Examensarbete
Kandidatuppsats inom bildproduktion
Hur ljud marknadsför en kommande långfilm
En multimodal analys av audiovisuella val i filmtrailers
Författare: Erica Winkler Handledare: Christo Burman Examinator: Thorbjörn Swenberg Ämne/huvudområde: Bildproduktion Kurskod: BQ2042
Högskolepoäng: 15 högskolepoäng Examinationsdatum: 9 april 2021
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access. Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt:
Film har en stor efterfrågan och en sak som kan avgöra vilken film en person väljer att titta på, är filmtrailern. Syftet med den här studien är att via multimodalitet analysera fyra olika filmtrailers: Män som hatar kvinnor (2009) (svensk och amerikansk trailerversion), Get Out (2016) och Tenet (2019). Studien undersöker hur ljudelementen används inom utvalda filmtrailers, för att se hur ljud och bild samverkar för att skapa ett intresse till att vilja se de tillhörande långfilmerna. Analys visar att rytmisk bakgrundsmusik, ljudeffekter och dialog verkar ha stor betydelse i filmtrailern för Get Out (2016) och Tenet (2019), medan det som sticker ut för båda trailerversioner av Män som hatar kvinnor (2009) är avsaknaden av dialog. Studiens resultat visar att det inom skräckfilm verkar som att ljudeffekter har mer betydelse än genren kriminalfilm, men att det i actionfilm framför allt är rytmisk bakgrundsmusik som verkar utgöra det mest unika.
Nyckelord: Filmtrailer, Män som hatar kvinnor, Get Out, Tenet, Filmgenre, Multimodalitet,
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Tidigare forskning ... 3
Trailers som marknadsföring ... 3
Ljudets påverkan ... 3
Ljudval inom genrer ... 4
Teoretiska utgångspunkter ... 5 Multimodalitet ... 5 Semiotisk modalitet ... 6 Musikpsykologi ... 7 Metod ... 8 Metodanvändning ... 8
Val av material och tillvägagångssätt ... 8
Metodkritik ... 9
Metoddiskussion ... 9
Begrepp i analysen ... 10
Analys ... 11
Män som hatar kvinnor (2009), svensk trailer ... 11
Audiovisuell beskrivning ... 11
Audiovisuell analys ... 12
Män som hatar kvinnor (2009), amerikansk trailer ... 13
Audiovisuell beskrivning ... 13
Audiovisuell analys ... 14
Get Out (2016), trailer ... 14
1
Inledning
Bakgrund
Enligt Svenska Filminstitutet ser svenskar i åldersgrupperna 16–85 år i genomsnitt på 80 filmer per år (Svenska Filminstitutet, 2014). Det är drygt en och en halv film i veckan. Vad som avgör vilken film en person väljer att titta på är inte självklart, men det som bland annat väcker intresse till att vilja se en specifik film, är filmens trailer.
Under sommaren 2020 närmade sig biopremiären för actionfilmen Tenet (2020) och en 10 sekunder kort teaser för filmen visades på TV. I teasern syns få utvalda miljöer, korta
bildmontage, huvudkaraktären och ordet Tenet, som stegvis uppenbaras i textform. Samtidigt hörs en rytmisk låg baston, ett intensifierande ljud som påminner om en flygplansmotor samt kryptiska delar av två olika dialoger i filmen (Teaser Tenet, 2020). Det är alltså 10 sekunder som lyckas skapa nyfikenhet och intresse till att vilja se filmen, utan att egentligen avslöja vad den handlar om.
Stephen Garrett skriver i sin artikel The Art of First Impressions: How to Cut a Movie Trailer (2012), att en filmtrailer och en films filmaffisch är det starkaste sättet att göra reklam för en kommande långfilm. En filmtrailer kan därför anses viktig för en films marknadsföring. Finsterwalder, Kuppelwieser V.G. & de Villiers (2012) beskriver likheter i publikpåverkan mellan musik inom reklamfilm och filmtrailers. Författarna menar att om en konsument inte tycker om musiken i en reklamfilm, uppstår omedvetet en känsla till att inte heller uppskatta produkten. De filmbolag som skapar filmtrailers behöver därför använda en viss typ av musik som marknadsför film via trailers på ett positivt sätt. Detta för att kunna vägleda publiken inom genrer och vilken typ av film som kan förväntas, utifrån den musik och de ljud som hörs (Finsterwalder, Kuppelwieser V.G. & de Villiers 2012, s. 591). Syftet med en filmtrailer, likt hur en produkt eller vara marknadsförs, är således att sprida medvetenhet om dess existens, presentera innehållet på ett sätt som skapar nyfikenhet och intresse till att se filmen (eller köpa en vara, för den delen).
2 sätt behöver den fungera som en intresseväckare med syfte att hjälpa publiken i beslutet att vilja se filmen (Kernan. 2004; Sheng, Chen, Li & Li. 2018).
En trailer tar tid att färdigställa på grund av att det både skapas och testas flera olika versioner innan en slutgiltig version valts ut. Det kan därför ta flera månader innan en trailer anses färdig. Suckfüll & Moellering (2015) skriver att vissa filmbolag anställer flera olika konsulter för att sedan låta dem tävla om att skapa den bästa versionen. De förklarar vidare att en filmtrailer, från ett marknadsföringsperspektiv, är mer än bara en reklamfilm för den längre filmen, eftersom olika audiovisuella val även skapar känslomässig respons hos den som tittar (Suckfüll & Moellering 2015, s. 138).
Sammantaget är det flera komponenter inom ljud och bild som behöver användas på rätt sätt för att en filmtrailer ska påverka sin tilltänka publik till att vilja se den tillhörande långfilmen. Det är därför intressant att undersöka samverkan mellan ljud och bild i filmtrailers och om det finns uppenbara ljudskillnader beroende på genre.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ta reda på hur ljudelement (dialog, ljudeffekter och musik) kan sägas vara genomtänka och funktionella i samverkan med bild för att marknadsföra de tillhörande långfilmerna. Ytterligare syfte med studien är att jämföra det audiovisuella innehållet i utvalda filmtrailers respektive filmgenrer, kriminalfilm, skräck och action. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats.
• Hur används ljud och bild i utvalda filmtrailers?
• Hur påverkar ljudet det visuella uttrycket i utvalda filmtrailers?
3
Tidigare forskning
Trots att ljud inom filmtrailers är en avgörande faktor för att innehållet ska bli tilltalande för den publik som ser den, är utbudet av forskning inom ämnet begränsat. Det är främst på senare år det undersökande intresset för ljud inom filmtrailers tagit fart.
Trailers som marknadsföring
Phil Powrie och Guido Heldt skriver i sin artikel Introduction: Trailers, Titles, and End
Credits, Music, Sound and The Moving Image (2014) hur filmtrailers via sin marknadsföring
är en stor del av hur film konsumeras. Författarna redogör för att vissa komponenter är unika för filmtrailers och jämför det nedkortade formatet med upplägget på komedifilmer såsom dialogen, ljudeffekterna och musiken. De förklarar vidare att det inom exempelvis
komeditrailers finns ljudfunktioner som fyller vissa krav, bland annat hur dialogen ska uppfattas efterföljt av den klassiska tystnad som exempelvis uppstår innan ett skämt får sin poäng.
Ljudets påverkan
Nick Redfern har i sin studie Sound in Horror Film Trailers (2020) analyserat 50 olika skräckfilmtrailers och deras ljud för att kunna beskriva hur ljudet påverkar publiken. I studien tar han fasta på hur ljud skapar ett känslomässigt grepp på publiken genom dialog, musik och ljudeffekter. Redfern presenterar ett resultat där han beskriver hur ljudet används strategiskt och förtydligar detta genom en tre-stegs-struktur. Det mönster han redogör för inom dessa tre steg är att fastställa berättelsen, skapa känslomässigt engagemang från publiken och
kommunikationen runt filmens marknadsföring.
4 speldosor (Redfern 2020, s. 54–55), som kan anses som typiska ljudelement inom genren skräck. Ljudeffekter inom skräckfilmstrailers används främst för att skrämma publiken, oftast för att det ska bli en direkt reaktion (även kallat jump scare) men också för att bygga spänning och stämning kring ett objekt (Redfern 2020, s. 57–58). Hörs exempelvis ett långsamt
hasande ljud, samtidigt som ett trägolv visas på bild, förstår publiken att någonting släpar sig över golvet.
Ljudval inom genrer
Scott Murphy skriver i sin artikel A Pop Music Progression in Recent Popular Movies and
Movie Trailers (2014) att musik i filmtrailers inte nödvändigtvis beror på genre, utan snarare
är ett sätt att förklara innehållet. James Deaville & Agnes Malkinson redogör däremot i deras artikel A Laugh a Second? Music and Sound in Comedy Trailers (2014), att flera olika genrer har märkbara skillnader i deras musikaliska strukturer. Bland annat skiljer sig action och skräck från komedi. Författarna skriver att det finns olika principer i musiken, där exempelvis actiontrailers arbetar med konsekventa ökningar av ljud medan komeditrailers bygger på en mer konsekvent struktur av ljud. De menar att vissa ljudstukturer är aktuella inom både actiontrailers och komeditrailers, men att den ena är mer dominant över den andra, för att skapa den effekt som är önskvärd inom respektive genre. De redogör slutligen för att det inom alla genrer finns ljudegenskaper som åsyftar en viss upplevelse som publiken förväntar sig (Deaville & Malkinson 2014, s. 135).
5
Teoretiska utgångspunkter
Multimodalitet
Enligt Kress & Van Leeuwen refererar modalitet till den sanning eller trovärdighet som på något sätt uttalas om världen. Det innebär att det som ses och hörs kommer tolkas utifrån den förkunskap tittaren har, oavsett om det är religiösa, samhällsbestämda eller sociala (Kress & Van Leeuwen 2001, s. 4). Multimodalitet är ett sätt att karakterisera kommunikativa
situationer som baseras på olika former av kommunikation. En film bidrar med flera komponenter såsom dialog, ljud, bilder, personers ansiktsuttryck med mera. Författarna presenterar fyra olika skikt inom multimodalitet där diskurs, design, produktion och distribution är huvudområden. De skriver att semiotiska resurser fyller en funktion som fristående, men en annan när de kombineras (Kress & Van Leeuwen 2001, s. 6).
Wingstedt, Brändström & Berg (2010) delar upp ljud (som narrativ) som dyker upp i film, i sex olika funktioner: känslomässig, informativ, beskrivande, guidande, tidsmässig och retorisk. Den känslomässiga funktionen omfattar musikens förmåga att skapa emotionella kvaliteter som upplevs av publiken. Den informativa funktionen syftar till när musik används för att förklara en situation kunskapsmässigt snarare än känslomässigt. Här kan musiken användas för att konstatera en viss tidsera eller karaktär. Den beskrivande funktionen går att likna vid den informativa men används snarare för att beskriva den fysiska platsen, till exempel ljudet av flera bussar när en busstation syns i bild. Den guidande funktionen
innehåller musik och ljud som riktar sig mot publiken. Som exempel skriver författarna att det ofta används i datorspel eller reklam på TV, där det finns en uppmaning till publiken att agera. Den tidsmässiga funktionen berör just tid och bidrar till struktur. Den retoriska
funktionen beskrivs som ett sätt att förstärka en situation som utspelar sig i scenen. Här är det vanligt att ljudet används för att avslöja kommande bilder och innehåll, ett exempel är när stråkarna hörs innan hajen visas i bild i filmen Jaws (1975).
Wingstedt, Brändström & Berg sammanfattar viktiga och relevanta element för att få
ytterligare förståelse kring ljudets samspel med bild och hur det avsiktligt påverkar tittaren att uppfatta fenomen i film. Detta är funktioner som kommer undersökas för att få ytterligare förståelse kring ljudets funktion.
6 som tittar. Han skriver fortsatt att analyser kring detta behöver bedömas utifrån publikens upplevelse av det de ser, vilket är av stor vikt när det kommer till skapande av filmtrailers. Zettl (1999, s. 320) redogör att det finns fyra olika sätt att orientera ljud: Sinnesstämning, interna förhållanden, energi och struktur. Gällande sinnesstämning motiverar Zettl att musik är det mest direkta och effektiva sätt att påverka mottagaren, eftersom musik berör lyssnaren genom att tas upp via hörseln utan att filtreras. Han menar att mottagaren därför enkelt accepterar den musik som hörs oavsett om det förtydligar scenen den används i, eller inte. Vidare beskrivs interna förhållanden genom att ljuden förstärker hur en karaktär upplever vissa situationer eller känner sig, exempelvis lugn, stressad, glad eller ledsen. Detta sker i samspel med bildens innehåll men lämnar tittaren med en förstärkt känsla av det som ämnas att avslöjas, tack vare ljudet. Energin beskrivs med hjälp av musik eller ljudeffekter i
jämförelse med tecknade figurer, som behöver förtydligande genom ljud. Detsamma gäller för hur biljakter behöver en viss intensitet i sitt ljud, för att framhäva rätt känsla i den scenen. Inom genren action krävs exempelvis intensitet för att tittaren ska uppleva att det är ett högt tempo i filmen. Zettl skriver hur strukturen är viktig vid klippning, även om det klippts med stor noggrannhet där kontinuitet mellan bild och ljud prioriterats, kan musikens rytmik saknas och därför påverka hur scenen upplevs (Zettl 1999, s. 321).
Wuss och Zettls påståenden är viktiga att ha som underlag i studien då de redogör för att ljud är avgörande kring hur en publik tar emot det den ser. Att musik och ljud påverkar tittaren känslomässigt verkar spela en avgörande roll när en filmtrailer klipps ihop, eftersom det behöver skapas nyfikenhet, känslor och ett intresse till att vilja se filmen.
Semiotisk modalitet
7 menar att genom att skapa samband mellan händelser, människor och situationer skapas betydelser utifrån den sociala och kulturella bakgrund som redan finns hos betraktaren. För att kunna skapa mening kring något som syns eller upplevs behöver en tolkning ske. Semiotiska modaliteter bidrar med betydelseskapande eftersom de semiotiska resurser som kan uppfattas på ett visst sätt, har präglats av den kultur och det samhälle som lagt grunderna för
meningsskapande tolkning, vilket även gäller musik och ljud. Ljud kan ha en stor påverkan på känslomässigt tillstånd såsom humör och känsla gentemot musiken. I film designas ljud för att förstärka den önskade responsen av en scen (Bateman, Wildfeuer & Hiippala, 2017, s. 26– 29).
Musik erbjuder också modaliteter och kan enligt Björkvall genom olika stämningar skapa betydelse (2009, s.14). Musik i film är således mer än ett sätt att framhäva en films officiella soundtrack, eftersom musik och ljud skapar stämningar till olika sammanhang. Len Unsworth skriver i Multimodal Semiotics: Functional Analysis in Contexts of Education (2008), att ett av de viktigaste elementen för det semiotiska inom film är just ljud. Eftersom ljudets olika resurser såsom tal, musik och ljudeffekter även berör tystnaden, alltså avsaknaden av ljud (Unsworth, 2008, s.106). Unsworth skriver att ljud vävs samman med de övriga
meningsskapande elementen som finns i film, för att förstärka ett moment via exempelvis kamerarörelser. Dessa element tillsammans blir meningsskapande resurser för att påverka tittaren.
Musikpsykologi
8 bildernas trovärdighet och retorisk styrka.
Metod
För att uppfylla syftet och ge svar på frågeställningarna tillämpar studien en kvalitativ metod genom en multimodal analys. En kvalitativ metod möjliggör en mer ingående analys av empirin. Det skapar förutsättningar att ta reda på hur ljud och bild samverkar och hur ljudet påverkar det visuella uttrycket i utvalda filmtrailers. Multimodalitet används för att kunna tolka upplevelser och vilka betydelser det skapar inom audiovisuellt material. Eftersom multimodalitet berör många olika områden inom filmskapande (Bateman, Wildfeuer, & Hiippala 2017), är metoden avgränsad till tolkningsmöjligheterna multimodalitet erbjuder inom ljud och bild såsom dialog, ljudeffekter, musik och bildinnehåll.
Metodanvändning
De olika filmtrailrarnas användning av ljud har analyserats med hjälp av multimodalitet, för att beskriva hur ljudet används och skapar kontext till de bilder som visas. För att tydliggöra hur ljudet används och vilken påverkan ljudet har i utvalda filmtrailers sker även den
multimodala analysen med koppling till semiotiska modaliteter. Semiotiska modaliteter konkretiserar de resurser som används inom respektive filmtrailer och genre. Materialet kommer analyseras utifrån de audiovisuella element varje filmtrailer innehåller för att slutligen jämföras med varandra i en jämförande analys.
Val av material och tillvägagångssätt
De fyra filmtrailers som kommer analyseras i studien är den svenska och amerikanska trailerversionen för den svenska långfilmen Män som hatar kvinnor (2009) (amerikansk trailertitel till den svenska långfilmen: The Girl With the Dragon Tattoo), långfilm producerad år 2009. Get Out (2016), långfilm producerad år 2017 och Tenet (2019), långfilm producerad år 2020. För att öka förståelsen hur ljudarbetet skiljer sig och marknadsförs mot olika
publiker, jämförs den svenska trailern för Män som hatar kvinnor (2009) med den amerikanska trailerversionen. En jämförande analys görs avslutningsvis på samtliga
filmtrailers för att kunna konkretisera det som är unikt inom varje filmtrailer och genre och vad de har gemensamt.
9 tillhörande långfilms betyg på IMDB var ≥7.5, (skalan går upp till 10) (imdb.com, 2021). Det tredje kriteriet var att långfilmerna tillhör olika genrer: kriminalfilm, skräck och action, för att leva upp till studiens andra syfte.
Inledningsvis observerades respektive filmtrailer enbart med bild för att få ett intryck av bilderna. Därefter spelades respektive filmtrailer upp med både ljud och bild för att se om och hur bildupplevelsen påverkades. Sedan gjordes en observation av respektive filmtrailer med enbart ljud för att undersöka hur ljudet upplevdes ensamt. Samtliga observationer
dokumenterades skriftligt innehållande det som (1) visades, (2) upplevdes och (3) hördes. Sammantaget genomfördes tolv observationstillfällen. Utifrån dokumentationen har en audiovisuell beskrivning tagits fram och från det har en multimodal audiovisuell analys genomförts för att uppfylla studiens syfte.
Metodkritik
Den kritik som kan riktas mot multimodalitet som analysverktyg, är att de antal resurser som kan skapa modaliteter, är många. Ett högt antal resurser inom multimodalitet kan anses relevant för studien, men är helt enkelt för omfattande och ospecifikt för att applicera i analysen (Bateman, Wildfeuer J & Hiippala 2017, s. 19). Med hänsyn till att studien har valt att avgränsa analyserna inom multimodalitet till ljud, bild och dess samverkan minimerar studien således denna kritik. En legitim kritik mot en multimodal analys är att resultatet blir subjektivt då mängden data är begränsad och baseras på den förkunskap som redan finns, utifrån egna kunskaper om omvärlden (Bateman, Wildfeuer J & Hiippala 2017, s. 1).
Analysen görs på materialets innehåll och därmed är det naturligt att utgå från multimodalitet, eftersom metoden kan jämföra innehållet på ett beskrivande sätt. Antalet filmtrailers som materialet utgörs av kommer inte resultera i ett generaliserbart resultat, eftersom det inte är studiens syfte. För att möjliggöra ett generaliserbart resultat hade studien behövt tillämpa en kvantitativ metod, med ett större underlag (material) och tydligare strukturella jämförelser (Ahrne & Svensson 2015).
Metoddiskussion
10 hörlurarna ha orsakat en förhöjd ljudupplevelse, men det är oklart på vilket sätt detta påverkat observationerna och därmed bedöms analysen tillförlitlig. Utvalda filmtrailers har även spelats upp på en smarttelefon med mobilens högtalare som enda ljudkälla, för att få
ljudperspektiv beroende på uppspelningsenhet. Vid uppspelning på smarttelefon (iPhone SE) uppstod ett jämförelsevis klent intryck av trailerupplevelsen, jämfört med hörlurarna som ljudkälla. Vid uppspelning på smarttelefonen sticker de diskanta ljuden ut och hörs tydligt, men de delar som innehåller bas, inte ger samma kraftfulla effekt jämfört med hörlurar. Detta diskuteras vidare i studiens diskussionsavsnitt för att lyfta problematiken kring enheters och medieplattformars olika ljud- och bildförutsättningar.
Begrepp i analysen
Diegetiskt och icke-diegetiskt ljud kommer att användas för att beskriva olika ljud i olika sammanhang. Diegetiskt ljud är den musik eller det ljud som existerar i filmens värld och som tillhör karaktärernas verklighet, som de kan höra. Icke-diegetiskt ljud är den musik eller det ljud som spelas upp i filmen men som snarare är till för publiken, det finns alltså inte för karaktärerna (Murray 2019, s. 194).
I den här studien används ordet marknadsföring upprepande men åsyftar inte marknadsföring som försäljning/reklam, utan för att beskriva en filmtrailers förmåga att väcka intresse till att vilja se respektive långfilm.
Namnet på utvalda filmtrailers upprepas ofta inom analysavsnittet och för att underlätta läsandet och undvika misstolkad hänvisning till långfilmerna, kommer de förkortas enligt följande:
Trailer - Män som hatar kvinnor, svensk version: ”T-SV” Trailer - Män som hatar kvinnor, amerikansk version: ”T-AM”
Trailer - Get Out: ”T-GO”
Trailer - Tenet: ”T-Ten”
11
Analys
I detta avsnitt kommer materialet att analyseras utifrån de olika ljud (dialog, ljudeffekter och musik) som hörs och de bilder som visas. Jämförelser kommer göras på det audiovisuella i varje trailer för att konkretisera det som är unikt, med koppling till den teori och tidigare forskning som presenterats ovan. Filmerna kommer analyseras i kronologisk ordning efter det år de producerats. Först ut är därför den svenska och amerikanska trailerversionen av Män
som hatar kvinnor (2009), därefter Get Out (2016) och avslutningsvis Tenet (2019).
Samtliga trailers kommer inledningsvis beskrivas audiovisuellt utifrån det som syns och hörs. Därefter en mer djupgående analys kring det audiovisuella för att se hur ljud och bild
används. Slutligen presenteras en jämförande analys för att se hur ljudet påverkar det visuella uttrycket och vad som skiljer respektive filmtrailer och genre åt.
Män som hatar kvinnor (2009), svensk trailer
Audiovisuell beskrivning
Det första som visas är det datum filmen släpps, följt av en bild på en hand som sprättar upp ett kuvert som förstärks av diegetiskt ljud. Sedan syns en person som går med uppdragen luva i en tunnelbanemiljö. Tillsammans med detta hörs en låg ton spelas i snabbt tempo som upprepas och sedan överröstas av ljudet från ett tåg. Tåget syns inte i bild, men betonar den miljö personen befinner sig i och skapar en kontext till platsen. Medan tågljudet minskar i volym återkommer det tickande ljudet och ligger kvar tills filmens titel presenteras. Ett drakliknande huvud visas och ligger i bakgrund till filmens titel och tillsammans med titeln hörs även en baston.
Därefter presenteras de karaktärer som är med i filmen och föreställs med bild och text på varje person: Journalisten, miljardären, advokaten och hackern. Musiken intensifieras och byggs på i samband med att karaktärerna presenteras och det går nu att uppfatta en melodi i bakgrundsmusiken. Efter att texten visats på respektive karaktär ökar den i fontstorlek och försvinner delvis ur bild. Sedan följer ett montage med 13 olika bilder på situationer utan sammanhang, som klippts i takt till musiken.
12 ljudet av en surrande tatueringsmaskin. Kommande premiärdatum visas igen tillsammans med en ung flicka där eld ligger i förgrunden och bilden går sedan över till samma drakliknande huvud som tidigare visats. Även nu ligger draken i bakgrunden av filmens titel. I samband med att elden syns i bild kommer ett ljud som betonar elden och därefter tonerna från en elgitarr som förstärker bilden på draken som kommer sekunden efter. Avslutningsvis ligger bilden kvar på draken där man hör ljudet av eld och de övriga bakgrundsljuden som avtar.
Audiovisuell analys
Det saknas dialog i trailern och den innehåller i stället olika inslag av text och ger ett konstaterande mot publiken: ”Filmen som miljoner människor väntar på”. Ljudet används som en förstärkning till de bilder som visas och på så vis avslöjas varken filmens handling eller de problem som karaktärerna står inför. Musiken håller ett högt tempo tillsammans med flera olika inslag av ljud som intensifieras. Det är diegetiskt ljud och den beskrivande
funktionen, att ljudet används för att beskriva den fysiska platsen scenen utspelas på
13
Män som hatar kvinnor (2009), amerikansk trailer
Audiovisuell beskrivning
Svart bläck droppar ner på en ljus bakgrundsbild och sprids ut som om det rör sig i vatten. Samtidigt hörs en ljus, ihållande ton, som en kvinna sjunger ut tillsammans med djupa svischande ljudeffekter som belyser bläcket som sjunker ner i bild, medan det på vänster sida bildas en drake. Sedan syns en person körandes på en motorcykel, trumljud hörs följt av diegetiskt ljud som betonar motorcykeln och detta byggs på med en mörk manlig berättarröst som säger: ”Her journey has become an international sensation”, följt av den ljusa
bakgrunden som återkommer tillsammans med bläckdroppar.
Under trailerns 34 första sekunder varvas bilder på personen på motorcykeln och den ljusa bakgrundsbilden med olika textade citat. Citatens första delar uttrycks av berättarrösten som därefter säger de textade orden som visas i bild. Personen på motorcykeln tar sedan av sig hjälmen och det är en av huvudkaraktärerna som visas, följt av filmens titel. Sedan kommer en närbild på en hand som tänder en tändsticka, detta förstärks av diegetiskt ljud och
detsamma gäller nästkommande bild på en brinnande bil då elden hörs. Berättarrösten hörs inte längre och bakgrundsmusiken blir i stället mer ljudligt innehållsrik. Det är tydliga trumljud, bilderna är klippta i takt till musiken och de citat som visas på den återkommande ljusa bakgrunden förstärks med ljudeffekter. Musiken sluts upp inför ett kommande klimax när orden: ”an unsolved mystery” visas. Nu avtar bakgrundsmusiken medan en kvinna springer ut från en stuga med blod i ansiktet. Det som hörs är en ensam baston som slutligen intensifieras till ytterligare ett klimax följt av texten: ”how close can you get”. Sedan kommer en sekvens på den manliga huvudkaraktären, följt av texten: ”to the truth”. Bilderna blandas sedan mellan de båda huvudkaraktärerna tillsammans med musiken, där endast vissa bilder har diegetiskt ljud som anpassats in i musikens rytm.
14 ändras till: ”the trilogy begins”, medan det atmosfärsljud med bastonen som hörs i
bakgrunden avslutas i ett uppslutande ljud.
Audiovisuell analys
Den här trailern saknar också dialog och bilderna upplevs annorlunda när de ses utan ljud jämfört med ljud. Spelas filmtrailern upp utan ljud, ser citaten ut att vara fristående omdömen till långfilmen. Tillsammans med berättarrösten får texten ett annat sammanhang och utesluter den tolkning att citaten är recensioner om filmen, till att i stället beröra huvudkaraktären och hennes resa i filmen. Texten som står i citaten är en semiotisk resurs och fungerar som ett eget berättande. Det berättarrösten skapar är dels betoning på de olika citat som syns i bild, dels ett direkt tilltal till publiken. Detta resulterar i ett annat mottagande hos tittaren eftersom
kommunikationen sker för att förstärka det budskap som står skrivet (Kress & Van Leeuwen 2001, s. 66).
Även i denna trailer används diegetiskt ljud för att förstärka bilderna och här används den retoriska funktionen för att förstärka olika händelser, exempelvis glasrutan som krossas, ett pistolskott och ett kvinnoskrik. Den informativa funktionen nyttjas också då
bakgrundsmelodin kombinerat med förstärkande diegetiska och icke-diegetiska ljud ger känslan av att filmen är både spännande och fartfylld (Wingstedt, Brändström & Berg 2010, s. 195).
Get Out (2016), trailer
Audiovisuell beskrivning
En ung man öppnar sin ytterdörr för en tjej där de i nästa bild kysser varandra. De har därefter en dialog kring vad mannen ska packa ner inför en kommande resa och mannen lyfter det faktum att han är mörkhyad och undrar om tjejen berättat det för sina föräldrar.
Bakgrundsmusiken är lugn och lättsam och tillför känsla av trygghet mellan paret. Ytterligare en karaktär visas och mannen som är ny i sammanhanget är en vän till den manliga
huvudkaraktären. Vännen påpekar att huvudkaraktären beter sig annorlunda med denna tjej och menar på ett positivt sätt, att han inte ska tappa bort sig i sin kärlek.
15 abrupt och i stället hörs ett massivt krock- och bromsljud som förstärker incidenten. Därefter kommer en textbild där Blumhouse presenteras, som utöver denna film även varit med och producerat The Visit, Indsidious och The Gift. Bakom texten är det ett animerat mörkblått mönster som betonas av ljudet från stråkar. En bild på det skadade rådjuret visas följt av en inåkande närbild på mannen. I nästa sekvens står paret och pratar med en polis där polisen uttrycker en rasistisk kommentar mot huvudkaraktären, då polisen är mer intresserad av att identifiera mannen än att ta reda på vad som hände vid krocken. Tonläget i trailern har nu skiftat och det ligger en mörk baston som bakgrundsljud. I nästa bild visas sedan regissören Jordan Peeles namn, tillsammans med samma animerade mörkblåa mönster bakom texten och även till denna bild hörs stråkar. I nästa bild har paret anlänt till sin destination, tjejens
föräldrar och fortfarande ligger en låg ton i bakgrunden samtidigt som stråkljudet återkommer regelbundet.
Två nya karaktärer visas sedan, en kvinna som står i köket och ler utan att röra sig och en man som står i trädgården hållandes en kratta. Därefter kommer ett bildmontage på de två
personerna som sköter hushållet medan de gör oförklarliga saker och här syns även huvudkaraktärens reaktioner på det personerna gör. Deras udda beteende förstärks av oförutsedda ljudeffekter som skärper uppmärksamheten och väcker nyfikenhet.
Huvudkaraktären är sedan inne i huset och för en dialog med tjejens mamma där hypnos kommer på tal samtidigt som mamman vevar med en sked i en tekopp. Ljudet av skeden är förstärkt med diegetiskt ljud. Därefter blandas bilder på en tillställning i huset som
växelklipps med huvudkaraktärens vän som kollat på internet gällande mörkhyade personer, eller som han säger, ”brothers”, som försvunnit i området.
Huvudkaraktären ser sedan en annan mörkhyad ung man, där han tar initiativ till ett samtal. När den unga mannen vänder sig om hörs återigen stråkljudet och huvudkaraktären möts av en tom blick och ett handslag i stället för en förberedd knytnäveshälsning. Huvudkaraktären tar därefter ett foto på mannen med sin mobilkamera, som avslöjas via kamerans blixt och det diegetiska ljudet är högt och tydligt. Mannen som blir fotograferad börjar i samband med blixten, blöda näsblod och gör ett utfall mot huvudkaraktären och skriker ”get out!”. Detta blir extra påtagligt då händelsen förstärks ytterligare av ljudeffekter när den unge mannen tar tag i huvudkaraktären. Ljudeffekterna intensifieras medan bilderna klipps med svarta frames på incidenten strax innan utfallet avbryts.
16 bland annat innehåller våldsamma moment, socialt avvikande människor, någon form av bingo-budgivning och en operationssal. Ljudeffekterna som hörs är nu intensiva och används strategiskt för att lyfta vissa moment av filmens innehåll. Exempelvis hörs en röst upprepa: ”the mind is a terrible thing to waste”.
Audiovisuell analys
Den här filmtrailern innehåller flera olika ljudelement: dialog, bakgrundsmusik, ljudeffekter, diegetiskt och icke-diegetiskt ljud. Utan ljud är filmtrailern ett långt bildmontage där samtliga karaktärer visas. Det är avslutningsvis flera osammanhängande bilder men några som
återkommer är tekoppen, tomma blickar och rådjuret. Trailern har inledningsvis en lugn och behaglig bakgrundsmusik och det är ett positivt tonläge i dialogerna. Detta bryts tvärt i samband med bilkrocken och som Redfern beskriver kring användning av musik inom skräckfilmtrailers, försvinner bakgrundsmusiken i samband med incidenten (Redfern 2020, s, 54). Därefter är det flera intensiva ljudeffekter och mer obehagliga musikaliska inslag som gör att den upplevs otäck. Den otäcka känslan beror på det som Juslin kallar för ”brain stem reflex”, där känslor uppstår för att hjärnan är evolutionärt förinställd att reagera på vissa variabler inom ljud, exempelvis ökande ljudstyrka, där uppmärksamhet krävs (Juslin 2015, s. 27).
Ungefär en och en halv minut in i trailern blir den mer intensiv både i sin klippning och de ljud som hörs. Det är ett återkommande ljud av stråkar som används till vissa bilder och situationer som uppfattas onormala, det är även stundvis tysta sekvenser i samband med dialog och det upplägget anspelar till obehag. Här används flera olika multimodala funktioner av ljudet, det finns dels inslag av den känslomässiga funktionen som skapar en känslomässig reaktion, dels den informativa som används för att beskriva karaktärer, exempelvis de två karaktärer som sköter hushållet. Ljudet förstärker den snabba klippningen vid olika scener av fysiska sammandrabbningar och konflikter. Även den beskrivande funktionen är aktuell eftersom musiken och ljudeffekterna betonar att den plats huvudkaraktären befinner sig på är obehaglig (Wingstedt, Brändström & Berg 2010, s. 194–195).
17 blir det en negativ association eftersom ljudet upprepas och har placerats i ett otäckt
sammanhang (Juslin 2015, s. 27).
Tenet (2019), trailer
Audiovisuell beskrivning
En storstad följt av en hög byggnad är det första som syns. Samtidigt hörs en rytmisk
bakgrundsmusik med tydliga inslag av trummor som är konsekvent i takten. Huvudkaraktären ligger ner tillsammans med en kompanjon utomhus, de har på sig klättrarselar och rycks sedan upp mot en byggnad. En röst säger: ”We all believe we’ve run in to the burning building, but until we feel that heat, we can never know”. Huvudkaraktären tar sig upp och går långsamt framåt i byggnaden medan han skruvar fast en ljuddämpare på sitt vapen. Han lämnas med ett bildutsnitt som är detsamma i nästa bild. Rösten fortsätter: ”You do. You chose to die instead of giving up your colleagues”. Huvudkaraktären är nu utomhus på ett järnvägsspår och en fysisk konfrontation pågår, ljudet av ett tåg hörs i bakgrunden som fastställer platsen de är på. En inledningsvis suddig bild på huvudkaraktären liggandes i en sjukhussäng visas och rösten säger nu: ”that test you passed, not everybody does”. Vid sidan om sjukhussängen står den person vars röst som hittills hörts i trailern och den pågående dialogen uppenbaras medan bakgrundsmusiken helt tystnar, och han säger: ”welcome to the afterlife”.
Här kommer ett massivt ljudpåslag kombinerat med en textbild innehållande regissörens namn, Christopher Nolan. Ett bildmontage tar plats och återigen syns huvudkaraktären, blandade miljöer, fler karaktärer och vad som liknar ett laboratorium. Huvudkaraktären hörs också prata, för att avslöja det problem han står inför: ”To do what I do, I need some idea of the threats we face”. En kvinnlig röst hörs sedan som säger: ”As I understand it, we’re trying to prevent world war three” och det bildas en uppfattning om vad filmen handlar om.
En textbild dyker upp där det avslöjas att filmen kommer år 2020 och nästa bild visar en båt på öppet hav men båten åker i realtid fast baklänges. Huvudkaraktären visas igen med samma man från sjukhuset och kommande bilder varieras med huvudkaraktären på olika platser. Samtidigt som bakgrundsmusiken ligger kvar hörs olika delar av filmens dialog som sker med huvudkaraktären.
18 och när den nuddar marken för sin slutgiltiga krasch, vänder händelseförloppet då bilen
snurras tillbaka till hel igen och bilolyckan blir tillintetgjord. Bakgrundsmusiken pausas tills filmens titel dyker upp. Bokstäverna pulserar fram två i taget i takt till de bastoner som tydligt hörs över bakgrundsmusiken. Resterande bildspel utspelas i ett tvådelat rum med en
skottskadad ruta och huvudkaraktären har en dialog med en person som sedan avbryts med en sista glimt av slagsmål. Det sista som syns i bild är texten: ”time runs out 7.17.20” där varje sifferpar och enskild siffra dyker upp i takt till trummor som sedan mynnar ut i en låg baston.
Audiovisuell analys
Denna trailer har en tydlig takt i bakgrundsmusiken, det finns ett sammanhängande tempo genom hela trailern och melodin återkommer trots tystnad som uppstår vid vissa
dialogstycken. Det finns ljudeffekter som påminner om hjärtslag i slutet av trailern och en tydlig rytmik i musiken och de ljud som hörs. Det arbetas med trumljud för att förhöja och betona text och de dialogstycken som hörs, lämnas till tolkning för tittaren.
Trailern har en tydlig stresspåverkan baserat på det som Juslin (2015) beskriver som
”rhythmic entrainment”, på grund av den yttre påverkan som rytmen har, men i denna trailer, upplevs det som adrenalin. Juslin förklarar i sin artikel att processen ”episodic memory”, skapar känslor för att det finns ett personligt minne till den typen av musik som hörs (Juslin, 2015, s. 28). Musiken i trailern må vara skapad för just T-Ten men den påminner om tidigare producerade actiontrailers där spänning och adrenalin är centralt. Utöver den dialog som inledningsvis hörs och får sitt sammanhang först i sjukhusmiljön, saknas övrigt diegetiskt ljud och det är i stället bakgrundsmusiken som dominerar.
Zettl menar att en biljakt behöver vara intensivt ljudlagd för att förtydliga händelsen och förhöja scenens essens (Zettl 1999, s. 321). I T-Tens fall intensifieras bakgrundsmusiken men övriga ljudeffekter kring olyckan saknas. Det som i stället händer är att ljudet försvinner helt när bilolyckan sker och det går att jämföra med det som Unsworth redogör för som
19
Jämförande analys
Wingstedt, Brändström & Berg lyfter att den multimodala kombination som sker när ljud- och bildelement möts, skapar en ’kemisk reaktion’ hos tittaren och att det som syns på bild blir ett faktum när ett ljud kompletterar det visuella (Wingstedt, Brändström & Berg 2010, s. 208). Alla fyra filmtrailers ger två olika upplevelser beroende på om ljudet är påslaget eller
avstängt. Vissa bilder uppfattas på ett visst sätt och lämnar ett typ av intryck utan ljud, medan samma bilder uppfattas på ett annat sätt med ljudet påslaget och upplevs därför annorlunda. Det finns både likheter och skillnader i ljudarbetet men det som är gemensamt för samtliga är det höga tempot i musikens rytmik. Det kan bero på att den huvudgenre som respektive långfilm tillhör förväntas vara fartfylld.
Både i den svenska och amerikanska trailerversionen av Män som hatar kvinnor saknas diegetisk dialog. T-SV innehåller bilder som är mer visuellt avslöjande kring berättelsen där viktiga karaktärer presenteras både med bild och text, medan T-AM har fokus på den
kvinnliga huvudkaraktären. Filmens övriga karaktärer är visserligen med på bild, men kontext i form av roll saknas. Det finns bilder som båda trailers innehåller: ryggen med
draktatueringen, propellerflygplanet och en specifik bro. Det som skiljer dem är
berättarrösten. Berättarrösten lämnar ett amerikanskt intryck, dels för att det är i amerikanska trailers denna typ av berättarröst oftast dominerar, vilket skapar igenkännande, dels tonläget personen pratar i (Juslin, 2015, s. 27).
T-GO har flera olika ljudelement och precis som båda trailerversioner av Män som hatar
kvinnor finns ett intensivt bildmontage mot slutet. I T-GO visas däremot många karaktärer
och olika situationer som blir betonade med ljud. De tysta stunder som är aktuella i T-GO blir som oftast kompenserade med en efterföljande uppsjö av ljud, där både bakgrundsmusik och ljud av stråkar skapar en förhöjd upplevelse av det som syns. Här märks återigen det som Wingstedt, Brändström & Berg (2010) skriver, att ljudet fastställer att det som syns får ett sammanhang tillsammans med de ljud som hörs.
T-Ten arbetar framför allt med bakgrundsmusiken vilket även båda versioner av Män som
hatar kvinnor gör. Det innebär att T-GO skiljer sig från de andra vad gäller egenskaper inom
20 Ljudets visuella påverkan av de filmtrailers som analyserats är avgörande för upplevelsen och bidrar till meningsskapande av innehållet. Ett tydligt exempel är berättarrösten i T-AM, som ger trailern ett nytt perspektiv eftersom berättarrösten fungerar som semiotisk resurs och ger texten en kontext. T-SV lämnar ett annat typ av intryck med hjälp av bakgrundsmusiken och de ljudeffekter som lagts till på bland annat draken och elden. Ljudet i T-GO fungerar som förtydligande av symboler och känslointryck. Ett tydligt exempel är den återkommande tekoppen som förstärkts av diegetiskt ljud när teskeden cirkulerar i porslinet. Unsworth menar att meningsskapande bildas för åskådaren när en kombination av flera element samspelar (Unsworth, 2008, s.106). Samspelet av semiotiska resurser är tydligt i T-GO då ljudet av teskeden tillsammans med andra meningsskapande element nyttjas. I detta fall bilden och specifikt bildutsnittet, för att förstärka tekoppen som ett psykologiskt vapen. Tekoppen blir alltså central för att den görs central med hjälp av ljud och bildutsnitt och det bidrar till meningsskapande. I T-Ten är det musikens stabila rytm och dialogstycken som bidrar med både förväntan och adrenalin.
I två av filmtrailrarna, T-GO och T-Ten hörs även när filmernas titlar uttalas. I T-Ten sägs det i en pågående dialog och i T-GO används det som en uppmaning. Titeln uttrycks även i dialog i T-GO, men karaktären skriker det till huvudkaraktären i samband med att han skiftat från sitt mentala transläge, vilket gör att det skapas en förståelse för titelns sammanhang. Enligt
Garrett (2012) är det smart att låta filmens titel höras i en filmtrailer, för att ge publiken kontext till filmens titel om den är svår att tolka som fristående.
Det som skiljer genrerna åt är flera moment såsom bakgrundsmusik, ljudeffekter och valet av bilder. Båda trailerversioner av Män som hatar kvinnor arbetar delvis med samma bilder, men innehåller främst bilder på huvudkaraktären. Båda saknar dessutom dialog, vilket kan bero på att det är samma film som trailrarna marknadsför och inte nödvändigtvis den genre de tillhör. Det som skiljer T-GO från resterande genrer utifrån analys, är den intensitet som byggs upp efter tid, mängden bilder och de ljudelement som används. I stort sett förstärks alla fysiska konfrontationer och händelser av stråkljud och diegetiskt ljud och kanske framför allt
sekvensen med bilderna som klippts med svarta frames. Som Wingstedt, Brändström & Berg (2010) beskriver, blir det som att den klippningen hörs tack vare ljudeffekterna.
21
Diskussion
Syftet med studien var att ta reda på hur ljudelement används inom utvalda filmtrailers och hur ljudet samverkar med bild för att marknadsföra de tillhörande långfilmerna. Studiens analys har visat att ljudet i en filmtrailer spelar en avgörande roll för vilket intryck filmtrailern ger. Detta stöds också av både tidigare forskning och teoribildning inom ämnesområdet. För att det ska bli meningsskapande för den som tittar behöver både ljud och bild användas och ljudet behövs både för att betona innehållet och bidra med kontext till bilderna.
Det går utifrån studiens analys att bekräfta att det existerar en genomtänkt avsikt med ljud och bild som är avgörande för trailerupplevelsen. Ett tydligt exempel är tekoppen i T-GO. Det finns även inslag av det som Redfern tar upp kring marknadsföring med hjälp av ljud. Redfern menar att det utöver premiärdatum, kända regissörer och skådespelare sker marknadsföring vid den övergång ljudet gör, när en filmtrailer avslutningsvis lämnar berättelsen och går över till filmens titel i slutet (Redfern, 2020 s. 66). Det har analysen visat i både T-GO och T-Ten. Det är därför tydligt att de val kring bakgrundsmusik, rytm och ljudeffekter är gjorda för att påverka de bilder som visas för att influera tittaren att vilja se långfilmen.
Juslin hävdar att människor upplever känslor när musik spelas, för att det finns en önskan att det ska vara så (Juslin, 2015 s. 29). Det går därför att misstänka att samma önskan finns för filmmusik. Det blir därmed viktigt för trailerskapare att vara medvetna om att valet av filmmusik påverkar vilka känslor som framkallas. Analysen har visat skillnader beroende på genre, vilket förefaller naturligt i och med att trailerskaparna åsyftar att skapa vissa känslor som tittaren även kan förväntas få av att se långfilmen.
En problematik som blir alltmer angelägen är visningsfönster. Det blir allt viktigare att ta hänsyn till hur publiken kan fångas via en 5 tum liten skärm med förhållandevis dåliga högtalare. Vart en publiks uppmärksamhet bäst fångas för en filmtrailer och vilka
omständigheter vid tittandet som påverkar den uppmärksamheten behöver tas i åtanke. Det finns i dagsläget många olika plattformar och visningsmöjligheter, exempelvis biografer, tv och övriga sociala medier där olika annonsörer ständigt krigar om användarnas
uppmärksamhet. En filmtrailer kommer upplevas annorlunda om den hörs på radio, ses i en biosalong eller på en mobiltelefon, då det är medieplattformar med helt olika förutsättningar för ljud och bild.
22 enbart hur ljud är upplagt rent strukturellt i en filmtrailer, i syfte att påverka publiken.
Användandet av smarttelefoner ökar och användarnas möjligheter att på väldigt kort tid välja bort ett klipp, på grund av bristande intresse kan innebära att en filmtrailer helt utesluts. Om målet är att nå en så bred publik som möjligt när en filmtrailer publiceras, är förslag på framtida forskning att ta reda på hur ljud bör spelas upp på olika enheter för en optimal trailerupplevelse. Kanske kan det utifrån ett transmedialt perspektiv, vara aktuellt för trailersskapare att skapa flera olika trailers som är ljudmässigt plattform- och
enhetsanpassade, för att maximera mediets potential och skapa det åtråvärda intresset till att vilja se långfilmen.
Slutsats
Analysen visar att ljudet påverkar bilderna som visas i respektive trailer genom att det blir en känslomässig påverkan kring de ljud som hörs. Som tidigare nämnt, lämnar samtliga trailers ett annorlunda intryck när ljudet är avstängt och intresset för att vilja se långfilmerna är inte lika påtagligt. Eftersom ljudet påverkar bilderna, visar analysen att åtminstone någon typ av ljud behöver höras i relation till bilderna. Som redogjorts i analysen använder sig alla trailers av olika ljudelement. Två har dialog, en trailer har berättarröst och en annan jobbar med ljudeffekter.
Om hänsyn tas till ljudval inom olika genrer finns det en del olikheter. Vid analys av trailern inom skräckfilm framstod ljudeffekter och dialog med flera olika ljudelement som viktiga. Det finns i T-GO många ljudliga intryck som behöver processas snabbt av tittaren för att skapa ett kontextuellt sammanhang till bilderna. Vid analys av båda trailers inom kriminalfilm var det snarare bakgrundsmusiken tillsammans med diegetiskt ljud som var centralt.
Ljudeffekter i T-SV och T-AM framstod vara färre och i lägre volym, vilket lämnar tittaren större utrymme till att tolka den rörliga bilden. Inom genren action upplevdes rytmisk bakgrundsmusik som det viktigaste elementet, där avsaknad av fullständiga dialoger skapar ett intresse till att vilja se filmen.
Oavsett val av ljud klarar inte alltid ljudet i en filmtrailer som ensam komponent att
23
Källförteckning
Tryckta källor
Ahrne, G.1. & Svensson, P. 2015, Handbok i kvalitativa metoder, 2. uppl. edn, Stockholm: Liber.
Bateman, J., Wildfeuer, J. & Hiippala, T. 2017, Multimodality, 1st edn, Berlin: De Gruyter Mouton.
Björkvall, Anders. 2009, Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Deaville, J, & Malkinson, A. 2014, "A Laugh a Second?: Music and Sound in Comedy Trailers", Music, sound and the moving image, vol. 8, no. 2, pp. 121-140.
Finsterwalder, J., Kuppelwieser, V.G. & de Villiers, M. 2012, "The effects of film trailers on shaping consumer expectations in the entertainment industry—A qualitative analysis",
Journal of retailing and consumer services, vol. 19, no. 6, pp. 589-595.
Juslin N. Patrik. 2015, Därför väcker musik känslor. Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 10, nr 9, s. 26-29
Kernan, Lisa. 2004, Coming attractions: reading American movie trailers, 1st edn. Austin: University of Texas Press
Kress, Gunther R. & Van Leeuwen, T. 2001, Multimodal discourse: The Modes and Media Of
Contemporary Communication. London: Arnold.
Kress, Gunther R. & Van Leeuwen, Theo. 2006, Reading images the grammar of visual
design. 2. ed. London: Routledge.
Murphy, S. 2014, "A Pop Music Progression in Recent Popular Movies and Movie Trailers",
Music, sound and the moving image, vol. 8, no. 2, pp. 141-162.
Murray, Leo 2019. Sound design theory and practice: working with sound. Abingdon, Oxon: Routledge.
Powrie, P. & Heldt, G. 2014, "Introduction: Trailers, Titles, and End Credits", Music, Sound
and The Moving Image, vol. 8, no. 2, pp. 111-120.
24 Sheng, J., Chen, Y., Li, Y. & Li, L. 2018, "Embedded learning for computerized production of movie trailers", Multimedia Tools and Applications, vol. 77, no. 22, pp. 29347-29365. Suckfüll, M. & Moellering, K. 2015, "The differential success of movie trailers", Journal of
retailing and consumer services, vol. 22, pp. 138-144.
Unsworth, Len (red.). 2008, Multimodal semiotics: functional analysis in contexts of
education. London: Continuum
Wingstedt, J., Brändström, S. & Berg, J. 2010, "Narrative Music, Visuals and Meaning in Film", Visual Communication, vol. 9, no. 2, pp. 193-210.
Wuss, Peter (2009). Cinematic narration and its psychological impact: functions of cognition,
emotion and play. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars
Zettl, Herbert (1999). Sight, sound, motion: applied media aesthetics. 3. ed. Belmont, Calif.: Wadsworth
Elektroniska källor
Garrett, Stephen (2012), ‘The art of first impressions: How to cut a movie trailer’, Filmmaker, 13 January, https://filmmakermagazine.com/37093-firstimpressions/#.WyDsaYppHIU. IMDB, Most Popular Movies.
https://www.imdb.com/chart/moviemeter/?sort=ir,desc&mode=simple&page=1 [hämtad 2021-03-03]
Svenska Filminstitutet (2014). Publikens förändrade beteende om filmkonsumtion i olika
målgrupper. Stockholm: Svenska Filminstitutet
https://www.filminstitutet.se/globalassets/2.-fa-kunskap-om-film/analys-och- statistik/publikationer/publikundersokningar/egna-undersokningar/publikens-forandrade-beteende.pdf
Videokällor
Get Out - In Theaters This February - Official Trailer. 2016. [video] Universal Pictures.
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=sRfnevzM9kQ [hämtad 2021-01-25].
How Movie Trailers Manipulate You. 2018. [video] VICE News. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=a_jjzzgLARQ [hämtad 2021-01-25].
25
https://www.imdb.com/video/vi3749708313?playlistId=tt1132620&ref_=vp_rv_2 [hämtad 2021-01-25].
Män som hatar kvinnor. 2009. [video] amerikansk trailer. IMDB. Tillgänglig:
https://www.imdb.com/video/vi2735866905?playlistId=tt1132620&ref_=tt_ov_vi [hämtad 2021-01-25].
TENET - Official Trailer. 2019. [video] Warner Bros. Pictures. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=LdOM0x0XDMo [hämtad 2021-01-25].
TENET Trailer 2 -TV Spot. 2020. [video] Tahiat Nawal. Tillgänglig:
