Examensarbete
Grundnivå
Ett litet folkbibliotek och dess språkliga och sociala rum
- Och hur samhällets vardagsrum påverkas av en tillfällig stängning
Författare: Melanie Engels Handledare: Sara Nittve (HD a) Examinator:
Ämne/huvudområde: svenska som andraspråk III Kurskod: SS2007
Högskolepoäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2021-04-06
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Abstract:
Ett litet folkbibliotek kartläggs som språkligt landskap och dessutom granskas bibliotekets förmåga att vara ett socialt rum för alla åldrar inom den flerspråkiga befolkningen. Resultaten visar att det språkliga landskapet huvudsakligt består av det svenska, arabiska och engelska språket. Tyska, braille och minoritetsspråken
representeras i olika grad, men i mycket mindre utsträckning. Biblioteket erbjuder sociala rum för den flerspråkiga befolkningen och skapar även digitala
alternativlösningar under tiden, då biblioteket tillfälligt behöver stängas, för att begränsa smittspridningen av Covid-19.
Nyckelord:
Andraspråksförvärv, flerspråkighet, flerspråkighetens synlighet, lingvistiskt landskap, sociala rum, språkkombinationer
1. Innehållsförteckning
2. Inledning ... 1
3. Syfte ... 1
4. Bakgrunden ... 2
4.1. Centrala begrepp ... 2
4.1.1. Språkligt landskap som begrepp ... 2
4.1.2. Begrepp som används i sammanhang med flerspråkighetens synlighet 2 4.2. Den lokala kontexten... 3
4.2.1. Befolkningen ... 3
4.2.2. Folkbiblioteket ... 3
4.3. Styrdokument ... 4
4.3.1. Den lokala biblioteksplanen ... 4
4.3.2. Riksdagens språkpolitik ... 4
4.3.3. Bibliotekslagen ... 4
5. Tidigare forskning ... 5
5.1. Flerspråkighet ... 5
5.1.1. Flerspråkighetens definitioner ... 5
5.1.2. Flerspråkighet vs enspråkighetsnormen ... 6
5.1.3. Den nationella flerspråkigheten ... 7
5.1.4. Flerspråkighetens status ... 7
5.2. Språkligt landskap ... 8
5.2.1. Språkligt landskap inom sociolingvistik ... 8
5.2.2. Språkligt landskap som inputkälla för andraspråksförvärv ... 9
5.2.3. Bibliotek som språkligt landskap ... 10
5.3. Multimodalitet ... 11
5.4. Bibliotek som ett socialt rum ... 11
6. Teoretiska utgångspunkter ... 13
7. Material och metod ... 13
7.1. Material ... 13
7.2. Metod ... 14
7.2.1. Linguistig landscaping ... 14
7.2.2 Kvantitativ innehållsanalys ... 14
7.2.3. Deltagande observationer ... 15
7.2.4. Samtalsanalys ... 15
7.2.5. Forskningsetiska överväganden ... 15
8. Resultatredovisning av det språkliga landskapet ... 16
8.1. Inventering av grundmaterialet i det språkliga landskapet ... 16
8.1.1. Entrén ... 16
8.1.2. Korridoren ... 17
8.1.3. Café ... 19
8.1.4. Språkhyllan för vuxna och tidningar ... 22
8.1.5. Böcker på Sveriges minoritetsspråk ... 24
8.1.6. Barnavdelningen ... 25
8.1.7. Informationsdiskområde ... 26
9. Analys av materialet som utgör det språkliga landskapet ... 28
9.1. Flerspråkighetens synlighet i lokalen ... 28
9.2. Flerspråkighetens funktion i skyltarna ... 29
9.3. Det språkliga landskapet som inputkälla för andraspråksförvärv ... 31
9.3.1. Ordförråd ... 31
9.3.2. Pragmatisk kompetens ... 32
9.3.3. Läskunnighet ... 32
10. Redovisning av bibliotekets sociala rum... 33
10.1 Socialt rum för låg-och mellanstadiebarn ... 33
10.2. Flerspråkighet som utgör socialt rum ... 34
10.3. Socialt rum för flerspråkiga vuxna ... 34
10.4. Socialt rum för minoriteter ... 35
10.5. Socialt rum för flerspråkiga ungdomar och allmänheten ... 35
10.6. Socialt rum för dem som bara vill vara där ... 35
11. Analys av bibliotekets sociala rum ... 35
12. Diskussion ... 37
12.1. Resultatdiskussion av det språkliga landskapet ... 37
12.2. Resultatdiskussion av det sociala rummet... 40
12.3. Metoddiskussion ... 41
12.3.1. Linguistic landscaping ... 42
12.3.2. Kvantitativ innehållsanalys ... 42
12.3.3. Deltagande observationer ... 43
12.3.4. Samtalsanalys ... 43
13. Framtida forskning ... 43
14. Slutsats ... 44
13. Referenser ... 45
Bilaga 1: Sammanställning av figurer ... 50
Bilaga 2... 51
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor ... 51
Bilaga 3... 53
Information och samtycke till medverkan i en undersökning ... 53
1
2. Inledning
Sedan jag kom till Sverige för över tio år sedan och under processen som jag själv har blivit flerspråkig har jag utvecklat en uppmärksamhet angående språken som finns i min omgivning. Denna uppmärksamhet har påverkat mitt val av uppsatsämnet.
För några veckor sedan sändes på teve ett program om
invandrarantalet i en småländsk kommun. I filmen nämns att var tjugonde invånare i kommunen kom 2015 som flykting. Det utgör 5 % av befolkningen. Totalt har 24,8%
av kommunens population en utländsk bakgrund. I filmen hörs också följande påstående ”De lär sig inte svenska så bra”. För att lära sig ett ytterligare språk behövs det dock att man interagera med förstaspråkstalare utöver skolbesöket och möta språket i olika sammanhang. Personer med utländsk bakgrund har rättigheten att känna sin egen identitet bekräftad och de vill inte ersätta en enspråkighet mot en annan utan utvecklas i sin flerspråkighet. I kommunen är möjligheterna för spontana interaktioner mellan första- och andraspråkstalare begränsade. Det finns inga caféer och folkbiblioteket är i vanliga tider den enda kostnadsfria mötesplatsen som är tillgänglig sex dagar i veckan och besöks av alla åldrar och nationaliteter.
Eftersom jag själv har arbetat på folkbiblioteket i Tyskland och Sverige och dessutom arbetat som SFI-lärare mellan 2012 och 2017 är jag intresserad av biblioteksverksamheten och dess flerspråkighetssyn.
3. Syfte
Jag vill kartlägga hemkommunens folkbibliotek som språkligt landskap och socialt rum för att se hur biblioteket indirekt kommunicerar med sina få besökare under ett kort tillfälle under pandemin. För det andra tar jag reda på hur bibliotekets sociala rum utifrån flerspråkighetsperspektiven har tillfälligt förändrats under Covid-19.
Följande frågor är av intresse i beskrivningen av flerspråkighetens form och funktion i det lingvistiska landskapet
- Vilka språk förekommer i det lingvistiska landskapet och i vilka kombinationer förekommer de?
- Hur är synligheten av flerspråkighet beskaffad i det språkliga landskapet och vilken funktion har flerspråkigheten i skyltningen?
- Hur ser skyltningen av medier på andra språk än svenska ut och kan
biblioteksanvändare hitta de böckerna på egen hand och dessutom använda det lingvistiska landskapet som inputkälla för andraspråksförvärv?
Med följande fråga hoppas jag att få ett svar på vad biblioteket gör för att vara ett socialt rum för flerspråkiga invånare.
- Vad brukar vanligtvis göras på biblioteket för att bjuda in den flerspråkiga målgruppen till biblioteket som socialt rum och vem är det som kommer?
- Hur förändras det sociala rummet, när biblioteket tillfälligt stänger?
2
4. Bakgrunden
Under detta avsnitt förklaras grundläggande begrepp inom vetenskapsområdet.
Dessutom förtydligas fallstudiens lokala kontext och olika delar av tre styrdokument citeras, därför att de hänger ihop med studien.
4.1. Centrala begrepp
Studiens relevantaste begrepp förklaras under denna punkt.
4.1.1. Språkligt landskap som begrepp
Själva landskapsbegrepp, som enligt Gorter (2006:1) har två olika betydelser, beskrivs på följande vis
On the one hand the more literal meaning of the piece or expanse of scenery that can be seen at one time from one place. On the other hand, a picture representing such a view of natural inland scenery, as distinguished from sea picture or a portrait
och har sina rötter i det konstnärliga och vetenskapliga utvecklingsarbete av den italienska renässansen som pågick under 1400- och 1500-talen (Järlehed, 2011: 10).
I studierna om språkliga landskap samlas och analyseras det fysiska materialet på ett särskilt ställe, ” […] and on the other hand also the representation of the languages, which is of particular importance because it relates tio identity and cultural globalisation […]” (Gorter, 2006:1)
Det engelska ordet linguistic landscape (språkligt landskap) nämndes 1997 för första gången i språkvetenskapligt sammanhang. Begreppet användes då av Laundry och Bourhis (1997) vid studier av symboler som kommersiella och officiella skyltar och definierades, även med de två redan nämnda olika funktionerna (Gorter, 2006:1), så här
[…] The linguistic landscape of a territory can serve two basic functions: an informational function and a symbolic function (Landry& Bourhis, 1997: 25) Järlehed (2011:11) säger att landskapsbegreppet är dubbelt och kan för det ena menar vyn som kam ses från en punkt vid ett bestämt tillfälle och för det andra vara
återgivningen av denna vy.
4.1.2. Begrepp som används i sammanhang med flerspråkighetens synlighet
Flerspråkighetens synlighet på skyltar kan förekomma på två olika sätt i ett språkligt landskap och är enligt Backhaus (2007:10) som använde sig av Rehs (2004) tidigare studier beroende av om det förekommer flera språk på en skylt eller om det används flera olika separata skyltar som är enspråkiga. För skyltar gäller enligt detta sätt att se på flerspråkighet, samma kriterier som även används för flerspråkiga personer (Salameh, 2020) det vill säga att de inte har en dubbel enspråkighet utan är flerspråkiga. Reh (2004) som citeras av Backhaus (2007:34) betecknar
flerspråkigheten på en skylt som visible det vill säga synligt och flerspråkigheten på olika skyltar som covert, som motsvarar dold här. Backhaus (2007:91) har dessutom skapat fyra kategorier, som gäller flerspråkighetens uppgift. Han delar in dem i
3 - Monofona skyltar, som är enspråkiga
- Homofona skyltar, när hela texten översätts - Blandade skyltar när texten bar delvis översätts
- Polyfona skyltar, när texten inte översätts, men flera språk förekommer ändå Språklig kommunikation är en förutsättning för det mänskliga samhällsbygget och i samspelet mellan människa och landskap intar språket en fundamental roll (Strid, 2003:67). Enligt Järlehed (2011:8) är den kommunikativa funktionen som språken har i det språkliga landskapet både informerande och symbolisk. Den informerande funktionen används till exempel för att berätta om namnen av platser och personer men även om instruktioner av olika slag. Den symboliska funktionen av språken i ett lingvistiskt landskap kan enligt Shohamy och Waksman (2009) också användas för att
”markera gränser mellan olika nationella och etniska grupper så att det fungerar som ett verktyg för att skapa kollektiv identitet och medlemskap för de som bor på bestämda territorier”
4.2. Den lokala kontexten
Här presenteras några fakta om kommunens population angående nationaliteter och sedan följer allmänna uppgifter om folkbiblioteket.
4.2.1. Befolkningen
24,8 % av befolkningen hade i december 2019 en utländsk bakgrund. Största andelen av gruppen utgjordes av människor från Syrien med 511 personer. Den näststörsta gruppen, med 226 personer, var tyskarna. Flera andra nationaliteter representerades med färre än 100 personer så som till exempel afghaner med 62 personer och finländare med 47 människor (Statistikmyndigheten, 2020).
4.2.2. Folkbiblioteket
Hur många personer med viss nationalitet det är som kan räknas som aktiva
biblioteksanvändare, finns det ingen statistik om, men därför att nästan en fjärdedel av befolkningen har utländsk bakgrund, är det mycket sannolikt att det både finns flerspråkiga låntagare och besökare på biblioteket.
Biblioteksverksamheten i en kommun med nästan 6000 invånare, bedrivs med hjälp av 4,5 heltidstjänster fördelat på 6 personer. Personalen arbetar både på
folkbiblioteket och i mindre omfattning på skolbiblioteken vid fyra ytterskolor.
Skolbiblioteket i grundskolan bemannas med en heltidstjänst. Biblioteket ligger under kultur-och fritidsförvaltningen som i sin tur lyder under kommunstyrelsen.
dagar i veckan, men det planeras aktivt att införa meröppet 2021, som betyder att bibliotekets öppettider kommer utökas, så att besökare även på helger och kväller kommer kunna vistas på biblioteket, trots att lokalen då ska vara obemannad.
Just nu är situationen dock tvärtom, det vill säga att personalen finns på plats men lokalen är sedan mitten av november stängd för allmänheten på grund av regionala restriktioner som är relaterade till Covid-19. Johanna Hansson (2020), som är ordförande i den svenska biblioteksföreningen anser bibliotekens stängning som ”en stor sak”. Hon säger dessutom att ” När tillgången till bibliotek minskar, minskar också människors möjligheter att lära och utvecklas. Det är dåligt för hela samhället
4 och riskerar slå tillbaka senare”. För tillfället är det dock bara enstaka besökare som får komma in, när de till exempel behöver hjälp, som inte kan erbjudas vid
bibliotekets entré.
4.3. Styrdokument
Här presenteras tre delar av olika styrdokument som är relevanta i ämnets sammanhang.
4.3.1. Den lokala biblioteksplanen
Enligt bibliotekslagen ska varje kommun och landsting eller region ha en gällande biblioteksplan (Kungliga biblioteket, 2021). Detta gäller därmed också för biblioteket som undersöks i studien. Kommunens namn har avidentifierats för att skydda deltagarnas identitet.
I den lokala biblioteksplanen beskrivs bibliotekets samhällsuppgift som följande Biblioteket ska bidra till samhällets service genom att fungera som en demokratisk mötesplats och skapa möjligheter för delaktighet,
kunskapsinhämtning, kultur och integration. Biblioteket ska stärka sin roll som en öppen demokratisk plats dit medborgarna kan komma och ta del av och påverka utbudet. Alla ska känna sig välkomna till biblioteket oavsett kön, religion, etnicitet, politisk uppfattning och sexuell läggning.
4.3.2. Riksdagens språkpolitik
Att alla ska känna sig välkomna kan bland annat uttryckas med hjälp av det språkliga landskapet.
Sverige har utvecklats till ett mångspråkigt land och för att erkänna detta beslutades i december 2005 en ny språkpolitik
Alla ska ha rätt till ett språk: att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få
möjligheten att lära sig främmande språk (Sveriges Riksdag, 2005/06: KrU4).
4.3.3. Bibliotekslagen
Språkpolitiken som alltmer utgår från flerspråkighetsnormen i Sverige är också en av bibliotekets uppgifter som är förankrad i Sveriges Riksdags bibliotekslag (2013:801)
5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska
5 Hur den särskilda uppmärksamheten borde se ut, nämns inte i lagen, men det ger kanske det språkliga landskapet av biblioteket ett svar på.
5. Tidigare forskning
Eftersom studien belyser både kommunbibliotekets språkliga landskap och det sociala rummet för den flerspråkiga befolkningen, ska det granskas tidigare forskning
angående flerspråkigheten, språkliga landskap, multimodalitet och sociala rum.
5.1. Flerspråkighet
Att veta varifrån samhällens invånare kommer, ger inte automatiskt ett exakt svar på vilka språkliga kunskaper individer har. Det består möjligheten att man redan var tvåspråkig i hemlandet, som till exempel en kurd från Syrien, som inte fick använda modersmålet i skolan utan använde arabiska där, som är det dominerande språket i Syrien.
5.1.1. Flerspråkighetens definitioner
Det finns flera olika definitioner angående flerspråkigheten och den kan utgå från både individ- och samhällsperspektivet. Garcia och Wei (2018) ser en gemensamhet mellan två-, fler-, mångspråkighet som de beskriver som följande
[…] de hänvisar till en pluralitet av autonoma språk som antingen är två (tvåspråkighet) eller många (flerspråkighet), på individuella nivå (tvåspråkig eller mångspråkig) eller på samhällelig nivå (flerspråkig) (Garcia & Wei, 2018:
32).
Kramsch (2007:4-5) definierar ett annat språk som ett språk som inte är modersmålet och som man antingen har lärt sig i en miljö, där språket är det dominerande språket eller där språket är ett internationellt språk för handel och industri. Däremot defineras ett främmande språk av honom som ett språk som lärs i en instruktionsmiljö eller under en tillfällig vistelseutomlands som en del av allmän utbildning för yrkesmässiga ändamål. Att vara flerspråkig kan betyda att man antingen har språkkunskaper i minst ett annat eller främmande språk eller både och. Hyltenstam och Milani (2012:12) har följande definition om två- och flerspråkigheten
I vilken mån människor använder ett eller mer än ett språk i sin vardag samtidigt eller periodvis och under hela eller delar av sitt liv är beroende av de politiska, kulturella och sociala sammanhang i vilka individuella livsprojekt genomförs.
Säkert är att vi alla lever i ett flerspråkigt land och att Sverige inte är unikt angående detta, för Hyltenstam och Milani (2012) menar att flerspråkighet som
samhällsfenomen är på ett eller annat sätt en aktualitet i nästan alla världens länder (Hyltenstam & Milani, 2012 :12). De förtydligar på följande vis ”Det är ett faktum att dagens samhälle är flerspråkigt, något som är en ofrånkomlig följd av historiska politiska skeenden samt av den aktuella migrationen, internationaliseringen och
6 globaliseringen”. Hyltenstam och Milani (2012) ser och nämner också
flerspråkighetens fördelar för samhället
Ett samhälle som förfogar över en stor mängd språklig kompetens har större möjligheter än ett språkligt resurssvagt samhälle att nå framgång i ekonomiska och politiska förhandlingar, liksom i kulturellt och vetenskapligt utbyte med omvärlden (Hyltenstam & Milani 2012:12).
Idag är den språkliga heterogeniteten mycket stor och i Europa är minst 56 % tvåspråkiga och 28% trespråkiga (Garcia och Wei, 2018:75).
5.1.2. Flerspråkighet vs enspråkighetsnormen
Enligt Hammarberg (2004) är människan av naturen potentiell flerspråkig. Han säger att det finns, globalt betraktat, en bred enighet bland lingvister om att två- respektive flerspråkighet är vanligare än den rena enspråkigheten (Hammarberg, 2004: 66).
Hammarberg vänder på den negativa bilden att flerspråkiga människor har brister i majoritetsspråket utan tillskriver den enspråkiga människan istället brister i flera språk.
Han tycker, att det tillhör människans mentala utrustning att tillägna sig språket som man kommer aktivt i kontakt med och han anser däremot en vuxens enspråkighet som en konsekvens av begränsad språkkontakt (Hammarberg, 2004:66).
Salameh (2020:1) förklarar att den flerspråkiga förmågan inte innebär en dubbel enspråkighet där varje språk utvecklas isolerat, utan att de olika språken står i kontakt med varandra, som också betyder att man inte behöver ersätta en
enspråkighet mot en annan utan ska få möjligheten att utvecklas i alla språk, som tillhör ens språkliga repertoar.
Att kunna komma i kontakt med andra språk har blivit mycket enklare och det beror delvis på den pågående globaliseringen. Hyltenstam och Milani (2012: 27) använder sig av McGrews (1992) definition av begreppet
Globalization refers to the multiplicity of linkages and interconnections that transcend the nation-states (and by implication the societies) which make up the modern world system. It defines a process through which events, decisions and activities in one part of the world can come to have significant consequences for individuals and communities in quite distant parts of the globe. Nowadays, goods, capital, people, knowledge, images, communications, crime, culture, pollutants, drugs, fashions, and beliefs all readily flow across territorial boundaries […]
Enspråkighetsnormen står i kontrast mot globaliseringen och utgår enligt Paulsrud, Rosén, Straszer och Wedin ifrån ”att enspråkighet, och användningen av det som måttstock, är det normala tillståndet för världens människor” (Paulsrud, 2018: 17).
Den utmanas nuförtiden genom att ” […] språket som verktyg återerövras av faktiska språkanvändare” (Garcia & Wei, 2018: 29) och den faktiska språkanvändaren stannar inte alltid i sitt ursprungsland utan vill kommunicera virtuellt på olika språk över ländernas gränser eller är tvungen, på grund av kriget eller andra skäl, att ta sig fysiskt till andra länder som då kan resultera i flerspråkigheten. Enligt uppgifterna av United Nations High Commissioner for Refugees är en procent av världens
befolkning, det motsvarar 79,5 miljoner personer, på flykt (UNHCR, 2020).
7
5.1.3. Den nationella flerspråkigheten
Man behöver inte lämna sitt land, för att kalla sig för flerspråkig. I Sverige finns det fem nationella minoritetsspråk som är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.
Eftersom svenska är det officiella huvudspråket, är minoritetsspråktalare därmed automatisk tvåspråkiga, för de behöver också kunna använda det svenska språket bredvid minoritetsspråket. I Siekkinen (2018:94) kan man läsa att minoritetsspråken och invandrarspråken såsom arabiska och somaliska hamnar längs ner i
språkhierarkin. Engelskan däremot ” […] värderas nästan lika högt som svenska eftersom det ses som något nödvändigt och något som utöver i utbildning används frekvent i samhälle, yrkesliv och media […]” (Siekkinen, 2018: 93).
Det svenska teckenspråket, som används av ca 30 000 personer i Sverige (Sveriges Dövas Riksförbund: 2019) anses inte som minoritetsspråk men uppfyller ändå kriterier för ett eget språk och kräver av sina användare kompetens i flera språk. Hollström och Schönström (2018:56) nämner att det i
[…] teckenspråkiga utbildningssammanhang alltid förekommer minst två språk (i deras visuella form) samtidigt, det vill säga skriven svenska och/eller engelska och svenskt teckenspråk.
Synskadade människor kan inte läsa det svenska skriftspråket på skyltarna utan de har ett annat skriftspråk som kallas för braille, efter uppfinnaren Louis Braille. Den taktila punktskriften kan läsas av med fingertopparna. Antal synskadade i Sverige beräknas av Socialstyrelsen med ungefär 120 000 personer (Synskadades Riksförbund, 2016) men det är bara 1000 personer som använder punktskrift i Sverige idag (Synskadades Riksförbund, 2019). Braille förekommer i den offentliga miljön till exempel på tågstationer eller flygplatser och dessutom på läkemedel. Skyltar som är märkta både med svenskt skriftspråk och punktskrift är därmed flerspråkiga.
5.1.4. Flerspråkighetens status
Holmström och Schönström (2018:49) framhäver att undervisningar på Sveriges högskolor vanligtvis bedrivs på svenska eller engelska), som en gång till visar upp hur hög status det engelska språket har i Sverige, trots att det enligt Hyltenstam och Milani (2012) också finns kritiska röster mot engelskans utbredning
Att engelska språket breder ut sig i världen är ett faktum. Det finns forskare som hävdar, att engelskans utbredning är den direkta orsaken till den
pågående språkdöden, att andra språk blir utträngda av engelskan (Hyltenstam
& Milani, 2012: 31).
Flerspråkighetens status är därmed beroende på vilka språk det är som talas och enligt Cenoz och Gorter (2008: 269) har användningen av engelska också i kommersiella skyltar ökats och språket därmed blivit synligare i det språkliga landskapet som motiverade till ett flertal studier i olika länder runt om i världen, då man undersökte förekommande av det engelska språket i lingvistiska landskap. I studierna kom det fram att den rikliga användningen av engelska i det språkliga landskapet dock inte betyder att invånare nödvändigtvis förstår de engelska texterna. Cenoz och Gorter (2008:272) tycker att skillnaden mellan ett andraspråk och ett främmande språk (Kramsch, 2007) är av stor betydelse angående språkliga landskap, för de anser att det
8 är mindre troligt att ett främmande språk finns i det lingvistiska landskapet, med undantag för engelska, än ett andraspråk.
Cenoz och Gorter (2008:270) nämner också att globaliseringen
(McGrew, 1992) har påverkat det språkliga landskapet som numera även visar upp en språklig mångfald. De beskriver vidare att det samtidigt pågår en process för
regionalisering och lokalisering, där man försöker låta världsspråket engelska ha inflytande i det lingvistiska landskapet men samtidigt kämpar för minoritetsspråkens överlevnad.
5.2. Språkligt landskap
I detta avsnitt betraktas det språkliga landskapet utifrån sociolingvistiken och som inputkälla för andraspråksförvärv. Avsnittet avslutas med en tidigare studie, då biblioteken undersöktes som språkliga landskap.
5.2.1. Språkligt landskap inom sociolingvistik
Jämfört med biblioteken har skolornas lingvistiska landskap redan blivit en stor del av forskningsagendan. Begreppet schoolscaping präglades av Brown (2012), när hon
studerade bilder och artefakter i skolor i sydöstra Estland. Där brukar det talas võru som är en estnisk dialekt, som vissa även anser vara ett eget finsk-ugriskt språk.
Brown besökte samma område ungefär 10 år senare igen och upptäckte att det hade skett förändringar mot mer användning av det regionala språket, särskild i förskolan.
Hon drog slutsatsen att diakronisk schoolscaping skapar en lovande väg för framtida utredningar (Gorter 2018:81). Denna potential ser även Ganuza (2000) ”En viktig del är också hur det lingvistiska landskapet förändras över tid och hur dessa förändringar speglar pågående samhällsförändringar”.
I Sveriges skolor finns det också talrika studier angående det språkliga landskapet. Till exempel undersökte Straszer och Wedin (2018: 218) två klassrum för modersmålsundervisning i en grundskola, genom att granska det språkliga materialet utifrån fysiska, tidsmässiga och sociala aspekter. De undersökte vidare rummen för transspråkande i relation till det sociala- och trygghetsrummet
Begreppet trygghetsrum har utvecklats för att ” beskriva de sätt på vilka människor i heterogena och snabbt föränderliga samhällen skapar möjligheter för meningsskapande och identitetskonstruktion genom språk och andra sociala redskap” (Straszer och Wedin, 2018: 222)
i ett minoritetsspråkssammanhang (Straszer och Wedin, 2018: 223). I deras studie utgjordes minoritetsspråken av somaliska och kurdiska och användningen av dessa språk skapade ett trygghetsrum för eleverna, som deltog i modersmålsundervisningen.
I rummen för modersmålsundervisningen hade hemspråken och dess användare satt sin prägel på och tillägnat sig rummen, fastän skolorna i sig utgjordes av en
huvudsaklig svensk miljö. Straszer och Wedin (2018:222) beskriver hur landskapsbegreppet har använts inom sociolingvistiska studier. Språkliga
landskapsstudier har gjorts ” […] för att visa hur offentliga rum är konstruerade symboliskt genom beskrivning och tolkning av hur språk visuellt används i
flerspråkiga sammanhang […]”. I deras studie menar Straszer och Wedin att språkligt landskapande kan ” […] bidra till en förståelse av hierarki och status vad gäller språk och av vilka språk är relevanta på en viss plats, och det kan användas för att dra slutsatser vad gäller lokal språklig identitet ” (Straszer och Wedin, 2018: 223). Det
9 består dock möjligheten att språk, som borde vara relevanta på en viss plats, inte blir synliga i det språkliga landskapet, och det är lika möjligt att språken som syns, inte är relevanta, för att det är människor som skapa landskap och då sker skapandet subjektivt. Järlehed (2011:9) antyder sin skepsis på följande vis ”Det finns dock anledning att fundera över hur och i vilken utsträckning det språkliga landskapet verkligen informerar om olika språkgemenskapers vitalitet ”. Han nämner vidare Jaworski och Thurlow (2010a:9 - 10) som hävdar att ”Ett språks närvaro eller
frånvaro i offentlig skyltning är snarare, språkideologier, det vill säga representationer som binder samman språk och människor i en social tillvaro” (Järlehed, 2011: 9). Om man alltså utgår ifrån att språkliga landskap inte alltid naturligt växer fram utan ibland också skapas medvetet, för att det ska återspeglas en språkideologi, borde man enligt Mitchell (2002) fråga sig vad landskap gör och inte vad det är ” […] hur det fungerar som en social praktik genom vilken makt förhandlas och sociala identiteter uttrycks, skapas och omskapas” (Järlehed, 2011:10).
5.2.2. Språkligt landskap som inputkälla för andraspråksförvärv
Cenoz och Gorter (2008: 269) tillskriver det språkliga landskapet förmågan att kunna påverka uppfattningen och attityder människor har om språk och även påverka användningen av språk i samhället. I deras studie har de undersökt det språkliga landskapet som en ytterligare inputkälla för andraspråksförvärv. Enlig Säljö (2000:97) är i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, behärskningen av
språkliga och intellektuella redskap ett centralt inslag. Han säger
Genom att skaffa oss tillgång till olika kontextualiseringar av företeelser och händelser, blir vi i stånd att se hur de uppfattas och förstås i olika
verksamheter och hur man kan agera (Säljö, 2000:97).
Pragmatisk kompetens, som kan anses som ett intellektuellt redskap, betyder förmågan att kunna anpassa sin språkanvändning till situationen, att kunna ta en annan persons perspektiv, tolkningen av språkliga och ickespråkliga signaler och även ibland kunna läsa mellan raderna det vill säga kunna första det underförstådda i budskapet (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019). Cenoz och Gorter (2008:
274) framhäver att det språkliga landskapet i många fall uppvisar enstaka ord eller grupper av ord, som har en betydelse, som är relaterade till det sammanhanget, där de skrivs. Att kunna tolka de rätt kräver pragmatisk kompetens. Denna förmåga är enligt Cenoz och Gorter (2008) nödvändig vid inlärning av ett nytt språk. I Cenoz och Gorters studie (2008:277) betonar de också färdigheter i läskunnighet som en
ytterligare aspekt som det språkliga landskapet kan främja hos andraspråksinlärare. De (2008:272) nämner också tillfälligt lärande, som sker omedvetet och kan till exempel betyda att man utöka sitt ordförråd, medan man njuter läsningen av en bok som betyder att förvärvet av läskunnighet bidrar till utökning av ordförrådet hos
andraspråksinlärare. Eftersom det i föreliggande studie undersöks ett bibliotek som språkligt landskap, erbjuder undersökningsobjektet redan flertal av möjligheter, i form av böcker och andra medier, för att främja läskunnigheten, men det behöver inte hindra det språkliga landskapet att bidra med detta till exempel i form av tydlig skyltning av böcker som är av större relevans i sammanhang, som till exempel böcker på lättläst svenska. Cenoz och Gorter (2008) nämner också betydelsen av multimodal läskunnighet i inlärningen av ett annat språk. ”Multimodal literacy pays attention to the text as a physical object, the characteristics of the material from which it is made,
10 the images it has next to it and the space it occupies” Eftersom det språkliga
landskapet är multimodalt (Cenoz & Gorter, 2008:278), kan det användas vid inlärningsprocessen av den multimodala läskunnigheten och även bibliotekets språkliga landskap har eventuellt potential att bidra till den. Cenoz och Gorter (2008:
283) anser det som viktigt att andraspråksforskning tar hänsyn till det språkliga landskapet och att det finns olika möjligheter som kan utforskas som en del av forskningsagendan.
5.2.3. Bibliotek som språkligt landskap
Biblioteken har hittills inte ofta förekommit i studier i detta sammanhang men det finns enstaka undersökningar som till exempel den av Bylen och Spetz (2019). De granskade den språkliga representationen i det offentliga rummet genom att välja vårdcentralen och biblioteket som undersökningsobjekt. Deras sammanfattning var att svenska är det språk som helt dominerar på både vårdcentraler och bibliotek. ” […] och på flera bibliotek har andra språk en undanskjuten position i den fysiska miljön, även om det finns litteratur på många språk” (Bylen & Spetz, 2019:5). I deras studie kom det vidare fram att invandrarspråk användes ofta i reglerande
sammanhang på biblioteket, fastän de tyckte att språkens synlighet kunde också har visats på andra sätt.
Talare av immigrantspråk skulle kanske också känna sig välkomnade, inkluderade och stärkta av att se sina språk när de kliver in på en vårdcentral eller bibliotek. Ett fåtal fall av symboliskt synliggörande genom att till exempel
”bibliotek” eller ”välkommen” mötte besökaren på olika språk, var positiva undantag (Bylen & Spetz 2019: 44).
En annan aspekt som de tar med i sin studie är att främmande språk som franska, spanska och tyska nästan inte förekommer alls på biblioteken och att det beror på trenden att tala engelska med de som inte talar svenska. ”Franska, tyska eller spanska antas enbart vara gångbara för kommunikation i Frankrike, Tyskland eller Spanien ” (Bylen & Spetz, 2019: 46) och här kan man nämna att även talare av främmande språk skulle kanske också känna sig välkomnade av att se sina språk men som Bylen och Spetz (2019) erkänner måste någon form av urval ske och det är det som gör
kartläggningen av det språkliga landskapet intressant. De anser vidare att synligheten av minoritetsspråken, som kan visas i form av flaggor eller kartor oavsett om det finns uppenbarligt kommunikativt syfte eller inte, visar en medveten språksyn, men att denna medvetenhet bara har hittats i några få bibliotek i norra Sverige (Bylen & Spetz, 2019: 45). Angående minoritetsspråken har de dessutom upptäckt att romska och finska synliggörs på samma sätt som immigrantspråken, som korta inslag på mångspråkiga affischer (Bylen & Spetz, 2019: 6).
Enligt Berger (1972) representerar landskap ett sätt att se på omvärlden (Järlehed, 2011:10). Synen som man har på någon eller något är alltid beroende av var man själv befinner sig och enligt Sveriges Riksdags bibliotekslag (2013:801) 5 § borde bibliotekets position redan vara bestämd och perspektiven på den flerspråkiga
omvärlden vara reglerad, men som man ser i ovannämnda studien av Bylen och Spetz (2019) representeras minoritetsspråken ändå inte automatiskt i det språkliga
landskapet.
11
5.3. Multimodalitet
Det kombineras ibland olika framställningsmetoder, som även kallas för modaliteter, för att skapa en helhet (Danielsson, 2013:169). Danielsson kombinerar det
multimodala perspektivet med det socialsemiotiska perspektivet, som betyder kortfattat det systematiska studiet av tecken. Hon använder uttrycket semiotisk resurs som är enligt hennes definition ” […] allt som vi gör eller använder för att organisera vår förståelse av omvärlden och för att kommunicera” (Danielsson 2013:171).
Förståelsen av omvärlden som Danielsson (2013) beskriver som en vidare målsättning av semiotisk resurs som redskap, kan ses i förbindelse till Bergers beskrivning (1972) av landskap. Enligt honom visar ett landskap ett sätt att se på omvärlden och enligt Danielsson (2013) kan semiotisk resurs ha bidragit till synliggörande av denna förståelse av respektive syn på omvärlden. Hon säger också att kombinationen av de semiotiska resurserna inte är slumpmässiga val utan att valen görs utifrån tillgängliga resurser i situationen, användbarhet i sammanhanget och utifrån kommunikationens deltagare i den kommunikativa situationen och dess innehåll (Danielsson, 2013: 172 - 173). I hennes artikel kallar Danielsson denna multimodalitet som ett ”normalläge” i samhället och betonar att det i all kommunikation används flera modaliteter samtidigt, som i denna studie sker mellan biblioteket och lokalens användare och utgörs av visuella och tryckta texter, som även Cenoz och Gorter (2008:278) anser utgör det språkliga landskapet samt att det också är flerspråkigt. I Järlehed (2011: 18) kan man läsa att den växande insikten av all kommunikation och meningsskapande är
multimodal och att detta har viktiga konsekvenser för förståelsen av det språkliga landskapet.
5.4. Bibliotek som ett socialt rum
Språkliga landskap utgår som sagt från det fysiska rummets interiör i offentliga rum men biblioteken kan utöva det offentliga rummet också betraktas som sociala rum.
Straszer och Wedin (2018:220) nämner hur olika rumsbegrepp har utvecklats Med ett starkt fäste inom geografi, särskilt kulturgeografi, som sedan anammats av forskning exempelvis inom historia, arkitektur och filosofi, har rum kommit att representera inte bara fysiskt avgränsade rum utan även mentala, metaforiska och social rum.
Den följande beskrivningen skildrar biblioteket som ett socialt rum, där både möten mellan besökaren och fantasin, besökaren och kunskap och besökare sinsemellan är möjliga.
I biblioteket möjliggörs verkliga möten, möten i tid och rum mellan
människor och media. Var annars kan man träffa såväl Mandela och Madonna som Hitler, Gandhi, Dalai Lama, Brögger, Bergman, grannen och
stadsdelsnämndens politiker” (SAB: s demokratigrupp, 2000: bokens baksida).
Men sådana träffar är inte det enda som märker biblioteket ut som ett socialt rum.
Det finns också besökare, som bara kommer dit för att läsa tidningen eller för att dricka en kopp kaffe utan att de vill eller behöver möta någon annan för att interagera med den eller för att använda bibliotekens tjänster.
12 Enligt Greider (2000:98) är biblioteket dessutom en källa till självreflexion, som kan beskrivas som ett möte med sig själv och sina tankar. Biblioteket ger i vanliga tider, möjligheten att kunna sitta i en annan atmosfär än hemma. Eiler Jansson (2009:12) skriver i Rum för möten att besökare av 16 folkbibliotek ansåg att bibliotekets roll som ett socialt rum var av stor betydelse för dem och kom i ranglistan efter
utbildningsfunktionen och barnverksamheten ”På tredjeplatsen kom rollen som samhällets vardagsrum, 49% ansåg att denna roll är mycket viktig” (Jansson, 2009:12).
Begreppet samhällets vardagsrum passar även mycket bra i anknytning till
flerspråkiga, nyanlända personer, som ofta dras till biblioteket, när de hamnar på ett nytt ställe. I den norska studien från 2008 ”Hvem er de og hvor går de?” där
biblioteksbesökare skuggades, för att se hur de brukade använda biblioteket, kan man se, vilken stor betydelse biblioteket som socialt rum för personer med ett annat språk än majoritetsspråket kan ha.
Ikke-vestlige er den gruppen som i størst grad møter kjente på biblioteket, og det er også denne gruppen som i størst grad bruker noe av tiden på biblioteket uten å benytte tjenester der. I underkant av en tredel av alle fremmedspråklige brukere mellom 0 - 18 år møter kjente på biblioteket (Egaas, Undlien, Tangen, Sæteren, Flaten, 2008:10).
Ett vardagsrum symboliserar något som man känner sig välkommen till, tryggt, avkopplat och hemma i och där man både sitter själv och med vänner eller familj, ett trivsamt socialt rum. Amanda Peralta (2000) berättar hur det var när hon besökte ett litet bibliotek i Göteborg efter hon hade kommit med familjen till Sverige
Det var en plats till vilken jag omedelbart kände mig välkommen tillsammans med mina barn, en plats som snart blev central i mitt och deras nya liv.
Känslan av att äntligen har kommit hem växte sig stark (Peralta, 2000:125).
Hon framhäver också att folkbiblioteken i Sverige är rum där toleransen rår, där man själv blir mindre främmande, där utanförskapet blir mindre tungt, där skillnader respekteras och mångfalden uppfattas som tillgång (Peralta 2000:118). Hon kände sig välkommen och trygg på biblioteket, som leder till att biblioteket dessutom kan anses som ett trygghetsrum, som kan definieras på följande vis
Begreppet trygghetsrum har utvecklats för att ” beskriva de sätt på vilka människor i heterogena och snabbt föränderliga samhällen skapar möjligheter för meningsskapande och identitetskonstruktion genom språk och andra sociala redskap” (Straszer och Wedin, 2018: 222).
Att kunna hitta böcker på sitt egna språk ger trygghet i det nya landet. I denna studie undersöks det bland annat, om man, som potentiell låntagare med ett annat
förstaspråk än svenska, kan hitta medier på sitt starkaste språk på bibliotek utan att behöva ha språkkunskaper i majoritetsspråket. Att hitta något i det nya samhället som redan är känt sedan innan och går att förstå utan att man behöver anstränga sig eller be om hjälp hela tiden ger möjligheten att koppla av, så som man brukar göra det i ett vanligt vardagsrum. Anna Martinez (2000) jämför det svenska biblioteket inte med ett vardagsrum men med ett socialt rum, som är typiskt i Buenos Aires, nämligen med ett tangocafé
13 Här finns alltid ett par vänliga öron som lyssnar till en annan människa sorger och bekymmer när tangoorkestern tar paus. Brutalitet är förbjuden och medmänskligheten härskar alltid på tangocaféet i Buenos Aires. Liknar det inte väldigt mycket ett svenskt bibliotek? (Martinez, 2000:152).
Samhället i Argentina, som består av mer än fyra gånger så många invånare än
Sverige, kan inte jämföras med det svenska samhället, och inte alls med en liten tätort i Småland, men man förstår att tangocaféet i Buenos Aires utgör ett viktigt socialt rum för människor och detta faktum har caféet där och biblioteket här gemensamma.
6. Teoretiska utgångspunkter
Både det språkliga landskapet och de sociala rummen som biblioteket erbjuder, betraktas utifrån flerspråkighetens perspektiv, därför att det undersöks
flerspråkigheten i skyltningen men även de sociala rummen för den flerspråkiga befolkningen. Dessutom kan föreliggande studie betraktas utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom
[…] Även om man besitter information är steget långt till kunskap. Kunskaper är något man använder i sitt handlade i vardagen och en resurs med vars hjälp man löser problem, hanterar kommunikativa och praktiska situationer på ändamålsenliga sätt (Säljö, 2000:125).
Detta perspektiv utgår ifrån att människan inte bara lär sig genom att skaffa sig teoretisk information utan genom interaktion och i socialt samspel ”Lärande, tänkande och andra mänskliga förmågor är delar av aktiviteter, innehållsliga till sin karaktär och situerade i sociala praktiker” (Säljö, 2005:67). Säljö (2000:81) menar vidare att ” […] det är grundläggande i ett sociokulturellt perspektiv att fysiska, liksom intellektuella/språkliga redskap medierar, det vill säga förmedlar, verkligheten för människor i konkreta verksamheter”. Han anser också att lärandet inte är begränsat till miljöer som skola och utbildning utan
Många av de mest grundläggande insikter och färdigheter vi behöver, förvärvar vi fortfarande i andra sammanhang: i familjen, bland vänner och kamrater, i föreningar och på arbetsplatser, det vill säga i miljöer som inte har som primärt syfte att förmedla kunskaper (Säljö, 2000: 12).
Bibliotekets främsta uppgift är att förmedla kunskap i form av böcker och andra medier, men i denna studie kommer det undersökas om kunskap på biblioteket även kan förmedlas i sociala praktiker.
7. Material och metod
Straszers och Wedins artikel Rum för transspråkande i modersmålsundervisning i boken Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (2018) är en av artiklarna som har inspirerat mig att se det språkliga landskapet i det offentliga rummet.
7.1. Material
Materialet som jag kommer undersöka angående det språkliga landskapet, består huvudsakligt av skyltar i form av både skrift och bild samt affischer och broschyrer, som jag kommer analysera både kvalitativt och även kvantitativt. I undersökningen
14 ingår det dessutom att granska presentationen av det fysiska mediebeståndet, som är på andra språk än svenska och några få turistartiklar.
7.2. Metod
I studien, som är en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning används flera metoder som är linguistic landscaping, kvantitativ innehållsanalys, deltagande
observationer och samtalsanalys.
7.2.1. Linguistig landscaping
Linguistic landscaping används som både metod och analysverktyg för denna studie.
Enligt Gorter (2006:1) används ”the study of the Linguistic Landscape as a New Approach to Multilingualism”. Han säger vidare att ” In those cases linguistic landscape refers to the social context in which more than one language is present. It implies the use in speech or writing of more than one language and thus of
multilingualism (Gorter, 2006:1). I föreliggande studie används denna metod för att kartlägga de språken som förekommer i skriftlig form på biblioteket utifrån
flerspråkighetens perspektiv. Landry och Bourhis (1997:25) beskriver, att det språkliga landskapet kan ha både informerande funktion och därmed till exempel ge en
definition av det geografiska området och den symboliska funktionen, som kan ge inblick i de potentiella emotionella aspekter som landskapet har för sina
språkanvändare. Undersökningsobjektet är ett litet folkbibliotek. Språkligt material av relevans fotograferas med mobilen, samlas, överförs till datorn och undersöks
angående språkens förekomst och funktioner. Järlehed (2011: 12) beskriver metoden, som även används för denna studie på följande vis
De forskare som studerar språkliga landskap rör sig fram och tillbaka utefter denna skala av mediering och representation. Till exempel består de data de samlar in för sina analyser oftast av representationer i form av digitala bilder, men när de skriver sina artiklar refererar de både till dem och till sina egna minnesbilder av de vyer och landskap som de digitala bilderna återskapar (vilket innebär att det som diskuteras i artiklarna är medierat i flera led och lager).
I denna studie granskas också materialets kapacitet att gynna andraspråksförvärv utifrån flerspråkiga talares perspektiv.
7.2.2 Kvantitativ innehållsanalys
Efter materialens inventering kommer jag med hjälp av tabeller framställa både de olika språkkombinationerna i materialet och skyltarnas olika
kommunikationsfunktioner. Allt material av språklig relevans räknas på biblioteket och antalet noteras i en strecklista efter språkens förekommande. När detta har skett, behöver materialet på plats granskas en gång till och vid denna vandring genom lokalen förs en annan strecklista, som är indelad efter flerspråkighetens funktioner.
Två digitala tabeller skapas sedan med hjälp av strecklistorna och skyltarna kategoriseras i den ena tabellen efter förekommande språk respektive språkkombinationer. Genom att se om språken står själva på en skylt eller i
kombination med ett eller flera andra, ges information om flerspråkigheten är dold eller synlig. I den andra tabellen sorteras språken i skyltarna efter deras funktion, som sedan visar vilka sorts informationer det ges eller inte ges på vissa språk. Denna
15 sammanställning kan bidra till uppfattningen av den symboliska funktionen språken har i det undersökta språkliga landskapet. Att använda data på det beskrivna sättet kan kallas för induktiv metod, som betyder att man först samlar in data, framställer dem till exempel i en tabell och dra slutsatser utifrån redovisningen (Bryman, 1997:30).
7.2.3. Deltagande observationer
Deltagande observationer, som är vanliga inom kvalitativ forskning och beskrivs i Mackey och Gass (2005:175) på följande vis
[…] observation usually refers to ”methods of generating data which involve the researcher immersing [him or herself] in a research setting, and
systematically observing dimensions of that setting, interactions, relationships, actions, events and so on within it p.60 (Mackey & Gass)
har jag använt mig av, innan biblioteket stängde för allmänheten, för att minska smittspridningen av virus Covid-19. Jag fick delta i två av bibliotekets evenemang som gjordes fem veckor innan stängningen. Då var jag bland publiken vid både en
teaterpjäs och ett författarbesök och låter dessa observationer ha inflytandet i studien.
Dessutom har jag fått arbeta på folkbiblioteket två timmar per vecka i höstas. Även under denna tid var det möjligt att göra deltagande observationer, som gav mig informationer om till exempel vem besökare var respektive om vad de brukade göra där.
7.2.4. Samtalsanalys
Jag kommer genomföra öppna intervjuer (Lindstedt, 2017: 209) med två av
bibliotekets personal, där de fritt kan berätta om sitt arbete. Urvalet av informanterna beror på deras arbete med de sociala rummen. Samtalen genomförs digitalt och jag gör samtidigt anteckningar, för att efteråt kunna se vilka uttalande det är som kan vara av relevans för mitt arbete. Jag skulle vilja fråga personalen hur deras arbete med flerspråkiga invånare brukar se ut, när biblioteket är öppet och vilka anpassningar, de är tvungna att göra, när biblioteket stängs på grund av Covid-19 relaterade
restriktioner.
Med följande fråga hoppas jag att få ett svar på vad biblioteket gör för att vara ett socialt rum för flerspråkiga invånare.
- Vad brukar vanligtvis göras på biblioteket för att bjuda in den flerspråkiga målgruppen till biblioteket som socialt rum och vilka är det som kommer?
- Hur förändras det sociala rummet, när biblioteket tillfälligt stänger?
7.2.5. Forskningsetiska överväganden
Både kommunens och informanternas namn har avidentifierats. Ett informerat samtycke från de deltagande personerna har inhämtats. Alla ville frivilligt delta i studien. Inget samtal har spelats in utan det gjordes handskrivna anteckningar, som inte innehöll personliga uppgifter, som till exempel kunde handla om informantens namn eller ålder. Vid fotografering med mobilen i bibliotekslokalen fanns ingen risk att någon person skulle hamna på korten, därför att biblioteket var stängt under min närvaro. Under denna studie följs de åtta uppförandekraven som ställs på en forskare (Vetenskapsrådet, 2017:8) Detta betyder att
- jag talar sanning om min forskning
- jag ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för mina studier - jag ska öppet redovisa metoder och resultat
16 - jag ska inte stjäla forskningsresultat från andra
- jag ska hålla god ordning i min forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering
- jag ska sträva efter att bedriva min forskning utan att skada människor, djur eller miljö
-jag ska vara rättvis i min bedömning av andras forskning.
8. Resultatredovisning av det språkliga landskapet
I denna undersökning behövs det för det första att kunna vara på biblioteket, för att undersöka lokalens interiör angående språken. Bibliotekets personal har gett mig tillstånd att vistas i lokalen, när inga besökare befinner sig där. Bland annat granskas hyllorna, väggar med mera och materialet samlas in, genom fotografering av skyltar och annat föremål som broschyrer och flaggor, som också är av språklig relevans.
8.1. Inventering av grundmaterialet i det språkliga landskapet
Lokalen delas in i olika områden som är entré, korridor, café, språkhyllan för vuxna med tidningar, böcker på Sveriges minoritetsspråk, barnavdelningen och diskområde och materialet inventeras efter områden. Detta görs för Kallen (2010:42) menar
[…] att varje givet visuellt fält som vi betraktar består av separata rumsliga och diskursiva ramverk, och inom varje ramverk råder olika förväntningar
angående vilka diskursiva funktioner och språkliga former som verkar.
8.1.1. Entrén
I bibliotekets entré är det första som man ser aktuella informationer om Covid 19, sorterade efter olika länder som länet anser vara relevanta och bibliotekets anställda skriver ut och placerar i en plasthylla som står framför en anslagstavla. Här brukar en av kollegorna befinner sig nuförtiden, för att möta invånare, och för att tillgodose deras individuella behov. Nyhetsbreven om Covis 19 finns på biblioteket på alla erbjudande språk som är arabiska, dari, engelska, farsi, kurmanji, pashto, somaliska, spanska, tigrinja, vietnamesiska och på lätt svenska. Bland materialet finns inga informationer om Covid-19 på tyska under tillfället som materialet inventeras.
I entrén finns dessutom en anslagstavla som innehåller informationer av polisen om risk för ökat våld i hemmet under Covid-19. Utöver informationen på svenska, finns en affisch i engelska och en i arabiska, som kommunen har lagt på sin hemsida och bibliotekets anställda har placerat i entré. Informationen i tyska uteblir igen, trots att tyskarna utgör den näststörsta gruppen av människor med annat ursprungsland, som är bosatta i kommunen. Biblioteket är inte ansvarig för detta, för kommunen har valt att bara lägga ut informationen på svenska, engelska och arabiska som den tydligen anser som relevanta språk i kommunen.
På anslagstavlan har bibliotekets personal också valt att hänga upp informationer från vårdguiden 1177. Informationen finns på svenska men även på engelska och tyska. Informationer på engelska och tyska ställs den respektive flaggan framför, så att det underlättar att hitta informationen i språket som man letar efter.
Denna information finns inte på arabiska. Anslagstavlan används även av privata personer och lokala företag, så är det till exempel ett värdshus i kommunen som informerar om sin materbjudande och använder sig av engelskan i sin överskrift
”Take away meny”.
17
8.1.2. Korridoren
När man sedan går vidare genom korridoren, som bara personalen och enstaka besökare, med tillfälligt tillstånd, får göra just nu, ser man att några skyltar som konferensrum, toalett för rollstolanvändare, skötrum och städförråd är märkta med svensk text, braille och symboler, som förklarar rummens uppgift, även om man saknar kunskaper i det svenska språket. Städförrådet har till och med två olika skyltar med nästan samma symbol, som visar städredskap och upplyser därmed om rummets innehåll, fastän dörren är låst och bara används av personalen.
figur 1
Kundernas toalett symboliseras genom en person i rullstol och det svenska ordet toalett bredvid dörren. På dörren finns två piktogram till som visar för det ena en rullstol och för det andra en toalettstol. Personalens toalett har en skylt bredvid sig som har en dam- och en herrsymbol på sig. På dörren själv har personalen klistrat ett vitt papper med informationen om, att toaletten endast är för personal.
18 Figur 2
Figur 3
Intressant är att de ovan nämnda rummen plus några av kontorens skyltar, som ger information om personalens namn, innehåller braille, som är skriftspråket som används av synskadade personer.
De två studierummen som finns kallas för studierum 1 och studierum 2. Här finns ingen symbol eller ett annat språk som underlättar förståelse om man saknar kunskaper i svenska. Ett studierum kan bokas och användas av alla och även av den som vill studera svenska därinne, om den hittar dit, när biblioteket har öppet igen.
Konferensrummen däremot har en symbolskylt som består av en stående och tre sittande personer omkring ett tomt bord, som förklarar rummets uppgift tydligt samt att ha det svenska ordet konferensrum i skriftform plus motsvarande ord på braille på sig.
. figur 4
19 Framför ett av konferensrummen finns en information av ABF (Arbetarnas
Bildningsförbund) om kurser i det svenska språket, som var förut i precis den salen, men finns på grund av Covid - 19 nu på ett annat ställe. I vänstra hörnet är ABF: s logo placerad och i högra hörnet finns en svensk flagga. Sedan kommer dagarna och klockslag för grupperna A, B, C. Gruppernas deltagare förtydligas genom de svenska orden Nybörjare, Fortsättning nybörjare och Fortsättningsgrupp. Alla de nämnda
beteckningar försöks förtydligas ännu mer genom att man ställer de motsvarande orden i engelskan efter, som blir Beginners, Continue group beginners and Continue group.
Direkt under gruppindelningarna finns en liten karta, som visar bibliotekets ställe och platsen av den nya lokalen. Bredvid detta papper finns en karta till som är förstorad och dessutom ett foto i färg av den nya lokalen.
I bibliotekets lokal finns det gott om standardiserade utrymningsplaner som innehåller ritning och svensk text. Nödutgångar är lätt hittade oavsett
språkkunskaper, genom den vanliga gröna symbolen, som visar en person som springer mot dörren. De två brandsläckare som är fördelade i lokalens fram-och bakdelen syns också från lång håll, för de är markerade genom röda skyltar ovanpå med vita brandsläckarsymboler på. Användningen finns förklarat genom symboler och både svensk- och engelsk text på flaskorna.
I korridoren kan man hitta det svenska klassifikationssystemet för biblioteken som delar in böckerna i olika grupper. Om man till exempel letar efter böcker om bilar, behöver man söka dem i grupp P, som inkluderar böcker inom ämnesområde teknik, industri och kommunikationer. För att hitta rätt grupp behövs det därmed förmågan att kunna dela in ämnen i över- och underrubriker och sedan behöver man som flerspråkig person också veta motsvarande ord för rubriker på svenska.
Figur 5
8.1.3. Café
Caféet består av några bord och stolar. På nästan alla bord i lokalen finns ett stort gult klistermärke, som visar två sittande personer. Mellan de markeras avståndet som 1,5 meter långt. Bilden har en svensk överskrift och en engelsk underskrift. Håll avstånd och keep distance är skrivna med versaler i fet stil, för att sätta fokus på
20 huvudbudskapet. Artighetsorden som Vänligen och Tack och de motsvarande uttryck på engelska som Please och Thank you faller inte direkt i betraktarens öga, för de är i en mindre storlek och inte fet skrivna.
Figur 6
I caféet finns också en kaffeautomat, För att underlätta maskinens användning har personalen klistrat på stödord på svenska som Placera mugg och pilar nedåt, tevatten och myntinkast med pilar mot höger sidan.
Nära caféet och i närheten av barnavdelningen finns publika datorer. Eftersom datorerna står så nära fikahörnet, har biblioteket ansett att det behövs att informera datoranvändare om förbjudet att äta och dricka vid datorerna. Denna information finns på ett vitt papper och biblioteket tycker tydligen att, de som använda datorn kan antingen förstå svenska, engelska eller tyska.
Figur 7 För att skriva ut, behöver man följa instruktionerna, som bara finns på svenska. De olika enheterna, man skriver ut ifrån, presenteras i form av symboler. Sedan förstår
21 man också att det finns olika priser som är beroende av papprets storlek, för det visas också med symboler och priser.
Figur 8
Vid datorerna finns en information till som gäller betalningar. Biblioteket tar nämligen inte emot kontanter. Detta uttrycks genom en bild med två händer. Den ena handen vill ge kontanter och den andra handen visar motstånd att ta emot. Under denna tydliga bild finns informationen förutom på svenskt skriftspråk även på engelska, arabiska och tyska.
Figur 9
Kopieringar kan biblioteksanvändare i vanliga fall genomföra själva om de kan förstå texten vid maskinen som innehåller tre förkortningar. Just nu finns det inga problem med användningen av maskinen och texten, för det är personalen som behöver utfärda kopior åt kunder som behöver vänta vid entrén.
22 Figur 10
8.1.4. Språkhyllan för vuxna och tidningar
Ovanpå språkhyllan står fyra flaggor som representerar fyra av Sveriges nationella minoriteter. Den judiska minoriteten representeras inte genom en flagga här, istället finns en regnbågsflagga där.
Figur 11
I hyllorna under flaggan finns ordböcker som till exempel gäller det engelska språket, dari, arabiska. Sedan följer körkortsböcker på olika språk och läroböcker för
utbildningen i svenska och andra faktaböcker i lätt svenska som till exempel kan användas i vårdutbildningen av flerspråkiga elever.
I anslutning till språkhyllan följer böcker på lättläst svenska och därefter böcker på olika språk. Det fysiska beståndet består av ungefär 2100 titlar på andra språk. Vilka språk som böckerna är på, inleds alltid med en knubb, som talar om för den potentiella låntagaren på vilket språk de följande böckerna är. Till exempel kan en turkisktalande person leta efter den respektive knubben och veta att böckerna därefter är på turkiska, för knubben visar ordet på turkiska och längs ner står det på svenskt skriftspråk Böcker på turkiska som underlättar personalens arbete, för de har inga kunskaper i det turkiska språket. Flera språk som till exempel tyska, spanska, ryska,
23 kinesiska med mera, inleds bara med det svenska ordet och på det svenska
skriftspråket.
Figur 12
Bland de fysiska tidningar som placeras nära språkhyllan finns en titel som är på arabiska och heter Alkompis. Även hyllan är markerad med det arabiska skriftspråket och visar det arabiska ordet för tidningen. Alkompis befinner sig mellan tidningar 8 sidor och Tjugofyra 7, som informerar flerspråkiga personer om nyheterna på lätt svenska.
Figur 13
24
8.1.5. Böcker på Sveriges minoritetsspråk
Böckerna på Sveriges minoritetsspråk för vuxna befinner sig vid svensk skönlitteratur och där precis före författaralfabetet. Just nu finns det 327 fysiska titlar på
minoritetsspråken att låna. Även här inleds de olika språken med knubbar som ger information om på vilka språk de direkt följande böckerna är skrivna på.
Figur 14
Figur 15
Informationen ges både på minoritetsspråket i stor stil, för den flerspråkiga
personen och i liten stil på svenska för den biblioteksanställda. Eftersom båda språk är med på en skylt, är flerspråkigheten här enligt Backhaus (2007) och Reh (2004) synlig. Dessutom finns det broschyrer, med svensk text om Sveriges minoriteter, som kan tas med. Språken synliggörs även med en affisch som finns på olika ställen i lokalen.
25 Figur 16
På affischen kan man se flaggorna till Sveriges fem olika minoriteter och varje flagga följs av en pratbubbla som visar det svenska ordet ”hej” på det motsvarande
minoritetsspråket.
8.1.6. Barnavdelningen
Utanför den egentliga barnavdelningen står böcker som är lämpliga för barn över 12 år och böcker på olika språk. Presentationen av böcker på olika språk och knubbarna som ibland är informerande på annat språk än svenska och ibland på svenska som nämndes under punkt 7.1.4. finns även i barnboksbeståndet.
När man går in i barnavdelningen, där det finns böcker för barn upp till 11 år, ser man till höger lådor med böcker på flera språk. Hyllan har en affisch på sig som visar en världsglob med böcker framför. Ovanpå den står det Mångspråk och tvillingböcker. Texten är skriven med versaler i fetstil.
Figur 17
26 I barnavdelningen finns broschyrer på olika språk som är en produkt av ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm och barnhälsovårdsutvecklarna i Region
Stockholm (2013). Broschyren finns på 48 språk, men biblioteket har bara lagt fram några av dem med hänvisningen att det finns broschyren på flera språk och att man behöver fråga vid disken angående dem.
Figur 18
Även på barnavdelningen hittar man böcker på Sveriges nationella minoritetsspråk.
En del av dem presenteras blandade i en speciell hylla. Överskriften av hyllan är Sagor från hela världen.
8.1.7. Informationsdiskområde
I diskområdet finns det ett inramat intyg av Visita, som är bransch- och
arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen, som utser biblioteket som auktoriserad turistinformation 2020. Texten finns på svenska och engelska. Ovanpå texten kan man se symbolen för turistinformationen som är grön med en vit i på.
Figur 19
En svensk flagga hänger ovanpå intyget. Biblioteket säljer några få turistartiklar som en bok som handlar om naturen i kommunen. Boken finns även på engelska och
27 tyska. Informationerna som gäller fiske och vandring finns också på tyska och
engelska.
Figur 20
På disken finns det en av flera handspritflaskor och flaskans användning förklaras genom symbolen under som visar två händer under en rinnande flaska med en hand på. Även nu finns ibland besökare i lokalen, som får vistas där en kort stund och borde desinficera sina händer.
Bakom disken finns det ett skåp där bibliotekets personal har hängt en affisch som bara syns för dem. På affischen, som heter Hjälp att ta första steget parlören visas en tabell, i den det finns olika svenska artighetsfraser som Hej, Hejdå, Hur mår du, Välkommen och några ord till och motsvarande uttryck till dem på arabiska, dari, farsi, tigrinja och pashto.
Figur 21
Orden på de andra språken är skrivna så som en svensk uttalar de främmande orden med det svenska alfabetet. Vägen till utlån- och återlämningsautomaten symboliseras av ett pekfinger mot maskinen och boksymbolen. Dessutom finns det en uppmaning på engelska ovanför symbolerna som är Return your books at the machine. Även på maskinen finns en uppmaning som gäller scanningen av lånekortet. Instruktionen finns där bara på svenska Vänd kortets streckkod mot ljusstrålen.
