Övervakning av luftföroreningar i Skåne. Resultat till och med september 1999

)|U6NnQHV/XIWYnUGVI|UEXQG

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL6NnQH

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Eva Hallgren Larsson, redaktör

B 1359 Aneboda, april 2000

1

För Skånes Luftvårdsförbund

Övervakning av luftföroreningar i Skåne Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kva- litet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur för- hållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observations- ytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa.

Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än i något annat län där IVL mäter nedfall av försurande ämnen. Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel minskat kraftigt samti- digt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Avtalade åtgärder bör medföra att belastning och lufthalter av svavel och kväve minskar till år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt mark- vatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador.

Det hydrologiska året från oktober 1998 till september 1999 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 1988. Medelvärdet från samtliga åtta lokaler var 1200 mm och neder- bördens pH-värde var i genomsnitt 4,6. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var större än något år tidigare; 15 kg/ha. Depositionen av försurande svavel i de fem granytorna var i genomsnitt 10 kg per hektar, vilket är mindre än tidigare år trots den höga nederbörden. Störst nedfall noterades på de två sydligaste lokalerna. Markvattnet har varit mycket surt på fyra av de åtta lokalerna, pH-värden mellan 4,1 och 4,4 vid årets provtagningar. Samtidigt noterades betydande utlakning av nitratkväve från skogsmarken till omgivande yt- och grundvatten i de två sydligaste granytorna och Arkelstorp.

De uppmätta lufthalterna av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen i hela Skåne.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Skånes Luftvårdsförbund Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT Författare: Eva Hallgren Larsson, red.

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, luft- halter, Skåne

IVL rapport B 1359 Beställs från:

Skånes Luftvårdsförbund Anders Åkesson

c/o Länsstyrelsen i Skåne 205 15 MALMÖ eller

IVL, Publikationsservice Box 21060

SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

2

Innehåll

Övervakning av luftföroreningar i Skåne... 1

Innehåll ... 2

Inledning... 3

Ord att förklara ... 4

Förklaring till stationsfigurer ... 4

Stationsvis redovisning ... 5

Tidsutveckling deposition... 17

Tidsutveckling markvatten ... 18

Tidsutveckling lufthalter... 19

Faktaruta: Ozonhalter ... 20

Data i tabellform - deposition, lufthalter och markvatten ... 21

Mer information om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

• bakgrund och metodbeskrivning

• information om provytorna

• databas och kartor för hela Sverige

• notiser och aktuell information

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane- boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För- delningen i landet framgår av figur 2. Syftet är att kvantifiera belast- ning och beskriva effekter i mar- ken. På vissa lokaler mäts lufthal- ter av svaveldioxid, kvävekompo- nenter och ozon.

Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re- sultat avseende tillstånd och tids- utveckling redovisas i årliga läns- rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul- tat från enskilda lokaler. Ytterliga- re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem- sidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore- ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet.

Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar- kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark- vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti- tativt absorberar den gas som skall analyseras.

Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogs- vårdsorganisationens (SVO) skog- liga observationsytor. SVO under- söker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som till- växt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftför- oreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyse- ras. De skogliga observationsytor- na ingår i såväl ett nationellt som ett Europeiskt nät.

De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län successivt kommit till och de samordnade undersökningarna

omfattar nu större delen av landet.

Metoderna har i princip bibehållits sedan början av mätningarna och ingår nu i EUs manualer för mil- jöövervakning.

Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill- gänglighet och samordning. Ar- betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi- sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali- sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar.

Samarbetsprojektet slutredovisa- des vid ett seminarium på Krono- bergshed i januari 2000. En sam- manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar.

Förslaget presenterades vid semi- nariet och motiveras närmare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning- arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före- slagna miljökvalitetsmål ska upp- nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland innebär miljökvalitetsmålet cirka 3 kg svavel och 5,5 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genom- snittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell- beräknad återhämtning som för- väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar.

Undersökningarna i Skåne är resultat av ett lagarbete där prov- tagning på ett förtjänstfullt sätt utförts av Kjell Nilsson, Broby.

IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för huvuddelen av analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gun- nel Hedberg. Johan Knulst, Gun- nar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hall- gren Larsson har varit projektleda- re och tillsammans med Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise- rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca²⁺, Mg²⁺, Na⁺, K⁺) minus starka syrors anjoner (SO42-

, NO3-

, Cl^-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca²⁺, Mg²⁺, K⁺) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä- ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel- lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad.

De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå- ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.

Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned- fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast- ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron-

droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk- ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO₂), kvävedioxid (NO₂), ammoniak (NH₃) och ozon (O₃) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m³ marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut- veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO₂-halterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m³. Motsvarande för NO₂ är 30 respektive 40 µg/m³.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök- ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden.

Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO₄-S_ex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjo- ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil- jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.

Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.

Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis- ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe- riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde.

Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H⁺), sulfatsvavel (SO₄-S), kloridjoner (Cl^-), nitratkväve (NO₃-N), am- moniumkväve (NH₄-N), kalciumjoner (Ca²⁺) och alu- minium (Al).

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-11 och tabell 1-5.

Arkelstorp (L 05): Högt belägen granyta med ståndortsindex G32 på stenig/blockig moränmark i nordvästra Skåne. Ytan är relativt vindskyddad i en nordlig sluttning.

Skogen är drygt 40 år och gallra- des sommaren 1995; före det att ytan utsågs till nationell observa- tionsyta. Måttlig gallring gjordes även i september –98.

Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel minskat markant, vilket gäller hela södra Sverige. Medelvärdet för det totala nedfallet av antropogent svavel, mätt som krondropp var 18 kg/ha i Arkelstorp under den första treårs- perioden. Motsvarande för 1998/99 var 9 kg/ha, vilket är tre gånger mer än förväntad svavel- belastning i Götaland år 2010.

Arkelstorp ligger i den mest ne- derbördsfattiga delen av Skåne.

Under hydrologiska året 1998/99 noterades 50 % mer nederbörd än medelvärdet för hela mätperioden och mer än något år tidigare. Trots det var våtdepositionen av under- sökta ämnen på samma nivå som tidigare, vilket innebär att kon- centrationerna i nederbörden varit lägre än tidigare år.

Mätningarna i Arkelstorp har generellt visat större nedfall av kväve i skogen än på öppet fält, vilket förekommer i kraftigt kvä- vebelastade områden. Under de två senaste åren, som båda varit nederbördsrika, har skillnaden dock varit mycket liten. I båda fallen uppmättes cirka 9 kg/ha.

Framför allt ammoniumkväve, som lättare tas upp eller omvand- las i trädkronorna än nitratkväve, visar lägre värden i skogen än på öppet fält. Jämfört med tidigare år var nedfallet av havssalter nor- malt; 25 kg/ha, mätt som klorid.

Utmärkande för markvatten från Arkelstorp är att det är surt och innehåller mycket höga halter av aluminium. Största delen förelig- ger i oorganisk form, vilket inne- bär ökad risk för skador på känsli- ga organismer i ekosystemet eller omgivande vattendrag. Vid så gott

som samtliga provtagningar har pH-värdet varit mellan 4,2 och 4,3 och mängden aluminium runt 5 mg/l.

Under de fem första åren var hal- terna av nitratkväve i markvattnet oftast under detektionsgränsen.

Under senare år har höga halter (ca 3 mg/l) förekommit vid ett antal tillfällen. Detta indikerar en onormal utlakning och att till- gängligt kväve inte utnyttjas på ett effektivt sätt i ekosystemet.

Lufthalter av svaveldioxid (SO₂) och kvävedioxid (NO₂) som årsmedelvärde var lägre i Arkel- storp än i Allerum, vilket var för- väntat då Arkelstorp ligger längre österut och är mindre exponerat än Allerum. Under de månader då mätningar existerade från alla skånelokaler var halterna SO₂ och NO2 generellt lägst i Arkelstorp.

SO₂-halterna vid den närmaste EMEP-stationen Vavihill (1,4 µg/m³ som årsmedelvärde) var mellan nivåerna i Allerum (1,8 µg/m³ som årsmedelvärde) och Arkelstorp (1,2 µg/m³ som årsme- delvärde). Samma mönster syns för NO₂-halterna där halterna i Vavihill var 5,9 µg/m³, 9,6 µg/m³ i Allerum och 4,0 µg/m³ Arkelstorp.

Årsmedelhalten för ammoniak (NH₃) var i nivå med Allerum.

Uppmätta ozonhalter 1999 var i nivå med övriga stationer i Skåne.

Medelvärdet för länets samtliga lokaler var 68 µg/m³ under april- september 1999. Medelvärdet för EMEP-stationen Vavihill under samma period var 70 µg/m³. AOT40 för Vavihill var 10150 ppbtimmar beräknat på hela dyg- net. Det innebär att med mycket stor sannolikhet har samtliga skå- nelokaler haft ozonhalter som skadar känslig vegetation. De högsta halterna var i april, maj och augusti vilket kan förklaras av vädersituationen. För mer infor- mation angående AOT40 och kritiska ozonnivåer se faktaruta under avsnitt om tidsutveckling lufthalter.

Västra Torup 2 (L 07): EU-yta med granskog och ståndortsindex

G34 en mil öster om Perstorp.

Marken är plan och mossbevuxen.

Mätningarna i denna EU-yta star- tade 1996. En regional observa- tionsyta har tidigare funnits i samma bestånd, men med något annorlunda placering. Där utfördes depositions- och markvattenmät- ningar under 1988 till 1993. Re- sultat från dessa mätningar ingår i tabellerna.

I Västra Torup har det regnat betydligt mer än i Arkelstorp, nästan 1300 mm. Tillsammans med generellt högre koncentratio- ner av svavel och kväve i neder- börden gör det att våtdepositionen av dessa ämnen var betydligt stör- re i Västra Torup än i Arkelstorp.

Nedfallet via krondropp var dock av samma storleksordning; 9 kg/ha både för svavel och kväve. Bety- dande upptag, eller omvandling, av kväve i trädkronorna förekom- mer i ytan eftersom nedfallet på öppet fält uppmättes till 16,5 kg/ha. Detta är normalt för skog med god tillväxt i områden med måttlig kvävebelastning.

Jämfört med Arkelstorp har mark- vattnet generellt haft något högre pH-värden, 4,5 och lägre halter av aluminium. Samtidigt har halterna av kalcium varit mycket låga, under 0,4 mg/l. Det medför tydligt lägre kvot mellan baskatjoner och aluminium i Västra Torup och en ekologisk risk för omgivande yt- och grundvatten.

Uppmätta ozonhalter (O₃) var i nivå med övriga stationer. För mer information se under Arkelstorp.

Åkeboda (L 11): EU-yta med bokskog på Nävlingeåsen. Mark- vegetation saknas. Undersökning av deposition, markvatten och lufthalter startade 1996.

På samma sätt som i Arkelstorp var nederbördsmängden större än något av tidigare år då mätningar gjorts. Trots det var nedfallet av svavel och kväve på öppet fält inte större än föregående år, 6 kg sva- vel och 10 kg kväve per hektar.

Det innebär att koncentrationen av svavel och kväve i nederbörd var generellt lägre under hydrologiska året 1998/99 än tidigare. Både

6

svavel och kväve visar liknande värden i krondropp som på öppet fält. Krondropp från lövytor visar generellt lägre svavelnedfall än i barrskog. Delvis beror det på att träden är avlövade under vintern, en period som ofta kännetecknas av stor torrdeposition. Samtidigt kan en viss del av torrdepositionen nå marken i form av stamavrin- ning. Den är störst i bokskog och minst i granskog. Delvis på grund av kostnadsskäl ingår inte stamav- rinning i dessa undersökningar.

Markvattnet i denna bokyta har visat liknande förhållanden som i granskogen i Västra Torup. Gene- rellt låga värden för pH och bas- katjoner, höga aluminiumhalter samt en påtaglig ekologisk risk för omgivningen.

Uppmätta ozonhalter (O₃) var i nivå med övriga stationer, för mer information se under Arkelstorp.

Kampholma (L 12): Högt belägen EU-yta med 100-årig bokskog.

Fågelvägen är det endast cirka 3 km sydost Västra Torup. Betydligt högre läge i terrängen (135 m över havet) innebär att nederbörd och nedfall kan förväntas vara större i Kampholma än i Västra Torup. Så har också varit fallet under första och tredje årets mätningar. Både 1996/97 och 1998/99 noterades mer nederbörd i Kampholma än på någon av länets övriga lokaler.

Nederbördens innehåll av svavel var på samma nivå som förra året, vilket medför större våtdeposition av svavel under 1998/99 (8,5 kg/ha) än året innan. Även våtde- positionen av kväve, drygt 17 kg/ha, var större 1998/99. Förutom mängden nederbörd beror det på högre genomsnittlig koncentration av kväve.

Resultaten från alla tre åren visar mindre nedfall av svavel och kvä- ve via krondropp än på öppet fält (se Åkeboda). Markant för senaste året är att även kloridnedfallet visat lägre värden i skogen. Skill- naden uppstod främst under de- cember och februari då mätningar- na på öppet fält visade 8 kg/ha högre värden än via krondropp.

Den troliga förklaringen är en

kombination av ej uppmätt stam- avrinning och nedfall av saltpar- tiklar (torrdeposition) i insamlarna på öppet fält.

Markvattnets sammansättning visar liten variation mellan olika provtagningar. Halterna påminner om situationen i Västra Torup och Åkeboda. Medianvärden från samtliga provtagningar visar pH 4,6 och aluminium 1,6 mg/l. Till- sammans med mycket låga värden för kalcium (under 1 mg/l) ger det kvoten 1,0 mellan baskatjoner och aluminium. Kvävehalterna brukar vara låga, men förhöjda halter av nitratkväve har förekommit vid några provtagningar under vår och sommar.

Uppmätta ozonhalter (O₃) var i nivå med övriga stationer, medel- värde 68 µg/m³ under sommar- halvåret. För mer information se Arkelstorp.

Tunby (L 14): EU-yta med 45- årig granskog (G32) i sydöstra Skåne. Provytan ligger på plan, delvis gräsbevuxen mark och gallrades före mätningarna starta- de 1996. Tidigare mätningar i en nu avslutad provyta (Tunbyholm) har visat att området tillhör Sveri- ges mest drabbade när det gäller belastning av svavel och kväve, vilket stärks av resultaten från Tunby. Båda dessa har ofta visat den högsta belastningen av svavel och kväve jämfört med övriga ytor där IVL undersöker nedfallet.

Till följd av riklig nederbörd un- der 1998/99 var våtdepositionen av svavel och kväve större än tidigare. Nedfallet via krondropp visade dock lägre värden än tidi- gare, vilket indikerar mindre torr- deposition än under de två föregå- ende åren. Nedfallet av svavel och kväve till marken i skogen var betydligt större än vad marken beräknas tåla utan att ta skada på lång sikt, 11 respektive 18 kg/ha.

Stor belastning av försurande ämnen har medfört att markvattnet visar tydliga försurningstecken;

mycket låga pH-värden, 4,3, samt höga halter av aluminium. De höga aluminiumhalterna i kombi- nation med låga värden för bas-

katjoner medför risk för ekologis- ka skador i ekosystemet och omgi- vande vatten. Även halterna av nitratkväve brukar vara mycket höga, 5 mg/l. Det indikerar att tillgängligt kväve inte kan utnytt- jas till fullo och avsevärd utlak- ning av kväve till grundvatten och omgivande vattendrag.

På grund av missförstånd saknas SO₂-, NO₂- och NH₃-mätningar från Tunby under 5 månader. Det gör att årsmedelvärden inte kan beräknas för 1998/99. Under de månader då mätningar utfördes var halterna SO₂ och NO₂ näst lägst i Tunby. När det gäller ammoniak var mönstret ett annat, då var halterna högst i Tunby. Tunby är beläget i ett utpräglat jordbruks- område vilket förklarar de höga ammoniakhalterna. Halterna av ozon (O3) var i nivå med övriga stationer, för mer information se Arkelstorp.

Allerum (M 10): Tät 40-årig granskog på plan mossbevuxen mark norr om Helsingborg. Ytan har etablerats speciellt för under- sökning av luftföroreningar och ingår inte i Skogsvårdsorganisa- tionens nät av observationsytor.

Mätningarna startade i januari 1994. Som medelvärde för hela perioden har 10 kg/ha svavel årli- gen deponerats till marken i sko- gen med lägst värden de två se- naste åren. Generellt har nedfallet av kväve varit något större i sko- gen än på öppet fält. Skillnaden har minskat och krondropp har visat mindre nedfall än på öppet fält under två år. Orsaken kan vara en faktisk minskning av torrdepo- nerat kväve eller att processer med upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna har ökat.

Även här har markvattnet varit mycket surt, pH 4,3, samt höga halter av aluminium och mycket låga halter av kalcium. Tillsam- mans medför det mycket låg kvot mellan baskatjoner och alumini- um, 0,5 som indikerar en ökad ekologisk risk. Halterna av nitrat- kväve har i allmänhet varit under detektionsgränsen, vilket indikerar att tillgängligt kväve utnyttjas effektivt i ekosystemet. Mätbara

7

halter av har dock förekommit vid några tillfällen 1998 och 1999.

Lufthalter av svaveldioxid (SO₂) och kvävedioxid (NO₂) var högst i Allerum, räknat som årsmedelvär- de. Motsvarande för ammoniak (NH₃) var i nivå med Arkelstorp.

Uppmätta ozonhalterna (O₃) var på samma nivå som övriga statio- ner, för mer information se under Arkelstorp.

Fogdaröd (M 11): EU-yta med snart 100-årig ekskog i centrala Skåne. Jordmånen är brunjord och marken ganska stenig med under- vegetation av hassel, rönn, hagtorn och brakved. Rörligt markvatten kan förekomma. Liksom på länets övriga EU-ytor startade mätning av nedfall, markvatten och lufthalter 1996.

Nästan 1300 mm nederbörd note- rades, vilket är mer än tidigare år.

Nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,5. Våtdepositionen av svavel och kväve var 8 respek- tive 17 kg/ha. Det är samma nivå som året innan och på näraliggan- de lokaler i Västra Torup och Kampholma. På samma sätt som i bokskogen i Kampholma visade mätningarna i skogen mindre ned-

fall av både kväve, svavel och klorid än på öppet fält.

Markvattnet är påverkat av jord- månen och visar likartade nivåer vid olika provtagningar. För det mesta har pH-värdet varit 5,2, halterna av kalcium relativt höga och halterna av aluminium låga för att vara i Skåne. Detta resulterar i en högre kvot mellan baskatjoner och aluminium än på övriga Skå- nelokaler. Vid samtliga provtag- ningar under senaste året har hal- terna av nitratkväve varit under detektionsgränsen.

Uppmätta ozonhalterna (O₃) var i nivå med övriga stationer, för mer information se Arkelstorp.

Klintaskogen (M 13): Nationell provyta med 40-årig granskog på bördig mark (G34). Den ersätter tidigare provyta i Dalby, ligger på huvudsakligen plan mark och saknar markvegetation (ger ett sterilt intryck).

Till följd av riklig nederbörd var våtdepositionen av svavel och kväve större än året innan, 10 respektive 20 kg/ha. Uppmätt nedfall av svavel i skogen var större, 12 kg/ha. Denna skillnad mellan nedfall via krondropp och på öppet fält var dock mindre än

vanligt, vilket beror på en kombi- nation av mycket nederbörd och liten torrdeposition. Jämfört med övriga Sverige ligger dock både koncentrationer och torrdeposition på en hög nivå i Skåne.

Stort nedfall av försurande ämnen har gjort markvattnet surt med pH 4,2 som medianvärde från tio provtagningar. Detta är det lägsta medianvärdet från provytorna i Skåne. Torrt väder medförde att augustiprovtagningen blev resul- tatlös och gjordes om i september månad. Mycket höga halter av nitratkväve (2-3 mg/l) har före- kommit i markvattnet vid samtliga vårprovtagningar under åren 1996- 99. Det innebär utlakning av kväve från skogsmarken under denna årstid.

Då Klintaskogen saknade SO₂-, NO2- och NH3-värden under 5-6 månader (samma missförstånd som i Tunby) kan ej medelvärden beräknas. Under de månader då mätningar existerade noterades näst högst halter av SO₂, NO₂ och ammoniak i Klintaskogen. Upp- mätta ozonhalter (O₃) var i nivå med övriga stationer. För mer information se Arkelstorp.

Figur 3.

Gran, 45 år

Lokal L 05, Arkelstorp

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990407 990906 981105 990802

990407 990906 981105 990802

0 2 4 6

990407 990906 981105 990802

0 5 10 15

990407 990906 981105 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990407 990906 981105 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 452

467 98/99 427

362 97/98 300

341 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

97/98 98/99

0 1 2 3

4 5.2 6.5 5.9 4.6 3.7

Figur 4.

Gran, 54 år

Lokal L 07, Västra Torup

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 981102 990802

990406 981102 990802

0 2 4 6

990406 981102 990802

0 5 10 15

990406 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 831

453 98/99 694

590 97/98 462

354 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3 4

Figur 5.

Bok, 89 år

Lokal L 11, Åkeboda

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990407 990906 981105 990802

990407 990906 981105 990802

0 2 4 6

990407 990906 981105 990802

0 5 10 15

990407 990906 981105 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990407 990906 981105 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 584

487 98/99 359

539 97/98 441

302 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3 4

Figur 6.

Bok, 101 år

Lokal L 12, Kampholma

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 981102 990802

990406 981102 990802

0 2 4 6

990406 981102 990802

0 5 10 15

990406 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 876

484 98/99 526

573 97/98 488

380 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3 4

Figur 7.

Gran, 45 år

Lokal L 14, Tunby

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 990906 981102 990802

990406 990906 981102 990802

0 2 4 6

990406 990906 981102 990802

0 5 10 15

990406 990906 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 990906 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 716

473 98/99 526

443 97/98 456

331 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3

4 5.3 5.3 6.0 4.9 4.9 3.3 4.7 4.7

Figur 8.

Gran, 39 år

Lokal M 10, Allerum

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 981102 990802

990406 981102 990802

0 2 4 6

990406 981102 990802

0 5 10 15

990406 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 510

496 98/99 534

581 97/98 413

411 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

97/98 98/99

0 1 2 3

4 4.3 4.4 4.5

Figur 9.

Ek, 96 år

Lokal M 11, Fogdaröd

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 981102 990802

990406 981102 990802

0 2 4 6

990406 981102 990802

0 5 10 15

990406 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 782

495 98/99 649

554 97/98 381

335 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3 4

Figur 10.

Gran, 41 år

Lokal M 13, Klintaskogen

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

20 40 60

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12 15

96/97 97/98 98/99

3 4 5 6 7

990406 990906 981102 990802

990406 990906 981102 990802

0 2 4 6

990406 990906 981102 990802

0 5 10 15

990406 990906 981102 990802

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

990406 990906 981102 990802 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 842

467 98/99 672

403 97/98 504

272 96/97

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

4 8 12 16

96/97 97/98 98/99

0 1 2 3

4 2.0

2

3 2

3

1,2 4,0

68 68 69 68

1,0 70 0,5 0,5

0,7 71

67 65

1,8 9,6

16

Figur 11. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För SO2, NO2 och NH3 gäller oktober 1998 till september 1999 och för O3 april - september 1999.

17

Tidsutveckling deposition

Tidsserie 1 visar tidsutveckling i Arkelstorp som varit med sedan start 1988. Den ingår även i serie 2 med resultat från aktuella lokaler.

Generellt visar serie 1 utveckling i tiden medan serie 2 ger en bättre bild av nuvarande nivå.

Figuren visar en positiv utveck- ling. Nederbördens pH-värde har ökat från 4,3 till 4,6 räknat som medelvärden från de tre första och tre senaste åren. För pH-värde var skillnaden minimal mellan Arkels- torp och medelvärdet från övriga lokaler. Vidare framgår rekordar- tad nederbörd 1998/99; resultaten

från Arkelstorp indikerar att det var det nederbördsrikaste året sedan mätstart 1988. Medelvärdet från samtliga lokaler var 1200 mm. Riklig nederbörd är orsak till förhållandevis stor våtdeposition av svavel och kväve. Mindre ne- derbörd har noterats i Arkelstorp än på länets övriga lokaler.

Mätningarna i Arkelstorp visar att nedfallet av svavel via krondropp har minskat kraftigt från 18 till 10 kg/ha. Detta är ett allmänt mönster i södra Sverige. Nedfallet på nya lokaler har generellt varit större än i Arkelstorp. Det är logiskt efter-

som Arkelstorp ligger i en slutt- ning åt norr i nordöstra Skåne.

För kväve är det svårare att se tendenser. Dock har skillnaden mellan nedfall via krondropp och nedfall på öppet fält i Arkelstorp minskat. Möjligtvis är detta en effekt av minskad torrdeposition av kväve, även om andra processer också påverkar.

När det gäller lövskog saknas överlappande lokaler i tidsserien.

Resultat från en bokskog i centrala Skåne under 1988-1995 redovisas som jämförelse till två bokytor och en ekyta. Även dessa ligger cent- ralt i länet.

3.5 4.0 4.5 5.0

98/99 95/96 92/93 89/90

0 300 600 900 1200

98/99 95/96 92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

3.5 4.0 4.5 5.0

98/99 95/96 92/93 89/90

0 300 600 900 1200

98/99 95/96 92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

3.5 4.0 4.5 5.0

98/99 95/96 92/93 89/90

0 300 600 900 1200

98/99 95/96 92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

0 5 10 15 20

98/99 95/96

92/93 89/90

Öppet fält Gran Löv

(n₁=1, n₂=8) (n₁=1, n₂=5)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n₁=1, n₂=3)

Figur 12. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Skåne; öppet fält, gran- och lövskog och två tidsserier. Syftet är att belysa tidsutveckling trots övergång från serie 1 (till 1998/99) till serie 2 (från 1996/97). Antal ingående lokaler per miljö och tidsserie framgår av n₁ och n₂. Streckad linje anger förväntad nivå år 2010 om beslutade åtgärder genomförs (se sidan 3).

18

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi- kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är kor- ta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej.

Figur 13 visar att markvattnets

innehåll av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium, samt mangan har minskat signifikant på nära hälften av lokalerna i Göta- land. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sul- fatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. På en fjärdedel av lokalerna har kvo- ten mellan baskatjoner och alumi- nium minskat. Förhållandena i skogsytorna i Skåne avviker inte från andra näraliggande regioner.

Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutrali- serande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga.

Figur 13. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Modellberäkning av återhämtning från försurning efter det att depo- sitionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sve- rige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i för- bättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Beräkningarna kan jämföras med mätningar av markvatten i skogsytorna i södra Sverige. Mätningar finns från 49 lokaler under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkning- arna. Under perioden 1993 till 1995 uppvisar 42 lokaler en ök- ning av ANC som i genomsnitt är över 20 % per år. Ökningen under perioden 1990 till 1995 är dock inte så stor och dessutom statis- tiskt osäker på de flesta lokalerna.

Att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder

som tre till sex år har flera orsaker.

En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfäl- ligt påverkar kemin i markvattnet.

Figur 14 visar utvecklingen av ANC i markvatten i två provytor i Skåne under 1990-talet. Provytan med gran nära Arkelstorp uppvi- sade minskande ANC mellan 1990 och 1992. Sedan steg ANC fram till 1996 för att därefter åter sjun- ka något. Provytan nära Lur, som avvecklades 1995, hade även den en kraftig minskning av ANC i markvatten under 1991 och 1992 och därefter en ökning. Föränd- ringarna i ANC samvarierade i de flesta fall med halten klorid i markvattnet. Kloridhalterna var relativt höga på många lokaler i Skåne under perioden 1990 till 1993 på grund av flera episoder med högt nedfall av havssalt.

Naturliga episoder med havssalts-

nedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu- minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC.

Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områ- den gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Under- sökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år.

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

Antal lokaler Mg2+ H+

ooAl NH4-N

oAl

(Ca+Mg+K)/ooAl nn

Cl- f TOC f

K+

Mn2+

Ca2+ SO4-S Fe2+/3+ NO3-NTAl

+

-

Na+

19

0 7 14 21 28 35

9001 9201 9401 9601

-1 -0.8 -0.6 -0.4 -0.2 0 Cl, mg/l

ANC, mekv/l

mg/l mekv/l

Arkelstorp

10 20 30 40 50

9001 9201 9401 9601

-0.5 -0.4 -0.3 -0.2 -0.1 0 0.1 0.2 Cl, mg/l

ANC, mekv/l

mg/l mekv/l

Lur

Figur 14. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Skåne under perioden 1990 till 1997 (glidande medel räknat på tre värden).

Tidsutveckling lufthalter

Lufthalter av SO₂, NO₂ och NH₃ mäts på fyra lokaler i länet och marknära ozon på åtta platser.

Fem års mätserie finns i Arkels- torp och Allerum. Figur 15 visar årstidsvariation (månadsmedelvär- den) 1994-1999 av SO₂ och NO₂ i Allerum. De högsta SO₂-halterna förekommer oftast under de kalla vintermånaderna. Svaveldioxid- halterna var i nivå med förra årets vintervärden. Mätserierna är ännu för korta för att man skall kunna se någon säker trend i resultaten vid mätlokalerna, generellt säger man att det krävs cirka 10 års data för att man säkert skall kunna utläsa trender. En viss nedåtgående trend för halten av SO₂ kan dock skön- jas. Vintertopparna under de se-

naste två åren har ej varit lika höga som de tre vintrarna innan.

Även för NO₂ förekommer de högsta halterna under de kalla vintermånaderna. 1998/99 års vinterhalter var lägre än vintern 1997/98. Halterna var mycket lägre än vintern 1996/97 då kraf- tigt förhöjda halter av NO₂ före- kom i hela landet. Ingen antydan till trend kan dock utläsas för NO2. Halterna av NH₃ var på samma nivå som tidigare.

Medelhalten av O₃, som nu mätts på samtliga åtta lokaler under fyra år, var högre än året innan vilket kan förklaras av vädret. Ozonhal- terna på samtliga lokaler över- skred de av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålen för

ozon. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solin- strålning medför högre ozonhalter.

Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än 20- 30 år. För mer information angå- ende kritiska ozonnivåer se fakta- ruta nedan.

EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO₂. Även för NO₂ tycks en viss minskning ha skett sedan början av 1990-talet. Någon trend för NH₃ kan ännu ej utläsas på grund av alltför korta mätserier.

0 5 10 15 20 25 30

9401 9501 9601 9701 9801 9901

ug/m³

Figur 15. Månadsmedelvärden av SO₂ (fylld symbol) och NO₂ (öppen symbol), Allerum, juli 1994- sep 1999.

20

Faktaruta: Ozonhalter

Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali- tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m³. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel- värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser- verade ozoneffekter, vilket motiverade det dosrelatera- de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m³). Det exponeringsindex som an- vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet.

Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis- ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april- september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone- ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions- provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov- tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

21

Data i tabellform - deposition, lufthalter och markvatten

Tabell 1. Data från mätningar på öppet fält i Skåne, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H⁺ SO₄-S SO₄-S_ex Cl^- NO₃-N NH₄-N Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Arkelstorp 88/89 443 0,27 6,6 6,3 7,1 3,6 3,8 1,3 0,5 4,4 1,3

(L 05 A) 89/90 626 0,30 8,2 7,6 12,1 4,0 4,9 1,5 0,8 6,8 2,1

90/91 580 0,30 6,5 6,3 5,8 3,7 3,8 1,2 0,4 3,6 1,0

91/92 548 0,24 5,8 5,4 7,7 3,9 4,3

92/93 685 0,25 5,6 5,3 7,7 3,3 3,6

93/94 648 0,25 6,0 5,8 5,0 3,3 4,2

94/95 752 0,24 5,7 5,3 8,9 3,3 2,9

95/96 499 0,19 4,6 4,4 4,0 3,2 3,3

96/97 553 0,19 5,1 4,4 15,0 3,7 3,3

97/98 789 0,19 6,4 5,7 15,4 5,7 5,4

98/99 919 0,21 5,4 4,8 14,2 4,4 3,9

Västra Torup 1 88/89 652 0,32 8,9 8,2 14,7 4,7 6,4 1,6 1,0 8,7 1,8

(L 07 B) 89/90 962 0,39 10,7 9,5 26,0 5,4 6,3 2,0 1,7 14,6 2,0 0,19

90/91 721 0,28 6,9 6,4 9,8 4,1 4,8 1,0 0,6 5,7 1,1 0,14

91/92 823 0,33 7,6 6,9 14,1 5,0 6,0 1,5 1,0 6,6 1,2 0,17

92/93 810 0,29 5,8 5,2 12,9 3,6 4,2 1,5 0,9 6,0 1,6 0,16

Västra Torup 2 96/97 816 0,22 8,0 6,6 29,6 5,9 6,7 3,1 2,2 17,2 2,1 0,13

(L 07 A) 97/98 1284 0,31 9,9 8,3 35,0 8,6 8,6 3,8 2,5 19,2 3,1 0,18

98/99 1283 0,32 8,9 7,7 25,0 8,1 8,5 3,3 1,8 14,6 2,4 0,13

Åkeboda 96/97 743 0,25 6,8 5,8 20,9 5,3 4,8 2,8 1,7 11,7 2,4 0,16

(L 11 A) 97/98 898 0,25 6,7 6,0 14,2 5,1 4,4 2,8 1,3 8,2 2,2 0,17

98/99 1071 0,32 6,6 5,9 13,9 5,6 4,6 2,5 1,1 7,7 1,9 0,11

Kampholma 96/97 868 0,22 9,1 7,8 28,8 6,6 8,5 3,2 2,2 16,8 2,5 0,08

(L 12 A) 97/98 1098 0,31 7,7 6,8 21,1 6,7 6,1 2,9 1,7 12,0 2,0 0,13

98/99 1360 0,43 9,6 8,5 24,4 8,9 8,2 3,5 1,9 14,0 2,3 0,14

Tunby 96/97 787 0,21 9,2 8,2 22,7 7,0 9,2 3,5 1,9 14,1 1,7 0,07

(L 14 A) 97/98 969 0,27 8,9 8,1 17,7 7,5 8,3 3,2 1,5 10,6 2,3 0,17

98/99 1189 0,33 10,3 9,4 19,7 7,8 9,5 2,9 1,6 12,4 2,0 0,12

Allerum 94/95 754 0,32 7,7 6,5 25,8 4,7 3,9

(M 10 A) 95/96 480 0,14 4,3 4,0 7,1 3,1 3,2

96/97 766 0,20 9,0 7,2 37,4 5,9 7,0

97/98 1115 0,28 7,5 6,2 29,1 5,7 5,0

98/99 1005 0,23 6,9 5,7 25,9 5,2 5,4 3,8 1,9 14,9 2,7 0,10

Fogdaröd 96/97 716 0,20 7,3 6,1 27,3 5,6 6,5 2,7 2,1 15,9 1,7 0,19

(M 11 A) 97/98 1204 0,42 9,5 8,3 26,5 9,0 8,0 3,1 2,2 15,9 2,4 0,12

98/99 1277 0,40 9,1 8,0 25,0 8,7 8,4 2,8 1,9 14,9 2,7 0,13

Klintaskogen 96/97 775 0,22 9,3 8,1 27,9 7,7 10,2

(M 13 A) 97/98 1076 0,29 8,9 7,7 26,2 8,5 8,7 3,5 2,1 15,5 2,3 0,28

98/99 1309 0,45 11,1 9,6 32,4 10,3 10,0 4,1 2,6 19,6 2,6 0,12

22

Tabell 2. Data från krondroppsmätningar i Skåne, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) an- ges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H⁺ SO₄-S SO₄-S_ex Cl^- NO₃-N NH₄-N Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Arkelstorp 88/89 210 0,19 19,1 17,9 25,0 5,6 7,4

(L 05 A) 89/90 308 0,15 21,7 20,2 32,7 6,5 7,8

90/91 289 0,34 17,7 16,7 20,4 4,2 3,1

91/92 226 0,24 17,7 16,4 28,1 6,0 5,3

92/93 365 0,14 14,3 12,9 30,4 3,2 3,0

93/94 446 0,41 20,7 19,4 28,2 5,3 5,7

94/95 387 0,17 14,6 13,1 31,2 4,8 4,4 10,0 3,8 15,4 14,9 5,16

95/96 348 0,14 12,0 11,2 17,1 4,9 5,9

96/97 298 0,16 11,7 10,0 37,5 5,4 4,7

97/98 421 0,14 11,4 9,7 35,6 5,3 3,6

98/99 511 0,12 10,2 9,1 25,0 4,9 4,0

Västra Torup 1 88/89 423 0,39 21,6 20,2 30,3 5,3 5,6

(L 07 B) 89/90 591 0,46 24,4 22,3 46,5 5,6 5,5

90/91 446 0,41 17,3 16,2 22,2 3,2 2,6

91/92 504 0,36 19,8 18,0 38,4 5,5 5,1

92/93 503 0,23 14,5 12,8 36,8 2,8 3,2

Västra Torup 2 96/97 495 0,29 12,3 10,3 44,5 4,9 4,0 6,2 3,4 24,0 14,4 1,73 (L 07 A) 97/98 759 0,21 13,0 10,9 44,5 5,4 5,9 5,7 3,6 27,2 27,5 1,78 98/99 657 0,20 10,6 9,2 31,3 4,9 3,9 5,5 3,2 17,1 17,0 1,44

Åkeboda 96/97 430 0,13 7,4 5,9 33,3 4,2 4,1 4,2 2,7 17,1 11,6 1,18

(L 11 A) 97/98 639 0,11 7,9 6,8 23,5 3,9 5,8 4,2 2,2 11,4 20,2 1,05

98/99 682 0,08 7,5 6,5 22,7 4,6 3,6 3,9 1,8 11,9 17,9 0,99

Kampholma 96/97 536 0,12 7,2 5,5 36,4 4,4 4,8 4,3 3,0 18,0 14,0 0,69

(L 12 A) 97/98 739 0,13 7,7 6,3 29,1 4,6 4,4 4,2 2,7 14,9 22,4 0,65

98/99 676 0,08 6,2 5,2 21,9 4,3 3,5 3,5 1,8 11,7 15,1 0,43

Tunby 96/97 356 0,13 15,0 13,2 38,1 7,9 11,4 5,9 3,0 19,2 17,8 2,16

(L 14 A) 97/98 519 0,13 18,0 15,9 46,0 10,8 12,1 8,0 4,0 24,4 25,7 2,57 98/99 620 0,17 12,8 11,4 29,5 8,6 9,3 6,3 2,8 15,2 13,1 1,96

Allerum 94/95 426 0,17 15,7 13,1 55,1 6,4 6,4 7,6 5,5 29,4 18,4 2,99

(M 10 A) 95/96 363 0,06 10,1 8,9 26,3 5,6 5,6

96/97 320 0,09 12,4 9,2 69,0 6,2 5,4

97/98 513 0,09 10,5 8,3 49,4 5,3 4,9

98/99 458 0,10 10,6 8,5 45,1 6,6 5,4 5,3 4,1 25,3 13,8 1,77

Fogdaröd 96/97 537 0,09 7,3 5,9 30,8 3,4 3,7 4,8 3,1 16,3 12,1 1,32

(M 11 A) 97/98 763 0,11 8,5 7,2 27,3 4,4 4,8 6,2 3,5 14,0 18,5 1,62

98/99 757 0,17 5,9 5,0 19,3 3,7 3,4 5,1 2,6 10,2 12,7 0,70

Klintaskogen 96/97 367 0,19 14,3 12,5 38,6 8,9 8,6

(M 13 A) 97/98 458 0,12 12,9 11,3 33,1 8,1 6,8 7,6 3,2 17,6 21,8 2,99 98/99 547 0,19 13,2 12,0 26,0 9,0 7,6 8,1 3,2 14,5 14,8 2,33