Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskors copingstrategier för att
hantera arbetsrelaterad stress under COVID- 19-pandemin
En litteraturstudie
Madeleine Andersson Josefin Eriksson
Handledare: Boel Sandström
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Sjuksköterskors copingstrategier för att
hantera arbetsrelaterad stress under COVID- 19-pandemin
Madeleine Andersson Josefin Eriksson
Sammanfattning
Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ
inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.
Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.
Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.
Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning.
Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier.
Nyckelord: arbetsrelaterad stress, coping, covid-19 pandemi, psykisk hälsa, sjuksköterska
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
SARS-CoV-19 1
Psykiska ohälsotillstånd 3
Stress 4
Arbetsrelaterad stress 5
Psykosociala risker och faktorer 6
Säker vård 7
Teoretisk referensram - Lazarus och Folkman (1984) 7
Problemformulering 8
Syfte 9
Metod 9
Design 9
Urval 9
Datainsamling 10 Kvalitetsgranskning 11
Dataanalys 11
Etiska överväganden 12
Resultat 12
Problemfokuserad coping 12
Problemlösning 13 Konfrontation 13
Emotionellt fokuserad coping 14
Undvikande 14
Positiv omvärdering 15
Söka socialt stöd 15
Acceptans 16 Distansering 16 Självbehärskning 17
Diskussion 17
Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19
Slutsats och kliniska implikationer 21
Fortsatt forskning 21
Självständighet 22
Referenser 22
Bilaga 1 Databassökningar 26
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 27
Bilaga 3 Artikelöversikt 29
Bilaga 4 Matris för deduktiv innehållsanalys 31
1
Inledning
Fram till 3 juni 2021 har WHO rapporterat 171 miljoner upptäckta fall av COVID-19 och 3,7 miljoner dödsfall över hela världen (WHO, 2021). Globalt har COVID-19-pandemin medfört en högre arbetsbelastning och högre grad av psykisk påverkan på vårdpersonal och inte minst sjuksköterskor. Brist på material, förhöjd smittorisk, underbemanning samt en högre
arbetsrelaterad stress är idag verklighet för många på arbetet under den rådande pandemin (Al Maqbali et al., 2021). Sjuksköterskors psykiska hälsa och välbefinnande är därför viktiga faktorer för att kunna upprätthålla en god och säker patientvård (Stelnicki et al., 2020).
Vårdpersonal som arbetar under COVID-19-pandemin kan utsättas för yrkesrelaterade risker såsom sjukdom, personskador eller till och med död. Dessa yrkesrelaterade risker inkluderar bland annat smittorisk av COVID-19, psykisk påfrestning, kronisk trötthet samt fysiskt och psykiskt våld. För att skydda sjuksköterskors hälsa, välbefinnande och säkerhet är det viktigt med samordnade och omfattande arbetsmiljöåtgärder. Dessa är dock ofta otillräckliga (World Health Organization [WHO], International Labour Organization [ILO], 2021) och
sjuksköterskor får ofta själva hantera den påfrestning som arbetet under pandemin kan innebära. Därför kommer föreliggande litteraturstudie belysa hur sjuksköterskor hanterar stress och utvecklar copingstrategier vid psykisk påfrestning i samband med COVID-19- pandemin.
Bakgrund
SARS-CoV-19
COVID-19 är en smittsam sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 som angriper luftvägarna. Viruset upptäcktes först i slutet av december 2019 i Wuhan, Kina och spreds därefter över hela världen (World Health Organization [WHO], 2020). SARS-CoV-2 viruset smittar huvudsakligen via droppar och aerosoler när en smittad person nyser, hostar, talar eller andas i närheten av andra människor. Dropparna inhaleras eller kan landa på ytor som andra kommer i kontakt med och därmed smittas när de sedan rör vid näsa, mun eller ögon (European Center for Disease Prevention and Control [ECDPC], 2021). De flesta som blir smittade med COVID-19 upplever milda till måttliga symtom och kan tillfriskna utan att behöva särskild behandling. Vissa människor är även helt asymtomatiska. Äldre människor
2 och personer som har underliggande sjukdomar som bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes, KOL och cancer har en förhöjd risk att utveckla allvarlig sjukdom. Det bör dock också nämnas att vem som helst som smittats av COVID-19 kan drabbas av svår sjukdom,
komplikationer och i värsta fall död oavsett ålder. Vissa människor som har haft COVID-19, oavsett om de varit i behov av sjukhusvård eller inte, fortsätter att uppleva symtom även efter tillfrisknandet i form av fatigue, andningsbesvär och neurologiska symtom (WHO, 2020).
Konsekvenserna av ett kontinuerligt stigande antal av konstaterad smitta samt de tusentals patienter som är i behov av akut vård har lett till att hälso- och sjukvården har fått en enorm belastning världen över. Denna höga infektionsrisk ökar därmed arbetsbelastningen för den vårdpersonal som är direkt involverade i diagnostik, behandling och vård av patienter med COVID-19. Detta gäller särskilt sjuksköterskor eftersom denna yrkesgrupp utgör en stor del av den vårdpersonal som arbetar patientnära med COVID-19 patienter (Al Maqbali et al., 2021). Den 31 december 2020 rapporterade ICN totalt 2262 dödsfall bland sjuksköterskor i 59 länder. Sedan dess har antalet dödsfall fortsatt att stiga och denna siffra är sannolikt en underskattning (International Council of Nurses [ICN], 2021). Att vårda patienter som har hög infektionsrisk under en pågående global kris kan göra så att en sjuksköterska utvecklar en rad psykiska problem såsom stress, ångest och depression (Al Maqbali et al., 2021). Tidigare studier enligt Chong et al. (2004) och Lee et al. (2018) om Severe Acute Respiratory
Syndrome (SARS) och Middle East Respiratory Syndrome (MERS) har visat att sjuksköterskor som arbetade under dessa epidemier var under oerhört hög belastning.
Resultatet från de två studierna indikerar att faktorer som specialutbildning, beredskap, arbete med hög infektionsrisk, karantän, arbetsrelaterad stress, bristfälligt organisatoriskt stöd samt upplevda risker påverkar både sjuksköterskornas personliga och professionella liv (Chong et al., 2004; Lee et al., 2018).
Exponering för SARS-CoV-2 kan inträffa när som helst både inom vårdinrättningar och i samhället. Den yrkesrelaterade risken för vårdpersonal kan även öka i vissa kliniska miljöer eller på grund av bristande handhygien, långa arbetstider samt felaktig eller bristfällig användning av eller tillgång till skyddsutrustning. Risken för att vårdpersonal exponeras för SARS-CoV-2 beror på sannolikheten av att komma i direkt eller indirekt kontakt med en person som är smittad av viruset. Under COVID-19-pandemin ökar även risken för att vårdpersonal utsätts för långa arbetspass med tyngre arbetsbelastning, underbemanning samt otillräcklig tid för återhämtning och vila. Dessa påfrestningar kan vidare leda till kronisk
3 trötthet och utmattning, nedsatt uppmärksamhet, koordinationsförmåga och effektivitet samt nedsatt reaktionsförmåga, kognitiv funktion och känslomässig avtrubbning eller
humörförändringar. Incidenter av våld, hot och trakasserier mot vårdpersonal har ökat under COVID-19-pandemin. De mest utbredda riskfaktorerna för våld på arbetsplatsen inom hälso- och sjukvården inkluderar stress och trötthet, långa väntetider, trängsel, negativa prognoser, smittspårning, placera patienter i karantän eller inte tillåta åtkomst till kroppar av avlidna nära och kära. Hot och våld på arbetet har påvisats ha negativa effekter både på
personalomsättning, fysiskt och psykiskt välbefinnande hos vårdgivare samt kvaliteten på vården som ges (WHO, ILO, 2021).
Psykiska ohälsotillstånd
På grund av höga arbetskrav upplever sjuksköterskor ofta psykiska ohälsotillstånd som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest, depression, utbrändhet samt stress (Mealer et al., 2017). Ångest kan vara en normal reaktion inför en fara eller ett hot, men det kan även vara ett sjukligt tillstånd när ångesten blir orimlig, obegriplig, destruktiv samt skrämmande.
Ångesten kan ge en känsla av kontrollförlust, kaos samt katastrof och har för det mesta negativ inverkan på en människas livskvalitet. Kroppens reaktion på ångest är psykisk men även somatisk. Det finns somatiska symtom på oro och ångest som är följande;
koncentrationssvårigheter, huvudvärk, irritabilitet samt sömnsvårigheter (Skärsäter, 2015).
Sjuksköterskors arbete är både fysiskt och psykiskt krävande. Detta innebär att sjuksköterskor har en högre risk för att utveckla psykiska problem såsom depression, stress samt ångest (Maharaj et al., 2018). Vid ökning av COVID-19-fall är det tydligt att risken för ångest hos sjuksköterskor ökar, då det inte finns specifik behandling samt att det blir en påfrestning för att inte kunna ge den vård som är nödvändig (Cag et al., 2021). PTSD är en psykiatrisk funktionsnedsättning. För att kunna få diagnosen PTSD krävs det att människan har utsatts för indirekt, direkt eller upprepad exponering av en traumatisk händelse. Symtomen är uppdelade i fyra olika kategorier; tankar som är påträngande eller återupplevelser av
händelsen, distansering från situationer som påminner om händelsen, förändring i tankar samt känslor som är negativa och sårbarhet samt överreagerande till situationer (Schuster &
Dwyer, 2020). Somatiska symtom som uppkommer vid PTSD är magsår, huvudvärk, smärta i leder samt högt blodtryck. De vanligaste psykiska symtomen inkluderar sömnstörningar och koncentrationssvårigheter (Skärsäter, 2015). Hot, förluster samt trauman kan göra så att en människa utvecklar en depression. På lång sikt gör det så att människan känner att denne inte kan klara av tillvaron, vilket gör att känslorna av oro, ångest, nedstämdhet, skam samt skuld
4 upplevs starkare (Wiklund Gustin, 2018, Kapitel 14). Att ignorera tecken på ångest och depression hos sjuksköterskor leder till att dennes fysiska samt känslomässiga stress ökar.
Vilket i sin tur kan leda till att patientsäkerheten minskar och att sjuksköterskan får en större arbetsbelastning (Maharaj et al., 2018). Enligt Zheng et al. (2021) har sjuksköterskor som tog hand om patienter som hade SARS mindre depressiva symtom än sjuksköterskor som tog hand om patienter som har COVID-19. Det kan bero på stadiet som pandemin är i,
sjuksköterskors kunskap eller erfarenheten efter SARS. Att inte veta exakt vart SARS-CoV-2 kommer ifrån och samtidigt vara rädd för att bli infekterad ökar risken för att sjuksköterskan ska uppvisa depressiva symtom (Zheng et al., 2021).
Utbrändhet är ett resultat av långvarig exponering för stressande arbetsmiljöer och kan beskrivas som ett tillstånd av fysisk och emotionell misär. Utbrändhet bland sjuksköterskor har rapporterats vara högre än hos annan hälso- och sjukvårdspersonal (Khamisa et al., 2015).
Symtom på att en människa är utbränd inkluderar vara lättirriterad, ha svårt att styra sina känslor samt att sömnen blir negativt påverkad. Det finns även somatiska symtom såsom yrsel, hjärtklappning, mag-tarmproblematik, olika sorters värk, känslighet för ljud samt trötthet. Det uppkommer ofta känslor av att vara misslyckad, vilket leder till frustration samt att ha lätt för att bli nedstämd. Det är inte ovanligt att en människa som är utbränd funderar på att avsluta sitt liv (Wiklund Gustin, 2018, Kapitel 13). Även i arbetsmiljöer med
begränsade resurser och stigande ansvar ska omvårdnaden som ges av sjuksköterskan
genomsyras av medmänsklighet, empati och moral. Denna obalans mellan att ge vård av hög kvalitet och samtidigt hantera stressiga arbetsmiljöer kan leda till utbrändhet (Khamisa et al., 2015). Sömnen blir påverkad av negativ stress (Skärsäter, 2015). Sjuksköterskor arbetar ofta i skift och har långa arbetsdagar. Oregelbundna scheman kan leda till sömnproblem, eftersom sjuksköterskan behöver sova vid oregelbundna tider och kommer då ur fas med dygnsrytmen.
Det leder till att sömnkvaliteten blir sämre och att sömntiden blir kortare (Caruso, 2013).
Sömnproblem är vanligt hos sjuksköterskor och de riskerar att skada sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa. Om sjuksköterskor inte får den sömn som de behöver så kan det riskera patientsäkerheten i vården (Chueh et al., 2019).
Stress
De organsystem som påverkas på flera olika sätt av stress är: hjärnan, hjärtat, endokrin- och immunsystemet och även cirkulationen. Anledningen till att kroppen skapar en stressrespons är för att förbereda sig att antingen skydda sig mot fara eller att fly. En fara behöver inte vara
5 något verkligt och kan alltså vara inbillad, men processen sker oberoende på om den är
verklig eller en inbillning (Skärsäter, 2015). Stress kan beskrivas som en persons reaktion på när det finns en obalans mellan en persons copingmekanismer och miljöfaktorer i en särskild situation. Stress kan vara gynnsamt för personens mentala och fysiska välbefinnande, men det kan också ha en negativ påverkan. Stress är ett högst individuellt fenomen och det
förekommer skillnader i vad människor uppfattar utgöra stress och vilka situationer som anses vara stressiga. Under ett stresspåslag så kan personliga egenskaper påverka
stressymtom samt dess svårighetsgrad. Upplevelsen av stress kan påverkas av olika faktorer som exempelvis ålder, kön, känsla av sammanhang, familjehistoria, känslomässigt tillstånd, personlighet, självmedvetenhet samt social medvetenhet. Stresströskeln är olika från person till person, men när nivån av stress överstiger denna tröskel så uppstår en stressrespons (Ta’an et al., 2020).
Negativ stress som är långvarig ger påtagliga effekter. Ett tidigt tecken på långvarig negativ stress är att sömnen påverkas. Risken ökar även för att få fysiska skador och det leder till att arbetsskador ökar. Det finns olika sorters påfrestningar som kan orsaka stress såsom plötsligt trauma, livshändelser, dagliga förtretligheter, mikrohändelser samt kronisk stress. Kronisk stress är inte någon händelse men det uppkommer av samspelet mellan människan och samhället denne lever och arbetar i. Den kroniska stressen kan pågå under en lång tid och för att människan ska kunna ta sig ur den så behöver denne mycket stöd. För att säga att en händelse ger ett stresspåslag så finns det olika kännetecken; upplevelsen av brist på kontroll, upplevelsen av oförutsägbarhet samt vad människan själv har för kapacitet för att kunna hantera stressen som uppstår (Skärsäter, 2015).
Arbetsrelaterad stress
Orsaker till arbetsrelaterad stress kan kategoriseras som anställdsrelaterade faktorer (t.ex kompetenser och färdigheter), organisatoriska faktorer (t.ex ledningsstilar), arbetsrelaterade faktorer (t.ex arbetsmiljö och arbetstyp) samt psykosociala faktorer (t.ex möjlighet till stöd) eller interaktionen mellan dessa bidragande faktorer. Inom hälso- och sjukvården är
arbetsrelaterad stress en stor utmaning för vårdpersonal och organisationer eftersom det har en negativ påverkan på anställdas arbetstillfredsställelse, personalomsättning samt känsla av meningsfullhet i arbetet. Vårdpersonal är särskilt utsatta för arbetsrelaterade stressfaktorer på grund av konflikter inom organisationen, ökad arbetsbelastning och känslomässiga reaktioner av patienters lidande (Ta’an et al., 2020). Sjuksköterskor arbetar i en stressad miljö, där det är
6 långa arbetspass, olika sorters sjukdomar, patienters anhöriga samt att de överordnade är krävande. Det är intensiva arbetskrav och det leder ofta till att den mentala och fysiska hälsan påverkas negativt. Hos sjuksköterskor är nivåerna av arbetsrelaterad stress väldigt hög. Att jobba som sjuksköterska är givande men det är ett av de mest stressfulla yrkena, på grund av alla fysiska och känslomässiga utmaningar som de står inför varje dag. Det kompletteras av faktorerna som underbemanning, ökad arbetsbelastning samt en ökad användning av högt utvecklad vårdteknik (Bardhan et al., 2019).
Sjuksköterskor ansvarar ofta för många patienter och ställs inför en ännu högre
arbetsbelastning och underbemanning i ett oförberett och redan belastat hälsosystem (Turale et al., 2020). Utöver det utsätts sjuksköterskor ofta för höga nivåer av stress och krav på arbetsprestation, långa arbetspass, risk för hot och våld, utbrändhet, komplexa etiska problem och potentiellt traumatiska händelser. Dessa stressfaktorer är associerade med en ökad
förekomst av psykisk ohälsa och upprepad exponering leder till en sämre psykisk hälsa och funktion (Stelnicki et al., 2020; Turale et al., 2020). Sjuksköterskor utsätts också ofta för psykosociala risker som kan ha en negativ påverkan på fysisk och psykisk hälsa och leda till utmattningssyndrom, depression, PTSD och ångest. Stress är associerat med en förhöjd risk för fysiologiska smärtor, hjärt-kärlproblem, minskad social förmåga,
koncentrationssvårigheter samt bidrar till en ökad risk för psykiska ohälsotillstånd. I sin tur kan psykisk ohälsa hos sjuksköterskor leda till försämrad arbetsprestation och därav leda till en sämre vårdkvalitet och patientsäkerhet (Soto-Rubio et al., 2020).
Psykosociala risker och faktorer
Hälsa påverkas av psykosociala faktorer och de bestäms dels av sociala strukturer samt i vilken omgivning människan lever i. Färdigheten att hantera en påfrestning kan påverkas av hur människan hanterar situationen, parallellt med att situationen kan bli påverkad av sociala sammanhang som människan existerar i. En arbetsplats ger en möjlighet till att skapa
gemenskap och att kunna uttrycka sig, men det är även ett ställe som kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande där möjligheten till återhämtning är limiterad (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016). Psykosociala risker på arbetet är aspekter av verksamhetens sociala, organisatoriska och arbetsledande kontext som kan orsaka psykisk eller fysisk skada. Psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är bland de mest utmanande frågorna inom arbetssäkerhet och hälsa.
Detta påverkar markant hälsan både hos individer, organisationer och nationella ekonomier.
Bristfällig arbetsledning, organisation och dåliga sociala aspekter av arbetet kan resultera i en
7 rad olika ogynnsamma fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser. Mer specifikt är psykosociala risker relaterade till låg arbetstillfredsställelse, hälsoproblem, arbetsolyckor, arbetsrelaterad stress, depression och utbrändhet. Psykosociala risker är nära relaterade till arbetsrelaterad stress, vilket har förknippats med en minskning av social interaktion och koncentrationsförmåga på arbetet, ökad fysiologisk smärta och hjärt-kärlproblem samt en högre förekomst av psykisk sjukdom såsom depression och ångest. De psykosociala risker som kan förvärra stress kan också påverka andra aspekter av arbetet som till exempel arbetstillfredsställelse, motivation eller engagemang. På samma sätt bidrar korrekt hantering av psykosociala risker till att förhindra olyckor och frånvaro, öka produktivitet och främja välbefinnande på arbetsplatsen. Bland olika sektorer är hälsosektorn traditionellt den som tycks drabbas mest av denna typ av förhållanden, särskilt när det gäller sjuksköterskor som utgörs av en yrkesgrupp som möter stort ansvar, höga arbetskrav och osäkra arbetsvillkor;
och trots det har ett stort engagemang för sitt arbete (del Carmen Giménez-Espert et al., 2020).
Säker vård
Säker vård är en väletablerad kärnkompetens i vården och kan även beskrivas i begreppet patientsäkerhet. Patientsäkerhet är ett förhållandevis nytt kompetensområde. Patientsäkerhet har under lång tid förut betraktats som den patientnära vårdgivarens ansvar, men på senare tid har även politiker och andra organisationers ansvar lyfts fram som en förutsättning för att verksamheten ska kunna uppnå en säker vård (Ödegård, 2013). Säker vård implicerar kort sagt att vara medveten om de risker som förekommer i vården och utifrån denna kunskap arbeta förebyggande för att minimera riskerna. Att förebygga vårdskador och skapa de bästa förutsättningarna för en säker vård är grundat i arbete utifrån ett etiskt förhållningssätt, god yrkeskompetens samt ett tvärprofessionellt samarbete, med kunskap om och respekt för både sin egen och andras kompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Under rådande pandemi är sjuksköterskor pressade, både när det kommer till de långa arbetspassen men även när det kommer till att arbetsbördan blir större. Då sjuksköterskor har en högre risk för att utveckla psykiska ohälsotillstånd kan det leda till att vården som ges inte blir säker utan att fler brister uppkommer.
Teoretisk referensram - Lazarus och Folkman (1984)
Denna studie utgår ifrån Lazarus och Folkmans (1984) teori om psykisk stress och coping.
Teorin identifierar två processer som utgörs av kognitiv värdering och coping. Dessa agerar
8 som kritiska medlare för en stressig människa-miljörelation och dess omedelbara och
långsiktiga resultat (Folkman et al., 1986a). För definitionen av coping finns det tre
karakteristiska kännetecken. Först och främst är det processorienterat, vilket innebär att det fokuserar på vad personen faktiskt tänker och gör i ett specifikt stressande möte och hur detta förändras under tiden mötet utspelar sig. För det andra kan coping betraktas som kontextuellt, det vill säga att det påverkas av personens värdering av de faktiska kraven i mötet och
resurserna som krävs för att hantera dem. För det tredje görs det inte antaganden om vad som utgör bra eller dålig coping; utan coping definieras helt enkelt som personens ansträngningar att hantera krav, oavsett om dessa ansträngningar är framgångsrika eller inte (Folkman et al., 1986b).
Coping är den process som avser personens kognitiva och beteendemässiga ansträngningar att hantera; alltså minska, minimera, behärska eller tolerera, både interna och externa krav.
Vidare har coping två huvudfunktioner; att hantera problemet som orsakar stress genom problemfokuserad coping och reglering av känslor genom känslofokuserad coping. Teorin indikerar att människor generellt sett använder sig av båda formerna av coping i praktiskt taget alla typer av stressande möten. Problemfokuserade former av coping inkluderar
exempelvis aggressiva interpersonella ansträngningar för att förändra situationen, såväl som lugna, rationella och avsiktliga ansträngningar för att hitta en lösning på problemet.
Känslofokuserade former av coping inkluderar bland annat distansering, självbehärskning, söka efter socialt stöd, undvikande, acceptans av ansvar och positiv omvärdering. Kognitiv värdering och coping talar kort sagt om integrationen och samspelet av både miljöns faktorer och den enskilda människans egenskaper i en given stressig situation (Folkman et al., 1986a).
Vårdpersonal som har ineffektiva copingstrategier för sin stress kan uppleva en rad negativa hälsoeffekter (Ta’an et al., 2020).
Problemformulering
Den rådande COVID-19-pandemin har medfört ökad arbetsbelastning, underbemanning, långa arbetspass och högre arbetskrav för hälso- och sjukvården internationellt. Detta har en negativ påverkan på sjuksköterskors psykiska hälsa och välbefinnande i ett redan fysiskt och psykiskt påfrestande yrke (Al Maqbali et al., 2021; WHO, ILO, 2021). Sjuksköterskor kan till följd av en bristfällig arbetsmiljö uppleva psykiska ohälsotillstånd som PTSD, ångest,
depression, utbrändhet samt stress (Mealer et al., 2017). Risken ökar även för att få fysiska skador och det leder till att arbetsskador ökar (Skärsäter, 2015). Psykosociala risker är nära
9 relaterade till arbetsrelaterad stress, vilket har förknippats med en minskning av social
interaktion och koncentrationsförmåga på arbetet (del Carmen Giménez-Espert et al., 2020).
Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem för både anställda och organisationer.
Sjuksköterskor som upplever att de inte har förmåga att möta de arbetskrav som ställs har en ökad risk för att utveckla både fysisk och psykisk ohälsa (Maharaj et al., 2018).
Syfte
Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.
Metod
Design
Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en litteraturstudie med en deduktiv innehållsanalys. En litteraturstudie innebär att det gjordes en systematisk granskning och sammanställning av aktuell forskning för att bidra till ökad och mer omfattande förståelse inom valt område (Kristensson, 2017, Kapitel 1). Datan analyserades utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska modell för copingstrategier. För att uppnå en sammanfattad och bred beskrivning av fenomenet genomfördes en deduktiv innehållsanalys. Resultatet av analysen blev kategorier som beskriver fenomenet. En deduktiv innehållsanalys användes genom en teoriprövning baserad på tidigare kunskaper för att testa existerande data i nytt sammanhang (Elo & Kyngäs, 2007). Genom en deduktiv analys kategoriserades det vad det var inom artiklarnas resultat som hamnade i emotionella respektive problemfokuserade
copingstrategier.
Urval
Urvalet i litteraturstudien bestod av vetenskapliga artiklar inhämtade från PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier är det som måste finnas med i sökta artiklar (Kristensson, 2017, Kapitel 1). Inklusionskriterierna för artiklarna som eftersökts inkluderar att de handlar om sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och coping i samband med COVID-19- pandemin. Artiklarna som valdes ut skulle ha en kvalitativ design då studiens 5syfte utgick från subjektiva upplevelser. Det inkluderades även en mixed method artikel för att det ansågs stärka resultatet ytterligare och det tydligt framgår vilken del som är kvalitativ.
10 Avgränsningarna som tillämpades var att artiklarna skulle vara referentgranskade, i fulltext och på engelska. Med referentgranskning menas det att artikeln är granskad av andra forskare innan den accepteras för att publicering (Kristensson, 2017, Kapitel 11).
Datainsamling
PubMed är den databas inom medicin som är störst och den består av referenser till vetenskapliga artiklar. Områden som går att hitta är omvårdnad, odontologi samt medicin.
Sökspråket som PubMed använder är engelska oberoende på vilket ursprungligt språk artiklarna är skrivna på. CINAHL är en databas som består av referenser till vetenskapliga artiklar. Områden som går att hitta är bland annat arbetsterapi, medicin, omvårdnad samt fysioterapi. CINAHL är inte lika stort som PubMed, men det finns artiklar där som inte kan hittas på PubMed. Sökspråket som används är engelska men artiklar som är skrivna i andra språk finns med (Karolinska Institutet, 2020).
För att kunna bredda sökningarna med hjälp av olika synonymer användes OR, vilket innebär att något av sökorden som använts finns med i sökningen. För att specificera sökningarna användes operatorn AND vilket gjorde att de sökblock som söks måste finnas med.
Sökningen blir smalare ju fler sökblock som sätts ihop med AND (Karolinska Institutet, 2021).
För att genomföra datainsamlingen ansågs de två omvårdnadsvetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL vara högst aktuella för att kunna besvara studiens syfte. Följande sökord användes som utgångspunkt vid sökningen i databaserna;
adaptation psychological, covid-19, covid-19-pandemic, coping, coping strategies, health care workers, nurse, nurses, occupational stress, sars-cov-2, stress. Sökningarna
genomfördes både med MeSH-termer, ämnesord och som fritextsökningar (bilaga 1).
Sökningen som gjordes i PubMed resulterade i 162 artiklar och efter att avgränsningar tillämpats var dessa istället 133. Samtliga 133 titlar lästes gemensamt för att gallra bort de vetenskapliga artiklar som inte ansågs vara relevanta nog. Av dessa valdes 27 abstrakt ut för att granskas gemensamt. Efter den gemensamma granskningen valdes nio artiklar relevanta nog att läsas i fulltext.
11 Sökningen i CINAHL resulterade i 63 artiklar och efter att avgränsningar tillämpats var dessa istället 18. Samtliga 18 titlar lästes gemensamt i samma ordning som föregående sökning. Av dessa valdes sex abstrakt ut för att granskas gemensamt. Efter den gemensamma
granskningen av abstrakt valdes tre artiklar relevanta nog att läsas i fulltext.
Totalt valdes 12 artiklar från båda databaserna till fulltextläsning. Dessa granskades utefter relevans till studiens syfte samt bedömdes enligt de inklusionskriterier som tidigare
presenterats under rubriken urval. Artiklar där annan hälso- och sjukvårdspersonal också undersökts har endast de delar som beskriver sjuksköterskans erfarenhet inkluderats i
resultatet. Artiklarna som exkluderades var att de var kvantitativa, mixed-methods valdes bort om den kvalitativa delen inte var tydlig, artiklarna handlade inte om sjuksköterskor.
Kvalitetsgranskning
Samtliga 12 artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning. Denna granskning genomfördes först enskilt och diskuterades sedan tillsammans för att jämföra svar. I resultatet inkluderades alla artiklar som hade hög respektive medelhög kvalitet. Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) granskningsprotokoll för kvalitativ metodik användes för att utvärdera artiklarnas kvalitet (bilaga 2). Efter kvalitetsgranskningen kvarstod totalt nio artiklar som användes till resultatet, varav tre från CINAHL och sex från PubMed (bilaga 3).
Granskningsprotokollet innehåller åtta frågor gällande teori, urval, datainsamling, analys, forskaren, relevans, koherens samt tillräckliga data med tillhörande stödfrågor. Den sammanvägda bedömningen av studiens metodologiska brister kategoriseras därefter i obetydliga, måttliga eller stora brister. De studier som haft obetydliga eller måttliga brister har tolkats ha hög respektive medelhög kvalitet. Det var nio artiklar som hade tillräckligt hög kvalitet för att ingå i resultatet. Tre av artiklarna hade medelhög kvalitet medan resterande sex artiklar hade hög kvalitet.
Dataanalys
En deduktiv innehållsanalys används i de fall där befintlig data testas i ett nytt sammanhang.
Vid en deduktiv analys utvecklas en kategoriseringsmatris och därefter kodas datan enligt kategorierna. Efter utvecklingen av en kategoriseringsmatris granskas all data för dess innehåll och kodas utefter korrespondens med eller relevans av identifierade kategorier (Elo
& Kyngäs, 2007). Dataanalysen gjordes på de nio artiklar som inkluderades efter
kvalitetsgranskningen. Först lästes alla artiklar både enskilt sedan gemensamt flera gånger för
12 att bli bekanta med innehållet och för att få en omfattande förståelse av materialet. I nästa steg skapades en kategoriseringsmatris med huvudkategorierna problemfokuserad coping samt emotionellt fokuserad coping. Dessa delades vidare in i underkategorier av de olika copingstrategier som tagits ut från Lazarus och Folkmans (1986a) teori och analyserats enligt deras teoretiska modell. Därefter togs alla meningsbärande enheter ut från respektive artiklar, kodades till aktuell kategori och lades in i matrisen. Dessa meningsbärande enheter bestod av både beskrivande text och av citat. Endast de delar av datan som passade in under respektive kategori i matrisen valdes ut. Text som inte ansågs passa in i någon av valda underkategorier i matrisen förbisågs då det inte bedömdes relevant till syftet. När all data samlats in
utvärderades matrisen gemensamt för att verifiera författarnas initiala bedömningar (Elo &
Kyngäs, 2007). Under analysens gång jämfördes den data som valts ut för att kunna hitta skillnader och likheter mot beskrivningen av respektive copingstrategi. De copingstrategierna som hittades i artiklarna är följande; problemlösning, konfrontation, undvikande, positiv omvärdering, söka socialt stöd, acceptans, distansering samt självbehärskning. Dessa kommer att presenteras i resultatet samt illustreras med hjälp av citat som återges på sitt originalspråk för att inte förvanska något i resultatet.
Etiska överväganden
I Sverige finns etikprövningslagen (SFS 2003:460) då all planerad forskning som avser människor behöver ha ett etiskt godkännande. Ett tillstånd krävs om forskningen innebär fysiska ingrepp, alltså om personen fysiskt eller psykiskt påverkas av forskningen, eller om personen utsätts för potentiell fara. Etikprövning behöver även göras ifall känsliga
personuppgifter samlas in, vilka uppgifter som är känsliga är fastställda i personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Uppsatser som skrivs på grundläggande nivå behöver inte gå igenom en etikprövning (Kristensson, 2017, Kapitel 4). Samtliga nio artiklar som ingick i studien har genomgått egna etiska prövningar.
Resultat
Problemfokuserad coping
I Lazarus och Folkmans teori (1986b) finns följande copingstrategier beskrivna som
problemfokuserad coping; problemlösning som innebär avsiktliga ansträngningar för att lösa
13 ett problem och konfrontation som är interpersonella ansträngningar för att förändra en
situation.
Problemlösning
För att minska stressen uppgav sjuksköterskor att de på arbetsplatsen implementerat att arbeta i grupp och gemensamt diskutera alla specialfall vilket gjorde arbetet mindre påfrestande (Jia et al., 2021). Sjuksköterskor uppgav att de både säger till sig själva och till COVID-19
patienter att pandemin är tillfällig och kommer att passera (Munawar & Choudhry, 2021). Att ha tillräckligt med skyddsutrustning skapar en trygghet och känsla av kontroll. På en
arbetsplats turas sjuksköterskorna om för att underlätta påfrestningar på kroppen av långvarig användning av skyddsutrustning (George et al., 2020). Sjuksköterskor som kunde skydda sig väl mot COVID-19 ansåg att de inte behövde vara nervösa. Att få mer information och en djupare förståelse för COVID-19 skapade ett lugn och bidrog till att de hade lättare för att planera och skydda sig ordentligt. En sjuksköterska uppgav att denne inte behövde oroa sig om skyddsåtgärder används hela tiden och hade till exempel alltid munskydd hemma, tog med sig egna bestick, tvättade händerna regelbundet samt desinficerande och ventilerade hemmet dagligen (Zhang et al., 2021). Oron över att själv bli smittad och sprida det vidare till familjen gjorde att vissa i början isolerade sig själva från familjen. Oron uppgavs bli mindre i takt med att kompetensen att ta hand om smittade har ökat och att smittskyddsarbetet blivit rutin (Lee & Lee, 2020). Trots en hög ångestnivå i början av pandemin beskrev
sjuksköterskor att de kände sig behövda på arbetet och att teamet hade en stor inverkan både på måendet och tröttheten. Stressen minskade av att alla stöttade varandra och hjälptes åt att bära bördan (Norful et al., 2021). Rädslan av att smitta sin familj gjorde att vissa
sjuksköterskor gick och duschade direkt efter sitt arbetspass i ett försök att minska smittrisk (Casafont et al., 2020). Rädsla påverkar sjuksköterskors psykiska stress, att både ha men även använda personlig skyddsutrustning på rätt sätt blev viktigt och minskade oron (Zhang et al., 2020). “So not only was I a nurse…but I was also a teacher… there's no day off…so it's just something you have to power through” (Gordon et al., 2021).
Konfrontation
Flera sjuksköterskor beskrev att tålamodet prövades och toleransen påverkats vilket har lett till konflikter och att fler konfrontationer uppkommit (Gordon et al., 2021). Vissa
sjuksköterskor beskrev stor frustration över att behöva konfrontera människor på grund av att de inte följde de restriktioner som finns och att ansträngningarna som sjukvården gjorde för
14 att kontrollera smittspridningen upplevdes vara förgäves (Munawar & Choudhry, 2021). En sjuksköterska som blev smittad av COVID-19 uppgav att denne blev utsatt för kritik och ifrågasatt huruvida skyddsutrustningen användes på rätt sätt. Detta ledde till att flera sjuksköterskor beskrev ilska och att vilja säga upp sig om de själva blivit satta i samma situation (Lee & Lee, 2020).
Emotionellt fokuserad coping
I Lazarus och Folkmans teori (1986b) finns följande copingstrategier beskrivna som
emotionellt fokuserad coping; undvikande som innebär att försöka förneka eller separera sig emotionellt från stressiga situationer. Positiv omvärdering innebär att försöka se situationen från den ljusa sidan eller att finna mening i det som är svårt. Söka socialt stöd som innebär att vända sig till andra människor för stöd eller emotionell avlastning. Acceptans av ansvar som innebär att acceptera ansvaret över den stressiga situationen. Distansering som innebär att distrahera sig från en stressig situation och göra andra saker. Självbehärskning som innebär att ta kontrollen över en stressig situation och hålla känslorna i styr.
Undvikande
För att undkomma den stress, ångest och psykiska påfrestning som pandemin för med sig beskriver vissa sjuksköterskor att de ökat konsumtionen av alkohol i ett försök att må bättre (Gordon et al., 2021). En sjuksköterska uppgav att när pressen på arbetet blir för mycket att bära kunde det hjälpa att låsa in sig på toaletten en stund för att gråta ut innan denne återgick till arbetet. Undvikande skildras tydligt genom att vissa sjuksköterskor medvetet minskade antalet gånger de exponeras för smittan, genom att till exempel inte vända patienter lika ofta som de borde (Jia et al., 2021). Vissa sjuksköterskor som följer nyheterna började hoppa över allt som hade med COVID-19 att göra för att inte få till sig felaktig information (George et al., 2020). Flera valde att medvetet fokusera på arbetet och inte lägga mycket tid på att hitta information om COVID-19 i ett försök att hålla känslorna i styr. Flera sjuksköterskor intalade sig själva varje kväll att det snart är över i ett försök att mildra sin egen oro (Zhang et al., 2021). Sjuksköterskor som gymmade upplevde att de själva behövde dra ner på tiden som de tränade för att de inte kunde vara tillräckligt försiktiga med att inte träffa för många
människor, som om deras tidigare liv inte var lika prioriterat (Lee & Lee, 2020). Yngre sjuksköterskor beskrev generellt en större emotionell påverkan och visade en hög nivå av spänning i olika arbetssituationer och använde sig ofta av undvikande strategier såsom att ta ut det på andra, undvika prata med folk eller att öka konsumtion av alkohol (Zhang et al.,
15 2020).
Positiv omvärdering
För vissa sjuksköterskor kan en positiv omvärdering vara att vända sig till och lita på Gud eller be mycket (Gordon et al., 2021). Många sjuksköterskor beskrev att pandemin skapat möjligheter till ökad kompetensutveckling gällande samordning och organisation som kan vara till nytta i deras yrke (Jia et al., 2021). Religion eller en tro betraktades av vissa sjuksköterskor som ett skydd för att stå emot COVID-19 och var ett starkt stöd för att hålla sig positiva genom pandemin (Norful et al., 2021). Flera av sjuksköterskorna beskrev att de valt sitt yrke för de såg det som att tjäna mänskligheten och visade stor empati till sina patienter. Vissa sjuksköterskor drevs av plikten till yrket, hade en inställning redan från början att de ville göra något större för mänskligheten och kunde därigenom utföra arbetsuppgifter med engagemang (Munawar & Choudhry, 2021). Tanken att tillsammans hjälpas åt, övervinna COVID-19 och samtidigt ge en god omvårdnad beskrivs väldigt befriande från den stress som de dagligen står inför. Att få höra från patienter att de gör ett bra jobb eller uppvisar tacksamhet beskrev sjuksköterskorna vara en viktig källa för att finna styrka trots psykisk belastning (Lee & Lee, 2020). När sjuksköterskor fick socialt erkännande för sitt arbete av utomstående bidrog detta till bättre självförtroende och en känsla av stolthet för sitt yrke (Casafont et al., 2020; Lee & Lee, 2020). Att få bekräftelse och beröm av
patienter bidrog till att sjuksköterskorna upplevde mer energi, hopp och positiva känslor (Zhang et al., 2020). Pandemin uppfattades av många som ett historiskt ögonblick som de har fått möjlighet att uppleva och ta sig igenom (Lee & Lee, 2020). "I thought it was a positive impact that drove us, allowing us to serve as an example" (Zhang et al., 2021).
Söka socialt stöd
Att söka socialt stöd kan till exempel vara att hitta tid till att prata i telefon med sina nära och kära eller kunna prata ut med sin partner om sina känslor. Sjuksköterskor beskrev även att stödet från kollegor och att kunna vända sig till varandra på arbetet är värdefullt (Gordon et al., 2021). Genom att öka kommunikationen mellan kollegor och öka kontakten med familj och vänner beskrevs det leda till emotionell tröst och styrka (George et al., 2020; Jia et al., 2021). Flera sjuksköterskor beskrev att stödet inom teamet och att tillsammans skapa en arbetsmiljö som är varm och välkomnande bidrar till att minska negativa känslor och stärka självsäkerhet (Zhang et al., 2021). Vissa sjuksköterskor beskrev att när familjemedlemmar och vänner ringer för att se så att de mår bra eller för att muntra upp så bidrog det till en ökad
16 känsla av solidaritet och ny energi att fortsätta (Lee & Lee, 2020). Att inte känna sig ensam är viktigt. För att minska arbetsrelaterad stress uppgav vissa sjuksköterskor att ett starkt och kommunikativt ledarskap är en viktig funktion på arbetsplatsen, vilket samtidigt bidrog till att sjuksköterskorna hjälpte varandra mer (Norful et al., 2021). Det sociala stödet beskrevs tydligt genom att kunna vända sig till det egna stödjande nätverket bestående av vänner, familj och kollegor för emotionell avlastning (Casafront et al., 2020).
Acceptans
Att återanvända skyddsutrustning uppfattades av många sjuksköterskor olämpligt, men efter att ha gjort det i flera månader blev det en norm (Gordon et al. 2021). Att arbeta under pandemin medförde en rad utmaningar, men sjuksköterskorna beskrev att de samtidigt fått bättre färdigheter både gällande kommunikation, omvårdnad och smittskyddsåtgärder (Jia et al., 2021). Många uppgav att de drevs av sin plikt trots en hög arbetsstress. Pliktkänslan leder till att stressen blev mer normaliserad och sjuksköterskorna beskriver att det varken är första eller sista gången som de kommer behöva hantera stressiga situationer (Munawar &
Choudhry, 2021). Flera sjuksköterskor accepterade sitt ansvar med inställningen att det är ett bra sätt att använda sitt liv till att göra gott och hjälpa andra människor (George et al., 2020).
Sjuksköterskor behövde acceptera ett större ansvar i spåren efter pandemin både gällande följsamhet till nya skyddsrutiner och arbetsuppgifter. Om det skulle komma ett nytt smittsamt utbrott så beskrev majoriteten av sjuksköterskor att de kommer att fortsätta arbeta eftersom det är deras plikt. Att ge patienter vård och omsorg på rätt sätt sågs som ett sätt att förhindra smittspridning och samtidigt kunna skydda sin familj (Lee & Lee, 2020). “My reason to join this service was my passion to do something for a greater cause, something for humanity and I think it is the high time to play my part and perform my duties with commitment”
(Munawar & Choudhry, 2021).
Distansering
För att distansera sig och försöka tänka på annat beskrev flera sjuksköterskor att upplyftande musik, meditation eller ägna sig åt annan träning var till stor hjälp. De uppgav även att de lägger mer tid på att laga mat och städa än förut (Gordon et al., 2021). Att lära sig någon ny sång eller att börja med någon ny hobby för att frigöra sig från stress och ångest hjälpte till för att klara av arbetet (Jia et al., 2021). Andra valde istället att lägga mer tid på avkopplande aktiviteter som att läsa eller titta på film. En sjuksköterska uppger att denne känner sig kvävd och deprimerad på jobbet och inte längre vill prata med någon (Zhang et al., 2021). Ett stort
17 problem som flera beskriver är risken för att smitta andra, att inte träffa anhöriga som är äldre eller sjuka. Denna oro leder till att sjuksköterskor kan distansera sig från familj och anhöriga, vilket leder till en ökad psykologisk belastning (Norful et al., 2021). Att tillsammans utöva olika sporter, yoga eller läsa beskrivs underlätta ångesten för att kunna bearbeta de jobbiga tankarna (Casafont et al., 2020).
Självbehärskning
Känslan av att inte nå fram till patienter tillräckligt snabbt och rädslan av att det kan vara en orsak till att de dör var en drivande kraft för många sjuksköterskor för att fortsätta ta sig till jobbet varje dag (Gordon et al., 2021). Flera sjuksköterskor uppgav de har begränsat exponeringen för sociala medier eftersom det som skrivs om COVID-19 förvärrat deras ångest. Vissa sjuksköterskor valde att medvetet inte dela viss information om sina arbetsuppgifter för sina anhöriga i ett försök att inte förvärra deras sårbarhet, ångest och rädsla (Munawar & Choudhry, 2021). Vissa sjuksköterskor kände att de på grund av
yrkesvana lättare kan hålla sig lugna genom att intala sig själva att inte vara nervös och att de inte kommer bli smittade (Zhang et al., 2021). Flera sjuksköterskor beskrev ett kall och hade inställningen att någon måste vårda patienterna och det är endast de själva som kan utföra det arbetet (Lee & Lee, 2020).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet för litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin. Vid början av studien sågs syftet att undersöka hur COVID-19-pandemin påverkar sjuksköterskors psykiska hälsa.
Under skrivandets gång visade det sig att det inte finns tillräckligt mycket information om ämnet och därför ändrades syftet till att ta fram vilka copingstrategier som sjuksköterskan redan använder sig av för att hantera arbetsrelaterad stress, men som denne i framtiden också kan ta hjälp av.
Kvalitativ forskning söktes fram för att kunna besvara syftet och för att det var
sjuksköterskors erfarenheter av strategier som var resultatet i studien. En kvalitativ design var mest relevant för utförandet då studien täcker subjektiva upplevelser och beskrivningar av
18 COVID-19-pandemin. En litteraturstudie ansågs vara det bästa alternativet för studiens
utförande eftersom det inte fanns någon möjlighet att göra en intervjustudie (Kristensson, 2017, Kapitel 1). Sökningar har fått göras om under arbetet för att få fram nya artiklar som inte hittats under tidigare sökningar. En studie med mixed method design inkluderades då den kunde bidra med värdefull data samt att den var tydligt uppdelad så att det kvalitativa
resultatet går att urskilja. En deduktiv inriktning ansågs lämpligt för innehållsanalysen eftersom den utgår från en redan befintlig teori med egna kategorier och som delas upp i underkategorier (Elo & Kyngäs, 2007).
Valda inklusionskriterier bedömdes relevanta nog för att kunna hitta de resultat som krävs för att besvara studiens syfte (Kristensson, 2017, Kapitel 1). Avgränsningarna referentgranskad och engelskt språk har gjorts eftersom det ansågs stärka trovärdigheten till studierna som valdes ut (Kristensson, 2017, Kapitel 11). Specifika exlusionskriterier ansågs inte nödvändigt nog att ta med eftersom de inklusionskriterier som valts varit av en sådan natur att de direkt exkluderat andra kriterier som inte stämmer överens.
Att använda fler än databaserna PubMed och CINAHL för datainsamlingen ansågs inte aktuellt, eftersom sökningarna som gjordes i dessa databaser gav tillräckligt många relevanta sökresultat för att kunna genomföra studien. Resultatet kan vara missvisande eftersom COVID-19 är ett nytt fenomen och så mycket forskning har ännu inte hunnits publiceras, så de studier som inkluderats är de som hittats om ämnet enligt de specifika sökningar som gjorts. Både MeSH-termer i form av synonymer och i kombination med fritextsökningar har gjorts för att både utöka och specificera sökträffarna och därav göra en utförlig sökning (Karolinska Institutet, u.å). Fritextsökning gjordes på två olika litteraturstudier som framkom under sökningarna, men det fanns inga artiklar som kunde stärka resultatet så de togs inte med. Sökningarna efter artiklar har fått göras om flera gånger under arbetet dels för att hitta fler artiklar men även för att bredda sökningen för att få fler relevanta sökträffar.
En deduktiv innehållsanalys ansågs relevant för genomförandet av studien. En deduktiv innehållsanalys har inga enkla riktlinjer eller rätt sätt att genomföras på, vilket innebär att varje analys förlitar sig på författarens kompetens och analytiska förmågor. En
innehållsanalys är flexibel, vilket betyder att forskaren själv måste bedöma vilka
meningsbärande enheter som är mest lämpliga för studiens specifika frågeställning (Elo &
Kyngäs, 2007). Detta har gjort analysprocessen enormt tidskrävande eftersom det varit
19 nödvändigt att gå tillbaka till data för att kontrollera dess tillförlitlighet. Det var en stor
mängd kvalitativ data som skulle analyseras vilket kan ha försummat viss relevant information och orsakat bias.
Vid dataanalysen hittades flera meningsbärande enheter som hamnade i olika
underkategorier, men det var inte alltid självklart vilken kategori de skulle hamna under.
Tillförlitligheten kan påverkas eftersom kategoriseringen av de meningsbärande enheterna har lagts i olika kategorier utefter hur författarna har tolkat texterna samt citaten. All data som har använts och gått igenom samt alla delar i arbetet är granskat både enskilt men även
diskuterats tillsammans för att stärka de observeringar som gjorts. Resultatet ansågs generaliserbart för sjuksköterskor på en internationell nivå på grund av att datan som analyserats har sitt ursprung i bland annat USA, Indien och Spanien.
All forskning ska göra så att skador och lidande undviks samt att nyttan med forskningen ska överväga om det finns någon risk för att personen på något sätt skadas. Uppsatser som skrivs på grundläggande nivå behöver inte gå igenom en etikprövning i en juridisk mening
(Kristensson, 2017, Kapitel 4). Alla valda artiklar har ett etiskt godkännande som följer etikprövningslagen (SFS 2003:460) och alla personer som har ingått i studien har lämnat ett skriftligt godkännande på att deras svar får ingå i studien. Det framgick i samtliga studier att alla deltagare har gett samtycke. Under arbetets gång har det skett en aktiv reflektion där den etiska medvetenheten har varit i fokus.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att problemlösning är en problemfokuserad copingstrategi som framstår som en av de vanligaste och mest användbara strategierna. Sjuksköterskor arbetade aktivt med att hitta lösningar på problemen kring bristfällig användning av skyddsutrustning och söka efter information vilket kunde minska deras egen oro (Lee & Lee, 2020; Zhang et al., 2020; Zhang et al., 2021). Pliktkänslan som beskrevs i resultatet kan ses som en
problemfokuserad copingstrategi, eftersom den bidrog till att sjuksköterskor fick mer kraft att ta hand om situationen och tänka mer rationellt (Munawar & Choudhry, 2021; Norful et al., 2021). Kort sagt handlar problemlösning om göra upp en plan för hur de ska få kontroll över situationen de befinner sig i och kan därigenom minska den stress de utsätts för.
20 Vidare framkom i resultatet att söka socialt stöd var en viktig copingstrategi som många sjuksköterskor använde sig av. Ett tryggt socialt nätverk är en förutsättning för att kunna öppna en dialog kring sin oro och minska risken för att negativa tankar manifesteras.
Kommunikation mellan olika parter är en viktig del för upplevelse av välbefinnande i varje människas liv, speciellt för sjuksköterskor (George et al., 2020; Jia et al., 2021). Teamarbete och kommunikation mellan kollegor är viktiga pelare för att öka sjuksköterskors
trygghetskänsla och upplevelse av hälsa, vilket även förbättrar den psykosociala arbetsmiljön (Jia et al., 2021).
Undvikande kan vara en bra copingstrategi kortsiktigt, men det kan på lång sikt skapa en större psykisk påfrestning på grund av att det kan leda till destruktiva mönster (Lee & Lee, 2020). Att använda distansering för att kunna få en paus och ett nytt perspektiv på problemen kan vara en bra strategi, eftersom det inte alltid är lägligt i alla situationer att kunna ta tag i problemen direkt. Om sjuksköterskor har ineffektiva och kortsiktiga copingstrategier så kan det leda till fler negativa hälsoeffekter, som i sin tur kommer att påverka den vård patienterna får. Om resurserna uppfattas vara otillräckliga så ökar den arbetsrelaterade stressen (George et al., 2020; Zhang et al., 2020). Detta kan leda till att sjuksköterskan känner att denne inte kan utföra sitt jobb på ett säkert sätt och minskar förutsättningarna för positiva
copingstrategier.
Slutligen visade resultat att ytterligare en ofta använd copingstrategi var positiv omvärdering som många sjuksköterskor använde för att se meningsfullheten i rådande situation. I vissa länder var religion och spiritualitet viktigt för sjuksköterskors inre frid (Norful et al., 2021).
Pliktkänslan som beskrivs inom positiv omvärdering kan jämföras med ett kall.
Sjuksköterskan ifrågasätter aldrig sig själv eller sin kapacitet till omvårdnad, utan finner meningsfullhet i sin egen roll som sjuksköterska. De hade vårdat patienterna oavsett om det var en pandemi eller inte. Att kunna se pandemin ur ett mer positivt ljus var stärkande och bidrog till ett ökat engagemang (Lee & Lee, 2020; Munawar & Choudhry, 2021).
Sjuksköterskor kunde även under pandemin se tillfällen att utveckla sin egen kompetens och fann styrka samt meningsfullhet i pandemins spår (Jia et al., 2021).
Lazarus och Folkmans teori var omfattande, relevant och tydlig att följa för att kunna fånga sjuksköterskors användning av copingstrategier under COVID-19-pandemin. I resultatet framkom inte många meningsbärande enheter som ansågs tillhöra underkategorin
21 konfrontation. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det inte är en strategi som används ofta bland sjuksköterskor och den används inte heller i kombination med någon annan copingstrategi.
Slutsats och kliniska implikationer
Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan antingen flera samtidigt, eller så går de igenom olika faser och använder strategierna utifrån den fas de befinner sig i.
Sjuksköterskor kan delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppkommit i samband med COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier; om de upplever att de har stöd av kollegor, resurser samt förutsättningar som krävs för att utföra en säker patientvård. Sjuksköterskor blev efter en tid mer självsäkra och kunde hitta fler vägar för meningsfullhet i sitt arbete i takt med ökad erfarenhet och kunskap om sjukdomen. Utifrån situationen för COVID-19 är det rimligt att förutsätta att det finns få sätt att lösa problemet när det är så pass utbrett globalt och har drabbat hälso- och sjukvården världen över utan förvarning. Detta pekar på att WHO har rätt i sin analys att det inte genomförs tillräckligt med åtgärder och att mycket faller på den enskilda sjuksköterskans ansvar, även i en tid av kris.
Sjuksköterskor som använder effektiva copingstrategier för att hantera sin stress och har de yttre resurser som krävs, både av verksamheten och människor omkring, har minskad risk för psykiska ohälsotillstånd. Dessutom stärks fokuset på säker vård. Studien belyser hur
arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos sjuksköterskor kan påverka vårdkvaliteten negativt. Studien bidrar till att hjälpa sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor bli mer förberedda inför de utmaningar och ansvarstagande som kan vänta vid en global kris. Studien ger en ökad förståelse för vikten av de förutsättningar som krävs för att kunna stödja
sjuksköterskor att använda copingstrategier som inte är destruktiva. I ett kliniskt sammanhang kan studien bidra till att synliggöra de problem som förekommer för att kunna arbeta
preventivt mot arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos sjuksköterskor.
Fortsatt forskning
Förslag till fortsatt forskning är att det genomförs ytterligare kvalitativa intervjustudier eftersom det finns många kvantitativa studier, men få som beskrev sjuksköterskans upplevelse av att hantera arbetsrelaterad stress under COVID-19. Det finns behov av
22 ytterligare forskning som belyser olika strategier för att hindra att arbetsrelaterad stress
uppkommer hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Forskning som belyser hur
implementeringen av psykosociala stödåtgärder inom hälso- och sjukvården kan möjliggöra för en förbättrad arbetsmiljö. Även kunskap kring vilka skillnader som förekommer gällande copingstrategier hos både erfarna och oerfarna sjuksköterskor kan bidra till öka förståelsen för hur copingstrategier formas och utvecklas med yrkeserfarenhet.
Självständighet
Inledning samt problemformulering har författarna skrivit gemensamt. Bakgrunden samt resultatet har delats upp mellan författarna men det har skett en aktiv återkoppling samt diskussion i alla delar. Metoden har båda författarna skrivit gemensamt med aktiv reflektion samt att ansvaret har varit jämnt fördelat under hela arbetet. Båda författarna har varit lika aktiva under studiens samtliga delar. Skrivandet har skett i samma dokument och det har underlättat kommunikationen mellan författarna.
23
Referenser
*Artiklar som börjar med asterisk ingår i resultatet av litteraturstudien.
Al Maqbali, M., Al Sinani, M., & Al-Lenjawi, B. (2021). Prevalence of stress, depression, anxiety and sleep disturbance among nurses during the COVID-19 pandemic: A systematic review and meta-analysis. Journal of Psychosomatic Research, 141, Artikel 110343.
https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2020.110343
Bardhan, R., Heaton, K., Davis, M., Chen, P., Dickinson, A. D., & Lungu, T. C. (2019). A Cross Sectional Study Evaluation Psychosocial Job Stress and Health Risk in Emergency Department Nurses. Environmental Research and Public Health, 16(18), 3243.
https://doi.org/10.3390/ijerph16183243
Cag, Y., Erdem, H., Gormez, A., Ankarali, H., Hargreaves, S., Fererra-Coimbra, J.,
Rubulotta, F., Belliato, M., Berger-Estilita, J., Pelosi, P., Blot, S., Yves Lefrant, J., Mardani, M., Alavi Darazam, I., Cag, Y., & Rello, J. (2021). Anxiety among front-line healt-care- workers supporting patients with COVID-19: A global survey. General Hospital Psychiatry, 68, 90-96. https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2020.12.010
Caruso, C. C. (2013). Negative Impacts of Shiftwork and Long Work Hours. Rehabilitation Nursing, 39(1), 16-25. https://doi.org/10.1002/rnj.107
*Casafont, C., Fabrellas, N., Rivera, P., Olivé-Ferrer, C. M., Querol, E., Venturas, M., Prats, J., Cuzco, C., Frías, E. C., Pérez-Ortega, S., & Zabalegui, A. (2020). Experiences of nursing students as healthcare aid during the COVID-19 pandemic in Spain: A phenomenological research study. Nurse Education Today, 97. Artikel 104711.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2020.104711
Chong, M-Y., Wang, W-C., Hsieh, W-C., Lee, C-Y., Chiu, N-M., Yeh, W-C., Huang, T-L., Wen, J-K., & Chen, C-L. (2004). Psychological impact of severe acute respiratory syndrome on health workers in a tertiary hospital. The British Journal of Psychiatry, 185(2), 127-133.
https://doi.org/10.1192/bjp.185.2.127
Chueh, K-H., Chen, K-R., & Lin, Y-H. (2019). Psychological Distress and Sleep Disturbance Among Female Nurses: Anxiety or Depression? Journal of Transcultural Nursing, 32(1), 14- 20. https://doi.org/10.1177/1043659619881491
del Carmen Giménez-Espert, M., Prado-Gascó, V., & Soto-Rubio, A. (2020). Psychosocial Risks, Work Engagement, and Job Satisfaction of Nurses During COVID-19 Pandemic.
Frontiers of Public Health, 8, Artikel 566896. https://doi.org/10.3389/fpubh.2020.566896 Drevenhorn, E., & Gabrielsson, S. (2016). Risk för ohälsa. I A. Ekwall & A. M. Jansson (Red.), Omvårdnad och medicin (1 uppl., s.75-88). Studentlitteratur.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
24 European Center for Disease Prevention and Control (25 januari 2021). Questions and
answers on COVID-19: Basic facts. European Center for Disease Prevention and Control.
https://www.ecdc.europa.eu/en/covid-19/questions-answers/questions-answers-basic-facts Folkman, S., Lazarus, R. S., Gruen, R. J., & DeLongis, A. (1986a). Appraisal, Coping, Health Status and Psychological Symptoms. Journal of Personality and Social Psychology, 50(3), 571-579. https://doi.org/10.1037/0022-3514.50.3.571
Folkman, S., Lazarus, R. S., Dunkel-Schetter, C., DeLongis, A., & Gruen, R. J. (1986b).
Dynamics of a Stressful Encounter: Cognitive Appraisal, Coping, and Encounter Outcomes.
Journal of Personality and Social Psychology, 50(5), 992-1003.
https://doi.org/10.1037/0022-3514.50.5.992
*George, E. C., Inbaraj, R. L., Rajukitty, S., & de Witte, P. L. (2020). Challenges, experience and coping of health professionals in delivering healthcare in an urban slum in India during the first 40 days of COVID-19 crisis: a mixed method study. BMJ Open, 10(11), Artikel e042171. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2020-042171
*Gordon, J. M., Magbee, T., & Yoder, L. H. (2021). The experiences of critical care nurses caring for patients with COVID-19 during the 2020 pandemic: A qualitative study. Applied Nursing Research, 59, Artikel 151418. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2021.151418
International Council of Nurses. (2021). International Council of Nurses COVID-19 update.
International Council of Nurses. https://www.icn.ch/sites/default/files/inline- files/ICN%20COVID19%20update%20report%20FINAL.pdf
*Jia, Y., Chen, O., Xiao, Z., Xiao, J., Bian, J., & Jia, H. (2021). Nurses ethical challenges caring for people with COVID-19: A qualitative study. Nursing ethics, 28(1), 33-45.
https://doi.org/10.1177/0969733020944453
Karolinska Institutet. (17 september 2020). Användbara databaser och webbplatser.
https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/anvandbara-databaser-och-webbplatser Karolinska Institutet. (9 februari 2021). Sökteknik. https://kib.ki.se/soka-vardera/soka- information/sokteknik
Karolinska Institutet. (u.å). Vad är nyttan med MeSH-termer. https://mesh.kib.ki.se/info/vad- ar-nyttan-med-mesh-termer
Khamisa, N., Oldenburg, B., Peltzer, K., & Illic, D. (2015). Work Related Stress, Burnout, Job Satisfaction and General Health of Nurses. Environmental Research and Public Health 12(1), 652-666. https://doi.org/10.3390/ijerph120100652
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Lee, M. S., Kang, S. W., Cho, A-R., Kim, T., & Park, K. J. (2018). Psychological impact of the 2015 MERS outbreak on hospital workers and quarantined hemodialysis patients.
Comprehensive Psychiatry, 87, 123-127. https://doi.org/10.1016/j.comppsych.2018.10.003
25
*Lee, N., & Lee, H-Y. (2020). South Korean Nurses’ Experiences with Patient Care at a COVID-19-Designated Hospital: Growth after the Frontline Battle against an Infectious Disease Pandemic. Environmental Research and Public Health, 17(23), Artikel 9015.
https://doi.org/10.3390/ijerph17239015
Maharaj, S., Lees, T., & Lal, S. (2018). Prevalence and Risk Factors of Depression, Anxiety, and Stress in a Cohort of Australian Nurses. International Journal of Environmental
Research and Public Health, 16(1), 61. https://doi.org/10.3390/ijerph16010061
Mealer, M., Jones, J., & Meek, P. (2017). Factors Affecting Resilience and Development of Posttraumatic Stress Disorder in Critical Care Nurses. American Journal of Critical Care, 26(3), 184-192. https://doi.org/10.4037/ajcc2017798
*Munawar, K., & Choudhry, F. R. (2021). Exploring stress coping strategies of frontline emergency health workers dealing with Covid-19 in Pakistan: A qualitative inquiry.
American Journal of Infection Control, 49(3), 286-292.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2020.06.214
*Norful, A. A., Rosenfeld, A., Schroeder, K., Travers, L. J., & Aliyu, S. (2021). Primary drivers and psychological manifestations of stress in frontline healthcare workforce during the initial COVID-19 outbreak in the United States. General Hospital Psychiatry, 69, 20-26.
https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2021.01.001
Schuster, M., & Dwyer, P. A. (2020). Post-Traumatic stress disorder in nurses: An integrative review. Journal of Clinical Nursing, 29(15-16), 2769-2787.
https://doi.org/10.1111/jocn.15288
Skärsäter, I. (2015). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (2:2 uppl., s. 611-638). Studentlitteratur.
Soto-Rubio, A., del Carmen Giménez-Espert, M., & Prado-Gascó, V. (2020). Effect of Emotional Intelligence and Psychosocial Risks on Burnout, Job Satisfaction, and Nurses’
Health during the COVID-19 Pandemic. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(20), 7998. https://doi.org/10.3390/ijerph17217998
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik [Broschyr]. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Stelnicki, M. A., Carleton, R. N., & Reichert, C. (2020). Nurses’ Mental Health and Well- Being: COVID-19 Impacts. Canadian Journal of Nursing Research, 52(2), 237-239.
https://doi.org/10.1177/0844562120931623
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård - en kärnkompetens för samtliga professioner [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/1584345995743/s%C3%
A4ker%20v%C3%A5rd%202016.pdf
Ta’an, F. W., Al-Dwaikat, N. T., Dardas, K., & Rayan, H. A. (2020). The relationship between occupational stress, psychological distress symptoms, and social support among
26 Jordanian healthcare professionals. Nursing Forum, 55(4), 762-771.
https://doi.org/10.1111/nuf.12494
Turale, S., Meechamnan, C., & Kunaviktikul, W. (2020). Challenging times: ethics, nursing and the COVID-19 Pandemic. International Nursing Review, 67(2), 164-167.
https://doi.org/10.1111/inr.12598
Wiklund Gustin, L. (2018). Psykologi för sjuksköterskor (1 uppl.). Studentlitteratur World Health Organization. (10 November 2020). Coronavirus disease - COVID-19.
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers- hub/q-a-detail/coronavirus-disease-covid-19
World Health Organization. (3 Juni 2021). WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard.
World Health Organization. https://covid19.who.int/
World Health Organization. International Labour Organization. (2 Februari 2021). COVID- 19: Occupational health and safety for health workers.
https://www.who.int/publications/i/item/WHO-2019-nCoV-HCW_advice-2021.1
*Zhang, Y., Wei, L., Li, H., Pan, Y., Wang, J., Li, Q., Wu, Q. , & Wei, H. (2020). The Psychological Change Process of Frontline Nurses Caring for Patients with COVID-19 during Its Outbreak. Issues in Mental Health Nursing, 41(6), 525-530.
https://doi.org/10.1080/01612840.2020.1752865
*Zhang, M-M., Niu, N., Zhi, X-X., Zhu, P., Wu, B., Wu, B-N., Meng, A-F., Zhao, Y.
(2021). Nurses’ psychological changes and coping strategies during home isolation for the 2019 novel coronavirus in China: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 77(1), 308-317. https://doi.org/10.1111/jan.14572
Zheng, R., Zhou, Y., Fu, Y., Xiang, Q., Cheng, F., Chen, H., Xu, H., Fu, L., Wu, X., Feng, M., Ye, L., Tian, Y., Deng, R., Liu, S., Jiang, Y., Yu, C., & Li, J. (2021). Prevalence and associated factors of depression and anxiety among nurses during the outbreak of COVID-19 in China: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 114, Artikel 103809. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2020.103809
Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1:3 uppl., s. 253-292). Liber.
