991 justeras produktionen ned vid flera fabriker, marknadsorga- nisationen effektiviseras och personalstyrkan ses över. Dessa åtgärder beräknas medföra att den totala kostnadsnivån minskas med cirka tre miljarder kro- nor före 1991 års utgång. Merparten av åtgärderna hänför sig till Volvo Personvagnars verksamhet i Sverige, där lönsamhetströskeln måste sänkas för att stärka konkurrenskraften.

Antalet arbetare och tjänstemän planeras minska med sammanlagt mer än 5.000 personer under 1990 och 1991, varav huvuddelen inom Personvagnar.

Inom denna ram varslades 1.550 personer vid Per- sonvagnars anläggningar i Sverige i början av 1991.

I övrigt skall personalöverskottet minska, så långt det är möjligt, genom naturlig avgång och avtalspensio- neringar, kombinerat med olika utbildningsprogram och anställningsstopp.

Omfattande investerings- och produktutvecklings-

~rogram: yolvos investeringar i anläggningar uppgick till4,6 milJarder kronor 1990. Av dessa hänförde sig närmare en miljard kronor till insatser som motiveras av miljöhänsyn. Produktutvecklingskostnaderna ökade till 7,1 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt åtta procent av koncernens omsättning.

Under den senaste femårsperioden har Volvo investerat mer än ~2 miljarder kronor i nya anläggningar, varav ca 13 miljarder hänför sig till Personvagnar.

Inom områdena måleri/måleriprocesser har Person- vagnar investerat mer än tre miljarder kronor sedan 1986. Främst bör nämnas den nya målerifabriken samt den nya fosfaterings-och elektrodoppanlägg-

~gen vid Tarslandaverken i Göteborg. För att ytter- liga:re förbättra den yttre miljön har här införts vatten-

(10)

Koncernöversikt

Investeringar i anläggningar De beslutade Investeringarna baserade färger för målning av karosser. Dessutom fördelar sig ^pårörelsegrenarna ^på har en anläggning för underredsbehandling med lös- följande sätt i ^Mkr:

Dingsfritt material uppförts. Monteringsfabriken Personvagnar 3.400

Lastvagnar i Uddevalla färdigställdes 1989 och har kostat över en och Bussar 2.400 miljard kronor. Därutöver pågår sedan 1986 en Marin- och successiv modernisering av slutmonteringsfabriken industrimotorer 300 i Torslanda. I personvagnsfabriken i Gent har en Flygmotorer m m 400 väsentlig kapacitetsutbyggnad skett.

övriga rörelsegrenar Inom komponenttillverkningen har investeringar och gemensamma för sammanlagt ca fem miljarder kronor genomfört> l,

investeringar 500

i Olofström (presshall) och i Skövde (motorfabrik)

~··

^v

Övrigarörelsegrenar Summa 7.000 samt för växellådstillverkning i Köping. Relativt bety-

Rörelsegren ¹⁹⁸⁶ ¹⁹⁸⁷ 1988 1989 1990 dande investeringar har också genomförts vid kom- Personvagnar 2.047 2.455 2.146 3.633 3.048 Beslutade, men vid ut- ponentfabrikerna i Bengtsfors, Tanumshede och Lastvagnar 484 628 734 781 990 gången av 1990 ännu ej Flo by.

genomförda, investe- Inom Volvo Lastvagnar koncentreras produktio- ) ) Bussar 67 37 92 206 116 ringar uppgick till 7,0 mil- nen i Göteborg till Toveområdet genom en pågåendc-CY

Marin- och jarder kronor. Häri ingår utbyggnad av balktillverkningen och chassimonte-

industrimotorer 104 73 81 106 87 investeringar som väntas ringen. Under 1990 färdigställdes en ny renings- Flygmotorer m m 133 146 228 483 145 bli slutförda under 1991, anläggning vid hyttmåleriet i Umeå samt huvudkon- Livsmedel 334 260 407 459 med 3,5 miljarder kronor. toroch tekniskt centrum vid Volvo GM HeavyTruck

Övriga rörelsegrenar i Greensboro, USA.

och gemensamma I september 1990 fick Volvo regeringens tillstånd

investeringar 256 265 260 613 212 att fram till och med 1993 använda tre miljarder kro-

Koncernen totalt 3.425 3.864 3.948 6.281 4.598 nor ur koncernens investeringsfonder för industriella ⁱ investeringar i Sverige.

Geografiskt område 1986 1987 1988 1989 1990 Färre anställda, 68.800 vid årets slut. Antalet anställ- Sverige 2.713 2.976 2.914 4.812 2.943 da minskade med ca 9.900. Avyttringen av Proven-

Norden darföretagen reducerade antalet Volvoanställda med

utanför Sverige 50 32 39 119 38 ca 8.300 personer. Därutöver minskade arbetsstyr-

Europa kan, inom framför allt Personvagnar och Lastvagnar,

utanför Norden 392 501 565 1.012 1.282 med ca 2.300 personer. Drygt 21.500 personer arbe-

Nordamerika 178 256 334 228 191 tade i koncernföretag utanför Sverige och 47.300 i

Övriga länder 92 99 96 110 144 Sverige vid 1990 års utgång. Löner och lönebikostnr

Summa 3.425 3.864 3.948 6.281 4.598 der uppgick till17,9 miljarder kronor. Övriga uppgifter om Volvokoncernens personal finns på sidorna 61-63.

Produktutvecklingskostnader År 1990 uppgick investe-

ringar och produkt- Förändringar i aktieinnehav. Avyttring av rörelse-

6 Mkr utvecklingskostnader grenen Livsmedel. Volvo industriell huvudägare

sammanlagtti1111,7 mil- i Procordia. Den överenskommelse som träffades i jarder kronor mot 8,0 december1989 mellan Volvo, svenska staten och miljarder kronor 1986. Proeardia om att sammanföra Proeardia, Provendar

och Pharmacia i en ny koncern fullföljdes i juni 1990.

I samband därmed överlämnade AB Volvo samtli- ga sina aktier i Provendar AB och Pharmacia AB till Proeardia AB i utbyte mot aktier motsvarande 43 procent av kapitalet och 39 procent av röstvärdet i Proeardia AB. I enlighet med avtalet med sta ten sålde

Rörelsegren 1989 Volvo 10 miljoner B-aktier i Proeardia i slutet av

Personvagnar 4.329 4.851 januari 1991. Omvandling av aktier har därefter skett

Lastvagnar och så att Volvo och svenska staten har samma röstande!,

Bussar 1.212 1.247 1.218 1.429 1.740 42,7 procent.

Övriga 398 449 443 418 470 I februari 1991 avyttrade AB Volvo större delen av

sitt innehav i Stockholms Optionsmarknad OM Koncernen totalt 4.563 4.621 5.139 6.176 7.061 Fondkommission AB. Volvos innehav i OM minskade

därmed från 10,5 till 0,3 procent av röster och kapital.

(11)

Nybildat buss bolag. I juli överförde Steyr-Daimler- Puch AG, Österrike sin bussrörelse till ett nybildat bolag Steyr Bus GesmbH, i vilket Volvo Bussar äger 75 procent av aktiekapital och röstvärde.

Miljöpolitik för Volvokoncemen. Verkställande direk- tören i varje Volvoföretag ansvarar för att miljöför- bättrande åtgärder genomförs enligt den miljöpolitik som fastställts inom Volvo. Vid flera företag finns - ·tJjöråd. Handlingsprogram har gjorts upp för de

~1rmaste tre till fem åren. Den första interna miljö- revisionen genomfördes vid Volvo Olofströmsverken under 1989. Under 1990 granskades på motsvarande sätt ytterligare sex företag inom koncernen.

~vos Mlljöpris. Ett 40-tal kandidater nominerades

...J

Volvos Miljöpris, som delades ut för första gången i november 1990. Prissumman, sammanlagt 1,5 Mkr, tilldelades de två amerikanska professorerna John V.

Krutilla och Allan V. Kneese. De fick priset för sina banbrytande insatser i miljöekonomi, vilka haft stor betydelse för miljölagstiftningen i skilda länder.

Stiftelser for forskning och utveckling. Volvos Forsk- Dingsstiftelse och Volvos Utbildningsstiftelse tillför- des från AB Volvo ytterligare 25 Mkr vardera under 1990. stiftelserna har därmed tillförts 55 Mkr respektive 50 Mkr. Hittills har anslag på drygt 15 Mkr ut- delats till sammanlagt 37 forskningsprojekt. Priorite- rade projektområden är arbetslivsfrågor och tekniska frågor angående emissioner från förbränningsproces- ser samt forskning gällande hållfasthet. Under 1990 arrangerades ett symposium för forskare och prak-

·~er, vilket behandlade resultat från de olika

~rskningsprojekten.

Ett nytt konvertibelt forlagslån till Volvos anställda.

Vid ordinarie bolagsstämma i april godkändes styrel- .s:.F:ns förslag att erbjuda Volvos anställda i Sverige och

t flertal andra länder att teckna konvertibla förlags- Devis. Lånet uppgår till 755 Mkr och löper från augusti 1990 till mars 1995. Möjlighet till konvertering till B-aktier föreligger mellan den 17 augusti 1992 och den 15 mars 1995. Räntan på konvertiblerna är 12,5 procent och konverteringskursen 450 kronor.

Köpoptioner. Under 1990 fick ledande befattnings- havare i Volvokoncernen ett erbjudande från SPP och AB Custos att förvärva köpoptioner i AB Volvo.

Villkoren, som var marknadsmässiga, innefattade en löptid på fem år, ett optionspris på kronor 17:50 och en lösenkurs på 650 kronor.

Ändringar i Volvos styrelse och ledning. I samband med den ordinarie bolagsstämman i april1990 till- trädde Christer Zetterberg som ny verkställande direktör och ledamot av AB Volvos styrelse. Han efterträdde direktör Gunnar L Johansson som varit verkställande direktör i AB Volvo och ledamot av styrelsen sedan 1987.

l USA har Volvo blivit synonymt med säkerhet.

Detta tack vare skicklig och konsekvent genom- förd marknadsföring genom åren. T ex valdes Volvo 240, redan 1976, av USAs trafiksäkerhets- verk, NHTSA, till mark- nadens säkraste bil i sin klass och blev därmed normbill NHTSA's fort- satta säkerhetsarbete.

Tre annonser från ameri- kansk press åren 1969, 1974,1985.

WECHANCED EVERYTHINC BUl OUR Pf-IILOSOPHY

Volvos säkerhetsfilosofi ligger fast- en annons ur internationell press 1990/91.

A~ 0-... - · - ..

..,..,....,,..! ....

l" lo• ~~

···---r. .. , ..

, •• .,..,•;•• .. 1 • •

t.~~,'' -: ~: .. ~ ·:.:-~' ;,-·: .... ~-;;····

~-;.:.t;,.:·;":; :·:.(• ~-.. :4--: ;; ~t: .. ~.: ^{.1' •} ^•

:f-;~·:.~: :··:[ ;·::t~~:~ · : ·:··

Till ny ordinarie ledamot av AB Volvos styrelse valdes Raymond H. L~vy. styrelseordförande i Regie Nationale des Usines Renault S.A.

Göran Johnsson, utsedd av LO-klubbarna inom Volvo och ledamot av Volvos styrelse sedan 1983, avgick ur styrelsen i november 1990 och ersattes av Willy Lennartsson. I januari 1991 avgick styrelse- suppleanten Åke Tormod för att ersättas av Verner Pedersen.

Verkställ~de direktören i AB Volvo, Christer Zetterberg; efterträdde Pehr G Gyllenhammar som koncernchef i Volvo den 15 oktober 1990.

I egenskap av styrelseordförande i AB Volvo kommer Pehr G Gyllenhammar att framför allt ägna sin tid åt alliansen med Renault och åt koncernens strategiska utveckling.

Till ny verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB från den l oktober 1990 utsågs direktör Lennart J eansson, tidigare i koncernledningen ansvarig för Volvokoncernens ekonomi- och finansverksamhet.

Lennart Jeansson kvarstår som vice verkställande direktör i AB Volvo och som medlem av koncern- ledpingen .

till ny medlem av Volvos koncernledning från 1 oktober 1990 utsågs Amaury-Daniel de Seze, tidigare verkställande direktör i Volvo France S.A. och från ·1 juli 1990 även verkställande direktpr i Volvo European Corporate Office S.A. i Paris.

Vice verkställande direktören Gösta Renelllämna- de aktiv tjänst den 31 december 1990, men kvarstår bl a som ordförande i VME Group NV och i Volvo- koncernens finansbolag.

Advokat Claes Beyer är sedan den 15 oktober 1990 inte längre adjungerad till Volvos koncernledning, men kvarstår som styrelsens sekreterare.

Forslag till utdelning. Styrelsen föreslår bolagsstäm- man en utdelning för 1990 med 15:50 kronor per aktie eller sammanlagt 1.203 Mkr (1.203).

(12)

Koncernöversikt

Volvokoncernens struktur 1991

Fordonsindustri Personvagnar Dotterbolag

L.astvagnar/Bussar Volvo Lastvllgnar ,l

Volvo Bussar j

(55%) (

, 1

Övrig industri Marin-och

mdustrimotorer Flygmotorer m m

'-'

t(-'-'~~_:_lvo:_c.:%)'---Pen-ta

^{_ ___,;}

rr=~~ röif

L~~!P

,'Annan verksamhet

1

Övriga

r

aletieinnehav

FinansiFörsäkring VolvoGroup

i

^Finance^(100%)

'Volvia ,(100%)

l

ff?=~~=--.

Intressebolag

'

Regle Nationale desUsines

f Renault S.A (20%)

Renault V6hicules f

lndustrislss.A. (45%)/

l

Proconlis AB

Il

VME Group NV i

~~ ~~ l

If AB Volvofinans

7

'''·"(;'-'50%.:_:_) _ _ _ _;

ABCstena

l

•:~(4=9%=)===:===:

fJ Saga Petroleum

l

(_a.s. (20%)

m;esrBV

l

I

^f₍₂₄^AB_%)^Custos

l

_.

/lnvestment AB

j

1 caroo (47%! .

f Pratatp FaiVSit-

l

r 1' nin9s AB (36%) Parlr Ridge

j

'l Corporation (26%)

J Synergas A I S - ,

1{30%) __j

J ^j

^j ^fPleiad Real /,

.JI [. ^{Estate AB}⁽^25%) If

.. __________________________ _ ________________________

^_. ~---~~

I januari 1991 bekräftades alliansen Volvo/Renault genom ett ömsesidigt aktieutbyte mellan Volvo och Renault (se utförlig beskrivning på nästa sida).

Affärerna med Renault och Procordia medför att Volvokoncernens struktur förändras väsentligt från och med 1991.

Den nya koncernstrukturen. Volvos fordonsindustri präglas från och med 1991 av den ömsesidiga ägar~

struktur som är basen för samarbetet med Renault.

Sålunda äger Volvo- vilket framgår av bilden ovan- 20 procent i Regie Nationale des Usines Renault S.A.

och 45 procent av Renault Vehicules Industriels S.A.

På motsvarande sätt äger Renault minoritetsinnehav i Volvo Personvagnar AB (25 procent) och i Volvo Lastvagnar AB (45 procent).

Volvos industrirörelser Marin- och industrimotorer samt Flygmotorer mm kvarstår som helägda rörelser liksom Volvos finans- och försäkringsverksamhet.

Därtill kommer Volvos betydande aktieinnehav i företag inom livsmedels- och läkemedelsindustrin (Procordia), entreprenadmaskinsektorn (VME) samt i andra intressebolag där Volvos ägarandel varierar mellan 20 och 50 procent. Se vidare Intressebolag sidan30.

Omstrukturering av Volvokoncernen. Under 1990 och 1991 genomförs en omfattande omstrukturering av Volvokoncernen i syfte att under Volvo Personvagnar AB och. Volvo Lastvagnar AB samla i princip all verksamhet som berör Personvagnar respektive Lastvagnar

lO

Volvokoncernens struktur 1991. Figuren ovan ger en bild av de större dotterbolagens för- delning på rörelsegrenar samt Volvos mer betydande investeringar i intressebolag. Procent- siffran anger Volvos ägande.

och Bussar. Den största förändringen har härvid skett inom marknads bolagen, som i flertalet länder uppdelats i personvagns- och lastvagnsbolag och tillförts respektive rörelsegrens moderbolag.

Volvo Bussar AB är från och med l januari 1991 dotterbolag till Volvo Lastvagnar AB. Verksamheter inom Marin-och industrimotorer har tillförts AB Volvo Penta.

Moderbolaget. De omstruktureringar som genomförs under 1990 och 1991 medför att en stor del av den verksamhet som bedrivs i moderbolaget, AB Volvo, överförs till andra koncernbolag. Kvar i AB Volvo blir koncernens huvudkontor och vissa andra centra:·~

la enheter: I moderbolagets balansräkning kommer tillgångssidan att helt domineras av akti~innehav,

varav endast en mindre del i helägda dotterbolag.

Tillgångarna finansieras till stora delar genom eget kapital men skuldsättningen kommer initialt att vara betydande.

Omstruktureringen medför fortsatt höga ränte- kostnader medan intäkterna huvudsakligen kommer att utgöras av utdelningar samt koncernbidrag från helägda dotterbolag.

I syfte att förstärka moderbolagets ställning kommer tillgångar med låg direktavkastning att avyttras.

(13)

Alliansen Volvo/Renautt

V erksamhetsåret 1990 präglades i stor utsträckning av arbetet med att etablera alliansen mellan Volvo och den franska bilkoncernen Renault enligt de planer som offentliggjordes i slutet av februari 1990.

l marbetet mellan Volvo och Renault bygger på ömsesidiga minoritetsinnehav i varandras personbils- samt lastbils- och bussrörelser.

Renault har därutöver för avsikt att förvärva 10 procent av aktiekapital och röster i AB Volvo.

Bakgrunden till alliansen och samarbetsavtalet med Renault är den allt hårdare konkurrensen inom bil- industrin och de ständigt stegrade kostnaderna för att utnyttja ny teknik och för att utveckla och konstruera nya bilmodeller.

Genom att i första hand samordna produktutveckling och de investeringsplaner som avser komponent- tillverkning kan storskalefördelar uppnås och onödig dubblering undvikas. Inköpssamarbete bar också en betydande potential. Den sammanlagda inköpssum- man för de båda koncernerna är närmare 150 miljarder kronor per år. Långsiktig teknisk forskning och utveckling är likaså ett område där samordning kan ge vinster.

Alliansen grundar sig på en struktur med ömse- sidigt ägande i Volvos och Renaults personbils-, lastbils- och bussrörelser (se figur nedan).

Genom samverkan blir Volvo och Renault världens största industrigrupp för tunga lastbilar och den största busstillverkaren inom OECD-området samt en av världens stora personbilsproducenter.

De båda företagens verksamhet kompletterar var- andra. Volvo stärker sin konkurrensförmåga genom alliansen samtidigt som värdet av varumärket Volvo kan hävdas även i framtiden.

Slutligt avtal. Godkännande instanser. AB Volvos ordinarie bolagsstämma godkände i apri11990 över- låtelsen av 25 procent av Volvos personbilsrörelse samt 45 procent av Volvos lastbils-och bussrörelse till Renault.

Bolagsstämman beslutade vidare- under förutsätt- ning av regeringens godkännande- att ändra den s k utlänningsklausulen i bolagsordningen. Därmed kan fria aktier utges till ett antal motsvarande mindre än 30 procent (tidigare mindre än 24 procent) av det totala röstvärdet. Den svenska regeringen godkände denna ändring under hösten 1990.

Den franska regeringen och den franska national- församlingen har för sin del sanktionerat avtalet och omvandlat Renault till ett aktiebolag, Regie N a tia- nale des Usines Renault S.A.

Avtalet mellan Volvo och Renault undertecknades i slutet av september 1990.

Genom beslut i början av november 1990 förklara- de EG-kommissionen i Bryssel att konkurrensregler- na inom EG inte hindrade avtalets genomförande.

Den 16 januari 1991 godkände US Department of Justice alliansen mellan Volvo och Renault avseende dess inverkan på den amerikanska marknaden.

Aff"årens s~örande. Slutlikvid. I samband med att affären slutfördes i januari 1991 förvärvade AB Volvo 20 procent av aktierna i Regie Nationale des Usines Renault S.A. genom riktad nyemission. Detta företag - i vilket personbilsverksamheten inom Renault be-

drivs- ägs för övrigt till80 procent av den franska staten. (Volvo har option på att förvärva ytterligare fem procent före j~uari 1994.) Vidare förvärvade Volvo 45 procent a 'v aktierna i Renaults belägda dotterbolag Renault Vehicules Industriels S.A., inom vilket Renaults lastbils- och bussverksamhet bedrivs.

Regie Nationale des Usines Renault S.A. förvär- vade samtidigt 25 procent av Volvo Personvagnar AB ocJ145 procent av Volvo Lastvagnar AB. Renault avser vidare att på marknaden förvärva 10 procent av röster och kapital i AB Volvo. Fram till i slutet av februari 1991 hade Renault köpt aktier i AB Volvo motsvarande 6,8 procent av röstvärdet och 5,5 procent av aktiekapitalet och är därm~ Volvos största aktieägare.

I överensstämmelse med avtalet erlade Renault till Volvo, 12,4 miljarder kronor, varav större delen 1991, mot erhållande av 25 procent av aktiekapitalet i Volvo Personvagnar AB och 45 procent av aktiekapitalet i Volvo Lastvagnar AB.

Volvo, i sin tur, erlade 18,9 miljarder kronor till Renault mot erhållande av 20 procent av aktiekapitalet i Regie Nationale des Usines Renault S.A. och 45 procent av aktiekapitalet i Renault Vehicules Indu- striels S.A. Aktieutbytet innebar en kontant netto- utbetalning från Volvo om sammanlagt 6,45 miljarder kronor. I samband härmed upptog AB Volvo lån i franska francs på i stort sett motsvarande belopp.

(14)

Alliansen Volvo/Renault

I enlighet med en prisklausul i avtalet kan de köpe- skillingar som erläggs för Volvos respektive Renaults personvagnsrörelser till viss deljusteras beroende på företagens framtida vinstnivå (dock högst med l miljard franska francs).

Volvos innehav i Renault kommer att redovisas i Volvokoncernens balansräkning till summan av redovisade värden för de andelar i Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar som överlåtits till Renault, jämte gjorda utbetalningar. Aktieutbytet kommer således inte att påverka Volvokoncernens redovisade resUltat. Någon inkomstskatt har inte erlagts i samband med denna uppgörelse.

Alliansen regleras genom avtal. Ändringar i bolags-. ordningen i något av de nämnda bolagen kan endast genomföras i enighet mellan parterna. Ökning av aktiekapitalet bestäms av majoritetsägaren i respektive företag med det förbehållet, att minoritetsägaren måste beredas möjligbet att deltaga och bibehålla oförändrad procentuell andel.

Partema förbinder sig att stadigvarande inneha sina respektive förvärvade minoritetsandelar samt att inte pantsätta dessa under en period av tio år.

Därefter gäller, dels att parterna är bundna av hembudsskyldighet, dels att de inte har frihet att sälja till annan konkurrerande fordonstillverkare eller till ägare av betydande andel i sådan tillverkare.

Det förutses att majoritetsinnehaven, exempelvis Volvos innehav av majoriteten i Volvo Personvagnar, inte avyttras. Skulle något av moderföretagen kom- ma i den situationen att behöva sälja ett majoritets- innehav, skall aktieposten hembjudas till motparten.

Om motparten inte kan eller vill köpa, kan denne i stället sälja sitt minoritetsinnehav till den som önska- de avyttra majoritetsinnebavet. Motparten har dessutom rätt att köpa tillbaka minoritetsinnehavet i det egna dotterbolaget.

Det praktiska genomf"örandet. Samarbetet mellan Volvo och Renault är nu etablerat och sker på många nivåer. Som nämnts invaldes Renaults styrelse- ordförande Raymond H. Levy i Volvos styrelse vid bolagsstämman i april1990. I Renaults styrelse ingår Pehr G Gyllenbarnmin från juni 1990 och Christer Zetterberg från början av 1991.

Tre ledningsgrupper, vars medlemmar har utsetts i samförstånd, har det övergripande ansvaret för samarbetet. De två styrelseordförandena är växelvis ordföraode i Joint General Policy Committee, som överväger frågor av gemensamt intresse (långtidspla- ner, budget, investeringsprogram, samarbetsavtal).

Samarbetsfrågor av teknisk natur avseende kompo- nenter, inköp etc avhandlas i de två grupper, som berör de slutliga produkterna för Personvagnar respektive Lastvagnar och Bussar.

Redan under våren 1990 bildades ett gemensamt ägt bolag för forskning och utveckling, Advanced Research Partners S .A., med säte i Paris. Dess syfte

12

l början av 1991 publice- rade Renault en serie annonser i internationell press på det unika temat att koncernen vunnit ut·

märkelser som Årets Bil, Årets Lastbil och Årets Buss under ett och sammaår-som resultat av forskning, fantasi och kvalitet.

är att initiera, driva och kontrollera framtida gemensamma avancerade forsknings- och utvecklings- projekt.

Möjligheterna till samordningsvinster och kost- nadsbesparingar bedöms vara betydande främst i ett längre perspektiv. Beräkningar tyder på en bespa- ringspotential av minst 800 Mkr per år på 2 till5 års sikt och närmare 2.000 Mkr per år därefter. Det är dock troligt att samordningsvinsterna är betydligt större.

_; /

Vad omfattar Renaultkoncernen? Renault är Frankri- kes näst största industri. Inom koncernen tillverkades närmare 1,8 miljoner personbilar och lätta lastfordon under 1990 och ca 70.000 lastbilar över fem tons totalvikt. Försäljningen uppgick 1990 till ca 164 mil- ) j arder francs (ca 180 miljarder kronor). ~

Renaultkoncernen hade i slutet av 1990 ca 157.000 anställda, varav ca 115.000 personer i Frankrike och ca 42.000 i 20-talet länder i övriga världen.

Personbilar. Personbilsverksamheten, Renault Auto- mobiles, som ingår i moderbolaget, är den domine- rande delen av koncernen med närmare fyra femte- delar av försäljningen och ca 115.000 anställda.

Huvuddelen av personbilstillverkningen sker i Frank- rike. Efterföljaren till Renault 5, Clio, valdes till Årets bil1991 i Europa. De tillbör liksom Renault 19, Renault 21, Renault 25 och Renault Espace de mest kända modellerna. Renault

5

och Renault 19 har de senaste åren tillverkats i vardera drygt 500.000 exemplar per år. Närmare 40 procent av personbilarna produceras i Spanien, Portugal, Belgien och Jugosla- vien samt i Turkiet, Syrlostasien och Sydamerika.

Med nästan 28 procent av marknaden för personbilar och drygt 40 procent av marknaden för lätta lastfordon (Renault Express, Trafic, Master liksom personbilar anpassade för lätta transporter) domine- rar Renault i Frankrike. En betydande del av försälj- ningen i Västeuropa i övrigt sker i grannländerna Spanien, Italien, Storbritannien, Tyskland, Benelux- · länderna och Portugal. Andra viktiga marknads- områden är Sydostasien och Sydamerika. Sex av tio Renault personbilar och lätta lastfordon säljs utanför Frankrike.

\I>ICIIes 3 meillews OOIIStrueteun! automobiles de faonOO.

(15)

Lastbilar och bussar. Renault Vehicules Industriels S .A. med dotterbolag svarar för närmare 20 procent av Renaults omsättning. Företaget har drygt 30.000 anställda och en omfattande tillverkning av lastbilar, bussar och militära fordon. Amerikanska Mack Trucks, Inc. som har ca 13 procent av den nordameri- kanska marknaden för tunga lastbilar, är ett helägt dotterbolag till Renault Vehicules Industriels.

Lastbilar monteras av Renault i Frankrike, Spanien - 7h Storbritannien samt av Mack Trucks i Nord- - .:nerika och Australien. Renault har 41 procent av

lastbilsmarknaden i Frankrike, 21 procent i Spanien och ca 10 procent av marknaderna i Benelux-länderna och Portugal.

Tillverkningen av turistbussar och stadsbussar sker Frankrike för leverans i första hand till Västeuropa -""fllen också till Afrika, Australien och Sydamerika.

ÖVrig industrien verksamhet. Den verksamhet inom moderbolaget, som inte direkt tillhör personvagns- rörelsen, är samlad i en separat division. Verksamhe- terna inom divisionen innefattar avancerade tekniska produkter och system såsom verkstadsrobotar, auto- matiserade sammansättnings- och produktions- anläggningar samt automatiserad materialhantering.

Vidare tillverkas jordbruksmaskiner och kullager.

I divisionen ingår ett dotterbolag för Renaults betydande transportverksamhet.

Finans- och serviceverksamheL Renaults finansverksamhet sorterar under SOFEXI (Societe Financiere pour l'Expansion de l'Industrie), ett holdingbolag som är helägt av Renault. Häri ingår såväl kundfinan-

J'"l :ering som finansiell service i samband med försälj-

- .Jng av bilar. Inom området ryms vidare kort- och långfristig finansiering för Renaultgtuppen, valuta- handel och försäkringsverksaniliet samt finansiering av koncernens investeringar. Verksamheten syssel- -"litter drygt 3.000 personer.

l

·Investeringar. Forskning och produktutveckling.

Investeringsvolymen har varit hög under senare år liksom kostnaderna för forskning och utveckling av nya produkter. Enbart inom fordonsindustrin uppgick investeringarna till lO, 7 miljarder francs och produktutvecklingskostnaderna till5,5 miljarder francs under 1990. Under 1989 lanserades Renault 19 och i början av 1990 Clio, som skall ersätta Renault 5 och Supercinq. Den helt övervägande delen av investeringarna- drygt 80 procent- avsåg bilsektorn och tre fjärdedelar gjordes i Frankrike.

Drygt 12.000 personer är sysselsatta med forsknings- och utvecklingsarbete inom Renaultkon- cernen.

Huvuddelen av Renaults tillverkning sker i Frank-

rike och dess grann- länder i Europa.

Produktion och sammansättning av Renaults personbilar, lastbilar och bussar

• •

• .

^..

• _• ..

l

• •

' • •

Personvagnar

•

• Lastvagnar/bussar

(16)

Personvagnar

ikande efterfrågan på huvudmarknaderna.

Betydande rationalise- ringsprogram. Omfattande investeringar och produkt- utveckling. Förlust under 1990.

Under 1990 fortsatte den marknadsnedgång för personbilar, som började bli märkbar redan i slutet av 1989. I Västeuropa registrerades 13,3 miljoner bilar, jämfört med 13,5 miljoner föregående år. I USA sjönk antalet registrerade bilar till9,3 (9,8) miljoner.

I Japan steg antalet registreringar till mer än 4,3 miljoner bilar ( 4,0).

Överkapaciteten inom personbilsindustrin var fortsatt hög, vilket medförde skärpt priskonkurrens, krympande marginaler och försämrad lönsamhet för ett stort antal företag. Totalt tillverkades 35,9 miljoner bilar (35,6) under 1990 varav 6,1 miljoner (6,8) i USA och 13,3 miljoner (13,3) i Västeuropa. I Japan fortsatte tillverkningen att växa till över 10 miljoner personbilar (9,2).

Vikande Volvomarknader. Kraftigt minskad efterfrå- gan i Storbritannien och Sverige samt en försvagad marknad i USA innebar minskad volym för Volvo.

Under 1990 levererades 359.600 ( 405.600) Volvo personbilar till kund. Av dessa var 215.700 i 240n40n60 serierna. Av de nyligen introducerade Volvo 940/960 såldes 25.100 bilar.

Nybilsförsäljningen sjönk dramatiskt i Sverige.

Sverige var jämte Finland den bilmarknad som visade den största nedgången i Europa och nybilsförsälj- ningen sjönk med 25 procent. Volvo 740-serien behöll en tätposition på den svenska marknaden. Tillsam- mans med nyintroducerade Volvo 940-serien var dessa två de mest sålda bilmodellerna. Volvo 240-serien belade femte plats och 400-serien sjätte. Antalet registrerade Volvobilar minskade till47.600 ( 66.600).

Marknadsandelen för 340/400-serien sjönk något var- för marknadsandelen för Volvo personbilar totalt uppgick till20,7 procent (21,7).

I Norge ökade antalet registrerade Volvobilar och marknadsandelen steg. I Flnland och Danmark minskade antalet registrerade Volvo bilar. Marknadsande- len ökade i Finland men sjönk i Danmark.

Lägre marknadsandelar i Västeuropa. I Västeuropa utanför Norden, sjönk efterfrågan under 1990 på flera stora volymmarknader, dock ej i Tyskland. N edgång- en var störst i Storbritannien med närmare 19 procent.

Vid introduktionen av Volvo 940/960 i augusti 1990 Inbjöds under tre veckor ca 3.000 personer, säljare, återförsälja- re, importörer samt press från hela världen, för att ta del av de nya modellerna. De nya bilarna fick ett mycket positivt mottagande.

Endast några månader efter introduktionen låg Volvo 9401960 på första plats i försäljningsstati- stiken i Sverige. Premiär- visningen ägde rum på Liseberg l Göteborg.

Volvos försäljning i Västeuropa utanför Norden uppgick till totalt 170.300 bilar (185.400), varav 102.700 (106.600) i 340/400-seriema. Försäljnings- nedgången hänför sig främst till Storbritannien där 66.000 (81.700) Volvobilar registrerades. I Italien och Spanien ökade registreringarna av Volvobilar påtag- ligt liksom Volvos marknadsandel. "

segmentet större familjebilar, där Volvo 240n40- , serierna och Volvo 940/960 ingår, motsvarade liksom föregående år, tolv procent av totalmarknaden i Väst- europa. Volvos andel av detta segment minskade till 8,0 (9,8) procent. Volvo behöll sin position som största tillverkare av stora herrgårdsvagnar i Västeuropa.

Volvo 340/400 ingår i övre mellanbilsklassen, som i Västeuropa svarade för 23 procent av totala antalet registreringar. Volvos andel av segmentet sjönk från 4,2 till3,9 procent. Försäljningsframgångar oc~ st?rre marknadsandelar noterades för Volvo 400-senen t

bl a Italien och Holland, medan försäljningen i främst Sverige och Storbritannien minskade.

Hård priskonkurrens i Nordamerika.. Den nord- amerikanska marknaden, som minskade med fem procent, präglades av överutbud och hård priskonkurrens. Totalt såldes 89.000 Volvobilar (101.900) i USA. Av dessa var 27.500 (30.600) herrgårdsvagnar.

I Canada såldes 5.600 Volvobilar (7.000).

(17)

Fortsatt framgång i Japan och Sydostasien. I Japan - 'Fade konkurrensen, men Volvo hävdade sig mycket -.ål och sålde 10.900 bilar (7.100). Volvos andel av

importerade bil~r i segmentet större familjebilar steg till tio procent. Aven övriga marknader i Sydostasien visade god utveckling. Sammanlagt såldes 10.500 .1''>lvobilar (8.500) i bl a Hongkong, Taiwan, Thailand,

.~laysia, Sydkorea och Singapore. I Australien registrerades 2.600Volvobilar (3.500).

Volvo 940/960 väckte stor uppmärksamhet på Parissalongen och ge- -nom en massiv annons-

kampanj hösten 1999.

Personvagnar

Rörelsegrenen Personvagnar innefattar utveckling, kon- struktion, tillverkning och marknadsföring av Volvos personbilar. Produktprogrammet omfattar fem vagnfamiljer:

240-, 740-och 940/960-seriema inom Volvo

Personvagnar AB samt 340-och 400-seriema inom Volvo Car B\/, Holland, ett företag som till 30 procent ägs av Volvo Personvagnar AB.

De största enskilda marknaderna för Personvagnar är USA, Storbritannien och Sverige. Volvos andel av vär1ds- marknaden för personbilar utgör cirka en procent.

l januari 1991 förvärvade AB Volvo 20 procent i Renaults moderbolag, där personvagnsrörelsen ingår. Renault ägerfrån samma tidpunkt 25 procent av Volvo Person- vagnar AB.

Försäljning, Mkr Operativt resultat, Mkr Räntabilitet, procent Investeringar, Mkr

Antal anställda 31 december

Försäljning av personbilar 60000Mkr

40000

30000

Europa utanrör 20 000 Sverige

1 0 000 Nordamerika

ÖVriga marknader

~

1986

1989 1990 42.944 39.433 1.938 - 855

11 neg

3.633 3.048 34.750 33.550

1987 1988 1989 1990 Sverige 4.741 6.434 7.61

o

⁷^..305 5.81-3 Norden

utanför Sverige 3.564 3.193 2.515 2.699 2.920 Europa

utanför Norden 10.103 11 .806 12.167 12.186 13.923 Nordamerika

Övriga marknader Summa

15.402 15.090 13.762 16.568 12.679 2.168 2.000 3.408 4.186 4.098 35.978 38.523 39.462 42.944 39.433

(18)

Personvagnar

Antal tillverkade personbilar

240-, 740/760- och 940/960-serierna

1989 1990

Göteborg 139.600 121.000

Kalmar 23.400 18.800

Uddevalla 9.200 16.100

Sammanlagt i Sverige 172.200 155.900

Gent, Belgien 94.000 83.400

Halifax, Canada 8.300 8.100

övriga länder 6.300 7.400

Sammanlagt utanför Sverige 108.600 98.900

Totalt 280.800 254.800

340/400-seriema

Bom, Holland 133.200 121.300

Försäljning av Volvo Antal nyregistrerade Marknadsandel personbilar på Volvos Volvo personbilar procent största marknader¹ ₁₉₈₉ ₁₉₉₀ ₁₉₈₉ ₁₉₉₀

USA2 101.900 89.000 1,0 1 ,O

Storbritannien 81.700 66.000 3,6 3,3

Sverige 66.600 47.600 21,7 20,7

Holland 24.100 24.200 4,9 4,8

Italien 15.100 23.000 0,6 1 ,O

Tyskland3 18.000 17.300 0,6 0,6

Frankrike 16.600 12.400 0,7 0,5

Japan 7.100 10.900 0,2 0,2

Belgien 9.800 9.300 2,2 2,0

Finland 7.500 7.100 4,2 5,1

Spanien 5.200 6.100 0,5 0,7

Canada 7.000 5.600 0,7 0,6

Schweiz 5.500 4.600 1,8 1,4

Norge 3.500 3.900 6,4 6,3

Österrike 3.600 3.000 1,3 1 ,O

Thailand 2.100 2.800 4,4 4,3

Totalt 16 marknader 375.300 332.800 1,4 1,2

1 Enligt officiell reg istreringsstatistik.

2 Leveranser till kund.

3 Avser f d Västtyskland.

Ett viktigt led i Volvos marknadsföring är att ständigt exponera nam- net Volvo och produkterna. Här sker demonstra- tion för en kund utanför Volvos showroom på Champs Elyslies i Paris.

Samtidigt pågår en affischkampanj via stor- tavlor.

USA, Storbritannien och Sverige svarar för när- mare 60 procent av antalet sålda Volvobilar.

Under 1990 sjönk såväl den totala efterfrågan som Volvos försäljning på dessa marknader. l Italien och Japan ökade antalet nyregistrerade Volvobilar påtagligt.

Produk.tionsneddragningar. Under 1990

påbörjades~

en anpassning av produktionen till det vikande mark- nadsläget och antalet tillverkade Volvobilar minskade till376.100 bilar (414.000). Av dessa var 132.400 (196.100) Volvo 740n6o, 73.000 (84.700) Volvo 240 och 49.400 var Volvo 940/960. Sammanlagt 106.500 (110.000) bilar var herrgårdsvagnar. Vid Volvo Car BV, Holland sänktes produktionen av 340-serien till 23.100 bilar (53.200). Av 400-serien tillverkades 98.200 bilar (80.000).

Personvagnar genomför sitt största investeringsprogram någonsin. Detta görs för att möta kundernas anspråk på produktförnyelse och för att uppnå för- ändringar i produktionsprocessen med syfte att stärka konkurrenskraften samt att tillgodose krav på för- bättringar i såväl yttre som inre miljö.

Anläggningsinvesteringarna under 1990 uppgick till ca 3,0 miljarder kronor och kostnaderna för produktutveckling till ca 4,9 miljarder.

..

l

Volvo Arsredovisning 1990