Vetenskapsteori, metod och examensarbete 22,5 hp
Kurs 2VÅ60E Vt 2015
Examensarbete, 15 hp
ATT TAPPA FOTFÄSTET
Patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke
Författare:
Marie-Louise Claesson
Veronica Hoff
Titel Att tappa fotfästet
Patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke Författare Marie-Louise Claesson & Veronica Hoff
Utbildningsprogram Kurs 2VÅ60E Handledare Else Skovsgaard Examinator Sylvi Persson
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap 35195 Växjö
Nyckelord Depression, stroke, upplevelser
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de
strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.
Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke
Metod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna
kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Därefter analyserades artiklarna enligt en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Det visade sig att livssituationen förändrades och för vissa deltagare blev det en psykisk påfrestning. En ny vardag, mental och fysisk trötthet, isolering, att vara beroende av andra och att förlora sig själv var upplevelser som framkom.
Slutsatser: Att drabbas av stroke innebär en förändrad vardag och för de flesta ett psykiskt lidande. Det är av vikt att hitta alternativa sätt med hjälp av vårdpersonalens kunskap för att kunna hantera den nya livssituationen. För att kunna ge ett professionellt stöd i
sjuksköterskans dagliga arbete krävs mer kunskap och forskning kring upplevelser efter stroke.
INNEHÅLL
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Stroke ... 1
Funktionshinder ... 1
Psykiskt lidande ... 2
Livssituationen efter en stroke ... 2
TEORETISK REFERENSRAM ... 3
Livsvärld ... 3
Hälsa och välbefinnande ... 3
Lidande ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 3
SYFTE ... 4
METOD ... 4
Datainsamling och urvalsförfarande ... 4
Kvalitetsgranskning ... 4
Dataanalys ... 5
Etiska överväganden ... 5
RESULTAT ... 6
Förändrad livssituation ... 6
En ny vardag ... 6
Att vara beroende ... 6
Mental och fysisk trötthet ... 7
Isolering ... 7
Psykisk påfrestning ... 7
Att förlora sig själv ... 7
Hantering av vardagen ... 8
DISKUSSION ... 9
Metoddiskussion ... 9
Resultatdiskussion ... 10
SLUTSATS ... 11
REFERENSER ... 13
Bilaga 1: Databassökning
Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 3: Artikelmatris
1
INLEDNING
Författarna har under de senaste åren arbetat inom hemsjukvård och på särskilt boende, där möten med vårdtagare som varit nedstämda efter sin stroke har varit många. Författarna har upplevt att vårdtagarna som varit nedstämda inte följts upp och fått behandling i tid.
Författarna upplever därmed att vårdtagarnas livskvalité påverkas. Förhoppningen med studien är att öka kunskapen kring patienters upplevelser efter stroke, som kan bidra till en psykisk påfrestning. Detta för att kunna identifiera och hjälpa dessa patienter på ett
professionellt sätt.
BAKGRUND
Stroke
Stroke är en stor folksjukdom och i Sverige insjuknar runt 30000 personer varje år för första gången. I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken där 85 % av fallen är en hjärninfarkt och 15 % av fallen är en blödning. I båda fallen leder cirkulationsstörningen till ischemi i det skadade området (Jönsson, 2012; Terent, 2007).
Vid hjärninfarkt uppstår en blodpropp som tillsluter en artär och tillförseln av blod och syre blir försämrad. Tilltäppning uppstår i det område som försörjs av artären och i de fall där andra blodkärl inte kan överta försörjningen av området, uppstår en infarkt (Lindgren, 2007).
Röntgenundersökningar visar var i hjärnan som skadan har utvecklats och behandling bör sättas in i tidigt skede (Appelros, 2012). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2014) rekommenderas alla personer med ischemisk stroke oavsett ålder att erbjudas
trombolysbehandling inom 4,5 timmar från symtomdebut. Vid hjärnblödning är de vanligaste orsakerna aterosklerotiska förändringar och högt blodtryck som gör att kärlväggen skadas (Terént, 2009). Aneurysm kan också vara en orsak till att kärlväggen brister och där en subarachnoidalblödning uppstår (Appelros, 2012). I en studie där personer drabbats av stroke för första gången, visar resultatet att de största riskfaktorerna för stroke är, högt blodtryck, rökning, bukfetma, ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet (O´Donnell et al., 2010).
Andra riskfaktorer är diabetes, förmaksflimmer och höga blodfetter. Hälsofrämjande insatser har stor betydelse då dessa riskfaktorer till stor del är påverkbara (Jönsson, 2012).
Symtom som kan uppstå vid insjuknandet av stroke är domningar eller svaghet i ansikte, arm eller ben, försämrad syn, svårigheter att tala eller förstå vad andra säger. Svår huvudvärk, svårigheter att hålla balansen, styra arm eller ben och påverkan på medvetandet kan också förekomma (Jönsson, 2012).
Funktionshinder
Efter stroke kan kvarstående funktionshinder förekomma. Det kan vara
kommunikationsproblem, kognitiv nedsättning, svår trötthet, försämrad balans, yrsel, smärta eller depression. Flera av funktionshindren är dolda och det kan vara det osynliga som har störst betydelse för hur vardagen kommer se ut för den som drabbats av stroke (Jönsson, 2012). Livssituationen förändras efter stroke där fritidsintressen inte kan utföras som tidigare och ibland inte alls. Efter stroke finns en ökad risk för omkring en tredjedel att drabbas av depression (Almborg, Ulander, Thulin & Berg, 2011). Det gäller oftast de personer som drabbats av stroke med vänstersidiga skador (Nishiyama et al., 2009). Kvarstående
2
funktionsbortfall efter stroke kan leda till depression som i sin tur hör samman med försämrad livskvalitet (Jönsson, 2012).
Psykiskt lidande
Att drabbas av stroke kan även innebära en förändring av t.ex. beteende, tankemönster, känslouttryck och vanor. Denna förändring kan leda till en personlighetsförändring som kan vara mycket plågsam. Strokepatienter har en hög risk att drabbas av depression och det kan vara svårt att skilja på om symtomen efter stroke är hjärnskadebetingade eller om det beror på den förändrade livssituationen. De hjärnskadebetingade symtomen blir oftast bättre med tiden, men om ingen förbättring sker bör man misstänka att patienten drabbats av en komplikation där den vanligaste är depression (Pessah-Rasmussen, 2007). I eftervården bör tecken på bl.a.
nedstämdhet uppmärksammas och åtgärdas eftersom depression kan påverka rehabiliteringen.
Isolering p.g.a. den förändrade livssituationen kan vara en av anledningarna till att rehabiliteringen påverkas (Jönsson, 2012).
Trötthet och uttröttbarhet är vanligt efter stroke och det ska inte blandas ihop med depression, där gränsdragningarna kan vara svåra. Tillstånden kan finnas samtidigt, men är viktiga att kunna särskilja (Johansson, 2012, Pessah-Rasmussen, 2007). Dysfasi, konfusion eller svårigheter att uttrycka sig kan ibland göra det svårt vid diagnostiseringen av depression (Dahlström, 2014). Det kan även vara svårt att avgöra under de första veckorna efter en stroke, om de depressiva symtomen beror på en sorg över den förändrade livsvärlden, eller om det är en depression (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal & Hesook, 2011). Det finns ingen riktigt klar bild av varför människor blir deprimerade, men genetiska, biologiska och psykologiska orsaker tros ligga bakom sjukdomen. Variationerna av signalsubstanser i hjärnan har också en betydelse. (Dahlström, 2014). För att undvika kroniska besvär behöver behandling av depression sättas in i ett tidigt skede. Depression efter stroke är troligtvis underbehandlad (Dehlin & Rundgren, 2007).
Allmänna upplevelser vid depression är att känna sig ledsen och nedstämd. Vanligt beskrivande humörrelaterade upplevelser vid depression är att vara olycklig, bekymrad, uttråkad och att vilja hålla saker för sig själv (Lee, Tang, Leung, Yu & Cheung, 2007).
Symtom som kan förekomma vi depression är sömnstörningar, viktförändring och minskad koncentrationsförmåga (Andersson, Bergström, Holländare, Lenndin & Vernmark, 2007). Om en patient inte tillfrisknat från depressiva symtom inom sex månader efter sin stroke, finns hög risk för att de depressiva symtomen blir kroniska (Schepers, Post, Visser-Meily, van de Port, Akhmouch & Lindeman, 2009).
Livssituationen efter en stroke
Vid depression kan det vara svårt att ta tag i saker, som t.ex. att komma igång med aktiviteter och kunna fullfölja dem (Andersson, Bergström, Holländare, Lenndin & Vernmark, 2007).
Efter att ha drabbats av depression under de första veckorna efter stroke, kan en känsla av att inte känna igen sig själv vara vanlig och det kan då leda till en känsla av misslyckande.
Initiativlöshet och brist på energi är en vanlig känsla efter stroke (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal & Hesook, 2011). Flera studier har visat att svår invaliditet eller fysiskt beroende hör samman med depression efter stroke (Kouwenhoven, Kirkewold, Engedal & Kim, 2010).
3
Livssituationen påverkas efter stroke och eftersom personer påverkas individuellt finns det olika sätt för den strokedrabbade att hantera förändringar i livet, men för de flesta blir det en psykisk påfrestning (Johansson, 2012).
TEORETISK REFERENSRAM
Inom vårdvetenskapen bör vårdaren se till att vetenskapen och patientens värld möts och då inrikta sig på hur patienten upplever sin hälsa, sitt lidande och sin vård. Hälsa innefattar hela människans livssituation. Vårdandets mål är att stödja och stärka människans hälsa i sina hälsoprocesser. (Dahlberg & Segesten, 2010). Studien utgår från det vårdvetenskapliga synsättet och från patienters subjektiva upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Begreppen livsvärld, välbefinnande och lidande kommer tas upp i studien.
Livsvärld
Det är inom livsvärlden den enskilda människan upplever välbefinnande, hälsa och sjukdom.
Livsvärlden är en unik och personlig upplevelse där vårdandet fokuserar på att förstå och stödja varje individ i sin sjukdom och sitt lidande. Ur ett patientfokus har man livsvärlden som grund när man vårdar människor. I denna studie ska författarna tolka och beskriva patientens livsvärld. I livsvärlden finns alltid de närstående och vårdarna med (Dahlberg &
Segesten, 2010).
Hälsa och välbefinnande
Vårdaren måste ha kunskap och förståelse för vad hälsa och välbefinnande betyder för varje individ. Välbefinnande belyses i ett vårdvetenskapligt perspektiv, vilket betyder att varje individ ska leva sitt liv som de önskar, för att kunna uppnå hälsa. Hälsa och välbefinnande kan uppnås även vid sjukdom, som till exempel vid stroke om tillvaron känns meningsfull.
Det kan vara möjligt genom att ta sin hälsosituation på ett seriösare sätt genom att t.ex börja träna mer (Dahlberg & Segesten, 2010).
Lidande
Vårdlidande kan uppstå när människan inte kan erbjudas en tillräcklig vård, eller vid ett dåligt bemötande. När du drabbas av en sjukdom som till exempel stroke kan det bli ett
sjukdomslidande, som kan leda till ett livslidande. Livslidandet kan medföra ett hot mot ens tillvaro, vilket kan innebära att man inte kan leva sitt liv som före sjukdomen. Maktlöshet har många gånger samband med vårdlidandet, där man som patient känner sig utlämnad till andra personer som vårdar. Vid ett sjukdomslidande kan man öka livskraften genom att kunna hantera sin situation. Vårdvetenskapen kompletterar den medicinska vetenskapen vid lindrandet av lidande vid sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010).
PROBLEMFORMULERING
Att drabbas av stroke är en psykisk påfrestning för de flesta människor. Förändringen som sker kan skapa lidande i deras vardag och det kan vara svårt att avgöra om de depressiva symtomen beror på en depression eller en sorg över den förändrade livsvärlden. Anledningen till denna litteraturstudie är att öka kunskapen om hur människor som blir nedstämda eller deprimerade upplever sin förändrade livssituation efter en stroke. Detta för att få en bättre
4
förståelse och kunskap om den strokedrabbades erfarenheter och behov. Med denna kunskap kan sjuksköterskan ge ett professionellt stöd och öka den drabbades välbefinnande.
SYFTE
Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke.
METOD
En systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara syftet. Då syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke, valdes en kvalitativ ansats. Enligt Forsberg och Wengström, (2008) fokuserar kvalitativ ansats på att tolka och skapa mening och förståelse i människans subjektiva upplevelse av omvärlden.
Vetenskapliga originalartiklar söktes i databaser under oktober-november 2014 (Bilaga 1).
Artiklarna granskades och analyserades och skrevs sedan samman till ett resultat. I samtliga utvalda artiklar beskriver deltagare hur de upplever sin situation efter att ha drabbats av stroke.
Datainsamling och urvalsförfarande
Det första steget i urvalsprocessen var att identifiera intresseområdet (Forsberg & Wengström, 2008). För att se om utbudet för studien var tillräckligt stort, gjordes en provsökning i
databaser. Det visade sig att det fanns begränsat med material av upplevelser efter att ha drabbats av depression efter stroke, därav ändrades syftet. Data samlades in via vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i lämpliga databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO då dessa
databaser har en inriktning mot medicin och omvårdnad. Tio artiklar användes till resultatet.
Åtta artiklar valdes och användes var kvalitativa och två artiklar var både kvalitativa och kvantitativa, men där användes endast den kvalitativa delen. Sökord som valdes att användas var stroke, stroke patients, stroke complications, cerebrovascular accident, depression, fatigue, qualitative, experience, recovery och caregivers. Genom att skriva sökord i ämnesordlistorna framkom förslag på ytterligare sökord som ledde till fler träffar för syftet. Booelsk söklogik enligt Östlund (2012) användes för att kombinera flera sökord, genom att använda ordet AND. Genom att använda ordet AND söker databasen upp information som kopplar ihop de båda sökorden. När åtskilliga sökningar gjorts i databaserna med hjälp av ämnesord,
upptäcktes det att samma artiklar återkom. Fritextsökning användes för att se om ytterligare artiklar hittades. Vid några databassökningar valdes sökordet qualitative, eftersom studien inriktades på att beskriva de subjektiva upplevelserna av ett fenomen. När titeln svarade på syftet, lästes i första hand dess abstract. Då relevanta delar hittades, lästes och analyserades hela artikeln. Inklusionskriterierna för litteraturstudien var att artiklarna skulle vara
vetenskapliga och skulle ha kontrollerats i Ulrichsweb (2015). Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2006-2014 och söktes i vissa fall i fulltext. Orginalartiklar användes för resultatets trovärdighet. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och granskade av en etisk kommitté. Exklusionskriterier var barn under 18 år.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes enligt en checklista av Forsberg & Wengström (2008). Detta granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning valdes som hjälp för att på ett enkelt sätt kunna systematiskt granska de valda kvalitativa artiklarna (Bilaga 2). Tio vetenskapliga artiklar granskades först enskilt och sedan gemensamt, vilket
5
sedan blev underlaget för varje artikels kvalitet (Bilaga 3). Granskningsmallens maxpoäng blev 20 poäng. Besvarades frågan med ja i granskningsmallen fick artikeln 1 poäng, nej eller vet ej gav 0 poäng. Bedömningen gjordes med hjälp av poäng där låg kvalitet innebar poäng upp till 13, medel mellan 14-16 poäng och hög kvalitet mellan 17-20 poäng. Bedömningen enligt detta kvalitetsintervall gjordes för att författarna ville försäkra sig om att artiklarna skulle hålla en hög kvalitet.
Dataanalys
Ett induktivt perspektiv användes vid redovisningen av resultatet, vilket innebär att
människors upplevelser analyserades i deras livsvärld, som finns berättade i texter (Lundman
& Hällgren-Graneheims, 2012). Författarna läste och analyserade artiklarna var för sig och sedan gemensamt. Artiklarna analyserades utifrån Lundman & Hällgren-Graneheims, (2012) kvalitativa innehållsanalys, där meningsbärande enheter plockades ut, som sedan
kondenserades till mindre meningar med samma innehåll. Därefter bildades koder som hade samma innebörd som det var i texten. Koder jämfördes med hjälp av likheter och skillnader, som sedan bildade underkategorier och kategorier (Tabell 1). Under analysarbetet är det av vikt att plocka ut det mest framträdande ur artikelns helhet, för att sedan brytas ner till mindre delar, som slutligen på nytt sätts samman till nya begrepp, vilket gjordes för att få en klarare översikt över materialet (Polit & Beck, 2008).
Tabell 1. Exempel på analysprocessen Meningsbärande enheter Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori De kände sig som om de
var offer och hade förlorat sig själva i stroken; de kände sig instängda i ett
annorlunda liv
De hade förlorat sig själva och de kände sig instängda i ett
annorlunda liv
Förlorat jaget
En ny vardag Förändrad livssituation
Alla patienter rapporterade att
utmattning hade orsakat dem större behov av att sova och vila och det var uppenbart att patienterna kände att de spenderade betydligt mer tid för att vila, i sängen, och sova än före sin stroke
Utmattning hade orsakat dem större behov av sömn och vila och de spenderade mer tid i sängen
Sömn- brist
Mental och fysisk trötthet
Förändrad livssituation
Etiska överväganden
I alla studierna framgick det att etiska ställningstaganden har gjorts eller att de fått tillstånd från en etisk kommitté. Det framgick även att informanterna fått information om studiens syfte och att det var frivilligt att medverka. Alla artiklarna som ingår i litteraturstudien ska redovisas och alla resultat ska presenteras oavsett om de stödjer teorin eller ej. Författarna ska vara medvetna om att förförståelsen kan påverka resultatet och ska därför endast presentera
6
det sanningsenliga. För att få en förutsättningslös beskrivning och ett tillförlitligt resultat lämnades förutfattade meningar om fenomenet och tidigare erfarenheter åt sidan (Forsberg &
Wengström, 2008).
RESULTAT
Att drabbas av en stroke innebär oftast en stor förändring i livet där kvarstående
funktionshinder kan förekomma. Funktionshinder leder i många fall till en negativ påverkan, som kan innebära en psykisk påfrestning för individen. I de artiklar som analyserats har följande kategorier framkommit: Förändrad livssituation och Psykiskt påfrestning.
Underkategorier till Förändrad livssituation är: En ny vardag, Att vara beroende, Mental och fysisk trötthet samt Isolering. Underkategorier till Psykiskt påfrestning är: Att förlora sig själv och Hantering av vardagen.
Förändrad livssituation En ny vardag
Livet förändrades totalt och det var svårt för deltagarna att acceptera sitt tillstånd. De kände sig instängda i ett annorlunda liv. Upplevelsen av att ha förlorat sig själv och att känna sig vilsekommen var vanligt förekommande (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal, Biong & Kim, 2011; Thompson & Ryan, 2009; Young, Mills, Gibbons & Thornton, 2013). Känslan av att känna sig mindre värdefull och att inte känna sig behövd var upplevelser som nämndes (Kouwenhoven et al., 2011). Återhämtningen var oftast avlägsen från deras förväntningar där tron på att komma tillbaks till livet före stroke var liten. Den dagliga kampen krävde stora fysiska och mentala ansträngningar (Thompson & Ryan, 2009). Att få minskad kontroll över den nya livssituationen var något deltagarna upplevde, då de dagliga rutinerna förändrades.
De hade inte lika lätt för att komma ut, mathållningen och familjesituationen förändrades (Turner, 2010; Kouwenhoven et al., 2011). I en studie berättade deltagarna som drabbats av stroke, att de tappade intresset av sin personliga hygien och sitt utseende såsom make-up, kläder och hår. Även relationen mellan makarna förändrades dramatiskt. Några beskrev att den sexuella relationen inte gav någon njutning, men de kände sig skyldiga att fullfölja partnerns behov. Det ledde till stress hos deltagarna att inte finnas där, som den partner de var tidigare. Relationerna övergick till vänskap och åtskilliga upplevde att de inte längre kunde ha den så kallade traditionella man- och kvinnorollen i hemmet som tidigare (Thompson &
Ryan, 2009). Hushållsgöromål som tidigare utförts av den drabbade kunde inte längre utföras (Thompson & Ryan, 2009; Norris, Allotey & Barrett, 2012). Detta ledde till att självkänslan och identiteten ifrågasattes. Känslan över att bli omhändertagen av sin andre hälft upplevdes som att inte leva i en relation längre, utan kändes mer som vårdare och patient (Thompson &
Ryan, 2009).
Att vara beroende
I studien Young, Mills, Gibbons & Thornton (2013) berättade en deltagare om frustationen över att vara beroende av sin partner. Även enkla saker kunde vara svåra att utföra och irritation uppstod. De fick en känsla av att aldrig kunna återhämta sig efter stroken. En
deltagare menade att stroke förändrade livet och det gamla gick inte att återfå. Oberoendet och självständigheten var viktig för majoriteten av de drabbade. Att förlita sig på andra var svårt att acceptera och bidrog till frustration (Norris, Allotey & Barrett, 2012; White, MacKenzie,
7
Magin & Pollack, 2008). En deltagare beskrev hur hon låtsades att allt var under kontroll, eftersom hon inte ville vara en börda för sin familj (Kouwenhoven et al., 2011).
Mental och fysisk trötthet
För deltagarna i studien Young et al., (2013) var det tydligt att utmattning var en följd av stroken och var framträdande vid alla samtal. Känslan var både mental och fysisk. Två informanter uttryckte hur tröttheten påverkade dem ”I feel too tired, I just can’t really concentrate…I get worn out”; ”You’re trying to work it so much but it’s [the brain] just not doing anything” (ibid., s.480). Alla deltagare framförde att extrem trötthet orsakat dem mer behov av sömn och vila och att den extrema tröttheten fanns där trots mycket sömn. Brist på energi på grund av tröttheten medförde mindre lust till att göra något. Livet kändes tråkigt och helt förändrat (Kouwenhoven et al., 2011). Flera av deltagarna framförde att den extrema tröttheten begränsade dem på olika vis, ibland till och med vid självklara uppgifter som att sköta hygien och att klä på sig. En deltagare berättade att tröttheten fanns kvar trots sömn och att ansträngningar krävdes för att inte somna (Young et al., 2013). Att prata för länge eller göra saker som de ville göra, begränsade deltagarna på grund av tröttheten. Uppenbart var att alla var frustrerade över den extrema tröttheten (Young et al., 2013; Thompson & Ryan, 2009). Upplevelser som uttrycktes i samband med trötthet var lathet, värdelös, besvärlig och att vara en börda (Thompson & Ryan, 2009).
Isolering
En deltagare berättade att på sjukhuset som patienten befann sig, upplevdes en känsla av att vara isolerad. Det berodde på att patienterna upplevde sig instängda i en sjukhusbyggnad och därmed vara avstängda från omvärlden. En del deltagare upplevde det som om de alltid väntade på något (Turner, 2010). Majoriteten beskrev förändringar i det sociala livet och saknaden av vänner och familj. En deltagare beskrev, ”I do miss the kids [grandchildren]. I miss them very much.” (White, MacKenzie, Magin & Pollack, 2008, s.164). Det sociala umgänget minskade och alla förlorade vänner. Det hade samband med den nedsatta fysiska förmågan och svårigheterna med transporten till bland annat aktiviteter. Upplevelsen av deltagarna var social isolering och nya rutiner tvingades fram (White, MacKenzie, Magin &
Pollack, 2008). Några deltagare som kände sig isolerade uttryckte följande ”I felt like an alien. I felt I was in a ´slow´world after I had the stroke” (White, Magin, Attia, Sturm, Carter
& Pollack, 2012, s.438). En deltagare uttryckte att hon kände sig isolerad efter ha blivit av med sitt körkort och känslan var ”I felt like the walls were falling down on me (…) before I got my driving licence back. You know what, it was so terrible. I felt so isolated”
(Kouwenhoven et al., 2011, s. 6).
Många deltagare beskrev att de hade en rädsla för att lämna huset eftersom de kände sig trygga där. Sväljsvårigheter, ångest och extrem trötthet var orsaker till isoleringen och anledningen till att de inte ville återuppta aktiviteter som de hade före stroken (Thompson &
Ryan, 2009).
Psykisk påfrestning Att förlora sig själv
Att drabbas av stroke beskrevs som en katastrof eller som en mardröm av deltagare i studien av (Boylstein, Rittman & Hinojosa, 2007). Oron över sin funktionsnedsättning gjorde att deltagare kände sig negativa, där begränsningar i det dagliga livet och ovissheten av
8
tillfrisknandet nämndes. Att inte kunna utföra aktiviteter eller dagliga sysselsättningar gjorde dem ledsna och frustrerade. Några beskrev sig som värdelösa, vilket ofta berodde på deras handikapp (Boylstein et al., 2007; Townend, Tinson, Kwan & Sharpe, 2010 ;White et al., 2008). De som var deprimerade beskrev starkare och mörkare känslor som att känna sig instängda (Kouwenhoven et al., 2011 ;Townend, Tinson, Kwan & Sharpe, 2010). Flera kände sig nere och hjälplösa och i några fall var det dåliga humöret pågående den största delen av tiden. En deltagare berättade att han inte bara sov av utmattning, utan som en flykt för att glömma i vilket skick han var i. En annan deltagare uttryckte ” Depression is a big thing, yes it´s affected everyone that´s had a stroke” (Young et al., 2013, s. 481).
Deltagare uttryckte sin återhämtning som en kamp både fysiskt och psykiskt och beskrev det som ett pågående krig där utgången var oviss. De som inte uppnådde sina förväntade mål och därmed förlorade kampen tappade självkänslan. En annan deltagare berättade att det var viktigt att vara en kämpe och till exempel när det gällde aptiten, fanns det inget annat val än att äta. ”If you quit, they win” (Boylstein et al ,2007, s. 284). I studien Thompson & Ryan (2009) beskriver vissa deltagare att de hade en känsla av skuld, låg självkänsla och förtvivlan då de hade svårt att förhindra utbrotten när de kommunicerade med sin make/maka. I flera fall relaterades utbrotten till att inte kunna utföra de dagliga rutinerna (Kouwenhoven et al., 2011;
Thompson & Ryan, 2009). Några deltagare upplevde sjukhusvistelsen som mindre familjär och kände att de var under press att passa in, vilket ledde till att de nervärderade sig själva (Turner, 2010).
Att drabbas av stroke var chockerande och ett lidande där deltagarna beskrev det som att tappa fotfästet för ett tag. Sex månader efter att drabbats av stroke beskrev deltagarna få och milda depressiva symtom. De depressiva symtomen var utmattning, trötthet och upplevelsen av att vara labil (Kouwenhoven et al., 2011; Tutton et al, 2007). Depressiva symtom
utvecklades när svårigheter i livet uppstod efter stroke. Några beskrev att pågående svårigheter gav en känsla av tomhet, som de inte riktigt kunde sätta fingret på vad det var.
(White et al., 2012).
Deltagare i studien Norris, Allotey & Barrett (2012) uttryckte sin frustration över att inte kunna arbeta och tjäna pengar till sina familjer. De som kunde arbeta upplevde att det var en svårighet att möta människor med olika förväntningar på dem. Deltagare beskrev känslan av att bli missförstådda, förnedrade och att ingen kunde ge det stöd som behövdes i arbetet. Det ledde till irritation och att de depressiva symtomen blev djupare och mer dominanta
(Kouwenhoven et al., 2011).
Att leva utan förhoppning och med en förtvivlan efter stroke, gav en känsla av nära döden upplevelse. En deltagare beskrev det så här, ”If I let go its easy, my emotions drop everything drops. I get into my depressive bit and that´s it I would be gone. I could really make myself go” (Tutton et al., 2011, s. 2065). Rädslan och ovissheten av att få en ny stroke och att vara nära döden var sammankopplat med nedstämt humör (Tutton et al., 2011; White et al, 2012).
Hantering av vardagen
Deltagare som drabbats av stroke berättade om olika sätt att hantera sina depressiva känslor.
Flera kände att de levde för andra, som sina barn och barnbarns bröllop, födelsedagar med mera, vilket gav dem hopp. Tron på Gud, att återuppta aktiviteter och stöd från vänner och familj hjälpte. Deltagare trodde att svårigheterna efter stroke hjälpt dem med att inte ta saker
9
för givet och att de tog varje dag som den kom (White et al., 2008). Professionell hjälp hade också en betydelse genom att hitta alternativa vägar för att kunna hantera vardagen (Young et al., 2013).
DISKUSSION
Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter stroke. Livsvärlden förändrades och det blev en ny vardag för de drabbade med mental och fysisk trötthet. Isolering på grund av minskat socialt umgänge och att vara ofrivilligt beroende av andra var känslor som framkom. Deltagare upplevde att hela deras vardag blev förändrad. De hittade sätt för att kunna hantera sina depressiva känslor, vilket var viktigt för att uppnå välbefinnande trots sjukdom.
Metoddiskussion
Kvalitativ metod valdes till litteraturstudien eftersom syftet var att studera hur deltagare som drabbats av stroke upplevde sin vardag. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut varav två av dem även hade en kvantitativ del. Den kvantitativa delen exkluderades eftersom
resultatet skulle vara kvalitativt. Den kvantitativa delen lästes ändå igenom för att få en helhet och för att feltolkningar skulle uteslutas. Vid genomförandet av litteraturstudien fanns även en medvetenhet om att förförståelsen kunde påverka resultatet. Därför gjordes försök enligt Forsberg & Wengström (2008) att lämna förutfattade meningar om fenomenet och tidigare erfarenheter åt sidan. Detta för att få en förutsättningslös beskrivning och ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Vid sökning av vetenskapliga artiklar inkluderades endast de engelska vilket kan ha gjort att relevanta artiklar som svarade på syftet missades. Databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo användes vid datainsamlingen. Enligt Polit & Beck (2008) är det en styrka att söka i flera databaser. Efter sökning i dessa databaser ansågs vi att mängden artiklar var tillräcklig för att kunna svara på syftet. Betydelsefulla artiklar kan ha missats genom att inte söka i flera databaser. Vid sökning i databaserna lästes i första hand endast rubriken och om det verkade svara på det valda syftet lästes dess abstract och sedan hela artikeln. Att endast läsa överskriften i det första urvalet, kan ha gjort att författarna gått miste om artiklar som passade till syftet.
Inklusionskriterier för de vetenskapliga artiklarna var att de inte fick vara äldre än 8 år, detta för att använda den senaste forskningen inom området. De valda artiklarna skulle vara
vetenskapliga och kontrollerade i Ulrichsweb. Exklusionskriterier var att deltagarna under 18 år inte skulle vara med i studien, eftersom syftet var att öka kunskapen om vuxnas upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Att exkludera deltagare under 18 år kan ha gjort att
betydelsefull information missats.
Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en checklista för kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2008). Checklistan valdes för att författarna skulle kunna väga förtjänster mot brister på ett systematiskt sätt och för att kunna göra en
helhetsbedömning av studien. En tregradig skala användes med låg, medel och hög kvalité och en sådan skala är lämplig att använda sig av enligt Forsberg & Wengström (2008). Endast artiklar som hade medel och hög kvalité valdes ut. De valda artiklarna som använts till
litteraturstudien kommer från olika delar av världen, Norge, Tyskland, Storbritannien, Australien, USA/Puerto Rico, Nya Zeeland och Indonesien. Det visade sig att de hade liknande resultat från de olika delarna av världen, därför kan man dra slutsatsen att det geografiska läget inte har någon betydelse och resultatet kan troligen överföras till svensk
10
hälso- och sjukvård. Kvalitetsgranskningen i samband med syftet var det som avgjorde valet av artiklarna.
Författarna använde sig av Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) kvalitativa
innehållsanalys med ett induktivt perspektiv. Författarna läste och analyserade artiklarna var för sig och sedan gemensamt. Det är värdefullt för trovärdigheten och tillförlitligheten i resultatet, att diskutera och tolka de olika möjligheterna i analysprocessen (Lundman &
Hällgren-Graneheim, 2012).
I alla utvalda vetenskapliga artiklar framgår det att etiska ställningstaganden har gjorts eller att de fått tillstånd från etisk kommitté. Detta för att författarna ska försäkra sig om att deltagare fått tillräcklig information för att inte komma till skada under forskningsprocessen (Polit & Beck, 2008).
Resultatdiskussion
Studiens resultat visar att vardagen förändrades för de som drabbades av stroke och de tvingades skapa nya rutiner. De fick minskad kontroll över den nya livssituationen och det blev en daglig kamp fysiskt och mentalt. Det stämmer överens med tidigare forskning där deltagare beskriver en stor förändring i den dagliga sysselsättningen gällande arbetet och i hemmet. Dessa förändringar begränsar deltagarnas liv och leder till att de inte kan fortsätta leva sitt liv som tidigare (Carlsson, Möller & Blomstrand, 2009; Pallesen, 2013; Wood, Connelly & Maly, 2010). Deltagare i studierna Pallesen (2013); Wood et al., (2010) beskriver svårigheten att lära sig leva med sin nya kropp och dess begränsningar vilket upplevs
frustrerande. Trots förluster av fysiska funktioner finns det deltagare som ser positivt på sina nya liv (Pallesen, 2013). Motsatsen beskrivs i en annan studie av Carlsson et al (2009) att deltagare hindras att vistas i vissa miljöer på grund av störande faktorer som ljud, ljus och där de får för mycket intryck. Omständigheterna gör att de som drabbas av stroke får sätta upp strategier för att undvika de svårigheter som de utsätts för. Att hitta nya mål och strategier blir viktigt när de får ge upp tidigare sysselsättningar.
I denna studies resultat framkom det att relationen mellan makarna förändrades. Det ledde till stress hos deltagarna när de inte kunde uppfylla partnerns behov. Detta styrks av Pallesen (2013) där makarnas intimitet i relationen förändras och de känner sig istället beroende av sin partner vid stöd och hjälp. Enligt deltagare i studien Wood et al (2010) kan detta uppkomma i situationer vid dagliga aktiviteter som att laga mat, bädda och klä på sig. Deltagare känner sig överbeskyddade av sina partners, som gör att de känner sig ohörda, betydelselösa och att ingen lyssnar på dem (Wood et al., 2010). Att acceptera hjälp från andra upplevs svårt och bidrar till frustration (Wood et al., 2010). Beroendet upplevs även positivt för deltagare i studien av Pallesen (2013), där de beskriver hur familjemedlemmarna kommer närmre varandra och blir mer stöttande.
Studiens resultat visar att de som drabbats av stroke hade en rädsla för att lämna huset eftersom de kände sig trygga där. Det sociala umgänget minskar, vilket även beskrivs i tidigare forskning (Pallesen, 2013; Northcott & Hilari, 2011). Fysiska symtom som
uppkommer efter stroke påverkar enligt Northcott & Hilari (2011) det sociala livet på så vis att de inte längre kan hålla kontakten med sina vänner. Trappor, bilkörning eller att skriva är anledningar som hindrar deltagarna i studien (ibid) att kunna utföra aktiviteter eller andra sociala evenemang. Depressiva symtom som att vara ledsen, utan energi och motivation gör även att deltagarna inte socialiserar sig (ibid). Den minskade kontakten med omvärlden
11
trappar upp de depressiva känslorna (ibid). I författarnas resultat visade det sig att alla deltagare upplevde en extrem trötthet som en komplikation efter stroke. Deltagare i studien Northcott & Hilari (2011) beskriver att utmattning har en negativ effekt i sociala
sammanhang. Strokedrabbade i studien (ibid) undviker att bjuda hem gäster på grund av att de inte har ork att umgås. Deltagare i studien (ibid) hittade på olika ursäkter för att inte medverka vid sociala sammankomster. Den extrema tröttheten kan även vara en bidragande orsak till att drabbade inte kan fortsätta sitt tidigare arbete (Pallesen, 2013).
Studiens resultat visar att de som drabbats av stroke hittade olika sätt för att kunna hantera vardagen. Enligt tidigare forskning beskriver de att fritidsaktiviteter, ta hand om vänner och familj och att ha en god hälsa är prioriteringar som gör att man mår bra (Carlsson et al., 2008).
Familj och vänner ingår i den drabbades livsvärld. Det är viktigt att personal inom vården har vetskap om den drabbades livsvärld och vad den innebär för den enskilde. Detta för att kunna bemöta dem på ett respektfullt sätt. När personer inte blir sedda i sin helhet kan det upplevas som en kränkande upplevelse och ett vårdlidande (Dahlberg & Segesten, 2010). I studien De Man-van Ginkel, Gooskens, Schuurmans, Lindeman & Hafsteinsdottir (2010) beskrivs vikten av delaktighet i vården, för att inte känna sig beroende av andra. En förutsättning för
delaktighet och samverkan i vården är information, där sjuksköterskan måste anpassa informationen till den enskilda individen (ibid). Det krävs ständig information av
vårdpersonalen vid dagliga aktiviteter som till exempel vid personlig hygien (ibid). Ömsesidig respekt krävs mellan vårdaren och patienten, där även patienten får bidra med sina kunskaper och erfarenheter (ibid). Det stämmer överens med studien av Carlsson et al.( 2008) där deltagare beskriver att dela erfarenheter med andra patienter och professionella ses som positivt för återanpassning.
I studiens resultat beskrev deltagarna att det var chockerande och ett lidande, att drabbas av stroke. Depressiva symtom kunde visa sig, då svårigheter i livet uppstod efter stroke. Även rädslan och ovissheten av att få en ny stroke och att vara nära döden var sammankopplat med nedstämt humör. Lidande kan enligt Dahlberg & Segesten (2010) uppstå när inte vården kan erbjuda en tillräcklig vård. I studiens resultat visar det sig att professionell hjälp hade en betydelse för de strokedrabbade. Enligt studien De Man-van Ginkel et al. (2010) är
information från sjuksköterskan kring depression viktig för förståelsen om vilka behandlingar som finns och hur depression kan förebyggas (ibid). Enligt många sjuksköterskor är
depression svårt att identifiera och det är ett stort problem, som kräver mer uppmärksamhet i den dagliga omvårdnaden av patienter med stroke (ibid). Fokus på fysiska funktioner, för lite tid och begränsad kunskap hindrar i många fall de strokedrabbade till rätt omvårdnad och behandling (ibid).
Välbefinnande kan uppnås även vid sjukdom om tillvaron känns meningsfull (Dahlberg &
Segesten, 2010). Deltagare i studiens resultat kunde uppnå välbefinnande genom att tro på högre makter. Att ha tro gav mening i livet och var ett sätt att hantera den nya vardagen (Carlsson et al., 2008).
SLUTSATS
Att drabbas av stroke innebar en förändrad vardag och för de flesta ett psykiskt lidande.
Upplevelserna var en mental och fysisk trötthet, isolering, att de blev ofrivilligt beroende av andra och att de förlorade sig själva. För somliga blev det ett livslidande som ledde till depressiva besvär. Strokedrabbade hittade olika sätt att hantera sin vardag på, där även professionell hjälp kunde ingå.
12
Avslutningsvis har det visat sig i tidigare forskning, att det behövs mer forskning då det gäller att identifiera uppkomst av depression efter stroke. Vid depression bör vårdpersonal i tidigt skede uppmärksamma symtom och ge information till den strokedrabbade hur de depressiva besvären kan förhindras. Det är av vikt att hitta alternativa sätt med hjälp av vårdpersonalens kunskap för att kunna hantera den nya livssituationen. Det behövs även mer forskning då det gäller upplevelser efter stroke, för att då kunna identifiera de depressiva upplevelserna så att de inte leder till depression.
13
REFERENSER
Almborg, A-H., Ulander, K., Thulin, A., & Berg, S. (2010). Discharged after stroke-important factors for health-related quality of life. Journal of Clinical Nursing, 19, 2196-2206. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03251.x
Andersson, G.,Bergström, F.,Lenndin, J., & Vernmark, K. (2007). Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva förlag.
Appelros, P. (2012). Medicinska aspekter. I A.-C. Jönsson (Red.), Stroke: patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s.37-58). Lund: Studentlitteratur.
Boylstein, C., Rittman, M., & Hinojsa, R. (2007). Metaphor Shifts in Stroke Recovery. Health communication, 21(3), 279-287.
Carlsson, E., G., Möller, A., & Blomstrand, C. (2009). Managing a everyday life of uncertainty- A qualitative study of coping in persons with mild stroke. Disability and Rehabilitation, 31(10), 773-782. doi: 10.1080/09638280802638857
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Dahlström, C. (2014) Panikångest & depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. (1. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2007). Geriatrik. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
De Man-van Ginkel, J. M., Gooskens, F., Schuurmans, M. J., Lindeman, E., & Hafsteinsdottir T. B. (2010). A systematic review of therapeutic interventions for poststroke depression and the role of nurses. Journal of Clinical Nursing, 19, 3274-3290. doi: 10.1111j.1365-
2702.2010.03402.x
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm.
Natur & Kultur.
Johansson, B. (2012). Stroke patienters, närståendes och vårdares perspektiv. I A-C. Jönsson (Red.), Dolda funktionshinder (249-263). Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A.-C (2012). Stroke patienters, närståendes och vårdares perspektiv. I A.-C. Jönsson (Red.), Stroke: en folksjukdom (s. 25-35). Lund: Studentlitteratur.
Kouwenhoven, S.E., Kirkevold, M., Engedal, K & Kim, H.S. (2010) Depression in acute stroke: prevalence, dominant symptoms and associated factors. A systematic literature review. Disability and Rehabilitation, 33(7), 539-556. doi: 10.3109/09638288.2010.505997 Kouwenhoven, S.E., Kirkevold, M., Engedal, K., & Kim, S.H. (2011). Living a life in shades of grey: experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Journal of
advanced nursing, 68(8), 1726-1737. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
14
Kouwenhoven, S.E., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, S.H. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6, 8491. doi:
10.3402/ghw.v6i4.8491
Lee, A. C. K., Tang, S. W., Leung, S. S. K., Yu, G. K. K., & Cheung, R. T. F. (2009).
Depression litteracy among Chinese stroke survivors. Aging & Mental Health, 13(3) 349-356.
doi: 10.1080/13607860802636230
Lindgren, A. (2007). Stroketyper-terminologi och definitioner: Cerebral infarkt. I T. Mätzsch
& A. Gottsäter (Red.), Stroke och cerebrovasculär sjukdom (s. 45-51). Lund:
Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2.
uppl.,s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
Nishiyama, Y., Komaba, Y, Ueda, M., Nagayama, H., Amemiya, S., & Katayama, Y. (2010).
Early depressive symptoms after ischemic stroke are associated with a left lenticulocapsular area lesion. Journal of stroke and cerebrovascular diseases, 19(3), 184-189. doi:
10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2009.04.002
Norris, M., Allotey, P., & Barrett, G. (2012). It burdens me: the impact of stroke in central Aceh, Indonesia. Sociology of health & illness, 34(6), 826-840. doi: 10.1111/j.1467- 9566.2011.01431.x
Northcott, S., & Hilari, K. (2011). Why do people lose their friends after a stroke?
International Journal of Language & Communication Disorders, 46(5), 524-534. doi:
10.1111/j.1460-6984.2011.00079.x
O´Donnell, M.J., Xavier, D., Liu, L., Zhang, H., Chin, L.S., Rao-Melacini, P., … Yusuf, S.
(2010). Risk factors for ischaemic and intracerebral haemorrhagic stroke in 22 countries (the INTERSTROKE study): a case-control study. Lancet, 376(9735), 112-23. doi:
10.1016/S0140-6736(10)60834-3
Pallesen, H. (2013). Body, coping and self-identity. A qualitative 5-year follow-up study of stroke. Disability and Rehabilitation, Early online 1-10. doi: 10.3109/09638288.2013.788217 Pessah-Rasmussen, H. (2007). Rehabilitering och eftervård. I T. Mätzch & A. Gottsäter (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s.291-303). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck , C.T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Wiiliams & Wilkins.
Schepers, V., Post, M.,Visser-Meily, A., van de Port, I., Akhmouch, M., & Lindeman, E.
(2009). Prediction of depressive syptoms up to three years post-stroke. Journal of Rehabilitation Medicine, 41, 930-935. doi: 10.2340/16501977-0446
15
Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård. Hämtad den 15 november, 2014, frånhttp://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforstrokesjukvard /bevakningochuppdatering
Terent, A. (2007). Epidemiologi och incidens av stroke i Sverige. I T. Mätzsch & A. Gottsäter (Red.), Stroke och cerebrovasculär sjukdom (s.13-21). Lund: Studentlitteratur
Terént, A. (2009). Cerebrovasculär sjukdom: Etiologi. I F. Lindgärde, T. Thulin & J.
Östergren (Red.), Kärlsjukdom: Vasculär medicin (3. uppl., s.269-302). Lund:
Studentlitteratur AB.
Thompson, H.S., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke conseguences on spousal
relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical nursing, 18, 1803-1811. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02694.x
Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). Feeling sad and useless: an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24, 555-564. doi: 10.11770269215509358934 Turner, J. (2010). Environmental Factors of Hospitalisation which contribute to Post-stroke Depression during Rehabilitation for over 65 year olds. Journal of the Rehabilitation Nurses Association, 15(1), 11-15. Från
http://search.informit.com.au/documentSummary;dn= 839554027720066;res=IELHEA Tutton, E., Seers, K., Langstaff, D., & Westwood, M. (2011). Staff and patient views of the concept of hope on a stroke unit: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 68(9), 2061-2069. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05899.x
Ulrichsweb (2015). Hämtad 29 april, 2015, från http://ulrichsweb.serialssolutions.com/
White, J. H., MacKenzie, L., Magin, P., & Pollack, R. P. (2008). The Occupational
Experience of Stroke Survivors in a Community Setting. OTJR: Occupation, Participation and Health, 28(4), 160-167. doi: 10.3928/15394492-20080901-5
White, J. H., Magin, P., Attia, J., Sturm, J., Carter, G., Child, C., & Pollack, M. (2012).
Trajectories of Psychological Distress After Stroke. Annals of family medicine, 10(5), 435- 442. doi: 10.1370afm.1374.
Wood, J.P., Connelly, D.M., & Maly, M.R. (2010). ’Getting back to real living’: a qualitative study of the process of community reintegration after stroke. Clinical Rehabilitation, 24, 1045-1056. doi: 10.1177/0269215510375901
Young, C. A., Mills, R. J.,Gibbons, C., & Thornton, E. W. (2013). Poststroke Fatigue: The Patient Perspective. Topics in Stroke Rehabilitation, 20(6), 478-484. doi:
10.1155/2012/863031
Östlund, L. (2013). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s.57-79). Lund: Studentlitteratur AB
Databassökning Bilaga 1
Databas Datum Avgränsning Sökord Antal träffar Valda artiklar Artikeltitel
PubMed 141107 2006-2014 Stroke * AND
Depression * AND
Qualitative
9 1 ’Feeling sad and useless’: an
investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke
PubMed 141107 2006-2014 Stroke * AND
Depression * AND
Fatigue *
43 1 Poststroke fatigue: The patient
Perspective
PsycInfo 141114 2006-2014 Full Text Peer Reviewed
Cerebrovascular accidents **
AND
Depression Emotion **
6369
15
1 Metaphor Shifts in Stroke Recovery
PsycInfo 141030 2006-2014 Peer Reviewed Full Text
Cerebrovascular accidents **
AND Depression AND Experience
6369
483 34
1 The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective
Cinahl 141106 2006-2014 Peer Reviewed Full Text
Stroke patients***
+ Psychological factors
73 3 Staff and patient views of the concept of hope on a stroke unit: a qualitative study The Occupational Experience of Stroke Survivors in a Community Setting Environmental Factors of
Hospitalisation which contribute to
Post-stroke Depression during Rehabilitation for over 65 year olds Cinahl 141106 2006-2014
Peer Reviewed Full Text
Stroke + Explode + Psychosocial Factors ***
AND
Stroke Complications AND
Recovery
537
173 28
2 The impact of stroke consequences on spousal relationships from the
perspective of the person with stroke Trajectories of Psychological Distress After Stroke
Cinahl 141118 2006-2014 Peer Reviewed Full Text
Stroke + Psychosocial Factors***
AND Caregivers
537
56
1 ’It burdens me’: the impact of stroke in central Aceh, Indonesia
*Mesh
**Thesaurus
***Cinahl Headings
Checklista för kvalitativa artiklar Bilaga 2
A. Syftet med studien?
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
o Ja o Nej
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?
(Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) o Ja
o Nej
Var genomfördes undersökningen?
Urval-finns det beskrivet var, när, och hur undersökningsgruppen kontaktades?
Vilken urvalsmetod användes?
o Strategiskt urval o Snöbollsurval o Teoretiskt urval o Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
Är undersökningsgruppen lämplig?
o Ja o Nej
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?
o Ja o Nej
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?
Ange datainsamlingsmetod:
o ostrukturerade intervjuer o halvstrukturerade intervjuer o fokusgrupper
o observationer
o video-/bandinspelning
o skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?
o Ja o Nej D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
Ange om:
o Teman är utvecklade som begrepp o Det finns episodiskt presenterade citat
o De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
o Svaren är kodade Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultatet diskuterade?
o Ja o Nej
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
o Ja o Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
o Ja o Nej
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
o Ja o Nej
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
o Ja o Nej
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
o Ja o Nej E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
o Ja o Nej
Stöder insamlade data forskarens resultat?
o Ja o Nej
Har resultaten klinisk relevans?
o Ja o Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
o Ja o Nej
Finns risk för bias?
o Ja o Nej
Vilken slutsats drar författaren?
Håller du med om slutsatserna?
o Ja o Nej
Om nej, varför inte?
Ska artikeln inkluderas?
o Ja o Nej
Artikelmatris Bilaga 3 Författare
År Land
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Boylstein, C., Rittman, M. &
Hinojosa, R.
2007 USA
Metaphor Shifts in Stroke recovery
Syftet var att beskriva förändringar i
metaforer efter
drabbats av stroke och hur dessa metaforer kan användas i åter- hämtningen.
Kvalitativ och kvantitativ metod.
Intervjuerna bandades och transkriberades.
Innehållsanalys genomfördes där koder bildades.
Antal: 49 stroke- överlevare.
Det visade sig vara positivt att använda sig av metaforer när de beskrev sina upplevelser efter att ha drabbats av stroke.
De strokeöverlevande fick mer förståelse för varandra och själv- identiteten stärktes.
Medel
Kouwenhoven, E.S.,Kirkewold, M.,Engedal, K., Biong, S., &
Kim, S.H.
2011 Norway
The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A
longitudinal perspective
Syftet var att beskriva den levda upplevelsen och hur den utvecklas över tid hos stroke- överlevare som lider av tidiga depressiva besvär.
Fenomenologisk hermeneutisk intervjustudie Antal: 9 stroke- överlevare.
Deltagare relaterade de depressiva symtomen till konsekvenserna av stroke och att
upplevelsen av förlust av olika funktioner var avgörande.
Hög
Norris, M., Allotey, P., and Barrett, G.
2012 Indonesia
’It burdens me’: the impact of stroke in central Aceh, Indonesia
Syftet var att beskriva upplevelsen av att drabbas av stroke
Kvalitativ metod.
Intervjun bandades och transkri- berades.
Antal: 11 stroke-
överlevare.
Fysiska begränsningar påverkade deltagarna som medförde familjära och emotionella
konsekvenser i deras liv. En återbalan- sering tillbaka till livet behövdes.
Medel
Thompson., S.H., and Ryan, A.
2009
United Kingdom
The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke
Syftet med studien var att utforska hur konsekvenserna efter stroke påverkade relationen mellan makarna utifrån den drabbades perspektiv.
Kvalitativ metod.
Intervjun bandades och transkriberades Kvalitativ innehålls- analys genomfördes där koder
och kategorier bildades
Antal: 16 stroke- överlevare
Relationen mellan makarna förändrades betydligt, där stroke- drabbade beskrev sig mindre toleranta.
Några berättade att de tappat den roll de hade före sin stroke.
Känslor som ilska, irritation och
frustration framkom.
Hög
Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., Sharpe, M.
2010
United Kingdom
’Feeling sad and useless’: an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke
Syftet var att beskriva sambandet mellan funktionsnedsättning och depression efter stroke.
Kvantitativ och kvalitativ metod.
Intervjun bandades och transkriberades.
Koder bildades.
Antal: 60 deltagare.
Det kvalitativa resultatet visade att funktionsnedsättning efter stroke hade samband med depression.
Resultatet visade även att det fanns de
patienter som inte var deprimerade och som hade accepterat sin funktions-
nedsättning.
Hög
Turner, J.
2012
New Zealand
Environmental Factors of Hospitalisa-
Tion which contribute to Post-stroke
Depression during Rehabilitation for over 65 year olds
Syftet var att ta reda på de strokedrabbades perspektiv av
psykosociala eller miljöbetingade faktorer som bidrar till depression efter stroke.
Kvalitativ metod.
Data kodades och analyserades.
Antal: 6 deltagare.
Resultatet visade att det till viss del finns ett samband mellan miljön och depression efter stroke.
Medel
Tutton, E., Seers, K., Langstaff, D. &
Westwood, M.
2011
United Kingdom
Staff and patient views of the concept of hope on a stroke unit: a qualitative study
Syftet var att utforska upplevelser av
förhoppningar för patienter och personal på en brittisk stroke- avdelning.
Ostrukturerade kvalitativa intervjuer.
Antal: 10 patienter och 10 personal.
Fyra teman identifierades.
Lidande, kampen mellan hopp och förtvivlan, hopp om att tillfriskna och realistiska förhoppningar.
Hoppet hade ett samband med lidande där de kämpade mellan sina förhoppningar gentemot förtvivlan och död. Personal jobbade med att ge realistiska
förhoppningar till patienterna gällande deras tillfriskning.
Hög
White, J.H., MacKenzie,
L.,Magin, P., Pollack, M.R.P.
2008 Australia
The Occupational Experience of Stroke Survivors in a
Community Setting
Utforska långsiktig erfarenhet i en folkgrupp med strokeöverlevare och identifiera påverkan på deras livsstil.
Kvalitativ semi- strukturerade intervjuer.
Antal: 12 stroke- överlevare.
Resultatet
diskuterades i teman som uppstod i studien och relaterade till förändrat
engagemang, känslomässigt gensvar och
copingstrategier efter stroke
Medel
White, J.H., Magin,P., Attia, J., Sturm, J., Carter, G. &
Pollack, M.
2012 Australia
Trajectories of
Psycholigical Distress After Stroke
Att utforska psykologiska svårigheter efter stroke och faktorer som påverkar tillfriskningen.
Semistrukturerade intervjuer.
Antal: 23 deltagare.
Strokeöverlevande upplevde olika
psykologiska symtom.
Motståndskraft, pågående kris, oro, kaos och
återhämtning efter förändringen kom fram. Självständighet, en god självkänsla och mental hälsa underlättade vid återhämtningen.
Medel
Young, C.A., Mills, R.J., Gibbons.C. and Thornton, E.W.
2013
United Kingdom
Poststroke Fatigue:
The Patient Perspective
Syftet med studien var att utforska hur utmattningen
poststroke erfars och dess subjektiva effekt det har på patienten.
Semistrukturerade intervjuer.
Antal: 10 deltagare.
Utmattning poststroke med psykosociala konsekvenser var framträdande vid alla intervjuer. Flera av patienterna framförde hur tröttheten
begränsade dem på olika vis. Frustration, att vara uttråkad, att tappa kontrollen, att ha mindre motivation och depression visade sig ha samband med den extrema tröttheten hos patienterna.
Hög
