Enligt Straszer och Wedin (2018) har språkliga landskapsstudier gjorts för ”att visa hur offentliga rum är konstruerade symboliskt genom beskrivning och tolkning av hur språk visuellt används i flerspråkiga sammanhang” och enligt denna förklaring är biblioteket som räknas till offentliga rum värt att undersökas på grund av att en fjärdedel av befolkningen är flerspråkiga.
Cenoz och Gorter (2008) tycker att det är viktigt att
andraspråksforskning tar hänsyn till det språkliga landskapet och att det finns olika möjligheter som kan utforskas som en del av forskningsagendan. I denna studie undersöks ett litet bibliotek som lingvistiskt landskap. I detta avsnitt kommer det samlade materialet analyseras utifrån flerspråkighetens synlighet, den informerande och symboliska funktionen och möjligheten att vara en inputkälla för
andraspråksförvärvet.
9.1. Flerspråkighetens synlighet i lokalen
Som det nämndes tidigare gör både Backhaus (2007) och Reh (2004) en indelning på flerspråkigheten i det språkliga landskapet som antingen kan vara synlig eller dold. 196 skyltar på biblioteket har granskats efter deras språk respektive språkkombinationer.
Tabell 1 Flerspråkighetens synlighet Språkkombinationer Antal %
Endast svenska 109 55,6
Flerspråkigheten inklusive bilder/piktogrammen på biblioteket som språkligt landskap är synliga (se till exempel figurer 4, 5, 7) på 25%. Det vill säga att flerspråkigheten är dold (se till exempel figur 18) på 75 % av materialet. Enligt Backhaus (2007) indelning kan man därmed säga att 75% av skyltarna är monofona och 25% av materialet kan kallas för homofona. Bredvid svenska och engelska förekommer braille, arabiska och tyskar skyltar. Alla flerspråkiga skyltar innehåller också svenska förutom kombinationen som består av bild och engelsk text (se 8.1.7.
29 Return your books…). Enstaka andra språk som till exempel minoritetsspråken hittas, men andelen är för lite för att vara relevant. Språkkombinationen som utgör 6,1 procent av materialet består av text på både engelska och svenska och följs av svenska i kombination med braille (se till exempel figur 4). Alla språkkombinationer som inte innehåller punktskrift utgörs av 2% eller ännu mindre. I de kombinationerna som bara förekommer till 1 % finns tyska med.
Eftersom tyska tillhör de främmande språken i Sverige bekräftas Cenoz och Gorters (2008) antagande att det är mindre sannolikt att hitta ett främmande språk i landskapet, än ett andraspråk, som i denna studie utgörs av det arabiska språket. Även Bylens och Spetzs (2019) uttalande om främmande språk som tyska och spanska bekräftas i denna studie, för i deras undersökning har det också fastställts att de nämnda främmande språken nästan inte förekommer alls på biblioteken.
Straszer och Wedin (2018) säger att ett språkligt landskap kan bidra till en förståelse av hierarki och status vad gäller språk och av vilka språk är relevanta på en viss plats, och det kan användas för att dra slutsatser vad gäller lokal språklig identitet. Utgående från deras påstående verkar tyska ha låg status på biblioteket och inte anses som relevant. Angående den lokala språkliga identiteten fokuserar
biblioteket bara på den största invandrargruppen som talar arabiska.
Att engelska som främmande språk dock inte har samma status som till exempel tyska, utan högre, nämns bland annat även av Cenoz och Gorter (2008:269) och det bevisas även i denna studie, för engelska förekommer på sammanlagt 37 av alla skyltar och motsvarar därmed nästan 19% av materialet.
I bibliotekets informationsdiskområde hänger en svensk flagga, men det är inte den enda flaggan som förekommer i det språkliga landskapet. Bylen och Spetz (2019:45) anser att minoriteternas flaggor borde finnas på biblioteken för att
presentera minoritetsspråken men förekommer enligt dem för sällan på landets bibliotek. I undersökningsobjektet är flaggorna synliga på affischen men även som bordsflaggor, som står på en hylla. Att den judiska flaggan saknas (se figur 11) blir ännu tydligare därför att den ersätts med en regnbågsflagga. Tillståndet väcker funderingar, därför att det betonas av Järlehed (2011:9) att ”Ett språks närvaro eller frånvaro i offentlig skyltning är snarare, språkideologier, det vill säga representationer som binder samman språk och människor i en social tillvaro” (Järlehed, 2011: 9). I föreliggande fallet kan närmare misstanke om uteslutning av språk eller personer uppstå än någon sambindning och frånvarande av en flagga kan ha symbolisk funktion.
9.2. Flerspråkighetens funktion i skyltarna
Tabell 2 Flerspråkighetens funktion
30 I ovananstående tabell kategoriseras flerspråkighetens uppgift i skyltarna efter
samhällsinformationer, informationer om verksamheten och lokalen, turismrelaterade informationer eller den reglerande funktionen.
Järlehed (2011:8) nämns i sammanhang med språkets huvudfunktioner angående kommunikationen i ett språkligt landskap. Funktionerna delas in där i både informerande och symbolisk funktion. Den informerande uppgiften i bibliotekets skyltar är tydligt som till exempel i figur 6 som påminner om att hålla avstånd och i figur 7 som förbjuder mat och dryck vid datorerna. Den symboliska funktionen, som enligt Shohamy och Waksman (2009:321) ” kan markera gränser mellan olika
nationella och etniska grupper” är mindre tydlig och behöver tolkas genom att granska vilken information det ges eller inte ges på vissa språk.
Svenska dominerar det skriftliga materialet med nästan tre fjärdedelar och följs av engelska med ca. 19%. Majoritetsspråket används i första hand för att informera om verksamheten, sedan har den reglerande uppgift.
Samhällsinformationer och även turistinformationer förekommer också på svenska Skillnaden i mängden mellan materialet på tyska (7,7%) och skyltar på braille (7,1 %) utgör mindre än en procent, vilket betyder att kommunikationen mellan biblioteket och tyskarna på tyska är kvantitativt nästan lika stor som
kommunikationen mellan biblioteket och synskadade personer på braille, fastän det sannolikt finns flera tyskar i lokalen än personer som kan läsa braille, för det gäller bara 1000 personer i hela Sverige (Synskadades Riksförbund, 2016) som använder braille och 226 tyska invånare i kommunen. Järlehed (2011 :9) menar att ”det finns dock anledning att fundera över hur och i vilken utsträckning det språkliga landskapet verkligen informerar om olika språkgemenskapers vitalitet ” och detta betänkande väcks också när man tittar närmare på närvaron av braille och frånvaro av tyska i den föreliggande studien. Det finns dock skillnader angående kvaliteten i skyltarna på de två språken. Skyltar som är läsbara av synskadade personer används för rummen, dess funktioner och för några av personalens namn. Turistinformation på tyska utgör den största andelen men informationer om verksamheten uteblir helt och detta endast i tyska. Reglerna och några få samhällsinformation förekommer dock på det
främmande språket. Den symboliska funktionen som tyska i skyltningen har är att biblioteket kommunicerar med tyska personer som turister och inte som kommunens invånare som de också är i kommunen.
Lite mer än en fjärdedel av skyltar innehåller piktogram, som hjälper vid orienteringen i huset och förtydligar regler som gäller i lokalen.
Arabiskan som förekommer i ca. 9% av skyltar, används till ungefär lika delar för informationer om samhället, verksamheten och reglerna. Materialet på språket i turistsammanhang är dock minst om man avser bildmaterialet. Arabisktalande personer anses därmed i första hand som invånare, som är i behov av all slags information, även om informationsgivande sker i mindre utsträckning än på svenska eller engelska.
På engelska informeras i alla sammanhang och frekvensen av detta främmande språk är mer än dubbelt så stor än av det tyska materialet som bekräftar Bylens och Spetz undersökning från 2019.
I denna studie om kommunbibliotek fanns det inget större utbud av kommersiella skyltar, som beror på att biblioteket finansieras av kommunen. Man kan dock fastställa att det förekommer tre skyltar med kommersiell bakgrund på
biblioteket, som är värdshusets erbjudande (se 7.1.1), ABF:s information om kurser och den nuvarande lokalen (se 7.1.2.) och Visita (se figur 19), som intygar att
31 biblioteket är en auktoriserad turistinformation i alla tre förekommer engelska, som Cenoz och Gorter (2008) nämner som språket som har ökats på kommersiella skyltar.
Cenoz och Gorter (2008: 269) tillskriver det språkliga landskapet förmågan att kunna påverka uppfattningen och attityder människor har om språk och även påverka användningen av språk i samhället och därför att engelska förekommer på kommersiella skyltar som till exempel den av värdshuset ” take away” påverkas bland annat språket i samhället och användningen av engelska har även inflytande på vardagsspråket, som även nämns av Siekkinen (2018) som språket som ” används frekvent i samhället , yrkesliv och media”.
Berger (1972) nämns av Jälehed (2011:10) där det sägs att ett språkligt landskap är ett sätt att se på sin omgivning och angående bibliotekets syn på språken i sin omgivning kan man konstatera att biblioteket är medvetet om att befolkningen består även av arabisktalande invånare, som kan behöver informeras om det mesta på arabiska. Tyskarna anses vara turister eller kunniga i antingen svenska eller engelska.
Skyltningen i braille är inte konsekvent utan sker bara delvis, när det gäller orienteringen i huset. Det är därför svårt att tyda vilket syn biblioteket har på den synskadade omgivningen. Svenska använts mest frekvent, för huvudbefolkningen är svensktalande och engelska verkar huvudsakligt användas som Bylen och Spetz (2019:46) har fastställt i kommunikationen med dem, som inte talar svenska.
Minoritetsspråken ska vara synliga enligt bibliotekslagen och även enligt Bylen och Spetz (2019:45), som anser att minoritetsspråken borde vara synliga oavsett om det finns direkt kommunikation med talare, för att de visar språklig medvetenhet.
Genom att en av flaggorna saknas, verkar betydelsen av denna medvetenhet inskränkt.
9.3. Det språkliga landskapet som inputkälla för andraspråksförvärv
Som det nämndes tidigare har det språkliga landskapet undersökts av Cenoz och Gorter (2008) som en ytterligare inputkälla för andraspråksförvärv. Under detta avsnitt kommer några få exempel från den föreliggande studien granskas i vilken mån de utgör en inputkälla för andraspråksinlärare. Exemplen delas in efter deras kapacitet att kunna bidra med utökning av ordförrådet, pragmatisk kompetens och
läskunnighet.
9.3.1. Ordförråd
Minoritetsspråksaffischen (se figur 16) kan inte stötta en person som vill lära sig svenska, därför att det finns ordet Hej på minoritetsspråken på den, men det kan vara bra att kunna några få ord av landets minoriteter, för att hålla språken vid liv.
Affischens stora fördel är att flaggorna tydligt visar vilket minoritetsspråk det handlar sig om. Sådana flaggor kan vara betydelsefulla för personer, som bara har få
kunskaper i målspråket. Om till exempel en arabisktalande person tittar på affischen (figur 7), som handlar om förbudet av mat och dryck vid datorerna, kan hen
eventuellt inte avgöra vilken text det är som är skriven på svenska, därför att den svenska uppmaningen följs av översättningen till engelska och sedan av texten på tyska utan att språken förtydligas genom en flagga framför sig. Nybörjare i det
svenska språket kan vara förvirrade, för att de inte förstår allt. De kan inte veta att två tredjedelar av texten tillhör andra språk än svenska om hen inte har kunskaper i de språken heller. Samma problem kan eventuellt dyka upp vid figur 9, som förtydligar att inga kontantbetalningar tillåts, men risken är mindre stor. Även om man inte skulle
32 tala ett av språken som finns med (svenska, tyska, engelska, arabiska), ser man dock att det gäller olika språk på skylten, därför att det arabiska skriftspråket skiljer sig optiskt från de andra. Vilka ord det är som är skrivna på svenska och kanske borde fokuseras på, är dock eventuellt ett problem. Personer som talar arabiska, tyska eller engelska med få kunskaper i svenska har i alla fall chanser att identifiera de svenska orden Inga kontantbetalningar. Genom att få ordens förklaring på förstaspråket med på samma skylt, består möjligheten att utöka sitt svenska ordförråd trots att det långa sammansatta substantivet kontantbetalningar eventuellt är besvärligt. Figur 12 som visar en knubb, som talar om att det finns böcker på turkiska där, innehåller både det svenska och turkiska ordet för böcker på turkiska och kan därmed också bidra till ett utökat ordförråd på svenska. Även piktogram i förbindelse med svenskt ord som i figur 1 har förmågan att utöka ordförrådet. Städredskapet som finns i form av bild och ordet städ har potential att utöka ordförrådet av andraspråksinläraren.
Förutsättningen är dock att inläraren förfogar om tillräcklig pragmatisk kompetens.
9.3.2. Pragmatisk kompetens
Denna form av kompetens behövs bland annat för att tolka symbolskyltar, så att man vet att symbol av en sopborste inte betyder att rummets innehåll bara består av en sopborste, om skylten (figur 1) framför visar en sådan. Det kan teoretiskt också betyda att det bara finns en dammsugare och en hink bakom dörren. Sopborsten används därmed som symbol för överrubriken städ och Cenoz och Gorter (2008: 274) framhäver att det språkliga landskapet i många fall uppvisar enstaka ord eller grupper av ord, som har en betydelse, som är relaterade till det sammanhanget, där de skrivs.
Även figurer 2 och 3 kräver viss pragmatisk kompetens, därför att de visar på den ena en rullstol och på den andra en kvinna och en man samt ordet toalett. Personer med begränsad pragmatisk kompetens och utan kunskaper i det svenska språket har eventuellt svårt att förstå det underliggande budskapet, som gäller toaletternas
användare. Figur 2 förtydligar rummets funktion dessutom genom en extra bild av en toalettstol, så att rummens användning blir tydligare för alla. Skyltar som dessa, som inte enbart förekommer i bibliotekets språkliga landskap bjuder på stora möjligheter att utöka pragmatisk kompetens och kan dessutom i det nämnda fallet, där även skriftspråk förekommer, utöka både ordförrådet och läskunnighet dessutom.
Figur 10 är ett tydligt bevis för att inte allt material i ett språkligt landskap har förmågan att vara en bra inputkälla för andraspråksförvärvet. Texten låter ”1 - 5 kopior 10 kr bet med kort alt swish 10 kr min” Personalen använder sig av flera förkortningar som inte direkt kan tolkas som sådana därför att punkten saknas.
Texten är även svårt att läsa för personer, som talar flytande svenska, därför att en korrekt meningsuppbyggnad saknas. Ordet bet som är preteritumform av verbet bita kan vara förvirrande i kopieringssammanhang. För att förstå texter, som den sist nämnda, behövs det stor pragmatisk kompetens, som betyder att man kan tolka texten i rätt sammanhang (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019). I så fall kan exemplet alltså, med god vilja, bidra i utökande av denna kompetens men inte alls i läskunnighet.
9.3.3. Läskunnighet
Att kunna förstå att en rullstol informerar om en handikappanpassad toalett kräver pragmatisk kompetens men om skyltar innehåller flertal modaliteter krävs det dessutom multimodal läskunnighet som är en del av Cenozs och Gorters studie (2008:278). Figur 6 är ett bra exempel som kräver eller kan bidra till förvärv av utökad
33 multimodal läskunnighet. På skylten förekommer symbol i form av två personer som sitter vid ett bord. Texten förekommer på två språk, som är svenska och engelska.
Orden är skrivna i olika storlek och dessutom förekommer en pil mellan personerna.
Ovanpå pilen står det 1,5 m. Det är inte självklart att alla personer direkt förstår skyltens innebörd och multimodal läskunnighet behöver ibland tränas in av
andraspråksinlärare. Det språkliga landskapet, tillsammans med andra resurser, som till exempel kan bestå av personalens hjälp eller ytterligare modaliteter, kan ge möjligheter att förvärva multimodal- och även vanlig läskunnighet. Figur 18 visar en liten broschyr, som finns på barnavdelningen. Broschyren finns på över 40 språk och om man hittar den på sitt starkaste språk och även på svenska, har materialet
kapaciteten att utöka det svenska ordförrådet och förbättra läskunnigheten, därför att man kan läsa både broschyrer parallellt och lära in sig de motsvarande ord på svenska, samt att utveckla en medvetenhet om meningsuppbyggnad och textens struktur.