Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4–6, 15 hp
Framställningar av
familjekonstellationer
och sexualitet
En normkritisk studie av tre
skönlitterära bokserier som
används på lågstadiet
Anna Alopaeus och Tilda Watson Bohlin
Handledare: Véronique Simon
Sammanfattning
Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 5
Bakgrund ... 7
Heteronormen i samhället och i skolan ... 7
HBTQ-personer i samhället och i skolan ... 8
Undervisning om sex och samlevnad i skolan ... 9
Meningsskapande ... 10
Högläsning ... 10
Forskningsöversikt ... 12
Skolans sex- och samlevnadsundervisning ... 12
Syn på familjekonstellationer ... 13 Högläsning i klassrummet ... 14 Teoretiska utgångspunkter ... 15 Normkritisk teori ... 15 Heteronormen ... 15 HBTQ ... 16 Familjekonstellationer... 16
Genusmarkörer i tecknade bilder ... 16
Det utvidgade textbegreppet ... 17
Syfte och frågeställningar ... 18
Metod... 19
Urval ... 21
Ansvarsområden... 22
Tillvägagångssätt ... 22
Enkät ... 23
Validitet och reliabilitet ... 23
Etiska överväganden ... 24
Resultat och analys ... 26
Resultat av enkätfrågor ... 26
Resultat och analys av skönlitteraturen ... 29
Resultat av familjekonstellationer ... 30
Resultat av framställningar av sexualitet ... 30
Handbok för superhjältar ... 31
Resultat och analys av familjekonstellationer ... 31
Resultat och analys av sexualitet ... 33
Sammanfattning av Handbok för superhjältar ... 34
Musse & Helium ... 34
Resultat och analys av familjekonstellationer ... 34
Resultat och analys av sexualitet ... 36
Sammanfattning av Musse & Helium ... 38
Sandvargen... 38
Resultat och analys av familjekonstellationer ... 38
Resultat och analys av sexualitet ... 39
Inledning
Högläsning av skönlitteratur är ett vanligt förekommande inslag i klassrum i Sverige idag och har länge varit en traditionell klassrumsaktivitet. Många lärare på låg- och mellanstadiet har ofta som rutin att läsa högt flera gånger i veckan för sin klass. Den skönlitteratur som används till högläsningen är upp till lärarna själva att bestämma, och vissa trender gällande valet av högläsningsböcker finns i sociala medier där lärare kan kommunicera, influera och influeras av andra inom läraryrket. Vi som lärarstudenter och uppsatsförfattare har uppmärksammat att vi ofta stöter på samma högläsningsböcker och -serier i olika skolor och klasser där vi vikarierat och utfört vår verksamhetsförlagda utbildning. Dessa trender kan göra att lärare väljer populära högläsningsböcker utan att reflektera över innehållet och vilka normer och värderingar som förmedlas genom dem. Våra observationer kring valet av högläsningsböcker och effekterna av dem är inspirationen till denna studie.
Samtidigt råder heteronormen både i samhället och skolan idag. Den framträder exempelvis i hur barn uppfostras (Martinsson & Reimers, 2014, s. 11). Heterosexualiteten görs konstant till den eftersträvansvärda och privilegierade sexualiteten och sätter ramar för det normala, vilket gör att annan sexualitet ses som onaturlig (ibid.). Normer är det som skapar möjliga positioner att identifiera sig med, vilka i sin tur visar på hur en kan identifiera sig. Positioner som normer skapar, till exempel att positionera sig som hetero-, homo-, bi-, trans- eller asexuell, för samtidigt med sig förväntningar om hur en bör vara och leva (ibid.).
Skolan ska vara en plats där alla elever får möjlighet att “finna sin unika egenart” vilket är ett av svenska skolans grundläggande värden (Lgr11, 2019, s. 5). Vidare uttrycker läroplanen för grundskolan att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön, sin könsöverskridande tillhörighet eller uttryck, sin etniska tillhörighet, sin sexuella läggning, sin ålder eller sin funktionsnedsättning (ibid.). All kränkande behandling ska aktivt motverkas i skolan. Genom att uppmärksamma, granska och analysera rådande normer ges verktyg att förstå var kränkningar och diskrimineringar av normbrytande positioner grundar sig i (Martinsson & Reimers, 2014, ss. 10–11).
Språkläraren Sanna Mac Donald skriver om vikten av identifikation för alla elever och uttrycker följande på Lärarnas Riksförbunds webbplats:
Bakgrund
Runtom i världen kränks sexuella rättigheter genom exempelvis våld och trakasserier gentemot HBTQ-personer (RFSU, 2020). Det är särskilt viktigt för de grupper som bryter mot den heterosexuella normen att ha möjlighet att identifiera sig med hjälp av referensgrupper i berättandet (Rosenberg, 2002, s. 53). Hur vi talar och berättar om samtiden och verkligheten skapar normer som hjälper oss att förstå vår omvärld (Eilard, 2008, s. 20). Om dessa sätt att tala om omvärlden, i till exempel litteratur, alltid sker likartat kan vissa livsstilar framstå som mer normala och mer eftersträvansvärt än andra livsstilar (ibid.). Nedan presenteras bakgrunden till denna studie. Två begrepp som nämns i detta kapitel är HBTQ och HBTQI. Dessa begrepp står för homosexuella, bisexuella, transsexuella, queer och intersexuella personer. Anledningen till att båda dessa förkortningar används i bakgrundsavsnittet är att olika källor använder olika begrepp, och vi vill undvika att ändra dem då vi refererar.
Heteronormen i samhället och i skolan
Den heteronorm som länge funnits och råder än idag i samhället innebär att de som lever som heterosexuella anses vara de normala. Det innebär även att heterosexualitet är den sexualitet som ses som självklar och att samhället ofta betraktar de flesta personer som heterosexuella. Till exempel behöver personer som tillhör heteronormen sällan försvara sin sexualitet medan de som avviker från normen behöver förklara och försvara sig och sin sexualitet (Rosenberg, 2002, s. 31). Synen på exempelvis homosexuella har tidvis varit att de är perversa och när sjukdomen aids spreds sågs det som att det var det straffet homosexuella fick för att de var promiskuösa och att deras sexuella vanor var mer riskfyllda på grund av att de var homosexuella (ibid., s. 43). Heteronormen bidrar även till att ett heterosexuellt par som skaffar barn blir en så kallad ”kärnfamilj” (Malmquist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012, s. 139).
folkskolans handledning från år 1945 där ordet “abnorm” var ett signalord. På ett indirekt sätt arbetade skolan med en uteslutande pedagogik och gjorde sexuellt önskvärda beteenden till norm, där till exempel den heterosexuella familjen talades om som en förutsättning för fortplantning (ibid., ss. 32–33). Skolverket skriver att handledningen från 1945 var präglad av sin tid och därför betonade sexuell avhållsamhet (2014, s. 7). Senare, år 1955, blev sexualundervisningen ett obligatoriskt moment i skolan (Centerwall, 2006, s. 33). Året därpå kom den första obligatoriska handledningen för sexualundervisningen (Centerwall, 2006, s. 33; Skolverket, 2014, s. 8). Denna följdes upp av en ny handledning år 1977 som hade en mer nyanserad bild av sexualitet och sexualiteten var inte längre förknippad med äktenskap, vilket gjorde att begreppet samlevnad infördes (Skolverket, 2014, s. 8). Enligt Skolverket innehöll 1994 års läroplan och kursplaner för grundskolan generellt få formuleringar om sexualitet (ibid.), men Centerwall menar att läroplanen 1994 ändå mer än tidigare betonade värdegrundsfrågorna och skolan således ansvarade för homosexuellas respekt (2006, s. 34). Nuvarande läroplan för grundskolan, Lgr 11, betonar att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras som ett ämnesövergripande kunskapsområde och till kunskapsområdet relateras begrepp som bland annat jämställdhet, normer, sexuell läggning, känslor, sexualitet och relationer (Skolverket, 2014, ss. 9–10).
HBTQ-personer i samhället och i skolan
Undervisning om sex och samlevnad i skolan
Skolinspektionen genomförde en granskning av skolans sex- och samlevnadsundervisning år 2017. Granskningen visade att lärarna saknade kompetens i exempelvis sex- och samlevnadsfrågor, HBTQ, sexualitet och normer. Förutom att lärare saknar kompetens visar granskningen även att lärare känner sig obekväma i situationer där de undervisar om svåra frågor inom ämnet sex och samlevnad. En bidragande faktor är att det inte finns någon tydlig koppling mellan ämnet och skolans värdegrund (Skolinspektionen, 2018, ss. 6–7).
Efter resultaten från Skolinspektionens granskning från 2018 konstaterade regeringens utbildningsdepartement i ett pressmeddelande att ungas sexualundervisning behöver stärkas (Utbildningsdepartementet, 2020a). Vidare informerade utbildningsdepartementet att nya examensmål införs i lärarutbildningen från och med höstterminen 2021 för att blivande lärare ska erhålla kompetens att undervisa om sex och relationer och således bli bekväma att undervisa om sex och samlevnad (ibid.). Ett förslag till förändring är att förmågan “att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad som gäller för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska införas även för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem och med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3” (Utbildningsdepartementet, 2020b, s. 31). För tillfället är det således endast grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6 som har ett examensmål som vidrör sex och samlevnad. Vidare menar regeringen att liknande examensmål istället behöver finnas med i samtliga grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Alla blivande lärare ska på så vis kunna reflektera och kommunicera om frågor som rör sex och samlevnad utifrån olika perspektiv. Detta ska i sin tur leda till att sex- och samlevnadsundervisningen inte begränsas till att enbart behandla faktakunskaper utan att eleverna även erbjuds tillfällen att “diskutera och reflektera över frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad” (Utbildningsdepartementet, 2020b, ss. 31– 32).
samtycke och relationer, vilket meddelades av Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande den 4
februari 2021. I samma pressmeddelande informeras även att regeringen beslutat om att läroplanernas skrivningar tydligare ska betona återkommande undervisning inom kunskapsområdet, undervisning om samtycke och sexuella trakasserier, såväl som nya skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck. Undervisningen ska även tydligare syfta till att låta eleverna “utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi” (Utbildningsdepartementet, 2021). Ändringarna i kunskapsområdets namn och i läroplanernas skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer träder i kraft höstterminen 2022 (ibid.).
Meningsskapande
Elever behöver inte bara lära sig om att det finns olika sexualiteter och familjekonstellationer, utan även leva i den verkligheten där dessa inte ska behöva ifrågasättas. Lärandet om normer och ifrågasättandet av dessa, menar vissa sker i olika former av meningsskapande för elever. Edling förklarar att för att ett riktigt lärande hos eleven ska ske kan inte bara information eller kunskap om ämnet överföras från läraren till eleven genom en berättelse eller lektion, utan eleven behöver få delta och uppleva saker som påverkar dennes meningsskapande. Exempelvis kan eleven lära sig om vissa fakta i sin ensamhet, men det är först när dessa fakta sätts i den sociala praktik de ingår i som de kan lära sig hur det fungerar, på riktigt, i ett socialt sammanhang och att beroende på kontext kan det innebära olika. Det handlar alltså om att delta och skapa en mening tillsammans med andra men även att förändra sitt och andras synsätt (Edling, 2012, ss. 171–172). Om eleverna inte förstår vad de lär sig eller inte får chans att sätta det i ett socialt sammanhang så verkar inte arbetet för att motverka diskriminering, utan det ser bara bra ut i officiella dokument för skolan att eleverna haft lektion i det (Björkman & Bromseth, 2019, s. 27).
Högläsning
skildrar sanna föreställningar om det samhälle vi lever i och som kan visa på varierande relationer mellan individer. Boken behöver innehålla perspektiv som eleverna kan identifiera sig med, såväl som perspektiv där elevernas uppfattningar av verkligheten utmanas (Lindö, 2005, s. 15). Läsningen bidrar till att skapa och omforma den egna mentala textvärlden genom att nya frågor, nya insikter och ny förståelse väcks hos dels den som läser men också den som läses för (Jönsson, 2007, s. 51). Lärares högläsning är därför en stor del av elevernas utveckling.
Lärarens högläsning kan i praktiken se olika ut, vilket kan ha inverkan på meningsskapandet. Enligt våra egna erfarenheter kan läraren till exempel på ett mer traditionellt sätt välja att läsa högt ur en bok och sedan visa upp bilderna medan andra lärare bara läser texten högt utan att visa förekommande bilder. Läraren kan också välja att använda nyare teknik för att ta fram texten så att den hela tiden finns visuellt tillgänglig på storskärm för eleverna, till exempel med hjälp av en dokumentkamera eller onlineböcker. Hur läraren väljer att utföra högläsningen påverkar i sin tur syftet med högläsningen och elevens visuella möte med texten. Chambers skriver i sin bok Böcker
inom och omkring oss om läsmiljöer och boksamtal. I denna definierar Chambers vad en bok är och
Forskningsöversikt
Nedan presenteras tidigare forskning om hur sex- och samlevnadsundervisningen sett ut i skolan, hur individer som ingått i normbrytande familjer blivit bemötta i skolan, synen på familj, hur lärare arbetat med högläsning samt vad tidigare forskning funnit gällande framställningar av aspekterna sexualitet och familjekonstellationer i skönlitteratur.
Skolans sex- och samlevnadsundervisning
Syn på familjekonstellationer
Avhandlingen Efter kärnfamiljen handlar om vuxna barn vilka har gått igenom föräldrars skilsmässa och som i studien intervjuades. Syftet med studien var att undersöka vad dessa barn hade för syn på familjen och vad de framhöll som viktigt i en familj. Syftet med studien var även att få fram vilka gränser som finns för en familj, vilka som räknas till familjen och vilka som inte räknas (Ahlberg, 2008, ss. 20, 22). Resultatet visade att begreppet familj kunde beskrivas väldigt olika av deltagarna, några beskrev den så kallade kärnfamiljen som ett ideal medan andra snarare framhöll att det som definierar en familj inte bara är formella släktband utan att man måste se till fler dimensioner av relationer. Samtidigt är uppfattningarna om familj inte bestämda, utan det kan tolkas som beroende av situation och kontext vad man räknar som familj (ibid., s. 259). Ahlberg framhåller också att den norm som råder i det svenska samhället, att kärnfamiljen är det vanligaste, återspeglas i hög grad i de intervjuer som utfördes (ibid., s. 260). Samtidigt beskrivs det en problematik med normen kring den heterosexuella kärnfamiljen i Nordéns avhandling
Regnbågsungar. Nordén beskriver sina minnen från förskolan där någon hade skrivit “Kill a fag!” på
byggnaden. Det konstaterades i skolan att skällsordet “fag” hade att göra med homosexuell kärlek, när en tjej vill vara med en tjej eller en kille med en kille. Dock förstod aldrig barnen varför någon skulle behöva dö på grund av den homosexuella kärleken, och de fick aldrig svar från förskollärare om det. Det som eleverna i förskolan uppfattade av situationen var att det fanns andra former av begär och att vissa av dessa begär var mer önskvärda än andra (Nordén, 2018, ss. 117–118). Ahlbergs studie visade att deltagarna värderade de aspekter som olika viktigt angående vilka som räknas som familj. Vissa deltagare framhöll att det biologiska bandet var avgörande medan andra deltagare framhöll att det var viktigare att göra saker tillsammans för att bygga en familjerelation och ytterligare deltagare framhöll kommunikationen som viktig för att bygga en känsla av att tillhöra samma familj (Ahlberg, 2008, s. 271). En central del av dessa uppfattningar är att en familj inte är någonting som bara är, utan en relation som behöver arbetas med kontinuerligt för att fortsätta räknas som en familj (ibid., s. 272).
hur de blivit bemötta av andra i bland annat skolan. Det framgår i avhandlingen att dessa barn ofta upplever utanförskap och möts av oförståelse i skolsammanhang (Nordén, 2018, s. 123). Detta ämne anses därför vara viktigt att ta upp i skolan då alla elever ska uppfostras med förståelse och respekt för olika sätt att leva på.
Högläsning i klassrummet
Teoretiska utgångspunkter
Empirin granskas med ett normkritiskt perspektiv. Det normkritiska perspektivet syftar till att synliggöra och även utmana normer. Detta perspektiv lämpar sig för denna studie då det som undersöks är synliggörandet av HBTQ-personer och heteronormen samt olika typer av familjekonstellationer.
I denna studie appliceras det perspektivet på skönlitteraturens karaktärer för att dela in dessa i kategorier av olika sexualiteter samt för att belysa olika typer av familjekonstellationer. Nedan beskrivs det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet, följt av relevanta begrepp för studien.
Normkritisk teori
Det normkritiska perspektivet är det perspektiv som Skolverket menar ska genomsyra skolans undervisning, och då särskilt i sex- och samlevnadsundervisningen. Med hjälp av det förhållningssättet kan begränsande normer om bland annat könsöverskridande identitet och uttryck samt sexuell läggning synliggöras (Skolverket, 2019, s. 15). Vidare menar Skolverket att dessa normer begränsar, diskriminerar och exkluderar och att skolan således synliggör och ifrågasätter dem med hjälp av normkritiken. På så vis kan fördomar bekämpas och mötas med öppenhet, och fler elever kan känna sig inkluderade (ibid.). Det normkritiska perspektivet har sin utgångspunkt i det queerteoretiska perspektivet, som växte fram i den feministiska pedagogiken under 1980-talet (Bromseth & Sörendotter, 2012, ss. 45–46). Det feministiska perspektivet saknade emellertid ett sexualitetsperspektiv, vilket bidrog till att queerpedagogiken växte fram för att utmana heteronormativitet (ibid., s. 47). Då det queerpedagogiska perspektivet starkt fokuserar på synliggörandet av HBTQ-personer och att ifrågasätta specifikt heteronormativet växte istället den normkritiska pedagogiken fram för att få ett mer utvidgat perspektiv (ibid.). Det normkritiska perspektivet ifrågasätter och utmanar således normer i stort och är därför användbart i denna studie.
Heteronormen
tas upp då grupper bara existerar på grund av dess sociala relation till varandra. Om heteronormen inte existerade hade heller inte homosexualitet eller andra begrepp behövt definieras (ibid., 57).
HBTQ
Begreppet HBTQ är ett paraplybegrepp som innefattar homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner (Nationalencyklopedin, 2021b). H står för homosexuella och begreppet avser den sexuella läggningen hos personen. Homosexualitet innebär att en person blir kär i eller attraherad av personer med samma kön. B står för bisexuella, vilket avser den sexuella läggningen hos en person som blir kär i eller attraherad av både kvinnor och män. T står för transperson vilket avser könsidentitet och innebär att personen alltid eller ibland identifierar sig som ett annat kön än det som personen registrerades som vid födseln (Ungdomsstyrelsen, 2010, s. 20). Q står för queerperson och begreppet är mer svårdefinierat, men brukar inkludera de som exkluderas från det heteronormativa, alltså den som avviker från heteronormen med köns- eller genusidentitet eller sexuell läggning (Rosenberg, 2002, s. 15). Begreppen HBTQI och HBTQIA+ är två samlingsbegrepp som dessutom innefattar personer som är intersexuella och asexuella men då de två begreppen inte är relevant för just denna studie används HBTQ som samlingsnamn.
Familjekonstellationer
Malmquist, Hydén och Zetterqvist Nelson påpekar att familjer och familjeliv idag kan forma sig och se ut på många sätt och att därför tala om familj i allmänna termer inte tydliggör vilken samlevnadsform som åsyftas (2012, s. 139). Vidare menar författarna att det motsägelsefullt nog är den så kallade kärnfamiljen, där mannen och kvinnan i ett heterosexuellt förhållande utgör grunden, som utgör det normativa idealet för begreppet familj (ibid.). Ur ett normkritiskt perspektiv är det därför lämpligt att åskådliggöra det som anses avvika från och utmana det normativa familjeidealet. Malmquist, Hydén och Zetterqvist Nelson menar att detta gör de så kallade regnbågsfamiljerna, vilka utgör en stor mångfald (ibid.). Begreppet familj är dock i ständig förändring, och även om ordet tidigare syftade på det som idag kallas kärnfamilj där det finns en mamma, en pappa och deras gemensamma barn, så framhåller Höjer att begreppet innefattar fler konstellationer än så. Till exempel kan en familj bestå av en pappa och sitt barn, ett samkönat par, ett par utan barn eller ombildade familjer (Höjer, 2012, s. 160). I denna studie avses begreppet familj vara de man har en familjerelation med.
Genusmarkörer i tecknade bilder
uppfattning om vad karaktärer i tecknade bilder har för könstillhörighet, genom att se till olika genusmarkörer. Fagrells avhandling handlar delvis om detta, hur barn själva skulle beskriva hur en man och en kvinna är och vad som i bild definierar dem (2000, s. 100). När barnen i studien beskrev män var det genom skägg eller klädesplagg som slips, kavaj och byxor. Då barnen beskrev hur kvinnor såg ut var det genom klädesplagg som kjol, blus och klänning men även smink och smycken (ibid.). Anatomiska skillnader mellan könen var ingenting som barnen nämnde vid konstruktionen av manligt och kvinnligt (ibid., s. 101). I denna studie följer vi Fagrells genusmarkörer (ibid.) och använder därför genusmarkörerna kläder, accessoarer, smink och skägg för att avgöra könstillhörighet hos karaktärerna vid tillfällen då de syns på bild men inte nämns med pronomen i skriven text.
Det utvidgade textbegreppet
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utforska hur normer om familj och sexualitet framställs i de bokserier som ingår i denna studie samt hur lärare arbetar kring dessa normer i samband med högläsning. De undersökta bokserierna är Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen.
Studiens frågeställningar är:
1. Vilka normer om familjekonstellation framställs i bokserierna Handbok för superhjältar, Musse
& Helium och Sandvargen?
2. Vilka normer om sexualitet framställs i bokserierna Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen?
Metod
Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna är enkät och textanalys. Först utfördes en enkätinsamling för att samla in data som sedan låg till grund för textanalysen. Metoden som användes för att samla in data var genom att skicka ut en enkät till verksamma lärare på lågstadiet. Genom att skriva ut en länk till enkäten på sociala medier i en grupp för lärare, kunde de gå in och svara på enkäten själva. För att kunna besvara studiens frågeställning om hur olika familjekonstellationer ser ut i högläsningsböckerna samt vilka sexualiteter som framställs i dessa användes multimodal textanalys. Vi skickade ett mail till de bokförlag som givit ut dessa serier, med förfrågan om att ta med bilder från böckerna i denna studie. Två av förlagen godkände förfrågan, men det sista förlaget nekade. Därmed valde vi att inte ta med någon bild från någon bok.
Metoden multimodal textanalys kan innefatta många delar där till exempel skrift, bild, ramar, linjer och färger tillsammans samverkar för att forma texten som helhet (Björkvall, 2019, s. 3). I denna studie användes denna analysmetod på ett avgränsat sätt. Den multimodala analysen användes för att analysera texten i form av skriven text och illustrationer när illustrationerna bekräftade eller kompletterade den skrivna texten. Denna avgränsning gjordes därför att vi bedömde att illustrationerna i de undersökta böckerna inte kunde framställa familjekonstellationer och sexualitet på egen hand. Som ett analytiskt redskap preciserades två frågor att ställa till de texter som analyserades, vilka var:
Hur framställs familjekonstellationer i böckerna? Hur framställs sexualitet i böckerna?
olika ställen, räknades varje familjekonstellation för sig. Vi räknade det vi såg, om en förälder och barn framställdes så räknades det som “familjekonstellation i form av barn med en förälder” för att inte dra egna slutsatser.
Kategori Definition
Familjekonstellation i form av barn med en förälder
En förälder till barnet/barnen nämns i skriven text eller syns i bild
Familjekonstellation i form av barn med två föräldrar
Två föräldrar till barnet/barnen nämns i skriven text eller syns i bild
Familjekonstellation i form av barn med en vårdnadshavare
En vårdnadshavare med ansvar över barnet/barnen nämns i skriven text eller syns i bild
Familjekonstellation i form av barn med två vårdnadshavare
Två vårdnadshavare med ansvar över barnet/barnen nämns i skriven text eller syns i bild
Tabell 1.
De kategorier vi använder oss av för att dela in sexualitet i kategorier är enligt tabell 2 nedan.
Kategori Definition
Följer heteronormen Känslor av kärlek eller sexualitet som framställer heterosexualitet i bild och/eller skriven text
Ej möjligt att avgöra Känslor av kärlek eller sexualitet framställs i bild och/eller skriven text, men det är inte tydligt för vilken könstillhörighet
Avviker från heteronormen Känslor av kärlek eller sexualitet som avviker från heteronormen, som ingår i HBTQ-begreppet, framställs i bild och/eller skriven text
Tabell 2.
Urval
Urvalet baserades på enkäten där de böcker eller bokserier med flest röster valdes. Svaren Handbok
för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen har tolkats som att de som svarat läst hela serien,
därmed har hela serien analyserats. Enkätsvaren angav att serien Handbok för superhjältar använts av 11 stycken lärare, serien Musse & Helium av 10 stycken och serien Sandvargen av 8 stycken de senaste två åren.
Serie Titel Författare, illustratör Utgivningsår Handbok för
superhjältar
Del 1: Handboken Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2017
Del 2: Röda masken Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2017
Del 3: Ensam Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2017
Del 4: Vargen kommer Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2018
Del 5: Försvunna Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2020
Del 6: Utan hopp Elias Våhlund, Agnes Våhlund 2021
Musse & Helium Del 1: Mysteriet med hålet i väggen
Camilla Brinck, Maria Isacsson, Jan Jäger
2018
Del 2: Jakten på Guldosten Camilla Brinck, Maria Isacsson
Del 3: Äventyret i Linrizia Camilla Brinck, Maria Isacsson
2019
Del 4: I Duvjägarnas klor Camilla Brinck, Maria Isacsson
2020
Del 5: Den sista kampen Camilla Brinck, Maria Isacsson
2020
Sandvargen Sandvargen Åsa Lind, Kristina Digman 2002
Mera Sandvargen Åsa Lind, Kristina Digman 2003
Sandvargen och hela härligheten
Åsa Lind, Kristina Digman
2004
Tabell 3.
Ansvarsområden
Då det är tre bokserier som analyserats har vi delat upp ansvarsområden så att textanalysen av serien Handbok för superhjältar ansvarar Anna Alopaeus för och textanalysen av serien Musse &
Helium ansvarar Tilda Watson Bohlin för. Analys av serien Sandvargen och av enkäten ansvarar vi
gemensamt för. Även om vi ansvarar för textanalysen av varsin serie har vi hjälpts åt med korrekturläsning.
Tillvägagångssätt
genusmarkörer Fagrell nämner i sin avhandling. Dessa genusmarkörer är definierande för vilken könstillhörighet en karaktär har. Dessa är kjol, blus, klänning, smink och smycken för att framställa kvinnor och skägg, slips, kavaj och byxor för att framställa män (Fagrell, 2000, s. 100). Detta för att kunna avgöra vilket kön en karaktär har och på det sättet komma fram till vilken sexualitet eller familjekonstellation karaktären tillhör.
Enkät
Enkäten som skapades (se bilagan) innehöll 10 frågor. Fråga ett var ”Arbetar du som lärare på lågstadiet?” för att säkerställa att alla svar som inkom var relevanta för denna studie. Den andra frågan var ”Vilka högläsningsböcker har du använt i ditt klassrum de senaste två åren?”, vilken ställdes för att dels se vilken typ av litteratur som används som högläsningsböcker men även att de har använts relativt nyligen. De svarande fick på fråga ett svara fritt i en textruta. Den tredje och den fjärde frågan var påståenden där de svarande fick alternativen Håller helt med, Håller delvis med,
Håller delvis inte med, Håller inte med och Vet ej/Vill ej svara. Det tredje påståendet löd ”Det finns olika
typer av familjekonstellationer i de högläsningsböcker som används i klassen”, och det fjärde påståendet var ”I högläsningsböckerna representeras karaktärer med olika sexuell läggning”. Detta för att se vad lärarna själva hade för uppfattning om vad högläsningsböckerna innehåller. Fråga fem och sex bestod av mer riktade frågor till lärarna där svarsalternativen var Ja, Ibland och Nej. Fråga fem var ”Är familjekonstellationer en aspekt du tar i beaktande när du väljer högläsningsböcker?” och fråga sex var ”Är sexuell läggning hos karaktärer en aspekt du tar i beaktande när du väljer högläsningsböcker?”. Dessa frågor syftade till att se hur lärare själva tänker när de väljer högläsningsböcker, angående dessa två aspekter. Fråga sju löd ”Är familjekonstellationer någonting du har arbetat med eller talat om i samband med högläsning?” där syftet med frågan var att se om lärare på något sätt arbetar med denna aspekt kring högläsningen i klassrummet. Svarsalternativen som fanns på fråga sju var Ja eller Nej. Fråga åtta var en uppmaning om att förklara hur de hade arbetat med eller talat om det i klassen, om den svarande hade svarat
Ja på den tidigare frågan. Fråga åtta hade en ruta där de svarande fick skriva fritt så som de hade
arbetat i klassrummet kring denna aspekt. Fråga nio löd ”Är sexuell läggning någonting som du har arbetat med eller talat om i samband med högläsning?” och även här var svarsalternativen Ja eller
Nej. Precis som i fråga åtta var fråga tio en uppmaning om att utveckla hur de arbetat eller talat om
denna aspekt, med en fritextruta där de svarande själva fick skriva in hur de hade arbetat.
Validitet och reliabilitet
i två stora lärargrupper på Facebook, vilket kan ha påverkat de svaren vi fått in. För att få fram kvantitativa data är enkätundersökning ett lämpligt sätt eftersom frågan ställs likadant till alla svarande och alla svarande har samma svarsalternativ (ibid., ss. 25–26). För att öppna upp för de mer kvalitativa frågorna som hur lärare arbetar i klassrummet hade enkäten en textruta där de svarande kunde skriva fritt (ibid., s. 27). Studiens reliabilitet anses hög då empirin analyserats av tydligt definierade kategorier (se tabell 1 och tabell 2) och genusmarkörer i bild. De två första forskningsfrågorna i studien besvaras med hjälp av skönlitteraturen och den tredje besvaras med hjälp av enkätsvaren. En sak att ha i åtanke är att studiens urval är baserat på en enkät som vi delade i Facebook-grupper för lärare, varför det inte är säkert att skönlitteraturen som var mest populär representerar alla lågstadielärares val av litteratur. Hade andra lågstadielärare svarat på enkäten är det även troligt att svaren skilt sig något.
Reflektion över metod
I enkäten (se bilagan) valde vi att ha med tio frågor, vilket vi ansåg vara ett lämpligt antal frågor för att kunna locka fler deltagare att förmå sig att svara på enkäten. Samtidigt ville vi få in svar som hade med aspekterna sexualitet och familjekonstellation att göra men även en grund till det urval av skönlitteratur som skulle göras inför textanalysen. Dock finns det andra frågor om lärarna som hade varit intressant att ha med, exempelvis deras ålder, könstillhörighet eller när och var de svarande lärarna har utbildat sig. I enkäten handlar fråga sex och nio om sexuell läggning. Då enkäten skapades i ett tidigt skede av arbetet med studien använde vi detta begrepp då det var det vi trodde att vi ville undersöka till en början. I takt med studiens framväxt insåg vi dock att begreppet sexualitet bättre beskrev det vi undersökte. Dessutom tyder lärarnas svar på enkäten att de arbetat med sexualitet, till exempel genom att prata om könstillhörighet, och inte enbart sexuell läggning.
För att kunna besvara studiens forskningsfrågor användes en multimodal analys som avgränsats. Vi är medvetna om att den multimodala analysen kan användas för att analysera fler komponenter av texten än endast skriven text och bild. Däremot var det lämpligt för studiens syfte att avgränsa den multimodala analysen till komponenterna skriven text och bilder som kompletterar eller bekräftar den skrivna texten.
Etiska överväganden
Resultat och analys
Resultat av enkätfrågor
I enkäten deltog totalt 39 deltagare. På fråga ett, som var “Arbetar du som lärare på lågstadiet?” svarade 38 personer Ja och en person Nej. Även om en person svarade nej kunde vi genom att se vad personen i senare svar skrivit anta att den har arbetat som pedagog. I och med att de svarande är anonyma även för oss har vi heller inte möjlighet att återkomma till den svarande för klargörande kring detta. Vi valde att ha med svaret ändå då vi bedömde att personen arbetar eller har arbetat som lärare och var en av de som utvecklade sitt svar sena re i enkäten.
Då fråga två är en fråga där de svarande ombads skriva fritt om vilka böcker de använt de senaste två åren i klassrummet så var svaren varierande långa. Vi lade ihop alla svaren och gjorde en lista på hur många som använde böckerna de angav. Nedan presenteras resultaten i en tabell som anger namn på antingen bokserie eller boktitel och hur många av de svarande som angav att de använt boken för högläsning i sitt klassrum de senaste två åren. Totalt fick enkäten in namn på 105 olika böcker, varför endast de böcker eller serier med två eller fler röster presenteras i tabell 4 nedan.
Titel / serie Antal svar som angav
Handbok för superhjältar 11
Musse och helium 10
Mio min Mio 3
Askungen 2
Glasbarnen 2
Godnattsagor för rebelltjejer 2
Kalle och chokladfabriken 2
Nils Holgersson 2
Pippi Långstrump 2
Silverpojken 2
Tabell 4.
På påståendet “Det finns olika typer av familjekonstellationer i de högläsningsböcker som används i klassen” svarade 8 Håller helt med, 25 Håller delvis med, 5 Håller inte med och 1 Håller delvis inte med. På påståendet “I högläsningsböckerna representeras karaktärer med olika sexuell läggning” svarade 3 Håller helt med, 7 Håller delvis med, 9 Håller delvis inte med och 20 Håller inte med.
Diagram 1.
Diagram 1 visar antal röster per kategori i tårtbiten samt procent av de totala antalet röster.
På fråga 6 “Är sexuell läggning hos karaktärer en aspekt du tar i beaktande när du väljer högläsningsböcker?” svarade 6 Ja, 20 Ibland och 13 Nej. Diagram 2 nedan visar en sammanfattning av svaren på fråga 6 i form av ett cirkeldiagram.
Diagram 2.
Diagram 2 visar antalet röster per kategori skrivet i tårtbiten samt procent av de totala antalet röster. Angående fråga sju “Är familjekonstellationer någonting som du har arbetat med eller talat om i samband med högläsning?” har 30 svarat Ja och 9 Nej.
Vissa svar angav även att de inte talat om det just i samband med högläsningen, utan att diskussion om familjekonstellation kommit in i de dagliga samtalen med eleverna eller i samband med att de i klassen arbetat med diskrimineringsgrunderna. Ett svar angav även att när hen själv kommit på berättelser att berätta för klassen kan det vara två mammor eller pappor i samma familj i berättelsen. Ett svar angav att diskussionen om att familj kan se olika ut brukar föregås med att hen själv berättat om sin familj vilket fått eleverna att haka på och berätta om sina egna familjer. I ett av svaren lyfts det upp att även om hen försökt hitta böcker med familjekonstellationer så har det blivit mer fokus på att hitta familjer med olika ekonomiska förutsättningar och bakgrund. Då klassen består av majoriteten pojkar så försöker läraren ha kvinnliga protagonister i de böcker de använder vid högläsning.
På fråga nio “Är sexuell läggning någonting som du har arbetat med eller talat om i samband med högläsning?” svarade 21 Ja och 18 svarade Nej.
På fråga tio där de svarande uppmanades att utveckla sitt svar angående frågan “Är sexuell läggning någonting som du har arbetat med eller talat om i samband med högläsning?” svarade 23 stycken av de totalt 39 svarande. Svaren angav att de i klassen pratat om att man kan vara kär i någon av samma kön och att vissa personer har pronomen hen, att man har rätt att älska den man vill, identifiera sig med ett annat kön än det man blev tilldelad vid födseln och att det man känner och tycker själv är rätt för en själv. Ett svar var att de på den tidigare frågan hade svarat nej men att den svarande ändå ville utveckla att ämnet är viktigt men att det helt enkelt inte kommit en bra möjlighet att arbeta med eller att prata om detta. Vissa anger även att de inte i just samtal kring högläsning talat om detta. Ämnet diskuteras snarare om det uppkommer att exempelvis någon av personalen som är tjej är tillsammans med en tjej och att läraren då fört diskussion om att det är okej vilket har lett till en diskussion om sexuell läggning. Andra tillfällen då diskussioner uppkommit är då det är elever på skolan som själva har ett kön som är annat än det som de blev tilldelade vid födseln och att det då ibland uppkommer samtal om att man ska få vara sig själv. Andra har svarat att de i klassen diskuterar kärlek i olika former, att man får älska vem man vill så länge båda parter mår bra och att alla är olika men att det är det som är roligt. Samtidigt anger de svarande att de pratar om det till viss del men ännu inte arbetat med ämnet så djupt och att hen väljer högläsningsböcker efter de ämnen som hen bedömer att klassen behöver just då. Till exempel om man märker att eleverna börjar prata mycket om kärlek så blir det läge för en bok som behandlar det temat.
Resultat och analys av skönlitteraturen
vilka familjemedlemmar som framställs i illustrationerna har vi i analysen genomgående använt oss av genusmarkörer.
Resultat av familjekonstellationer
Nedan presenteras en överskådlig tabell över antal förekommande familjekonstellationer i de tre analyserade serierna Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen och vilken kategori dessa bedöms tillhöra. Som tabell 5 visar är familjekonstellationer bestående av barn och två föräldrar den allra vanligast förekommande i alla tre bokserier.
Framställning av familjekonstellation Antal
Familjekonstellation i form av barn med en förälder 6
Familjekonstellation i form av barn med två föräldrar 11
Familjekonstellation i form av barn med en vårdnadshavare 3
Familjekonstellation i form av barn med två vårdnadshavare 1
Tabell 5.
Resultat av framställningar av sexualitet
Nedan presenteras en överskådlig tabell över antal framställningar och kategorier av sexualitet i de tre analyserade serierna Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen. Tabell 6 visar att framställning av sexualitet i alla analyserade böcker övervägande följer heteronormen och att inga framställningar av sexualitet ingår i HBTQ.
Framställning av sexualitet Antal
Följer heteronormen 20
Avviker från heteronormen/HBTQ 0
Ej möjligt att avgöra 3
Handbok för superhjältar
Serien Handbok för superhjältar handlar om huvudkaraktären Lisa som blir retad i skolan av några pojkar. En dag hittar hon en mystisk handbok i skolbiblioteket. Handboken beskriver för Lisa hur hon ska bli en superhjälte och med en hel del övande blir hon slutligen en. Hon bekämpar brottslingar och hjälper hela staden och blir sedan vän med pojkarna som retade henne i början. Lisa lär dem att bli superhjältar och tillsammans bildar de ett superhjältegäng. I de olika delarna i serien får läsaren följa med på superhjältegängets äventyr där de tillsammans hjälpts åt att rädda människor och bekämpa skurkar. Värt att nämna är att serien i skrivande stund består av sex stycken delar, men fler delar väntas eftersom den sjätte boken i serien slutar med en epilog där läsaren lämnas med en så kallad ‘cliffhanger’. I detta avsnitt presenteras resultat och analys av de sex utgivna delarna, men eftersom fler böcker väntas i serien kan en övergripande analys av serien för tillfället inte göras. I kommande böcker kan ny information ges som kan komma att förstärka eller förkasta det aktuella resultatet och analysen.
Resultat och analys av familjekonstellationer
I del 3, Ensam, stöter läsaren för första gången på en annan familjekonstellation och det är då Max, den första av pojkarna som Lisa blir vän med, nämner att hans pappa lärt honom att man måste stå för vad man gjort om man gjort fel (Våhlund, 2017c, s. 84). I del 4, Vargen kommer, får läsaren veta att Max pappa är polis och heter Erik och denna karaktär benämns många gånger i skriven text som Max pappa. Max syns mycket i bild och skriven text genom hela serien, men aldrig nämns något om en eventuell mamma eller ytterligare vårdnadshavare. Detta kan förstås som att Max har en förälder och att även Max pappa är ensamstående, liksom Lisas mamma framstår som. Detta bekräftar således ytterligare Eilards förutsägelse om att skildringar av ensamstående föräldrar skulle komma att bli ett vanligt inslag i framförallt skolans läseböcker (2008, s. 224), men även i skönlitteratur i stort. Denna framställning uppmärksammar även den verklighet som Ahlberg menar att många barn lever i, det vill säga att ett stort antal barn uppfostras av bara en förälder eller vårdnadshavare (2008, s. 13).
Karaktären Nick, som också är en av pojkarna i superhjältegänget, ingår i en familjekonstellation med två föräldrar, en mamma och en pappa, vilket bekräftas första gången då Nick, i samband med att ett barn försvunnit, säger att han hoppas att hans mamma och pappa aldrig behöver bli så ledsna (Våhlund, 2020, s. 39). I samband med att Nick säger detta syns en illustration på Hassans, det försvunna barnet, familj i bild som består av två föräldrar där en är mamma och en är pappa. Liksom Nick och Hassan ingår Robert, som är den sista medlemmen i superhjältegänget, även han i en familjekonstellation bestående av två föräldrar, med en mamma och en pappa. Detta förstås då Robert säger att han ska smyga ut så fort hans mamma och pappa somnat (Våhlund, 2020, s. 87). En annan gång beskrivs det att en av klasskamraterna, Lars, försvunnit och i skriven text beskrivs då hur hans föräldrar snyftande säger att de vill ha tillbaks sin Lasse (Våhlund, 2021, s. 27). I och med att det i den skrivna texten står föräldrar i plural förstås detta som att Lars, även kallad Lasse, ingår i en familjekonstellation med två föräldrar varav en mamma och pappa. Alla dessa framställningar av Nicks, Hassans, Roberts och Lars familjer visar att heteronormen är starkt framträdande eftersom den lyckliga kärnfamiljen normaliseras, vilket är en effekt av heteronormen (Eilard, 2008, s. 108; Malmqvist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012, s. 139).
pappor, men även ytterligare ett barn som förenas med sina två föräldrar, varav en mamma och en pappa. Varje familjekonstellation illustreras och framställs således med en mamma, en pappa och ett barn (ibid., ss. 75–77). Detta gör att den kärnfamiljen framställs både i skriven text och bild, vilket visar att serien genomgående reproducerar heteronormen (Malmqvist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012, s. 139).
Resultat och analys av sexualitet
Vad gäller aspekten sexualitet framställs det främst i samband med beskrivningar av familjerna som förekommer i serien. I alla familjer där det finns två föräldrar, vilket är i fem familjekonstellationer, framställs heterosexualitet eftersom samtliga föräldrapar består av en mamma och pappa; en kvinna och en man som tillsammans bildat ett föräldraskap. Dessa fem familjer ingår således i kategorin följer heteronormen. Även mormodern förstås följa heteronormen eftersom man som läsare genom skriven text och bild får veta att det funnits en morfar till Lisa tidigare i samband med att Lisa tar en av morfaderns gamla slipsar och ser ett porträtt av honom (Våhlund, 2017a, s. 62). Liksom mormodern följer även mormoderns syster Caroline heteronormen, vilket kan förstås då systern nämner att hon skulle friat till cirkusapan, som benämns med pronomenet han, om det inte vore för att han var så hårig och hon så gammal (2017b, ss. 60–61).
Andra framställningar som följer heteronormen är då det i bild illustreras hur en manlig pilot kysser Lisas kvinnliga klasslärare på handen (Våhlund, 2017b, s. 38). Detta kan tolkas som en allmän artig gest och behöver nödvändigtvis inte innebära att vare sig mannen eller kvinnan är heterosexuella individer, men handkyssen i sig antyder till heterosexuella kärleken mellan en gentleman och kvinna. På nästkommande sida framgår det att läraren och piloten verkar vara bekanta sedan tidigare, eftersom läraren, i samband med att piloten gör riskfyllda flygkonster, stolt säger att han gjort det förr (ibid., s. 39).
Därtill beskrivs det hur superhjältegänget kollar på en deckarserie som handlar om deckarna Dan och Karin Silver och deras robot kallad Robot (Våhlund, 2020, s. 16). Dan illustreras i bild som en svart man och Karin som en vit kvinna, de har båda samma efternamn och är båda detektiver (Våhlund, 2020, s. 67; 2021, s. 64), vilket kan tolkas som att de troligtvis är i ett heterosexuellt förhållande med varandra. Denna framställning räknas därför även den ingå i kategorin följer heteronormen. En sista framställning som platsar i kategorin följer heteronormen är då en sur äldre man vid namnet Herman nämner att hans fru brukade säga att man kan bli vad man vill (Våhlund, 2021, s. 71).
osynliggörs i serien, även om detta inte är författarnas avsikt. Just osynliggörandet av HBTQ är något som uppmärksammats tidigare och som givit upphov till känslor av utanförskap (Ungdomsstyrelsen, 2010, s. 7; Nordén, 2018, s. 123).
Sammanfattning av Handbok för superhjältar
Sammanfattningsvis visar den multimodala analysen att serien framställer totalt nio olika familjekonstellationer i bild och skriven text. Den vanligaste framställningen av familj är familjekonstellationen bestående av två föräldrar, men både Lisa och Max ingår i familjer där endast en förälder är framträdande. Detta är utmärkande eftersom både Lisa och Max är bland de mest synliga karaktärerna i hela berättelsen och det är också de som blir superhjältar först och styr superhjältegänget. De har således en mer framträdande roll i serien än övriga karaktärer, vilket gör att även deras familjekonstellationer får en central roll i berättelsen.
Vad gäller framställningar av sexualitet återfinns framställningar som följer heteronormen i totalt 10 relationer. Framställningar av sexualitet som skulle ingå i de övriga kategorierna, avviker från heteronormen och ej möjligt att avgöra, återfinns inte någon av böckerna i serien Handbok för
superhjältar. Detta innebär att alla framställningar av sexualitet som förekommer i serien följer det
heteronormativa idealet, vilket innebär att det heterosexuella ses som det självklara (Rosenberg, 2002, s. 31).
I Handbok för superhjältar är bilderna och illustrationerna mycket framträdande. Varje sida smyckas med illustrationer till det som den skrivna texten förmedlar. Illustrationerna i böckerna fungerar således som stöd till den skrivna texten och läsaren och dessa har därför en stor roll i läsningen. Illustrationerna fungerar som visuella beståndsdelar och är därför en viktig komponent i berättelsens meningsskapande (Björkvall, 2019, s. 7).
Musse & Helium
Serien Musse & Helium handlar om två möss som är från en annan värld, Djurriket, där deras mamma och pappa var kung och drottning. Serien handlar om att de två mössen åker tillbaka till Djurriket där de ska utföra olika uppdrag.
Resultat och analys av familjekonstellationer
vårdnadshavare. Camilla väcker Musse och Helium på morgonen när det är dags att vakna, hon nattar dem när det är kväll och hon fixar mat och kläder åt dem. Helium uttrycker att hon vill åka ”hem till Camilla” när hon blir rädd i Djurriket (Brinck & Isacsson, 2018, s. 37) och Camilla får hjälpa Musse när han hamnar i bråk med katten Sigge (Brinck & Isacsson, 2018, s. 44). De har även ett eget rum hemma hos Camilla (ibid., s. 28). I dessa fall är det tydligt att det är kringliggande faktorer som bestämmer vilka som räknas som familj och inte (Ahlberg, 2008, s. 259). Exempelvis har Musse och Helium ett behov av att ha flera familjer då de är barn och lever i två olika världar. Det framställs alltså flera typer av familjekonstellationer i den första boken, dels en där de två syskonen lever med mamma och pappa och dels en där de lever i sitt fosterhem hos Camilla och när de bor med Gammelina och Ta-ta (Brinck & Isacsson 2018, s. 9). Camilla har ingen partner som nämns i skriven text eller syns i bild och när hon går iväg nämner hon att mössen får vara ensamma hemma en stund (ibid., s. 44), varför man kan anta att Camilla bor ensam bortsett från mössen. I Djurriket bor varulven Ta-ta med sin vän Charlie som är en pojke, och tant Gammelina, som är en kvinna (ibid., s. 22). Ta-ta uttrycker att han ska ta hand om Musse och Helium nu när deras föräldrar är borta (ibid., s. 61). Senare i boken ska de ut på jakt efter var deras föräldrar tog vägen och beskrivs att det bara är Musse och Helium som kan följa efter deras spår och de är deras barn som har lättare att då känna föräldrarnas doft (ibid.). Dessa framställningar av familj går i linje med resultatet av Ahlbergs studie, att det kan skilja vad man räknar som familj (2008, ss. 20, 22). Musse och Helium räknar sina föräldrar som en familj, som Camilla som en andra familj och Gammelina och Ta-Ta som en tredje familj. Det framgår även i böckerna om Musse och Helium att de inte träffat sina föräldrar på länge, men de verkar ändå räkna dem som familj. Detta kan skilja sig något, vad man tycker räknas som familj och om man behöver upprätthålla en familjerelation eller ej (ibid., ss. 271–272).
Den tredje boken om Musse & Helium heter Äventyret i Lindrizia. Nya familjekonstellationerna framställs i denna bok när kattkompisen Sigge berättar om att han, precis som Musse och Helium har hamnat i ett fosterhem i människovärlden (Brinck & Isacsson, 2019b, s. 22). Anledningen till att Sigge hamnade i fosterhemmet var då hans föräldrar dog när han var en liten kattunge. Även i denna bok fortsätter Musse och Heliums relation till Ta-ta och tant Gammelina att utvecklas. Gammelina kallar Helium för “sitt hjärtebarn” och refererar sitt hem till “här hemma”, även för Musse och Helium (ibid., s. 45). Den fjärde boken i serien, I Duvjägarnas klor, fortsätter med Musse och Heliums resa. Det som bedöms handla om familj är när de pratar om tant Gammelina och att hon är extramamma åt Musse och Helium, och säkert kan vara det åt Sigge också (Brinck & Isacsson, 2020a, s. 25). Även Sigges fosterfamilj nämns, och att han bor hemma hos en gammal farbror som ger Sigge god mat och klappar Sigge till sömns varje natt (ibid., ss. 27–28).
I den femte boken, Den sista kampen, beskrivs det ytterligare karaktärer. De familjer som framställs är exempelvis kring den nya karaktären Lille-Fjun. Lille-Fjun är dotter till han som bestämmer över alla duvhökar, Fjäderspets (Brinck & Isacsson, 2020b, s. 25). Lille-Fjun berättar att hennes pappa inte gillar henne för att hon inte är elak som resten av duvhökarna (ibid., s. 27) men att detta eventuellt kan bero på att hennes mamma är en papegoja (ibid.). Lille-Fjuns mamma har försvunnit en dag när hon skulle hämta mat, så nu lever hon bara med sin pappa Fjäderspets (ibid., s. 28). Lille-Fjun vill inte bo med sin pappa längre och hjälper Musse, Helium och Sigge mot att de tar henne med sig (ibid., s. 29). Fjäderspets tycker då att Lille-Fjun är en förrädare och säger till henne att “Du har varit en besvikelse sedan dag ett” (ibid., s. 68). Lille-Fjun uttrycker en önskan om att Fjäderspets skulle ändra sig och bli en snäll pappa (ibid., s. 84). Fjäderspets verkar ha hållit det hemligt att han har en dotter då inte ens tant Gammelina visste om det (ibid., s. 74). Med det förstår man som läsare att Fjäderspets skämdes över sin dotter då hon var för snäll. En annan familjekonstellation som framställs är när de ska rymma och Lille-Fjun säger att Jako och hans dotter är påväg (ibid., s. 31). De nya framställningarna av familj i den femte och sista boken är båda gångerna tillhörande kategorin Familjekonstellation i form av barn med en förälder. Att växa upp med en förälder eller vårdnadshavare är någonting som flertalet barn gör (Ahlberg, 2008, s. 13) men som även blir vanligare och vanligare då individer är mer benägna att flytta över nationsgränser jämfört med tidigare (Eilard, 2008, s. 224).
Resultat och analys av sexualitet
förundran för Charlies stilighet ligga i att Musse själv kan bedömas vara fåfäng eftersom han lägger ner mycket möda på att ha fina kläder och fixa sitt hår (ibid., s. 51). Musse ligger och tänker på Charlie på kvällen och säger till Helium att han tycker att Charlie var stilig med sitt hår (ibid., s. 30) men det finns inget annat i skriven text eller bild som uttrycker att det är sexuell attraktion eller kärlek han känner för Charlie. Detta är ett exempel på att det kan vara klurigt att tolka framställningar av sexualitet och relationer, då det är svårt att dra en gräns mellan vänskap och sexualitet. Detta är alltså spekulationer och inget som har räknats med i studiens resultat.
(Eilard, 2008, s. 108). Detta kan dock ses som problematiskt då barn som lever i normbrytande familjekonstellationer ofta möts av oförståelse (Nordén, 2018, s. 123), vilket eventuellt hade kunnat motverkas med hjälp av att elever får höra eller läsa framställningar av andra familjer än bara de som följer det heteronormativa. Eftersom det ofta förs något slags samtal kring högläsningen (Jönsson, 2007, s. 89) kan man dock som lärare väga upp detta genom diskussioner, vilket är viktigt för att få alla elever att känna sig inkluderade (Nordén, 2018, s. 123).
Sammanfattning av Musse & Helium
Sammanlagt i serien Musse & Helium framställs nio familjekonstellationer. Två stycken tillhör kategorin familjekonstellation i form av barn med en förälder, fyra stycken i kategorin familjekonstellation i form av barn med två föräldrar, två stycken i kategorin familjekonstellation i form av barn med en vårdnadshavare och en i kategorin familjekonstellation i form av barn med två vårdnadshavare. Detta är i likhet med Eilards resultat då det finns en del inslag av boende med en förälder eller vårdnadshavare, men att den vanligaste familjekonstellationen är barn med två föräldrar (2008, ss. 108, 224).
Sammanlagt framställs sexualitet på ett tydligt sätt åtta gånger i serien. Samtliga åtta gånger det framställs bedöms det vara på ett sätt som följer heteronormen. Även detta är i linje med resultat av tidigare forskning, att det sällan framställs karaktärer som bryter heteronormen i böcker.
Sandvargen
Den skönlitterära serien Sandvargen består av böckerna Sandvargen, Mera Sandvargen och Sandvargen
och hela härligheten. I denna serie får läsaren följa med huvudkaraktären Zackarina som är ett barn
och som bor i skärgården med sin familj. Där blir hon vän med den så kallade Sandvargen. Sandvargen är ett djur som finns i Zackarinas fantasi och som hjälper Zackarina att bli mer självständig och förstå sin omvärld. Böckerna i serien har således en något fostrande karaktär med olika lärdomar som teman, vilket kan vara anledningen till att serien använts flitigt av lärare i årskurs F-3.
Resultat och analys av familjekonstellationer
går med käpp och luktar gott (ibid., s. 99). Även Zackarinas farmor nämns i skriven text när Zackarina uttrycker en önskan om att hon ska vara barnvakt när föräldrarna går på fest (ibid. s. 110). Detta resultat är i likhet med Eilards avhandling, att det vanligaste sättet att framställa familjer på följer heteronormen (Eilard, 2008, s. 108).
Liksom i den första boken framställer den andra boken, Mera Sandvargen, tidigt Zackarinas familjekonstellation bestående av en mamma, pappa och deras barn Zackarina (Lind, 2003, s. 207). Det beskrivs till exempel att Zackarina, mamma och pappa grillar på stranden och sover över där (ibid.) och att pappa och Zackarina tränar på att simma (ibid., s. 199). Viss irritation visar Zackarina gentemot sina föräldrar, som när hon blir less på att de bara sitter och läser (ibid., s. 238).
Zackarinas kompis Sandvargen nämner att han bor på två ställen och att båda ställena är lika bra (Lind, 2002, ss. 48–49). Denna formulering kan ses som en metafor för att ha föräldrar som är särboende och alltså ha skilda boenden. Dock verkar han inte bo med någon förälder eller vårdnadshavare, utan bor ensam. Sandvargen berättar även att han ibland tar hand om en änglabebis då änglabebisens änglamamma är upptagen (Lind, 2003, s. 107). Detta kan förstås som att Sandvargen själv besitter en vårdande, föräldralik roll.
Det förekommer även en beskrivning av kompisrelationer, som när Zackarina blir vän med Petterssons barnbarn, Karina, som är i samma ålder som Zackarina (Lind, 2003, ss. 230, 235) och när Sandvargen blir kompis med fullmånen (ibid., s. 232). Ytterligare en framställning av familjekonstellation är då den skrivna texten beskriver hur Zackarina ser tre räkor som hon bestämmer sig för att är en räkmamma, en räkpappa och deras lilla räkbarn (ibid., s. 223). Även denna framställning som utgår från Zacharinas perspektiv är en framställning som följer heteronormen, vilket är en familjekonstellation i form av två föräldrar och ett barn (Eilard, 2008, s. 108).
I den tredje boken Sandvargen och hela härligheten förekommer en ny framställning av familjekonstellationer. I skriven text beskrivs då en flicka som kallas Grönflickan som går med sin mamma, vilket även illustreras i bild (Lind, 2004, s. 293). I övrigt är det fortsatta beskrivningar av Zackarina och hennes mamma och pappa (ibid., s. 297). Att en beskrivning var på ett barn och hennes mamma går även det i linje med tidigare forskning, det är vanligare idag jämfört med för några decennier sedan att bo i en familjekonstellation i form av ett barn med en förälder (Eilard, 2008, s. 224).
Resultat och analys av sexualitet
I serien förekommer framställningar av sexualitet ett fåtal gånger. I den andra boken, Mera
det att Zackarinas mamma och pappa har kärleksdag, där de pussas och kallar varandra gulliga saker (Lind, 2003, ss. 138–139). I samband med detta har två fjärilar en kärleksdag (ibid., ss. 141, 144), men det går inte att utläsa i skriven text eller bild vad dessa fjärilar har för könstillhörighet. I samband med dessa beskrivningar berättar Zackarina om när hon blev kär i en på ett sjukhus (ibid., s. 142). Zackarina säger en istället för ett pronomen när hon pratar om personen hon blev kär i, vilket kan förstås som att författaren vill hålla det öppet vem det var Zackarina var kär i. Samtidigt kan det även tyda på att författaren inte vill uppmärksamma läsaren på personens kön och således Zackarinas sexualitet. Sandvargen uttrycker att han är kär i en stjärna eller galax som heter Andromeda, vilket inte den heller benämns med något kön (ibid., s. 143). Detta kan vara ett tecken på att författaren, i likhet med de lärare som var med i Skolinspektionens granskning 2017, inte har kompetens nog att diskutera olika typer av sexualitet och därför väljer att avstå från att beskriva det närmare (Skolinspektionen, 2018, ss. 5–7).
Framställningar av sexualitet förekommer inte i vare sig den första boken Sandvargen eller den tredje boken Sandvargen och hela härligheten, förutom då Zackarinas mamma och pappa som gullar med varandra (Lind, 2004, s. 249). Då de benämns som mamma och pappa bedöms de vara ett heterosexuellt par.
Sammanfattning av Sandvargen
Diskussion
Av de analyserade bokserierna kan man inte se det som Lindö menar är viktiga komponenter i högläsningen, det vill säga att högläsningsboken ska erbjuda perspektiv som alla elever kan identifiera sig med, perspektiv där elevernas uppfattning av verkligheten utmanas samt att boken ska skildra det samhälle vi lever i (Lindö, 2005, s. 15). Resultatet visar att de analyserade bokserierna, i likhet med Eilards resultat, normaliserar och ofta framställer den lyckliga kärnfamiljen (2008, s. 108) och därmed också heteronormen. Sett till framställningar av familjekonstellationer erbjuds dock eleverna en större variation än vad framställningarna av sexualitet gör. Sett till detta resultat verkar lärarna som deltog i enkäten ha en realistisk uppfattning av vad skönlitteraturen framställer för familjekonstellationer och sexualiteter. Enkätsvaren visar att 20,5% av lärarna håller helt med om att olika typer av familjekonstellationer framställs i skönlitteraturen, medan 7,7% av lärarna håller helt med om att olika typer av sexuella läggningar framställs i skönlitteraturen. De analyserade böckerna framställer olika familjekonstellationer i högre grad än vad de framställer olika sexualiteter, vilket också de deltagande lärarna i enkäten ansåg om de högläsningsböcker som de använt sig av i undervisningen. Samtidigt är det en större andel av de lärare som besvarat enkäten, 20,5%, som tar i beaktande att böckerna ska innehålla olika familjekonstellationer när de väljer högläsningsböcker, än de 15,4% som tar i beaktande att böckerna ska representera olika sexualiteter. Varför fler av de deltagande lärarna i högre grad tänker på att böckerna de väljer som högläsningsböcker ska innehålla olika familjekonstellationer och i lägre grad tänker på att högläsningsböckerna ska innehålla olika sexualiteter går endast att spekulera kring, då enkätfrågan inte hade någon uppföljningsfråga. Det troliga är att normen om heterosexualitet (Rosenberg, 2002, s. 31; Malmqvist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012, s. 139; Martinsson & Reimers, 2014, s. 11) är så djupt rotad i både skola och samhälle att det är en aspekt som inte tänks på i lika stor omfattning som andra aspekter.
familjekonstellation. Jönsson kom i sin observationsstudie fram till att lärarna motiverade sin högläsning med att det var ett tillfälle för eleverna att få se andra barn i liknande livssituationer som de själva och på så sätt kunna känna identifikation till dem och lära sig av deras erfarenheter (2007, s. 90). Denna ambition kan även finnas hos lärarna som deltagit i denna studie, vilket skulle förklara varför de inte arbetat med eller pratat om sexualitet i samband med högläsningen, om behovet inte funnits där hos eleverna.
Däremot är enkätfrågorna avgränsade till högläsningen, vilket innebär att lärarna som deltog i enkäten kan ha talat om eller arbetat med både familjekonstellationer och sexuell läggning i andra sammanhang. Flera av de inkomna svaren i fritextrutorna indikerar på att lärarna tolkat enkätfrågorna ur ett större klassrums- och skolsammanhang. Flera deltagare uppger nämligen att aspekterna familjekonstellation och sexuell läggning har pratats om eller arbetats med, men inte specifikt i samband med högläsning. Istället har dessa aspekter behandlats till exempel i de dagliga klassrumssamtalen om olikheter, kärlek och rätten att vara den man är. Några enkätsvar indikerar att lärarna försöker normalisera samtal om olika sexualiteter och familjekonstellationer och göra det till en del av den dagliga verksamheten genom att se och behandla det som någonting självklart. Detta ligger i linje med det som Skolverket menar att nuvarande läroplan, Lgr11, betonar, det vill säga sex- och samlevnadsundervisningen ska relateras till bland annat jämställdhet, normer och känslor (Skolverket, 2014, ss. 9–10). Ett enkätsvar uppger att läraren pratat om homosexualitet med sina elever och då relaterat sexualiteten till en riktig person som jobbade som resurs i klassen. Å ena sidan kan detta verka utpekande att som HBTQ-person ensam behöva representera en normavvikande sexualitet. Å andra sidan kan personen då fungera som förebild för eleverna och hjälpa dem med sitt identitetsskapande. Nordén menar att man lämnar eleverna åt ovissheten om man aktivt låter bli att belysa olika sexualiteter och dess innebörd (2018, s. 117). Normer är instabila och föränderliga (Martinsson & Reimers, 2014, s. 13) och genom att belysa att andra former av begär finns utmanar man samtidigt heteronormen.
