Serien Musse & Helium handlar om två möss som är från en annan värld, Djurriket, där deras mamma och pappa var kung och drottning. Serien handlar om att de två mössen åker tillbaka till Djurriket där de ska utföra olika uppdrag.
Resultat och analys av familjekonstellationer
I första boken Mysteriet med hålet i väggen förekommer det en framställning av familjekonstellationen i Djurriket. Där består familjekonstellationen av Musse och Helium, vilka är ett tvillingpar, med sina föräldrar där en benämns som mamma och en som pappa, alltså tillhörande kategorin barn med två föräldrar. Där kan man även dra slutsatsen att föräldrarna lever i ett heterosexuellt
vårdnadshavare. Camilla väcker Musse och Helium på morgonen när det är dags att vakna, hon nattar dem när det är kväll och hon fixar mat och kläder åt dem. Helium uttrycker att hon vill åka ”hem till Camilla” när hon blir rädd i Djurriket (Brinck & Isacsson, 2018, s. 37) och Camilla får hjälpa Musse när han hamnar i bråk med katten Sigge (Brinck & Isacsson, 2018, s. 44). De har även ett eget rum hemma hos Camilla (ibid., s. 28). I dessa fall är det tydligt att det är kringliggande faktorer som bestämmer vilka som räknas som familj och inte (Ahlberg, 2008, s. 259). Exempelvis har Musse och Helium ett behov av att ha flera familjer då de är barn och lever i två olika världar. Det framställs alltså flera typer av familjekonstellationer i den första boken, dels en där de två syskonen lever med mamma och pappa och dels en där de lever i sitt fosterhem hos Camilla och när de bor med Gammelina och Ta-ta (Brinck & Isacsson 2018, s. 9). Camilla har ingen partner som nämns i skriven text eller syns i bild och när hon går iväg nämner hon att mössen får vara ensamma hemma en stund (ibid., s. 44), varför man kan anta att Camilla bor ensam bortsett från mössen. I Djurriket bor varulven Ta-ta med sin vän Charlie som är en pojke, och tant Gammelina, som är en kvinna (ibid., s. 22). Ta-ta uttrycker att han ska ta hand om Musse och Helium nu när deras föräldrar är borta (ibid., s. 61). Senare i boken ska de ut på jakt efter var deras föräldrar tog vägen och beskrivs att det bara är Musse och Helium som kan följa efter deras spår och de är deras barn som har lättare att då känna föräldrarnas doft (ibid.). Dessa framställningar av familj går i linje med resultatet av Ahlbergs studie, att det kan skilja vad man räknar som familj (2008, ss. 20, 22). Musse och Helium räknar sina föräldrar som en familj, som Camilla som en andra familj och Gammelina och Ta-Ta som en tredje familj. Det framgår även i böckerna om Musse och Helium att de inte träffat sina föräldrar på länge, men de verkar ändå räkna dem som familj. Detta kan skilja sig något, vad man tycker räknas som familj och om man behöver upprätthålla en familjerelation eller ej (ibid., ss. 271–272).
I den andra boken i serien Musse & Helium - Jakten på guldosten, handlar det om samma karaktärer. I denna bok fortsätter Musse och Helium att leta efter sina föräldrar genom ett uppdrag. Samtidigt blir det under tidens gång tydligare att Musse och Helium tas om hand mer och mer av Ta-ta och Tant Gammelina när de befinner sig i Djurvärlden. Hon syr till exempel kläder åt Musse och Helium och packar åt dem när de ska iväg (Brinck & Isacsson, 2019a, ss. 29, 52). En familjekonstellation framställs även via en illustration som föreställer tre elefanter, en är störst som bedöms vara pappan, en lite mindre med tydligare ögonfransar som bedöms vara mamman och ytterligare än ännu mindre med tydliga ögonfransar som bedöms vara ett flickebarn (ibid., s. 164). Den mellersta elefanten bedöms alltså vara en kvinnligt kodad elefant på grund av de tydliga ögonfransarna. Dessa genusmarkörer är enligt de som tidigare nämnts, att kvinnligt kodade karaktärer framställs med hjälp av till exempel smink (Fagrell, 2000, s. 100).
Den tredje boken om Musse & Helium heter Äventyret i Lindrizia. Nya familjekonstellationerna framställs i denna bok när kattkompisen Sigge berättar om att han, precis som Musse och Helium har hamnat i ett fosterhem i människovärlden (Brinck & Isacsson, 2019b, s. 22). Anledningen till att Sigge hamnade i fosterhemmet var då hans föräldrar dog när han var en liten kattunge. Även i denna bok fortsätter Musse och Heliums relation till Ta-ta och tant Gammelina att utvecklas. Gammelina kallar Helium för “sitt hjärtebarn” och refererar sitt hem till “här hemma”, även för Musse och Helium (ibid., s. 45). Den fjärde boken i serien, I Duvjägarnas klor, fortsätter med Musse och Heliums resa. Det som bedöms handla om familj är när de pratar om tant Gammelina och att hon är extramamma åt Musse och Helium, och säkert kan vara det åt Sigge också (Brinck & Isacsson, 2020a, s. 25). Även Sigges fosterfamilj nämns, och att han bor hemma hos en gammal farbror som ger Sigge god mat och klappar Sigge till sömns varje natt (ibid., ss. 27–28).
I den femte boken, Den sista kampen, beskrivs det ytterligare karaktärer. De familjer som framställs är exempelvis kring den nya karaktären Lille-Fjun. Lille-Fjun är dotter till han som bestämmer över alla duvhökar, Fjäderspets (Brinck & Isacsson, 2020b, s. 25). Lille-Fjun berättar att hennes pappa inte gillar henne för att hon inte är elak som resten av duvhökarna (ibid., s. 27) men att detta eventuellt kan bero på att hennes mamma är en papegoja (ibid.). Lille-Fjuns mamma har försvunnit en dag när hon skulle hämta mat, så nu lever hon bara med sin pappa Fjäderspets (ibid., s. 28). Lille-Fjun vill inte bo med sin pappa längre och hjälper Musse, Helium och Sigge mot att de tar henne med sig (ibid., s. 29). Fjäderspets tycker då att Lille-Fjun är en förrädare och säger till henne att “Du har varit en besvikelse sedan dag ett” (ibid., s. 68). Lille-Fjun uttrycker en önskan om att Fjäderspets skulle ändra sig och bli en snäll pappa (ibid., s. 84). Fjäderspets verkar ha hållit det hemligt att han har en dotter då inte ens tant Gammelina visste om det (ibid., s. 74). Med det förstår man som läsare att Fjäderspets skämdes över sin dotter då hon var för snäll. En annan familjekonstellation som framställs är när de ska rymma och Lille-Fjun säger att Jako och hans dotter är påväg (ibid., s. 31). De nya framställningarna av familj i den femte och sista boken är båda gångerna tillhörande kategorin Familjekonstellation i form av barn med en förälder. Att växa upp med en förälder eller vårdnadshavare är någonting som flertalet barn gör (Ahlberg, 2008, s. 13) men som även blir vanligare och vanligare då individer är mer benägna att flytta över nationsgränser jämfört med tidigare (Eilard, 2008, s. 224).
Resultat och analys av sexualitet
Sexualitet framställs direkt några gånger i serien, och andra gånger är det svårare att avgöra om det handlar om just sexualitet. Exempelvis presenteras Charlie, som är en blandning av gris och lejon och det beskrivs att hans mamma var lejon och hans pappa gris vilket även det pekar på att hans föräldrar följer heteronormen (Brinck & Isacsson, 2018, s. 25). Senare beskrivs det att Musse tycker att Charlie såg ”ännu mäktigare ut nu på nära håll” (ibid., s. 36), vilket är svårt att avgöra om det handlar om en förtjusning av Charlie som kompis eller som partner. Samtidigt kan Musses
förundran för Charlies stilighet ligga i att Musse själv kan bedömas vara fåfäng eftersom han lägger ner mycket möda på att ha fina kläder och fixa sitt hår (ibid., s. 51). Musse ligger och tänker på Charlie på kvällen och säger till Helium att han tycker att Charlie var stilig med sitt hår (ibid., s. 30) men det finns inget annat i skriven text eller bild som uttrycker att det är sexuell attraktion eller kärlek han känner för Charlie. Detta är ett exempel på att det kan vara klurigt att tolka framställningar av sexualitet och relationer, då det är svårt att dra en gräns mellan vänskap och sexualitet. Detta är alltså spekulationer och inget som har räknats med i studiens resultat.
Andra framställningar som kan bedömas vara lite otydliga angående sexualitet är exempelvis en beskrivning i skriven text som tyder på att katten Sigge är förtjust i prinsessan Frah. Sigge benämns som han och Frah som hon, vilket tyder på att det i så fall skulle vara en heterosexuell kärlek. Saker som tyder på denna förtjusning är när Sigge rodnar då han får beröm av Frah (Brinck & Isacsson, 2019b, s. 31) eller när han blir bjuden på fest hos Frah och han försöker att se cool och oberörd ut (ibid., s. 32). En annan, lite otydlig, framställning av sexualitet är senare i serien då Musse uttrycker att han älskar arbetsmyror när de mötte Fyren-Myren (ibid., s. 92). Denna framställning blir mer tydlig senare då Musse uttrycker en oro över att han var ful i håret när han träffade arbetsmyran Fyren-Myren (ibid., s. 17), men det är inte helt tydligt vad det innebär. Även här är det svårt att dra en gräns, det kan dels vara så att Musse blir imponerad av Fyren-Myren men det kan även vara så att han har sexuella känslor för Fyren-Myren. På en fest dansar Musse med en vandrande pinne och Helium med en ekorre och Helium blir generad för att ekorren är så fin (ibid., s. 156). I bild kan man inte heller bedöma vad ekorren har för könstillhörighet. I bild har dock den vandrande pinnen som Musse dansar med både kjol och tydligt markerade ögonfransar, varför den bedöms vara en tjej (Fagrell, 2000, s. 101), men eftersom Musse inte uttrycker någon kärlek för den vandrande pinnen har detta inte bedömts röra sig om en kärlek. Dessa nämnda framställningar är visserligen intressanta, men har bedömts som otydliga och är därför inte med i resultaten av studien. Det som tydligt framställs som sexualitet framkommer exempelvis när Musse och Helium diskuterar att Camilla dejtar killar (Brinck & Isacsson, 2019a, s. 64) och när det är myror som ska frakta en mask och säger att “Vi ska transportera den här masken till hans fru” (ibid., s. 184). Masken är alltså den som de benämner med pronomen han och att masken har en fru tyder på att de är i ett heterosexuellt förhållande. Det uppkommer även ett par i denna bok som inte presenterats tidigare i serien, herr och fru Enöga (Brinck & Isacsson, 2019b, s. 50). Då de benämns som herr och fru kan man konstatera att detta rör sig om en heterosexuell relation. Samtidigt förklarar fru Enöga även att hon går på gympa hos Schimpans-Ragge för att han är så himla snygg (ibid., s. 51). När fru Enöga sagt detta ser Musse att herr Enöga blev sur och att det var tydligt vem som bestämde i förhållandet (ibid.). Att det i alla framställningar av sexualitet handlar om en framställning som följer heteronormen är i likhet med tidigare forskning, Eilard skriver till exempel om att när det beskrivs par eller familj i läseböcker är det enligt den heterosexuella kärnfamiljen
(Eilard, 2008, s. 108). Detta kan dock ses som problematiskt då barn som lever i normbrytande familjekonstellationer ofta möts av oförståelse (Nordén, 2018, s. 123), vilket eventuellt hade kunnat motverkas med hjälp av att elever får höra eller läsa framställningar av andra familjer än bara de som följer det heteronormativa. Eftersom det ofta förs något slags samtal kring högläsningen (Jönsson, 2007, s. 89) kan man dock som lärare väga upp detta genom diskussioner, vilket är viktigt för att få alla elever att känna sig inkluderade (Nordén, 2018, s. 123).
Sammanfattning av Musse & Helium
Sammanlagt i serien Musse & Helium framställs nio familjekonstellationer. Två stycken tillhör kategorin familjekonstellation i form av barn med en förälder, fyra stycken i kategorin familjekonstellation i form av barn med två föräldrar, två stycken i kategorin familjekonstellation i form av barn med en vårdnadshavare och en i kategorin familjekonstellation i form av barn med två vårdnadshavare. Detta är i likhet med Eilards resultat då det finns en del inslag av boende med en förälder eller vårdnadshavare, men att den vanligaste familjekonstellationen är barn med två föräldrar (2008, ss. 108, 224).
Sammanlagt framställs sexualitet på ett tydligt sätt åtta gånger i serien. Samtliga åtta gånger det framställs bedöms det vara på ett sätt som följer heteronormen. Även detta är i linje med resultat av tidigare forskning, att det sällan framställs karaktärer som bryter heteronormen i böcker.
Sandvargen
Den skönlitterära serien Sandvargen består av böckerna Sandvargen, Mera Sandvargen och Sandvargen
och hela härligheten. I denna serie får läsaren följa med huvudkaraktären Zackarina som är ett barn
och som bor i skärgården med sin familj. Där blir hon vän med den så kallade Sandvargen. Sandvargen är ett djur som finns i Zackarinas fantasi och som hjälper Zackarina att bli mer självständig och förstå sin omvärld. Böckerna i serien har således en något fostrande karaktär med olika lärdomar som teman, vilket kan vara anledningen till att serien använts flitigt av lärare i årskurs F-3.
Resultat och analys av familjekonstellationer
I serien förekommer tidigt i första boken Sandvargen en beskrivning på att huvudpersonen, Zackarina, bor med sin mamma och pappa. Familjekonstellationen består alltså av två föräldrar, en mamma och en pappa, med ett barn. I skriven text nämns det även att Zackarina har legat i mammans mage, vilket kan förstås som att Zackarina är deras biologiska barn (Lind, 2002, s. 27). Det finns även ett citat som handlar om ett regn vilket är en metafor för när hon föddes som lyder ”Då blev jag mammas och mamma blev min och pappa blev vår” (ibid., s. 33). I den första boken
går med käpp och luktar gott (ibid., s. 99). Även Zackarinas farmor nämns i skriven text när Zackarina uttrycker en önskan om att hon ska vara barnvakt när föräldrarna går på fest (ibid. s. 110). Detta resultat är i likhet med Eilards avhandling, att det vanligaste sättet att framställa familjer på följer heteronormen (Eilard, 2008, s. 108).
Liksom i den första boken framställer den andra boken, Mera Sandvargen, tidigt Zackarinas familjekonstellation bestående av en mamma, pappa och deras barn Zackarina (Lind, 2003, s. 207). Det beskrivs till exempel att Zackarina, mamma och pappa grillar på stranden och sover över där (ibid.) och att pappa och Zackarina tränar på att simma (ibid., s. 199). Viss irritation visar Zackarina gentemot sina föräldrar, som när hon blir less på att de bara sitter och läser (ibid., s. 238).
Zackarinas kompis Sandvargen nämner att han bor på två ställen och att båda ställena är lika bra (Lind, 2002, ss. 48–49). Denna formulering kan ses som en metafor för att ha föräldrar som är särboende och alltså ha skilda boenden. Dock verkar han inte bo med någon förälder eller vårdnadshavare, utan bor ensam. Sandvargen berättar även att han ibland tar hand om en änglabebis då änglabebisens änglamamma är upptagen (Lind, 2003, s. 107). Detta kan förstås som att Sandvargen själv besitter en vårdande, föräldralik roll.
Det förekommer även en beskrivning av kompisrelationer, som när Zackarina blir vän med Petterssons barnbarn, Karina, som är i samma ålder som Zackarina (Lind, 2003, ss. 230, 235) och när Sandvargen blir kompis med fullmånen (ibid., s. 232). Ytterligare en framställning av familjekonstellation är då den skrivna texten beskriver hur Zackarina ser tre räkor som hon bestämmer sig för att är en räkmamma, en räkpappa och deras lilla räkbarn (ibid., s. 223). Även denna framställning som utgår från Zacharinas perspektiv är en framställning som följer heteronormen, vilket är en familjekonstellation i form av två föräldrar och ett barn (Eilard, 2008, s. 108).
I den tredje boken Sandvargen och hela härligheten förekommer en ny framställning av familjekonstellationer. I skriven text beskrivs då en flicka som kallas Grönflickan som går med sin mamma, vilket även illustreras i bild (Lind, 2004, s. 293). I övrigt är det fortsatta beskrivningar av Zackarina och hennes mamma och pappa (ibid., s. 297). Att en beskrivning var på ett barn och hennes mamma går även det i linje med tidigare forskning, det är vanligare idag jämfört med för några decennier sedan att bo i en familjekonstellation i form av ett barn med en förälder (Eilard, 2008, s. 224).
Resultat och analys av sexualitet
I serien förekommer framställningar av sexualitet ett fåtal gånger. I den andra boken, Mera
det att Zackarinas mamma och pappa har kärleksdag, där de pussas och kallar varandra gulliga saker (Lind, 2003, ss. 138–139). I samband med detta har två fjärilar en kärleksdag (ibid., ss. 141, 144), men det går inte att utläsa i skriven text eller bild vad dessa fjärilar har för könstillhörighet. I samband med dessa beskrivningar berättar Zackarina om när hon blev kär i en på ett sjukhus (ibid., s. 142). Zackarina säger en istället för ett pronomen när hon pratar om personen hon blev kär i, vilket kan förstås som att författaren vill hålla det öppet vem det var Zackarina var kär i. Samtidigt kan det även tyda på att författaren inte vill uppmärksamma läsaren på personens kön och således Zackarinas sexualitet. Sandvargen uttrycker att han är kär i en stjärna eller galax som heter Andromeda, vilket inte den heller benämns med något kön (ibid., s. 143). Detta kan vara ett tecken på att författaren, i likhet med de lärare som var med i Skolinspektionens granskning 2017, inte har kompetens nog att diskutera olika typer av sexualitet och därför väljer att avstå från att beskriva det närmare (Skolinspektionen, 2018, ss. 5–7).
Framställningar av sexualitet förekommer inte i vare sig den första boken Sandvargen eller den tredje boken Sandvargen och hela härligheten, förutom då Zackarinas mamma och pappa som gullar med varandra (Lind, 2004, s. 249). Då de benämns som mamma och pappa bedöms de vara ett heterosexuellt par.
Sammanfattning av Sandvargen
Sammanlagt i serien Sandvargen framställs fyra familjekonstellationer. Två av dessa räknas in i kategorin familjekonstellation i form av barn med en förälder, och de andra två räknas in i kategorin familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Framställning av sexualitet förekommer fem gånger. Två av gångerna är det på ett sätt som följer heteronormen och tre av gångerna går det inte att bedöma, exempelvis då Sandvargen beskrivs vara kär i en galax eller då Zackarina beskrivs vara kär i en (Lind, 2003, ss. 142–143).
Diskussion
Av de analyserade bokserierna kan man inte se det som Lindö menar är viktiga komponenter i högläsningen, det vill säga att högläsningsboken ska erbjuda perspektiv som alla elever kan identifiera sig med, perspektiv där elevernas uppfattning av verkligheten utmanas samt att boken ska skildra det samhälle vi lever i (Lindö, 2005, s. 15). Resultatet visar att de analyserade bokserierna, i likhet med Eilards resultat, normaliserar och ofta framställer den lyckliga kärnfamiljen (2008, s. 108) och därmed också heteronormen. Sett till framställningar av familjekonstellationer erbjuds dock eleverna en större variation än vad framställningarna av sexualitet gör. Sett till detta resultat verkar lärarna som deltog i enkäten ha en realistisk uppfattning av vad skönlitteraturen framställer för familjekonstellationer och sexualiteter. Enkätsvaren visar att 20,5% av lärarna håller helt med om att olika typer av familjekonstellationer framställs i skönlitteraturen, medan 7,7% av lärarna håller helt med om att olika typer av sexuella läggningar framställs i skönlitteraturen. De analyserade böckerna framställer olika familjekonstellationer i högre grad än vad de framställer olika sexualiteter, vilket också de deltagande lärarna i enkäten ansåg om de högläsningsböcker som de använt sig av i undervisningen. Samtidigt är det en större andel av de lärare som besvarat enkäten, 20,5%, som tar i beaktande att böckerna ska innehålla olika familjekonstellationer när de väljer högläsningsböcker, än de 15,4% som tar i beaktande att böckerna ska representera olika sexualiteter. Varför fler av de deltagande lärarna i högre grad tänker på att böckerna de väljer som högläsningsböcker ska innehålla olika familjekonstellationer och i lägre grad tänker på att högläsningsböckerna ska innehålla olika sexualiteter går endast att spekulera kring, då enkätfrågan inte hade någon uppföljningsfråga. Det troliga är att normen om heterosexualitet (Rosenberg, 2002, s. 31; Malmqvist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012, s. 139; Martinsson & Reimers, 2014, s. 11) är så djupt rotad i både skola och samhälle att det är en aspekt som inte tänks på i lika stor omfattning som andra aspekter.
I enkäten framgår det att 46,2 % av de svarande lärarna inte arbetat med eller talat om sexuell läggning i samband med högläsning. Denna andel är relativt hög i jämförelse med de 23,1% av lärarna som uppger att de inte arbetat med eller talat om familjekonstellationer i samband med högläsningen. Varför så många lärare uppger att de inte arbetat med eller talat om sexuell läggning i samband med högläsningen går inte att svara på. Detta på grund av att enkäten inte innehöll en sådan fråga. Däremot kan detta resultat kopplas till och jämföras med resultatet av