KULTUR-SPR K-MEDIER
Sj l dig a be e i f a e
15 h g k le g, g d i
V a g e e c g e e a f d da e g a de ge ?
Wha oppo ni ie and diffic l ie can film a a didac ic ool ha e in eaching?
A d S e Va a a V a a a e
e a e b d g 240 E a a : E a T b g
S d g a be e f d g e 15 Ha d eda e: L a K
Förord
I detta SAG har vi författare valt att göra en kunskapsöversikt om film i undervisningen
Inspirationen till det valda området kommer från vår verksamhetsförlagda utbildning där lärare använt sig av film i sin undervisning i kombination med skönlitteratur Vi blev genast nyfikna på arbetssättet och ville därför fördjupa oss i hur arbete med film i undervisningen påverkar
lärandet Huvudsakligen prioriteras forskning om elever i årskurs då det är målgruppen i vår utbildning men vi valde att bredda målgruppen till flera årskurser inom skolan då vi författare ser på ämnesområdet som en progression genom elevernas utbildning Genomförandet av denna kunskapsöversikt har gjorts gemensamt och samtliga delar av arbetet har skapats i samarbetande anda Medverkandet i detta samarbete har således varit likvärdigt för båda parter
1
Sammanfattning
I denna kunskapsöversikt har vi författare haft som syfte att fördjupa oss inom filmundervisning i skolan för att undersöka hur film kan användas i undervisning Vi vill även undersöka om det finns forskning kring om film som undervisningsmaterial skulle kunna medföra problematik i undervisningen För att undersöka detta har vi använt oss av både nationell och internationell forskning Vi har gjort sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna ERIC Libsearch och SwePub men även i relevant litteratur Forskning visar att filmundervisning i skolan kan hjälpa elevers avkodning och skrivprocess Vidare menar den forskning som tas upp i den här
kunskapsöversikten att film inte bara skapar engagemang och motivation bland eleverna vid arbete med detta i klassrummet Forskning tar upp att det kan finnas kopplingar mellan arbete med film och förbättring av elevers tal och lyssningsfärdigheter Samtidigt visar forskning på att det finns en viss okunskap bland lärare kring hur film kan användas som didaktiskt verktyg Kunskapsöversikten visar att även om filmmediet har en didaktisk potential kan denna form av undervisning bära med sig vissa utmaningar
Nyckelord Film grundskola multimodal text literacy undervisning
2
Innehållsförteckning
1 Inledning 4
1 1 Literacy 5
1 2 Ett vidgat textbegrepp 5
1 3 Medier 6
2 Syfte och frågeställning 3 Metod
3 1 Sökprocess 3 2 Utvalda källor
4. Resultat 16
4 1 Film och läsförståelse 16
4 2 Filmundervisningens effekter 16
4 3 Medier och känslighet 1
4 4 Medier och samhällsutveckling 22
5. Slutsatser och diskussion 24
6. Referenslista 2
3
1 Inledning
“Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier”
Skolverket 201
Vi lever i ett samhälle idag som blir mer och mer både ungdomar och vuxna blir påverkade oavsett om de vill eller ej Film som en del av svenskundervisningen är ofta förekommande idag och sedan 1 0 talet har det funnits en tendens i styrdokumenten för det svenska skolsystemet att vidga textbegreppet inom svenskämnet så att film teater och andra medier inkluderas
Bergman 200 Även om det vidgade textbegreppet inte längre används i styrdokumenten LGR11 och GY11 framgår det tydligt i läroplanen och kursplanen för svenska i grundskolan att elever ska få använda sig av olika uttryckssätt när de skapar texter såsom bild och ljud Just här kommer multimodalt lärande in i fokus eftersom det kan falla sig som så att vissa elever har svårt att ta till sig texter samtidigt som alla elever enligt läroplanen Skolverket 201 måste ges likvärdiga möjligheter anpassade utefter deras förutsättningar
I den här kunskapsöversikten tas forskning upp som diskuterar hur elever läser film och vad detta har för betydelse för deras literacy-utveckling Huvudsakligen behandlas forskning som inkluderar elever i årskurs 1 men vi valde att även att inkludera gymnasieskolan samt
universitet för att synliggöra vad film som multimodal text kan bidra med för elevers utveckling av literacy eftersom vi skribenter menar att det är relevant för alla skolans årskurser Vidare behandlas vilken typ av motstånd det kan finnas mot att använda till exempel film eller nya verktyg i undervisningen från planerande lärares håll och vad detta motstånd kan grunda sig i Vi författare har valt att förtydliga begreppen som kommer att användas i vår undersökning
literacy det vidgade textbegreppet och medier Dessa begrepp behandlas i den forskning och litteratur vi läst
4
1 1 Literacy
Literacy beskrivs vanligtvis som förmågan att läsa och skriva Säljö 2013 beskriver begreppet literacy som skriftspråkliga aktiviteter Han menar på att literacy inte bara innebär att kunna avkoda ord utan långt mer om att kunna dra slutsatser att göra associationer att kunna koppla det man läser till vad man vet om världen i övrigt samt vad man läst i andra sammanhang Det är vanligt att man använder uttryck som läs och skrivfärdigheter eller motsvarande men i literacy ingår också kännedom om hur man använder text i olika sammanhang insikter i hur olika genrer är uppbyggda och kunskaper om hur man går mellan text tal och handling Säljö 2013
Begreppets stam är latinets littera som betyder bokstav och man har försökt försvenska literacy till litteracitet Elmfeldt 200 Elmfeldt 200 menar att det försvenskade ordet
litteracitet reducerar begreppet till att enbart handla om skriftspråkligt alfabetiska färdigheter ur läsforskningsperspektiv skulle det kunna innebära att man enbart ägnar sig åt frågan om förmågan att kunna avkoda de grafiska tecken vi kallar bokstäver I engelskspråkig litteratur används begreppet i betydligt vidare mening än så Elmfeldt 200 därför har vi författare valt att använda det engelska begreppet literacy
Idag handlar det inte bara om att kunna tolka en text utan även om att kunna tolka och förstå bilder literacy är därför ett begrepp som behöver utvidgas Man kan också tala om media literacy mediekompetens vilket beskriver förmågan att identifiera olika typer av media som film och rörlig bild Elmfeldt 200
1 2 Ett vidgat textbegrepp
Det vidgade textbegreppet har länge funnits med i skolans värld Kursplanen för svenska bygger på idén om ett vidgat textbegrepp vilket innebär att ordet text inte enbart förknippas med skriven text utan ges en utvidgad betydelse Skolverket 2016 Att tolka skapa och
kommunicera med bilder digitala verktyg och andra uttrycksformer och verktyg är centrala
5
förmågor i vårt samhälle Skolverket 2016 Detta återspeglas i exempelvis kursplanen för svenska där undervisningen inte bara handlar om att läsa skriva och tala utan också om att avlyssna titta på film och betrakta bilder Kursplanen betonar skapande av texter som kombinerar ord bild och ljud
1 3 Medier
Mediebegreppet blir i takt med den teknologiska utvecklingen allt svårare att definiera precis som med begreppet literacy Weibull 2014 Weibull 2014 definierar teve radio press och internet som de fyra stora medierna Teve radio och press räknas som de mer traditionella medierna medan internet och mobiltelefoni definieras som de digitala medierna De digitala medierna skiljer sig från de mer traditionella då användarna kan interagera och kommunicera mer med varandra i de traditionella medierna kan ingen direkt interaktion ske med den informationen som ges ut skriver Weibull 2014
2 Syfte och frågeställning
Elever ser gärna på film men de är ofta inte lika engagerade eller villiga till att läsa och arbeta med skönlitteratur idag PISA 2000 Skolverket 2001 visar att 40 procent av de svenska femtonåriga pojkarna och 23 procent av flickorna aldrig läser en bok på fritiden Regeringens läsdelegation skriver att hittills har det tjugoförsta århundradet präglats av oroande mätresultat vad avser ungas läsförståelse och intresse för läsning Regeringen 201
Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara grundfrågan vilka möjligheter och svårigheter kan film som didaktiskt verktyg ha i undervisningen För att lyckas med detta undersöker vi vad forskning säger om film i undervisning och vilka typer av möjligheter och fallgropar för elevers literacy-utveckling det finns med att använda sig av filmundervisning i skolan
3 Metod
3 1 Sökprocess
Målet med vår sökprocess var att finna studier och forskning om filmundervisning vilka möjligheter det kan ge i elevers literacy utveckling samt om det kan finnas utmaningar med att använda film som didaktiskt verktyg Huvudkällorna i den här kunskapsöversikten består av vetenskapliga artiklar vi diskuterade fram lämpliga sökord som kunde besvara vårt syfte med sökningen Vi använde oss sedan av både svenska och engelska sökord för att hitta så bred forskning som möjligt
För att hitta relevant material till vår frågeställning har informationssökningar i olika
vetenskapliga databaser gjorts följande databaser har använts ERIC och SwePub ERIC är en amerikansk databas med pedagogisk inriktning som använts för att hitta primära källor och vetenskapligt material Swepub är en databas som sammanställer vetenskapliga publikationer från svenska lärosäten och sökningar i denna databasen resulterade i nationell forskning som berörde vårt ämnesområde Vi har också använt oss av Libsearch Malmö universitets egna söktjänst
Sökningen efter relevanta källor inleddes i SwePub med sökordet filmundervisning denna sökning gav inga träffar Vi fortsatte sökningen genom att kombinera de svenska sökorden
filmundervisning AND grundskola vilket inte heller resulterade i någon träff Vi provade istället med engelska sökord film analysis AND literacy och fick ett fåtal källor vi valde att inte använda dessa då de inte hjälpte oss att besvara vår frågeställning Vår uppfattning var att utbudet av forskningsartiklar på svenska i Swepub var bristfällig och började istället fokusera på engelska sökord
I vår andra sökning använde vi oss av databasen ERIC med sökorden film analysis AND using films vi valde att avgränsa sökningen till årtalen 2000 2020 för att i kunskapsöversikten
presentera aktuell forskning vilket gav oss 32 träffar Parallellt med denna sökprocess gjorde vi en ny sökning i Libsearch vi valde att återgå till svenska sökord för att finna svenska studier med hjälp av sökordet filmundervisning i denna sökträff hittade vi ett par examensarbete som berörde hur när och varför film kan användas i undervisning Vi blev nyfikna på källorna i de examensarbeten vi fann i Libsearch och gjorde en sekundärsökning där vi hittade litteratur med intervjuer med forskare som vi ansåg vara relevanta för vårt resultat
Vidare ville vi utöka våra sökord i ERIC Under arbetsgångens process fick vi information inom akademisk sökteknik av Malmö universitetsbibliotek och med hjälp av de nya sökverktygen skrev vi film analysis using films upper secondary school media literacy och literacy i olika kombinationer för att bredda och avgränsa sökningarna Vi avgränsade publikationerna från 2000 2020 och valde att ha fältet peer review ikryssat vilket innebär att materialet vetenskapligt granskats innan det publicerats
När vi skrev i film analysis AND using film som vi gjorde i vår första sökning fast med peer review ikryssat fick vi nu istället 16 träffar Vi provade att kombinera film analysis AND using films AND upper secondary school för att fokusera på årskurs då fick vi två träffar Sökorden media literacy AND upper secondary school gav oss tre träffar Vi kombinerade också film AND primary school då fick vi 41 träffar Som vi nämnde i vår inledning valde vi att innefatta lägre årskurser också för att synliggöra vad film som multimodal text kan bidra med för elevers utveckling av literacy i alla åldrar Vi utgick sedan från vår frågeställning för att välja ut relevant material som kunde svara på vårt syfte
3 2 Utvalda källor
Urvalet av källor består av nio vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur Vi har inkluderat
både internationella och nationella källor för att få olika perspektiv på hur det valda
ämnesområdet beskrivs inom forskningen Urvalet presenteras nedan utifrån publikationsår
10 Årtal Författare/
Land
Titel Publikationstyp/
Databas 201 Icen Mustafa
Tuncel Gül Turkiet
Social Studies Education with Cinema Films A Case Study
Vetenskaplig artikel ERIC
201 Erstad Ola Baruch Forkosh Alona
Sverige
Upbringing in a Digital World Opportunities and Possibilities
Vetenskaplig artikel ERIC
201 Wessbo Simon Sverige
Att läsa Hjalmar Söderbergs Pälsen eller se den som film analyser av elevers intrig reception
Vetenskaplig artikel SwePub
2015 Maine Fiona Shields Robin UK
Developing reading comprehension with moving image narratives
Vetenskaplig artikel ERIC
2012 Godhe Anna Lena Sverige
Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet ur Texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning
Vetenskaplig artikel LIBSEARCH
2011 Susanne Kjällander
Vad blir SO i en digital lärmiljö ur Designs for Learning in an Extended Digital Environment
Vetenskaplig artikel LIBSEARCH
Nedan presenteras varje studie för sig utifrån ovanstående ordning
1. Icen Tuncel (2019) Social Studies Education with Cinema Films: A Case Study Avsikten med deras studie var att bestämma om film var effektivt som kursmaterial i kursen
Social studies för sjundeklasselever Materialet som användes för studien var tre filmer en mall för filmanalys till varje film en självutvärderingsmall samt en mindre intervjumall som varje elev fick ta del av Filmerna The Chorus och The Visitor användes för att känna igen positiva negativa beteenden och attityder hos människor och kunna jämföra dem med sina egna samt inse vikten av kommunikation i goda relationer Den tredje filmen The Truman Show användes som underlag för diskussion om kränkning av mänskliga rättigheter eleverna skulle lära sig samband mellan rätten att få rätt information yttrandefrihet och masskommunikation Efter varje film fick eleverna använda sig av den medföljande filmanalysen analysera och diskutera
2. Erstad Baruch Forkosh (2018) Upbringing in a Digital World: Opportunities and Possibilities
11 Sverige
200 Bergman Lotta Sverige
Gymnasieskolans svenskämnen
en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser
Vetenskaplig artikel LIBSEARCH
200 Watts Rowena UK
Harnessing the power of film in the primary classroom
Vetenskaplig artikel
ERIC 200 Tanriverdi
Belgin Turkiet
Film Analysis through Linguistic Base Vetenskaplig artikel ERIC
Artikeln lyfter sambandet mellan uppfostran och utbildning och de utmaningar som finns kring detta i en allt mer digitaliserad värld Författarna tar upp att vad som karaktäriserar uppfostran håller på att förändras i det moderna samhället i vilket teknologiska framsteg skapar fysiska kognitiva emotionella sociala och etiska utmaningar för samhället som helhet men framför allt för utbildningsmiljön Artikelns huvudsakliga syfte är att presentera de senaste framstegen inom forskning och utveckling inom detta område med fokus på teknisk utveckling och
sociokulturell dynamik i sociala konstruktioner och nya möjligheter till kreativa metoder Artikeln riktar sig enligt författarna själva till beslutsfattare forskare och utövare inom utbildningsscenen och de har i sin artikel identifierat fyra huvudutmaningar för utbildningsområdet som de menar är avgörande för den digitala eran
1 Ekologisk (miljö) utmaning - medvetenhet om familj, gemenskap och kamrater om nya möjligheter och risker för uppfostran i den digital värld.
2 Nytänkande mellan generationer och interkulturell dynamik hos familje- och utbildningsinstitut kopplade till uppfostran.
3 Uppfostran i en teknologisk värld som ett kontinuum: Utveckla normer och konventioner och konsekvenser för utbildning.
4 Uppfostra “digitala medborgare” som informerade vuxna, uppleva välbefinnande och säkerhet.
3. Wessbo (2017) Att läsa Hjalmar Söderbergs Pälsen eller se den som film–
analyser av elevers intrig reception
Wessbo har i sin studie låtit gymnasieelever antingen läsa eller se filmatiseringen av Pälsen av Hjalmar Söderberg med syfte att undersöka hur gymnasieelever förstår en och samma berättelse förmedlad genom två skilda medier i sin skriftliga respons
4. Maine Shields (2015) Developing reading comprehension with moving image narratives
Maine Shields 2015 har i denna studie använt korta animerade filmer som berättande
12
textkälla under tio veckor med 2 st grundskoleelever i syfte att undersöka om det var möjligt att utveckla elevernas läsförståelsestrategier med hjälp av dessa narrativa filmer Kortfilmerna visades från Vimeo vimeo com och var under åtta minuter långa de valdes filmer som var engagerade och intressanta för eleverna ofta med tvetydiga berättelser bl a Once in a Lifetime, i filmen försöker en man som är strandsatt på ett luftskepp att binda sitt skepp till en flock flygande sköldpaddor men när repet bryter tar han ett hopp av tro och hoppar från sitt skepp på baksidan av en sköldpadda och lämnar allt bakom sig Utan någon förklaring till hur han kom till luftskeppet eller vart han ska erbjöd filmen tvetydighet och möjlighet för eleverna att ställa frågor Eleverna engagerade sig som aktiva estetiska och kulturella läsare av film
5. Godhe (2012) Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet
Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet utgör en del i Texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. I den här delen lyfter Godhe att de uttryckssätt som kan ingå i en skoluppgift inom svenskämnet har vidgats och att detta innebär att språkklassrummet som helhet kan komma att påverkas Den empiriska studien av klassrumsinteraktion baseras på videoinspelningar av elever på gymnasieskolan då de arbetar med multimodala texter i samband med att dessa bedöms av inom svenskämnet Undersökning har gjorts i två etapper mellan 2010 och 2011 på fyra olika gymnasieklasser i tre olika gymnasieskolor under den här perioden I studien utgår Godhe från aktivitetsteori eller Cultural Historical Activity Theory CHAT I CHAT analyseras hur komponenter i aktivitetssystem relaterar dels till varandra och dels påverkar varandra
6. Kjällander (2011) Vad blir SO i en digital lärmiljö?
Susanne Kjällander 2011 har i sin studie med elever i åk undersökt bedömning ur ett
multimodalt designteoretiskt perspektiv för att ta reda på vilka uttryckssätt eleverna använde sig av och vilka uttryckssätt som bedömdes i ett power-point arbete Kjällanders studie behandlar studier för lärande i det ökade digitala gränssnittet i det socialvetenskapliga klassrummet Syftet är att beskriva och analysera hur eleverna interagerar skapar mening och lär sig medans de
13
använder digitala redskap Metoden är en empirisk studie i form av videoinspelningar från fem olika skolor med elever i åldrarna 6 1 år som sedan transkriberats och multimodalt analyserats
7. Bergman (2007) Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser
Studien har som syfte att förstå varför svenskundervisningen i de klassrum som har undersökts ser ut så som den gör samt att diskutera alternativa möjligheter Det material som ligger som underlag för denna studie består i huvudsak av klassrumsobservationer som gjorts av
svenskundervisning i fyra gymnasieklasser samt de intervjuer med svensklärare och deras elever som genomförts i de undersökta klasserna Bergman utgår från tre centrala forskningsfrågor 1 Vilket innehåll väljer lärarna, hur motiverar de sina val och vad är det som styr deras val? 2 Hur arbetar eleverna med undervisningens innehåll och hur förstår de detta innehåll? 3 Vilka möjligheter till meningsskapande erbjuds i arbetet med olika innehåll?
8. Watts (2007) Harnessing the power of film in the primary classroom.
Watts empiriska studie baseras på en analys av aktiviteter där rörlig bild används som alternativ text till tryckta böcker Syftet med studien var att undersöka om det var möjligt att inkludera film i undervisningen och vilka effekter denna möjlighet kan ge elever i deras lärande Under tre veckor arbetade grundskoleelever med film som rörlig bild eleverna lärde sig olika tekniker i hur man läser av film innan de själva den sista veckan fick göra sina egna filmer och verka som egna regissörer En fallstudie gjordes på eleven Rosie pseudonym vilket vi presenterar i resultatet
9. Tanriverdi (2007) Film Analysis through Linguistic Base
Tanriverdis 200 gjorde en empirisk studie genom att undervisa universitetsstudenter andraspråksstudenter mer bestämt i syfte att visa på att film i ett ELT klassrum
english language teaching kan fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel både som
klassrumsanvändning och i självstudier Tanriverdis program var uppdelat i etapper under 14 veckor första etappen bestod av att eleverna skulle lära sig grundläggande termer och begrepp om film Andra etappen bestod av filmanalyser av fyra filmer av olika genrer alla elever tittade
14
på filmerna tillsammans till hjälp hade de en vad Tanriverdi kallar framework for analyzing films en så kallad ram med olika frågor som behandlade litterära kulturella dramatiska samt språkliga aspekter Tredje etappen innebar att eleverna i grupper skulle anordna film workshops baserat på den kunskap de fått med dig från tidigare etapper
15
4 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet i relation till kunskapsöversiktens frågeställning
.
För attskapa en överblick av vårt resultat har vi valt att dela upp resultatet i fyra underrubriker då Friberg 201 menar att detta är en tydlig metod för att skapa en röd tråd
4 1 Film och läsförståelse
Maine och Shields 2015 studie visar att film hjälper flera aspekter av elevers läsning då film har motiverande och engagerande kvaliteter för elevers literacy Under 10 veckor förbättrades inte bara elevernas läsförståelse utan även deras avkodningsförmåga med hjälp av film Filmen kan enligt Maine och Shields 2015 fungera som stöd för de elever som har svårt med avkodning vidare visar deras resultat att de elever som hade störst svårigheter med läsförståelse också var de elever som drog mest nytta av filmmediet
I boken Medieresor om medier för pedagoger Olson Boreson 2004 finns en intervju med Thomas Koppfeldt professor i Media Estetik Pedagogik på Dramatiska Institutet som vi fann intressant Han menar att en bok är långt ifrån det bästa läromedlet för att förstå t ex i ämnet kemi Koppfeldt pratar om det vidgade textbegreppet vilket innebär olika sätt att vidga en text genom bild film musik och andra medier Genom att använda mediers olika uttryck kan eleven få ökad kunskap och förståelse de lär sig att tänka igenom olika perspektiv Olson Boreson 2004
En gemensam filmupplevelse är en utmärkt utgångspunkt för samtal Skolverket 2001 detta är något Watts 200 också belyser I en första intervju från Watts forskning hade eleven Rosie fått se en teaser affisch av Polarexpressen, detta för att mäta hennes befintliga förståelse av implicit betydelse uttryckt genom bild i detta fall stillbild Rosie valdes då hon redan var en
1
självständigt stark läsare med studien ville se man se om Rosie trots sin redan starka kunskap skulle utvecklas med hjälp av rörlig bild I den första intervjun tittar Rosie på affischen hon lägger märke till pojken och säger man undrar om pojken ska gå på tåget eller något det faktum att tåget har stannat mitt i natten de gör det ibland men att det kommer genom snön gör att det ser lite magiskt ut
I Rosies sista intervju efter forskningen dokumenterades det att hennes kunskap om visuella texter hade blivit mer sofistikerad då hon mer uttryckligen märkte att tåget leder dig ut i fjärran . Rosie ändrade även påståendet om att hon först lagt märke till pojken på affischen och berättar att fotspåren i snön det är det första jag tittade på Studien visar att hennes
ordförråd i den sista intervjun var mer utvecklat och exakt i jämförelse med den första intervjun i hennes första intervju säger hon att tåget skulle gå och stanna pojken skulle komma på tåget i den andra intervjun efter arbetet med rörliga bilder skulle pojken hoppa på tåget
Vidare belyser Watts 200 att Rosie hade utvecklat en undermedveten reflektion över hela processen att skapa mening hon utforskade meningsskapandet som skapare själv Resultaten i hennes studie visar på att filmer ger en rik inlärningsmiljö och motiverar elever Hon anser att inkluderingen av film är en kreativ engagerande och effektiv strategi för undervisning i läsning Watts 200 menar på att eleverna kan samspela mer i meningsskapande processer när de får möjlighet att arbeta i ett medium som de känner till och har kunskap i
Maine Shields 2015 lyfter att eleverna har lättare för att komma in i en film än i en bok att det finns brist på uthållighet när det gäller böcker Det tar helt enkelt för lång tid att läsa en bok fördelen med film är att det går betydligt snabbare vilket medför att elever lättare kommer ihåg texten som helhet Detta visar att meningsskapande processer sker samtidigt som eleverna integreras med filmen Watts 200 Maine Shields 2015
4 2 Filmundervisningens effekter
1
Koppfeldt Olson Boreson 2004 säger vidare i sin intervju att medier inte bara bidrar med information och diskussioner om samhällsfrågor utan även till kunskap om världen och till attityder om oss själva och andra I Skolverkets Film för lust & lärande 2001 belyses detsamma eleverna har lättare att se och förstå mänskliga beteenden och dilemman en
dokumentärfilm kan ge nya perspektiv på personer platser och företeelser Film kan levandegöra det förflutna spegla vår samtid och skapa identifikation med människor i olika länder kulturer och livssituationer Skolverket 2001
Tanriverdis 200 studie med universitetsstudenter visar att film ger språkinlärare autentisk språk och kulturinformation något som kan vara en utmaning i ett mångkulturellt klassrum Tanriverdis 200 studie visar att studenterna i de olika etapperna utvecklade sina tal och lyssningsfärdigheter språkkultur och tolkningsförmåga samt att deras kritiska tänkande förbättrades Tanriverdi menar att film inte bara motiverar språkinlärare utan även språklärare som kan presentera kultur effektivt ha tillgång till en rik mängd språkmaterial uppdatera sin bild av landet och kulturen röra sig naturligt från att lyssna på att tala och skriva Genom att titta på en film engageras elever intellektuellt och kreativt de lär sig att tänka igenom olika perspektiv snarare än bara ett Tanriverdi 200
Icen Tuncel 201 skriver att filmen hjälper elever att vara en del av både den verkliga och den imaginära världen Icen Tuncel 201 belyser att genom kombinationen av ljud bilder och rörelser överför filmer informationen på ett betydligt enklare och mer begripligt sätt än skrivna texter istället för att abstrakta betydelser av ljud och känslor förmedlas på ett skriftligt sätt uttrycks dessa aspekter i ett effektivt material i film
Icen Tuncels 201 studie visar att filmen har en betydande effekt i läran om sociala fenomen och abstrakta begrepp som kommunikation och mänskliga relationer Watts 200 uppgav i sin studie att filmer ger en rik inlärningsmiljö och motiverar grundskoleelever denna studie visar parallella resultat med Watts 200 studie Icen Tuncel 201 resultat visar på att användningen av filmer i kursen Social studies var effektiv för studenternas
1
ämneskunskaper färdigheter och värderingar
Klassens kommunikationsförmåga förstärktes under de gemensamma diskussionerna eleverna utvecklade sin språkförmåga och sin förmåga i att lyssna och följa listening following Eleverna uppgav att användningen av film gjorde lektionerna roligare på grund av den visuella
inlärningen och att de kunde se samband med livet Studien visar att filmerna bidrar till elevernas kognitiva och sociala nivåer och påverkar nivåerna av empati och medvetenhet Icen Tuncel 201
I Wessbos studie har fyra klasser i sista året på gymnasiet deltagit i hans undersökning utifrån var sin förutsättning 1 att läsa en novell 2 att se en novell film 3 att först läsa en novell och därefter se novellfilm 4 att först se en novellfilm för att sedan läsa novell Det är resultaten från de två första förutsättningarna som Wessbos artikel bygger på eleverna har efter detta fått skriva ner vad de kommer ihåg av berättelens intrig och kärnfunktioner alltså de viktigaste händelserna som styr skeendet och berättandet i en berättelse Resultatet visar att elever från filmgruppen anknöt mer till kärnfunktionerna 26 av 2 elever medan motsvarande novellgrupp visade 22 av 2 elever
4 3 Medier och känslighet
Anna Lena Godhe 2012 skriver att språk och svenskundervisning i allmänhet är känsliga för förändringar i hur man kommunicerar eftersom ämnet i sig handlar om olika former av kommunikation såsom litteratur film och media Visserligen har uttrycket det vidgade textbegreppet använts redan sedan Lpf 4 samtidigt som argument för att svenskämnet ska innefatta olika medier och populärkultur har funnits i flera decennier Lotta Bergman 200 Ända sedan 60 och 0 talet har olika kulturella uttrycksmedel lyfts i svenskämnets kursplaner men det har ändå varit skönlitteraturen och det verbalspråkiga som har haft och fortsätter att ha en dominerande ställning inom svenskämnet Bergman 200
1
I den studie som Godhe 2012 har genomfört ligger fokus på hur klassrumsaktiviteter står i relation till strukturella komponenter såsom ämnestraditioner och styrdokument Hur det
genom att relatera analyser av vad som sker lokalt i förhandlingar mellan lärare och elever blir möjligt att belysa spänningar och motsättningar som kan uppstå när nya verktyg används Vidare menar Godhe 2012 att genom att studera dessa motsättningar och spänningar går det att få en ökad förståelse för vad dessa förändringar i utbildningspraktiker kan innebära samt vad som kan dels motverka och dels bidra till dessa förändringar
Spänningar och motsättningar mellan etablerade och nya praktiker i relationerna mellan komponenterna kan möjligen leda till förändring när det kommer till skapandet av text i
klassrummet och genom att studera dessa motsättningar och spänningar är det möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som gör att de här förändringarna sker eller inte sker I den studie som Godhe 2012 har genomfört av klassrumsinteraktion blir det tydligt vad dels elever och dels lärare gör och vilka redskap de använder samtidigt som att eftersom aktiviteterna är en del av skolpraktiken så påverkas de också av sådana faktorer som styrdokument och
ämnestraditioner
Godhe 2012 skriver att det framkommer i hennes analys mellan lärare och elever att det är framför allt vad de ska säga i den multimodala text de ska skapa som eleverna förhandlar om Det är således det talade och skrivna ordet som elever anser vara viktigast Övriga uttryckssätt förhandlas det mindre kring och dessa uttryckssätts syfte är att fungera som komplement och illustrationer till det talade ordet Det är ofta förekommande att elever skriver ner text som de sedan spelar in Det är den här skrivna och senare talade texten som ligger som utgångspunkt för deras senare val av musik bilder och andra tänkbara uttryckssätt Detta visar på att det är det talade och framför allt det skrivna ordet som agerar som det viktigaste och mest meningsbärande i skolans språkundervisning
Eleverna är bekanta med att använda sig av det skrivna och talade ordet som del av
svenskundervisningen och visar även på att de är medvetna om att det är dessa uttrycksformer
20
som läraren främst värdesätter Detta visar på hur såväl styrdokument och ämnestraditioner präglar vad som sker och hur det görs i klassrummet på en lokal nivå Godhe 2012
Godhe menar att som följd av den ökade tillgängligheten av datorer och andra tekniska
hjälpmedel reduceras svårigheterna och en del av problematiken med att arbeta med och skapa egna texter genom olika uttryckssätt Det förekommer emellertid spänningar mellan de nya verktyg som blir allt mer tillgängliga för eleverna och som möjliggör arbete och skapande av texter genom olika uttryckssätt och styrdokumentens fokusering på det skrivna så väl som det talade ordet i språkundervisningen som uttryckssätt något som traditionellt sett har dominerat svenskundervisningen vilket också bekräftas i andra studier Godhe 2012 Bergman 200
Susanne Kjällander 2011 har i sin studie med elever i årskurs undersökt bedömning ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv för att ta reda på vilka uttryckssätt eleverna använde sig av och vilka uttryckssätt som bedömdes i ett power point arbete Kjällanders studie visar att eleverna la ner mycket tid och engagemang på bilder färg och layout i sina presentationer men vid bedömningen så erkändes elevernas lärande i större utsträckning i förhållande till hur de uttryckte sig i tal och text Vidare menar Kjällander 2011 att elever i åldern 6 1 tillsammans med lärare skapar egen kunskap då de arbetar med olika digitala medier och resurser då hon utgår från ett multimodalt perspektiv på lärande
Resultaten som redovisas i den här studien visade bland annat på att elevers interaktioner är signifikant multimodala och att det digitala lärandet som resurs blir ett tredje element i interaktion Resultaten visar även på att eleverna är ständigt aktiva och mycket lyhörda för varandras presentationer och att de samarbetar som om lärandet i det utökade multimodala gränssnittet är ett kollektivt ansvar
Vidare belyser Kjällander 2011 att digitala resurser är något som eleverna använder i sin kommunikation och interaktion med varandra och hon lägger vikt vid att eleverna vid arbete med olika digitala resurser är engagerade i kunskapsproduktion då de uppmärksammar samt
21
inspirerar varandras digitala representationer I studien antyds som nämnts ovan att delar av elevers lärande i digitala lärmiljöer ej uppmärksammas då skolans fokus är framför allt på den skrivna texten medans elevernas engagemang snarare ligger i ljud layout animeringar och bild och att det informella lärandet i skolan förbättras genom användning av digitala resurser
Kjällander 2011 Detta problematiseras vidare av Ola Erstad 200 som menar att nuvarande forskning kring bedömning i en digital skolmiljö fortsätter att vara begränsad precis som initiativ till förändringar inom bedömningspraktiken
I Mötesplatser : texter för svenskämnet Boglind Holmberg Nordenstam 201 fann vi intervjuer med lärares självkritiska reflektioner över att inte ta vara på potentialen i andra medier och textvärldar bristen på rörlighet mellan olika medier och bundenheten vid kulturarvs texterna Lärarna uppger brist på kunskap om nya medier och brist på tid för att hinna läsa nya texter som de främsta orsakerna till att urvalet blir begränsat Boglind Homberg
Nordenstam 201
Svenskläraren Lisa ser kulturarvstexterna som ett givet och gemensamt innehåll för alla elever hon uppger att hon gärna skulle vilja prova något nytt och annorlunda sätt att ta sig an det litteraturhistoriska stoffet men att hon själv har behov av att känna trygghet i tidslinjen och ett lektionsupplägg med återkommande moment där epok efter epok gås igenom Osäkerheten i rollen som svensklärare kommer också till uttryck i hur Lisa förhåller sig till andra medieformer än skönlitteratur Hon väljer att enbart arbeta med tryckt text som hon värderar högre än andra medieformer Lisa problematiserar inte innehållet i sin undervisning i förhållande till kulturella förändringar till demokratiuppdraget eller till vem eleven är Boglind Holmberg
Nordenstam 201
4 4 Medier och samhällsutveckling
Erstad Forkosh Baruch 201 menar att utmaningar kring uppfostran i en digitaliserad värld som för syftet för deras artikel utöver ordets traditionella meningen innefattar att barn ska
22
utveckla färdigheter inom media litteracitet och kompetenser är influerade av sociala och kulturella förändringar på den globala scenen Internationella globaliseringsprocesser i flera domäner följt av teknologiska framsteg har förändrat vår vardag Erstad och Forkosh Baruch menar att dessa processer väcker frågan kring grundskolans och gymnasieskolans roll och syfte under ett 2000 tal där allmänt förekommande lärande och serendipitet i stor grad sker utanför skolan
Erstad Forkosh Baruch 201 menar att digital teknologi håller på att förändra utbildningen i en allt mer digitaliserad vardag och att detta på många sätt ifrågasätter traditionella
ämnestraditioner Utöver detta menar de att många skolors tillvägagångssätt inte alltid nödvändigtvis reflekterar de bästa inlärningsmetoderna för unga människor i det moderna samhället men samtidigt betonar de att skolor idag är mer benägna formellt och informellt att utveckla elever som individer samt utforska olika möjligheter och medier för att göra detta
Erstad Forkosh Baruch 201
Denna problematik lyfts även av Bergman 200 som skriver att de olika perspektiv och traditioner som gjort sig gällande visar på hur skolan vid olika tidpunkter sett det som sin uppgift att motverka inflytandet från den moderna kulturen såsom populär medie och ungdomskultur och istället slå vakt om den traditionella finkulturen Det här är en situation som blir allt mer problematisk för skolan då de kunskaper som eleverna tillskansar sig genom kulturaktiviteter och mediebruk på fritiden bedöms som allt viktigare för förmågan att handla och göra sin röst hörd i samhället menar Bergman 200
23
5 Slutsatser och diskussion
Samtliga forskare i avsnitt 4 1 är överens om att filmundervisning fungerar som ett motiverande och engagerande verktyg i klassrummet I forskarnas resultat framkommer det även att
filmundervisning och filmskapande kan gynna elever som arbetar med att producera skrift Samtliga forskares resultat i avsnitt 4 2 visar att film i klassrummet hjälper elever att utveckla sina tal och lyssningsfärdigheter Film kan också stärka en berättelses kärnfunktioner flera av
forskarna betonar att film bidrar till att se och förstå mänskliga beteenden och attityder Film bidrar till elevers kognitiva och sociala nivåer det bidrar också till att skapa identifikation med människor i olika länder kulturer och livssituationer
Källorna i avsnitt 4 3 visar på att det finns en viss okunskap bland lärare idag med att använda film som undervisningsmaterial gamla traditioner lever kvar med litteraturläsning Vidare tar källorna upp att det finns stor potential med användning av film i undervisning i skolan då det engagerar eleverna och främjar det informella lärandet men att ett visst motstånd från lärarens håll grundar sig framför allt i brist på kunskap i nya medier samtidigt som den traditionella bedömningspraktiken med skrift och tal i fokus inte visar på något initiativ till att ändra på sig
Sammantaget visar resultaten i avsnitt 4 4 att skolan kontinuerligt ställs inför nya utmaningar i en allt mer digitaliserad vardag som på många sätt ifrågasätter traditionella ämnestraditioner och tillvägagångssätt gällande inlärningsmetoder när det gäller ungdomar i det moderna samhället Samtidigt visar resultaten att de medier som eleverna bekantar sig med på sin fritid spelar roll för elevers förmåga att utveckla sitt skrivande och lärande i skolan Vidare menar en del av
forskningen som tas upp i denna kunskapsöversikt att skolan bör se nya medier som en integrerad del av ungdomars kulturella och sociala liv En del av forskningen som tas upp i denna kunskapsöversikt menar att skolan bör arbeta utifrån detta medielandskap men att många lärare värderar den traditionella skriftkulturen högre och bibehåller ett tveksamt
24
förhållningssätt till arbete med film och bildskapande som lärare menar hör hemma i andra ämnen än svenskämnet
Utifrån ovan refererade artiklar är samtliga författare överens om att det finns kopplingar mellan filmundervisning filmskapande och elevers literacy-utveckling Resultatet från
kunskapsöversikten visar även att det kan finnas en motvilja bland lärare för att använda filmundervisning och filmskapande i undervisningen och att denna motvilja delvis beror på okunskap kring nya medier En annan bidragande faktor till att en del lärare har ett tveksamt förhållningssätt till arbete med filmundervisning filmskapande och literacy-utveckling är att lärarna befinner sig i ett spänningsfält med olika skrivtraditioner där den traditionella
skriftkulturen tillsätts ett högre värde än den visuella kulturen med film och bilder Det hade varit intressant att göra vidare forskning kring lärares attityder om filmundervisning
Läroplanen för grundskolan Skolverket 201 förespråkar att eleverna ska ges möjlighet att använda och utveckla sin digitala kompetens
De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information Skolverket 201 Samtidigt uppstår det frågor kringgrundskolans och gymnasieskolans roll och syfte i en allt mer digitaliserad vardag som på många sätt ifrågasätter traditionella ämnestraditioner och skolans tillvägagångssätt rörande
inlärningsmetoder och huruvida de är de bästa för unga människor i det moderna samhället Det här är något som vi skribenter menar att skolan som verksamhet och lärare bör fundera kring då forskning som tas upp i den här kunskapsöversikten menar att skolan vid vissa
tidpunkter har sett det som sin uppgift att motverka inflytandet från den moderna kulturen och olika medier
Majoriteten av resultaten visar på att både forskare och lärare menar att det finns stora möjligheter med arbete med filmskapande filmundervisning och literacy-utveckling i skolan Det finns dock även problematik som grundar sig dels i lärares begränsade kunskaper när det kommer till nya medier och dels i att traditionella ämnestraditioner värderar det skrivna och
25
talade ordet i svenskundervisningen som viktigaste meningsbärare i skolans språkundervisning
Elevers val av bilder filmskapande musik och andra uttryckssätt ses mer som ett komplement till det skrivna och talade ordet Även om den forskning vi tar upp i den här kunskapsöversikten visar på att elever lägger ner stort engagemang och mycket tid kring arbete kring just de här aspekterna så är eleverna medvetna om att det är framför allt det skrivna och talade ordet som läraren främst värdesätter Godhe 2012 Det här är något som problematiseras ytterligare av Erstad 200 som lyfter att forskning kring bedömning i en digital skolmiljö fortsätter att vara begränsad liksom initiativ till förändringar inom bedömningspraktiken
Det här är något som vi skribenter menar är ett stort problem då resultaten vi har funnit i den här kunskapsöversikten nästan samtliga pekar på möjligheter och vikten av att brygga över gapet mellan skoldiskursen och kulturaktiviteter samt mediebruk som tar upp en stor del av ungas fritid och som blir allt viktigare för att kunna verka och göra sig hörd i samhället Bergman 200
Avslutningsvis går det att säga att det inom skolan och bland lärare finns spänningar mellan nya medier och traditionella ämnestraditioner Vi skribenter menar utefter de resultat vi har funnit i den här kunskapsöversikten att digitala texter och digitala verktyg innebär stora möjligheter för elever att vara självständiga och innovativa i sitt kunskapande och att det bidrar till att de får utveckla sin kommunikativa kompetens Detta är något som är viktigt för att skolan ska kunna bemöta elevernas fritidskulturer
Skolan och lärana står inför stora utmaningar när det kommer till behovet att inkludera moderna medier och arbetssätt med dessa i den lokala undervisningen i en digitaliserad vardag som förändras och utvecklas snabbt och kontinuerligt Det här är något som vi skribenter menar är en stor utmaning och något som ställer stora krav inte bara på skolan och lärare utan även på lärarutbildningen för att kunna se inte bara den problematik som finns utan även de många möjligheter som resultaten i denna kunskapsöversikt belyser Det hade varit intressant att
2
bedriva mer forskning kring kunskapsöversiktens frågeställning och den forskning som redovisas här och det är något som möjligen skulle kunna ligga till grund för ett framtida examensarbete Framför allt då källor i det här arbetet lyfter att forskning kring bedömning i en digital skolmiljö fortsätter att vara begränsad En ökad kompetens i att bedöma multimodala texter är av yttersta vikt för lärarprofessionen och något som tåls att bedriva vidare forskning kring möjligen kring problematiken kring just bedömning i en digital skolmiljö
6 Referenslista
2
Bergman Lotta 200 Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser Tillgänglig
http muep mau se bitstream handle 2043 4465 avhandling pdf sequence 1 isAllowed y
Boglind Ann Holmberg Per Nordenstam Anna 201 Mötesplatser : texter för svenskämnet. Malmö Studentlitteratur
Elmfeldt Johan 200 Skrift i rörelse - om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap Malmö Studentlitteratur
Erstad Ola Forkosh Baruch Alona 201 Upbringing in a Digital World: Opportunities and Possibilities. Tillgänglig
https link springer com proxy mau se article 10 100 2Fs10 5 01 3 6
Friberg Febe 201 Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Malmö Studentlitteratur
Godhe Anna Lena 2012 Att skapa och bedöma multimodala texter inom
svenskundervisningen på gymnasiet” ur: Texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Tillgänglig
http su diva portal org smash get diva2 6 4255 FULLTEXT01 pdf
Icen Mustafa Tuncel Gül 201 Social Studies Education with Cinema Films: A Case Study. Tillgänglig https iojes net Makaleler c1f01 d 4f2 4d50 a 4 2babf5 630 d pdf
Kjällander Susanne 2011 “Vad blir SO i en digital lärmiljö?” ur: Designs for learning in an Extended Digital Environment; Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom.
2
Tillgänglig: http su diva portal org smash get diva2 4024 5 FULLTEXT01 pdf
Maine Fiona Shields Robin 2015 Developing reading comprehension with moving image narratives. Tillgänglig
https web b ebscohost com proxy mau se ehost pdfviewer pdfviewer vid 4 sid 0 6a1 e2 3 4ee a4 025f dd0dff5 40sessionmgr101
Olsson Kristin Boreson Cecilia 2004 Medieresor om medier för pedagoger.
Malmö Studentlitteratur
Säljö Roger 2013 Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Malmö Studentlitteratur
Tanriverdi Belgin 200 Film Analysis through Linguistic base. Tillgänglig https files eric ed gov fulltext ED503 6 pdf
Watts Rowena 200 Harnessing the power of film in the primary classroom. Tillgänglig https onlinelibrary wiley com proxy mau se doi full 10 1111 j 146 345 200 00464 x
Weibull Lennart 2014 Massmedier Malmö Studentlitteratur
Wessbo Simon 201 Att läsa Hjalmar Söderbergs ”Pälsen” eller se den som film– analyser av elevers intrigreception. Tillgänglig
http www diva portal org smash get diva2 11 4 6 FULLTEXT02
Internetkällor
Erstad Ola 200 International Handbook of Information Technology in Primary and Secondary Education. Tillgänglig https teachwithict files wordpress com 2011 0 dede pdf
2
Regeringen 201 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.
http data riksdagen se dokument H6B35 hämtad 2020 12 0
Skolverket 2016 Att utforska verkligheten. Tillgänglig
https larportalen skolverket se LarportalenAPI api v2 document path larportalen material inriktningar 5 las skriv F C3 B6rskoleklass 02 vardagssprak amnessprak del 02 Material Flik Del 02 MomentA Artiklar M2 Gr 02A 01 utforska docx hämtad 2021 02 14
Skolverket 2001 Film för lust och lärande. Tillgänglig
https www skolverket se download 1 6bfaca4116 63e6a653f 6 1553 5 22135 pdf pdf
Skolverket 201 Kursplan - Svenska.
https www skolverket se undervisning grundskolan laroplan och kursplaner for grundskola n laroplan lgr11 for grundskolan samt for forskoleklassen och fritidshemmet url 1530314 3 1 2Fcompulsorycw 2Fjsp 2Fsubject htm 3FsubjectCode 3DGRGRSVE01 26tos 3Dgr
sv url 12 5dfee44 15d35a5cdfa21 f hämtad 2020 11 16
Skolverket 2001 PISA 2000: Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv
https www skolverket se download 1 6bfaca4116 63e6a65 033 1553 614 3 2 pdf 04 pdf hämtad 2020 12 0
30
