Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Föräldrars upplevelse av Kängurumetoden under
vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning
En litteraturöversikt
Författare: Handledare:
Julia Bergström Jenny Fagerström-Johansson Maria Eliasson
Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 hp Examinator: Helena Volgsten
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden på neonatala vårdavdelningar. Metoden utgörs av hud mot hud kontakt, där föräldern eller en annan vårdgivare har barnet vilande på bröstkorgen under en längre tid. Detta har visats ha positiv effekt på barnets fysiska och psykiska utveckling. Det finns mindre forskning gällande metodens effekt på föräldrarna.
Syfte: Syftet var att beskriva föräldrarnas upplevelse av genomförd kängurumetod under sitt barns vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning.
Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Baserat på 12 kvalitativa studier i originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science.
Resultat: Föräldrarnas upplevelser delas in i fyra kategorier; känslomässiga upplevelser till följd av KMC, kroppslig upplevelse till följd av KMC, vårdavdelningens påverkan på upplevelsen och anknytning. Metoden var något som uppskattades och upplevelsen var övervägande positivt. Dock ställer den krav på föräldrarna, där också vårdpersonal och vårdmiljö har en viktig påverkan.
Slutsats: Tiden på en neonatal intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för både barn och föräldrar. Kängurumetoden har visats vara gynnsam för både barnet men också föräldrarnas upplevelse. Metoden bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt, där vårdpersonal och avdelning har en viktig roll.
Nyckelord: Kängurumetoden. Intensivvård. Neonatal. Spädbarn. Föräldrar.
ABSTRACT
Background: Kangaroo-mother care (KMC) is a vital part of the neonatal care. The method is based on skin to skin contact, where the parent or another caregiver, holds the child on its bare chest for an extensive period of time. This has been proven to have a positive effect on the childs physical and mental development. Less extensive research has been made on the methods effects on the parents.
Aim: The aim of this studie was to describe the parents experience of used KMC during their childs time on a NICU (neonatal intensive care unit).
Method: A literature study with descriptive design. Based off of 12 original qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science.
Results: The parents experiences were devided into four themes: Emotional- and physical experiences as a result of KMC, the unit’s effect on the experience of KMC and bonding. The method was appreciated by the parents and the overall experience was positive. However, the method can be demanding for the parents and the staff and environment on the NICU have a big influence on the experience.
Conclusion: Time on a NICU can be stressful for both child and parents. KMC has been proven to be beneficial for the child, but also for the parents’ experience of their childs care.
The method should be practiced as much as possible, with the influence of the health care staff and unit’s environment.
Keywords: Kangaroo-mother care method. Intensive care. Neonatal. Infant. Parents.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2
ABSTRACT ... 3
KEYWORDS:KANGAROO-MOTHER CARE METHOD.INTENSIVE CARE.NEONATAL.INFANT.PARENTS. ... 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
INTRODUKTION ... 1
SPÄDBARNSDÖDLIGHET OCH PREMATURFÖDSEL I VÄRLDEN ... 1
FÖRÄLDRARS UPPLEVELSE AV VÅRDTID PÅ NEONATAL VÅRDAVDELNING ... 1
KÄNGURUMETODENS BAKGRUND OCH METODENS RESULTAT ... 1
FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD ... 3
TEORETISK REFERENSRAM ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 4
SYFTE ... 5
METOD ... 5
DESIGN ... 5
SÖKSTRATEGI ... 5
INKLUSIONSKRITERIER ... 5
EXKLUSIONKRITERIER ... 6
BEARBETNING OCH ANALYS ... 7
KVALITETSANALYS ... 7
RESULTATANALYS ... 7
FORSKNINGSETISKAÖVERVÄGANDEN ... 8
RESULTAT ... 8
KÄNSLOMÄSSIG UPPLEVELSE TILL FÖLJD AV KMC ... 9
KROPPSLIG UPPLEVELSE TILL FÖLJD AV KMC ... 12
VÅRDAVDELNINGEN PÅVERKAN ... 13
ANKNYTNING ... 15
DISKUSSION ... 18
RESULTATDISKUSSION ... 18
KÄNSLOMÄSSIG UPPLEVELSE TILL FÖLJD AV KMC ... 18
KROPPSLIG UPPLEVELSE TILL FÖLJD AV KMC ... 18
VÅRDAVDELNINGENS PÅVERKAN PÅ UPPLEVELSEN ... 20
ANKNYTNING ... 22
METODDISKUSSION ... 24
SLUTSATS ... 26
REFERENSER ... 27
BILAGOR ... 32
1 INTRODUKTION
Spädbarnsdödlighet och prematurfödsel i världen
Enligt Vesel et al. (2015) är prematurfödsel den största dödsorsaken världen över för barn under 5 år. År 2014 dog 2,8 miljoner nyfödda barn, varav 98% av dessa dog i låg- och medelinkomstländer, främst i subsahariska Afrika och södra Asien. Den första tiden efter födseln är den mest kritiska för det prematurfödda barnet. Barnet har en mindre fysisk reserv, svårigheter med temperaturreglering, outvecklade organ (speciellt lungor, vilket leder till respiratoriska svårigheter), sämre immunförsvar och ökad infektionsrisk (Vesel et al. 2015).
Föräldrars upplevelse av vårdtid på neonatal vårdavdelning
Tiden på en intensivvårdsavdelning för nyfödda (förkortas NICU för neonatal intensive care unit) sätter en stor press på föräldrarnas mentala hälsa (Freidman et al, 2011). Miljön är emotionellt laddad och stressande för både patient, förälder och personal. Tidigare besvär med exempelvis ångest kan förvärras för föräldrarna och de löper en större risk att drabbas av postpartum depression och psykoser. Förälderns mående påverkar dessutom barnet och dess möjlighet att knyta an till barnet och vara aktivt deltagande i barnets vård (Freidman et al, 2011). I en undersökning genomförd på en neonatal intensivvårdsavdelning i Mexico
beskriver föräldrarna att de förknippar avdelningen med lidande och väntande. De kände sig malplacerade i sjukhusmiljön och hade svårt att förstå den medicinska dynamiken. De hade också svårt att förstå de medicinska begreppen och resten av familjens barn påverkades av att deras nya syskon var kritiskt sjukt. Föräldrarna led också av depression till följd av deras konstanta rädsla för att deras barn skulle gå bort (Gallegos-Martínez, Reyes-Hernández &
Scochi, 2013).
Kängurumetodens bakgrund och metodens resultat
Kängurumetoden, på engelska kallad kangaroo-mother care och förkortas KMC, är det vanligaste begreppet för denna metod och är en vital del av omvårdnaden på neonatala vårdavdelningar. Ett annat begrepp som även kan användas för metoden är hud-mot-hud- kontakt, från engelskans skin-to-skin contact (SSC) (Unicef, i.d.). Kängurumetoden innebär
2 att hålla barnet hud mot hud, barnet endast påklädd i blöja och i en upprätt position mot bröstkorgen på exempelvis en förälder. Begreppet kommer från känguruns pung, där deras ungar befinner sig till stor del deras första tid i livet. Metoden uppkom som en respons på den höga spädbarnsdödligheten i Colombia på 1970-talet. Där var spädbarnsdödligheten uppe i 70% och barnen dog av infektioner, respiratoriska problem och brist på uppmärksamhet.
Forskare upptäckte att de barn som spenderade mer tid på sina mödrars bröstkorg mådde mycket bättre. Forskare har sedan dess upptäckt att metoden leder till en mer stabil andning och cirkulation, bättre saturation, en bättre reglering av barnets temperatur och bevarar kalorier för barnet. Moderns bröstkorg har också visat sig ändra temperatur beroende på barnets behov. Är barnet kall, blir bröstkorgen varm, och vise versa. Dessutom hjälper metoden med barnets sömn. Den extra energin barnet bevarar genom temperaturregleringen från mamman och den förbättrade sömnen, hjälper barnet att öka i vikt och storlek. Metoden har också påvisats ge en positiv effekt på barnets neurologiska utveckling. Även för
föräldrarnas skull är metoden gynnsam. Föräldern har genom metoden enklare att knyta an till barnet och närheten stärker bandet mellan förälder och barn. Det har dessutom påvisats att bröstmjölksproduktionen ökar och stärker föräldrarnas självförtroende (Cleveland Clinic, 2015).
Flertal studier utförda i både låg- och höginkomstländer har undersökt kängurumetodens effekt på amning. Gemensamt framgår att metoden har en positiv effekt och ökar prevalensen och durationen av amning. Studier har även visat att i de fall då kängurumetoden tillämpats senare efter födseln och enbart utförts kortare tid per dag har fortfarande de fördelaktiga effekterna kunnat ses. Därav kan det förväntas att ju tidigare kängurumetoden och hudkontakt påbörjas, desto bättre effekt kommer det ha på amningen (WHO, 2003). Till metoden hör det att barnet och föräldern ska ha hud mot hud-kontakt i minst en timme oavbrutet för att kunna framkalla den hormonella fördelen av metoden (Nuurobaby, 2013). En studie som undersökt halten oxytocin och kortisol i saliven hos föräldrarna och barnet under utförd kängurumetod kunde påvisa att halten oxytocin ökade. Man kunde även se att halten av kortisol i saliven hos barnen minskade under metodens utförande. Denna biologiska respons kan vara en
bidragande faktor till att hud-mot-hud-kontakt förbättrar utvecklingen av anknytning mellan
3 förälder och barn (Vittner et al., 2017). Studier har visat att metoden mest används i
höginkomstländer (Abdulghani, Edvardsson & Amir, 2018).
Familjecentrerad omvårdnad
Familjecentrerad vård är ett begrepp som används inom hälso- och sjukvården. Sjukdom och ohälsa kan innebära påfrestningar och kan ofta kräva en omställning för hela familjen, alla blir påverkade. Ofta finns det en önskan att familjemedlemmar till den sjuke patienten ska finnas till hand och eventuellt vara på plats för den sjuke. Familjekonstellationen kan se olika ut från familj till familj. Vid familjecentrerad omvårdad samarbetar sjuksköterskan och familjen, där omvårdnaden utgår från vad familjen har för behov och kan själva bidra med och påverka (Friberg & Öhlén, 2009). Familjecentrerad omvårdnad bygger också på att familjen är barnets främsta källa till att kunna uppleva stöd och styrka. Metoder med familjen i centrum leder till bättre hälsoresultat och resursfördelning samt till ett större välbefinnande hos patienten och familjen. På en neonatal avdelning med familjecentrerad vård är avdelningen öppen för föräldrarna dygnet runt, föräldrarna är involverade i barnets vård, de erbjuder föräldrastöd, främjar amning och använder sig av känguruvård. Optimal familjecentrerad vård av nyfödda barn uppnås på samvårdnadsavdelningar där mamma och barn kan vårdas tillsammans.
Vården hjälper föräldrarna att hantera den stress som kan uppstå i samband med deras barns vårdtid på neonatalavdelningen och stärka föräldrarna i deras föräldraroll (Norberg, 2016).
Teoretisk referensram Bowlbys anknytningsteori
John Bowlby var en engelsk psykiatriker som under 1950-talet arbetade för
världshälsoorganisationen WHO där han skulle sammanställa hur små barns psykiska hälsa påverkas av olika faktorer och då främst separation. Anledningen till detta var situationen i världen som skapats efter andra världskriget, där mängder med barn blivit föräldralösa eller separerade från sina föräldrar under längre tid (Broberg, Granqvist, Ivarsson, Risholm Mothander, 2006).
4 Bowlby beskriver i sin teori anknytning som ett djupt och varaktigt emotionellt band som kopplar en person till en annan. Anknytningen behöver inte vara ömsesidig, utan kan vara ensidigt från en person till en annan, men den andra personen har ingen anknytning tillbaka.
Anknytning hos barn kan visa sig i beteende som att söka närhet till den andra personen när barnet är upprört eller känner sig hotat. Anknytning hos vuxen mot barn inkluderar känslig och lämplig respons kring barnets behov, ett beteende som ser likadant ut över alla kulturer.
Teorin beskriver hur bandet mellan förälder och barn skapas och hur det kommer att påverka barnets utveckling. Bowlby observerade tillsammans med sin kollega James Robertson att barn upplevde en intensiv ångest efter separation från sin mamma, även ifall barnet fick mat från en annan vårdgivare. Tidigare teorier hade enligt Bowlby underskattat betydelsen av barnets anknytning till sin moder. Anknytningen är enligt Bowlby istället ett evolutionärt sätt för spädbarnet att säkra sin överlevnad. Teorin belyser också vikten av barnets första 5 år som en kritisk period för barnets utveckling; ifall en anknytning inte har skapat under denna tid kan barnet få bestående men som en reducerad intelligens och ökad aggression (Simply Psychology, 2017). Mary Ainsworth observerade i linje med Bowlbys anknytningsteori hur moderns reaktioner och anknytningsbeteenden påverkade relationen till sitt barn. En del mammor tyckte om att ha mycket ögonkontakt med sitt barn, en del använde helst verbal kontakt och en del var mest bekväma med att ge sina barn mycket kroppskontakt. Det spelade ingen roll ifall mammorna använde ögonkontakt, verbal kommunikation eller kroppskontakt med barnet, utan det som var gemensamt för anknytningen upptäckte Ainsworth var
mammornas känslighet och lyhördhet för barnens signaler. Teorin beskriver också hur förälderns egna anknytningsupplevelser till sina föräldrar kommer att påverka deras
anknytning till deras egna barn (Broberg, Granqvist, Ivarsson, Risholm Mothander, 2006).
Kängurumetodens tid av hud mot hud-kontakt mellan förälder och barn stärker anknytningen (Cho et al., 2016). Detta kan i enlighet med Bowlbys anknytningsteori leda till många positiva effekter för barnets utveckling.
Problemformulering
Tiden på en intensivvårdsavdelning för nyfödda är intensiv och påfrestande för både föräldrar och barn. Därför är det viktigt att vården av barnet blir så bra som möjligt samtidigt som
5 föräldrarnas psykosociala behov bör tillgodoses. Genom att använda sig av Kängurumetoden vet vi att barnets fysiska och psykiska mående kan förbättras men förhoppningsvis kan metoden även förbättra föräldrarnas mående. En beskrivning av föräldrarnas upplevelse av en genomförd kängurumetod behövs för att kunna främja den familjecentrerade omvårdnaden inom neonatalvården.
Syfte
Syfte med denna littteraturöversikt är att beskriva föräldrarnas upplevelse av genomförd kängurumetod under sitt barns vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning.
METOD Design
För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts med beskrivande design.
Litteraturöversikten är baserad på studier av kvalitativ karaktär då denna typ av studie bygger på deskription, det vill säga att man vill undersöka och beskriva känslor och upplevelser (Carlsson, 1996).
Sökstrategi
Datasökningen genomfördes i Pubmed och Cinahl för att hitta artiklar som besvarar syftet, då dessa databaser är mest etablerade inom vårdvetenskap. Sökning i databasen Web of Science gjordes även för att säkerställa att maximalt antal studier hittades. De sökord som valdes var:
Kangaroo-mother care method, skin-to-skin, intensive care, neonatal, parents, experience and qualitative (tabell 1). Sökorden som användes översattes med hjälp av svensk MESH för att säkerställa vetenskaplig terminologi.
Inklusionskriterier
Studien genomfördes på kvalitativa originalartiklar som var publicerade i en vetenskaplig tidskrift. De var tillgängliga från Uppsala Universitets databas, skrivna på engelska samt publicerats efter 2010. Originalstudiernas undersökning ska ha granskats av en etisk kommitté eller föra ett klart etiskt resonemang. Författarna av originalartikeln har diskuterat sin studies
6 svagheter och felkällor. Studierna har innefattat barn och föräldrar som vårdats på neonatal intensivvårdsavdelning.
Exklusionkriterier
Artiklar som inte var relevanta för frågeställningen inkluderas inte. Familjer som vårdats med hjälp av kängurumetoden i hemmet eller på en lägre vårdinstans än intensivvård exkluderades ur undersökningen. Omvårdnad som genomförts utanför kängurumetodens metodik
exkluderas från undersökningen.
Tabell 1: Översikt av litteratursökning
Databas Sökord Filter Antal
träffar
Antal utvalda efter titel
Antal utvalda efter granskad abstract och metodik
PubMed
Kangaroo-mother care method, Intensive care, neonatal, parents.
Published 2010-2020, Text availability Abstract and Full text, Humans, English.
78 33 7
Cinahl
Kangaroo-mother care method, Intensive care, neonatal, parents.
Published 2010-2020, Available abstract and
Full text. 4 4 2
Cinahl
Kangaroo care, intestive care, neonatal, parents, experience
Published 2010-2020, Available abstract and
Full text. English 11 10 2
Pubmed Kangaroo mother care method, bonding, qualitative
Published 2010-2020, Available abstract and
Full text. English 11 2 1
Web of Science
Kangaroo mother care, experience, emotions
Published 2010-2020,
English 4 1 1
Totalt antal = 108 = 49 = 13
7 Bearbetning och analys
Titel och abstract granskades vid den preliminära sökningen av samtliga artiklar som uppstod enligt sökorden och inklusions- och exklusionskriterierna. Utifrån titel och abstract
inkluderades de som är relevanta för litteraturöversiktens syfte. I sin tur granskades de relevanta artiklarna utifrån granskningsmallen. Se sökresultat i tabell 1.
Kvalitetsanalys
Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa studierna som inkluderades i litteraturöversikten granskades enligt SBU:s mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik (2014).
Granskningen bedömde bland annat studiens teoretiska hållning, urval, metodik, analysmetod och forskarnas bakgrund. Mallen bestod av åtta delar och resultatet av granskningen gav studien en bedömning av studiens metodologiska brister. För att godkännas för
litteraturöversikten skulle varje del av granskningsmallen vara godkänd i studien. Artikeln tilldelades poäng enligt SBU-mallen, där maximalt uppnåeliga poäng var 22. Artiklar med poäng över 19 ansågs vara av hög kvalité, artiklar med 15-18 poäng ansågs vara av medelhög kvalité. Artiklar som fick färre än 15 poäng ansågs vara av låg kvalité och exkluderades därför från studien. Totalt granskades 13 artiklar. Två artiklar fick poäng som motsvarade medelhög kvalité, åtta artiklar fick poäng som motsvarade hög kvalité och tre artiklar fick poäng motsvarande låg kvalite och exkluderades ur litteraturöversikten.
Resultatanalys
Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) metod för innehållsanalys för litteraturöversikt.
Artiklarna som inkluderades efter granskning lästes noggrant i sin helhet av båda medförfattare. Därefter markerades de delar i studien som svarade till denna litteraturöversiktens syfte och dokumenterades i en översiktstabell. Med hjälp av översiktstabellen identifierades likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas syfte, deltagare och resultat. Vanligen redovisas likheter och skillnader under olika rubriker
(Friberg, 2017), men för att underlätta läsningen delades de olika aspekter av upplevelsen in i teman, för att sedan kunna delas upp i underrubriker för en tydligare sammanställning.
8 Resultatet av litteraturöversikten diskuteras enligt Bowlbys omvårdnadsteori. De valda
artiklarna presenteras översiktligt i bilaga 1.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Artiklarna som ingår i studien ska ha granskats av en forskningsetisk kommitté eller innehålla ett klart etiskt resonemang. Detta är av värde för att kunna fastställa att studiernas innehåll följer de forskningsetiska överväganden och riktlinjer som finns enligt Vetenskapsrådet (2017). Samtliga utvalda artiklar redovisas i resultatet och åsikter eller förutfattade meningar som hade kunnat påverka studiens resultat har diskuterats och beaktats för att kunna bevara uppsatsens objektivitet.
RESULTAT
Under resultatet sammanställdes tio kvalitativa studier i originalartiklar och deras utfall, se bilaga 1. Studierna hade genomförts i Sverige, Norge, Danmark, Finland, USA, England och Turkiet. Totalt i studierna deltog 147 st sjuksköterskor och 317 föräldrar. Alla artiklarna ansågs vara av medelhög eller hög kvalité efter kvalitetsgranskning enligt SBU (2020).
Data som syftade till litteraturöversiktens syfte sammanfattades i en översikt som
möjliggjorde urskiljandet av fyra teman med underrubriker. Teman som belystes i studiernas resultat var Känslomässig upplevelse till följd av KMC, Kroppslig upplevelse till följd av KMC, Vårdavdelningens påverkan på upplevelsen och Anknytning. Därefter delades dessa teman in i underrubriker för att underlätta läsning och förtydliga studiens resultat.
9 Tabell 3. Teman och underrubriker
Teman i studiernas resultat Underrubriker
Känslomässig upplevelse till följd av KMC
En positiv upplevelse
Vikten av framgång och att lyckas Negativa upplevelser av KMC Kraven som ställs på föräldrarna Kroppslig upplevelse till följd av KMC Ansträngande för föräldrarna
Vårdavdelningens påverkan på upplevelsen Miljö
Vårdpersonalens påverkan
Anknytning
Att bli förälder/skapandet av en föräldraroll Emotionell bonding
Lära känna sitt barn Ett jämställt föräldraskap
Känslomässig upplevelse till följd av KMC En positiv upplevelse
I alla artiklarna uppgav föräldrarna att den övergripande upplevelse av metoden var positiv (Norén et al., 2018, Lewis et al., 2019, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Edéll-Gustafson, Angelhoff, Johansson, Karlsson & Mörelius, 2014 , Thernström Blomqvist et al., 2011, Maastrup, Weis, Engsig, Johannsen & Zoffman, 2018, Flacking, Thomson & Axelin, 2016, Thernström Blomqvist, Frölund, Rubertsson & Hedberg Nyqvist, 2012, Olsson, Eriksson &
Anderzén-Carlsson, 2017, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). För föräldrarna var KMC ett väldigt känslosamt moment och beskrevs som hjärtevärmande, meningsfullt, en känsla av tacksamhet då deras barn mår tillräckligt bra för att metoden ska kunna utföras och att glädjetårar fälldes vid enstaka tillfällen (Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017). I en artikel (Maastrup et al., 2018) förklarade några mammor att de associerade och liknade KMC med känslan de hade under graviditeten. För föräldrarna var metoden även något som föll dem naturligt och beskrevs som mysigt (Norén et al., 2018, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017, Thernström
10 Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). KMC bidrog med närhet till sitt barn och att denna närvaro var något som uppskattades. Närheten hade en viktig roll i att utveckla en relation till sitt barn. I samband med det kunde föräldrarna uppleva en värme som tog form både fysiskt och emotionellt. Vissa pappor beskrev även hur en sak som att kunna känna sitt barns doft var viktigt och möjliggjordes till följd av närheten som uppstod under KMC (Günay & Coşkun Şimşek, 2020).
Vikten av framgång och att lyckas
En känsla av framgång och att lyckas med metoden var både väldigt viktig och något som uppskattades. Föräldrarna upplevde att KMC var det bästa de kunde göra för sitt barn och att de faktiskt kände sig som föräldrar då de kunde utföra metoden. Exempel på när de kände sig lyckade kunde vara de stunder då de märkte att deras barn blev lugnare och det i sin tur ledde till att föräldern blev lugnare (Norén et al., 2018, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Olsson et al., 2017). Vissa beskrev att KMC verkade ångestdämpande och blev som en fristad från stressfulla tankar gällande jobb och andra saker (Olsson et al., 2017). Att bära sitt barn hud mot hud under en längre tid var avslappnande och hade en stressreducerande verkan, vilket gav en känsla av kontroll (Edéll-Gustafsson, 2014). Utvecklandet av en känsla av kontroll hade stor betydelse för föräldrarna i utförandet av metoden och allmänt för den situation de befann sig i (Lewis et al., 2019, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Thernström Blomqvist et al., 2011, Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). KMC var ett sätt att hjälpa föräldrarna få kontroll och kunna anpassa sig till den
situation de nu befann sig i då deras barn var prematurt fött (Norén et al., 2018). Generellt sett kände föräldrarna sig säkra med metoden, vilket ledde till att de också kände sig trygga (Thernström Blomqvist et al., 2011, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Vissa föräldrar uppgav att de till en början kände sig otrygga med deras barn utanför kuvösen (Maastrup et al., 2018). Andra sade att de inledningsvis kände sig osäkra med situationen och var rädda för att göra fel men att efter de utfört KMC ett par gånger, med support från
personalen, kunde njuta av upplevelsen (Günay & Coşkun Şimşek, 2020). Att kunna bidra till sitt barns omvårdnad och känna sig delaktig i omvårdnaden ledde också till en känsla av
11 kontroll (Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Några pappor uppgav att
maskinerna på vårdavdelningen hade en stödjande funktion då de kände sig säkrare vid utförandet av KMC då bildskärmarna visade normala vitalparametrar.
I två artiklar beskrevs att KMC hade stor betydelse även om det prematura barnet gick bort (Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017). En pappa förklarade att ha fått hålla barnet nära hade varit väldigt viktigt (Olsson et al., 2017). Ett annat föräldrapar vars barn gick bort uppgav att KMC hade haft en oerhört stor betydelse för dem i relationen till deras bortgångna barn. KMC hade då också blivit en fundamental del i deras process att finna frid i deras smärtsamma förlust (Maastrup et al., 2018). Metoden uppfyller många funktioner för föräldrarna vilket leder till att deras upplevelse av KMC var övervägande positivt och att de inte hade valt att avslutat metoden tidigare än vad de gjorde (Olsson et al., 2017, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Andra sade att KMC kunde vara ansträngande men att det var mödan värt (Norén et al., 2018).
Negativa upplevelser av KMC
Trots att den övervägande upplevelsen av KMC var positiv kunde nästan alla föräldrar uppge negativa upplevelser förknippade med metoden, dessa främst relaterade till den rädslan och stress föräldrarna kände inför deras barns hälsa (Norén et al., 2018, Lewis et al., 2019, Günay
& Coşkun Şimşek, 2020, Maastrup et al., 2018, Flacking et al., 2016, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017). Rädslan var en följd av att föräldrarna upplevde deras barn som små och ömtåliga. Detta ledde till att föräldrarna var rädda för att skada barnet (Lewis et al., 2019, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Thernström Blomqvist et al., 2012) eller att någonting skulle gå fel under KMC (Olsson et al., 2017). Då barnet sågs som ömtåligt kunde rädslan även uppstå inför mindre moment som att exempelvis byta barnets kläder (Lewis et al., 2019). Andra föräldrar var rädda för att KMC kan stressa barnet, och denna stress kunde då även överföras till föräldrarna. För vissa föräldrar var miljön utanför kuvösen ett
orosmoment och tillämpning av KMC kunde då vara stressande (Maastrup et al., 2018).
12 Kraven som ställs på föräldrarna
Som tidigare nämnt var känslan av framgång en viktig del av KMC och för att känna sig bekväm med metoden. I situationer kunde istället känslan av misslyckande uppstå, något som var påfrestande för föräldrarna. Om KMC behövde avbrytas till följd av att antingen föräldern eller barnet upplevdes obekvämt behövde barnet återgå till kuvösen. Detta kunde upplevas som ett misslyckande och leda till en känsla av att inte räcka till (Norén et al., 2018). Utöver detta kunde metoden även vara begränsande för föräldrarna (Thernström Blomqvist et al., 2011, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017). Då föräldrarna utförde KMC under längre tid kunde känslor att känna sig fastbunden och inlåst börja utvecklas och att de då kände sig hindrade (Thernström Blomqvist et al., 2011, Olsson et al., 2017). Vissa pappor beskrev att metoden ibland kunde kännas som ett heltidsjobb och att det fanns tillfällen då de blev rastlösa. Att göra något annat under tiden, som att titta på tv, underlättade (Thernström Blomqvist, Rubertsson, Kylberg, Jöreskog & Hedberg Nyqvist, 2011). Brist på tid för sig själv var även något som begränsade en del föräldrar, då de upplevde att de inte hade
tillräckligt med tid för att ta hand om sig själva och deras egna behov eller spendera tid med deras vänner eller partner. Om föräldrarna hade fler barn hemma som också behöver tas hand om kunde de känna sig skyldiga när de spenderar mycket tid med det nyfödda barnet på avdelningen (Thernström Blomqvist et al., 2011, Olsson et al., 2017). Vissa pappor kunde samtidigt känna sig skyldiga när det behövde lämna barnet på vårdavdelning (Olsson et al., 2017).
Kroppslig upplevelse till följd av KMC Ansträngande för föräldrarna
Föräldrar uppgav att metoden hade avslappnande effekt men att den också kunde vara krävande och flera beskrev någon form av fysiskt lidande relaterat till KMC. Att sova med barnet hud mot hud i samma position hela natten kunde vara svårt, då obekväm sovposition ledde till otillräcklig sömn och utmattning eller att man är öm efter att ha suttit länge i en obekväm position (Thernström Blomqvist et al., 2011, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017). De mammor som gjorde KMC nästan hela dagen upplevde metoden som
13 ansträngande främst för att det begränsade deras mobilitet och att de blev frustrerade över att inte kunna röra på sig så mycket de hade önskat. Som ensam vårdgivare var det även svårt att utföra KMC 24 timmar om dagen själv. (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2012). En del mammor angav att ansvaret för barnets vård under natten kunde vara
utmattande och att det därför är viktigt och en lättnad när sjuksköterskor erbjuder assistans under natten (Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Oförmåga att kunna utföra sina egna fysiska behov som att äta eller gå på toaletten utgjorde en börda under KMC, då föräldrarna inte ville störa deras barn (Thernström Blomqvist et al., 2011, Olsson et al., 2017).
Föräldrarnas fysiska begränsningar, som exempelvis ryggbesvär gjorde det svårare att utföra KMC. Amning och pumpandet av bröstmjölk beskrev många som hinder för KMC. Vissa mammor tyckte att amning och bröstpumpning var tidskrävande och uttröttande (Norén et al., 2018, Lewis et al., 2019). Mammor i (Thernström Blomqvist et al., 2012) beskrev också hur amning gav upphov till avbrott av KMC.
Vårdavdelningen påverkan Miljö
När det gäller intensivvårdavdelningens miljö kunde flertalet framgångsfaktorer för KMC identifieras. Tillgång till ett familjerum var en fördel (Norén et al., 2018, Olsson et al., 2017), möjlighet att socialisera med andra föräldrar på avdelningen (Norén et al., 2018, Olsson et al., 2017), tillgång till tv eller dator (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2011), tillgång till ett patientkök (Norén et al., 2018) och bekväma möbler för KMC eller SSC (Thernström Blomqvist et al., 2012). Föräldrarna i (Thernström Blomqvist et al., 2012) upplevde att det var säkert att utföra KMC på avdelningen.
Dock så kunde många föräldrar beskriva problem med miljön på avdelningen. Föräldrar beskrev en hög ljudnivå (Norén et al., 2018) och brist på avskildhet (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017) vilket störde hud-mot-hud tiden med barnen. När det gäller möblerna på avdelningen tyckte många att de behövde vara bekvämare och bättre anpassade för SSC/KMC. Även om många föräldrar beskrev en brist på avskildhet (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017) berättade vissa av
14 papporna i (Olsson et al., 2017) att de kunde känna sig isolerade när de var i ett privatrum tillsammans med barnet i KMC, på grund av brist på social interaktion med andra föräldrar.
Ibland kunde olika bärselar eller speciella klädesplagg användas med KMC, vilket vissa mammor upplevde ökade deras mobilitet (Norén et al., 2018). Däremot tyckte vissa att barnet verkade obekvämt i selen eller att den var för svår att använda (Norén et al., 2018). Föräldrar från (Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017, Thernström Blomqvist &
Hedberg Nyqvist, 2010) beskrev att den medicinska utrustningen som användes på barnet, som sonder, intuberingsslangar och katetrar, försvårade KMC och stressade föräldrarna, speciellt vid förflyttning av barnen.
Vårdpersonalens påverkan - Delaktighet, information, beredskap
Ett mönster som visar sig i studier är hur vårdpersonalen kan påverka föräldrarnas upplevelse av sin tid på neonatalavdelningen och KMC/SSC som metod. Vissa pappor i (Olsson et al., 2017) beskrev ett förtroende för sjukvårdspersonalen, vilket de upplevde var viktigt för att de skulle känna sig trygga i SSC. Föräldrar i (Maastrup et al., 2018) beskriver att dela ansvar med vårdpersonal kunde vara delvis utmanande. Vissa upplevde att vårdpersonalen
förväntade sig för mycket från föräldrarna medan andra gav för lite erkännande till föräldrarna och deras roll. Föräldrarna uttryckte ett starkt inre begär att ge SSC. Denna viljan av förlängd SSC tydliggjorde dock att det för en viss del av vårdpersonalen fanns förutfattade
förväntningar om hur länge SSC skulle pågå (Maastrup et al., 2018). Pappor som intervjuades i (Olsson et al., 2017) upplevde att ibland kunde vårdpersonalen förvänta sig för mycket av papporna och konflikter kunde uppstå gällande hur mycket SSC skulle tillämpas. Information om SSC fick föräldrarna från sjuksköterskorna på avdelningen, vänner, familj och internet (Lewis et al., 2019). Vissa pappor ansåg att de hade föredragit mer information om metoden för att göra dem mer säkra och medvetna om fördelarna med SSC (Olsson et al., 2017).
I (Thernström Blomqvist, 2011) berättar papporna att genomförandet av KMC gav dem en tydlig roll i barnets vård, vilket gjorde att de kände sig viktiga och delaktiga.
Motivationen påverkades av vilka fördelar de kände till om SSC eller KMC. I (Lewis et al., 2019) var det endast en liten andel som kände till och kunde berätta om fördelar som
15 temperaturreglering, andningsstabilisering. Inga nämnde att metoden kunde främja amning (Lewis et al., 2019). Föräldrarna i (Thernström Blomqvist et al., 2012) tyckte att det var enklare att utföra KMC om barnet var i behov av det för att behålla en normal
kroppstemperatur. För vissa var metoden självklar och naturlig (Thernström Blomqvist, 2011) och vissa föräldrar uttryckte att de redan från början kände sig redo och längtade efter SSC (Maastrup et al., 2018). Däremot upplevde vissa föräldrar motstridiga känslor innan SSC som karaktäriserades av både skepticism och ett instinktivt behov av nära kontakt med deras barn (Maastrup et al., 2018). Det krävdes att de kom över de konflikterande tankarna och känslorna gällande SSC innan de blev övertygade att det är säkert för deras barn. Vissa beskrev att utöver att få information behövde de bli pushade eller lätt tvingade till att initiera SSC och att denna uppmuntran ansågs vara positiv och nödvändig (Maastrup et al., 2018). Vissa pappor i (Olsson et al., 2017) var inte övertygade om att SSC var bättre för barnet än att ligga i kuvös.
De trodde att barnet istället blev för varmt och obekvämt under långa SSC. Vissa upplevde det även som att barnet var mer bekvämt när SSC utfördes med barnets mamma jämfört med dem själva (Olsson et al., 2017).
Anknytning
Att bli förälder/skapandet av en föräldraroll/Att känna sig som en förälder
I majoriteten av artiklarna talade deltagarna om hur KMC eller SSC som metod kunde hjälpa föräldrarna till att skapa sig en föräldraroll och känna sig mer som en förälder (Norén et al., 2018, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Thernström Blomqvist et al., 2011, Maastrup et al., 2018, Flacking et al., 2016, Olsson et al., 2017, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). I (Thernström Blomqvist, 2011) berättar nyblivna pappor att metoden gjorde de mer självsäkra som föräldrar. I (Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010) berättar deltagarna att metoden möjliggör för föräldrarna att känna sig mer kompetenta. I (Günay &
Coşkun Şimşek, 2020) berättar nyblivna pappor att metoden gjorde att de kunde känna faderskap, gav dem en viktig roll i barnets vård och gjorde att de kände sig mindre som åskådare, vilket också belystes i (Thernström Blomqvist et al., 2011, Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017). I (Olsson et al., 2017) beskrevs det att de gradvis kunde ta en allt större
16 roll i sitt barns vård och över tid själva kunde förflytta barnet från kuvösen till SSC-position.
Det ökade självförtroendet gjorde dem mer avslappnade under SSC och nådde tillslut en nivå av självständighet (Olsson et al., 2017). I (Maastrup et al., 2018) beskrivs att föräldrarna insåg att SSC var ett exceptionellt bra sätt att uppnå en känsla av närhet vilket leder till upplevelsen att barnet blir mer verkligt för föräldrarna, vilket de upplevde var avgörande för upphovet av känslan att man är en förälder. En pappa i (Thernström Blomqvist, 2011) berättar att han inte hade haft möjlighet att hålla sitt barn hud mot hud först och hade inte börjat känna sig som en pappa innan han gjorde det för första gången.
Emotionell bonding mellan förälder och barn
Bonding mellan förälder och barn är en känd fördel med KMC/SSC (Lewis et al., 2019), där de flesta mammor nämnde bonding som följd till metoden. En mamma berättar
”Kängurumetoden ska vara bra för både mamman och barnet och jag antar att jag kan säga från personlig upplevelse att du får den där känslan av bonding och det är så fint” (Lewis et al., 2019). Även i (Norén et al., 2018) beskrev de tillfrågade mammorna att KMC hade spelat en viktig roll i deras vårdtid och de beskrev en särskild närhet till sina barn. I (Maastrup et al., 2018) beskriver föräldrarna sin övertygelse av värdet med anknytning, som var oberoende av barnets överlevnad. Den första gången de genomfört SSC hade haft ett stort inflytande då föräldrarna fick känna av de belönande elementen av närkontakt. De beskrev att SSC hade agerat som en katalysator för det naturliga bandet mellan förälder och barn. Föräldrarna fann att nära fysisk kontakt var ett essentiellt element i anknytning. Det framväxande bandet och föräldraidentiteten växte allt starkare med SSC och föräldrarna bad om mer tid med metoden.
SSC hade känts som en naturlig instinkt (Maastrup et al., 2018). Föräldrarna i (Maastrup et al., 2018) upplevde kuvösen som barnen låg i utanför metoden som ett hinder till att känna sig nära med sitt barn och uttryckte att de hade eller fick en riktig relation till sitt barn är de var hud mot hud, jämfört med genom en glasruta. Papporna som intervjuades i (Olsson et al., 2017) beskrev en känsla av att bli en familj under SSC och att de utvecklade en starkare relation och ömsesidigt band med barnet. De berättade också att metoden stärkte känslan av kärlek mellan papporna och deras barn, vilket även föräldrarna i (Maastrup et al., 2018,
17 Flacking et al., 2016) berättade om. I (Maastrup et al., 2018) berättar föräldrarna att kärleken och ett naturligt behov av att skydda barnet möjliggjorde det för föräldrarna att fullfölja deras roll som vårdgivare och beskyddare.
Lära känna sitt barn
Att lära känna sitt barn och tolka barnets signaler beskrevs som en viktig del av relationen till barnet och som följd till SSC eller KMC som metod (Olsson et al., 2017). En pappa beskriver
”jag känner barnet slappa av när jag kramar om det” (Günay & Coşkun Şimşek, 2020). De övriga papporna säger att de efter KMC kände sig lyckliga och att de upplevde att barnen också var lyckliga (Günay & Coşkun Şimşek, 2020). Papporna i (Thernström Blomqvist, 2011) var övertygade att närheten gjorde att barnen kände sig trygga. De tyckte sig se tydliga tecken på preferens hos barnen för metoden och såg hur barnet lugnade ner sig hud mot hud (Thernström Blomqvist, 2011). Papporna märkte också genom närheten till sina barn att de inte var så ömtåliga som de trott och metoden hjälpte dem själva hur de kunde göra det mer bekvämt för sitt barn (Olsson et al., 2017). Föräldrarnas motivation till SSC var inte bara baserat på deras egna behov av kontakt. De såg att deras barns beteende och fysiska tillstånd demonstrerade fördelar med SSC (Maastrup et al., 2018). Om barnet signalerar att hen gillar att vara hud mot hud gjorde det KMC enklare beskriver föräldrarna enligt (Thernström Blomqvist et al., 2012). Vissa föräldrar uttryckte att de inte tyckte att det verkade som att deras barn gillade KMC (Thernström Blomqvist et al., 2012).
Ett jämställt föräldraskap
Med hjälp av KMC/SSC kunde föräldrarna till sina nyfödda barn få en mer jämställd relation till barnet. Föräldrarna hjälpte varandra och turades om att utföra SSC (Thernström Blomqvist et al., 2011, Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2012).
Många av papporna spenderade lika mycket tid hud mot hud med sitt barn som mammorna.
En pappa pratade om att fokus inte automatiskt hamnar på mamman, utan tack vare SSC var de båda lika viktiga för deras barn. Papporna uppgav också att de delade på bördan att stanna på sjukhuset med deras partner. Upplevelsen papporna fick var också att de var naturligt mer
18 involverade och de kände sig lika viktiga som mammann. Vissa av papporna antog det
huvudsakliga ansvaret för SSC under de första dagarna av barnets liv, då mammorna inte hade möjlighet att närvara av olika anledningar, tex förlossningskomplikationer. De beskrev att detta och den prematura födseln gav upphov till mer jämlikhet mellan modern och fadern jämfört med en fullgången graviditet (Olsson et al., 2017). Mammor i (Norén et al., 2018) beskrev att de skapade ett team tillsammans med sin partner och att de turades om med att vila och KMC. Trots insikt om betydelsen av metoden, uppgav vissa pappor att de hellre ville prioritera mammans tid med hud mot hud för att främja laktation (Olsson et al., 2017).
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur föräldrar upplever kängurumetoden under deras tid på en neonatal intensivvårdsavdelning. Metoden har många fördelar för både förälder och barn, bland annat för barnets andning, immunsystem och temperaturreglering och för förälderns amning och anknytning. I analysen av de inkluderade studierna framkom fyra teman. I det första temat, Känslomässig upplevelse, beskrivs föräldrarnas positiva och negativa känslor kopplade till KMC, de krav som ställs på föräldrarna och känslan av
framgång och att lyckas. I det andra temat, Kroppslig upplevelse, beskrivs de positiva fysiska aspekter till KMC, såväl som de negativa. I temat Vårdavdelningens påverkan beskrivs det hur personal och miljö påverkar föräldrarnas upplevelse, i kombination med olika hinder som upplevs och amning. I temat Anknytning beskrivs föräldrarnas skapade av en föräldraroll, bonding, hur föräldrarna lär känna sitt barn och jämställdheten som uppstår till följd av KMC.
Resultatdiskussion
Känslomässig upplevelse till följd av KMC
Resultatet visar att kängurumetoden är en metod med övervägande positiva effekter (Günay &
Coşkun Şimşek, 2020, Maastrum et al., 2018, Olsson et al., 2017). Detta är av värde då tiden på neonatal intensivvårdsavdelning kan vara stressande för föräldrarna (Freidman et al, 2011) och att då tillämpa KMC blir alltså ännu mer relevant. Vissa föräldrar liknade KMC med
19 graviditeten och känslan de upplevde då (Maastrup et al., 2018). Detta talar för hur stort intryck metoden faktiskt har för föräldrarna. Stor del av detta är på grund av den närhet som uppstod under genomför metod och att den därför hade stor betydelse för föräldrarna. Det är något som tydliggörs av föräldrarna då de beskrev närheten som viktig och att närvaron och värmen som upplevdes både tog form fysiskt och emotionellt (Günay & Coşkun Şimşek, 2020). Att vara nära sitt barn och se att barnet blev lugn överförde även ett lugn till
föräldrarna, då många uppgav att KMC hade en stressreducerande effekt (Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Edéll-Gustafsson et al., 2014, Olsson et al., 2017). Detta stärkts av studien som undersökt halten av oxytocin och kortisol i saliven hos föräldrar och barn. Där framgick att ocytocinnivåerna stiger hos både föräldern och barnet under utförd metod samt att
kortisolnivåerna sänks hos barnet. Alltså kan KMCs hormonella påverkan ses i beteendet och upplevelserna hos föräldrarna (Vittner et al., 2017). Från resultatet framgick även vikten av att känna framgång med metoden och att lyckas (Norén et al., 2018, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Thernström Blomqvist et al., 2011, Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017,
Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Detta kunde ses vara viktigt för utförandet av metoden då känslan av kontroll gjorde att föräldrarna kände sig säkrare. Speciellt då rädsla var ett återkommande tema i föräldrarnas beskrivning av upplevelsen av kängurumetoden.
Detta berodde både på den situation de befann sig i, att deras barn är prematurt född och oron som medföljer det, men också på metoden och dess utförande. Rädsla upplevdes som mest vid metodens initierande. För att överkomma detta framgick det att sjukvårdspersonalen hade en viktig roll (Norén et al., 2018, Lewis et al., 2019, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Maastrup et al., 2018, Flacking et al., 2016, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017).
Detta resultat är i överensstämmelse med den familjecentrerade omvårdnaden då det är sjuksköterskans ansvar att barnets men också föräldrarnas behov uppfylls (Friberg & Öhlén, 2009). I enlighet med tidigare forskning är det som sjuksköterska då viktigt att förse
föräldrarna med stöd under metodens utförande, bidra med uppmuntran och få dem att förstå deras viktiga roll som vårdgivare samtidigt som tecken på villighet att delta ska identifieras (Gåre Kymre & Bondas, 2013).
20 Intresseväckande fynd i resultatet var KMCs betydelse vid de olyckliga fall då föräldrarna förlorade sitt barn. I dessa fall hade metoden haft en betydande roll i föräldrarnas process att finna frid i deras smärtsamma förlust och var något som var väldigt viktig för dem (Maastrup et al., 2018, Olsson et al., 2017). Forskning saknas gällande KMCs inverkan på föräldrars sorgeprocess vid bortgång av ett barn är detta något av värde för framtida forskning att undersöka. Anknytning beror på fler faktorer än tid och att även då barnet inte varit med föräldern under en betydande tidsperiod är förlusten i sig inte mindre betydande (Kersting &
Wagner, 2012). Fastän relationen till sitt barn inte byggts upp skiljer sig sorgen vid bortgång efter födseln inte signifikant i intensitet från andra förluster (Robinson, Baker & Nackerud, 2010).
Kroppslig upplevelse till följd av KMC
Den kroppsliga upplevelsen av kängurumetoden var både positiv och negativ. De positiva upplevelserna var främst förknippade med att metoden hade en avslappnande effekt på föräldrarna (Edéll-Gustaffson et al., 2014, Olsson et al., 2017). Samtidigt kunde det vara krävande för föräldrarna att kontinuerligt utöva metoden. Begränsad mobilitet försvårade föräldrarnas nattsömn vilket kunde leda till utmattning, samt hindrade dem från att kunna utföra sina egna fysiska behov (Thernström Blomqvist et al., 2011, Mörelius & Cranston Andersson, 2015, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017). Detta är viktigt att vara medveten om vid utförandet av metoden då förekomsten av ångest, depression,
utmattning och sömnstörningar är vanligt hos föräldrar vars barn behandlas på NICU. Dessa upplevelser korrelerar med den stress som upplevs under vårdtiden och kunskap om
relationen mellan KMC och den kroppsliga upplevelsen kan därför användas för att vägleda den familjefokuserade omvårdnaden så att även föräldrarnas behov uppfylls (M. Busse, K Stromgren, L. Thorngate & K. A. Thomas, 2013).
Vårdavdelningens påverkan på upplevelsen
Vårdavdelningens miljö påverkade föräldrarnas upplevelse av kängurumetoden. Enligt Gallegos-Martínez, Reyes-Hernández & Scochi (2013) förknippar föräldrar på en neonatal intensivvårdsavdelning vårdmiljön med lidande. Föräldrarna i litteraturöversiktens resultat
21 beskriver KMC som stressreducerande och kan därför möjligtvis minska lidande för föräldrar på en NICU. Framgångsfaktorer i miljön, för att underlätta KMC, beskrev föräldrarna som tillgång till familjerum, socialisering med de andra föräldrarna på avdelningen, tillgång till underhållning under tiden som metoden genomförs och bekväma och anpassade möbler.
Faktorer som försvårade KMC var för hög ljudvolym, små rum, starka ljus, brist på avskildhet (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 12, Olsson et al., 2017, Thernström
Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Detta beskrev även sjuksköterskor som blev intervjuade om deras åsikter och erfarenheter av kängurumetoden (Mörelius & Cranston Andersson, 2015), vilket överrensstämmer med litteraturöversiktens resultat. Brist på avskildhet kan kopplas till att man som förälder i KMC är barbröstad, något som vissa föräldrar kan uppleva som jobbigt i rum med många människor, i många fall främlingar. På vissa avdelningar fanns bärsele eller olika klädesplagg för att underlätta KMC. Åsikterna kring bärselarna var delade bland föräldrarna. Vissa upplevde de som smidiga och underlättade mobiliteten för föräldern under KMC, de frigjorde föräldrarnas händer så de kunde göra saker under tiden. Vissa upplevde dock bärselen som komplicerad, försvårade ens möjligheter att se barnet och vissa upplevde att barnet verkade obekvämt (Norén et al., 2018, Edéll-Gustafsson et al., 2014). Tillgång till en bärsele kan vara bra för en förälder som genomför KMC, men det skulle kunna underlätta om det fanns flera alternativ som förälder och barn kunde prova ut, för att hitta en som fungerar bra. Många föräldrar beskrev också hur den medicinska utrustningen försvårade KMC, med alla ”slangar och sladdar” (Lewis et al., 2019, Thernström Blomqvist et al., 2012, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). I framtiden kanske medicinteknisk utrustning utvecklas så pass att de inte längre utgör ett hinder och underlättar KMC.
Vårdpersonalen hade en stor påverkan på föräldrarnas upplevelse av KMC. Personalen bistod ofta med information om metoden, motiverade och uppmuntrade föräldrarna till att
genomföra metoden och i vissa fall till och med övertalade föräldrarna (Lewis et al., 2019 &
Maastrup et al., 2018). Vissa föräldrar upplevde att de fick för lite information om metoden och det märktes att ju mer information föräldern hade, desto större motivation hade de (Olsson et al., 2017, Thernström Blomqvist & Hedberg Nyqvist, 2010). Sjuksköterskor som intervjuades av deras erfarenheter av metoden beskrev en ökad delaktighet i barnets vård hos
22 föräldrarna (Gåre Kymre & Bondas, 2013 & Mörelius & Cranstron Andersson, 2015), vilket möjliggör en mer familjecentrerad omvårdnad för barnet och överensstämmer med
översiktens resultat. Inga föräldrar nämnde amning som fördel till metoden (Lewis et al., 2019), något som många nya föräldrar kämpar med. Kanske skulle en ökad information om metodens fördelar på amning underlätta för många nya föräldrar och minska stress kring barnets näring. Ett hinder för KMC som mammorna beskrev var i början av barnets liv, vårdades många mammor på andra avdelningar efter förlossningen (Norén, 2018). Ett
samvårdnadsrum, där mamma och barn vårdas tillsammans, skulle kunna underlätta KMC och möjliggöra för mer familjecentrerad omvårdnad och snabbare anknytning mellan mamma och barn. Detta överensstämmer med Norbergs (2016) att samvårdnadsrum möjliggör optimal familjecentrerad vård på en NICU.
Anknytning
Det sammanfattade resultatet av studierna visar att anknytningen stärks av använd
kängurumetod, vilket överensstämmer med Cho et al. (2016) resultat att tiden hud mot hud stärker anknytningen mellan förälder och barn. Detta beskriver även Cleveland Clinic (2015) i kombination med att metoden stärker förälderns självförtroende, något som även
litteraturöversikten visat. I översiktens resultat beskrev föräldrarna bland annat hur det hjälpte dem att skapa sin föräldraroll, det stärkte pappornas roll i omvårdnaden och det verkade som en katalysator för den emotionella bondingen mellan förälder och barn (Maastrup et al., 2018, Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Thernström Blomqvist et al., 2011, Olsson et al., 2017). I Bowlbys anknytningsteori beskriver Mary Ainsworth tecken på anknytning, vilket visar sig genom mammans (Ainsworth undersökte endast mammor) lyhördhet till barnets signaler och hur modern reagerade på dessa signaler (Broberg, Granqvist, Ivarsson, Risholm Mothander, 2006). Föräldrar i studierna berättar att de får en ökad kännedom om barnets signaler och deras respons blir snabbare och säkrare, tack vare KMC (Olsson et al., 2017 & Norén et al., 2018). Även detta beskrev sjuksköterskorna som effekt av KMC i Mörelius & Cranston Andersson (2015). Denna ökade känslighet och respons tyder på att genomförd
kängurumetoden möjliggör en förstärkt anknytning mellan förälder och barn, enligt Bowlbys omvårdnardsteori. Den förstärkta anknytningen kan enligt Bowlby leda till ökade känsliga
23 och lämpliga responser till barnets signaler, minskad risk för reducerad intelligens och ökad aggression, vilket enligt teorin ökar barnets chans för en säkrad överlevnad (Broberg, Granqvist, Ivarsson, Risholm Mothander, 2006). Kängurumetoden kan minska risken för att barnet dör av brist på uppmärksamhet, något som var förekom i Colombia på 1970-talet då metoden utvecklades (Cleveland Clinic, 2015).
Föräldrar beskrev också hur de får ett ökat självförtroende som förälder och särskilt som barnets vårdgivare, också tack vare metoden (Günay & Coşkun Şimşek, 2020, Olsson et al., 2017). Detta skulle kunna möjliggöra en mer familjecentrerad omvårdnad, där förälder och sjuksköterska arbetar tillsammans i barnets omvårdnad och där föräldern är en aktiv del i vården. Föräldrarna blir barnets trygga punkt och föräldrarna kan förse barnet med den säkerhet och styrka som det behöver (Norberg, 2016). Med hjälp av KMC skulle den
familjecentrerade omvårdnaden inom neonatalvården kunna förbättras och på så vis leda till bättre hälsoresultat och mer välmående föräldrar (Västra Götalandsregionen, 2014). Med hjälp av KMC kan den stress som föräldrar upplever under sitt barns vårdtid på NICU förhoppningsvis minskas och även minska risken för depressioner och nedsatt psykisk hälsa.
En trend som upptäcktes i dataanalysen är att KMC möjliggör för ett mer jämställt
föräldraskap. Många av papporna spenderade lika mycket tid hud mot hud med sina barn som mammorna gjorde, deras föräldraroll stärktes och slutade känna sig som åskådare till barnens vård (Norén et al., 2018, Thernström Blomqvist et al., 2011, Thernström Blomqvist et al., 2012, Olsson et al., 2017). Detta kan också komma att hjälpa föräldrarnas välmående och underlätta för ett enklare föräldraskap; där båda föräldrar känner sig lika delaktiga och ansvariga för barnets välmående. Vissa pappor tyckte dock att de hellre ville prioritera mammans hud mot hud tid, för att främja amningen (Olsson et al., 2017). Detta skulle kunna innebära till att vissa upplever fysiska behov som näring viktigare än psykologiska som bonding.
24 Metoddiskussion
Metod och design
Då litteraturöversiktens syfte var att undersöka föräldrarnas upplevelser av KMC ansåg kvalitativ design och metod vara mest lämpad. Detta då studien bygger på deskription, där man vill undersöka och beskriva känslor och upplevelser (Carlsson, 1996). Därav valdes kvalitativ design då det stämmer överens med litteraturöversiktens syfte.
Inklusion- och exklusionskriterier
Artiklar från de tio senaste åren (efter 2010) valdes då forskning gällande kängurumetoden och föräldrars upplevelser studerats mer under denna tid och att litteraturöversiktens resultat då blir mer relevant och aktuellt. Flertalet artiklar är publicerade år 2017 och senare, vilket gör att resultaten är samtida. Detta kan anses vara en styrka i litteraturöversikten. Att studierna var publicerade i vetenskaplig tidskift ökade deras legitimitet. Studier gjorda med samma design kan användas för att öka litteraturöversiktens validitet (Henricson, 2014). Detta var inte möjligt då det hade begränsat antalet inkluderade studier i allt för stor utsträckning.
Därför inkluderades orginalartiklar med kvalitativ design i litteraturöversikten, oberoende av studiens design. Detta kan anses vara en styrka, då ett användande av både intervju- och enkätundersökningar ger rikligt med information och ökar litteraturöversiktens bredd.
Artiklarna skulle också ha granskats av en etisk kommitté eller ha fört ett klart etiskt
resonemnag. Detta för att säkra att de inkluderade artiklarna har genomfört sina studier med en etisk beaktning (Vetenskapsrådet, 2017). Endast studier utförda på neonatala
intensivvårdsavdelningar inkluderades då metodens effekt i en sådan miljö ville undersökas.
En svaghet i litteraturöversiktens datasökning var att artiklarna skulle vara tillgängliga från Uppsala Universitets bibliotek, vilket minskar antalet tillgängliga artiklar.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning genomfördes för att upptäcka metodoligiska brister hos
originalartiklarna, som kan haft påverkan på studiernas resultat. Vid en sådan bedömning bör
25 granskningsmallar användas, då de är lämpliga redskap vid kvalitetsgranskning och agerar som checklistor, anpassade för olika studietyper (SBU, 2017). Därför valdes och användes SBUs mall (2014) för kvalitativa litteraturöversikter. Artiklarna delades upp mellan författarna och de granskade häften var enskilt, vilket kan anses vara en svaghet av litteraturöversikten enligt Wallengren & Henricsson (2014). Mallen upplevdes som komplicerad och granskningen har kompromissats. Författarna försökte minimera denna felkälla genom att diskutera otydligheter inom mallen så att en likvärd bedömning
möjliggjordes. Trots detta anses studierna hålla tillräckligt hög kvalité, vilket kan ses styrka litteraturöversiktens resultat. Viktigt i kvalitetsgranskningen var att studierna följde etiska riktlinjer, då de var utförda på patienter och anhöriga, som dessutom befann sig i en sårbar situation. Alla artiklar var granskade av en etisk kommitté eller fört ett djupgående etiskt resonemang. Detta anses vara en styrka i litteraturöversikten och en försäkran om att de inkluderade deltagarna behandlats väl.
Analysmetod
Datanalysen genomfördes enligt Fribergs (2017) metod för resultatanalys. Samtliga artilklar analyserades först enskilt och sedan diskuterade författarna gemensamt de urdrag som de gjort ur artiklarna. Detta minskar risken för felkällor då författarnas förutfattade meningar granskas gemensamt, vilket förstärker analysens validitet. En av författarna hade erfarenhet av metoden och dess använding på en NICU, vilket kan ha påverkat författarens förförståelse av
föräldrarnas upplevelser. Detta kan både vara en styrka och en svaghet för studiens resultat.
Överförbarhet till vården
Granskade studier påvisade övervägande positiva upplevelser av genomförd KMC. Detta kan stärka motiveringen till varför KMC bör implementeras inom neonatalvården och användas som förstärkning inom den familjecentrerade omvårdnaden. De inkluderade studierna var enbart genomförda i höginkomstländer. Detta är något som bör tas hänsyn till då det kan ha en påverkan på studiernas resultat. Det vore intressant att veta om en skillnad finns i upplevelser i låginkomstländer, men eftersom metoden är så lättillgänglig och billig så borde skillnaden
26 vara minimal. För att minska den höga spädbarnsdödligheten i dessa utsatta länder, bör
metoden användas i större utsträckning globalt. Enligt Abdulghani, Edvardsson & Amir (2018) används dock metoden i större utsträckning i höginkomstländer.
SLUTSATS
Kängurumetoden är en väsentlig del av omvårdnaden på en neonatal intensivvårdsavdelning och visad gynnsam för både barnet och föräldern. Studier inom detta område fokuserar i större utsträckning på den positiva påverkan på barnet, medan denna studie fokuserar på föräldrars upplevelser. Fynden i denna litteraturöversikt visar positiva effekter på föräldrarnas
upplevelse och att metoden kan förbättra anknytningen mellan förälder och barn. Denna litteraturöversikt kan därför främja sjuksköterskor i deras arbete så att föräldrarna får en postiv upplevelse av kängurumetoden och ge en fördjupad kunskap vid familjecentrerad omvårdnad.
Självständighet
Julia Bergström och Maria Eliasson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
27 REFERENSER
De artiklar som använts i denna litteraturstudies resultatanalys markeras med en asterisk (*) innan första författarnamnet.
Abdulghani, N., Edvardsson, K., & Amir, L. H. (2018). Worldwide prevalence of mother- infant skin-to-skin contact after vaginal birth: A systematic review. PloS one, 13(10), e0205696. doi: 10.1371/journal.pone.0205696
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori.
Stockholm: Natur och Kultur.
Busse, M., Stromgren, K., Thorngate, L. & Thomas, K. A. (2013) Parents’ Responses to Stress in the Neonatal Intensive Care Unit. Critical Care Nurse 33(4). 52–59. doi:
10.4037/ccn2013715
Carlsson, B. (1996). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. (1.
uppl.) Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin.
Cho, E. S., Kim, S. J., Kwon, M. S., Cho, H., Kim, E. H., Jun, E. M., & Lee, S. (2016). The effects of kangaroo care in the neonatal intensive care unit on the physiological functions of preterm infants, maternal–infant attachment, and maternal stress. Journal of pediatric nursing, 31(4), 430-438. doi: 10.1016/j.pedn.2016.02.007
Cleveland Clinic. (2015). Kangaroo Care. Hämtad 2020-05-30, från https://my.clevelandclinic.org/health/treatments/12578-kangaroo-care
*Edéll‐Gustafsson, U., Angelhoff, C., Johnsson, E., Karlsson, J., & Mörelius, E. (2015).
Hindering and buffering factors for parental sleep in neonatal care. A phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 24(5-6), 717-727. doi:10.1111/jocn.12654.
28
*Flacking, R., Thomson, G., & Axelin, A. (2016). Pathways to emotional closeness in
neonatal units–a cross-national qualitative study. BMC Pregnancy and Childbirth, 16(1), 170.
doi: 10.1186/s12884-016-0955-3.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F., Öhlén, J. (Red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt.
Lund: Studentlitteratur.
Friedman, S. H., Yang, S. N., Parsons, S., & Amin, J. (2011). Maternal mental health in the neonatal intensive care unit. NeoReviews, 12(2), s85-s93. Doi: 10.1016/j.jpeds.2017.01.052
Gallegos-Martínez, J., Reyes-Hernández, J., & Scochi, C. G. S. (2013). The hospitalized preterm newborn: the significance of parents' participation in the Neonatal Unit. Revista latino-americana de enfermagem, 21(6), 1360-1366. Doi:10.1590/0104-1169.2970.2375
*Günay, U., & Coşkun Şimşek, D. (2020). Emotions and Experience of Fathers applying Kangaroo Care in the Eastern Anatolia Region of Turkey: A Qualitative Study. Clinical Nursing Research. doi:10.1177/1054773820937479.
Gåre Kymre, I., & Bondas, T. (2013). Balancing preterm infants’ developmental needs with parents’ readiness for skin-to-skin care: a phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being, 8(1), 21370. doi: 10.3402/qhw.v8i0.21370
Henricson, M. (2014). Diskussion I M, Henricson (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. Uppl., s. 471-480) Lund: Studentlitteratur.
Kersting, A. & Wagner, B. (2012). Complicated grief after perinatal loss. Dialogues in Clinical Neuroscience, 14(2), 187-194.
29
*Lewis, T. P., Andrews, K. G., Shenberger, E., Betancourt, T. S., Fink, G., Pereira, S., &
McConnell, M. (2019). Caregiving can be costly: A qualitative study of barriers and facilitators to conducting kangaroo mother care in a US tertiary hospital neonatal intensive care unit. BMC pregnancy and childbirth, 19(1), 227. doi:10.1186/s12884-019-2363-y
*Maastrup, R., Weis, J., Engsig, A. B., Johannsen, K. L., & Zoffmann, V. (2018). ‘Now she has become my daughter’: parents’ early experiences of skin‐to‐skin contact with extremely preterm infants. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 545-553. doi:
10.1111/scs.12478
Mörelius, E., & Anderson, G. C. (2015). Neonatal nurses’ beliefs about almost continuous parent–infant skin‐to‐skin contact in neonatal intensive care. Journal of clinical nursing, 24(17-18), 2620-2627. doi: 10.1111/jocn.12877
Norberg, E. (2016). Familjecentrerad vård inom akutsjukvård för barn (Magisteruppsats).
Stockholm, Sophiahemmets högskola. Tillgänglig: http://www.diva- portal.se/smash/get/diva2:954088/FULLTEXT01.pdf
*Norén, J., Nyqvist, K. H., Rubertsson, C., & Blomqvist, Y. T. (2018). Becoming a mother–
Mothers’ experience of Kangaroo Mother Care. Sexual & reproductive healthcare, 16, 181- 185. doi: 10.1016/j.srhc.2018.04.005.
Nuurobaby (2013). The top 10 myths of kangaroo care. Hämtad 2020-09-03, från https://nuroobaby.com/announcements/the-top-10-myths-of-kangaroo-care/
*Olsson, E., Eriksson, M., & Anderzén-Carlsson, A. (2017). Skin-to-skin contact facilitates more equal parenthood-a qualitative study from fathers' perspective. Journal of Pediatric Nursing, 34, e2-e9. doi: 10.1016/j.pedn.2017.03.004.
30 Robinson, M., Baker, L. & Nackerud, L. (2010). The relationship of attachment theory and perinatal loss. Death Studies. 23(3), 257-270. doi:10.1080/074811899201073
Simply Psychology (2017). Attachment theory. Hämtad 2020-09-02, från https://www.simplypsychology.org/attachment.html
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.[SBU] (2014). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: SBU. Hämtad 4 september, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. [SBU] (2017). Kvalitetsgranskning av studier. Stockholm: SBU. Hämtad 22 oktober, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel06.pdf
*Thernström Blomqvist, Y., Frölund, L., Rubertsson, C., & Nyqvist, K. H. (2013). Provision of Kangaroo Mother Care: supportive factors and barriers perceived by parents. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(2), 345-353. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01040.x.
*Thernström Blomqvist, Y., & Nyqvist, K. H. (2011). Swedish mothers’ experience of continuous Kangaroo Mother Care. Journal of Clinical Nursing, 20(9‐10), 1472-1480. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03369.x
*Thernström Blomqvist, Y., Rubertsson, C., Kylberg, E., Jöreskog, K., & Nyqvist, K. H.
(2012). Kangaroo Mother Care helps fathers of preterm infants gain confidence in the paternal role. Journal of advanced nursing, 68(9), 1988-1996. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05886.x.
Unicef (id.). Skin-to-skin contact. Unicef UK. Hämtad 4 oktober, 2020, från
https://www.unicef.org.uk/babyfriendly/baby-friendly-resources/implementing-standards- resources/skin-to-skin-contact/
