Självständigt arbete på grundnivå
Independent degree project first cycle
Socialt arbete Social Work
”Socialt arbete och digitalisering”
En kvalitativ studie om digitalt arbete och kunskap kring lagar som styr det sociala arbetet
Enberg, Martin
Wikén, Birk
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för psykologi och socialt arbete (PSO)
Examinator: Lars Evertsson, lars.evertsson@miun.se Handledare: Birgitta Forsberg, birgitta.forsberg@miun.se Författare: Martin Enberg, maen1813@student.miun.se Författare: Birk Wikén, biwi1800@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 HP Huvudområde: Socialt arbete
Termin, år: VT, 2021
Sammanfattning
Digitalisering inom det sociala arbetet är ett fenomen som är mer aktuellt än någonsin tidigare. Covid-19 har tvingat myndigheter till att påskynda
digitaliseringen inom flera organ som socialtjänster eller äldreomsorg. Syftet med detta arbete var att undersöka den upplevda kvalitetsskillnaden mellan det digitala och det analoga sociala arbetet. Arbetet riktade sig till att analysera hur det aktuella kunskapsläget ser ut bland socialarbetare och chefer sett till lagar och förordningar som styr det digitala arbetet. De flesta respondenterna är överens om att det digitala arbetet inte håller samma kvalité som det analoga samt att de flesta även föredrar att arbeta analogt. Flertalet av våra respondenter upplever sig inte vara tekniskt
intresserade och detta resultat är blandat mellan både socialarbetare och chefer.
Slutligen går det att misstänka att digitaliseringen kommer att fortgå då
respondenterna ställer sig positiva till den digitala utvecklingen och förhoppningsvis kommer mer kunskap och utbildning att delas ut till de professionella som jobbar i verksamheterna. Utifrån detta ser vi ett behov av fortsatt forskning inom digitalt socialt arbete, både när det kommer till att uppnå kvalitetskrav och utifrån utbildning och rättssäkerhet.
Nyckelord: Digitalisering, digitalt socialt arbete, kvalitetsskillnad, pandemi.
Förord
Vi vill passa på att tacka samtliga respondenter som bidragit med sina upplevelser och tankar i vår kvalitativa undersökning. Det är tack vare er som detta arbete existerar och er insats möjliggör att forskning kan bedrivas vidare inom detta område. Vi vill rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Birgitta Forsberg som har delat med sig av sitt professionella kunnande samt bidragit med
underhållande och skrattfylld handledning. Vi vill även tacka Universitetslektor Magnus Israelsson som bistått med sin expertis gällande juridiska frågor som uppstått under arbetet. Sen vill vi rikta ett tack till våra nära och kära som har fått stått ut med två stundtals förvirrade och stressade uppsatsskrivare.
Avslutningsvis så vill vi tacka varandra för det goda arbetet som gjorts. Trots att det uppstått flertal hinder längst vägen så har vi i slutändan fått till ett bra arbete genom gott samarbete, roliga stunder och envishet.
Ett stort tack till alla inblandade!
Martin Enberg och Birk Wikén Ludvika/Östersund, Maj 2021
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 3
2.1 Begreppsförklaringar ... 3
3. Tidigare forskning ... 4
3.1 Digitalisering av det sociala arbetet ... 4
3.2 Juridik inom socialt arbete ... 6
3.3 Sammanfattning av kunskapsläget ... 8
4. Teoretiska perspektiv ... 9
4.1 Programteori ... 9
4.1.1 Skapandet av en programteori ... 10
4.2 Domänteori ... 11
4.2.1 Politikens domän ... 12
4.2.2 Förvaltningens domän ... 12
4.2.3 Professionellas domän ... 12
4.2.4 Den fjärde domänen ... 13
5. Metod ... 14
5.1 Förförståelse ... 14
5.2 Val av forskningsansats ... 14
5.3 Forskningsdesign ... 15
5.4 Urval och Avgränsningar ... 16
5.6 Datainsamling ... 18
5.7 Litteratursökning ... 18
5.8 Analysverktyg ... 19
5.9 Etiska överväganden ... 20
5.10 Validitet och reliabilitet ... 21
6. Resultat ... 23
6.1 Den upplevda kvalitén på det digitala sociala arbetet ... 24
6.1.1 Teorianalys ... 25
6.2 Socialarbetares upplevda kunskaper ... 26
6.2.1 Teorianalys ... 27
6.3 Rättssäkerhet och rättssäkra system ... 28
6.4 Digitalisering i sin helhet ... 29
6.4.1 Teorianalys ... 31
6.5 Domänteori kopplat till resultatet ... 31
7. Diskussion ... 33
7.1 Teorin bakom frågeställningen ... 33
7.2 Metoddiskussion ... 33
7.3 Tidigare forskning kopplat till resultatet ... 35
7.4 Skillnaden mellan chefer och arbetare ... 36
7.5 Upplevda kvalitén kring digitalt socialt arbete ... 37
7.6 Avslutande diskussion ... 38
8. Referenser ... 39
Bilagor ... 44
Bilaga 1 – Informationsbrev ... 44
Bilaga 2 – Intervjuguide ... 46
Bilaga 3 – förförståelse av författarna ... 47
1
1. Inledning
Under rådande pandemi (Covid-19) har socialtjänsten fått anpassa sig för att följa Folkhälsomyndigheten (2021a) rekommendationer men även lagar och förordningar som Lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 samt Smittskyddslag (2004:168). Utifrån ovanstående rekommendationer och lagstiftning har det sociala arbetet i större mån än tidigare blivit digitaliserat och detta kan medföra både för- och nackdelar för klienter och professionella.
Socialtjänsten fyller en viktig samhällsfunktion vilket innebär att det dess arbete måste fortgå även under en pandemi för grupperna i samhället som behöver det nödvändiga stödet (Socialstyrelsen, 2020). Folkhälsomyndigheten (2021b) har definierat vilka personer som befinner sig i riskgrupper gällande Covid-19. Detta medför att socialtjänsten måste använda sig av nya digitala arbetssätt för att ge möjlighet till personer i riskgrupper att få stöd eller hjälp på ett säkert sätt som inte äventyrar deras hälsa och välmående, men också för att skydda sig själva om arbetstagaren själv befinner sig i riskgrupp.
Sveriges kommuner och Regioner (2020) belyser att Covid-19 har understrukit det behovet som finns för digitala lösningar inom socialtjänsten. Det finns dock områden som gör att digitala lösningar kan bli problematiska gällande behandling av
personuppgifter då dessa lösningar saknar tillräckligt nivå av skydd. Ett flertal tjänster saknar stark autentisering (tvåfaktorsautentisering) och saknar ofta adekvat skydd för att hantera och skicka känsliga personuppgifter över dessa digitala
plattformar eller tjänster. Anledningen till att säkerhetsproblematiken existerar är lagarna som bestämmer sekretessreglering av personuppgifter, vilket är offentlighets- och sekretesslagen (OSL) samt dataskyddsförordningen, i folkmun kallat GDPR
(Europaparlamentets och rådets förordning (2016/679). Sveriges kommuner och Regioner (2020) menar att flera kommersiella tjänster som Zoom, Teams och Skype
2
kan ha krypterad överföring men saknar ofta autentisering med hög styrka, för möten som inte hanterar känslig information kan dessa tjänster nyttjas av
socialtjänsten, men för exempelvis anmälningsmöten kan dessa tjänster inte ses som användbara då tjänsterna fallerar med att säkerställa att sekretessmarkerad
information är skyddad.
Digitaliseringen av det sociala arbetet har skett långsammare än övriga samhällets digitalisering innan Covid-19 var aktuellt. Bland de tjänster som tidigare existerat inom det sociala arbetet så var det även dessa som i minst utsträckning var
digitaliserade. Det sociala arbetet har alltså gått från att vara den sektorn inom
välfärden att erbjuda minst antal digitala lösningar i samhället till att under Covid-19 förvandlas till en myndighet som i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda tjänster digitalt. Detta i kombination med en arbetskår som ser digitalisering som något problematiskt då professionella exempelvis väljer att fortsätta med
papperskalender för att “det känns tryggt” vilket kan bidra till dubbelarbete.
(Svensson & Larsson, 2018).
Därav är det av intresse inom ramen för socialt arbete att förstå hur det digitaliserade arbetet påverkar kvalitén och rättssäkerheten kring det sociala arbetet. Vi kommer i vår studie att undersöka hur de digitala lösningarna som används under Covid-19 har påverkat yrkesverksammas syn på kvalitén kring det sociala arbetet. Samtidigt kommer studien fokusera på vilken kunskap de har kring de lagar och förordningar som reglerar digitalt arbete gällande information som är sekretessmarkerad eller har sekretessregleringar.
3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt myndighetsarbete ser på kvalitén kring det digitaliserade sociala arbetet kontra det analoga arbetet sett från både chefers och socialarbetares perspektiv. Vi kommer även undersöka hur bra kunskap målgruppen upplever sig ha gällande de lagar som styr det digitala sociala arbetet. För att besvara vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som grund i våra intervjuer.
Upplevs kvalitén på det digitala sociala arbetet annorlunda gentemot det analoga?
Upplever sig socialarbetare ha tillräcklig kunskap för att kunna arbeta i den digitala världen?
Är de digitala lösningarna inom socialt myndighetsarbete rättssäkra?
2.1 Begreppsförklaringar
Detta arbete använder sig av begrepp som nödvändigtvis gemene person inte har kunskap kring. Förkortningarna som återfinns i arbetet är oftast lagar eller
förordningar men kan även vara ord som förekommer inom den akademiska världen.
Autentisering – Autentisering är en bekräftelse på att du är du, en användares identitet, vilket kan jämföras med den analoga metoden legitimering. I digitalt sammanhang innebär detta att säkerställa att en användare har behörighet att ta del av information, uppgifter eller digitala sammanträden. För att uppnå
tvåstegsautentisering behövs därför två metoder för att säkerställa identiteten, kan exempelvis vara med hjälp av både lösenord och bank-id.
Digitalisering – Avser att arbetet som bedrivs omvandlas från ett analogt arbetssätt till ett digitalt arbetssätt. Exempel är att man byter ut pappersblanketter till en enkät
4
på internet, eller att klientmöten sker digitalt i stället för på exempelvis socialkontoret.
GDPR - Dataskyddsförordning inom EU som reglerar behandling av
personuppgifter. Förordningen heter inom EU ”Europaparlamentets och rådets förordning (2016/679)”.
OSL – Offentlighets- och sekretesslagen. Lag som reglerar information inom myndigheter. Informationen kan vara av sådan karaktär att den faller under sekretess och således inte får lämnas ut till obehöriga personer.
Automatisering – Avser något som utförs av en robot/dator i stället för en människa.
Exempelvis: att datorer gör provberäkningar för att se om du är berättigad till försörjningsstöd eller inte och att handläggare inte längre behöver göra detta.
3. Tidigare forskning
Följande kapitel är indelat i underrubriker för att tydligare presentera forskningen inom de relevanta områdena. Forskningen som är av relevans för kapitlet lägger fokus på digitalisering inom välfärdsorganisationer samt forskning gällande juridiken som styr det digitala sociala arbetet. Sedan kommer kunskapsläget sammanfattas och en kort diskussion kommer avsluta detta kapitel.
3.1 Digitalisering av det sociala arbetet
Enligt Iveroth et. al (2018) går den historiska utvecklingen kring digitaliseringen tillbaka ungefär 40 – 60 år när datorerna började ta plats i samhället och därifrån användas för att i utveckla informering, automatisering och transformering.
Automatisering fokuserar på att skapa enklare rutiner i arbetet och genom att utveckla detta skapades en grund för informationshantering. Det automatiserade arbetet har möjliggjort tillgång till de digitala system som finns att tillgå i dagens sociala arbete (Iveroth et. al 2018).
Monstad (2018) beskriver att digitalisering innebär både möjligheter och utmaningar.
Digitalisering gör det möjligt att kommunicera mer effektivt och gör delar av arbetet
5
oberoende av tid och rum. Detta medför ett ökat informationsflöde som bidrar till att tillhandahålla rikligt med information, men det kan i stället medföra ett
kommunikationsöverflöde vilket då orsakar ett cluster av information där det är svårt att välja ut vilken information som är relevant för tillfället. Syftet med att digitalisera det sociala arbetet grundar sig ofta i en fråga om effektivitet samt att det alltid bör ställas frågan inom organisationer om digitalisering ska implementeras i syftet att förbättra och effektivisera det sociala arbetet (Koskinen, 2014).
Taylor (2017) berättar att nuvarande digitalisering inom det sociala arbetet har gått sakta framåt och att det varierar mellan verksamheter hur långt den digitala
utvecklingen har kommit men generellt sett inom det sociala arbetet så är området underutvecklat. Digitaliseringens relation till det sociala arbetet är komplext då flera faktorer måste samspela med varandra för att det digitala arbetet ska bli hålla en god kvalité. Det finns ett konstant behov av utveckling gällande den digitala
utvecklingen inom det sociala arbetet.
Det sociala arbetet är i dagsläget hårt påverkat av Covid-19 och det finns inget aktuellt slutdatum på när pandemin är över (O 'Leary & Tsui, 2020). IVO (2020) såg under den första fasen av pandemin år 2020 att socialtjänster i Stockholm hade resurser, kunskap samt möjligheter att tillhandahålla de stöd och hjälp som ses som nödvändigt men att det fanns risker att enskilda inte fick stöd eller hjälp som ansågs nödvändigt. Detta resulterade i att specifika insatser som exempelvis
öppenvårdsinsatser ofta tog långt tid att påbörjas efter att ett beslut fattades.
IVO (2020) uppmärksammade att utredningstiden är varierande i längd då vissa socialtjänster hade längre utredningsperioder än tidigare medan andra socialtjänster hade förkortat utredningstiden. Faktorer som påverkade till förlängning av
utredningstiden var bortfall av personal på grund av sjukdom, bristande it- anpassningar och problematik att ordna mötestillfällen med samverkanspartners som BUP eller skola. Faktorer som medförde att utredningstiderna blev kortare var
6
att handläggare hade mindre tid för fortbildning och kortare möten med klienter vilket genererade mer tid till dokumentation och skrivande av utredningar.
IVO (2020) belyser även problematik som ligger utanför socialtjänstens ram att påverka som viktiga orosanmälaningar från skolan eller fritidsgårdar som inte
uppmärksammas då barn har haft digital hemundervisning, detta medförde att vissa socialtjänster såg en minskning i antalet orosanmälningar med upp till 20 procent gentemot samma period under 2019. Detta kan medföra att personer i riskgrupper gällande social problematik inte har blivit uppmärksammade av socialtjänsten.
Scaramuzzino (2019) menar att socialarbetare fortfarande ställer sig skeptiska till om tekniska hjälpmedel som automatisering faktiskt underlättar det sociala arbetet eller inte. Det finns ett motstånd då socialarbetare uttrycker att robotar inte hör hemma i det sociala arbetet samtidigt som att socialarbetare ställer sig tveksamma till att tekniken fungerar. Arbetarna upplever även att det inte jobbar kompetent IT- personal på arbetsplatsen som kan lösa problemen som uppstår. Scaramuzzino (2019) menar att det finns skillnader inom åldersgrupperna på arbetsplatsen och synen på ett automatiserat arbete, de yngre socialarbetarna är generellt mer positiva till automatiseringar i arbetet medan de som är äldre ställer sig mer motvilliga.
3.2 Juridik inom socialt arbete
E-delegationen (2010) fick i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer kring hur statliga myndigheter som exempelvis socialtjänst bör använda sig utav sociala medier. Idag använder ett stort antal svenska myndigheter sociala medier i någon form och en genomgående tråd är osäkerheten kring vilka regler som gäller och hur de ska följas.
Danebäck och Sorbring (2016) lyfter att kommunikation via sociala nätverkssajter är ur juridisk syn mer problematisk än kommunikation via e-post. Detta eftersom den
7
externa sajten kommer att ha tillgång till alla inkommande och utgående meddelanden till och från socialtjänsten.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (u.å.) innebär det att den sajt som används kommer behandla personuppgifter för socialtjänsten och ska därför i enlighet med dataskyddsförordningen ses som ett personuppgiftsbiträde och ett avtal behöver tecknas mellan sajten och socialtjänsten.
En viktig del för att säkerställa ett skydd för den enskildes integritet och att enbart rätt personer i verksamheten tar del av rätt uppgifter sker genom autentisering. De finns flera olika lösningar kring autentisering idag. Den vanligaste idag är E-
legitimation, där vissa organisationer ber sina anställda att använda sin privata e- legitimation vilket inte är att rekommendera. En bättre lösning är att arbetsgivaren förser sina anställda med en E-legitimation som fungerar i tjänsten, detta gör att risken för den anställdas personuppgifter exponeras minskas samt att samarbeten mellan andra förvaltningar och/eller myndigheter förenklas (Socialstyrelsen, 2019).
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG (u.å.) berättar att myndigheter och andra aktörer bör se till att använda sig av E-legitimationer som är godkända med
kvalitetsmärket Svensk E-legitimation. Detta innebär att de uppfyller kraven som finns i DIGG:s tillitsramverk. I ramverket beskrivs vilka krav som krävs för att uppnå tillitsnivå 2 och uppåt.
Thylefors (2017) menar att verksamheter inom den offentliga sektorn har olika former av mål som verksamheten ska uppnå och att det finns olika kategorier för dessa mål. Tvingande mål innebär mål som verksamheten/organisationen har fastställt som regleras av lagar och föreskrifter. New Public Management-modellen som idag är central inom det sociala arbetet grundar sig i byråkratin. Den moderna byråkratin bygger på legitimitet, förutsägbarhet och kontinuitet vilket lägger stor vikt på lagar och policyer för att uppnå en standard för hur en handling ska
8
genomföras på bästa sätt och klargör vad man får eller ska göra kontra det man inte får eller bör göra. Thylefors (2017) hävdar att resultatet av den moderna byråkratin och dess lagar och policys skapar en form av social tillit på makronivå som vidare därifrån skapar en ökad hälsa hos befolkningen samt ökade goda ekonomiska möjligheter för personer generellt.
3.3 Sammanfattning av kunskapsläget
Digitaliseringen av det sociala arbetet har gått framåt de senaste åren men
utvecklingen har inte matchat resten av samhället (Taylor, 2017). I samband med rådande pandemi och de omständigheterna som har blivit en följd av detta har socialtjänster och andra myndigheter fått övergå till en snabb omställning gällande vad i det sociala arbetet som kan bedrivas analogt och digitalt. Myndigheter har blivit rekommenderade att arbeta i så stor utsträckning som möjligt digitalt.
Sveriges kommuner och regioner (2021) har släppt styrdokument som reglerar hur det digitala sociala arbetet bör bedrivas. I dokumentet framgår det att digitalisering är inget mål i sig som ska uppnås utan att målen som innefattar digitalisering handlar om att uppnå högkvalitativ och jämlik vård, en stadsbyggnadsprocess som är effektiv samt en förvaltning som är serviceinriktad och tillgänglig för allmänheten.
Scaramuzzino (2019) belyser att socialarbetare ställer sig skeptiska till de digitala lösningar som finns idag. Socialarbetare inom en socialförvaltning är idag
yrkesverksamma i ett myndighetsutövande där digitala lösningar är en av de mest aktuella punkterna som konstant ska utvecklas och drivas framåt. Samtidigt tror socialarbetarna inte på dessa lösningar och de har även tvivel kring om de finns kompetent personal på arbetsplatsen för att hantera problem som kan uppstå.
9
4. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel presenteras teorier vi valt att använda oss av för att analysera
informationen vi fått fram genom intervjuerna. Valet av programteori är för att ge en ökad förståelse kring varför det skett en ökad digitalisering inom socialtjänsten nu och vad det är som påverkat eller inspirerat till denna utveckling. Vidare kommer vi att använda oss utav domänteori som ska hjälpa oss att svara på vår fråga gällande om socialarbetaren har fått tillräcklig kunskap samt om de förändringar som gjorts blivit förankrade på ett bra sätt hela vägen från politikerna i toppen ner till utföraren på socialkontoret.
4.1 Programteori
Program är ett ord som används inom svenskt socialt arbete som exempelvis behandlingsprogram eller interventionsprogram men ordet program betyder inte enbart program utan även process i detta sammanhang. Ordet program är
väletablerat i USA där det gjordes stora statliga satsningar (program) för att motarbeta sociala problem (Blom & Morén, 2015).
Programteorin är en utvärderingsteori och har sin grund i 60-talets USA genom utvärderingsforskare och i litteraturen lyfts programteori fram på olika sätt av de forskare som studerade teorin. Programteori är en teori som ofta används för att analysera ett programexempelvis ett behandlingsprogram eller
handläggningsprocess. Programteorin går även att använda vid utvärdering eller analysering av verksamheten. . Blom & Morén (2015) menar att programteorin kan användas av den som är yrkesverksam inom det sociala arbetet men även externa personer som ska utvärdera ett program, exempelvis handläggare eller konsulter..
Grunden i programteorin är att socialarbetaren ska få möjligheten att analysera den teori som redan existerar inom organisationen för att fortsätta det konstanta arbetet med att förbättra verksamheten.
10
När socialarbetaren får en djupare insikt i verksamhetens fundamentala agenda om hur verksamheten ska fungera samt vad verksamheten har för mål de bör uppnå så kan de fortsätta analysera verksamheten på ett djupare plan. Genom att applicera teorin på organisationen man tillhör kan socialarbetaren utifrån detta hitta de parametrar som kan besvara frågeställningar som teorin medför. Exempel: Utför vi det arbetet som vi påstår att vi ska bedriva? Utifrån denna process så kommer nästa moment som innebär att man ser till alla som är verksamma inom organisationen och analyserar om synen som individen har på organisationen stämmer överens med övriga som är yrkesverksamma (Blom & Morén, 2015).
4.1.1 Skapandet av en programteori
Att skapa en programteori för att analysera en verksamhet innebär i praktiken att man samlar in påståenden och antaganden om vad ett program ska uppnå för resultat samtidigt som man även ser till hur målen ska uppnås. Dessa påståenden och antaganden om vad verksamheten ska uppnå återfinns ofta i något dokument eller kan återberättas av den som har varit delaktig i att forma målen. Det brukar även finnas någon form av mål eller innehåll av programmen att återfinna i en
broschyr där organisationen beskriver sina mål, arbetssätt och principer gällande etik (Blom & Morén, 2015).
Tillämpningen av Programidén/teorin baseras sedan på vem det är som skapat programmet. Exempelvis om det är ett program som har skapats av personal på arbetsplatsen så ska programteorin lägga sitt fokus på personalens uppfattning och antaganden om organisationen, detta utesluter inte att klienters syn på programmet är valida och kan bidra till att synliggöra teorin bakom programmet men grunden ska utgå ifrån personalens uppfattning (Blom & Morén, 2015). Utifrån detta kan teorin sedan analysera vad som är bra/mindre bra inom programmet och utifrån detta behandla de delar som fungerat mindre bra eller eventuellt implementera mer av det som har fungerat bra.
11
4.2 Domänteori
Domänteori grundar sig i att det sociala arbetet ofta är reglerat av olika domäner som styr det sociala arbetet. Det finns tre huvuddomäner: politikens domän,
förvaltningens domän och professionens domän (Blom & Morén, 2015). Som vi kan se på bilden nedan handlar domänteori inte enbart om att allt ska komma uppifrån och jobba sig nedåt, utan förslag och förändringsarbete kan komma från vilken nivå i domänerna som helst. Dock behöver alltid förändringar röra sig hela vägen upp för att förankras och sedan falla ner och ut i verksamheten igen (Blom & Morén 2015).
Bild 1: hämtad från Blom & Morén (2015), s. 129
12 4.2.1 Politikens domän
Politikens domän fokuserar på den övergripande styrning som finns inom förvaltningar eller liknande instanser. Politik i detta sammanhang innebär de processerna som distribuerar resurser, makt och välstånd till de olika organen i samhället, detta kan ske inom såväl kommunal politik som nationell politik (Blom &
Morén, 2015). Thylefors (2017) beskriver att den politiska domänens uppgift är att låta folkvalda politikers ideologiska ståndpunkter möta samhälleliga krav från såväl medborgare som intresseorganisationer. Inom domänen sen formuleras det på nationell nivå lagar och föreskrifter och på lokal nivå styrande principer likt mål, strategier och riktlinjer för olika verksamheter som ska tillgodose samhällets behov.
Beslut tas i främst genom förhandlingar, köpslående och uppgörelser över partigränser och fattas allt som oftast som majoritetsbeslut.
4.2.2 Förvaltningens domän
Funktionen hos förvaltningens domän är att förmedla och distribuera resurserna från den politiska domänen vidare inom organisationen. Det är således
förvaltningsdomänen som är ansvarig för att de politiska besluten verkställs och fullföljs. Förvaltningen bygger på kontroll och byråkrati, exempelvis med hjälp av myndighetsutövning inom socialförvaltningen (Blom & Morén 2015). Det är under denna domän som det formas en struktur, styrning och en arbetsorganisation för att utföra det uppdrag som politikerna har kommit överens om och överlämnat. Det är framför allt prestationsmått, hierarkisk styrning, kostnadseffektivitet som präglar domänen, medan direktkontakt med klienter och andra brukare är begränsad (Thylefors, 2017).
4.2.3 Professionellas domän
Professionella domänen kan ses som de yrkesverksamma, denna domäns uppdrag är att fördela resurserna som förvaltningen besitter vidare till folket som är i behov av bistånd (Blom & Morén, 2015). Thylefors (2017) menar att detta är den operativa
13
domänen, vilket innebär att praktiken kolliderar med politiska ambitioner men också mot förvaltningsdomänen till viss del. Vidare säger Thylefors (2017) att de
personalgrupper som arbetar med exempelvis handläggning, vård eller utbildning ofta har andra idéer än den politiska och förvaltningens tankar. Är de professionella (praktikerna) dessutom akademiskt utbildade blir det ytterligare tydligare då de har ett större behov av självständigt arbete.
4.2.4 Den fjärde domänen
Förutom de tre “lokala” domäner som nämns ovan finns det även en fjärde som har en annan karaktär än dessa. Denna domän kallas förutom ”den fjärde domänen
”även “de institutionella villkorens domän”. Formella strukturer och centrala institutioner är det som i grund håller de institutionella villkoren i samhället uppe, men det finns även olika strukturer och flöden av idéer kring hur välfärden ska organiseras. Dessa formella strukturer och idéflöden hänger samman och är
beroende av varandra. Ett exempel på detta är internet. Teknologin och strukturen som finns för att skapa internet är en sak, samtidigt som det intressanta för många med internet är just flödet av information och kommunikation vilket är vad som påverkar människans vardag. På samma sätt fungerar den sociala välfärden. Det finns ett flöde av idéer kring hur välfärden ska bedrivas, vilket kanaliseras via olika institutioner ut till olika nivåer i de andra domänerna. (Blom & Morén, 2015)
Bild 2 hämtad från Morén et.al (2014) s. 11
14
5. Metod
Här beskrivs valet av metod för vårt examensarbete vilket är semistrukturerade intervjuer med personer inom socialt myndighetsarbete. Vi beskriver hur vi har gått till väga för att hitta informanter vilket analysverktyg och datainsamling vi använt oss utav. Vi kommer även ta upp hur vi förhållit oss till de etiska principerna samt titta på vilken validitet och reliabilitet vår studie har. Författarna av arbetet har fördelat arbetet likartat i studiens alla delar, men vid transkribering av intervjuer har vi tagit några intervjuer var. En av oss har haft ett större fokus på att se över den grammatiska delen i vårt arbete för att säkerställa ett bra flyt i arbetet, då det annars lätt skapas en känsla av att olika personer har skrivit olika stycken, något vi med denna insats hoppas undvika.
5.1 Förförståelse
Vår förförståelse till denna uppsats delar sig lite mellan oss författare, varför vi kommer skriva varsitt avsnitt som återfinns som bilagor längst ner i detta arbete. Det som dock är gemensamt är att vi båda har ett intresse för digitalisering och således riskerar att lyfta digitaliseringen som något positivt i stället för att vara neutral i frågan. Vi har dessutom båda jobbat under minst ett år var inom socialt arbete och har därför någorlunda koll på hur det digitala arbetet fungerar ute i olika
verksamheter. Med detta i beaktning har vi inför och efter intervjuer samt under arbetets gång reflekterat kring detta, så vi inte riskerar att börja göra egna tolkningar och antaganden utifrån den tidigare kunskap vi besitter (Se bilaga 3, Författarnas förförståelse).
5.2 Val av forskningsansats
Frågeställningen och syftet med denna studie var att inhämta information genom intervjuer och sedan få fram ett resultat kring vad en population hade för upplevelse kring ett specifikt fenomen samt hur människor förhåller sig kring vissa restriktioner
15
som finns i det aktuella arbetet men också undersöka handlingarna de gör.
Hermeneutik är vanligt förekommande inom kvalitativ forskning och det ligger även till grund i denna studie (Bryman, 2018). Vi har även undersökt hur bra kunskap målgruppen upplever sig ha gällande de lagar som styr det digitala sociala arbetet.
Utifrån syftet kommer studien ta avstamp ur ett hermeneutiskt perspektiv då tolkningar har gjorts av chefer, socialarbetare och intervjuledare där allas förförståelse samt egna erfarenheter har beaktats.
Hermeneutik används för att tolka människors handlingar. Texten som ska tolkas och redovisas ska inte tas rakt av utan faktorer som förförståelse och tidigare
erfarenheten inkluderas i tolkningsramen. Hermeneutik fokuserar till stor del på hur personers tidigare erfarenheter har påverkat hur de tolkar och ser på händelser (Bryman, 2018).
Bryman (2018) menar att om en studie ska hålla god kvalité så är det av stor vikt att det finns en transparens genom hela arbetet och att vi som författar inte utgår ifrån vår egen förförståelse. Eftersom vi har en ganska gedigen förförståelse kring detta ämne (se bilaga 3) så är det viktigt för oss att konstant rannsaka oss själva och reflektera över hur vi själva tolkar materialet våra respondenter har genererat.
5.3 Forskningsdesign
Studiens syfte och frågeställningar besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer samt formen av intervjuerna är av karaktären semi-strukturell, vilket innebär att
intervjuaren har delvis fasta frågor men låter intervjupersonen tala fritt och öppet utifrån de frågeställningarna. Genom att använda oss utav intervjuer skapas en möjlighet att samla kunskap kring eller hitta kopplingar till de olika
frågeställningarna. Den stora fördelen med intervjuer är möjligheten till anpassning under intervjuns gång, beroende på vad för information som dyker upp och vad
16
intervjuaren vill veta mer om (Ahrne & Svensson, 2015). Eftersom studiens
frågeställningar bygger på hur socialarbetare upplever eller har känslan av något anser vi att kvalitativa intervjuer var mest lämpliga. Hade studien haft för avsikt att mäta hur bra eller dåligt något hade kunnat vara så hade exempelvis frågeformulär kunnat vara bättre lämpade.
De utförda intervjuerna har skett via internet och plattformen Zoom, detta utifrån rådande pandemi men också utifrån att författarna befinner sig i olika delar av landet. Kvale et al. (2014) lyfter just möjligheten att kunna hålla intervjuer på distans med hjälp av digitala lösningar över nätet som telefon eller applikationer som något positivt just för att det går att ha intervjupersoner från hela landet samt att
intervjuarna inte behöver befinna sig på samma ställe, om det är mer än en som ska delta under intervjun. En nackdel som lyfts är dock risken att missa kroppsspråk och att det inte hörs eller syns tydligt när folk pratar på grund av exempelvis dålig
utrustning och/eller uppkoppling.
5.4 Urval och Avgränsningar
Vi har hittat deltagare till intervjuerna genom bekvämlighetsurval vilket innebär att man hittar deltagare genom sina redan befintliga kontakter och vänner. Detta är en bra metod när det behöver vara tids och kostnadseffektivt. Ett exempel på detta är att om en av författarna har nära kontakt med ett socialkontor är det högst onödigt att söka efter personer någon annanstans. (Denscombe, 2018) Tack vare att vi hittade några personer via bekvämlighetsurvalet bad vi sedan om deras hjälp att hitta flera vilket innebär att vi även använder oss av ett snöbollsurval. Snöbollsurval beskriver Denscombe (2018) att det innebär när några personer sedan hjälper till att hitta nya personer man kan intervjua, en metod som underlättar för författarna då det minskar behovet att själv leta personer utan de som redan jobbar inom professionen och har blivit intervjuade har lättare att veta vilka fler som eventuellt kan vara intresserade för att delta.
17
Förutom detta har vi under vårt urval bestämt att ha med minst två chefer inom socialt arbete och resten någon typ av handläggare eller behandlare, där vi har haft möjlighet att välja har vi försökt skapa en blandning av åldersgrupper, kön och hur länge man jobbat inom branschen.
Avgränsningar
Inför arbetet var vi tvungna att göra vissa val när det kommer till avgränsningar. Vi hade som första tanke att fokusera endast på arbetare inom socialtjänst. Då det under vår sökning efter respondenter uppenbarade sig att vi fick personer som hörde av sig som arbetade inom vård och omsorgs myndighetsutövning, men tillhörde
socialförvaltningen omprioriterade vi vårt urval och valde att alla som ligger under socialförvaltningen och arbetar med myndighetsarbete kunde delta som
intervjupersoner. Detta var ett val som både underlättade för oss att hitta personer att intervjua och ett val som kändes rimligt utifrån att respondenterna i grund har samma arbetsuppgifter och klienterna de jobbar mot är medborgare i respektive respondents kommun. Att valet för avgränsningen är personer som arbetar med socialt myndighetsarbete bygger på att det är personer som garanterat jobbar med digitala hjälpmedel i någon form idag, och således kan ha åsikter om de
frågeställningar vi önskade ställa. Vi hade från början en avsikt att förutom chefer och handläggare även intervjua systemansvarig eller digitaliseringsansvarig inom förvaltningen, men här insåg vi senare att denna person inte skulle tillföra speciellt mycket till vår studie, då den bygger på känslan av kunskap hos just handläggare och vilken utbildning de har fått i frågor gällande digitalisering. Valet av att intervjua chefer kändes trots allt rätt då de tillför en vidare bild av hur digitaliseringen ser ut och hur det påverkar enheten men också de enskilda handläggarna.
18
5.6 Datainsamling
Totalt har vi genomfört 6 intervjuer. Intervjuerna hölls med hjälp av en intervjuguide (bilaga 2) baserat på vårt syfte och frågeställningar. Alla intervjupersoner fick inför intervjun även ta del av ett informationsbrev (bilaga 1) där det gick att läsa om vad studien handlar om, vilken metod vi tänkt tillämpa, etiska dilemman samt
kontaktuppgifter till såväl oss som vår handledare. Intervjuguiden vi använde oss utav innehöll fyra rubriker/teman och sedan några underfrågor kring varje rubrik.
Rubrikerna som vi hade med var:
Introducerande frågor
Upplever du kvalitén på det digitala sociala arbetet annorlunda gentemot det analoga?
Upplever du som socialarbetare dig ha tillräcklig kunskap för att kunna arbeta i den digitala världen?
Hur är de digitala lösningarna inom socialtjänsten rättssäkra?
Varje intervju tog omkring 30–45 minuter och spelades in efter samtycke från varje person. Vid ett tillfälle var endast en av oss med under intervjun, detta på grund av sjukdom, även om tanken var att båda skulle delta under samtliga intervjuer men sen fördela arbetet lite mellan oss vem som lyfter vilken fråga, för att det inte skulle kännas stökigt eller att man råkar avbryta varandra. Att båda deltog på nästan alla intervjuer anser vi som värdefullt, då det underlättade nästa moment när vi skulle analysera informationen vi fått in.
5.7 Litteratursökning
Sökandet av litteratur har varit spretigt och stundtals utmanande. Vi har använt oss av databasportaler som Proquest Social Science och Google Scholar. Sedan har vi även använt oss av Mittuniversitetets bibliotek för att hitta böcker och artiklar som är relevant. Sökord som har varit centrala inom arbetet har varit ord som Digitalisering, Digitalt socialt arbete och Digitalisering socialt arbete. Dessa ord och fraser har genererat
19
mycket text från myndigheter men inte speciellt mycket forskning. Forskningen har varit begränsad inom detta område vilket har medfört att vi har varit lite tvingade att använda oss av myndigheter som källor trots att vi är medvetna om att myndigheter inte är vetenskaplig text. Sedan har detta även medfört att vissa författare
genomsyrar arbetet mer än planerat. Hade vi valt ett ämne som har mer
forskningsunderlag så hade arbetet troligtvis haft större nyans och mer infallsvinklar inom exempelvis teoretiska perspektiven. En annan metod vi använt oss för att hitta lämplig litteratur är genom att titta på andra studenters gamla uppsatser som finns publicerade i DiVA. Här har vi hittat ett antal uppsatser som trots allt behandlat delar av våra frågor och således har vi kunnat titta vad de har haft för referenser och via den vägen fått fler böcker och artiklar än vad vi lyckades med när vi enbart sökt på egen hand. En av de tidigare skrivna C-uppsatserna vi har hämtat inspiration ifrån är Larsson Sundblom & Skog (2019) som skrev ett arbete kring digitalisering inom försörjningsstöd.
5.8 Analysverktyg
Efter varje genomförd intervju transkriberade vi det inspelade materialet så snart det var möjligt, eftersom vi då hade intervjun färskt i minnet. Vi turades om att
transkribera och vem som tog vilken valdes utifrån vem som hade varit styrande i intervjusamtalet. Den som inte hade varit styrande var den som fick transkribera.
Vem som var styrande i samtalet turades vi om med. I transkriberingen valde vi inte ta med alla utfyllnadsljud samt eventuella svordomar som inte hade ett syfte i
uttalandet att göra. Exempel på dess ord var “eh, “mhm”, “typ”, “ah”. Om dessa utfyllnadsljud har en betydande inverkan i känslan av svaret, har det dock fått vara kvar, då det kan spegla en känsla kring hur personen kände sig när den uttryckte sig.
För att kategorisera och framställa resultatet ur transkriberingen valde vi att använda oss av kvalitativ innehållsanalys. Det här är en metod med fokus på att få fram
teman ur materialet. Första steget i analysprocessen var att förse de olika
intervjutexterna med koder, för att sedan kunna placeras i grupper tillsammans med
20
de andra intervjuerna. Våra teman var till viss del redan bestämda då vi använt oss av semi-strukturella intervjuer där vi haft rubrikfrågor med underrubriker.
5.9 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) och Bryman (2018) lyfter fyra viktiga begrepp att ta hänsyn till ur etiska perspektiv. Dessa fyra är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Anledningen till att man ska ta hänsyn till dessa etiska riktlinjer är för att minimera risker för de enskilda personer som deltar i studien, men också för samhället i stort beroende på vilka frågeställningar studien har. Informationskravet handlar om att forskaren ska informera om
undersökningens syfte för alla berörda personer. Alltså är det här viktigt att deltagarna och/eller försökspersonerna får kännedom om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan välja att hoppa av studien, utan att uppge något skäl för detta. Dessutom har de rätt att få veta vilka moment som kommer ingå i studien (Bryman, 2018). Samtyckeskravet handlar om att det är deltagarna själva som bestämmer över sin rätt att medverka. Är det minderåriga som ska delta brukar det vara vårdnadshavare för den minderårige som ger sitt godkännande (Bryman, 2018). Här är det viktigt att personen har fått all information enligt
informationskravet innan den kan lämna sitt samtycke.
Det är också viktigt att inte avvika från det man informerat om utan att på nytt förklara tydligt och sedan begära in ett nytt samtycke (Vetenskapsrådet, 2017).
Konfidentialitetskravet handlar om att alla uppgifter om personer som deltar i undersökningen ska behandlas så konfidentiellt som möjligt. Detta innebär till exempel att sparade transkriberingar, videosamtal och liknande sparas på en plats där andra inte kan komma åt det. Det handlar också om att inte berätta mer om personen i studien än vad som är nödvändigt. Om det inte går eller önskas vara helt anonymt vilka som deltagit i studien ska såklart information och samtycke om detta
21
skrivas först (Bryman, 2018). Det sista begreppet är nyttjandekravet vilket innebär att forskaren inte utnyttjar uppgifter eller information som kommer fram före under eller efter studien om deltagaren används till något annat än just det
forskningsändamål som behandlas (Bryman, 2018).
Vi har inför våra intervjuer skickat ut ett informationsbrev där vi berättat vad vi avser att undersöka, hur vi tänkt att intervjun ska gå till samt informerat kort om vilka vi är och vad att det är vår C-uppsats ska avhandla, avslutningsvis står kontaktuppgifter till oss och vår handledare. När vi sedan träffade personen för själva intervjun lyfte vi återigen information kring samtyckeskravet där vi tydligt berättade att de har möjlighet att avbryta när helst de önskar eller välja att avstå enskilda frågor om de ville. Vi informerade även om att de kommer hållas så
anonyma som möjligt och att vi inte kommer skriva ut deras namn eller arbetsplats i uppsatsen utan endast deras titel utifrån om de är chef eller handläggare inom socialt myndighetsarbete. Vidare frågade vi om det var okej att vi spelade in intervjun för att ha möjlighet till transkribering efter intervjun. Avslutningsvis berättade vi att den delgivna informationen från deltagaren endast kommer att användas till vårt arbete och därefter raderas allt material utom den färdiga uppsatsen.
5.10 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två väletablerade ord som finns inom forskningsvärlden och dessa ord används för att undersöka eller upprätthålla kvalitén på studier. Inom forskningsvärlden finns det olika definitioner på vad validitet och reliabilitet innebär sett till om studien är kvalitativ eller kvantitativ. Forskare inom det kvalitativa och kvantitativa fältet har delade åsikter om det går att tillämpa validitet och reliabilitet på kvalitativ forskning. Ena gruppen menar att det inte går att tillämpa dessa ord på kvalitativ forskning medan andra gruppen menar att det går att översätta och
tillämpa dessa termer men måtten kommer inte att mäta samma saker inom det kvalitativa fältet som det kvantitativa fältet (Kvale & Brinkmann, 2014).
22 Reliabilitet
Reliabilitet granskar resultatets pålitlighet och mäter även om resultatet på studien i någon form går att reproducera. Kvalitativa studier kan inte riktigt mäta reliabilitet i avseendet reproducerbarhet då kvalitativa studierna bygger på upplevelser och erfarenheter som respondenterna besitter, detta medför att det egentligen inte finns någon reproducerbarhet gällande detta arbete. Genom att använda sig av
intervjuguiden (bilaga 2) så bidrar denna till att skapa en reliabilitet och göra det lättare för den som återskapar att försöka frammana liknande resultat. Själva
intervjun med en individ blir också väldigt annorlunda från intervju till intervju då i kvalitativa intervjuer så är det mer fritt att samtala om det som personen vill prata om vilket medför att intervjuerna i sig är lika varandra samtidigt som de är olika eftersom det finns ett tolkningsutrymme (Kvale & Brinkmann, 2014).
Validitet
Validitet granskar om studien har mätt det som studien hade för avsikt att mäta och om mätningen har skett på ett tillvägagångssätt som anses lämpligt. Utifrån syftet i vår studie så anses semi-strukturerade intervjuer vara den undersökningsmetod som anses bäst lämpad för studien. Eftersom studien bygger på uppfattningar och
upplevelse så gav semi-strukturerade intervjuer utrymme för deltagarna att reflektera över och resonera kring frågorna för att skapa nyanserade och
innehållsrika intervjuer genom att socialarbetarna eller cheferna själva fick beskriva och förklara hur de tänkte för att tydliggöra resonemangen som de hade (Kvale &
Brinkmann, 2014). Semistrukturerade intervjuer ansågs även vara bättre lämpade än ostrukturerade intervjuer då det är enklare att sväva bort i tankar och resonemang som inte anses som relevanta för studien, samtidigt som det gör det enklare
för intervjuaren att styra samtalet tillbaka till de områden som anses relevanta.
23
6. Resultat
Resultatet sammanfattas genom att huvudrubrikerna i intervjuguiden listas som rubriker och följdfrågorna redovisas under tillhörande stycke. Sedan kommer ett sista stycke som innefattar diskussioner som ägde rum under intervjuerna men som inte passar in på någon av frågorna men som fortfarande är av värde för studien.
Programteorin presenteras i slutet av respektive avsnitt. Då domänteorin är en övergripande teori så kommer denna teori presenteras i ett separat avsnitt för att skapa en bra helhetsanalys med denna teori.
Här kommer en kort presentation av våra respondenter som deltagit i studien. Alla namn är fiktiva och namnen i sig är helt slumpmässigt utvalda utan någon koppling till könstillhörighet.
Karl: Karl är 33 år gammal och har arbetat med utredning kring barn och unga i fyra års tid. Karl anser sig själv vara tekniskt intresserad.
Anna: Anna är 48 år gammal och har arbetat med utredningar gällande barn och unga i tolv års tid. Anna anser sig inte vara tekniskt intresserad.
Erik: Erik är 58 år gammal och har arbetat med socialt arbete i 32 år. Erik är enhetschef. Erik anser sig vara tekniskt intresserad.
Lovisa: Lovisa är 48 år gammal och arbetat inom socialt arbete i 16 år. Lovisa är verksamhetschef. Lovisa anser sig inte vara tekniskt intresserad då hen tycker detta är en svår del av arbetet.
Stefan: Stefan är 34 år gammal och har arbetat med socialt arbete i 4 års tid. Stefan anser sig inte vara tekniskt intresserad.
Hjördis: Hjördis är 49 år gammal och har arbetat inom socialt arbete i 6 års tid.
Hjördis anser sig inte vara tekniskt intresserad.
24
6.1 Den upplevda kvalitén på det digitala sociala arbetet
En sammanfattning av intervjuerna visar att flertalet av respondenterna upplever att kvalitén på det digitala sociala arbetet inte uppnår kvalitén på det analoga sociala arbetet. Samtidigt som kvalitén upplevs sviktande så är även det analoga arbetet att föredra rent praktiskt då det uppstår färre problem i fysiska möten än i de digitala mötena.
“För som sagt, jag jobbar mest med barn och ungdomar och jag tycker det är i princip omöjligt i alla fall med mindre barn.” - Anna
“...för det är inte genomförbart bara på digital väg, på ett bra sätt...” - Stefan Citatet ovan är från två av respondenterna som menade på att det var omöjligt att arbeta med mindre barn via digitala möten. Det andra citatet var svaret på om hen skulle kunna jobba endast digitalt eller analogt. Just när det kommer till vilket typ av arbete man föredrar så är det majoritet av de intervjuade personerna som förespråkar analogt före digitalt. En av cheferna lyfter detta bra när vi frågar om hen skulle välja att endast jobba digitalt eller endast analogt.
“Alltså som chef är det ju naturligtvis effektivt med det digitala och det tror jag även utifrån handläggare att det är effektivare. Ehm, men just nu innan vi har riktigt kommit i gång kanske så är väl det analoga grundläggande för socialt arbete. Just nu tror jag att jag skulle svara analogt.”- Erik
Det som är mest centralt inom den upplevda skillnaden mellan det digitala och det analoga arbetet är förlusten av kroppsspråk och mimiker för att fånga upp en klients mående.
“Jaa… Bara vid möten det här liksom vem hör vad? Vad ser man? Vem har kameran på när man inte ska ha kameran på? Ja man tappar liksom väldigt mycket av det här kroppsspråket, och de här små, små detaljerna som man kan uppleva i ett rum som man inte gör framför en skärm.”- Karl
25
“Jo alltså det blir ju så eftersom det skickas via e-tjänst att man kan skicka meddelanden där men det blir ju inte den här sociala kontakten och se kroppsspråk och mimik och hur faktiskt människor mår. Vi ser bara det man skriver som kommer via e-tjänsten. Vi har ingen aning om hur de riktigt ser ut att må.”- Erik
Flertalet respondenter ställde sig negativt till det digitala arbetet med just
anledningen av att man missade dessa små intryck som kroppsspråk, mimik och känslan i rummet. De menade på att dessa faktorer kunde vara avgörande i det sociala arbetets bedömning men att det var svårt att uppmärksamma detta under digitala möten. Ridell (2016) beskriver uttrycket kroppsspråk som en förenkling av all form av kommunikation som inte är verbal. Här ingår ansiktsuttryck, gester, beröring och hållning, men även andra yttre faktorer som vilka kläder, frisyr eller tatueringar du använder, om du luktar svett, rakvatten eller alkohol är saker som missas om du utelämnar den icke verbala kommunikationen. Flera av våra
respondenter lyfter just vikten av att läsa in rummet och känslan man får då det ger ett större djup i samtalet, än bara ett telefon- eller videosamtal.
“Det är just för att man tappar så mycket i de digitala mötena, det här man inte kan sätta ord på under ett möte. Det är mer en känsla att man kan uppfatta saker som inte blir sagda. Det tappar man i ett digitalt möte.”- Karl
“Också att man i mötet kan ha stor nytta av att spela spel eller om samtalet sker med hjälpmedel, exempelvis nallekort eller liknande, vilket blir svårare i digitala kanaler” - Stefan
6.1.1 Teorianalys
Utifrån ett programteoretiskt perspektiv så framkommer det i analysen av
programmet som i detta fall är det digitala arbetet att det digitala arbetet har svårt att tillämpas på exempelvis barn. Det digitala arbetet har utvärderats av socialarbetaren genom de frågor som formulerats gällande upplevda kvalitén av det digitala arbetet (Blom & Morén, 2015).Utifrån programteorins utvärderingsfunktion så kan
26
socialarbetaren förklara och själva förstå vad som har varit bra och mindre bra med det digitala arbetet, genom detta kan de förstå vad som behöver förbättras samt vad som redan är bra med digitala arbetet för att sedan utveckla detta till en bättre arbetsmetod.
6.2 Socialarbetares upplevda kunskaper
När vi ställer frågor gällande regler som styr det digitala arbetet till socialarbetarna får vi relativt vaga svar. Några kan lite fler lagar, medan andra kan betydligt färre. Så här svarade några av våra respondenter när vi frågade “Kan du ge exempel på lagar som styr det digitala arbetet?”
“Ja, men det är väl GDPR, sen ska jag inte uttala mig så mycket om det, men vet att den ställer till en hel del problem för oss.” - Karl
“Ja det kan jag väl göra, GDPR är väl en sådan lag till exempel tänker jag.”
- Anna
“Utifrån sekretess kommer jag först att tänka på, det är ett viktigt område att ha med sig i det digitala arbetet. Vilka kontaktvägar vi kan, får och bör använda i förhållande till sekretesslagstiftning.” - Stefan
När vi ställde samma fråga till de chefer vi intervjuade fick vi följande svar.
“Det vi vet är ju att alltså GDPR att den styr sen sekretesslagen styr ju oss...
Sen är det väl till viss del förvaltningslagen också alltså vi måste ju tänka hur vi måste delge beslut... Så visst har vi en hel del lagstiftning att ta hänsyn till.”
- Erik
27
“Jag kommer direkt att svara nej på denna fråga. Jag har inte den kollen som jag borde ha. Jag tänker lagar som styr, du har ju GDPR. Man måste också tänka kring sekretesslagstiftning och för min del inom hälsa- och
sjukvårdslagstiftning” - Lovisa
Chefernas uppfattning kring utbildningssituationen stämmer överens med socialarbetarens. Utbildningen beskrivs som undermålig eller icke existerande.
“Vi har ju fått utbildning i GDPR om det är det du syftar på. Vi har också fått utbildning i de olika verksamhetssystem som vi arbetar i. Men jag känner ju varken att jag eller mina enhetschefer eller mina medarbetare har tillräcklig kunskap inom något av systemen vi arbetar i.” - Lovisa
"Nej jag tror det är ganska dåligt över lag i vår kommun, nej vi har inte direkt fått någon utbildning sen det digitala har börjat" – Hjördis
“Här vill nog min arbetsgivare att jag ska svara ja... Euhm, njaa skulle vara det bästa svaret tror jag. Ambitionen ska nog vara att vi alla ska känna oss väl informerade och utbildade i det, men nej det skulle jag nog inte säga att jag fått.
Inget specifikt i alla fall.” -Stefan
Detta visar på att kunskapsläget mellan socialarbetare kontra chefer vi har intervjuat upplevs lägre hos socialarbetaren, då de i mindre utsträckning än cheferna kunde redogöra för vilka lagar och regler som styr det digitala sociala arbetet. Dock är det fortfarande tydligt att även chefer till känner sig osäkra när det kommer till frågor gällande lagar och det digitala arbetet.
6.2.1 Teorianalys
Blom & Morén (2015) menar att utifrån ett programteoretiskt perspektiv så är det möjligt för socialarbetaren att genom programteorin analysera sin verksamhets nuvarande programteori och utifrån detta lyfta de problem eller defekter som finns inom en utvärderingsanalys för att sedan förbättra verksamheten. Genom frågan
28
gällande hur mycket utbildning som respondenterna upplever sig ha fått gällande det digitala arbetet så framkommer det att bristen i verksamheterna som behöver åtgärdas för att skapa en förbättring är bristen på den upplevda kunskapen gällande att arbeta digitalt. Bergmark & Lundström (2006) menar att kunskap inom det sociala arbetet är viktigt för att skapa ett läge där socialarbetaren kan skapa något vettigt av det som kunskapen innefattar. Om socialarbetaren ska arbeta med metodiker som innehåller tvivelaktighet eller metodologiska brister kommer arbetet med stor sannolikhet inte utföras på ett så bra sätt som möjligt.
6.3 Rättssäkerhet och rättssäkra system
Respondenterna i denna studie upplever sig ha en förståelse och insikt i vilka system de använder sig av på arbetsplatsen som är rättssäkra men även vilka system och forum som inte är rättssäkra. Alla respondenter menade på att man inte fick skicka känslig information via e-post eller att digitala möten via Microsoft Teams eller Skype då dess inte får innehålla information som innefattas av sekretess, om inte klienten samtyckte till detta.
"De skulle ju installera något program i kommunen som fortfarande inte är i gång i de mötena vi har så att vi fortfarande inte får använda namn och sådana saker i möten, då måste vi träffas analogt." - Hjördis
“Ja teams och den vanliga mejlen får vi ju inte använda. Sen är det många medborgare som använder den men vi ska inte initiera att använda vi ska inte hänvisa att du ska mejla det där kontoutdraget för det får vi inte. Men om de gör det så kan vi inte hindra de men det är inte vi som ska ta initiativet.” - Erik
“Vi har vissa ärenden där föräldrar tillexempel vill använda sådana forum och då har de fått välja det för att då är det dom som väljer att släppa på den sekretessen. Att ja de vill bli uppringda på teams och då kan vi använda teams för att de har sagt det.” - Anna
