Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl. Kiruna kommun

Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshustorget 1, 981 30 Kiruna Webb: www.kiruna.se

Telefon: 0980-70 000 E-post: kommun@kiruna.se

Detaljplaneförslag för

Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl.

Kiruna kommun

Norrbottens län

SAMRÅD

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PLANBESKRIVNING ... 4

INLEDNING ... 4

1.PLANHANDLINGAR ... 4

2.PLANENSSYFTEOCHHUVUDDRAG ... 4

3.FÖRENLIGTMED3,4 ^OCH 5KAPMB ... 6

MILJÖBALKEN KAP.3... 6

MILJÖBALKEN, KAP. 4 ...7

MILJÖBALKEN, KAP. 5 ...7

4.PLANDATA ...7

LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL ...7

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN ...7

5.TIDIGARESTÄLLNINGSTAGANDE ...7

ÖVERSIKTLIGA PLANER ...7

BEFINTLIGA DETALJPLANER OCH SKYDD ... 8

UNDERSÖKNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ...10

6.FÖRUTSÄTTNINGAROCHFÖRÄNDRINGAR ... 11

NATUR ... 12

MILJÖFÖRHÅLLANDEN ... 13

RISK OCH SÄKERHET ... 14

BEBYGGELSEOMRÅDEN ... 14

FRIYTOR ... 14

FORNLÄMNINGAR ... 14

VATTENOMRÅDE ... 14

STRANDSKYDD ... 14

GATOR OCH TRAFIK ... 15

TEKNISK FÖRSÖRJNING ... 16

SOCIALA FRÅGOR ... 18

ADMINISTRATIVA FRÅGOR ... 18

7.GENOMFÖRANDE ... 18

ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 18

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER ... 19

EKONOMISKA FRÅGOR ... 20

TEKNISKA FRÅGOR ... 20

8.KONSEKVENSERAVPLANENSGENOMFÖRANDE ... 21 9.MEDVERKANDETJÄNSTEMÄN ... 23

BILAGOR

Miljökonsekvensbeskrivning

PLANBESKRIVNING INLEDNING

En detaljplan är ett verktyg för kommunerna att reglera hur mark- och vattenområden ska användas. Detaljplaner används som underlag vid bygglovshandläggning.

Planarbetet påbörjas med att en undersökning för betydande miljöpåverkan görs. I undersökningen utreds planens påverkan på miljön och vid större påverkan upprättar man även en miljökonsekvensbeskrivning. I samband med att undersökningen tas fram påbörjas även arbetet med planhandlingarna.

När en första version av planhandlingarna finns färdiga godkänns de av kommunstyrelsen och skickas sedan ut på samråd till lantmäterimyndigheten,

länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda i minst tre veckor. Under denna period ges det möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter på planen till

kommunledningsförvaltningen. Yttrandena sammanställs i en samrådsredogörelse tillsammans med kommunens kommentarer och planhandlingarna bearbetas.

Efter bearbetningen godkänns handlingarna och skickas ut på granskning i minst tre veckor på samma sätt som under samrådet. Eftersom den här detaljplanen har en miljökonsekvensbeskrivning kommer den att vara på granskning minst 30 dagar.

De yttranden som inkommer under granskningen sammanställs i ett

granskningsutlåtande med kommentarer från kommunen. Planhandlingarna bearbetas vid behov.

Detaljplanen antas sedan av kommunfullmäktige. Berörda sakägare som senast under granskningstiden lämnat synpunkter som inte tillgodosetts har möjlighet att överklaga detaljplanen inom tre veckor från att antagandebeslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Om ingen överklagar och länsstyrelsen inte överprövar kommunens beslut vinner detaljplanen laga kraft. När detaljplanen vunnit laga kraft kan man i normalfallet söka bygglov i enlighet med planen.

Arbetet med planen bedrivs med utökat planförfarande enligt PBL (2010:900), BFS 2020:5.

1. PLANHANDLINGAR

• Plankarta med bestämmelser

• Planbeskrivning med genomförandebeskrivning

• Miljökonsekvensbeskrivning

• Fastighetsförteckning

• Grundkarta

2. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planområdet omfattar sjön Yli Lombolo i norr och sträcker sig delvis över

Lombololeden samt en del av det grönområde med gång- och cykelväg nordöst om

sjön. I söder sträcker sig området väster om sjön Ala Lombolo och omfattar till största delen björkskog. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för fortsatt gruvbrytning genom att markanvändningen bestäms som mark för gruvindustri.

I Kiruna finns världens största järnmalmsgruva under jord. Malmkroppen som malmen bryts från lutar in mot staden vilket innebär att ju djupare brytningen sker desto närmare stadens centrum kommer gruvan. Malmen bryts med en metod som kallas skivrasbrytning vilket innebär att malmen utvinns utan att några bergpelare eller obrutna partier lämnas kvar. Det innebär att gråberg faller in uppifrån och från sidan och fyller de tomrum som uppstår. När berg faller in bildas så småningom sprickor och i förlängningen kratrar i markskiktet. Markdeformationerna orsakade av

gruvverksamheten går i riktning mot den nuvarande staden.

LKAB:s gruvbrytning i Kiirunavaara underjordsgruva, huvudtransportnivå 1365, påverkar markområden inom centrala Kiruna. Gruvdriften ger upphov till

markdeformationer som LKAB följer genom att mäta rörelserna i marken. Gällande miljövillkor innebär att markrörelserna inte får överstiga vissa gränsvärden fastställda av miljödomstolen. Då så sker måste området utgöra gruvindustriområde enligt detaljplan och LKAB måste ha en markanvisning från Bergsstaten som tillåter sådan markpåverkan. Figur 1 nedan presenterar LKABs prognos för deformationernas utbredning i tid. Föreslaget planområde ligger inom påverkat område 1365.

Figur 1, deformationsprognos framtagen september 2020. Källa: LKAB.

För att konsekvenserna av LKAB:s verksamhet ska ha rätt att utbreda sig på marknivån i aktuellt område krävs det att det är detaljplanerat för gruvindustri. Området kommer på kort sikt vara oförändrat och kunna användas på samma sätt som idag. På lång sikt (ungefär år 2035) kommer planområdet att stängslas in när LKAB bedömer att det inte längre är säkert att beträda.

Bakgrund och avgränsning

LKAB fick 2011 tillstånd att torrlägga del av sjön Luossajärvi som ligger uppströms Yli Lombolo. I samband med detta tillstånd sattes ett villkor att bolaget ska säkerställa ett flöde till Ala Lombolo och Luossajoki som ligger nedströms Yli Lombolo. En

överpumpning av vatten mot sjöarna genomfördes men efter en tid uppmärksammades det att vattnet infiltrerades i marken mellan Luossajärvi och Yli Lombolo vilket ledde till en oavsiktlig temporär torrläggning av Yli Lombolo. Pumpledningen har därefter förlängts för att säkerställa en god vattennivå i Yli Lombolo och, i förlängningen, Ala Lombolo. Trots detta försvinner mycket vatten genom infiltration i botten av Yli

Lombolo. I framtiden, då markdeformationerna närmar sig Yli Lombolo än mer blir det svårare att bibehålla en vattenspegel, vilket kommer leda till torrläggning. LKAB anser att överpumpningen via Yli Lombolo är en ineffektiv process och önskar flytta

pumpledningen förbi Yli Lombolo och direkt till Ala Lombolo då det är flödet till den sjön som är villkorsreglerat. Efter omdragningen av pumpledning ämnar man torrlägga Yli Lombolo på ett kontrollerat sätt och det har tagits fram en handlingsplan för

arbetet. Detaljplanens syfte är alltså inte att torrlägga Yli Lombolo eller beskriva konsekvenserna av detta. Sjön kan torrläggas med eller utan denna detaljplan. Aktuell detaljplan möjliggör för en fortsatt gruvbrytning då icke-planlagt område hindrar verksamhetens drift.

3. FÖRENLIGT MED 3, 4 och 5 KAP MB

Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, värdefulla ämnen och material samt område för särskilt behov av hindersfrihet och influensområde för buller.

MILJÖBALKEN KAP.3

Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Enligt Miljöbalken 3 kap. 1§ ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt

föreliggande behov. Sådan användning som medför en, från allmän synpunkt, god resurshushållning ska ges företräde. Detaljplanen innebär att användningen av en del av Kiruna omvandlas från allmänt ändamål till industrimark med syfte gruvindustri.

Detta är en förutsättning för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta.

Riksintresse kulturmiljövård

Hela Kiruna centrum inklusive planområdet ligger inom riksintresse för

kulturmiljövården för sin stadsmiljö och sitt industrilandskap, enligt miljöbalken 3 kap.

6§.

Riksintresse värdefulla ämnen och material

Planområdet och hela Kiruna stad omfattas också av riksintresse för värdefulla ämnen och material. Villkoret för markdeformationer har bestämts utifrån när t.ex. ledningar och rör i marken kan komma att påverkas av markdeformationerna och därmed göra marken olämplig för bebyggelse. Då detaljplanens syfte är att planlägga området som industrimark så att gruvbrytningen kan fortsätta bedöms planen ha en positiv inverkan på riksintresset. Att inte planlägga marken för gruvindustri så att fortsatt gruvdrift inte

är möjlig i förhållande till deformationsvillkoret skulle innebära att riksintresset värdefulla ämnen och material inte tillgodoses.

Riksintresse särskilt behov av hindersfrihet och influensområde för buller Riksintresse för särskilt behov av hindersfrihet berör större del av Kirunas stadskärna med omnejd. En del av det södra planområdet befinner sig även i totalförsvarets influensområde för buller. Planens genomförande bedöms inte påverka riksintresset negativt.

Påverkan på riksintressena beskrivs utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen.

MILJÖBALKEN, KAP. 4

Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet

Planområdet omfattas inte av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten.

MILJÖBALKEN, KAP. 5

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning

För att säkerställa kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt finns

miljökvalitetsnormer reglerade för ett flertal ämnen, enligt miljöbalken 5 kap. 1§. Dessa normer finns för att varaktigt skydda, alternativt avhjälpa skador på eller olägenheter för, människors hälsa eller miljön.

4. PLANDATA

LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL

Planområdet är uppdelat i två delar, en nordlig samt en sydlig del. Den norra delen av planområdet omfattar sjön Yli Lombolo i sin helhet med tillhörande avrinningsbäck samt en liten del av Lomboleden och område nordost om sjön. Den södra delen omfattar ett naturområde innehållande lövskog väster om Ala Lombolo. Det södra planområdet har tidigare använts som bangård och avlastningsställe för virke och timmer. I dagsläget hyser området småskalig stallverksamhet.

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN

De fastigheter som berörs av planområdet är Ön 1:1, Bolaget 11:1, Bolaget 11:2, Bolaget 11:6 samt Bolaget 11:8. Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) äger samtliga fastigheter utom Bolaget 11:2 som ägs av Kiruna kommun.

Den norra delen av planområdet utgör ca 6,4 hektar (ungefär 64 000 kvadratmeter).

Den södra delen av planområdet utgör ca 10,7 hektar (ungefär 100 700 kvadratmeter).

Planområdets sammanlagda yta är drygt 17 hektar.

5. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

ÖVERSIKTLIGA PLANER

En ny kommunövergripande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2018-12-11 där planområdet är utpekat som bosättning.

Den fördjupade översiktsplanen över Kiruna C (figur 2, 2014-10-01) är vägledande för planering av mark- och vattenanvändningen i Kiruna stad. I den fördjupade

översiktsplanen anges hela det område som påverkas av gruvbrytningen (som sker 1365 meter under marknivån) som Deformationsområde Kiirunavaara 1365 m. Planområdet ligger till stor del innanför detta område. Den del som inte ligger innanför området är inte utpekat som intresse för andra markanspråk.

Figur 2, utdrag ur den fördjupade översiktsplanen för Kiruna C. Källa: Kiruna kommun.

Redan i den förra översiktsplanen från 2002 konstaterade kommunen att bebyggelsen i Kiruna centralort kunde komma att påverkas av gruvbrytningen. Ändringen i

efterfrågan på malm gjorde att LKAB startade processen med stadsomvandlingen 2004 genom att uppmärksamma kommunen att planer för områdena närmast LKAB:s industriområde kommer att hamna inom deformationsområden. Aktuell detaljplan bedöms vara i linje med kommunens översiktliga planering.

BEFINTLIGA DETALJPLANER OCH SKYDD

Planområdet omfattas av strandskydd och riksintresse för kulturmiljö, värdefulla ämnen och material samt område för särskilt behov av hindersfrihet och

influensområde för buller. Se avsnitt Förenligt med 3, 4, 5 kap. MB.

Planområdet är till största delen inte detaljplanelagt sedan tidigare. I planområdets norra del berörs två äldre detaljplaner, 25-KIS/R130 (kommunal beteckning R 130) och 25-KIS/R 186 (kommunalbeteckning R 186). Detaljplanen med beteckningen 25- KIS/R130 släcks ut helt och ersätts med denna pågående detaljplan. 25-KIS/R 186

släcks ut i en liten del och resterande utanför det pågående detaljplanearbetet gäller fortsatt. Ingen av dessa detaljplaner har genomförandetid kvar.

Figur 3, visar de gällande detaljplanerna inom planområdet. Källa: Kiruna kommun

Planområdet angränsar till ett flertal gällande detaljplaner. På norra sidan, samt i en del av området mellan det norra och södra planområdet ligger detaljplan för

gruvstadspark 2, etapp 4, 2584-P202/14 (kommunal beteckning Se 302). På västra sidan ligger detaljplan för gruvstadspark 2, etapp 1, 2584-P2017/1 (kommunal beteckning Se 282) och på östra sidan ligger detaljplan för ”Bolaget, idrottsplatsen Lombia”, 25-P76/70 (kommunal beteckning R201) samt detaljplan för ”Bolaget kvarter Värmen”, 25-P92/108 (kommunal beteckning S70).

Detaljplanen direkt söder om Yli Lombolo, 25-P92/45 är upphävd.

Detaljplanerna för gruvstadsparkerna fyller samma syfte som aktuell plan, att möjliggöra för fortsatt gruvdrift. Detaljplan R201 hyser i dagsläget en idrottsplats, verksamhet för ridning, en brukshundsklubb samt en veterinärsklinik. Detaljplan S70 innehåller ett värmekraftverk.

Figur 4, detaljplaner inom och utom planområdet. Aktuellt planområde är markerat med grönt.

5.3 POLITISKA BESLUT

Kommunstyrelsen beslutade 2020-08-31 § 223 att ge stadsbyggnadsavdelningen i uppgift att påbörja detaljplanearbetet för området. Beslut om utökning av området samt att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas togs av kommunstyrelsen 2021- 03-22, § 103.

UNDERSÖKNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken (MB) ska en strategisk miljöbedömning göras för planer och planprogram om dess genomförande kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan. En undersökning är den analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en strategisk miljöbedömning behöver göras eller inte. Undersökningen ska identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.

Vid en undersökning ska samråd ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar och ska alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande.

Efter undersökningen ska kommunen ta ett särskilt beslut i frågan om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om förändringen antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen där konsekvenserna ska

identifieras, beskrivas och bedömas. Krav på innehållet återfinns i 6 kap. 12-13§ MB.

Hänvisning till detta finns även i plan och bygglagens (2010:900) 4 kap. (34§).

Regeringen får därutöver meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En undersökning av risk för betydande miljöpåverkan (BMP) för hela planområdet har upprättats av stadsbyggnadsavdelningen i Kiruna kommun. I denna bedöms

genomförandet av detaljplanen kunna leda till betydande miljöpåverkan enligt

Miljöbalken i 6 kap. 12-13§. Samråd har skett med länsstyrelsen som delar kommunens bedömning av miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning.

Följande aspekter har utretts vidare i MKB integrerat med detaljplanearbetet:

• Riksintressen

• Naturmiljö

• Markmiljö

• Vattenmiljö

• Luft och klimat

• Buller och vibrationer

• Risk och säkerhet

• Stads- och landskapsbild

• Rekreation och friluftsliv

• Befolkning och människors hälsa

6. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

GRUVBRYTNING

Området påverkas av gruvbrytningen även fast denna verksamhet inte medges i någon detaljplan. Markdeformationer under ytan har lett till att Yli Lombolo oavsiktligt torrlagts. Då LKAB har tillstånd för deras verksamhet är detta en konsekvens av deras legala verksamhet. När markdeformationerna däremot når markytan krävs det att en detaljplan med användningen gruvindustri omfattar området. De ingrepp som LKAB kommer att göra ovan jord är att bedöma områdets skred- och rasrisk och därefter stängsla in området så ingen obehörig kan tillträda deformationsområdet. Det är enda anledningen till planens framtagande och därför kommer ingen aktiv verksamhet förekomma ovan jord inom planområdet. Hela planområdet prickas för att styrka att ingen bebyggelse får uppföras.

OMVANDLINGSPLAN

LKAB håller på att ta fram en omvandlingsplan för området. Denna ska hantera effekterna som framkommer när man slutar att pumpa vatten till Yli Lombolo för att istället leda vattnet till Ala Lombolo. Omvandlingsplanen tas fram oberoende av denna detaljplan men kommer att tas upp i miljökonsekvensbeskrivningen då den även hanterar konsekvenser som uppstår i området. Att man slutar pumpa beror inte av detaljplanen utan är ett pågående arbete sedan tidigare.

I miljökonsekvensbeskrivningen nämns omvandlingsplanens åtgärder i detalj. Till samrådet är inte omvandlingsplanen helt färdigställd och kan därför inte användas som ett definitivt underlag. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att uppdateras till granskningsskedet.

NATUR

Vid den norra delen av planområdet, sjön Yli Lombolo, har följande rödlistade fågelarter observerats under tidsperioden 2000-2020:

• Backsvala

• Bergand

• Dvärgsparv

• Gråtrut

• Havstrut

• Kricka

• Kråka

• Skedand

• Skrattmås

• Stare

• Stenfalk

• Svarthakedopping

• Vinterhämpling

Dessa arter kommer inledningsvis kunna fortsätta nyttja platsen på samma sätt. När en eventuell instängsling sker kan det förbättra deras vistelse då störningar från

människor avtar. När den kontrollerade torrläggningen sker finns en överhängande risk att dessa arter inte längre kommer att nyttja området.

Det södra planområdet består av naturmark/barrskog. I detta område har den rödlistade blås-laven observerats under tidsperioden 2000-2020.

- Landskap

Landskapsbilden kommer med planens genomförande förändras då stängsel sätts upp och blockerar utsikten över öppet vatten och naturmark. I handlingsplanen för

omvandlingen av Yli Lombolo har man visualiserat en möjlig gestaltning av området i ett scenario där sjön är torrlagd (figur 5). Efter torrläggning planerar man att så in marken med vegetation som liknar omgivningen.

Figur 5, möjlig gestaltning av Yli Lombolo efter torrläggning.

Inom ramen för ett mycket långt tidsperspektiv, då gruvbrytningen i Kiirunavaara har upphört, kan vattnet i Yli Lombolo komma att fyllas på och återfå sin nuvarande gestaltning.

- Markens beskaffenhet

Yli Lombolo har i normalfallet ett medeldjup på drygt en meter. Enligt LKAB:s

omvandlingsplan kommer en åtgärd efter torrläggning av sjön vara att belägga botten

©LKAB

med krossat gråberg och placera mer finkornigt material ovanpå. Samtlig naturmark i planområdet har morän som grundlager. Inga märkbara höjdskillnader förekommer inom det södra planområdet.

- Geotekniska förhållanden

De geotekniska förhållandena har inte utretts men då ingen byggnad planeras anses det överflödigt att utreda det inom ramen för denna detaljplan.

LKAB har utrett grundförhållandena i samband med att gruvdriften har utvecklats.

Undersökningar och analyser utförs kontinuerligt.

Mätpunkter

I Kiruna stad, finns ett stort antal mätpunkter som mäter hur mycket marken rör sig.

LKAB följer deformationerna i olika mätprogram och mätningar utförs minst fyra gånger per år. Med hjälp av mätningarna har LKAB kontroll på markdeformationerna och gränsen för miljövillkoret. Inga skadliga konsekvenser av markdeformationer orsakade av gruvbrytningen bedöms uppstå utanför gränsen för miljövillkoret.

MILJÖFÖRHÅLLANDEN

För att säkerställa kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt finns miljökvalitetsnormer reglerade för ett flertal ämnen, enligt miljöbalken 5 kap. 1§.

Dessa normer finns för att varaktigt skydda, alternativt avhjälpa skador på eller olägenheter för, människors hälsa eller miljön.

Miljökvalitetsnorm för vattenförekomster: I den senast beslutade

vattenförvaltningscykeln (2010-2016) bedöms Yli Lombolo i dagsläget uppnå måttlig ekologisk status men ej god kemisk status. Då LKAB planerar att torrlägga Yli Lombolo kommer detaljplanen i sig inte påverka miljökvalitetsnormerna. Inga övriga vattenförekomster påverkas av detaljplanen.

Det bedöms heller inte föreligga någon risk för överskridande av

miljökvalitetsnormerna för utomhusluft eller omgivningsbuller i samband med detaljplanens genomförande.

- Förorenad mark

I Länsstyrelsens kartering över förorenade områden pekas det södra planområdet ut som potentiellt förorenat. Denna bedömning, som ej är riskklassad, baseras på områdets historiska användning som bangård.

- Radon

Området har inte utretts för radon. Då detaljplanens syfte är att bibehålla sin nuvarande funktion ett tag till för att på sikt avvecklas utreds detta inte i planarbetet.

- Störningar (buller, lukt, luftföroreningar)

Inga nya bullerkällor bedöms uppstå i och med planens genomförande. Däremot möjliggörs en fortsatt gruvbrytning vilket upprätthåller verksamhetens nuvarande bullernivåer. Vid en eventuell oplanerad torrläggning av sjön kan området föra med sig en otrevlig lukt och damm.

RISK OCH SÄKERHET

LKAB:s miljövillkor hanterar hur mycket marken får röra sig inom områden som inte är planlagda för gruvindustrin. LKAB ansvarar för att avgöra när området behöver stängslas in och göras oåtkomligt för allmänheten. Inga risker för skred och ras bedöms uppstå utanför det instängslade området.

BEBYGGELSEOMRÅDEN

Planområdet innehåller endast en byggnad i form av en lada som tillhör

stallverksamheten som arrenderar marken av LKAB. Innan markdeformationerna når området kommer ladan att rivas. Ingen ny bebyggelse kommer att uppföras och detta säkerställs i planområdet genomgående med prickmark.

FRIYTOR

Planområdet utgör idag ytor för naturmark och rekreationsområde. När planen vunnit laga kraft och området stängslas in blir dessa ytor otillgängliga för allmänheten.

FORNLÄMNINGAR

Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.

VATTENOMRÅDE

Den norra delen av planområdet består i stor del av en sjö. Sjön kommer inte att planläggas som öppet vatten då den dels kommer att tömmas, dels stängslas in.

STRANDSKYDD

Yli Lombolo är strandskyddad. Den södra delen av planområdet ligger innanför strandskyddslinjen för Ala Lombolo.

Då området kring Ala Lombolo planläggs med prickmark – byggnad får inte uppföras, ska det inte byggas permanent bebyggelse kring sjön. Under tiden som området är tillgängligt för allmänheten anses inte strandskyddet bli påverkat. Dock planläggs området för industrimark och på sikt kommer området att behöva stängslas in, vilket gör att strandskyddsområdet tas i anspråk. Gruvdriften i Kiruna kan anses som ett angeläget allmänt intresse då den är ett riksintresse, vilket betyder att den ingår i ett mark- eller vattenområde som har så höga värden att de är av nationell betydelse enligt miljöbalken 3 kap. Då sprickbildningen på sikt kommer att påverka området kan inte det allmänna intresset tillgodoses utanför området. Detta anses som särskilda skäl enligt MB 7 kap 18c § punkt 5 som åberopas för strandskyddets upphävande. MB 7 kap 18c: ”Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller

dispensen avser” Punkt 5. ” behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området”.

GATOR OCH TRAFIK

Planområdet omfattar en del av Lombololeden samt en gång- och cykelväg (GC-väg) i planområdets nordöstra del.

Figur 6, Planområdet markerat i grönt.

Lombololeden ligger redan idag på mark som tillhör LKAB men är skyddad med vägrätt. Den kommer även fortsatt att vara skyddad under tiden som vägen ska upprätthållas.

Gång- och cykelvägen ska hållas öppen för allmänhets åtkomst då den sammanlänkar stallet och friluftsområdet med bostadsområden norr om planområdet. När området stängslas in måste alternativa gång- och cykelvägar tas fram.

I den södra delen av planområdet, norr om sjön Ala Lombolo, finns en mindre gång- och cykelväg som ansluter till ridbanan och Värmeverksvägen. När planområdet har omvandlats till gruvindustri är anslutningen till denna väg redan avstängd i enlighet med andra detaljplaner i närområdet. Viss åtkomst kommer att finnas öster ifrån.

Ingen intern gruvtrafik ovan jord kommer att förekomma inom planområdet.

TEKNISK FÖRSÖRJNING

I planområdets nordöstra del finns en spillvattenledning och en dagvattenledning.

Figur 7, Dagvattenledningen är markerad med grönt, spillvattenledning i rött.

I övrigt finns inga kommunala ledningar för vatten och avlopp, fjärrvärme eller bredband finns inom aktuellt planområde. Då ingen ny bebyggelse ämnas tillkomma finns heller inget behov att anlägga sådana ledningar.

Planområdet berörs i en liten del av markförlagda elledningar.

Figur 8, de svarta linjerna markerade med ett E visar ledningarna i förhållande till del av planområdet.

- Avfall

Det enda avfall som bedöms förekomma i planens genomförande är vid nedmonteringen av ladan i den södra delen av planområdet. Rivningar av bebyggelse och infrastruktur inom planområdet kan komma att ge upphov till rivningsmaterial av olika avfallsslag. Planområdet innehåller en byggnad, en lada.

Selektiv rivning bör tillämpas vid kommande rivningar. Genom selektiv rivning kan exempelvis en större andel av rivningsmassorna behandlas genom återanvändning eller materialåtervinning. Dessutom kan farligt avfall och annat riskavfall undvikas att blandas med rivningsmassorna.

- Tele (inkluderande utbyggnad och huvudmannaskap för elektroniska kommunikationer)

Planområdet innehåller inga telestolpar eller ledningar i mark.

Då planområdet inte kommer att bebyggas behövs ingen mark tas i anspråk för att möjliggöra framtida teknisk försörjning.

- Dagvatten

Områdets dagvatten hanteras idag genom infiltration i vatten samt magasinering i Yli Lombolo. I framtiden kommer dagvattnet infiltreras i marken över hela

planområdet.

SOCIALA FRÅGOR

Yli Lombolo och dess strandområde används för friluftsrekreation i dagsläget och i och med planens genomförande kommer delar av denna yta bli otillgänglig för

allmänheten. Under vår och höst är flera områden i anslutning till sjön populära platser för fågelskådning. Dessa förutsättningar kommer att försvåras eller omöjliggöras då sjön stängslas in. När sjön är torrlagd kommer fågelarterna som nyttjar platsen

troligtvis använda andra platser, därmed förlorar Yli Lombolos strand sin funktion som fågelskådningsplats.

Det södra planområdet utgörs främst av naturmark som tas i anspråk. I detta område ligger även en lada som förser stallverksamhet i anslutning till hästhagar. Dessa verksamheter kommer på lång sikt, när markdeformationerna når området, behöva flyttas eller rivas.

En ambition med strandskyddet är att tillgängliggöra stränder för allmänheten. När strandskyddet upphävs och stängsel uppförs runt Yli Lombolo försvinner denna tillgänglighet för allmänheten.

- Barnkonventionen

Omvandlingen av vattenområdet till mark för gruvindustri kan försämra dess

attraktivitet som rekreationsområde för många barn och unga. Åtgärden att stängsla in området när det berörs av markdeformationer säkerställer att barn och unga inte far illa på platsen.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Genomförandetid för planen är femton (15) år.

7. GENOMFÖRANDE

ORGANISATORISKA FRÅGOR

Detaljplanen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande. Det innebär att först sker ett samråd kring planen och därefter en granskning av handlingarna innan den prövas för antagande. Samråd genomförs med kommunala förvaltningar, statliga

myndigheter, intresseorganisationer samt berörda sakägare. Synpunkter på detaljplaneförslaget kan lämnas in skriftligt både under samrådstiden och under granskningstiden. Efter samrådstiden respektive granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse respektive ett utlåtande. Synpunkterna bemöts och eventuella justeringar av planen görs. Planen vinner laga kraft tre veckor efter att kommunen har anslagit antagandebeslutet. Om planen överklagas fördröjs handläggningstiden.

Preliminär tidplan: Samråd: Juni 2021

Granskning: November-december 2021 Antagande: Q 1 2022

Laga kraft: tre veckor efter antagande

Genomförandetid

Genomförandetiden sträcker sig femton (15) år från det datum planen vunnit laga kraft.

Genomförandeavtal

Innan detaljplanen antas ska ett genomförandeavtal träffas mellan Kiruna kommun och LKAB. Avtalet reglerar bl.a. villkor för genomförandet av planen och hur den befintliga kommunaltekniken ska hanteras.

Genomförandeavtalet beskriver även organisationen för genomförandet av

detaljplanen. En styrgrupp med representanter från kommunen och LKAB initierar de delprojekt som behövs för genomförandet av detaljplanen, exempelvis delprojekt för hantering av kommunalteknik, avveckling av byggnader, anläggande av park.

Ansvarsfördelning

LKAB ansvarar för genomförandet av detaljplanen. Det betyder att LKAB ansvarar för att nuvarande användning inom planen avvecklas till industriområde.

Genomförandeavtalet beskriver närmare hur denna omvandling ska ske.

Kiruna kommun ansvarar för framtagande av detaljplanen som möjliggör att området ska kunna omvandlas till industriområde.

Huvudmannaskap

Planen innehåller ingen allmän platsmark. Planområdet ska kunna nyttjas likadant som idag fram till att det omvandlats till industriområde.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER

Fastighetsbildning

Lantmäteriets uppgift efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra fastighetsregleringar och ledningsrättsförrättningar för upphävande av nuvarande fastighetsindelning och rättigheter.

De fastigheter som berörs är Bolaget 11:1, Bolaget 11:2, Bolaget 11:6, Bolaget 11:8 samt Ön 1:1. Inom planområdet ägs samtliga fastigheter av LKAB förutom Bolaget 11:2 som ägs av Kiruna kommun.

Figur 9, visar de fastigheter som berörs av detaljplaneläggningen.

LKAB har ansökt om att få köpa den del av kommunens fastighet, Bolaget 11:2, som ligger inom planområdet.

Inom planområdet finns inga rättigheter.

EKONOMISKA FRÅGOR

Planekonomi

LKAB har tecknat ett planavtal med kommunen som reglerar kostnader och

upprättande av detaljplan. Enligt planavtalet bekostar LKAB planarbetet och samtliga utredningar som utförs i samband med planarbetet.

Genomförandekostnader

LKAB ansvarar för samtliga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen.

- Inlösen, ersättning

TEKNISKA FRÅGOR

Kommunaltekniken ska fungera under hela den perioden som området omvandlas från dagens användning till industriområde. Det måste även säkerställas att intilliggande områdens kommunalteknik inte påverkas.

En utredning har genomförts av VA-systemet som beslutsunderlag för avveckling/omdragning av ledningar. Ledningar kan behöva avvecklas p.g.a.

deformationer innan en byggnad som försörjs av ledningen berörs. Då kan ledningar behöva dras om i ny sträckning.

På samma sätt kan vägar behöva dras om när en väg som måste avvecklas medför att fastigheter som nyttjas inte längre kan nås.

Samtliga ledningar och vägar inom planområdet kommer att hanteras i en styrgrupp, se avsnitt Avveckling, för att säkerställa att det finns funktion så länge området används. Därefter avvecklas ledningarna.

8. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

Afry har på uppdrag av Kiruna kommun analyserat de miljömässiga konsekvenser som plangenomförandet medför. Arbetet har resulterat i en miljökonsekvensbeskrivning som sammanfattas nedan. Vissa av åtgärderna härrör från den omvandlingsplan som är under framtagande. Då denna ännu inte är fastställd kan åtgärder komma att ändras och miljökonsekvensbeskrivningen uppdateras till granskningsskedet.

Riksintressen

Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, värdefulla ämnen och material samt område för särskilt behov av hindersfrihet och influensområde för buller.

Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler stärks genom planförslagets

genomförande. Riksintresse för kommunikationer, särskilt behov av hindersfrihet och riksintresse för försvaret bedöms inte beröras.

Naturmiljö

Planområdet är i dagsläget naturmiljö. Det finns flertalet rödlistade och skyddade arter inom planområdet. I planförslaget kommer Yli Lombolo torrläggas och som en följd av ändrad vattenföring i området omvandlas till en yta med dikesanvisning med

svämplan. Sjön kommer därmed att förlora samtliga naturvärden. Även omgivande våtmarker kommer att påverkas negativt av de sjunkande vattennivåerna med art- och biotopförlust som följd. Även skogsområdet väster om Ala Lombolo kommer att förändra sin karaktär som en följd av ändrat vattenflöde. Då planområdet på lång sikt kommer behöva stängslas in kommer strandskyddsområden att tas i anspråk.

Markmiljö

Inom eller i närhet till planområdet finns ett antal platser där verksamhet som kan ha orsakat föroreningar har bedrivits och/eller bedrivs. I ett planförslag kan detta betyda att ytterligare markundersökningar behöver göras i området. Sedimenten i Yli Lombolo

innehåller förhöjda halter av flertalet metaller, framförallt kvicksilver. Sjön kommer att genomgå en omvandling där sedimenten övertäcks innan torrläggning för att minska risk för olägenheter nedströms samt förhindra damning och lukt samt eventuell spridning av förorenade sediment när torrläggning/omledning av vattnet sker.

Planalternativet innebär att brytning kan fortsätta och att markdeformationer prognosticeras att breda ut sig åt detta håll.

Vattenmiljö

Flertalet ytvattenförekomster finns inom eller i anslutning till planområdet, i form av sjöar eller vattendrag. Sjön Yli Lombolo som omfattas av MKN är lokaliserad inom planområdet. Markdeformationerna i området till följd av gruvbrytning medför förändrade avrinningsområden, avsänkta grundvattennivåer och läckage av ytvatten vilket förändrar vattenbalanserna i vattensystemen. Planalternativet innebär fortsatt gruvbrytning och ökade markdeformationer i området. Yli Lombolo kommer att genomgå en omvandling som innebär torrläggning, täckning samt att en

dikesanvisning med svämplan anläggs. Luossajoki kommer att ledas förbi vilket säkerställer vattenflödet nedströms samt minskar risken för spridning av förorenade sediment.

Luft och klimat

Gruvverksamheten bidrar till luftutsläpp i både gas- och partikelform. Inom aktuellt område planeras enbart för gruvverksamhet under jord vars markdeformationer kommer fortsätta breda ut sig åt planområdet, och planen medger ingen exploatering eller verksamhet ovan mark. Det som kan förekomma inom området och bidra till luftutsläpp är en mindre mängd interna transporter, samt dålig lukt som kan uppstå vid torrläggning av Yli Lombolo. En högre produktionstakt kommer dock innebära ökade totala utsläpp jämfört med befintlig verksamhet och nollalternativ. Utsläppen förväntas inte medföra någon betydande negativ effekt på människors hälsa eller miljön, eller att miljökvalitetsnormer överskrids. En ökad produktion i Kiruna kan dock anses ha en positiv effekt på de totala utsläppen ur ett globalt perspektiv.

Buller och vibrationer

Buller och vibrationer från gruvverksamheten och lokal trafik och genomfartstrafik påverkar kringliggande miljöer i Kiruna. Inom planområdet finns rekreationsområden och känsliga natur- och vattenmiljöer som kan påverkas av bullerstörningar. Enligt bullerutredningen beräknas den utökade gruvverksamheten inte ha någon betydande effekt på bullerspridningen. Vibrationsnivåerna förväntas inte öka jämfört med idag.

Risk och säkerhet

Markdeformationerna från gruvverksamheten påverkar grundvattennivån kring planområdet och även sjön Yli Lombolos vattennivå. I ett planförslag kommer sannolikt dessa deformationer samt sprickbildning bli mer omfattande på grund av fortsatt/ökad gruvverksamhet. Åtgärder i form av inhägnad medför att planförslaget inte bedöms ge några negativa konsekvenser. Som följd av klimatförändringarna kan

en ökad avrinning uppstå. Effekterna av eventuella klimatförändringar bedöms i stort få obetydliga effekter ur risk- och säkerhetssynpunkt.

Stads- och landskapsbild

Planområdet ligger i den s.k. förfjällsregionen som karakteriseras av vidsträckta, högt liggande platåer samt berg och lågfjäll. På kort sikt innebär planförslaget förändringar i landskapsbilden framför allt att ske på grund av minskad vattenföring, att sjön Yli Lombolo omvandlas till en yta med dikesanvisning med svämplan och vattenspegeln försvinner. Vegetationen i resten av området kommer att övergå till allt mer torra naturtyper.

Rekreation och friluftsliv

Strandområdet och intilliggande naturområde används för friluftsliv och rekreation.

Även det södra planområdet utgörs av naturmark, barrskog och fjällbjörkskog, som är tillgänglig via en mindre väg som leder runt Ala Lombolo. Öster om planområdet, sydost om Yli Lombolo, finns bland annat Lombia idrottsplats, Kiruna

brukshundsklubb och Kiruna ridklubb. Planområdets rekreationsmöjligheter kommer på kort sikt att förändras genom att Yli Lombolo torrläggs och omvandlas till en yta med dikesanvisning och svämplan. På lång sikt blir området otillgängligt för

allmänheten eftersom skalskydd i form av staket kommer att sätts upp. Därmed försvinner rekreationsmöjligheterna samt möjligheten för idrottsföreningarna att använda planområdet för ridning och annan träning i stora delar av området, vilket kan förväntas påverka inte minst barn och unga. Möjligheten att använda motionsspåren runt Ala Lombolo kommer att kvarstå.

Befolkning och människors hälsa

Planområdet är bostadsnära för dem som bor i den sydvästra delen av Kiruna tätort.

Området är lättillgängligt och kan nås via gång- och cykelväg under Lombololeden samt via bilväg. Att vistas i naturen samt att ägna sig åt fysisk aktivitet, även i lättare form som promenader, påverkar människors hälsa positivt. Planområdet används idag för rekreation och friluftsliv och har därmed positiv inverkan på människors hälsa.

Möjligheten att vistas i naturen och ägna sig åt rekreation och friluftsliv är viktiga kulturella ekosystemtjänster. Planens genomförande kommer att innebära att de hälsofrämjande effekter som området kan generera i form av tätortsnära

rekreationsområde på lång sikt upphör i stora delar av området i samband med att området stängslas in. Möjligheten att använda motionsspåren runt Ala Lombolo kommer att kvarstå.

9. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Planbeskrivning och plankarta har upprättats av Samuel Falk och Mona Mattsson Kauppi, planarkitekter. Genomförandebeskrivningen och avtal har tagits fram av Filip Storm, exploateringsingenjör.

Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av Afry.

________________________ _____________________

Samuel Falk Nina Eliasson

Planarkitekt Planchef

________________________

Mona Mattsson Kauppi Planarkitekt