Så kommer vi alltid in på internet: En intervjustudie av samhällskunskapslärares användande av internet teoretiskt i undervisningen

Så kommer vi alltid in på internet

En intervjustudie av samhällskunskapslärares användande av internet teoretiskt i undervisningen

Everything concerns internet

An interview study of social studies teacher’s use of Internet theoretically in tuition

Täpp Ida Dahlström

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Examensarbete Lärarprogrammet 15 hp

Samhällskunskap Lärarprogrammet för grundskolans senare år och gymnasieskolan Handledare: Martin Kristiansson

Examinator: Anders Broman 2013-01-18

Löpnummer

SAMMANDRAG

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation.

Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.

Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna. Både sett till utbreddhet och precisitet. Faktorer som inte automatiskt leder till likartat användande och teoretisk inställning i professionen. Arbetet synliggör exempel på att en positiv inställning kan resultera i ett relativit litet teoretiskt användande av internet och att en negativ inställning kan leda till det motsatta. Trots en positiv syn på internet privat uppkommer det i pedagogiska situationer i en negativa framtoning, exempelvis när internet behandlas utifrån skräckexempel. De flesta av respondenterna anser att de integrerar internets teoretiska aspekter genom hela sin undervisning men nämner senare att det framförallt gäller avsnitt om källkritik och massmedia. De stora skillnaderna mellan intervjupersonerna gäller positiv inställning och teoretisk användning.

Nyckelord: Internet, internet i skolan, IT, samhällskunskap

ABSTRACT

The Internet has for more than 20 years affected the society's conditions, so even the school's work and teaching situation. The changes in the social sector is reflected not least in the social studies topic both in terms of content, administration and communication. The focus on the internet as a practical tool have been widespread, but information about its theoretical aspects have been conspicuous by their absence. Hence the relevance where the aim has been to investigate how secondary teachers of civics describes the Internet's impact on society and how they teach it. Four interviews were made, all of which have been semi-structured to answer the work order.

The work has resulted that there were large differences in the private use of the interviewed teachers. Both in terms of ubiquity and definiteness. Factors that are not automatically added to a similar use and theoretical approach to the profession. The work makes visible example of that a positive attitude can result in a small theoretically use and that a negative attitude can have widespread space. Despite a positive view of the Internet arises educational situations that are negative, such as Internet treated on terror example. Most of the respondents believe that they integrate Internets theoretical aspects throughout their teaching but later mentions that it is mainly the section on source criticism and media. The major differences between the respondents are positive attitude and theoretical use.

Keywords: Internet, Internet in schools, ICT, Social studies

Innehållsförteckning

1. INLEDNING………... 2

1.1 Problemformulering………...… 3

1.2 Syfte………... 3

1.3 Frågeställningar………. 3

2. TIDIGARE FORSKNING………... 4

2.1 Utvecklingen av internet……….. 4

2.2 Internets inverkan på samhället………. 6

2.2.1 Globalisering……… 6

2.2.2 Socialt………... 7

2.3 Digitaliseringen av det svenska utbildningssystemet……… 9

2.4 Internets påverkan av skolan och dess arbetssätt………... 12

2.5 Skolans utmaningar gällande internet……… 13

2.6 Sammanfattning: Tidigare forskning………... 16

3. METOD………. 17

3.1 Utgångspunkt………. 17

3.2 Kvalitativ metod……… 17

3.3 Intervju………... 18

3.3.1 Kvalitativ intervju………. 18

3.3.2 Semistrukturerad intervju……… 18

3.3.3 Användning av ljudupptagare………... 19

3.3.4 Tillvägagångssätt……….. 20

3.4 Metodiska överväganden, urval och avgränsning……….. 20

3.5 Begreppsdiskussion………... 22

3.6 Sammanfattning av metoddelen………. 23

3.7 Disposition………. 24

4. RESULTAT………... 24

4.1 Presentation av intervjupersoner………..……… 24

4.2 Intervjupersonernas privata förhållningssätt till internet………. 25

4.3 Intervjupersonernas förhållningssätt till internet professionellt………... 27

4.4 Praktisk användning………. 28

4.4.1 Administration och kommunikation………. 29

4.5 Teoretisk användning………... 30

4.5.1 Det farliga internet……… 32

4.5.2 Integrerade i samhällskunskapen……….. 34

4.5.3 Källkritik………... 35

4.5.4 Teori blir praktik………... 36

4.6 Kurslitteratur och styrdokument……….. 37

4.6.1 Kurslitteratur………... 37

4.6.2 Styrdokument……….. 38

5. SAMMANFATTNING AV RESULTAT……… 39

6. DISKUSSION……… 40

6.1 Metoddiskussion……… 40

6.2 Resultatdiskussion………. 41

6.3 Förslag till vidare forskning………... 44

KÄLLFÖRTECKNING………... 46 BILAGA

2

1. Inledning

I drygt 20 år har internet kommit att påverka och förändra både samhällets förutsättningar och enskilda personers liv. Sällan har ett fenomen inverkat på så många plan efter en så kort tid.

Nätet kan inte liknas vid någonting annat än en revolution då informationsflödets spridning till de stora massorna är i likhet med när Gutenberg tryckte sin första bibel i mitten av 1400- talet.

Inte minst har den digitala teknikens framväxt i grunden förändrat vårt sätt att kommunicera med varandra. E-mail konkurrerar med brev på posten och telefonsamtal har kompletterats med SMS och MMS. Enorma mängder personer är registrerade och aktiva på sociala nätverksplatser och många har kommit att träffa både nya vänner och partners över webben.

Idag är det möjligt att både ringa och ha videokonferenser gratis över internet med människor

över hela världen. Ett otänkbart scenario för bara några årtionden sedan.

Sällan har vi kunnat se en sådan spridning av kultur och värderingar som över nätet. Inte minst på grund av medielandskapets omvandling, då vi fått tillgång av både regionala, nationella och globala nyheter samt underhållning via webben.

En del menar att The World Wide Web för första gången tillhandahåller en arena där marginaliserade grupper kan uttrycka sig. Samtidigt som kritiker menar att internet skapat nya problem som nätmobbning, spridning av barnpornografi, plagiering, fildelning osv. En kritik som ofta möts med att det är gamla företeelser i nya kläder. Men trots att den förre kommunikationsministern Ines Uusmanns uttalande om att internet bara är en fluga är en seglivad myt så återfinns där en tidstypisk kritik mot det nya fenomenet.

Eftersom informationstekniken inneburit radikala förändringar för hela samhällsektorn, har den även förändrat skolans arbetssätt och undervisningssituation. Ämnet återfinns idag både i kursplaner för såväl gymnasieskolan som kunskapskrav i samhällskunskapsämnet.

Digitaliseringen återfinns inte minst inom administration och organisation. Snabbt har den nya tekniken fångats upp och de flesta lärare och elever använder dagligen internet som redskap i skolarbetet. För samhällskunskapsämnet som sådant är det intressant att se till internet eftersom det i ämnet ingår att se till stora samhällsförändringar. Detta genom att internet både bidrar till opinionsbildning och publicitet samt utgör en arena för internationella organisationer. Här återfinns inte enbart politiska aspekter utan även ekonomiska och massmediala. Den sistnämnda både gällande källkritik men även som kanal för insyn och informationsspridning.

3 1.1 Problemformulering

Under min slutpraktik på lärarutbildningen vid Karlstads Universitet våren 2011 kom jag att fundera över den för mig upplevda skevheten gällande internet och dess utrymme i gymnasieskolan. Personligen upplevde jag det som att internet enbart var ett praktiskt redskap för lärare, elever och skoladministration. Att internet är ett erkänt arbetssätt och arbetsredskap råder det ingen tvekan om, inte minst när man ser till gymnasieskolans styrdokument. Men mitt intresse återfanns snarare i avsaknaden av internet som teoretiskt ämne, trots att fenomenet bidragit till att förändra samhällets förutsättningar. Begreppet teoretiskt används löpande i arbetet trots att det även innefattar praktiska aspekter och syftar till hur samhällskunskaps lärare ser på internet som faktor i samhället snarare än som praktiskt arbetsredskap. Här fanns en fokusering på internet som praktiskt instrument snarare än som maktfaktor, kommunikationsförnyare eller samhällsförändrare. Ett faktum som även avspeglade sig i den tillgängliga svenska facklitteraturen som berör ämnet. Därför är jag intresserad av att undersöka närmare hur samhällskunskapslärare på gymnasiet ser på och använder internet både i skolsituationen och utanför.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta.

1.3 Frågeställningar

1. Hur ser förhållningssättet ut gällande internet som teoretiskt och praktiskt fenomen hos samhällskunskapslärare i gymnasieskolan?

2. Hur används internet rent teoretiskt och praktiskt i undervisningen av samhällskunskapslärare i gymnasieskolan?

4

2. Tidigare forskning

”För att kunna föra en konstruktiv diskussion kring var den svenska skolan befinner sig och hur den kan utvecklas, behöver man känna till historien” (Hylén 2011:6)

2.1 Utvecklingen av internet

Det första fröet till vad vi idag kallar internet planterades redan på 1950-talet i USA.

Inledningsvis utgjorde internet centralenheten för den amerikanska försvarsmakten och för landets rymdforskning men kom snart att utvecklas till att utgöra en samordningsenhet för amerikanska datacentraler. Den grundläggande tanken som idag gett internet dess karaktär var att nätet som då var militärt skulle utformas på ett sätt så att det kunde stå emot olika typer av angrepp. Detta genom att informationen skulle kunna ta så många vägar som möjligt. Något som gjorde att internet konstruerades som ett nät, ett web. Senare kom några av de amerikanska universiteten att se internets potential då de över ett internt nät kunde utbyta datafiler, protokoll och annan information med varandra. Som en biprodukt gick det även att skicka interna meddelanden mellan användarna, så kallad elektronisk post eller E-post. 1982 var femton nätverk anslutna varav de flesta bestod av de lokala universitetsnäten. Det var först under 1990-talet som internet kom att ta den form vi idag är vana se det. Detta eftersom två mycket viktigt utvecklingssteg skedde vid den här tiden. Det första var att the world wide web eller www konstruerades och kom att spridas gratis. Det andra utvecklingssteget var att nätet öppnades för kommersiell aktivitet. (Hadenius red. 2008:113f, 116f)

Hemsidorna kom därefter att öka lavinartat och i slutet av 1990-talet började så kallade portaler att dyka upp. Dessa blev ett sätt att göra internet mer användarvänligt då dessa kan liknas vid en fast punkt i ett föränderligt hav av information och hemsidor. Det portalerna gjorde som var nytt var att de erbjöd flertalet tjänster på en och samma sida, exempelvis E- post, nyheter och underhållning. Det dök även upp sökmotorer som gjorde det lättare för användaren att hitta det han eller hon letade efter på nätet. Ett bra exempel är Google.com som startade som en sökmotor men som idag snarare karaktäriseras som en portal då hemsidan även tillhandahåller andra tjänster så som E-mail, nyheter, kartor och filmklipp.

(Hadenius 2008:116f, 125)

En stor anledning till den regelbundna användningen av internet ligger i dess mångsidighet och stora utbud av tjänster. Förutom informationssökning, handel, nyheter och underhållning tillhandahåller internet socialt umgänge för de som önskar. Idag finns det en rad så kallade

5 mötesplatser och sociala nätverksplatser vilket har gjort det lättare att få kontakt med personer med samma intressen och åsikter som en själv. Många hittar både nya vänner och partners över nätet. För tillfället är Facebook.com det största sociala nätverket sett till antal användare (Hugo & Segolsson 2010:37)

Vi har under de senaste tio åren sett bloggarnas framväxt tillsammans med så kallade wikis (sidor som redigeras och uppdaters av besökarna själva författarens anm.) där Wikipedia.org är den mest använda. Även whistleblower-sajter som Wikileaks.org där material som inkommer från anonyma källor offentliggörs på hemsidan. Domscheit-Berg, medskaparen till Wikileaks.org beskriver whistleblower-sajter som att de själva inte bidrar med material utan snarare agerar som offentliggörare. Detta för att materialet ska nå en större massa. Vikten ligger i att publicera samtligt material som inkommer så att det aldrig kan bli en fråga om partiskhet. (Domscheit-Berg 2011:32f)

Enligt Giddens är internet utan tvekan det kommunikationsredskap som utvecklats och spridits snabbast. Något som styrks av siffrorna som visar att internet 1998 uppskattningsvis hade 150 miljoner användare, en siffra som på bara några år hade stigit till 700 miljoner.

(Giddens 2007:65)

Idag uppskattas internet ha en miljard användare. En expandering som även kan ses i relation till befintliga hemsidor. 1996 fanns cirka 250.000 hemsidor på en global nivå och tio år senare fanns det 88 miljoner. (Bjessmo & Karlsson 2008:81) Tilläggas bör dock att tillgången till internet är mycket ojämnt fördelat över jordklotet. (Bjessmo & Karlsson 2008:81)

En orsak till internets explosionsartade expansionen ligger i den tekniska utvecklingen.

Vilken både har gjort den fysiska utrustningen så som datorer billigare samtidigt som bredbandsuppkopplingen blivit både billigare och tillgängligare för fler. I de svenska hemmen kan internettillgången ses som mycket god. År 2010 hade enligt World Internet Institute 85 % av svenskarna över 16 år tillgång till internet i hemmet. Samma år hade i stort sett samtliga bredbandsuppkoppling. Hylén menar att nybörjaråldern för internetanvändning kontinuerligt sjunker samtidigt som 66 % av befolkningen dagligen använder nätet. (Hylén 2011:18f) Även boken Massmedier – Press, radio och TV i den digitala tidsåldern ser det ökande användandet under 2000-talet som ett resultat av satsningarna på elektronisk infrastruktur genom utbyggandet av bredband. Något som både gjort överföringshastigheten snabbare men även lett till att användandet bundits till en fast kostnad. (Hadenius red. 2008:119)

6 2.2 Internets inverkan på samhället

Under rubriken redovisas några av internets påverkningsområden på samhället. Dessa framförs tematiskt under två rubriker: globalisering och socialt. Detta trots att ämnena stundtals går in i varandra. Delens motiv ligger i att övergripande visa hur internet förändrat samhället, vilket resulterat i ett anpassande av samhällskunskapsämnet. Detta eftersom ämnet handlar om hur samhället fungerar och ser ut.

It is an empowering tool that has more potential than any other that human civilization has ever developed. (Al Gore I The Virtual Revolution: The great levelling 2:30)

2.2.1 Globalisering

Givetvis utgör inte IT inte den enda faktorn till globaliseringen. Men Giddens gör tydliga sammankopplingar mellan just internet tillsammans med annan informations- och kommunikationsteknik och globalisering. Något som enligt samma författare har resulterat i att människor idag gör mer medvetna förbindelser och kopplingar till andra individer. Samt att benägenheten till engagemang i globala frågor har ökat. Perspektivet har gått från ett lokalt eller regionalt till ett världsomspännande. Inte minst då vi kunnat se hur naturkatastrofer, miljöförstöring och orättvisor inte enbart påverkar platsen där de inträffar utan många gånger sprider sig och berör även platser långt bort. (Giddens 2007:68)

Den generellt positiva tonen gällande globaliseringens effekter på samhället återfinns inte i samma grad hos Bauman. Han menar istället att globaliseringen har gett de som är enormt rika bättre möjligheter att tjäna ännu mera pengar på kortare tid än tidigare. Detta genom att individerna i fråga har med hjälp av teknologin kunnat förflytta stora pengasummor runt jorden och samtidigt kunna spekulera allt effektivare. Bauman menar att globaliseringen är en paradox då teknologin är mycket gynnsam för väldigt få personer samtidigt som den nästintill inte har någon betydelse för världens fattiga. Författaren uppskattar det till att nästan två tredjedelar av världens befolkning på ett eller annat sätt blir marginaliserade. En av utmaningarna för internet är just utanförskapet i det kommunikationsnätverket. För samtidigt som friheten har ökat med internet och då dess teoretiska grund syftar till förståelse och jämnlikhet, så är det inte fallet i realiteten. Idag är många människor inte i närheten av att ta del av de fördelarna som internet för med sig. Bauman riktar även kritik gällande internets struktur. Den vitt lovprisade interaktiviteten är en stor överdrift och internet borde snarare ses

7 som ett envägsmedium. Det är fortfarande många som betraktar få, vilka utgörs av inte minst celebriteter. Dessutom begränsas människors tillträde till internet genom leverantörernas ramar. Men Bauman lyfter även fram positiva aspekter och pratar om en ny sociokulturell hierarki. Detta eftersom den nya rörelsefriheten och de globaliserande processerna slår tillbaka som omfördelning av privilegier och välstånd. (Bauman 2006:53, 67ff)

Giddens i sin tur synliggör globaliseringens kulturella effekter. Numera sprids livsstilar, idéer, bilder och så vidare allt snabbare och i stora mängder. Kulturer har tappat sin bundenhet och rör sig fritt mellan nationsgränserna, något som kan förklaras med att många anser sig leva i en enda informationsordning. (Giddens 2007:74ff)

Grundläggande för denna utveckling är enligt Hugo och Segolsson människans grundläggande kommunikationsbehov. Detta då kunskapsutbytet både kan leda till lärande, förbättrande och utveckling av samhället. Och genom att nätet är globalt utgör det en världsomspännande arena för åsikter och idéer. Då räckvidden är så stor kan varje intresse samla tillräckligt många för att kunna bli en kraft att räkna med, inte minst kommersiellt.

(Hugo & Segolsson 2010:38, Hadenius red. 2008:128)

Ett exempel för att illustrera tankegången är beskrivningen som medgrundarens till WikiLeaks, Daniel Domscheit-Berg gör om sitt eget liv då han beskriver hur internet gjorde det möjligt för honom att komma i kontakt med andra personer med samma intressen som han själv. Men också som fungerade, verkade och var aktiva på samma sätt. Med internets hjälp gav det möjligheten till att diskuttera samhällsproblem och ta itu med problem på ett nytt sätt.

Just whistleblower-sajter som WikiLeaks är ett tydligt exempel på hur ett fåtal privatpersoner kan få hela samhällen i gungning. Detta då individer som kommit över känsligt materiel, inte sällan avslöjanden av världspolitisk betydelse kan få materialet publicerat utan politisk partiskhet. Här är det fråga om individers utmanande av makthavare. Men offentliggörandena utgör även ett offrande till förmån för öppenhet och insyn. (Domscheit-Berg 2011:16, 32ff)

2.2.2 Socialt

Listan över situationer där grupper av människor delar gemensamma intressen och deltar i samarbeten med stöd av internet kan göras lång. Det finns en nyfikenhet på att kommunicera med andra vilket gör att vi behöver förstå internet som en social arena där personer utvecklar relationer utifrån intressen som engagerar dem. Vidare förändras både sättet för hur

8 människor agerar och tänker. Med internets hjälp skapas kunskap kollektivt och organiserar deltagarna i en rad olika aktiviteter. Jobring och Carlén menar att lärprocesserna präglas av ett deltagande snarare än av överföring och tillägnande. (Jobring & Carlén 2006:15f)

Få personer ifrågasätter människans grundläggande behov av att kommunicera. Ett behov som internet har utvecklat. Inte minst när det kommer till kommunikation i relation till de rådande hierarkierna i samhället. Eftersom internet tillhandahåller en valbar anonymitet som gör att socialgrupp, kön, ålder, handikapp, utseende osv inte syns på nätet. Detta kan ses som en ökad jämnlikhet där traditionellt svagare grupper och minoriteter har möjlighet göra sin röst hörd på samma sätt som övriga personer. En anonymitet som tidigare inte var möjlig.

Anonymiteten skapar inte enbart påstådd jämnlikhet utan har även visat att individer blir mindre rädda och vågar göra allt mer. Detta både på gott och ont. Forskning har visat att privatpersoner visar mindre respekt för auktoriteter och regler genom internet. Något som beror på en känsla av säkerhet som i sin tur beror på avsaknaden av fysiska repressalier.

Positivt sett kan det leda till mer jämnlika diskussioner då fler vågar säga ifrån och gå emot auktoriteter. Men forskningen har även visat att våra moraliska gränser flyttas fram vilket kan leda till påhopp och mobbning. Det har även kunna skönjas att personer öppnar sig för andra tidigare utanför den virtuella tillvaron och att vi anförtror oss mer till andra användare. Något som kan bero på en upplevd större närhet. (Jobring & Carlén 2006:124f)

Även Giddens tar upp liknande aspekter i boken Sociologi då han skriver att internet är ett positivt tillskott till samspelet mellan människor. Detta eftersom det både vidgar och berikar människors sociala nätverk men menar också att det inte bara är en positiv företeelse utan att det även kan leda till isolering och fragmentering. Isolering då det kommer till ett utanförskap som begränsas av kunskaper och brist eller lust gällande tekniken. Samt att relationerna utanför nätet som den fysiska familjen eller den fysiska vänkretsen kan komma att bli lidande så tiden till umgänge minskas eller bortprioriteras. (Giddens 2007:401)

Bauman menar att informationsteknikens framsteg har lett till ett nytt tempo i samhället och en polarisering. Men istället för att utveklingen går mot att människor blir mer likartade och enhetliga så skapar internet snarare motsättningar. Detta då teknologin minskar vikten av tid och fysiskt rum. Samtidigt som det finns en uppfattning om att det är positivt att de territoriella begränsningarna upplöses anser Bauman att territoriet ger både mening och identitet. Problemet ligger i att individer berövas en identitetsskapande del samtidigt som gemenskap med andra människor från samma område går förlorat. De förändrade fysiska

9 förutsättningarna har gjort det möjligt att agera på håll. Något som skapat frihet utan motstycke samtidigt som andra kan känna det som att platsen under deras fötter dragits undan.

(Bauman 2006:22)

En annan sociologisk aspekt gällande internet är att privatpersoners kontaktnät har ökat och utvidgats. Samtidigt som relationer i sig har kommit att förändras. Ett faktum som illustreras genom att den genomsnittlige tonårigen har cirka 40 stycken vänner i den fysiska verkligheten och så många som ett par hundra på internet. Något som visar hur mycket kontaktnät ökar på internet och hur relationen förändras när det kommer till att se till hur nära vänner man är med de man är vän med på nätet. Här kommer frågan om kvalifikation och begreppsdefinition. Det är främst genom sociala nätverk likt Facebook som individer har kontakt med sina kompisar på nätet. De personer som spenderar mycket tid på mötesplatsen kommer ofta i kontakt med personer som de inte känner utanför nätgemenskapen. Men det är få som träffar de personerna fysiskt. Genom att använda flera olika medier parallellt så öppnar det för nya möjligheter att kommunicera med andra. (Jobring & Carlén 2006:107)

2.3 Digitaliseringen av det svenska utbildningssystemet

I det svenska utbildningsväsendet har tanken om kommunikationens betydelse för människors lärande haft stor genomslagskraft. Något som inte minst tagit sig uttryck i grundskolans undervisning. En tankegång som är i linje med det sociokulturella perspektivet som numera genomsyrar både läroplaner och lärarutbildning. Få ifrågasätter idag att kommunikation är en fundamental förutsättning för lärande. Genom den teknologiska utvecklingen har

förutsättningarna för kommunikation förändrats. En progression som löpt parallell med det svenska utbildningssystemets. En historik som beskrivs i det här avsnittet. (Jobring & Carlén 2005:33f)

Argument för satsning på IT i skolan går spåra tillbaka till början av 1980-talet och återfinns i Skolöverstyrelserns (nuvarande Skolverket) tryckta material. Då motiverades satsningarna genom argument som syftade till demokrati. Man menade att eleverna behövde lära sig hur datorer fungerar för att kunna bli aktiva samhällsmedborgare eftersom datorn hade blivit ett allt viktigare redskap i samhällets system. Den bakomliggande diskussionen gällde hur IT påverkade samhället som sådant och därmed även arbetslivet. För att skolan skulle kunna bidra med passande arbetskraft till arbetsmarknaden var åtgärder tvungna att tas. Några år

10 efter de första stegen mot digitalisering, närmare bestämt 1988, tog riksdagen ett beslut gällande datorns etablerande i den svenska skolan. Då handlade det om en treårig satsning som kallades DOS, Datorn och skolan, vilken fokuserade på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Med tiden kom informationsflödet att öka, något som innebar att skoleleverna behövde förberedas för att både kunna söka och gallra i stoffet. Ett resonemang som delades av både riksdagen och Skolöverstyrelsen. Motivet till att öka elevers IT-kunskaper låg än en gång i demokrati då det handlade om att kunna garantera ett fortsatt medborgerligt inflytande.

Men det handlade också om att kunna effektiviser och utveckla skolan med nya metoder och hjälpmedel. (Hylén 2011:11, 29)

Ämnet var även aktuellt under riksdagsvalet 1994. Då rörde en av valfrågorna IT i skolan och det utlovades ytterligare en storsatsning. Målet var att alla skolelever skulle ha en egen dator som dessutom skulle vara anslutet till internet. Tongången var att Sverige skulle gå rustat in i framtiden. Nu kom visionen om en dator till samtliga elever aldrig att införlivas i praktiken, men visar likväl vilka stora ambitioner den svenska riksdagen hade gällande IT. (Hadenius red. 2008:118)

I läroplanen för de frivilliga skolformerna som trädde i kraft samma år gick det att läsa:

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. (Lpf 94:16)

För att kunna etablera utvecklingsprocessen i skolan publicerades 1995 skriften IT-guiden, med målet förankring av IT i skolan. Här framhölls vikten av skolans betydelse för landets framgång. I skriften stod även att utmaningen låg i att försöka skapa världens bästa skolsystem med hjälp av IT och pedagogisk förnyelse. Inte minst när det kommer till de möjligheter till kommunikation och informationssökning som internet för med sig. Något som blev en stor utmaning inte minst för lärarna då användningen av IT skulle öka tillsammans med att arbetssättet skulle förändras. (Jedeskog 2000:50)

Hylén menar att det framförallt har lyfts fram fyra separata argument för IT-satsningarna i skolan. Här återfinns det demokratiska argumentet med målet att skapa aktiva samhällsmedborgare samt det samhällekonomiska motivet där kunnig och passande arbetskraft ska produceras åt arbetsmarknaden. Visionen om att skapa en likvärdig skola för alla elever påträffas också här. Förhoppningen var att satsningen skulle leda till att de klyftor som fanns mellan eleverna IT-mässigt skulle kunna minskas. Det fjärde argumentet gällde

11 effektiviteten i själva lärandet där IT skulle utgöra ett verktyg för att driva på skolans utveckling framåt. (Hylén 2011:11)

Resultatet av de satsningar som gjorts inom utbildningsväsendet har enligt Jobring & Carlén resulterat i stora resurser som lett till en mångfald av tillämpningar. Inte minst gällande distansutbildningar där grunden legat i en tilltro till att den tekniska utvecklingen också kan förse samhället med högkvalitativ nätbaserad utbildning. I och med utvecklingens framskridande växte även förväntningar och förhoppningar om att IT skulle kunna möjliggöra ett deltagande i högre utsträckning då geografiska och tidsmässiga skillnader minskat i relevans när det kommer till nätbaserade utbildningar. (Jobring & Carlén 2006:149)

Idag har resonemanget skiftat karaktär trots att argumenten är de samma. Nu är det inte fråga om att satsa på IT i skolan eller inte, utan ses numera som en självklarhet, något som fastslås i Utrikesdepartementets direktiv från 2008. Där står det tydligt att IT som ett verktyg i skolan är i det närmaste nödvändigt för att eleverna ska kunna vara delaktiva i det moderna samhället, arbetslivet och privatlivet. Här poängteras också vikten av att introducera IT i tidig ålder, men att IT också bör vara del i vuxenutbildningen.

I stort sätt samma sak står i IT-propositionen från 2004:

I morgondagens samhälle kommer goda informationstekniska kunskaper att vara nödvändiga för varje individ och för samhällets tillväxt.

Konstaterandet var tänkt att resultera i en revidering av läroplaner, kursplaner och ämnesplaner men regeringsskiftet 2006 innebar att revideringen aldrig genomfördes. Istället utarbetades en ny skollag och nya läro- och kursplaner som successivt från och med 2011 trädde i kraft. En av skillnaderna var att det samhällsekonomiska argumentet inte berörs.

(Hylén 2011:13)

Rent generellt har debatten om IT i skolan under de senaste 30 åren i huvudsak varit överhängande positiv. Inte minst har internet prisats för sin enorma potential, både när det kommer till informationssökning och kommunikation. Men samtidigt har det framförts kritik mot internets tillförlitlighet, inte minst i relation till skolans barn och ungdomar. Kritikerna har ifrågasatt både förhållningssätt och det pedagogiska användandet i skolan. Ett tecken på att varken debatten eller arbetet kring digitaliseringen av det svenska utbildningssystemet har avstannat. (Svedberg & Lindh 2009:6f)

12 2.4 Internets påverkan av skolan och dess arbetssätt

Lärandet är en företeelse som förändras tillsammans med historiska epoker och som i hög grad har påverkats av det rådande kulturella klimatet. Hur och vilken information vi får del av påverkas av utvecklingen, både social och kulturell sådan. Framåtskridandet påverkar vilka kunskaper och färdigheter som är viktiga för just den tiden. De kunskaper som ansågs vara relevanta för hundra år sedan har sedan länge markant förändrats. En följd som kommer fortsätta att utvecklas med tiden, inte minst på grund av internets framsteg. Men samtidigt som tekniken har förbättrats så förblir det minst lika viktigt att förstå de bakomliggande kunskaperna för användandet. (Säljö 2012:13ff)

Hugo & Segolsson beskriver samhället som digitaliserat och globaliserat men samtidigt präglat av individualisering. Författarna menar att den tekniska utvecklingen har medfört nya sätt att orientera sig i tillvaron, inte minst när det kommer till att hantera och förhålla sig till kunskap i skolvärlden. Vardagen genomsyras av IT och är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta och studera som vi gör. Här handlar det inte bara om internet praktiskt utan även teoretiskt. För samtidigt som vi fått nya möjligheter att nå kunskap i utbildningsmiljön så behöver skolan förhålla sig till globala frågor och orientera sig i mer komplexa sammanhang.

Dessutom präglas själva kunskapsbegreppet idag av den postmoderna tanken om effektivitet och marknadsanpassning. Något som enligt Hugo och Segolsson inte minst märks inom utbildningssystemet där kunskap allt mer tenderar att få sin relevans genom hur lättillgänglig den är och om det går att se den direkta nyttan av den. De menar att kunskap i denna utveckling blivit likställd med information och att kunskapen som sådan har förlorat sitt egenvärde. Internet med dess lättillgängliga information gör att det inte längre finns ett behov av att ständigt bära med sig kunskap. Kunskap är snarare ett instrument för att nå en specifik slutdestination och när den tjänat sitt syfte så kan informationen glömmas bort lika fort som den inhämtats. (Hugo & Segolsson 2010:27f)

Till följd av informationsteknologins utveckling har en stor förändring skett gällande utbildning. Kanske främst gällande utbildningssituationens minskade begränsningar. Tidigare var stor del av undervisningen bunden till tid och rum, till bestämda lokaler vid bestämda tidpunkter. Det fanns ett behov av fysisk närvaro från både lärare och elever, något som bestämdes utifrån ett sedan länge uppgjort schema. Idag krävs inget av detta för att skapa kunskaper. Inte minst har närvaroprincipen kommit att utmanas och både lärarrollen och läromedlens ställning har kommit att diskuteras. Resultatet har blivit minskade hinder och

13 vidgande av det individuella och gemensamma lärandet då grupperingen av elever blivit mer flexibel. Detta eftersom bostadsort, ålder och social tillhörighet inte längre har samma betydelse. Därför menar Bjessmo och Karlsson att skolan står inför både sociala, politiska och kulturella utmaningar men att dessa förändringar trots allt utgör ett komplement till den redan befintliga skolan. (Bjessmo & Karlsson 2008:14)

Även Jobring & Carlén tar upp samma fenomen då de konstaterar att informationsteknologin bidragit till en helt ny form av studier. Författarna som i huvudsak fokuserar på hur nya lärgemenskaper har skapats menar att de pedagogiska och kommunikativa villkoren för lärandet har ändrats. Rent generellt betyder det att skolan ställs inför nya frågor så som organiserande, val av distansöverbyggande teknik och konstruerande av uppgifter och examination. Men även frågor av social karaktär så som vikten av att lära känna de i samma lärmiljö och hur stimuleringen till diskussion bör se ut. (Jobring & Carlén 2006:70ff)

Även den slutna studiemiljön med den traditionella relationen mellan lärare och elev har brutits. Den tidigare stabila studiemiljön har förbytts med flexiblare former av lärande vilket har gjort att den svenska skolan varit i behov av nytt utformande gällande mål, kriterier, metod och innehåll. Detta i så väl styrdokument som i praktisk undervisning. En helt annan utmaning men som även den är ett resultat av informationsteknologins utveckling ligger i den enorma mängd information som internet tillhandahåller. (Bjessmo & Karlsson 2008:54ff) Då kunskapsmassan konstant ökar snabbare än de enskilda individernas kunskaper så skapar det ett beroende av andra individers kunskaper. Det skapade behovet av andra leder till bra förutsättningar för ett ömsesidigt utbyte. Resultatet blir att samspelet i lärgemenskapen behövs i allt högre utsträckning. Det ökade informationsflödet gör att vi behöver lära oss att hantera betydligt större kvantiteter information i jämförelse med tidigare. En slutsats blir att samhället generellt sett är ett samspel byggt på människors ömsesidiga behov av varandra och på behov av att vara behövda. Vi är hänvisade till varandra och varandras kunskaper.

(Bjessmo & Karsson 2008:81)

2.5 Skolans utmaningar gällande internet

Diskussionen om IT i skolan handlar ofta om kvantifiering, exempelvis hur många datorer i relation till antalet elever det finns på en skola. Detta är visserligen väsentligt men utgör felaktigt ofta hela diskussionen. Även andra variablar och områden bör täckas in så som

14 annan typ av teknik men framförallt lärares kunskaper. För att göra datorer och bredband till ett kraftfullt redskap i lärandeprocessen så krävs det stöd och styrning från annat håll. (Hylén 2011:11)

Svedberg och Lind menar att det tidigare fanns en uppfattning om att med hjälp av en dator och IT så skulle det automatiskt leda till ett kunskapshöjande hos eleverna. Det handlade om att om skolan köpte in tillräckligt med datorer så skulle det inverka positivt på skolarbetet, en snabb och enkel lösning på ett område som egentligen var mycket mer komplex i sin natur.

Idag visar forskning inom det pedagogiska området att kunskapsinhämtande inte enbart handlar om tillgången till teknisk utrustning utan snarare om den specifika inlärningssituationen som inte minst berör läraren. Här blir det viktigt att förändra synen på IT så att det ses som ett verktyg för inlärning så som många andra och inte som en universallösning. Samt att det krävs rätt sammanhang för att IT ska vara kunskapshöjande.

(Svedberg & Lindh 2009:6)

En annan mycket viktig utmaning för skolan ligger i lärare och skolledares inställning till IT.

Pedagogikforskaren Ann-Britt Enochsson menar att det i skolans värld sedan länge funnits en osäker och kluven inställning till IT. En del menar att det kan vara ett fantastiskt redskap medan många lärare menar att det är alltför lätt att fastna bakom datorskärmen. Istället önskar de se en satsning på ”verkliga möten”. (Jobring & Carlén 2006:94)

Även Jedeskog poängterar förhållandet mellan lärare och IT, framförallt då det kommer till lärarens inställning och kunskaper om IT. Men oavsett positiva eller negativa åsikter så påverkas lärares arbete av IT. Det har visat sig att en del lärare tycker att datoranvändningen ibland kan vara problematisk och att direktiven från skolpolitiker är otydliga och motsägelsefulla. Det kan handla om på vilket sätt IT ska användas, i vilken utsträckning och till vad. Datorn har i skolan framförallt blivit ett praktiskt arbetsredskap som i huvudsak syftar till skrivande men även till informationssökning och kommunikation. Redan på 1990-talet hävdade forskare som Kerr och Mercinkiewicz, vilka hade intresserat sig för relationen mellan lärare och IT, att lärares intresse för IT-användning ökar i takt med satsade resurser.

Lärares engagemang för datoranvändning i undervisningen är ofta relaterad till förändringsbenägenhet och eventuell misstro till den egna förmågan. Den faktor som mest påverkar lärares datoranvändning är enligt ovan nämnda forskare teknikrädsla. Men även tillgång till datorer, etnicitet och socioekonomiska status har betydelse. Utmaningen för skolan ligger i att övervinna den påstådda teknikrädsla som finns hos en del lärare. Något som

15 inte kan göras med enkla lösningar som att köpa in fler datorer till skolan eller kortare kompetensutvecklingar. (Jedeskog 2000:92f, 131ff)

Då färdigheter som att kunna sovra och värdera information utgör ett viktigt inslag i skolan krävs det att lärare besitter sådana kunskaper att datorn på ett meningsfullt sätt kan användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Men forskning har emellertid visa att dessa förutsättningar i många fall saknas. Något som delvis kan förklaras med att datorundervisningen i lärarutbildningen kan betecknas som bristfällig. (Svedberg & Lindh 2009:9)

Elza Dunkels som forskar om ungas nätanvändning menar att det finns en stor kunskapsklyfta mellan unga och vuxna, inte bara i skolans miljö. Sammanfattningen av de argument författaren lyfter fram skulle kunna sammanfattas med att unga och vuxna har olika kunskaper om IT och att de båda grupperna behöver ta del av varandras kunskaper. Vuxna behöver lära sig mer om hur unga använder nätet och unga behöver få lite av de vuxnas livserfarenheter och livskunskap. Ett problem är dock att hitta en arena där utbytet kan ske. Lärare och andra vuxna i skolan behöver förhålla sig till frågor som rör hur eleverna ska kunna nås och på vilket sätt vi kan få de att lyssna. (Dunkels 2009:95f)

Svedberg och Lindh synliggör två praktiska utmaningar. Den första ligger i internet som källa och den andra i bearbetning av inhämtad information. Internets enorma information tillsammans med dess lättillgänglighet har gjort det till ett ställe där många elever inhämtar sin kunskap. Det är dock välkänt att många källor är tvivelaktiga då det både förekommer delvis och direkt felaktig information. Dessutom finns det en enorm mängd med skräpinformation och källor med okänd härkomst, något som kan vara svårt att sålla bland för elever. Kritiker har menat att elever inte får tillräcklig information om detta och att de inte heller får ett tillräckligt kritiskt förhållningssätt som behövs för användandet av internet.

Skolan har även klandrats för att den information som inhämtats inte bearbetas vidare i den grad som behövs eller används i sammanhang där informationen skulle kunna leda till djupare kunskaper. De menar att den inhämtade informationen ofta stannar vid att enbart vara faktakunskaper. (Svedberg & Lindh 2009:6f)

Svedberg och Lindh refererar till en studie från 2004 som beskriver resultatet av gymnasieelevers informationssökning i 11 klasser på 7 skolor under 3 år. Studien sammanfattar att eleverna framförallt använder datorn för att göra sökningar på internet då elevernas fokus ligger på faktainsamling. Det handlar om att om proceduren i dig för att själva

16 bearbetningen av informationen förekommer relativt sparsamt. Vanligtvis handlar det om att

”klippa och klistra”. Allt detta ses som en problematik men även studiens resultat som visar att elever ofta lämnas ensamma med sina texter och skoluppgifter när det gäller informationssökning och kritisk granskning av källor. Slutsatsen blir att lärare måste spela en mer aktiv roll och att de behöver tänka på ett nytt sätt för att få eleverna att resonera och göra egna bedömningar istället för att enbart samla in fakta. (Svedberg & Lindh 2009:10)

Även Dunkels visar att vuxna ofta lyser med sin frånvaro när det kommer till barn och ungdomars datoranvändning. Vidare belyser hon att ordet säkerhet på internet har kommit att betyda väldigt många olika saker. För det fösta finns det säkerhetsaspekter som är rena tekniska och syftar till det säkerheten hos de tekniska systemen så som virus, brandväggar och så vidare. Dessa säkerhetsfrågor får stora resurser då det kommer till att skydda folks tillgångar och göra betalning över nätet säkrare. Men Dunkels menar att den stora utmaningen för skolan ligger i säkerhetsfrågor som rör säkerheten för barn och ungdomar, både fysisk och psykisk. Här handlar det om säkerhet så att man inte ska bli trakasserad, lurad eller skadad känslomässigt eller kroppsligt. Som ett resultat av digitaliseringen har rapporterna om fusk ökat. Framförallt från högstadiet och gymnasiet. Ofta är det fråga plagiering. Dunkels är inte förvånad över att det kommer ett tekniskt lösningsförslag på det ofta tekniska problemet, men menar att det inte är svaret på frågan. Detta eftersom fusk i grund och botten är ett etiskt problem som inte kan lösas med teknik. Snarare är det kontraproduktivt när människan är mer komplex än de tekniska lösningarna. Det kommer alltid att hittas sätt att kringgå tekniken vilket gör att de tekniska lösningarna enbart köper sig mer tid. (Dunkels 2009:66f, 91f)

2.6 Sammanfattning: Tidigare forskning

Internet som hade sin uppkomst i USA på 1950-talet utformades som ett nät, en web. Det kommersiella öppnandet och att World Wide Web kom att spridas gratis har lett till att internet fått dess karaktär vi är vana att se. Dess mångsidighet och stora utbud av tjänster är anledningar till det ofta regelbundna nyttjandet hos användarna. Internet har kommit att förändra samhället som sådant och människors enskilda liv. Inte minst när det kommer till kommunikation, spridning av kultur, informationsinhämtning, jämnställdhet och som bidragande faktor till globaliseringen. Perspektivet har gått från ett lokalt till ett världsomspännande. Den svenska skolan har inte varit sen med att satsa på IT. Argumenten som legat som grund för dessa insatser berör både demokrati, tillhandahållandet av passande

17 arbetskraft och pedagogisk hjälp menar Hylén. Det vi vet i nuläget är att dessa satsningar har lett till stora framsteg i skolväsendet, bland annat genom att utbildningssituationen fått minskade begränsningar och att möjligheten till distansstudier blivit större. Samtidigt menar Hugo & Segolsson att nya utmaningar för skolan har uppkommit, så som att förhålla sig till globala frågor och kunna orientera sig i mer komplexa sammanhang. Ett faktum som även bekräftas av andra forskare så som Bjessmo & Karlsson. Det handlar om såväl lärares kompetens och inställning samt utformandet av uppgifter som leder till djupare kunskap och analys. Tidigare forskning har även visat att en tvetydighet gällande säkerhet i relation till IT.

Ett ämne som berörs av Dunkels som anser att begreppet som oftast syftar till säkerheten hos tekniska system, så som virus och brandväggar. Hon menar att det istället främst borde syfta till säkerheten för barn och ungdomar som använder internet.

3. Metod

3.1 Utgångspunkt

Utgångspunkten i det här arbetet vilar på det sociokulturella perspektiv som Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi, beskriver i sin bok Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Den centrala tankegången i boken är betoningen på relationen mellan tänkande och kommunikation. Författaren menar att det är först genom kommunikation med andra som gör att vi har möjlighet att ta till oss nya saker och förändra vårt sätt att tänka, resonera och handla. När det kommer till studiet av människor bör vi därför fokusera på vad individer säger, skriver eller gör. Det vill säga fysiska eller som i det här fallet kommunikativa verksamheter. Detta eftersom det ofta är det vi har tillgång till att studera. Genom kommunikationen med andra får vi tillgång till deras förståelse och tankevärld. Därav valet av intervju som huvudsaklig metod till det här arbetet. (Säljö 2010:115)

3.2 Kvalitativ metod

Den för uppsatsen valda metoden anses vara av kvalitativ art. Detta enligt Bryman, författare till Samhällsvetenskapliga metoder. Något författaren motiverar genom att ingen kvantitativ data samlats in eller redovisas i arbetet. (Bryman 2006:250) Forskningsstrategin är alltså lämplig då den inte syftar till att räkna eller mäta något utan istället försöka förstå hur

18 individer kommunicerar och resonerar. Därför används intervju som primär metod i detta arbete. Ett argument för valet av metoden är att se till formuleringen av arbetets frågeställningar. Då de båda är utformade för att söka svar genom förståelse samt för att finna mönster klassas de som kvalitativa. (Trost 2010:32)

3.3 Intervju

3.3.1 Kvalitativ intervju

Materialet till resultatdelen i uppsatsen är hämtade ifrån fyra stycken kvalitativa intervjuer.

Valet av intervjutyp motiveras med metodens flexibilitet och följsamhet när det kommer till intervjupersonerna. Intervjuns kvalitativa karaktär gör metoden både attraktiv och mest använd när det kommer till intervjuer i den kvalitativa forskningen. Den ovan nämnda flexibiliteten består i att tillvägagångssättet är betydligt mindre strukturerat än i de kvantitativa. Vilket både betyder att intervjuns fokus kan anpassas utefter intervjupersonernas svar samt att nya ämnen kan dyka upp under intervjuns gång, om dessa anses vara av intresse.

Siktet är i första hand inställt på intervjupersonernas ståndpunkter, uppfattningar och synsätt.

Något som gör att det ses som positivt när intervjuerna rör sig i olika riktningar. Detta är ett resultat av att människors tankesätt ofta skiljer sig åt. Något som kan fångas upp och tas tillvara på genom metoden, men som samtidigt gör att intervjuerna får olika karaktär och form då nya frågor kan ställas som uppföljning beroende på föregående svar. Även ordföljden kan variera i frågorna. (Bryman, 2006:299f)

Därmed utgör intervjufrågorna (se: bilaga 1) ett ramverk snarare än en mall. Trost i sin tur menar att de kvalitativa intervjuerna utmärks av relativt enkla och raka frågor men att de är utformade så att de ger komplexa och innehållsrika svar. Något som kan resultera i ett rikt och brett material där många intressanta åsikter och mönster kan förekomma. (Trost 2010:25)

3.3.2 Semistrukturerad intervju

Runt begreppet semistrukturerad intervju finns en problematik då ordet har olika betydelse för olika forskare i metodik. Den typ av intervju som varit aktuell i det här fallet har varit den Jan Trost i boken Kvalitativa intervjuer benämner som halvstrukturerad snarare än semistrukturerad. Men som i vilket fall innebär att själva intervjun har en hög

19 struktureringsgrad men att själva frågeformuleringarna i låg grad är strukturerade.

Problematiken ligger här i att termen strukturering avvänds i vitt skilda sammanhang. Somliga metodforskare menar att termen syftar till om de frågor som ställs i intervju har fasta svarsalternativ eller inte. Det vill säga om svarsmöjligheten är öppen så är frågan ostrukturerad, medan andra menar att intervjun är högt strukturerad om den har en fast struktur. Utifrån Trosts resonemang är den här uppsatsen strukturerad då den har en fast form och handlar om ett och samma ämne. Samtidigt som den är ostrukturerade eftersom frågorna har öppna svarsalternativ. I det här fallet ses strukturering i samband med frågornas utformning och inte till studien som sådan. (Trost 2010:40ff) En annan term för samma metod är den halvstrukturerade intervjun som Gilham beskriver. Vidare menar författaren att detta är den viktigaste typen av intervju när det kommer till forskning baserat på den typ av data som denna uppsats ligger till grund för, då den på ett bra sätt balanserar struktur med anpassbarhet vilket ger uppgifter med bra kvalitet. Gilham poängterar även att det är viktigt att frågorna inte saknar ett fokus och en ledning. Ett ytterligare motiv till valet av metod återfinns i möjligheten till att göra upptäckter som forskaren inte själv kunnat förutse. Detta tillsammans med resultatets bredd. Samtidigt kan inte validiteten och reliabiliteten utmanas eller ifrågasättas. Intervjuerna karaktäriseras av det Gilham benämner som responsivitet eller interaktivitet, det vill säga att själva intervjun lämnar utrymme för viss justering i form av följdfrågor samt vidareutveckling av svar. Här kommer även frågor gällande förtydligaden från båda parter in. (Gilham 2008:19f, 105, 109)

De frågor som ställts i intervjuerna och som återfinns som bilaga 1 går under namnet Intervjufrågor, trots att de enligt Bryman snarare borde kallas för Intervjuguide. Detta för att göra det lättare för läsaren att orientera sig i uppsatsen. Trots att Brymans namnförslag varit mer precist gällande intervjufrågornas karaktär då de till stor del utgjorts av ett ramverk av specifika teman men där följdfrågorna har skiljt sig åt. (Bryman 2006:301)

3.3.3 Användning av ljudupptagare

Till samtliga intervjuer har en ljudupptagare i form av diktafon använts som hjälpmedel. Detta inte helt utan metodiskt övervägande. Fördelarna som Trost tar upp har övervägts, inte minst då det i det här fallet har gällt ett flertal intervjuer. Med hjälp av diktafon blir det för det första lättare att minnas den gjorda intervjun då uppsatsskrivaren kan lyssna till både tonfall och ordval gång på gång. Något som går förlorat i annat fall. Rent praktiskt blir det lättare att

20 kunna koncentrera sig på intervjupersonen utan att samtidigt behöva föra anteckningar. Något som skulle kunna stressa och göra intervjupersonen osäker. Samtidigt som tillförlitligheten och möjligheten att kontrollera arbetets riktighet ökar då bevis på vad som sagts finns att tillgå. Detta både som inspelade kassettband och som transkriberingar. Något som kan underlätta för både läsare, opponent och uppsatsskrivare. Inte minst blir det lättare att läsa och hitta i en intervju som är nedskriven. Med hjälp av metoden kan även personen som intervjuats utvärdera sin insats då denne kan lyssna på sin egen röst. Till nackdelarna hör att intervjupersonen kan känna sig osäker då det är främmande att man spelas in på band. En annan nackdel är att arbetet med intervjuer tar lång tid då dessa måste skrivas ner ordagrant.

Både med och utan diktafon går gester och kroppspråk förlorat som inte skulle ha gjorts om intervjun hade filmats. (Trost 2010:74f)

3.3.4 Tillvägagångssätt

Samtliga fyra intervjuer gjordes mellan den tredje och tolfte oktober 2012. Intervjuerna schemalagdes genom E-mail och förlades i grupprum som kunde bokas i förhand på respondenternas skola. Personerna hade i förväg fått information att intervjun skulle komma att spelas in med hjälp av diktafon, något som även togs upp innan intervjun startade. Som ovan skrivet hade intervjupersonerna fått ta del av intervjufrågorna i förhand. Samtliga hade läst igenom dessa innan intervjun. Intervjuerna i grupprummen inleddes av praktisk information gällande intervjun i sig och mitt arbete. Här togs det upp dels att intervjun skulle spelas in och att de skulle tilldelas figurerade namn. Frågan ställdes även om intervjupersonerna förstått frågorna eller om de på något sätt behövdes förtydligas. Därefter gjordes ett test av ljudstyrkan på diktafonen i relation till intervjupersonens röststyrka.

Samtliga intervjuer tog ca 25-35 min att genomföra i sin helhet och avslutades med en fråga om intervjupersonen ville tillägga eller förtydliga något i de tidigare svaren.

3.4 Metodiska överväganden, urval och avgränsning

Till stor del har arbetets metodiska överväganden varit i relation till det praktiska genomförandet av intervjuerna. Exempelvis inspelande av intervjuerna som berörs under rubriken 3.3.3 Användning av ljudupptagare samt huruvida intervjupersonerna skulle få ta del av intervjufrågorna i förväg eller inte. Av den anledningen att lärare generellt sett inte alltid

21 medvetet har berört det specifika ämnesområdet och för att vara säker på att få genomtänkta svar så fick samtliga fyra intervjupersoner tillgång till ramfrågorna. Inte minst eftersom en del frågor rör kurslitteratur och styrdokument. Detta gjorde att intervjupersonerna kunde förbereda sig på gott och ont, men i vissa avseenden finns det en vinst i att frågorna utgör en överraskning. Med metoden kommer en viss skevhet då det är fullt möjligt att en del kollat närmare på frågorna medan andra valt att inte engagera sig i samma grad. Något som jag valt att förbises då det är av stor vikt att få svar av hög kvalitet då intervjuerna är strikt begränsade. Samtidigt vägdes sannolikheten för att svaren skulle bli annorlunda utifrån denna variabel in.

Information skedde genom utskickade mail, som av samtliga bekräftade att de tagit del av innan intervjun började spelas in. För att göra intervjuerna lättlästa och för att lättare finna det substantiella stoffet till resultatdelen så har ljud som inte påverkat intervjusvaren och upprepande ord inte tagits med i transkriberingen.

Ett annat metodiskt övervägande har gällt urvalet av intervjupersoner till de fyra intervjuerna.

Här har kön och utbildning haft stor vikt för att kunna representera arbetskåren utifrån givna förutsättningar. Samtliga har genomgått sin lärarutbildning på olika svenska högskolor eller universitet. Kravet var också behörighet i samhällskunskapsämnet samt att läraren i fråga aktivt bedrev undervisning i ämnet. Utifrån dessa kriterium är intervjupersonerna framtagna genom en skolledares välvilliga inställning till mitt arbete då denne tillåtit mig kontakta samtliga lärare av intresse på dennes skola. Gymnasieskolan finns i Västmanland och är en friskola som finns på flera platser i landet. Samtliga namn är figurerade.

Gällande arbetets avgränsningar består de i huvudsak i att begränsa intervjuerna till fyra stycken. Detta för att göra materialet hanterbart inom tidsramen samt att data är tillräcklig för att besvara syftet. Intervjufrågorna var avgränsade till två huvudfrågeställningar där en av frågorna hade åtta stycken följdfrågor/ämnesområden som under intervjuen skulle behandlas.

Påtänkta frågor gällande intervjupersonernas egen utbildning i relation till området uteslöts.

Detta samt det först tilltänkta avsnittet i bakgrunden gällande kursplaner och styrdokument.

Något som skulle ligga till grund för intervjufrågan som rörde ämnet. Området behandlas nu enbart i förbifarten i intervjuerna. Tyvärr har även den tilltänkta delen om internet i direkt relation med samhällskunskapsämnet i gymnasieskolan och en redovisning av teoretisk användning av internet i ämnet tagits bort i arbetets slutfas. De områden och rubriker som har valts att ta med i bakgrundsdelen motiveras genom att de antingen är relaterade till

22 intervjufrågorna eller beskriver dess påverkan på samhället. Det sistnämnda för att samhällets förändring är nära förbundet med samhällskunskapsämnet. I sista stund har avsnittet i resultatdelen där relationen mellan privat- och professionellt användande utgått.

3.5 Begreppsdiskussion

Digitalisering Ordet används upprepade gånger i uppsatsen och beskriver i huvudsak att olika slags material omformas för att kunna bearbetas i en dator. Rent tekniskt innebär digitaliseringen att text och bilder omvandlas till siffror ettor och nollor.

(http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/digitalisering 15-10-2012 11:30)

I arbetet ses digitaliseringen i relation till skolan där processen pågått under de senaste årtionden. Digitaliseringen gjorde inträde på 1990-talet och har sedan dess skjutit i fart för att idag beröra skolans samtliga områden så som administration, organisation, kommunikation och undervisning. Det som tidigare kallats för digital kompetens utgör idag kunskaper för att kunna leva och verka i dagens samhälle. (Hylén 2011:5)

Internet I det här arbetet används ordet internet i dess vidaste betydelse, det vill säga allt som nås via det världsomspännande datornätverk som kallas internet. Genom hela uppsatsen stavas internet med gemen begynnelsebokstav för att precis som Dunkel markera att fenomenet inte lägre ses som främmande med eget personnamn utan snarare ses som en naturlig del av våra tillgängliga infrastrukturella namn så som exempelvis telefonnät (Dunkels 2009:14).

Grundläggande är även internets nära förhållande med samhället då internet både reflekterar och förändrar samhället. Inte minst när det kommer till förändringen mellan samhällets aktörer, exempelvis mellan medier, företag, organisationer och privatpersoner. (Hadenius red.

2008:112) Synonyma ord som används i arbetet är: world wide web, webben och nätet.

IT I den löpande texten kommer förkortningen IT, som står för informationsteknik, att återfinnas. Termen kommer att användas som ett samlingsbegrepp för såväl datorer som annan informationsteknisk utrustning så som surfplattor, smartphones och så vidare som används i skolan. Ibland används förkortningen IKT bland de som vill betona den kommunikativa aspekten i informationstekniken, men omvandlas automatiskt i det här arbetet

23 till IT. Detta då det i stort är förkortningar för samma begrepp med motivet att skapa homogenitet. (Hylén 2011:8)

IT i skolan Används som ett begrepp som rör hela det politikområde som rör informationstekniken i skolan så som de satsningar, investeringar och projekt. Begreppet återfinns till störst del under rubriken ”Internet i skolan” i bakgrundsdelen. (Hylén 2011:8) Massmedia Ordet används i uppsatsen synonymt med ordet media och syftar till bland annat tidningar, TV, radio, film och videospel. Ämnet används tillsammans med internets teknologiska framsteg för att beskriva förändringen i det massmediala landskapet. Begreppets användning syftar till den samtida formen där de olika medietyperna idag i hög grad är sammanlänkade till varandra och inte obundna som de tidigare varit. Giddens går så långt som att radera skillnaden mellan traditionell massmedia och ser det som en enda kanal för nyheter, information och underhållning. (Giddens 2007:385)

Här vill det också förtydligas att internet inte är ett massmedium som sådant. I vissa diskussioner görs inte den distinktionen då tekniken runt internet har så stor del i olika former av traditionell massmedia. Skillnaden mellan de båda är att massmedier utgörs av organisationer och aktörer medan internet enbart tillhandahåller ett distributionssystem för medieföretag som kan liknas vid en plattform. (Hadenius red. 2008:112)

3.6 Sammanfattning av metoddelen

Uppsatsen har sin utgångspunkt i Säljös sociokulturella perspektiv, där den centrala tanken är den starka relationen mellan tänkande och kommunikation. Något som ligger till grund för val av metod. Vidare bygger arbetets metod på Brymans Samhällsvetenskapliga metoder då det kommer till den kvalitativa forskningen bestående av fyra stycken intervjuer med verksamma gymnasielärare i samhällskunskap. Kön har varit viktig variabel då två var män och två kvinnor. Intervjuerna har varit kvalitativa och semi- eller halvstrukturerade, beroende på vilken metodforskare det refererats till. Här har främst Gilham och Trost varit tongivande men även Bryman har beaktats. Motivet till metoden är att intervjupersonerna här fått stor frihet att formulera svaren samtidigt som undersökningens fokus förblivit relativt tydligt. Fokus har legat på deras egna uppfattningar och egna uttövande. Diktafon har använts till samtliga intervjuer och dessa har utförts i grupprum på vederbörande respondents arbetsplats. Arbetets metodiska överväganden har varit i relation till det praktiska genomförandet av intervjuerna.

24 3.7 Disposition

Tidigare i uppsatsen beskrevs det aktuella forskningsläget under namnet Tidigare forskning.

Delen bottnar i den befintliga litteratur som finns tillgänglig om internets historik, påverkan av samhället och internet i relation till den svenska skolan. Avsnittet inleds med en kortare beskrivning av internets uppkomst, vilken följs av internets påverkan på samhället. Detta för att ge ett underlag till de efterföljande delarna som rör den svenska skolans involverande i IT- satsningen. Stycket berör internet både som enskilt fenomen och i relation till samhälle och skola inklusive samhällskunskapsämnet. Detta för att kunna föra en konstruktiv diskussion kring internet och skolans utveckling i relation till resultatdelens resultat.

Därefter följer en resultatdel där de fyra genomförda intervjuerna med samhällskunskapslärare redovisas tematiskt. Här vävs intervjusvaren ihop och redovisas inte enskilt. Därtill genomförs en analys av det framkomna materialet under rubriken med samma namn. Därefter följer en diskussionsdel där jag diskuterar det framlagda resultatet och arbetet i sin helhet. Paralleller dras även till det aktuella forskningsläget. Något som följs av en sammanfattning och förslag till vidare forskning. Arbetet avslutas med källhänvisning och en bilaga bestående av intervjufrågor.

4. Resultat

4.1 Presentation av intervjupersoner

”Daniella”

Intervjupersonen som i texten kallas för Daniella är född 1984. Hon är behörig gymnasielärare i samhällskunskap och tyska. Utbildningen är genomförd på Dalarnas högskola. Daniella har arbetat heltid som lärare i två år.

”Johanna”

Intervjupersonen som i texten kallas för Johanna är född 1983. Hon är behörig gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Utbildningen är genomförd på Mälardalens högskola. Johanna har arbetat heltid som lärare i fyra år.