Hur kan man göra undervisningen mindre teoretisk?
How can you make teaching less theoretical?
Lena Siversson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Yrkeslärare Naturbruk
Grundnivå, 15hp
Handledare: Ulla Högberg Examinator: Ann-Britt Enochsson 2014-02-02
Abstract
The purpose of this survey is to change the teaching in the course Agricultural animals in order to make it more practical, from being mainly theoretical, and thus prepare students better for professional life as animal keepers. The aim is also to construct education that includes most of the students that we have at the agricultural college and use our unique animal stables at maximum. The students we have at our school differ in previous knowledge and they have a great interest in practical work. Students involved in the development project are in the second grade oriented towards animal care. As students for years have requested more practical work and teachers have seen it both necessary and motivating for further studies, I decided to explore which theoretical parts I could make more practical. This also makes the students more employable and attractive in labour market, which also is our mission from the National Agency of Education. Another consideration in the change from theoretical to more practical is that over time the previous knowledge has changed, less students come from farming backgrounds. Previously, it was more natural that the children took part in the farms daily work after school. The result is that even those students who come from a farming family have no experience with the practical aspects of the profession. This attempt to work more practical than previously has resulted in students finding it easier to absorb knowledge. It has also made them more motivated than before. They have developed in different aspects, both personally and knowledgably in this field. The students have had more scheduled time than before where they have had the opportunity to practice their skills.
With this way of working the students have been able to understand theoretical parts easier and have had better understanding when working with them.
Keywords
Practical work, employable, animalkeeper, skills, motivation,
Sammanfattning
Syftet med detta utvecklingsarbete är att förändra undervisningen i kursen Lantbruksdjur 1 till att blir mer praktisk, från att vara till stora delar teoretisk. På så vis förbereds eleven på ett bättre sätt för yrkeslivet som djurskötare. Syftet är att det ska vara en undervisning som passar de flesta av eleverna vi har på Naturbruksgymnasiet och att använda våra unika djurstallar fullt ut. De elever vi har på vår skola har skiftande förkunskaper och de har ett stort intresse att arbeta praktiskt. Eleverna som medverkade i utvecklingsarbetet går i årskurs 2 i inriktning Djurvård. Eftersom eleverna under många år efterfrågat mer praktiskt arbete och vi lärare har sett att det både behövs och är motiverande för fortsatta studier har jag valt att ta reda på vilka teoretiska delar jag kunde göra mer praktiska. Detta gör eleven mer anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden, så som vårt uppdrag från Skolverket också avser. En annan aspekt i att utforma det teoretiska till mer praktiskt är det att över tid har förkunskapen ändrats hos eleverna som kommer från en lantbruksbakgrund. Förr var det mer naturligt att barnen var med och hjälpte till i lantbruket och med djuren efter skoltid än det är nu. Detta resulterar i att även de elever som är från en lantbrukarfamilj har dålig erfarenhet av yrkets praktiska delar.
Detta försök att arbeta mer praktiskt än tidigare har resulterat i att eleverna har haft lättare för att ta till sig kunskap och de har varit mycket mer motiverade än förut. De har kunnat
utvecklas på olika plan både personligen och i sin kunskap om ämnet. De har också fått fler övningstillfälle än förut där de har kunnat träna sin färdighet. Eleverna har med detta sätt att arbeta kunnat ta till sig de teoretiska avsnitten enklare och har haft större förståelse när de arbetat med dessa.
Nyckelord
Praktiskt arbete, anställningsbar, djurskötare, övningstillfälle, motivation.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Syfte ... 2
Frågeställning ... 2
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ... 3
Motivation ... 3
Bedömning ... 4
Utvecklingsarbetet i praktiken ... 5
Undervisningen i dag ... 5
Så här vill jag förändra undervisningen... 5
Elevers förkunskaper då och nu... 6
Planering... 6
Arbetsgång ... 8
Eleverna får information ... 8
Eleverna arbetar med frågorna... 8
Min planering av praktiska undervisningen ... 9
Arbetsgång ... 9
Djurhantering, arbetsmiljö och säkerhet ... 9
Ergonomi ... 9
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel ... 10
Lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör ... 10
Lagar och bestämmelser ... 10
Praktiskt genomförande så att innehållet i kursmomenten blir relevant i förhållande till momentets kunskapsmål. ... 11
Genomförandet ... 12
Elevernas svar ... 12
Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med djurskötsel. ... 12
Delbedömning av Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet ... 13
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel och näringsinnehåll i foder. ... 14
Kunskaper om lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör. ... 14
Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör arbete med lantbruksdjur. ... 15
Utvärdering av utvecklingsarbetet ... 15
Etiskt förhållningssätt ... 16
Arbetets resultat ... 16
Slutsatser ... 17
Diskussion ... 19
Reflektioner över några av böckerna jag använt till utvecklingsarbetet. ... 19 Kritisk granskning av det egna arbetet ... 20 Referenser ... 21 Bilagor...
1:4 ...
2:4 ...
3:4 ...
4:4 ...
1
Bakgrund
Det finns flera anledningar att införa mer praktik i de teoretiska delarna i kursen
Lantbruksdjur 1 på ett Naturbruksgymnasium. Vi får elever med väldigt olika förkunskaper och de har också olika bakgrund när det gäller djurskötsel och praktiskt arbete. En del har mycket praktiska kunskaper och har svårare för teoriavsnitten. En del av eleverna är väldigt duktiga teoretiskt men har svårt att få höga betyg i kurserna då de saknar förkunskaper av praktiskt arbete. Det förekommer också en del avhopp beroende på att eleverna är besvikna över att det var så mycket teori i lektionssalarna när de trodde att de skulle få arbeta praktiskt ute i djurstallarna eller i verkstaden. Jag har också tänkt mycket på hur viktigt det är med rätt sal till rätt ämne, att man är i rätt miljö för just det ämnet man har. Att salen är inredd för just det man håller på med, eller varför inte helt enkelt flytta ut undervisningen i verksamheten?
Att arbeta i den verklighet eleverna kommer att stöta på i sitt kommande yrke som djurskötare, i detta exempel en ladugård.
En annan orsak är också att vi har i uppdrag av Skolverket att göra eleven anställningsbar och ett sätt är att låta dem färdighetsträna mer i undervisningssituationer och på så sätt också känna sig bekant med miljön och de arbetsuppgifter de ställs inför i kommande arbetsliv. Med dessa elever vi nu har så är min erfarenhet att man vinner på att börja bakifrån, alltså med de praktiska momenten innan de teoretiska och därefter väva in det teoretiska, detta för att bibehålla motivationen hos eleverna.
Jag kommer att prata om två olika utgångar i utvecklingsarbetet, som vi har här på
Naturbruksgymnasiet och det är Djurvård och Lantbruk. De elever som läser Djurvård läser väldigt många olika djurkurser såsom Hästkunskap, Djurparksdjur, Sällskapsdjur,
Hundkunskap och Djur i Zoohandel för att nämna några. Medan de som läser Lantbruk läser antingen mot maskinlära eller djurkurser, läser eleverna djurkurser så läser de bara om djur som ingår på ett lantbruk exempelvis mjölkkor, höns, får och köttboskap.
En annan viktigt aspekt i sammanhanget är att vi ska använda och utnyttja djurstallarna som vi har, fullt ut, eftersom dessa stallar är unikt för Naturbruksgymnasierna. Det innebär att vi utvecklar kurserna mot att så mycket det är möjligt använda oss av djurstallarna i vår dagliga undervisning. Detta resulterar i att det ger eleverna en bra grund att stå på och förbereder dem för sitt kommande yrke. Det ger också oss som ska bedöma dem i kurserna en bredare grund att stå på när vi slutligen ska sätta betyg. Jag vill förändra undervisningen till att bli mer praktisk, beroende på att de flesta elever kommer hit för att få arbeta praktiskt och för att de elever som har liten praktisk erfarenhet ska ha möjlighet att träna sin färdighet vid fler tillfällen än det ges möjlighet till nu. I mitt utvecklingsarbete vill jag flytta ut mycket av undervisning i djurstallarna just av den anledningen att vi ska få mer praktiska
övningstillfällen även i sådana avsnitt som av många kan ses som teoretiska. Jag är övertygad om att man får ett större engagemang och en större lust att lära om ett ämne när man är i rätt miljö. Att på ett enkelt sätt förflytta sig mellan ett klassrum och ut i djurstallarna är för eleverna ett bra sätt att utveckla sitt lärande och behålla sin motivation. Jag har valt att använda en sal som ligger på andra våningen i ladugården där vi också ser djuren och det dagliga arbetet. Detta är en stor fördel då man snabbt kan gå ned när något speciellt och viktigt händer i ladugården.
2
Det är då också viktigt att skapa realistiska arbetsuppgifter för eleven vilket jag har möjlighet att göra i både vanliga undervisningen och i skarpa lägen i ladugården, i form av stallturer, eller situationer som uppstår under dagens arbete i ladugården. Mina övningar och prov i ladugården kan också göras på så sätt att eleven visar sin kunskap genom handling, men också genom att berätta, skriva och förklara. Detta ger mig också en bild av hur långt eleven har kommit i sitt lärande och jag kan anpassa min undervisning efter eleverna för att lättare nå målen. Detta sätt att arbeta, både praktiskt i stallarna och teoretiskt ger mig en helhetssyn och underlättar för mig när betyg slutligen ska sättas. Detta ger mig en bred grund att stå på, och jag kan också stötta eleven under arbetets gång på ett bra sätt och anpassa min undervisning efter elevernas utveckling.
Att skapa gynnsamma lägen är oerhört viktigt för att osäkra elever ska våga prova igen om något inte riktigt gick som man hade tänkt sig. Eftersom vi har med djur att göra så går allt inte alltid enligt planerna. Genom att arbeta mer praktiskt som beskrivs i utvecklingsarbetet så kommer man som lärare att kunna ge konstruktiv feedback direkt i de praktiska övningarna och på så vis kunna ge eleverna den positiva känsla när ett arbete är bra utfört. Att ge
konstruktiv feedback är också nödvändigt för att eleven ska gå framåt i sitt lärande och våga ta för sig mer till nästa gång. Här arbetar man hela tiden med formativ bedömning eftersom just djurskötsel och djurhantering kräver träning och övning över tid. Många små delmoment som jag som lärare bedömer under tiden en kurs fortgår. Tittar på framstegen men är också uppmärksam på om man helt enkelt behöver gå tillbaka i undervisningen för att hämta upp något man upptäcker att eleverna har tappat på vägen. För att slutligen nå dit där jag kan göra den slutliga bedömningen av eleverna i de olika delmomenten.
Syfte
Syftet med detta utvecklingsarbete är att pröva hur en vanlig ämnesteoretisk klassrumslektion kan förändras genom att en praktisk och yrkesrelevant miljö utanför klassrummet används för situationer där elever kan utveckla nödvändiga ämnesteoretiska kunskaper. Vidare syftar arbetet till att ge de elever som har svårigheter med de teoretiska avsnitten att känna lust och även få större förståelse när de kommer till det teoretiska som är nödvändigt för allt lärande.
Arbetet vänder sig också till de teoretiskt starka eleverna med lite eller ingen praktisk erfarenhet och förkunskap, och ska göra så att de eleverna får en större möjlighet att nå de höga betygen då de får mer färdighetsträning i kursen än förut.
Frågeställning
Hur kan undervisningen i Lantbruksdjur 1 förändras så att den ämnesteoretiska salsundervisningen flyttas ut till djurstallarna på ett sådant sätt att den praktiska yrkeskunskapens teoretiska grund blir levandegjord och lättare förstå?
3
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen
Inledningen i kapitlet ”Beprövad erfarenhet” (Svennings, 2004) beskrivs att eleverna ska få lära sig genom att göra saker praktiskt precis som man gjort sedan lång tid tillbaka. Eleverna arbetar med en mer erfaren person, det kan vara en elev som går årskurs 3 eller
lärare/instruktör. Att få eleverna att känna lust att lära mer och att få dem att se hela
sammanhanget är viktigt, och att man kan sudda ut linjen mellan teoretiskt och praktiskt och eleven får en helt annan helhet och förståelse. Svennings (2004) talar om praktisk klokhet, den klokhet man får efter att ha arbetat i ett yrke länge och skaffat sig erfarenhet. Att ge eleverna erfarenhet genom att låta dem arbeta praktiskt och lösa uppgifter och problem som uppstår är en väg mot praktisk klokhet som inte bara kan användas i deras framtida yrke utan i livet i stort. I Skolverkets skrift Bedömning i yrkesämnen trycker författaren Tsagalidis (2011) väldigt tydligt på att eleven ska ha yrkeskunskaper när de gått färdigt sin utbildning.
Yrkeskunskaper som i sin tur leder till att eleven blir anställningsbar. Man kan också läsa om de specifika yrkeskraven och hur eleven ska förberedas och få träna på att bli skicklig inom sitt eget yrkesområde. (Tsagalidis, 2011). Gustafsson (2004) beskriver i sin bok om att skapa gynnsamma lägen i sin undervisning och hon pratar även om hur viktigt det är att inspirera eleverna och hur detta gynnar fortsatta studier och ökar elevernas motivation.
Motivation
Författarna Falk-Lundquist Åsa, Hallberg Per-Gunnar, Leffler Eva, Svedberg Gudrun. (2011, s.64). Tar upp ämnet motivation och vad det är som motiverar eleven. Författarna beskriver också om att motivation och ansvar hänger samman. Och detta är en viktig aspekt, är man inte delaktig och har ansvar i en process så tappar man snart motivationen. Detta är viktigt att ta hänsyn till i undervisningen. Det som författarna Falk-Lundquist m.fl. (2011) talar här är om två olika slags motivation, den yttre och den inre. De yttre belöningarna är sådant som betyg och andras förväntningar medan inre motivationen yttrar sig en motivation att lära sig mer och känna en tillfredställelse i det arbete man gjort och det man uppnått. Författaren Alhberg (2001) talar om att det inte finna bara ett sätt att motivera en elev till att få lust att lära. Utan att man får anpassa sig och försöka hitta vad som passar just den eleven. Hon tar också upp skillnaden på elever med tidigare erfarenheter och olika förutsättningar då det gäller
motivation att lösa uppgifter och behålla motivationen för att lära. (Alhberg 2001)
Lundahl säger följande i sin bok: Feedback är generellt sett positivt för lärandet(2011) Att rikta sig mot elevens bristande motivation eller person har visat sig vara negativt, men att däremot rikta sig mot uppgiften och hur den kan göras mer effektiv uppfattas som positiv feedback, säger Lundahl vidare. (Lundahl 2011)
De punkter om konstruktiv feedback som Lundahl tar upp i sin bok är följande:
Hur uppgiften utförts
Vad målet är
Hur uppgiften kan göras bättre (Lundahl 2011)
Svagpresterande elever har ett större behov av omedelbar feedback än andra, medan fördröjd feedback inte har några uppenbara negativa effekter för starka elever (Lundahl 2007)
4 Bedömning
Lundahl (2011) beskriver följande i sin bok Att använda bedömningar för att stärka lärandet är ett sätt att uppnå skolans vidare syfte att främja en livslång lust att lära, demokratiska
värderingar och individuellt ansvarstagande. Lundahl (2011)menar vidare att bedömningen förbättra lärande processen genom att lärare förtydligar och synliggör vad eleven förväntas lära sig. Vi ska inte bara synliggöra framsteg utan också plocka fram missförstånd. Att göra eleven delaktig i sin utbildning gör också att denne tar ett helt annat ansvar för sin utbildning.
Författaren menar här också att ett stort ansvar ligger på eleven att visa att man förstått och också visa hur långt man kommit. Lundahl (2011)
5
Utvecklingsarbetet i praktiken
Undervisningen i dag
Undervisningen i Lantbruksdjur 1 bedrivs idag till stor del teoretisk på sal, en sal som är inredd för ändamålet med mjölkanläggning i klassrummet och bilder och planscher med lantbruksmotiv och maskiner, men den ligger en bit ifrån ladugården. Och det kan lätt bli att man blir kvar i salen istället för att gå ned till djurstallarna. Om denna sal är upptagen så får man vara i en sal som inte är inredd för ändamålet utan är just bara en sal som alla andra.
Detta är jag övertygad om att det påverkar motivationen negativt för elevens lärande.
Eleverna gör förutom praktiska övningar i stallarna också ladugårdsturer som innebär att de går med en anställd personal och några äldre elever på veckoturer och helgturer. På dessa turer sköts djuren om och man får vara med på alla olika uppgifter som förekommer i en ladugård såsom mjölkning, rengöring av stallar och utfodra djuren. Dessa skötselturer är mycket viktiga då eleven verkligen arbetar i skapt läge. Och eleven har här chans att träna sin färdighet ytterligare. Genom stallturer ska eleverna ges möjlighet att iaktta lantbruksdjur för att utveckla kunskaper om djurens beteende och hälsa samt att se ett sammanhang i
djurskötsel. För att uppnå detta mål är det då viktigt att eleven är med på dessa stallturer under en längre period, ca en vecka, och inte bara lösryckta timmar på övningar där de inte på samma sätt får chans att få en helhet i sin utveckling mot yrket som djurskötare. Man får också en helt annan förståelse för yrket, dess svårigheter men också glädjeämnen när man kontinuerligt arbetar i verksamheten när man får se en helhet.
Så här vill jag förändra undervisningen
Jag vill förändra undervisningen till att bli mer praktisk, beroende på att de flesta elever kommer hit för att få arbeta praktiskt och för att de elever som har liten praktisk erfarenhet ska ha möjlighet att träna sin färdighet vid fler tillfällen än det ges möjlighet till nu.
Jag kommer också att använda mig av en sal som ligger i ladugården, detta öppnar nya möjligheter att följa arbetet som händer där trots att vi håller på med något teoretiskt inne i salen och snabbt kan medverka exempelvis vid veterinärbesök, kalvningar eller vid
semineringstillfällen som vi annars gått miste om när vi inte vet vad som händer i ladugården.
Denna sal finns på andra våningen i ladugården och har panoramafönster ut mot djuren och man kan då lätt övervaka vad som händer. Man kan också ha djurstudier utan att djuren blir störda av att det finns människor i deras direkta närhet.
Det blir också ett arbetssätt som ger just mina Djurvårdselever större självförtroende då eleverna tycker att de är utanför sitt område då de är i ladugården och inte i sina vanliga djurstallar. Eleverna uttrycker också att det går en klar linje mellan deras egen
bekvämlighetszon och andra elevers område, eleverna känner sig obekväma utanför sitt eget område som i detta exempel är smådjurstallarna. Med detta menar jag att de elever som går utgången Djur/Djurvård har sitt område i vårt smådjurshus och känner sig hemma där. De elever som läser Djur/Lantbruk de har sitt eget område i Ladugård och verkstad där de känner
6
sig hemma. Denna tydliga gräns vill jag sudda ut då jag tror detta kan hämma elevernas inlärning eftersom de känner sig obekväma i en för dem obekant miljö. För att sudda ut denna linje mellan vårt och deras kommer också eleverna från de olika inriktningarna Lantbruk och Djurvård, att arbeta tillsammans på skötselturerna i ladugården. Detta kommer också att bli ett stöd för de ännu ovana Djurvårdseleverna att arbeta tillsammans med Lantbrukseleverna som har mer erfarenhet då de har kommit ett år längre i sin utbildning.
Elevers förkunskaper då och nu
Dessutom finns det en annan viktig aspekt att ha med i utvecklingsarbetet och det är att tänka på hur förkunskapen har förändrats över tid. Många av våra nuvarande elever är ungdomar från storstäder som inte har någon eller väldigt liten anknytning till lantbruket idag. Dessutom har det även ändrats vad gäller ungdomar som kommer från en familj med lantbruksbakgrund.
Det var mer vanligt förr att barnen hjälpte till hemma efter skoltid och det var också nödvändigt för familjen för att klara av alla sysslor som skulle göras på gården och
familjejordbruken. Barnen fick därför tidigt hjälpa till med djurskötsel såsom att ge kalvarna mjölk, utfodra och rykta korna, sysslorna kunde variera beroende på ålder och erfarenhet. De lite äldre fick vara med och köra traktor, så och plöja och hjälpa till att laga maskiner. Allt detta sammantaget gjorde att dessa elever som läste lantbruksutbildningen på vår skola för säg 20-25 år sedan hade en helt annan förkunskap än våra elever har nu.
Ungdomarna som kommer från en familj med lantbrukarbakgrund idag har nödvändigtvis inte någon erfarenhet av arbetet i familjens jordbruk utan har haft andra intressen och det har inte varit nödvändigt för familjen att de har hjälpt till såsom det var tvunget förr. Detta beroende på att mycket av arbetet har rationaliserats. Gårdarna som är kvar i dag är i regel mycket stora och man har därför anställd personal, detta enligt min egen erfarenhet efter många år i yrket.
Planering
Jag har valt ut fyra moment i kursen Lantbruksdjur 1 som kan uppfattas som till stor del teoretiska, som jag delvis eller helt kommer att arbeta med praktiskt. Mitt upplägg för de olika momenten kommer att vara ungefär lika utformade Vissa moment kan dock kräva mer teori för att få en helhet, exempelvis momentet Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör arbete med lantbruksdjur.
De fyra delmomenten jag valt ut är följande:
Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med djurskötsel.
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel och näringsinnehåll i foder.
Kunskaper om lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör.
Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör arbete med lantbruksdjur. (Skolverket 2011)
Mitt mål med utvecklingsarbetet är att införa så många praktiska övningar som det är möjligt under kursens gång, med betoning på de avsnitt som kan ses som teoretiska. Varför jag vill genomföra mitt utvecklingsarbete på detta arbetssätt är för att jag vill ge eleverna större möjlighet att känna sig säkrare när de går ut i arbetslivet genom att de har fått en helt annan
7
färdighetsträning än om många moment genomförs teoretiskt. Och att inte tappa motivationen beroende på att lektionerna blir för teoretiska.
8
Arbetsgång
Eleverna får information
Eleverna får information om mitt utvecklingsarbete och de får frågan om de vill medverka och de får också information om vad detta innebär angående anonymitet och hur arbetet är tänkt att läggas upp. Nu är det viktigt med elevsamverkan och att de kan ha inflytande i hur kurserna ser ut och hur de läggs upp. Detta tror jag i sin tur påverkar hur intresserad av kursen eleven blir. Får man vara med och utforma kursen så blir det också mer intressant och det ger också eleven en förståelse för vad som måste rymmas i kursen. Eleverna får information om kursmålen och betygskriterierna. Där vi går igenom vad i kursen man kan utveckla till mer praktiska övningar. Se bilaga 2:4.
Eleverna arbetar med frågorna
Eleverna får med sig följande frågor ut i ladugården:
1. Vad vill du veta om lantbruksdjur och dess skötsel?
2. Hur skulle du vilja arbeta för att bli yrkeskunnig inom lantbruksdjurs skötsel?
3. Teoretiska delarna i Lantbruksdjur 1, hur kan vi göra dem mer praktiska?
Jag valde att dela upp frågorna i tre olika frågeställningar för att det på så vis skulle det bli lättare för eleverna att komma fram till svar men även för att väcka deras nyfikenhet och få dem att tänka sig att de skulle bli lantbrukare. Eleverna tittade tillsammans på vad som kunde vara de teoretiska delarna i kursen, eller uppfattas som teoretiska i Lantbruksdjur 1, detta gjorde också att eleverna blev insatta i vad kursen bestod av för delar och moment.
Jag skickade ut eleverna i djurstallarna och de tittade på utfodringsanläggningar, djuren, och olika redskap. Eftersom dessa elever inte har någon erfarenhet eller bakgrund i lantbruket så trodde jag att de skulle ha svårare att komma med förslag på kursens upplägg, utformning och vilka delar vi kunde göra mer praktiska, och även hur de praktiska delarna skulle göras. Under tiden de gick runt och diskuterade så försökte jag att hålla mig i bakgrunden för att inte
påverka dem. Den metod som flera av eleverna använde sig av var erfarenheten från hur andra kurser lagts upp och sin nyfikenhet att lära mer om lantbruksdjur, men även att lära om alla maskiner som hör till lantbruket idag.
Därefter gjorde vi tillsammans en sammanfattning av vad eleverna kommit fram till. Se bilaga 3:4.
9
Min planering av praktiska undervisningen
Arbetsgång
Här presenteras de olika momenten som blev utvalda. När eleverna och jag tillsammans hade tagit ut de delar av kursen som vi ansåg kunde göras om till mer praktiska övningar så
planerades undervisningen utifrån målen och syftet i kursen Lantbruksdjur 1. Syfte, kunskapsmål och praktiska kunskapsmål är omformulerat från kursens mål och syfte från Skolverket 2011.
Djurhantering, arbetsmiljö och säkerhet
Syfte: Hanteringen av djur är ett av de mest olyckdrabbade tillfällen som djurskötare utsätts för och det är viktigt att som djurskötare hantera djur på ett säkert sätt och på så vis minska olyckor både för sig själv och djuren, ett av världens mest olycksdrabbade yrkesområde.
Kunskapsmål
Teoretisk kunskap: Att kunna läsa av djuren och deras beteende i olika situationer är nödvändigt och viktigt för att bli en bra och duktig djurskötare. (Skolverket 2011)
Praktisk kunskap: Hantera djur säkert i olika situationer då detta är viktigt för att förbereda eleven för arbetet i djurstallar och med all hantering av olika djur i det dagliga arbetet. Få en säkerhet i djurhantering vid många olika situationer som dagligen uppkommer i djurstallarna.
Ergonomi
Syfte: Lära sig att arbeta på ett korrekt sätt som gör att man som djurskötare undviker framtida skador, överbelastningar och förslitningsskador som är en stor risk i arbetet som djurskötare.
Kunskapsmål
Teoretisk kunskap: Att ha kunskap om hur man flyttar djur, lyfter foder och andra förekommande arbeten i lantbruket som innebär att lyfta tungt. (Skolverket 2011) Praktisk kunskap: Lyftövningar i djurstallarna med hjälp av idrottslärare. Kalvar flyttas, säckar och tunga hinkar töms i foderblandningar, höbalar staplas, kalvboxar töms från gödsel.
Övningarna görs vid upprepade tillfällen för att eleven ska träna att arbeta, för kroppen på ett besparande och korrekt sätt, och på så vis undvika skador i framtiden.
10
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel Syfte: Lära sig om kvalitet, näringsinnehåll och mängden foder till lantbruksdjur i olika livsstadier och i olika produktionsformer såsom mjölkproduktion, köttproduktion eller fläskproduktion.
Kunskapsmål
Teoretisk kunskap: Veta vilken mängd foder ett lantbruksdjur kräver vid ex mjölkproduktion eller för tillväxt. Vilka fodermedel som är relevanta för de olika djurslagen utifrån deras näringsbehov vid olika livsstadier. (Skolverket 2011)
Praktisk kunskap. Mäta och väga foder. Mäta eller väga djur för att ta reda på tillväxt. Jämföra kvalitet på olika foder när det gäller hygienkvalitet. Mäta och väga foderlager för att ta reda på foderåtgång under ett år. Övningar i att känna igen olika foder som används i lantbruket och till de olika djurslagen.
Lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör
Syfte: Lära sig hur ett år ser ut för en ko eller gris. Hur djurets exteriör påverkar produktionen.
Kunskapsmål
Teoretisk kunskap: Att ha kunskap om hur ett produktionsår ser ut för de olika djurslagen, vad djuren har för krav i form av foder och miljö. Hur exteriöra avvikelser kan påverka
produktionen negativt eller positivt. (Skolverket 2011)
Praktisk kunskap: Eleverna jämför olika kor i produktionen, tittar på deras exteriör och jämför med det som anses normalt, vad behövs förbättras och varför? Vad har exteriören för
konsekvenser för produktionen? Avelsplaner och vad man vill förbättra. Eleverna arbetar med ett antal mjölkkor i besättningen och jämför var korna står i sin produktionskurva och vad det är som är aktuellt för varje individ såsom exempelvis sinläggning, kalvning eller seminering.
Lagar och bestämmelser
Syfte: Ha kunskap om lagar när det gäller djurhållning, hållande av lantbruksdjur och arbete med lantbruksdjur. Kunskaper om den egna arbetsmiljön och djurens miljö.
Kunskapsmål
Teoretisk kunskap: Känna till regler för hållande av lantbruksdjur, känna till vart man vänder sig för att ta reda på regler och lagar utfärdade av Regering, Jordbruksverket och
Länsstyrelsen. (Skolverket 2011)
Praktisk kunskap: Mäta båspallar, inredning, räkna djur i boxar och jämföra med vad förordningarna säger. Veta vilken slags inredning som är tillåten och vilka mått för olika inredningslösningar i stallarna. Arbeta praktiskt med djurskötarens arbetsmiljö, mäta
ljudnivåer, damm, ammoniak, titta på farliga platser att arbeta på i djurstallarna och på så vis få kunskap och insikt om vad som krävs för den egna goda och säkra arbetsmiljön.
11
Praktiskt genomförande så att innehållet i kursmomenten blir relevant i förhållande till momentets kunskapsmål.
A) Eleverna får information om kursmålen och betygskriterierna.
B) Eleverna får diskutera innebörden i målen och i kriterierna så att det tydligt framgår att de förstår dem.
C) Sedan går vi igenom vad i kursen man kan utveckla till mer praktiska övningar. Se bilaga 2:4.
D) Eleverna medverkar genom att med momentmålen som grund gå runt i djurstallarna och formulera frågor som bidrar till innehållet i momentet. Eleverna kan också komma med direkt förslag till kursinnehåll. Läraren håller sig i bakgrunden.
E) Eleverna lämnar in svar och förslag till läraren. Läraren sammanställer svar och förslag.
F) Tillsammans går läraren och eleverna igenom moment för moment i förhållande till kunskapsmålen.
G) Kriterier för måluppfyllelse på olika nivåer beskrivs och förklaras.
H) Eleverna ger förslag på praktiska arbetsuppgifter som ska kopplas till teoretiska kunskaper adekvata för uppgiften.
I) Läraren formulerar arbetsuppgifterna så att alla eleverna har möjlighet att uppnå målen. Vissa uppgifter kanske dessutom måste vara av mer teoretisk art med inslag av praktik för att nå upp till alla betygsnivåer. Läraren förbehåller sig rätten att
komplettera med nödvändigt kursinnehåll om så skulle behövas, om det är så att elevförslagen inte är tillräckliga eller relevanta.
12
Genomförandet
Utvecklingsarbetet genomfördes på så vis att eleverna fick med sig följande frågor ut i djurstallarna att besvara:
Vad vill du veta om lantbruksdjur och dess skötsel?
Hur skulle du vilja arbeta för att bli yrkeskunnig inom lantbruksdjurs skötsel?
Teoretiska delarna i Lantbruksdjur 1, hur kan vi göra dem mer praktiska?
Därefter gick vi tillsammans igenom kursplanen och utifrån den plockades moment ut som helt eller delvis kan göras om till en mer praktisk övning. Nedan beskrivs också lektioner som genomförts under utvecklingsarbetet.
Elevernas svar
När svaren lämnades in av eleverna sammanställdes sedan dessa av mig och vi gick
tillsammans igenom vad de har kommit fram till. Se bilaga 3:4. Utifrån deras svar tittade vi på moment för moment och har efter det kommit fram till vad vi ska göra om för teoretiska moment till praktiska moment, för att uppfylla kursmålen och de ska ha möjlighet att nå alla nivåer i betygsskalan. Eleverna gjorde här förslag på arbetsuppgifter. Se bilaga 4:4. Eftersom vi måste uppnå alla kursmål och eleverna ska ha chans att nå de olika nivåerna i betygsstegen så måste jag utforma uppgifterna och övningarna på så vis att alla elever har chans att nå sina uppsatta mål. Vissa uppgifter kanske dessutom måste vara av mer teoretisk art med inslag av praktik för att nå upp till alla betygsnivåer, exempelvis avsnittet med lagar och bestämmelser som jag tidigare nämnt.
Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med djurskötsel.
Eleverna var med i diskussionen och planeringen av övningarna. När man tittar på det centrala innehållet i kursen så finns det vissa delar som görs till stor del teoretiskt ex: Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med djurskötsel. Just denna del av kursen valde jag att börja med då jag anser att det är väldigt viktigt att eleven lär sig att arbeta säkert både för sig själv och för djuren. Eleverna fick i uppgift att gå ut i djurstallana och titta på hur djuren vistades, var eleverna såg faror i att hantera djuren, finns det reträttvägar om djuren börjar springa runt i lösdriften av någon anledning, hur ser golvytan ut, är det halkrisk för djur eller skötare, finns det platser i djurstallet som kan vara farligare än andra, vilka maskiner kan innebära fara?
En av de första övningarna gick ut på att flytta djur från en plats till en annan, en vanligt förekommande uppgift i arbetet med mjölkkor, och en uppgift som kan innebära stor skaderisk både för djur och djurskötare. Detta är ett moment som noga måste planeras då djuret kan skada både sig själv och skötaren om det inte görs på ett väl genomtänkt och planerat sätt. Innan djuret skulle flyttas fick eleverna diskutera hur man skulle gå till väga, vilken väg skulle man gå och vilka skaderisker man utsatte sig och djuret för. Diskussion om
13
hur djuret regerar på olika underlag och hur de beter sig vid rädsla togs upp. Eleverna planerade vägen de skulle ta med djuret och planerade för ett så säkert sätt som möjligt att flytta djuret. De tittade på om det finns olika underlag, såsom brädgolv, galler, ljust eller mörkt golv, lutningar, saker som kan vålla stora problem när man flyttar djur, fanns det saker som stod i vägen och om något kunde skrämma djuret på vägen. När eleverna hade planerat klart och kommit fram till bra och säkra lösningar ska då grimman sättas på djuret. Även detta kan innebära klämrisker och även trampskador på djurskötaren. Diskussion tas upp hur man ska undvika att bli klämd i inredningen och hur man lämpligast står vid påsättning av grimman. Här kommer det också in hur viktigt det är med rätt utrustning för arbetet såsom handskar, arbetskläder och stålhätteskor i detta fall. Frågor kommer upp vad som kan hända om djuret blir rädd? Åt vilket håll försöker djuret fly? Vad händer då? Vad gör jag som djurskötare? Hur beter jag mig i förhållande till de olika situationerna? Kan jag förutse vad som kan hända? I en sådan här övning är det viktigt att alla elever ges tid att prova och att man ger dem goda förutsättningar för att lyckas och en omedelbar feedback. Det krävs också av mig att jag skapar så gynnsamma förutsättningar som möjligt för eleverna och att jag verkligen är närvarande både mentalt och fysiskt eftersom jag har både elever och djur att ta hänsyn till.
Delbedömning av Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet
Första momentet, hantering av djur, i kursen Lantbruksdjur 1 är nu genomgånget, eleverna har fått öva under lektionstid och därefter gjorde eleverna ett praktiskt prov. Målet som jag nu har haft delbedömning av i kursen Lantbruksdjur 1 är Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med djurskötsel. Övningarna under lektionstid gick till så att eleverna gick ut i ladugården och tittade på faktorer som kan orsaka olyckor såsom brunstiga djur, inredning, maskiner, halkiga golv och allt annat de kunde hitta som de själva kände sig oroliga över. Vi gick igenom alla punkter de tagit upp och diskuterade vad man skulle tänka på och vilka risker man utsatte sig för i olika situationer. Olika slags underlag i ladugården diskuterades, såsom betong, trä, hala ytor, om golvet lutade upp eller ned, och eleverna kom med förslag på åtgärder.
Eleverna fick nu i uppdrag att flytta några av djuren från en plats till en annan, men först skulle eleverna tillsammans planera vägen de skulle gå med djuret och då ta hänsyn till underlag, faror på vägen, och om det fanns något som exempelvis kunde skrämma upp djuret.
När vägen var planerad diskuterades jag och eleverna det val de gjort och jag kunde då ge positiv feedback och jag kunde styra dem rätt om jag såg att de glömt något viktigt. Vi diskuterade också vad som kan hända om djuren exempelvis blir skrämda av något som plötsligt dyker upp och som varken djuret eller skötaren då är beredda på.
I boken Naturbrukets Husdjur (Lärn-Nilsson, Jansson & Strandberg, 2010) har eleverna fått titta på statistiken över skador orsakade av djur vid just förflyttning, uppbindning och lastning, det farligaste momenten man kan utsätta sig för inom djurskötseln med 34 % av skadefallen i arbete med lantbruksdjur. Eleverna fick sedan i uppgift att förflytta två kor från ett uppbundet system till att flyttas för att gå lösa i lösdriftsystemet. Eleverna blev satta att arbeta två och två. De skulle då diskutera hur de skulle gå till väga rent praktiskt och därefter tillsammans lösa uppgiften. Jag själv höll mig vid sidan om för att lyssna på hur de löste situationen och höra vem som kom med förslag. Men också för att kunna stötta eleverna och rycka in om situationen blev ohållbar. Eleverna löste uppgiften på ett alldeles otroligt bra sätt.
14
Man såg att det var en elev som var mer styrande än den andra men alla punkter vi pratat om kom med. Eleverna löste uppkomna problem på olika sätt och de kunde klart motivera sina val vilket också gjorde att de kan nå de olika stegen i betygen. Eftersom detta är en
färdighetsövning så kommer jag att jobba på samma sätt tills kursen är slut vecka 21, och kan då göra en summativ bedömning av vad eleven uppnått.
Vi har diskuterat och provat oss fram till olika arbetssätt då det gäller ergonomidelen, och där har eleven fått använda vanligt förekommande föremål som man råkar ut för i arbetet inom lantbruket såsom att lyfta kalvar, fodersäckar, spänner med mjölk och exempelvis flytta foder av olika slag. Även detta anser jag är en färdighetsövning som behöver tränas hela tiden för att eleven ska bli bättre och bättre. Det är också viktigt att man gör återkommande övningar i ergonomi för att eleven ska få in ett bra arbetssätt som gör att man känner sig bekväm i att arbeta på ett korrekt sätt.
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel och näringsinnehåll i foder.
Kunskaper om lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör.
I momentet som handlar om olika lantbruksdjurs biologi, livscykler och exteriör och
lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel och näringsinnehåll i foder så har arbetet gjorts på följande sätt. Eftersom vi har djur i olika åldrar i en mjölkko produktion så har vi tittat på livscykeln för en nyfödd kvigkalv tills den går till slakt efter att ha varit en ko i mjölkproduktion. Eleverna ges här tillfälle att vara med vid kalvningar. Eleverna är med praktiskt vid seminering av korna och val av tjur och ända fram tills momentet där korna är färdiga i produktionen av olika anledningar och ska ledas på slaktbilen.
När man kommer till avsnittet om djurens exteriör så har vi många djur att låta eleverna besiktiga och jämföra och får på detta sätt även fått mer tillfälle till djurhantering. Vi har då tagit ut djur och tittat på benställningar och hur de rör sig, jämfört djur som lätt fått skador på klövar och sett om dessa två faktorer tillsammans orsakat mer problem för vissa individer. Vi har också undersökt avelsarbetet som görs när det gäller mjölkkornas spenplacering som är en viktig aspekt att ta hänsyn till i det moderna lantbruket då många lantbrukare går över till robotmjölkning. Allt detta kan man göra teoretiskt om man skulle vilja, men går då miste om den viktiga övningen för eleverna där de tar ut djur och ser dess rörelseschema. Eleverna skulle heller inte få detta extra tillfälle till djurhantering. Eleverna uppskattar verkligen dessa övningar och jag ser att jag på ett helt annat vis kan behålla deras motivation och även få de elever som känner sig osäkra att få en annan säkerhet ju mer de får öva.
När det gäller avsnittet om foder, foderkvalitet och foderbehov så har vi här kunnat räkna på mängden foder som går åt till exempelvis en växande kalv, vägt djuret varje vecka för att se hur mycket djuret växer under en viss period. Väga foder och titta på analyser av foder och sedan räkna ut tillväxt, foderåtgång och mängd producerad mjölk under olika perioder av kornas liv. Det ger eleven en insikt i hur allt följs åt och vad som krävs för att kunna producera bra livsmedel och få en ekonomi i sin verksamhet som bonde.
15
Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör arbete med lantbruksdjur.
I momentet att känna till lagar och bestämmelser i arbetet med lantbruksdjur så gjorde jag om lektionerna så att de blev mer intressanta genom praktiska mätövningar. Just detta avsnitt kan vara svårt att motivera eleverna att arbeta med då det lätt kan bli mycket teoretiskt med att titta i Jordbruksverkets regelverk. Övningen gick till så att eleverna fick frågeställningar om stallinredning, måttbestämmelser, betesperioder för mjölkkor, antal vattenkoppar i en lösdrift, vattentillgång på beten, för att ge några exempel på vad som står i föreskriften i hållande av lantbruksdjur i Jordbruksverkets regelverk L 100.
Eleverna fick gå ut i ladugården med papper, penna, regelverket och tumstock. De mätte avstånd på gödselgångar, räknar antalet vattenkoppar, mätte boxar och räknar ut hur många kalvar som är tillåtet att ha i samma box av just detta mått. Då var eleverna också tvungna att ta reda på vad kalvarna väger genom att leda dem till vågen som finns i vår andra ladugård eller hämta ett måttband som anges i kilo, och därefter kunde eleverna med hjälp av detta räkna ut om vi på skolan följer bestämmelserna.
Detta gav mycket praktiska moment som gjorde att eleverna inte tröttnade. Och de fick också lösa problem som uppstod: Hur ska vi nu göra för att ta reda på vikten på de olika djuren, hur leder vi kalvarna till vågen och hur får vi in djuret i vågen? På detta sätt fick vi också in andra vardagliga praktiska arbeten som eleven får färdighetsträning i inför sin kommande praktik eller sin blivande arbetsplats.
Utvärdering av utvecklingsarbetet
I klassen finns några som har lätt för sig, några som inte har så stor erfarenhet av praktiskt arbete och några som är väldigt ängsliga i denna för dem nya miljön. Flera av eleverna hade också en uttalad rädsla för kor. När jag gjorde utvärderingen av att arbeta mer praktiskt i kursen Lantbruksdjur 1 så fick jag mycket positiv respons.
Elevrespons
När eleverna blev tillfrågade om fördelen att arbeta mycket praktiskt blev det enhälligt att man lär sig mycket mer, det är mer intressant och man blir säkrare i sin arbetsuppgift. Läraren får en bättre syn på hur eleven utför sitt arbete. Vi har fått komma över vår rädsla för korna eftersom vi nu vet mer om hur de tänker och reagerar, något som vi lärt oss under
hanteringsövningarna. Detta var några av elevernas kommentarer på hur de hade upplevt det nu mer praktiska arbetssättet på.
Jag frågade också eleverna vad de tyckte om praktiska prov och här var de också överens om att praktiska prov gjorde att man kunde visa bättre vad man lärt sig.
Det som eleverna kunde uppfatta som negativt med praktiska prov var: Det är svårt att läsa på om man missat lektioner. Nervöst att bli bevakad.
Detta gör att jag också känner att just detta arbetssätt är en väg för fler elever att visa vad de har lärt sig då vi har många elever med skrivsvårigheter och de har också svårt att uttrycka sig i skrift. Eftersom jag inte hinner slutföra några av momenten under tiden utvecklingsarbetet pågår så får jag istället göra utvärderingar av hur utfallet blivit så långt jag hunnit. Momentet
16
djurhantering är det moment som kommit längst då jag startade med just detta moment då det är oerhört viktigt för säkerheten och med de ovana elever vi har så kräver det lång tid för dem att bli bra i just djurhanteringen. Jag är nöjd att jag började med just denna del av kursen och jag kan se klara framsteg hos eleverna vilket sedan avspeglat sig i deras självförtroende att vara i djurstallarna som de ej kände som deras anläggning. Eleverna känner sig inte
främmande för djuren och djurens beteende och kan vara med i den dagliga skötseln av djuren och stallarna, likvärdigt med de andra eleverna som går lantbruksutgången. En annan
intressant sak är hur motivationen påverkas av att eleverna får arbeta mer praktiskt. Detta faktum kan man aldrig komma ifrån. Och det stärker också min uppfattning av att eleverna utvecklas och motiveras av att arbeta praktiskt. Eleverna utvecklas inte bara till att bli bra djurskötare utan hela deras person har stärkts och växt.
Etiskt förhållningssätt
Eleverna är informerade om att kursen Lantbruksdjur 1, som de går är med i mitt
utvecklingsarbete. Vi har tillsammans diskuterat nyttan med att göra utvecklingsarbete av detta slag. Eleverna är positiva då de vill arbeta så mycket praktiskt som möjligt. Eleverna har också informerats om att de när som helst kan avbryta sin medverkan i utvecklingsarbetet och att de inte ska vara med på några fotografier. Eleverna har också informerats om att deras identitet är skyddad. I detta arbete kommer inga personer att namnges vilket innebär att man inte behöver ha tillstånd från personal, skolan, eleverna och deras anhöriga. (Johansson &
Svedner, 2010, s. 22)
I häftet Lärares yrkesetik utgivet av Lärarförbundet (2010) kan man läsa följande: I sitt arbete sätter lärare alltid eleverna och deras lärande i centrum. Lärare vägleder eleverna till den kunskap som kan hjälpa dem i deras val och prioriteringar. Lärare möter eleverna både som enskilda individer och som en del av ett kollektiv. (Lärarförbundet 2010) I detta
utvecklingsarbete har eleverna både fått komma till tals som enskild individ men även som grupp.
Arbetets resultat
Jag känner mig nöjd med resultatet av arbetet och har också fått idéer till andra
utvecklingsarbeten som jag ska genomföra i andra kurser. Att göra det teoretiska i kurserna mer praktiskt i alla kurser, är ett bra sätt att arbeta på för alla elever oavsett bakgrund och förkunskap. Med detta arbetssätt blir eleverna mer förberedda för sitt kommande yrke och dessutom kan de elever som är svåra att motivera få lust att även ta sig an teoretiska uppgifter som är nödvändiga i all kunskap. Dessutom används våra unika djurstallar mer,
Naturbruksgymnasiernas speciella signum.
Jag har använt mig av lite olika litteratur som varit värdefullt i mitt utvecklingsarbete, Kunskap i det praktiska (Svennings, 2004), att motivera och engagera elever att arbeta praktiskt är något jag brinner för och författaren talar i sin bok om att göra eleverna förundrade och nyfikna, jag hoppas att jag gjort det under detta utvecklingsarbete.
Jag har sett att det gett resultat såtillvida att några av de mest försiktiga eleverna i gruppen har börjat att ta för sig på ett helt annat sätt och att de rör sig hemtamt i miljön de arbetar i.
17
Eftersom Skolverket trycker på att våra elever ska bli anställningsbara och ha yrkeskunskap när de lämnar våra skolor så känns mitt utvecklingsarbete väldigt relevant och motsvarar förväntningarna och kraven som ställs på oss lärare.
Jag har till stora delar använt mig av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) under mitt utvecklingsarbete då han tar upp om vikten av att använda bedömningar som en utveckling för eleven och ett synliggörande var eleven står. Vikten av feedback har jag också tagit med och har upptäckt att mina skrivna kommentarer på elevers arbete bör utvecklas och förbättras. Att feedback i rätt ögonblick är oerhört viktigt för de svagare eleverna är avgörande för en utveckling framåt. Men också på vilket sätt feedbacken ges, vilket jag hade stor
möjlighet att utveckla då jag hela tiden arbetade tillsammans med eleverna.
Jag arbetar med bedömningsmatriser som Lundahl (2011) tar upp i sin bok och känner att detta är ett bra sätt att få eleverna att bli insatta i vad kursen innehåller för moment och vi kan hela tiden återkoppla till matrisen och kunskapsmålen. Just återkopplingen ska jag utveckla mer för att på så vis få bättre uppfattning om eleverna verkligen förstår. Nu har eleverna fått ge skriftlig eller muntlig feedback efter genomgångar och det känns bra. Att arbeta med stoppljusmetoden i sal är något jag kommer att prova men det var inte relevant i detta utvecklingsarbete då vi sällan satt på sal.
Att arbeta med formativ bedömning i de olika momenten har varit givande och eleverna har förstått vad jag vill med detta. Eftersom vi arbetar med färdighetsövningar så tar det lång tid innan jag ska sätta det slutgiltiga betyget, de läser kursen över två terminer och slutbetyget kommer inte att sättas innan sista veckan på vårterminen. Eleverna ser då sina framsteg vid återkopplingarna och behövs det kan vi träna mer på de moment som känns relevanta att lägga mer tid på.
Eftersom utvecklingsarbetet var under en begränsad tid så fanns det inte utrymme att klara av alla delarna i de olika momenten. Eleverna fick också se att det krävs en del teoretisk kunskap för att exempelvis räkna ut en foderstat till olika djur, det räcker inte med enbart praktisk kunskap. Eleverna var motiverade och engagerade under de allra flesta lektionerna. Och jag ser tydliga framsteg inte bara utbildningsmässiga utan även personliga framsteg som är minst lika viktiga. För att kunna göra en fullständig utvärdering av utvecklingsarbetet så skulle det behöva sträcka sig över de två terminer som kursen håller på.
Trots det så är jag mycket positiv och glad för det eleverna tillsammans med mig uppnått under denna tid utvecklingsarbetet pågått, och jag känner mig sporrad att arbeta vidare på samma sätt tills kursen är slut. Och även arbeta på samma sätt i andra kurser.
Slutsatser
Jag har länge arbetat för att använda våra djurstallar mycket mer än vad vi lärare gjort hitintills. Faktorer som spelat in har varit exempelvis att schemat har varit dubbelbokat i djurstallet man tänkt vara i och man har då istället fått välja ett mer teoretiskt arbetssätt eftersom det finns begränsat utrymme i vissa av djurstallarna.
När jag började detta projekt så låg just denna lektion väldigt bra till och det krockade inte med några andra klasser och det var då lättare att göra mitt utvecklingsarbete som jag tänkt mig det. För att kunna arbeta så mycket som möjligt praktiskt är det mycket viktigt att schemaläggaren på skolan förstår denna problematik och då tar hänsyn till detta för att öka möjligheten till praktiska övningar.
18
När jag tittar på resultatet på mitt utvecklingsarbete så känner jag att eleverna har haft lättare för att ta till sig det teoretiska när jag blandat teoretiskt och praktiskt. Elevernas motivation har inte tagit slut lika fort. Mitt syfte med detta utvecklingsarbete var att göra om vad man kan uppfatta som teoretiska moment till praktiska övningsmoment i kursen Lantbruksdjur 1. Men också att försöka behålla motivationen för de elever som har låg eller ingen motivation.
Tanken var också att skapa fler övningstillfälle både för de elever som hade liten förkunskap men också för de elever som har stor förkunskap och lust att arbeta mer praktiskt. De elever som hade låg motivation och låg förkunskap i arbetet med lantbruksdjur har fått en större säkerhet i sitt arbete med djuren. Med den ökade säkerheten följde också en större motivation att våga prova andra nya saker. De elever som hade lätt för sig teoretiskt men inte hade någon förkunskap praktiskt, har även de fått en större säkerhet i de olika praktiska momenten i kursen. De elever som har lätt för sig teoretiskt behövde också dessa extra tillfällen för praktiska övningar för att kunna höja sina betyg, men också för att inte tappa motivationen i de teoretiska delarna som de kunde uppleva som relativt enkla.
Mitt utvecklingsarbete vände sig till alla olika elevkategorier vi har här på skolan, de elever som har kommit hit till skolan för att få arbeta praktiskt, de med låg studiemotivation, men också till de elever som vi har sett haft svårt att nå upp till högsta betyg för att de saknar förkunskaper i de praktiska momenten. Jag såg under denna tid utvecklingsarbetet pågick, att båda de kategorier elever hade större chans att nå sina mål och att behålla studiemotivationen när man varvar teori med praktik och ökar antalet praktiska övningstillfällen, vilket leder till att vi får elever som är mer anställningsbara ute på arbetsmarknaden. Mitt syfte med mitt utvecklingsarbete var också att flytta ut lektionerna i verkligheten, i detta fall vår ladugård, då jag tror att detta ökar elevernas motivation till att lära.
Författaren Alhberg (2001) om att det inte finna bara ett sätt att motivera en elev till att få lust att lära. Nu handlar hennes bok till stor del om svårigheter i ämnet matematik men hon
beskriver också att individer har skilda intressen, tidigare erfarenheter och olika
förutsättningar då det gäller motivation att lära mer och att lösa uppgifter (Alhberg, 2001). Nu har inte jag det problemet som man kanske brottas med på ett annat sätt i just ämnet
matematik, en elev som har misslyckats gång på gång och då tappat lusten.
Mina elever har för det mesta ett stort intresse att arbeta med djur men de har ingen eller väldigt lite erfarenhet av just stora djur. Att ge eleverna förutsättningar för att lyckas är viktigt för att de ska få lust att lära mer. Författaren Alhberg (2001) pratar också om eleven hittar sin tilltro till den egna förmågan, detta känns oerhört viktigt i vilket ämne vi än har våra elever i tycker jag.
Mina elever uttryckte en stor oro och ängslan inför att vara i ladugården eftersom de inte var vana att vara där. Efter att arbetat med eleverna i några månader rör eleverna sig nu vant och med en helt annan säkerhet i ladugården. Jag känner att mitt utvecklingsarbete nådde mitt syfte att arbeta mer praktiskt och på så vis få eleven mer motiverad men också med färdighetstränad inför arbetslivet
19
Diskussion
När jag planerat och genomfört detta utvecklingsarbete så har det funnits många tankar i omlopp. Att genomföra och testa en ide man har, har varit mycket givande och roligt. Syftet med detta utvecklingsarbete var att så mycket som det var möjlig arbeta praktiskt ute i djurstallarna, även i de moment som kan uppfattas som teoretiska. Eftersom jag i olika sammanhang försökt att arbeta mer praktiskt än teoretiskt så var detta ett bra tillfälle att verkligen få prova. Jag skulle dock vilja arbeta på detta sätt i flera olika klasser, klasser med olika bakgrund såsom de som läser Lantbruk som utgång, och de som läser en annan utgång men där kursen Lantbruksdjur 1 ingår i utbildningen så som kursen gjort för eleverna jag hade under mitt utvecklingsarbete.
Jag känner mig nöjd med hur just detta utvecklingsarbete faktiskt visade på att det var mycket lättare att hålla eleverna motiverade under lektionerna i djurstallarna än på sal. Vid ett tillfälle gjorde jag en test att gå igenom mjölk och mjölkkvalitet teoretiskt och det tog nog ca 5 minuter innan första eleven började gäspa, någon började leka med telefonen och någon annan såg väldigt intresserad ut och när jag frågade vad jag just sagt hade hon ingen aning!
Hade vi istället gått ned i mjölkrummet och kanske gjort några kvalitetstester av mjölken i mjölktanken jämfört med mjölk från en sjuk ko så hade det blivit mer intressant. Som lärare kämpar man mot olika saker som tar elevernas intresse i anspråk och många gånger drar man det kortaste strået.
Att arbeta praktiskt löser inte alla problem men eleverna måste vara mer fokuserade och tänka hela tiden då vi arbetar med levande varelser som är både impulsiva och oberäkneliga, vilket gör lektionen både intressant och spännande. De måste också lära sig att samarbeta vilket kan krävas när det är bångstyriga djur som ska flyttas. De elever som har lättare för att arbeta praktiskt och kanske har svårare för teoretiska delar har också fått hjälpa de andra som inte har så stora förkunskaper, vilket har stärkt självkänslan för de svaga eleverna. Att vara bra på något och känna att man duger är oerhört viktigt! Lärarens viktigaste uppdrag är att fostra och ge vår kommande generation en bra utbildning, men också ge dem känslan av att duga oavsett vad man har för bagage. Att arbeta mot att alla elever får stärkt självkänsla och känner att de duger oavsett vilka förkunskaper eller problem man har med sig i bagaget är viktigt om vi ska få goda samhällsmedborgare som känner sig medräknade och känner att deras åsikt räknas.
Reflektioner över några av böckerna jag använt till utvecklingsarbetet.
Givetvis har fackboken Naturbrukets Husdjur Del 1 (2010) spelat stor roll i mitt utvecklingsarbete då den är lättförståelig för eleverna och har många bra illustrationer.
Christer Lundahls bok Bedömning för lärande (2011), har gett mig många tankeställare och varit till stor hjälp i utvecklingsarbetet och även i min dagliga undervisning i andra kurser, och när jag gjort mina bedömningsmatriser. Denna bok kommer jag att återkomma till i mitt arbete som yrkeslärare och även boken Kunskap i det praktiska (2007) Boken tar upp praktisk klokhet, den klokhet man får efter att ha arbetat i ett yrke länge och skaffat sig erfarenhet. Att ge eleverna erfarenhet genom att låta dem arbeta praktiskt och lösa uppgifter och problem som uppstår är en väg mot praktisk klokhet som inte bara kan användas i deras framtida yrke utan i livet i stort.
20 Kritisk granskning av det egna arbetet
När jag påbörjade arbetet så ville jag ha med väldigt många frågor, vilket jag senare fick skala ned då jag såg att omfattningen på arbetet hade blivit alldeles för stort. Från början hade jag tänkt mig att utforma klassrummet mot kursens art. Gjorde på sätt och vis det men genom att flytta ut undervisningen till stor del ut i ladugården och förlägga en liten teoretisk del i en sal i ladugården så anpassades undervisningen till kursen, och inte salen till kursen. Detta borde göras mer, men utav olika tekniska skäl som vi lärare inte kunnat råda över hitintills, så har det blivit mycket undervisning i lektionssal som egentligen kunnat läggas i djurstallarna.
Jag började med att ge eleverna frågor att ta med sig ned till ladugården och gå runt och svara på. Nu i efterhand inser jag att det var för många frågor och jag skulle begränsat mig mer.
Trots detta så fick jag många bra svar och eleverna hade givande diskussioner med varandra och senare med mig. Detta tror jag att det var tack vare att klassen inte bestod av mer än sju elever. Det som oroade eleverna mest var att de inte kände sig hemma i miljön, det var inte deras område sa de, och att de var osäkra med stora djur.
Att börja med hantering av djur kändes helt rätt för då fick eleverna handgripligen börja ta itu med det som dem var oroliga för. Jag är också väldigt nöjd med att se eleverna arbeta ihop med Lantbrukseleverna och de rör sig hemvant i ladugården och med ett självförtroende de inte hade från början. Att först börja med träning med eleverna själva utan andra
lantbrukselever var bra eftersom jag tror de vana lantbrukseleverna hade hämmat de osäkra djurvårdselevernas utveckling. När djursvårdseleverna var mer hemtama i miljön och de visste vad för arbete som skulle göras då blev det arbete ihop med lantbrukseleverna och detta tror jag var väldigt bra för mina elevers självförtroende. Tiden för utvecklingsarbetet har varit för kort för att kunna göra en fullständig utvärdering av utfallet eftersom det handlar om färdighetsträning under en längre tid.
Jag känner mig nöjd med resultatet av utvecklingsarbetet så här långt och kommer att göra om detta i andra klasser då jag fått mycket positiv respons från eleverna. Det gick att göra det mesta av kursinnehållet praktiskt ute i stallarna både i skarpa lägen på elevernas helgturer men också under lektionstid!
21
Referenser
Alhberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Falk-Lundquist Åsa, Hallberg Per-Gunnar, Leffler Eva, Svedberg Gudrun (2011) Entreprenöriell pedagogik i skolan. Stockholm: Liber.
Gustafsson, Britt-Marie. (2004) Kunskap i det praktiska. Lund:
Studentlitteratur.
Gustavsson, Bernt. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo, Svedner Per Olov. (2010) Examensarbete i Lärarutbildningen.
Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lundahl, Christian. (2011) Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedt.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. (2001). Lärares yrkesetik. Stockholm:
Lärarnas yrkesetiska råd.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011) Bedömning i yrkesämnen, dilemma och möjligheter.
Stockholm: Skolverket
Svenning, Stephan. (2004) Beprövad erfarenhet. Lund: Studentlitteratur.
Tsagalidis, Helena. (2011). I Skolverket Bedömning i yrkesämnen: Dilemman och möjligheter (ss. 13–25). Stockholm: Skolverket.
Lärn-Nilsson Josefin, Jansson S Desiree, Strandberg Lena. (2010) Naturbrukets Husdjur.
Stockholm: Natur & Kultur.
Bilagor
1:4
Kursen Lantbruksdjur Frågor till eleverna.
Vad vill du veta om lantbruksdjur och dess skötsel?
Hur skulle du vilja arbeta för att bli yrkeskunnig inom lantbruksdjurs skötsel?
Teoretiska delarna i Lantbruksdjur 1, hur kan vi göra dem mer praktiska?
2:4
Teoretiska delarna i Lantbruksdjur 1, hur kan vi göra dem mer praktiska?
Lantbruksdjurs foderbehov samt foderkvalitet, fodermedel och näringsinnehåll i foder.
Lantbruksdjurs vattenbehov samt vattentillgång och vattenkvalitet.
Olika lantbruksdjur, raser och rasegenskaper.
Lantbruksdjurs miljö, till exempel stallar, beteshagar och rasthagar.
Lantbruksdjurs hälsa och sjukdomar.
Arbetsmiljö och säkerhet i arbete med lantbruksdjur.
Lagar och bestämmelser angående lantbruksdjur.
3:4
Elevsvar:
Sammanställning av elevernas förslag till vad de vill lära sig under kursen Lantbruksdjur 1.
Säkerhet
Klippning, borsta
Foder och rutiner kring det, maskiner till utfodring Skötsel och utfodring kalvar
Utfodring mjölkkor Hur man flyttar djur
Mjölka för hand och med maskin
Hur man undviker skador och olyckor både på person och djur Underhåll av byggnader
Raser och dess speciella egenskaper och beteende, rangordning Sjukdomstecken
Skötsel av hagar och beten Design av olika kostall Datorerna i robotsystemet
Förebygga skador och sjukdomar, se avvikelser Lära sig hantera redskap och verktyg
Lära sig om aggressiva djur/kor Klövverkning
Avhorning Kalvning Sinläggning
Vad som görs dagligen i ladugården Livslängd på lantbruksdjur
Hur länge är kalven hos mamman?
Att lära sig lyfta rätt
Mitt beteende hos djuren i ladugården
Skillnad mellan kött och mjölkko i utfodring och skötsel
När man tittar på dessa förslag så finns allt med i kursen Lantbruksdjur 1 och man kan uppfylla målen och de olika nivåerna på betygskriterierna kan uppfyllas.
4:4
Elevsvar:
Elevens förslag på hur de olika momenten ska genomföras mer praktiskt och hur eleven ska tränas att bli yrkeskunnig.
Arbeta praktiskt med djuren i den dagliga skötseln
Hantera djuren vid ex förflyttning, vägning, klövverkning Hälsoundersökningar
Vara med och behandla sjuka djur
Vara med och blanda foder och väga foder Känna på kvaliteten på bra och dåligt foder
Göra tester på vattenflöde i vattenkoppar och vattenkar Titta på vattentillgång i hagar
Sköta beteshagar och staket
Vara med som assistent vid veterinärbesök
Vara med och sköta teknisk utrustning såsom fodermaskiner och utgödslingar Titta på olika raser och dess egenskaper
Träna på att lyfta och arbeta rätt Mäta bås och stallar
Jämföra friska och sjuka djur
Arbeta hygieniskt med städning av stallar, mjölkrum Underhåll på staket, hagar och byggnader
Lära sig mjölka olika kor
Nöta in rutiner genom att vara i stallarna och arbeta med daglig skötsel Studiebesök till andra gårdar för att kunna jämföra
