Självständigt arbete i vårdvetenskap 15 hp
Ögonsjuksköterskors erfarenheter av
kataraktoperationer .
-En fenomenografisk studie
Författare: Camilla Sundell Handledare: Sten-Ove Andersson Examinator: Kristina Schildmeijer Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Avancerad Termin: VT2019 Kurskod: 4VÅ623
Abstrakt
Katarakt eller i vardagligt tal även kallat gråstarr innebär en grumling av ögats lins och är den vanligaste anledningen till synhandikapp i världen.
Medellivslängden stiger vilket betyder att denna typ av operationer troligtvis kommer att öka i framtiden. En kataraktoperation tar relativt kort tid att utföra och personalen arbetar med många patienter varje dag vilket innebär att arbetet behöver löpa på så smidigt som möjligt. Syftet med studien var att beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av kataraktoperationer. Till studien användes fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visade hur ögonsjuksköterskorna uppfattade kataraktoperationer. Tre beskrivningskategorier identifierades; ”Att kunna uppfatta patientens behov av information”, att ”ha förmågan att läsa av patientens kroppsspråk” samt ”att skapa trygghet och därigenom minska oro hos patienten”. Slutsatsen är att en kataraktoperation kan utifrån ögonsjuksköterskors erfarenheter medföra oro för en patient. Förmågan hos patienten att kommunicera och uttrycka oro är olika och patienter förmedlar sig på varierande sätt. Oro kan förutom genom ord därför ta sig andra skepnader och uttryck. Dessa kan erfaras genom
uppmärksamhet på synbara och hörbara uttryck hos patienten. Det är genom dessa uttryck som en uppmärksam ögonsjuksköterska kan identifiera och få en uppfattning om patientens behov av information och behov av trygghet inför en operation.
Nyckelord: Fenomenografi, Kataraktoperationer, Patienter, Upplevelser, Ögonsjuksköterskor.
ii
Abstract
Cataracts mean a clouding of the eye's lens and is the most common reason for visual impairment in the world. The average life expectancy increases, which means that this type of operation will probably increase in the future. A cataract operation takes a relatively short time to perform and the staff work with many patients every day, which means that the work needs to run as smoothly as possible.The purpose of the study was to describe the eye nurses' experiences of cataract surgery. The study used a phenomenographic approach with semi-structured interviews.The result showed how the eye nurses
perceived cataract surgery. Three description categories were identified;
"Being able to perceive the patient's need for information", "Having the ability to read the patient's body language" and "To create security and thereby reduce the patient's anxiety". The conclusion is that a cataract operation can cause anxiety for a patient, based on the experience of eye nurses. The ability of the patient to communicate and express anxiety is different and patients
communicate in various ways. Anxiety can, in addition to words, could vield other forms and expressions. These can be experienced through attention to visible and audible expressions of the patient. It is through these expressions that an attentive eye nurse can identify and get an idea of the patient's need for information and the need for security before an operation.
Keywords: Cataract Operations, Experiences, Eye-Nurses, Patients, Phenomenography.
Förord
Tack till de informanter som ställde upp för intervju och som bidrog med sina erfarenheter om kataraktoperationer och därmed möjliggjorde denna uppsats.
Jag önskar även att få tacka de personer som hjälpt mig att vara ett bollplank under arbetets gång: min kära sambo Leif Sandbacka, min tidigare lärare docent Janeth Leksell och min handledare Sten-Ove Andersson.
Camilla Sundell
Våmhus den 16 Maj 2019
iv
Innehållsförteckning
Inledning……… 1
Bakgrund……… 1
Katarakt………... 1
Kataraktoperationen………. 1
Patienters information om operationen……… 3
Patienters oro i samband med operationer………... 3
Sjuksköterskans roll………...………... 4
Problemformulering och syfte………... 4
Problemformulering………... 4
Syfte………... 4
Metod………... 5
Urval och rekrytering av deltagare………... 5
Datainsamling och intervjuguide………. 6
Dataanalys……… 6
Etiska överväganden………..……….. 7
Resultat……… 8
Att kunna uppfatta patientens behov av information………... 8
Att kunna läsa av patientens kroppsspråk……… 9
Att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten………... 10
Diskussion………...……… 11
Metoddiskussion………... 11
Resultatdiskussion………... 13
Slutsats………... 15
Kliniska implikationer………... 15
Förslag till vidare forskning………... 15
Referenslista……… 16 Bilagor………... I Bilaga 1. Informationsbrev till forskningspersoner……….. I Bilaga 2. Informerande om skriftligt samtycke till forskningspersoner... II Bilaga 3. Demografisk fakta……….. III Bilaga 4. Intervjuguide……….. IV
Inledning
Min verksamhetsförlagda utbildning gjordes på en ögonoperationsavdelning på ett sjukhus i Dalarna. En stor del av denna utbildning gjordes inom kataraktkirurgi, i vardagligt tal kallat gråstarrsoperation. Under en sådan operation är patienten oftast vaken och det är viktigt att patienten ligger stilla då operatören endast har en yta om ca två millimeter att röra sig inom. Många operationer utförs varje dag och arbetstakten är relativt hög. Detta gjorde mig intresserad av att undersöka hur ögonsjuksköterskor erfar kataraktoperationer.
Bakgrund
Katarakt
Katarakt innebär grumling av ögats lins och är den vanligaste anledningen till synhandikapp i världen (Asbell et al., 2005). I takt med att befolkningen blir äldre och medellivslängden stiger står sjukvården inför många utmaningar (Socialstyrelsen, 2009) och när människor i världen lever längre förväntas antalet personer med katarakt att öka (World Health Organization, 2013).
Katarakt är en sjukdom som uppkommer i takt med hög ålder på grund av att den kristallina linsen i ögat åldras. Linsens storlek ökar, och dess kemiska sammansättning och färg ändras normalt genom åren. Katarakt ger
linsgrumlingar som är märkbart synnedsättande. Den ökar i frekvens med åldern och finns hos över 50 procent i åldersgruppen över 75 år (Lönwe, 2005). Vid katarakt besväras man oftast av en långsamt ökande
synförsämring, oftast på ett öga i taget. Patienten kan vara besvärad av att lätt bli bländad, se dubbelt på ena ögat eller uppleva nytillkommen närsynthet. En del katarakter progredierar så pass långsamt att patienten klarar sig väl utan att någonsin behöva opereras. Riskfaktorer för att utveckla katarakt är bland annat överexponering av uv-ljus, diabetes, rökning och större mängder av alkoholintag (Kugelberg & Ygge, 2010).
Kataraktoperationen
De flesta patienter som genomgår en kataraktoperation hör oftast till den äldre delen av befolkningen. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HLS, SFS 2017:30) är målet med vården att den ska erbjuda lika vård på lika villkor för alla samt att den ska vara säker och kostnadseffektiv. Värt att notera är att studier pekar på att organisatoriska krav samt krav på effektivisering har en negativ
påverkan på patientsäkerheten i operationssalen (Lindwall & von Post, 2008;
Waring, McDonald & Harrison, 2006).
2
Vid en kataraktoperation används ultraljud som avlägsnar linsmaterialet för att få bort den grumliga linskärnan. Linskapseln sparas och i det sätts den nya konstgjorda linsen. Kataraktoperationer utförs generellt under
lokalbedövning. Operationen kan även i undantagsfall göras under narkos till exempel på grund av annan sjukdom eller om patienten har svårt att ligga stilla. Kataraktoperationer är så kallad dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan åka hem samma dag som den blir opererad. Patienten får initialt träffa en sjuksköterska som förbereder denne inför operation med information om operation och eftervård. Före operationen får patienten pupillvidgande droppar och lugnande medicin. Vanligt är att ge Midazolam i flytande form som är en substans av typen bensodiazepiner. Lokalbedövningen sker via droppar på ögat. Innan operationen påbörjas sköljs ögat och man tvättar huden runt ögat noga. Därefter läggs en steril duk över patientens ansikte och en hållare sätts kring ögonlocket för att förhindra att patienten blinkar.
Operationen sker med hjälp av ett operationsmikroskop. Under hela operationen spolas vätska på ögat så att hornhinnan hålls fuktig.
Operationen tar vanligen ungefär 30 minuter inklusive förberedelser och efterarbete. I vissa fall kan ingreppet vara mer komplicerat och ta längre tid.
Omedelbart efter operationen är patientens syn suddig på grund av det starka mikroskopljuset, bedövningen och den stora vidgade pupillen. Patienten upplever sig ljuskänslig och har lätt att bli bländad (Sankterik Ögonsjukhus, 2019). Efter operationen får patienten ett behandlingsschema av
sjuksköterskan angående de ögondroppar som ska tas under de
nästkommande veckorna efter operationen samt att vara uppmärksam på infektionstecken (Lindwall & von Post, 2008). Det är vanligt att patienten upplever skav och irritation i ögat efter en operation. Det kan därför vara aktuellt med tårsubstitut utöver de ordinerade kortisondropparna. Tårsubstitut med olika typer av viskositet har lindrande verkan postoperativt. Det har visat sig att patienter upplever en större förbättring av tårsubstitut med hög viskositet mot ett tårsubstitut med låg viskositet (Sipos, Stifter & Menapace, 2011).
Efterkontrollen görs ungefär en till sju dagar efter kirurgin och utförs av ögonsjuksköterska under läkares överinseende. Normalt behandlas patienten postoperativt med ögondroppar av typen kortison under tre veckor.
Glasögonbyte för tillpassning till ögats nya brytningsförhållanden bör göras en till två månader efter operationen (Sankterik Ögonsjukhus, 2019).
Patienters information om operationen
En patient som ska opereras för katarakt genomgår olika undersökningar. Till exempel testas synskärpan, ögonbottenundersökning och undersökning av ögats främre segment. Detta sker vanligtvis i samband med
förundersökningen några veckor innan operationen. Patienten får information om den kommande operationen om vad som sker innan, under och efter operationen. I samband med detta möte går ögonsjuksköterskan igenom patientens tidigare hälsohistioria och patienten har möjlighet att få svar på sina frågor angående kataraktoperationen. Det har visat sig att ju mer tid som avsätts till information desto större möjlighet finns för att patienten känner sig trygg (Lindwall & von Post, 2008). Patienten informeras om att
känselförnimmelse och ljusfenomen kan uppkomma i samband med
operationen vilket är normalt. Dessa förnimmelser kan upplevas skrämmande för patienten och orsaka oro. Oro kan orsaka att patienten har svårt att ligga still vilket i sin tur kan leda till ökad risk för komplikationer (Tan, Tang, Ten,
& Au Eong, 2005).
Patienters oro i samband med operationer
Oro definieras som en känsla av rädsla, olust och upprördhet eller ångest, vilket kan vara en normal reaktion på en stressfylld situation
som leder till olika grader av ångest. Oro definieras som låg grad av ångest. En hög grad kan betecknas av skräck eller panik
(Nationalencyklopedin 2017). Denna studies definition av begreppet oro är de psykiska och fysiska reaktioner som kan utlösas av ett upplevt hot. Patientens upplevda hot i föreliggande studie är kopplat till en planerad
kataraktoperation. I en tvärsnittsstudie av Fitzsimons et al., (2003) framkom det att oron inför operationen kan förvärrades om patienten fick vänta länge i väntrummet. En annan studie visar att brist på information om de situationer som patienter skulle komma i kontakt med i samband med kataraktoperation ökade ångestnivåerna (Özlü et al., 2016).
Inför en operation är det således nödvändigt att patienten känner sig välinformerad. Det är viktigt att den standardiserade informationen individanpassas då varje patient är unik. Sheard & Garrud (2005) visar att patienterna behöver ett personligt möte med vårdpersonal preoperativt för att oron ska mildras.
Det finns en rad faktorer som pekar på att det är möjligt att lindra patientens oro i samband med operationer. Utökad information om operationen kan vara en faktor som lindrar oro (Guo, East & Artur, 2012). I den refererade studien gavs skriftlig information ett par dagar innan själva operationen och
återkoppling gjordes tillsammans med en sjuksköterska. Därtill betonades vikten av delaktighet i informationen.
En annan åtgärd enligt av Kipnis, Tabak & Koton (2016) var att erbjuda patienten att lyssna på musik, vilket ledde till minskad perioperativ oro.
I en annan studie av Svensson, Nilsson & Svantesson (2016) inger hoppfullheten av att operationen kommer att återställa hälsan ett lugn hos
4
patienten medan den väntar på operation. Ett empatiskt bemötande hos sjuksköterskan har visat minska preoperativ ångest och öka kirurgisk återhämtning, sårläkning och patientnöjdhet enligt Pereira et al., (2016).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans medvetenhet om kommunikationens betydelse är viktig att uppmärksamma. Säljö, Hansson, Scherman och Runesson (2009) belyser att det ibland förekommer problem i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. För att vården ska fungera på bästa sätt är kommunikation en viktig förutsättning för att ge kunskap och information. Informationen kan ses som generell som måste implementeras hos patienten innan den kan kallas patientens kunskap. Således är det bättre att se kunskap som en process där både patient och sjuksköterska är delaktiga. Oro kan uppstå om patienten upplever sig fått otillräckligt med information om operationen (a.a.).
Det är det betydelsefullt, som sjuksköterska, att vara lyhörd inför patientens behov av information för att kunna bemöta denne på rätt sätt. Det är även viktigt att kunna visa engagemang, empati, vänlighet och förmågan att kunna lyssna (O´Hagen et al, 2014). I en vårdrelation är bemötandet viktigt då varje individ är unik och uppfattar ett möte på olika sätt.Alla sjuksköterskor har ett ansvar att medverka i arbetet med att utveckla metoder för att kunna mäta, beskriva och utvärdera hälso- och sjukvårdens kvalitet (SOSFS 1993:17).
Problemformulering
Katarakt är den vanligaste anledningen till synhandikapp i världen och varje år utförs tusentals operationer där linsen i ögat byts ut.
Befolkningen blir äldre och medellivslängden stiger vilket betyder att operationer av det här slaget troligtvis kommer att öka i framtiden. En
kataraktoperation tar relativt kort tid att utföra och personalen arbetar med många patienter varje dag vilket innebär att arbetet behöver löpa på så smidigt som möjligt. Att bli opererad för katarakt under lokalanestesi kan för en del patienter skapa oro. De patienter som upplever oro inför operationen behöver känna sig trygga för att bli lugna och avslappnade då de behöver ligga stilla och medverka under ingreppet. Det saknas studier på hur ögonsjuksköterskor erfar den här typen av operationer. Studier behövs inom området då detta kan generera kunskap om samt ge bättre insikt i omvårdnadsarbetet för
ögonsjuksköterskor.
Syfte
Studiens syfte var att beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av kataraktoperationer.
Metod
I denna studie har en fenomenografisk ansats använts. Målet med denna ansats är att utforska frågor kring lärande, erfarande och förståelse i olika sammanhang som är relaterade till ett specifikt fenomen (Marton & Booth, 1997). Fenomenografin avser att beskriva egenskaper, skillnader och
förändringar i hur individen förstår ett visst fenomen. Fokus är på individers förståelse, hur och vad de tänker om fenomenet. Individens upplevelse av fenomenet ska betraktas som logisk och giltig (Marton, 1986).
Fenomenografin har en icke-dualistisk ontologi, vilket innebär att det finns en intern relation mellan subjektet (människan) och världen (fenomenet)
(Marton, 1986). Det betyder att det finns en existerande verklig värld som erfars och kan förstås på olika sätt av människan. Den verkliga världen är både subjektiv och objektiv (Marton, 2000). Den värld som beskrivs utgår från att ”the only world that we can communicate about is the world as experienced” (Sjöström & Dahlgren, 2002, s. 340). Det betyder att världen nås genom vår erfarenhet. Den som beskriver världen och det som beskrivs kan inte separeras (Marton & Booth, 1997). För att kunna uttala oss om världen såsom den erfars av människor utgår fenomenografin från andra ordningens perspektiv. Det intressanta är inte om individens uppfattning är sann eller falsk i förhållande till sin omvärld. Det grundläggande är att beskriva hur människan uppfattar något (Marton, 1981).
Människor skiljer sig åt när det gäller hur världen erfars. Skillnader och likheter kan beskrivas, kommuniceras och förstås av andra. Sådana
beskrivningar och kategoriseringar av skillnader och likheter i hur världen uppfattas utgör resultaten av fenomenografisk forskning. Denna uppsättning av kategorier bildar ett utfallsrum som ska ses som ett antal kvalitativa sätt att erfara ett fenomen (Sjöström & Dahlgren, 2002).
Urval och rekrytering av deltagare
Denna studie byggde på frivilligt deltagande. En skriftlig förfrågan med tillstånd från verksamhetschefer skickades ut till tre sjukhus. Deltagarna till denna studie rekryterades från ett sjukhus i Dalarnas län och från ett sjukhus i Västra Götalands län samt ett privatsjukhus i Gävleborgs län. Deltagarna blev tillfrågade via information som sattes upp på avdelningen.
Urvalskriterierna var grundutbildad sjuksköterska med specialistutbildning inom ögonsjukvård och att ha arbete på en ögonoperationsavdelning där patienter genomgår kataraktoperationer. Deltagarna hade yrkeserfarenhet inom området och hade varit yrkesverksamma från 2 år till 32 år (m=18,5 år).
6
Datainsamling och intervjuguide
Syftet var att undersöka ögonsjuksköterskors erfarenheter av
kataraktoperationer och frågorna som ställdes i intervjuerna togs fram för att kunna besvara studiens syfte. Därför valdes frågor som hade att göra med hela den perioperativa processen (Bilaga 4). Intervjuguiden utformades med öppna frågor såsom ”- Hur upplever du…?” och ”- Vilka är dina
erfarenheter…?”. Detta därför att studiens ansats är fenomenografisk och ansatsens forskningsobjekt är variationen av ett fenomen. I och med de öppna frågorna kunde ett så rikt omfång som möjligt av erfarenheter insamlas.
Intervjun inleddes med bakgrundsinformation samt insamling av data om deltagarens ålder, kön och yrkeslivserfarenhet samlades in. Vid intervjuerna användes intervjuguiden med huvudfrågor och öppna underfrågor. En intervju tog ca 30 minuter att genomföra. Intervjuguiden var ett verktyg för att kunna fånga upp det som var viktigt inom den tidsram som fanns att tillgå (Danielson, 2012). Datainsamlingen skedde via intervjuer som spelades in med hjälp av mp3-spelare. Sedan transkriberades intervjuerna ordagrant på dator och avidentifierades genom att kodas med ett nummer. Allt som sades i intervjuerna skrevs ner inklusive pauser. Efter informerat samtycke fick varje deltagare huvudfrågorna ställda till sig samt en del underfrågor fanns med som stöd för att utforska svaret ytterligare. Totalt deltog sex
ögonsjuksköterskor.
Dataanalys
En fenomenografisk analysmetod användes till det insamlade materialet.
Analysen genomfördes i sju steg enligt Sjöström & Dahlgren (2002).
Det första steget i analysarbetet utgjordes av att bli förtrogen med materialet.
Här lästes alla intervjuer igenom flera gånger samtidigt som man lyssnade på inspelningarna. I det första steget i analysarbetet ingår en upprepad
genomläsning av de transkriberade intervjuerna för att skapa en samlad bild av intervjusvaren. I steg två urskildes relevanta och betydelsefulla begrepp som togs ut i meningar. Här plockades betydelsefulla begrepp ut som sammanställdes i ett separat dokument för att lättare få överblick.
I steg tre kondenserades meningarna för att på så sätt få ut det centrala i dem.
Med kondensering menas att de individuella utsagorna reducerades för att finna de centrala delarna i större meningsbärande enheter samt gruppera dem.
Därefter lades den kondenserade texten jämte det ursprungliga begrepp som togs ut i steg två, detta för att lättare kunna se och identifiera upprinnelsen.
Steg fyra handlade om att göra en preliminär gruppering av fynden och därefter kategorisera dem. Här lades kondenseringarna i form av lappar i olika högar som sedan grovt sorterades i kategorier. Efter det finjusterades sorteringen vilket tog en avsevärd tid. I det femte steget utvanns ut det viktigaste i de olika kategorierna. Här jämfördes och ifrågasattes på nytt om kategorierna svarade upp mot studiens syfte.
I det sjätte steget namngavs kategorierna och namnen beskrev här innebörden i respektive kategori som i och med detta steg kallas beskrivningskategori då de beskriver innehållets innebörd. Det sjunde och sista steget i analysen är den kontrastiva fasen som innebar att beskriva liknelser och skillnader mellan kategorierna och deras karaktär. Detta sista steg i analysen är utfallsrummet vilket presenteras i resultatet.
Etiska överväganden
Tillstånd från verksamhetschef inhämtades innan arbetet påbörjades.
Uppgifterna som omfattar deltagarna i denna studie förvarades på ett sådant sätt så att obehöriga inte kunde ta del av dem. Deltagarna blev avidentifierade och inga personuppgifter kom därför att kunna härledas till de enskilda deltagarna. Deltagarna informerades både muntligt och skriftligt att de när som helst hade rätten att dra sig ur utan att ange orsak. Endast författaren och handledaren hade tillgång till materialet. Svar och resultat hanterades
konfidentiellt samt att materialet förvarades på en säker plats. Datamaterialet till studien makulerades efter avslutat arbete. ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor (2005) beaktades under forskningsprocessen där det särskilt förtydligas att det är viktigt att fortlöpande reflektera över det etiska
förhållningssättet. Det etiska ansvaret ligger på den enskilde forskaren (Vetenskapsrådet, 2002). Forskaren styr till stor del själv förvärvandet av kunskap och det är därför viktigt att förhålla sig objektiv och utan förutfattade meningar (Kvale, 1997).
En egengranskning genomfördes på en blankett från Etikkommittén sydost som visade att granskning av kommittén ej behövdes. De forskningsetiska principerna beaktades i denna studie enligt Vetenskapsrådet (2002).
Informationskravet. Information gavs muntligt och skriftligt till deltagarna angående frivillighet, anonymitet och vad projektet handlar om och dess syfte. Samtyckeskravet. Samtycke inhämtades muntligt och skriftligt vid själva intervjutillfället. Konfidentialitetskravet. Ingen utöver författaren och handledaren hade tillgång till materialet, ett dokument som förvarades i författarens dator med lösenord för åtkomst att öppna. Nyttjandekravet. Den information som deltagarna gav är endast till för denna studie och kommer inte att lämnas ut till annan forskning.
8
Resultat
Syftet med undersökningen var att undersöka ögonsjuksköterskors erfarenheter av kataraktoperationer. Genom analysen framkom tre
beskrivningskategorier. Att kunna uppfatta patientens behov av information, Att kunna läsa av patientens kroppsspråk och Att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten.
Att kunna uppfatta patientens behov av information
Ögonsjuksköterskorna beskrev att det varierade från patient till patient i vilken grad de behövde information om operationen. De uppfattade patientens behov av information genom att observera olika hörbara variationer av
uttryck i tal, synbara förändringar i kroppsrörelser och genom patientens blick samt ansiktsuttryck.
”de kanske säger att de är väldigt nervösa, man märker att de är väldigt pratiga, plockar liksom lite, kanske lite disträ, håller på med lite allt möjligt så att man märker att, nja det här är kanske någon som behöver lite mer, att man informerar lite mer om själva ingreppet” (2)
”det är jätteolika från patient till patient, de flesta är spända och man kan ju läsa av på många sätt, de reagerar olika och visar nervositeten väldigt olika.
En del är ju öppet nervösa, det kan vara lättare då de visar att de är nervösa.
Andra kan dölja det och nästan bli lite aggressiva, det kan man också läsa av som att de är nervösa” (1)
En del patienter behövde guidning genom operationen, där
ögonsjuksköterskan talade om för patienten i vilket moment i operationen man befann sig. Det framkom även att somliga patienter inte var i stort behov av information då det hade hört från andra som även de genomgått
operationen att en kataraktoperation var en lätt sak att få åtgärdat.
”förvånansvärt många upplever att det är ingenting, en sån enkel sak, och grannen har gjort det och inte känner man något, så jag tycker att många inte ser det som en operation en gång” (6)
Mängden av information visade sig också hänga ihop med den nivå av oro som patienten kände innan operationen. En patient som upplevde sig ha fått tillräckligt med information kände sig lugnare än en patient som inte var tillräckligt informerad. Även under vilken tidpunkt patienten fått
informationen spelade roll. Det visade sig även att om patienten får all information om operationen samma dag som den ska opereras, tenderade att inte ta till sig den på grund av att patienten var spänd och fokuserad på själva operationen.
Att kunna läsa av patientens kroppsspråk
I beskrivningskategorin att kunna läsa av patientens kroppsspråk beskrev ögonsjuksköterskorna att de genom att observera patientens ansiktsuttryck, kroppspositionering samt rörelsemönster och via patientens blick kunde de uppfatta nivån av hur orolig eller inte orolig patienten var. Förmågan att kunna läsa av en patients kroppsspråk hade enligt ögonsjuksköterskorna att göra med yrkeslivserfarenhet, ett generellt intresse för människor samt personliga egenskaper såsom lyhördhet och empati. Patienternas kroppsspråk kunde visa sig subtilt eller mycket tydligt. En del patienter var tysta och introverta och på så sätt försökte dölja nervositeten vilket vittande om oro.
Andra patienter visade oro genom att bli forcerade i sitt tal och en del visade oro genom att vara utåtagerande, högljudda och en del snudd på aggressiva.
”en del är ju helt tysta, säger ingenting, andra är forcerade och bara pratar, så det gäller ju att hitta det, klart att det är väl erfarenheten mycket, att se kroppsspråket, om man vänder sig bort och försöker värja sig” (5)
Ögonsjuksköterskorna beskrev att det fanns en skillnad i nivån på oron som beroende på om patienten skulle operera sitt första eller andra öga.
Patienterna visade mindre oro inför att operera det andra ögat i och med att de gjort operationen en gång tidigare. De upplevde även operationen på ett annorlunda sätt, mindes att den första operationen inte gick till på samma sätt som den andra. Vidare framkom att patienterna uttryckte att ögat är ett särskilt känsligt organ att operera.
”de säger, ja men gud jag kan operera vad som helst men jag är så rädd om mina ögon. Man är väldigt rädd att något ska gå fel, för det är ögonen och man har ju sina reflexer och hur ska jag kunna hålla ögonen öppna - det är mycket sådana frågor” (2)
Det framkom även att patienterna visade mer tecken på oro innan operationen satte igång, till exempel i väntrummet eller när de förbereddes på
operationssalen strax innan operationen.
”de allra flesta är lite spända i början, innan vi sätter igång, men när vi väl kommer till nästa steg och vi guidar dem märker man att de slappnar av lite”
(1)
Det visade sig även att äldre patienterna visade mindre oro än de yngre, vilket enligt ögonsjuksköterskorna kan bero på att de äldre har upplevt mer i livet.
”ju äldre du är, ja men, du är ju inte lika orolig som när du är yngre. Och sen har du ju inte samma knipreflexer och sånt här. De äldre är lite lugnare, de har ju gått genom livet. Och alltså de som är födda på 40- 50- och 60-talet, vi har ju sådana krav. Det ska ju vara perfekt så fort man går ut härifrån. Äldre har väl mera tålamod att vänta, mera förnöjsamma” (4)
10
Att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten
I den tredje och sista beskrivningskategorin att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten framkom att patientens behov av trygghet hängde samman med fögonsjuksköterskans förmåga att kunna visa närvaro och ge beröring. Genom att visa närvaro och att nå fram till patienten samt försöka förstå hur patienten känner sig på ett personligt plan. Det framkom hur betydelsefullt det var att visa ett genuint intresse för patienten för att skapa trygghet. Här kunde det handla det om att vara närvarande och småprata med patienten under operationen. Även att som personal vara påläst i journalen om vad patienten tidigare hade varit med om, skapade trygghet.
”just med att liksom prata personligt. Man frågar, ja, vad gör du på fritiden, hur många barn har du så att dom liksom kopplar bort det här med att de blir opererade” (2)
”det är ju det här med att vara närvarande och prata med dem, de som vill, alla vill ju inte. Men just så att de inte känner sig så utelämnade. Omvårdnad i ett nötskal, ja det är ju det man får göra” (4)
Vissa ögonsjuksköterskor beskrev att det i samband med förundersökningen visades en informationsfilm om hur en kataraktoperation går till. Det
framkom att detta var positivt för att skapa trygghet.
”och jag känner ju faktiskt att patienter har blivit lugnare sedan vi började visa den här filmen som vi gör nu. Jag tycker att de är så informerade så det är ingenting de undrar över, det är en trygghet att få veta vad som händer så att de kan få följa med, ni gör precis som på filmen kan de säga”(5)
Det framkom att det fanns förhållandevis liten tid att ägna varje patient och det var därför viktigt att ta vara på tiden och anpassa den till varje unik patient. Det gällde även läkarens möte med patienten innan operationen. Det var viktigt för patienten att känna att den blev tagen på allvar av läkaren och att läkaren som skulle genomföra operationen pratade personligt med patienten.
”just det här med doktorns stund med patienten avgör ju väldigt mycket. Det är ju liksom inte hur medicinskt skicklig den är, det är hela det här runt omkring, att man blir tagen på allvar och sen att det finns nån personlig kemi” (3)
Det visade sig att personalens bemötande, kroppsspråk, tonläge, lugnt
agerande och inkännande, var betydelsefullt för att göra patienten trygg. Trots ett relativt högt arbetstempo beskrevs att det viktigaste var att inte
glömma att patienten var i fokus. Ögonsjuksköterskorna beskrev att beröring var positivt, till exempel genom en klapp på patientens axel eller genom att personal som ”passar på salen” höll patientens hand under operationen vilket ingav trygghet. Det framkom även att musik under operationen verkade lugnande och att patienter hade möjligheten att ta med sin egen musik att lyssna på.
Vidare beskrevs även att det patienter var mest oroliga var smärta i samband med operationen samt att förlora synen och bli blind om en komplikation skulle tillstöta. Ytterligare omvårdnadsåtgärder kunde avhjälpa detta som i sin tur skapade trygghet.
”det är så himla lätt att gömma sig bakom tekniken i vårt yrke, den springande punkten är att du ska kunna tekniken med din vänstra hand och du ska ha fullt fokus på patienten”(6)
”de flesta som uttrycker oro är oron över att någonting ska gå fel, att det ska bli en komplikation så att de mister synen. Och sedan är det det här
generella, att man ska pilla i ögat, alltså det är en sådan oresonlig rädsla som en del har” (6)
Diskussion
Metoddiskussion
Till den här studien valdes en fenomenografisk ansats och studiens syfte var att urskilja skillnader och likheter i ögonsjuksköterskors erfarenheter i fenomenet. Fenomenet handlar om hur ögonsjuksköterskor erfars uppleva kataraktoperationer. I en fenomenografisk studie är det viktigt att forskaren inte tolkar intervjutexterna via sin egen förförståelse och inte drar egna slutsatser i analysarbetet. Genom att lägga in en del av informanternas
intervjucitat har läsaren en möjlighet att få en uppfattning om trovärdigheten i resultatet. I denna studie dokumenteras även varje steg i processen för att åskådliggöra tillvägagångsättet (Sin, 2010). Beskrivningskategorierna
beskriver dels något som är särskiljande för att förstå fenomenet. De är även logiskt relaterade till varandra och kategorierna i utfallsrummet är så få som möjligt (Stenfors-Hayes & Dahlgren, 2013).
Önskvärt hade varit att till denna studie intervjua fler ögonsjuksköterskor än de sex som deltog. Det visade sig emellertid inte vara helt lätt att värva deltagare. Det är inte klarlagt varför men troligtvis kan bero på att det föreligger en tendens till tidsbrist för andra åtaganden i ett redan fullbokat arbetsschema. Dock framkom ett varierat och rikt innehåll av
intervjumaterialet varför detta ansågs tillräckligt att ligga till grund för studien. Tre av intervjudeltagarna i denna studie känner forskaren sedan
12
tidigare i och med den verksamhetsförlagda utbildningen på en
ögonoperationsavdelning. Då dessa tillfrågades, kan det inte uteslutas att de känt sig tvingade eller haft svårt att säga nej. Deltagarna har emellertid blivit informerade om att inga konsekvenser skulle uppkomma utifall de tackade nej eller drog tillbaka sitt deltagande. Fenomenet som studerades utgick från målgruppen ögonsjuksköterskors upplevelser om fenomenet och intervjuerna har genomförts med ögonsjuksköterskor på ögonoperationsavdelningar, utifrån deras erfarenheter och egna tolkningar av kataraktoperationer. Detta betyder att det rör sig om en subjektiv tolkning av fenomenet, vilket gör att giltigheten i resultatet kritiskt bör granskas (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Dock finns inga krav på att tolkningar och subjektiva uppfattningar som tolkats utifrån den fenomenografiska metoden ska ge en allmän mall på kunskap som ska gå att implementera (Sin, 2010). Tre av intervjuerna gjordes på arbetsplatsen under arbetstid och tre av intervjuerna genomfördes per telefon efter arbetstid. Även här spelades samtalet in som vid intervjuerna där informanterna intervjuades på arbetsplatsen. Enligt Henricson (2013) önskas att minst 10-20 stycken informanter intervjuas för att erhålla mest möjlig variation i uppfattningar om fenomenet. Detta kan ses som en svaghet i studien då antalet intervjuade personer blev färre än så. Å andra sidan uppfattades mängden intervjudeltagare vara tillräckligt då utsagor om likartade erfarenheter framkom vilket styrker tillförlitligheten. Endast vidareutbildade sjuksköterskor med specialisering inom ögonsjukvård har inkluderats i denna studie vilket gör överförbarheten av slutsatsen relevant och tillämpningsbar. Enligt Sjöström och Dahlgren (2002) kan
intervjusituationen innefatta två huvudproblem, dels informanternas
motivation till att delta i studien samt förförståelsen hos författaren, det vill säga att inte dra för långtgående slutsatser under analysarbetet.
Under analysarbetes gång gjordes avstämning med handledaren upprepade gånger vilket ökade trovärdigheten. Detta var till stor hjälp då det var viktigt att behålla perspektivet utifrån ögonsjuksköterskornas kollektiva uppfattning och för att avgränsningarna skulle bli tydliga. De preliminära kategorierna som framkom fick flyttas fram och tillbaka innan det till slut bestämdes i vilken beskrivningskategori de skulle tillhöra. Två av
beskrivningskategorierna kunde beskriva samma data: ”att skapa trygghet och därmed minska oro” och ”att uppfatta patientens behov av information”
har båda att göra med att minska oro. Patienten blev tryggare om den erhållit tillräckligt med information vilket minskade oro. Dock blev mängden av utsagor som handlade om att uppfatta behovet av information tillräckligt stor och det föll det sig naturligt att detta blev en egen beskrivningskategori.
I den här studien har författaren strävat efter att vara följsam gentemot informanten då frågorna ställdes som inte varit styrande under intervjuerna trots att det var första gången som intervjuer av det här slaget genomfördes.
Under analysarbetet har även handledaren för studien tagit del av innehållet i intervjutexterna för att kunna ge återkoppling, vilket är en fördel vad gäller trovärdigheten (Henricson, 2013).
Resultatdiskussion
Denna studie undersöker ögonsjuksköterskors erfarenheter av
kataraktoperationer. Av intervjumaterialet framkom sammantaget tre olika beskrivningskategorier om vilka erfarenheter ögonsjuksköterskor har av kataraktoperationer, Att kunna uppfatta patientens behov av information, Att kunna läsa av patientens kroppsspråk och Att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten.
Det tydliga i resultatet är att ögonsjuksköterskors erfarenheter pekar på att patienter uttrycker sin nivå av oro olika inför att operera sig för katarakt i vaket tillstånd under lokalbedövning. I beskrivningskategorierna Att kunna uppfatta patientens behov av information och Att kunna läsa av patientens kroppsspråk var framträdande att dessa uttryck hos patienten kan erfaras genom uppmärksamhet på synbara och hörbara uttryck. Uttryck såsom variationer i talet, tonfall, kroppsrörelser, ansiktsuttryck och ögonkontakt.
Eide & Eide (2007) menar att de icke-verbala aspekterna, till exempel
kroppsspråk, ögonkontakt, ansiktsuttryck och beröring är viktiga för att ge ett emotionellt stöd till patienten. Således är varje patient unik vilket betyder att olika omvårdnadsåtgärder i form av förmågan att uppfatta uttryck behöver tillpassas individuellt till varje enskild patient.
Det framkom att de egenskaper som krävdes för tolka patienters kroppsspråk dels var beroende av antal år som yrkesverksam men även av
ögonsjuksköterskans personlighet. Personliga egenskaper såsom vilken typ av bemötande, lyhördhet, kroppsspråk, tonläge och lugnt agerande var viktigt.
Det kan vara en utmaning att i ett förhållandevis högt arbetstempo agera lugnt, vara lyhörd och kanske ägna extra tid åt de patienter som behöver det.
Det visade sig att en del patienter inte alls var oroliga och inte behövde information utan hade inställningen att operationen skulle bli lätt och
oproblematisk. En studie av Pesudovs, Luscombe och Coster (2006) pekar på att mer än hälften av patienterna innan operationen ansåg att operationen skulle gå bra och 76 procent av patienterna trodde inte att det förelåg någon risk att förlora synen. En studie av Springer (2005) pekar på att 98 procent av patienterna ville bli informerade om den operation de skulle genomgå samt att 92 procent ville få information om eventuella komplikationer. Det framkom att information till patienten om hur operationen går till var en viktig faktor för att minska oron inför operationen. Detta bekräftas och har påvisats i en studie av Alanazi (2014) som pekar på att preoperativ oro ofta är associerad med det postoperativa utfallet samt graden av den smärta patienten känner efter operationen. Här konstaterar författaren att patientutbildning har identifierats som ett sätt att minska patienters oro och ångest. Alanazi´s (2014) resultat visar att preoperativ patientutbildning är effektivt för att reducera preoperativ oro och ångest hos patienter som planeras för olika kirurgiska ingrepp och att sjukvårdspersonal uppmanas att utveckla standardiserad utbildning och information för patienter som planeras för kirurgi. En orolig patient har svårt att ligga stilla vilket medför problem för operatören under själva operationen och kan i sin tur orsaka komplikationer
14
(a.a.). Heilmann et al., (2016) beskriver informationens påverkan på preoperativ oro hos hjärtkirurgpatienter. Studien visar att individanpassad information utifrån patientens behov minskade den preoperativa oro. Detta kan kopplas till ett av fynden i resultatet av denna studie, där det framkom av ögonsjuksköterskorna att om patienten delgavs all information på
operationsdagen var den svår att implementera, då patienten hade allt fokus på och var spänd inför operationen.
I beskrivningskategorin Att skapa trygghet och därmed minska oro hos patienten framkom att olika omvårdnadsåtgärder såsom att skapa trygghet hängde samman med förmågan att vara närvarande samt ge beröring. Att vara närvarande kunde exempelvis betyda att skapa en personlig relation med patienten. Enligt Leinonen Leino-Kilpi (1999) kan humor och småprat fungera avledande från operationen och att lyssna på musik kan hjälpa till att glömma rädslan. Hankela & Kiikkala (1996) beskriver patientens förhållande till personalen där känslan av trygghet hos patienten hänger samman med att känna integritet, självbestämmande och att ha kontroll. Författarna menar att sjuksköterskans kroppsspråk och handlag är viktigt för att patienten ska känna sig respekterad som person och för att upprätthålla sin värdighet och
förtroenderelationen inte ska brytas. Förmågan att tolka patienters
kroppsspråk beskrevs av ögonsjuksköterskorna dels beroende av antal år som yrkesverksam men även ögonsjuksköterskans personliga egenskaper.
Personliga egenskaper såsom vilken typ av bemötande, lyhördhet,
kroppsspråk, tonläge och lugnt agerande. Emellertid kan det vara en utmaning att i ett förhållandevis högt arbetstempo agera lugnt, vara lyhörd och kanske ägna extra tid åt de patienter som behöver det.
I resultatet framkom vidare omvårdnadsåtgärder för att kunna skapa trygghet för patienten. Dessa åtgärder kunde till exempel vara att se till att patienten låg bra i operationsstolen genom att justera med kuddar och filt. Detta hjälpte patienten att slappna av och känna sig omhuldad. Vidare framkom att musik skapade lugn och trygghet vilket även bekräftas av Kipnis, Tabak och Koton (2016); Thompson et al., (2014); Lee et al., (2012). Här beskrev
ögonsjuksköterskorna att man hjälpte patienten att flytta sitt fokus från operationen genom att göra den uppmärksam på musiken istället. Trygghet för patienten innefattade också mötet läkaren som skulle operera. Det var betydelsefullt att patienten träffade läkaren innan operationen och viktigt var att mötet blev personligt för att skapa förtroende och trygghet.
Slutsats
En kataraktoperation kan utifrån ögonsjuksköterskors erfarenheter medföra oro för en patient. Förmågan hos patienten att kommunicera och uttrycka oro är olika. Patienten förmedlar sig på varierande sätt som behöver förstås av ögonsjuksköterskan. Oro kan förutom genom ord därför ta sig andra
skepnader och uttryck. Dessa kan erfaras genom uppmärksamhet på synbara och hörbara uttryck hos patienten. Det är genom dessa uttryck som en uppmärksam ögonsjuksköterska kan identifiera och få en uppfattning om patientens behov av information och behov av trygghet inför en operation.
Kliniska implikationer
Studiens resultat kan användas för att ge ögonsjuksköterskor ökad kunskap om patienters olika förmåga att uttrycka eventuell oro som visar i vilken utsträckning patienten behöver information om operationen. Detta kan ligga till grund för huruvida utveckling av det dagliga omvårdnadsarbetet behöver anpassas, vilket i sin tur kan leda till ökad patientsäkerhet i samband med kataraktoperationer.
Förslag till vidare forskning
Det skulle vara relevant att undersöka patienters följsamhet i behandlingen och förmågan att tillgodogöra sig information i samband med
kataraktoperationer har att göra med om sjuksköterskan är vidareutbildad inom ögonsjukvård eller inte.
16
Referenslista
Alanazi, A. A. (2014). Reducing anxiety in preoperative patients: A systematic review. British Journal of Nursing. 23(7), 387-393.
Asbell, P.A., Dualan, I., Mindel, J., Brocks, D., Ahmad, M., & Epstein, S.
(2005). Age related cataract. Lancet.(365), 599-609.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Danielson, E., (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (3.
uppl.)(s. 163-175). Lund: Studentlitteratur.
Eide, H. & Eide, T. (2007). Kommunikasjon i relasjoner. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Eriksson, K. (1987). Pausen - en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (2001). Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskning 7/2001. Institutionen för vårdvetenskap. Åbo Akademi, Vasa.
Fitzsimons, D., Parahoo, K., Richardson, S.G. & Stringer, M. (2003). Patient anxiety while on a waiting list for coronary artery bypass surgery: A
qualitative and quantitative analysis. Heart and Lung, 32, 23–31.
Gou, P., East, L.,& Arthur, A. (2012). A preoperative education intervention to reduce anxiety and improve recovery among Chinese cardiac patients: A randomized controlled trail. International Journal of Nursing Studies, 49(2), 129-137. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2011.08.008
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hankela, S. & Kiikkala, I. (1996) Intraoperative nursing care as experienced by surgical patients. AORN Journal, 63, (2), 435-442.
Heilman, C., Stotz, U., Burbaum, C., Feuchtinger, J., Leonhart, R., Siepe, M., Fritzsche, K. (2016). Sort-term intervention to reduce anxiety before coronary artery bypass surgery-a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 25(3-4), 351-361.
https://doi.org/10.1111/jocn.13055
Henricson, M. (2015). Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Tillgänglig: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs- Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [Hämtad 2019-05-28].
Kipnis, G., Tabak, N., & Koton, S. (2016). Background Music in the Preoperative Setting: Does it Reduce the Level of Preoperative Anxiety Among Candidates for Elective Surgery? Journal of Perianesthesia Nursing:
Official Journal of the American Society of PeriAnesthesia Nurses, 31(3), 209-216. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2014.05.015
Kugelberg, M. & Ygge, J. (2010). Ögonboken (1:a uppl.). Stockholm: Liber.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leinonen, T. & Leino-Kilpi, H. (1999). Rewiew. Research in perioperative nursing care. Journal of Clinical Nursing 8 (7), 123-138.
Lee, K-C., Chao, Y-H., Yiin, J-J., Hsieh, H-Y., Dai, W-J. & Chao, Y-F.
(2012). Evidence that music listening reduces preoperative patients' anxiety.
Biological Reasearch for Nursing, 14(1), 78-84.
Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic Inquiry. Sage Publications Inc., Newbury Park, London, New Delhi.
Lindwall, L. & von Post, I. (2005). Människan i det perioperativa vårdandet.
(FoU rapport 2005:35). Karlstad: Karlstad universitet.
Lindwall, L. & von Post. I (2008). Perioperativ vård – att förena teori och praxis (2:uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundström, M., Roos, P., Brege, K.G., Floren, I., Stenevi, U. & Thorburn, W.
(2001). Cataract surgery and effectiveness. An index approach for the
measurement of output and efficiency of cataract surgery at different surgery deparments. Acta Ophthalmol Scand.79, 147-53.
Lönwe, B. (2005) Ögonsjukdomar i primärvården. Lund: LEO Pharma Nordic.
Marton, F. (1981). Phenomenography- decribing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.
Marton, F. (1986). Phenomenography: A reseach approach to investigating different understandings of reality. Journal of thought, 21(3), 28-49.
18
Marton, F. (1995) Cognosco ergo sum. Reflections on Reflections. Nordisk pedagogik, Journal of Nordic Educational Research, 15, (3), 165-180.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Abington:
Routledge.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Mishler, E., (1986). Reasearch Interviewing. Context and Narrative. Harvard University Press, Cambridge, MA, London.
Nationalencyclopedin. (2017). Soliditet. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/soliditet/311346 [Hämtad 2018-12-28].
O'Hagan, S., Manias, E., Elder, C., Pill, J., Woodward-Kron, R., McNamara, T., Webb, G. & McColl, G. (2014). What counts as effective communication in nursing? Evidence from nurse educators' and clinicians' feedback on nurse interactions with simulated patients. Journal of Advanced Nursing, 70(6), 1344-1355. https://doi.org/10.1111/jan.12296
Pereira, L., Figueiredo-Braga, M., & Carvalho, I.P. (2016). Preoperative anxiety in ambulatory surgery: The impact of an empathic patient-centered approach on psychological and clinical outcomes. Patient Education and Counseling, 99(5), 733-738 DOI: 10.1016/j.pec.2015.11.016
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Sankterik (2019). Grå starr (Katarakt). Hämtad 2019-03-02 från
http://www.sankterik.se/sv/sjukdomar-och-besvar/ogonsjukdomar/gra-starr- katarakt/
Sheard, C. & Garrud, P. (2005). Evaluation of generic patient information:
Effects on health outcomes, knowledge and satisfaction. Patient education and counseling, 61, 43-47. https://doi.org/10.1016/j.pec.2005.02.004 Sin, S. (2010). Considerations of Quality in Phenomenographic Research.
International Journal of Qualitative Methods, 9(4). 305 – 319.
Sipos, E., Stifter, E. &. Menapace, R. (2011). Patient satisfaction and postoperative pain with different postoperative therapy regimens after standardized cataract surgery: a randomized intraindividual comparison.
International Ophthalmology, 31, 453-460.
Sjöström, B & Dahlgren, L. (2002). Applying phenomenography in nursing research. Journal of advanced nursing, 40(3), 339-345
https://doi.org/10.1046%2Fj.1365-2648.2002.02375.x
20
Sveriges kommuner och landsting (2018) Mall för samtycke. Hämtad 13 december 2018 från
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/juridik/offentlighetsekretessarkiv/datask yddsforordningengdpr/informationsinsatserkringdataskyddsforordningen/ford jupninginomspecialomraden/gdprforkommunikatorer/samtyckeochmodellavta l.15071.html
Socialstyrelsen (2009). God vård - effektiv vård - fokus på kompetenssammansättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig handbok för vårdgivare, chefer och personal. ISBN 978-7555-307-8.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015- 4-10.pdf
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
SOSFS 1993:17. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm:
Riksdagen.
Springer, R. (2005) Disclosing unanticipated events. Plastic Surgial Nursing 25(4): 199-201.
Svensson, M., Nilsson, U., & Svantesson, M. (2016). Patients´experience of mood while waiting for day surgery. Journal of Clinical Nursing, 25(17-18), 2600-2608. https://doi.org/10.1111.jocn.13304
Säljö, R., I. Hansson Scherman, M., Runesson, U. (2009) Institutionella språk och samtal om hälsa. Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur.
Tan, C.H.C., Tang, W., Ten, B.S. & Au Eong, K.G. (2005). Visual
experience during cataract surgery: a nation-wide survey on the knowledge of optometry students. Optalmic Physiological Journal, 25, 219-223.
Thompson, M., Moe, K. & Lewis, C. P. (2014). The effects of music on diminishing anxiety among preoperative patients. Journal of Radiology Nursing, 33(4), 199-202.
https://doi.org/10.1016/j.jradnu.2014.10.005
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2019-01-31 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Waring, J., McDonald, R. & Harrison, S. (2006). Safety and complexity:
Inter-departmental relationships as a threat to patient safety in the operating department. Journal of Health Organ Management, 20(2-3), 227-242.
https://www.emeraldinsight.com/doi/abs/10.1108/14777260610662753
World Health Organization. (2013). Priority eye diseases. Hämtad 2019-05- 06 https://www.who.int/blindness/causes/priority/en/index1.html
Özlü, Z.K., Tug, Ö., & Yalya, A.C. (2016). Inevitable problems of older people: presurgery information effect on anxiety levels in patient undergoing cataract surgery. Journal of Clinical Nursing, 25, 1388-1394.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jocn.13233
I
Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev till forskningspersoner
Bakgrund och syfte
Katarakt är den vanligaste anledningen till synhandikapp i världen och varje år utförs tusentals operationer där linsen i ögat byts ut.
Befolkningen blir äldre och medellivslängden stiger vilket betyder att sådana här
operationer troligtvis kommer att öka i framtiden. En kataraktoperation tar relativt kort tid att utföra och personalen arbetar i med många patienter varje dag vilket innebär att arbetet behöver löpa på så fint som möjligt.
Syfte: Att beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av patienters upplevelser av kataraktoperation.
Förfrågan om deltagande
Du som är utbildad ögonsjuksköterska och har arbetat praktiskt i minst ett år samt arbetar aktivt just nu tillfrågas att delta i min studie. Mitt önskemål är att intervjua dig om dina erfarenheter av att använda icke-farmakologiska metoder för att minska oro på patienter inför kataraktoperation. Intervjun beräknas ta 30 minuter att genomföra vid ett tillfälle. Tid avsätts utifrån deltagarens möjlighet att medverka. Intervjuerna kommer att spelas in. Deltagande i studien är frivilligt och man kan välja att avstå eller när som helst utan att uppge orsak att avbryta medverkan. Intervjuerna kommer att skrivas ut och analyseras. Redovisning sker på ett sådant sätt att svar inte kan identifieras. Svar och resultat kommer att hanteras anonymt och konfidentiellt. Resultat av materialet kommer att användas i min magisteruppsats vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Kontakt
Om du är intresserad av att bidra med dina erfarenheter och vara med i min studie går det bra att svara via mail eller telefon.
Camilla Sundell, Leg. Sjuksköterska, mail@adress.com, Tel: xxx-xxx xx xx
Bilaga 2. Informerande om skriftligt samtycke till forskningspersoner
Informationen samlas in via intervjuer. Materialet kommer att avidentifieras och förvaras på säker plats av författaren. Du som deltagare i studien har rätt att när som helst ta tillbaka ditt samtycke. Detta gör du genom att kontakta studiens författare.
Deltagande i studien är frivilligt och du kan välja att avstå eller när som helst och utan att uppge orsak till att avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att skrivas ut och analyseras. Redovisning sker på ett sätt så att enskilda deltagares svar inte kan komma att identifieras. Dina svar hanteras konfidentiellt. Allt material kommer att förvaras på en säker plats så att obehöriga inte får tillgång till det. Efter avslutad studie makuleras materialet. Resultatet kommer att kommer att användas i en magisteruppsats vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Samtycker du till ovanstående?
☐Ja
☐Nej
Namn, ort och datum
………
III
Bilaga 3.
Demografisk fakta
Ålder:
______________________________________________________________
Kön:
______________________________________________________________
Antal år som yrkesverksam ögonssjuksköterska:
______________________________________________________________
1 Bilaga 4.
Intervjuguide
1 -Vilka är dina erfarenheter av patienters upplevelser innan själva operationen?
2 -Vilka är dina erfarenheter av patienters upplevelser under operationen?
3 -Vilka är dina erfarenheter av patienters upplevelser efter operationen?
4 -Kan du berätta om några andra iakttagelser hos patienter i samband med kataraktoperationer?
5 -Vad upplever du att patienter är mest oroliga över?
6 -Innan vi avslutar, är det något du vill tillägga?
Underfrågor:
-Kan du berätta mer?
-Hur såg mötet ut?
-Vad hände då?
-Kan något göras annorlunda?
-Hur menar du då?
