Motivation i matematik
En systematisk litteraturstudie om vad som påverkar elevers motivation i matematik
Författare: Malin Gottfridsson & Tea Johnsson
Självständigt arbete 1
Abstrakt
Denna systematiska litteraturstudie handlar om elevers motivation inom matematik och syftar till att ta reda på vad som motiverar elever samt om det finns undervisningsmetoder som kan skapa mer motivation än andra. Studien ger en inblick i några motivationsfaktorer som finns i aktuell forskning. Motivation är en nyckelfaktor för framgång i matematik och därför viktigt att belysa och vara medveten om. Tio vetenskapliga artiklar har systematiskt valts ut och analyserades induktivt för att få fram olika teman som ger svar på frågeställningarna. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av prestation, utmaningar, inre och yttre motivation samt lärarens engagemang. Fem olika undervisningsmetoder kunde urskiljas som extra motiverande för eleverna: att lära tillsammans, digitala verktyg, att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematik.
Nyckelord
Matematik, motivation, inre motivation, yttre motivation och undervisningsmetod
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
3 Begrepp 2
4 Metod 3
4.1 Systematisk litteraturstudie 3
4.2 Avgränsningar 3
4.3 Sökprocess och urval 4
4.4 Artiklar 4
4.5 Innehållsanalys 7
4.6 Etik 7
5 Resultat och analys 8
5.1 Teoretiska ramverk i artiklarna 8
5.1.1 Förväntan-värde-teorin 8
5.1.2 Självbestämningsteorin 8
5.1.3 Den kognitiva utvärderingsteorin 8
5.1.4 Konstruktionismen 9
5.2 Resultat av artiklar 9
5.2.1 Vad påverkar elevers motivation i matematik, utifrån forskning? 9 5.2.2 Hur kan olika undervisningsmetoder, utifrån forskning, påverkar
elevers motivation i matematik positivt? 11
6 Diskussion 13
6.1 Resultatdiskussion 13
6.2 Metoddiskussion 16
6.3 Slutsats och vidare forskning 17
7 Referenslista 19
8 Bilagor (sökschema) 21
1 Inledning
Idag utgör utbildning, lärande och kunskap grunden i vårt samhälle. Ett av de mest omtalade ämnena i skolan är matematik eftersom innehållet ofta kan upplevas vara svårt samtidigt som det är något som behövs i vardagen. Matematik förknippas många gånger med negativa erfarenheter och känslor, både bland barn och vuxna (Boaler, 2011). Barn kommer ofta till skolan med en redan negativ inställning till ämnet och detta kan vara grundat på exempelvis vuxnas attityder till matematik. Flera studier visar att motivation samt tilltron till sin egen förmåga är viktiga faktorer som påverkar elevernas lärande inom matematiken (Muhrman & Samuelsson, 2015). Boaler (2011) betonar att många vuxna undviker matematik på grund av tidigare negativa upplevelser i skolan och denna inställning kan överföras på kommande generation.
Även i media har matematik framställts som något svårt, bland annat i TV-serier. Ett exempel ur ett avsnitt av The Simpsons är när sonen Bart i slutet av terminen lämnar tillbaka matematikboken oanvänd och fortfarande inplastad. Barts uppenbart negativa inställning är något som många barn känner igen sig i (a.a.). De negativa påtryckningarna från samhället och media ger inte matematiken en ärlig chans och därför är det enligt oss viktigt att skolan framhåller en positiv bild av ämnet.
Av egna erfarenheter ser vi hur viktigt det är att läraren motiverar eleverna i alla skolämnen och inte minst i matematik, men det kan vara en utmaning för läraren att skapa en motiverande inställning hos eleven. Skollagen (SFS 2010:800) betonar att alla elever är olika och detta är något som lärare måste ta hänsyn till i sin undervisning. Lärare lägger upp undervisningen på olika sätt och därmed är det intressant att ta reda på hur elever motiveras bäst och om det kan finnas tillvägagångssätt inom matematikundervisningen som kan anses motivera bättre än andra.
Det finns ingen tydlig definition av vad som egentligen menas med begreppet motivation (Muhrman & Samuelsson, 2015). Motivation kan påverkas av en mängd olika saker och behöver nödvändigtvis inte bero på det ena eller det andra, utan begreppet är tvetydigt. Exempelvis understryker Malmer (2002) att matematiska svårigheter kan uppstå genom en avsaknad av motivation. Samtidigt kan eleven i fråga vara motiverad och tycka att det är roligt trots att ämnet är svårt. Även elever som upplever matematik som något lätt kan känna sig omotiverade och understimulerade (Mattsson & Pettersson, 2015). Sammanfattningsvis är motivation viktigt för alla elever, oavsett kunskapsnivå.
Eftersom motivation är en av nycklarna till elevers framgång i matematik kommer vi fördjupa oss i detta ämne. Arbetet kommer inrikta sig på elevers motivation generellt i matematik, men också hur begreppet ställs i förhållande till olika undervisningsmetoder. Förhoppningsvis leder arbetet till ökad förståelse kring hur elever blir motiverade och detta kommer skapa en bra grund inför kommande yrkesroll.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få en översikt av vad tidigare forskning visar om faktorer som påverkar elevers motivation inom matematikämnet, samt att beskriva om och i så fall hur elevers motivation kan påverkas av olika undervisningsmetoder. Nedan presenteras arbetets frågeställningar.
• Vad påverkar elevers motivation i matematik, utifrån forskning?
• Hur kan olika undervisningsmetoder, utifrån forskning, påverka elevers motivation i matematik positivt?
I detta arbete riktar vi in oss på yngre elever men vi har valt att utesluta förskoleklass, dels för att begränsa omfattningen av arbetet men också för att förskoleklassen följer en egen läroplan. Därigenom ligger arbetets fokus på elever i årskurs 1–3.
3 Begrepp
Motivation
Som tidigare nämnt är motivation ett svårdefinierat begrepp och det finns ingen definition som går att applicera på allt (Muhrman & Samuelsson, 2015). Ahl (2004) definierar det kort och enkelt som “det som får människan att göra något” (s. 20), medan Nationalencyklopedin (u.å.a.) ger definitionen: “...psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.” (s.1).
Muhrman och Samuelsson (2015) skriver att motivation inte är en vilja som finns eller saknas för att göra något, utan snarare en känsla utifrån olika erfarenheter.
Skolverket (2020) poängterar att rädslan för att verka inkompetent påverkar elevens motivation negativt. Dessutom har elevens inställning till bland annat kunskap och kompetens inflytande på motivationen i skolan.
Denna systematiska litteraturstudie kommer att undersöka faktorer som påverkar elevers motivation. I studien kommer vi därför definiera begreppet motivation som en lust hos eleven till att genomföra aktiviteter i matematik.
Inre och yttre motivation
Skolverket (2020) beskriver inre motivation som en inre drivkraft och nyfikenhet. En elev med hög inre motivation är sällan i behov av yttre motivationsfaktorer, exempelvis belöning i form av beröm eller intresseväckande uppgifter. En elev med en välutvecklad och stark inre motivation behåller enligt Skolverket sina inlärda kunskaper bättre och vågar ofta testa nya saker, även om det kan kännas främmande eller svårt. Muhrman och Samuelsson (2015) skriver att yttre motivation handlar om saker som kommer utifrån. Att bli belönad genom exempelvis betyg, beröm eller materiella ting kopplas till den yttre motivationen (Skolverket, 2020). Muhrman och Samuelsson (2015) lyfter vidare att sociala interaktioner i klassrummet inverkar på elevers motivation. Exempelvis kan eleverna påverka varandras motivation till ämnet genom att tala illa om ämnet. Att läraren diskuterar tillsammans med klassen om de
klassrumsnormer som finns kan vara bra för att dessa inte ska påverka eleverna negativt.
Undervisningsmetod
I denna studie kommer begreppet undervisningsmetod utgå från Martons och Booths (2000) definition. Författarna skriver att undervisningsmetoder ses som planerade aktiviteter eller tillställningar där en interaktion sker mellan elever och lärare. I dessa situationer kan eleverna vara delaktiga på olika sätt, exempelvis genom digitala verktyg, grupparbeten eller enskilt arbete (a.a.). Begreppet har flera synonymer som är relevanta för studien och kan komma att användas, exempelvis upplägg, tillvägagångssätt, strategier och arbetssätt.
4 Metod
I följande kapitel presenteras sex avsnitt varav det första handlar om den systematiska litteraturstudie som genomförts. Därefter presenteras arbetets avgränsningar för att sedan redovisa sökprocess och urval. Nästkommande avsnitt innefattar sammanfattningar av valda artiklar. Sedan framförs analysmetod och den innehållsanalys som gjorts. Slutligen tas etik för arbetet upp.
4.1 Systematisk litteraturstudie
Arbetet innefattar en systematisk litteraturstudie där relevant forskning tagits fram.
En systematisk litteraturstudie skapar en översikt av vad tidigare forskning visar om ett aktuellt ämne (Denscombe, 2018). För att kunna genomföra en systematisk litteraturstudie krävs tillgänglighet på relevanta och aktuella artiklar som underlag.
All forskning inom ett område ska sammanställas noggrant och objektivt för att genomföra studien korrekt. I detta fall valdes tio artiklar för att få en hanterbar mängd i förhållande till den angivna tidsplanen.
4.2 Avgränsningar
Inkluderingskriterierna som användes var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska. Då relevanta artiklar på svenska var få, ändrades sökningen till endast engelska artiklar. För att utgå från aktuell forskning användes ett årsspann på 10 år, från åren 2011 till 2020. Artiklarnas ursprung var bland annat från USA, Australien och Taiwan. Dessa länders skolsystem är inte uppbyggda på samma sätt som det svenska. Länderna följer inte heller samma styrdokument och matematikundervisningen kan grundas på olika innehåll och mål, vilket är viktigt att ha i åtanke. Dessutom motsvarar inte alltid ländernas årskurser de svenska, exempelvis bygger USAs skolsystem på grades.
För att begränsa sökresultatet användes till en början sökordet methods, men träffarna blev få. Detta resulterade i att sökordet methods exkluderades och togs bort för att få
fler sökträffar. Ett annat exkluderingskriterium var att inte behålla andra skolformer än primary school för att avgränsa sökningen och hålla sig inom syftets ramar.
4.3 Sökprocess och urval
Sökningarna har gjorts via den internationella databassöktjänsten ERIC, där lämpliga sökord användes. Denscombe (2018) skriver, är det viktigt att ha relevanta sökord för att få träffsäkra och lämpliga artiklar som passar till ämnet. Inledningsvis studerades artiklarnas titlar och abstrakt för att se vad som var relevant och inte. Därefter har resultatet och arbetets övriga rubriker granskats för att se om innehållet i artikeln är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar.
Vid en första sökning i databasen ERIC användes “Advanced Search”. Vid sökningen användes sökorden motivation AND math* AND primary school AND methods och gav 24 träffar. Sökningen avgränsades genom att använda peer reviewed och resultatet begränsades till artiklar skrivna mellan åren 2011 och 2020. Efter att ha granskat titlar samt abstrakt i de 24 artiklarna valdes två relevanta artiklar ut och infogades i ett sökschema.
Vid en andra sökning i databasen ERIC användes “Advanced search”, peer reviewed samt begränsningar till årtalen 2011–2020. Vid denna sökning togs sökordet methods bort eftersom studien inte bara berör metoder utan motivation generellt till ämnet och för att få fler träffar. Sökorden som användes var motivation AND math* AND primary school och gav 43 träffar. Även här granskades titlar samt abstrakt i de 43 artiklarna och fyra relevanta artiklar valdes ut och infogades i sökschemat.
Vid en tredje sökning i databasen ERIC användes återigen “Advanced Search”.
Sökorden som användes var motivat* AND mathematic* AND primary school AND method* OR strateg* och gav 260 träffar. Sökningen begränsades genom att använda peer reviewed, årtalen 2011–2020 och Education Level grade 1, 2 och 3. Detta gav 33 träffar. Efter att ha granskat titlar samt abstrakt i de 33 artiklarna valdes fyra relevanta artiklar ut och infogades i sökschemat.
4.4 Artiklar
Nedan presenteras valda artiklar kortfattat.
Begeny, J. C., Codding, R. S., Wang, J., Hida, R. M., Patterson, S. L., Kessler, S., Ramos, K. A. (2020). An analysis of motivation strategies used within the small-group accelerating mathematics performance through practice strategies (AMPPS-SG) program. Psychology in the Schools, 57(4), 540–555.
Artikeln handlade om en studie som genomförts i USA där effektiviteten av olika motiverande strategier studerades. I studien skulle matematikundervisningen ske i mindre grupper utifrån Acceleration Mathematics Performance genom Practice Strategies (AMPPS-SG) interventionsprogram. Studien undersökte huruvida motivationsstrategier kunde gynna elevers matematikinlärning. Resultatet visade att
effektiviteten i inlärningen hos eleverna som fick arbeta i grupp var bättre än de som arbetade enskilt.
Gunderson, E. A., Park, D., Maloney, E. A., Beilock, S. L., & Levine, S. C. (2018).
Reciprocal relations among motivational frameworks, math anxiety, and math achievement in early elementary school. Journal of Cognition and Development, 19(1), 21–46.
Artikeln handlade om en studie som genomförts i USA i 72 olika årskurs 1 och 2.
Syftet med studien var att undersöka följande områden: elevers matematikångest, motivation till ämnet samt elevers prestation. Tidigare studier har visat på att yngre elever har ansetts vara för små och för positiva för att känna matematikångest och ha prestationsmål. Studien genomfördes eftersom forskarna ansåg att det fanns en forskningslucka inom ämnet och de genomförde tre olika tester med eleverna för att undersöka de tre berörda områdena. Forskarna kom bland annat fram till att elever som presterar på en lägre nivå löper störst risk att utveckla matematikångest.
Hung, C., Sun, J. C., & Yu, P. (2015). The benefits of a challenge: Student motivation and flow experience in tablet-PC-game-based learning. Interactive Learning Environments, 23(2), 172–190.
Artikeln handlade om en studie som gjorts i Taiwan på 52 elever i årskurs 2. Denna studie fokuserade på ett spelbaserat lärande där verktyget som användes var surfplatta med touchskärm. Syftet med studien var bland annat att bedöma elevernas kunskapsnivåer och färdigheter med ett iPad-spel som heter Motion Math: Hungry fish för att få en uppfattning om vilken svårighetsgrad som gör det möjligt för dem att förbättras i matematik. En grupp fick använda spelstrategier som låg på deras aktuella kunskapsnivå (en matchande spelstrategi) och en grupp fick en utmanande spelstrategi. Resultatet visade att den utmanande spelstrategin gav både bättre inlärning och attityd till ämnet. Motivationen hos eleverna som fick spela det utmanande spelet blev högre.
Lemonidis, C., & Kaiafa, I. (2019). The effect of using storytelling strategy on students' performance in fractions. Journal of Education and Learning, 8(2), 165–175.
Artikeln handlade om en studie i Grekland som gjordes med 76 elever i årskurs 3 där storytelling (berättelser) var en metod som testades i undervisningen för att väcka matematikintresset och skapa motivation hos eleverna. Resultatet tydde på att berättelserna gav eleverna många fördelar och verkade positivt både på prestation och motivation, framför allt hos elever som låg på en lägre eller mellannivå.
Linder, S. M., Smart, J. B., & Cribbs, J. (2015). A Multi-Method Investigation of Mathematics Motivation for Elementary Age Students. School Science and Mathematics, 115 (8), 392–403.
Artikeln handlade om en undersökning som gjorts i USA. Elevintervjuer genomfördes med högmotiverade elever i årskurs 2 till årskurs 5 där de fick svara på frågor om vad de tyckte om matematik. Studiens forskningsfrågor handlade om hur dessa elever upplever matematik, samt hur matematikläraren (som hade ansvar för samtliga årskursers matematikundervisning) kunde stödja elevers motivation för matematik. Syftet var att identifiera vilka faktorer som påverkade motivationen
positivt. Resultatet visade sex faktorer som eleverna ansåg skapar motivation;
lärarens roll, matematikens nuvarande värde, matematikens framtida värde, prestationens roll, klassrumsmiljö samt relationer i klassrummet.
Nyman, M., & Sumpter, L. (2019). The issue of 'proudliness': Primary students' motivation towards mathematics. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 7(2), 80–96.
Artikeln handlade om en studie som genomförts med elever i årskurs 2 och 5 i Stockholm på tre olika skolor. Eleverna fick svara på frågor som handlade om vad de tyckte om matematik. Frågorna syftade till att undersöka hur motivationen till ämnet var hos eleverna. Utifrån svaren drog skribenterna slutsatsen att inre och yttre motivationsfaktorer var sammanflätade och verkar inte kunna separeras från varandra. Eleverna uttryckte många olika tankar som visade på att motivationen är mångsidig och författarna poängterade att undervisningen därför behöver vara flerdimensionell. Arbetet handlade merparten om inre motivation men i slutet betonades även vikten av yttre motivation.
O'Rourke, J., Main, S., & Hill, S. M. (2017). Commercially available digital game technology in the classroom: Improving automaticity in mental-maths in primary-aged students. Australian Journal of Teacher Education, 42(10), 50–70.
Artikeln handlade om digital teknik i undervisningssyfte där en studie i Australien gjorts. Studien handlade om ett digitalt spelbaserat lärande där utbildning och lek var sammanvävt. I undersökningen användes ett Nintendo DS lite samt spelet Dr Kawashima's Brain Training. Spelet involverade flera matematiska beräkningsuppgifter som fokuserade på hastighet och noggrannhet. Tio klasser på sju olika skolor fick agera testgrupp och börja varje morgon med 20 minuter av Nintendo- spelande. Syfte var bland annat att se om spelet bidrog till en utvecklad automatiserad matematisk beräkning. Resultatet visade på att elevernas motivation och effektivitet ökade.
Rajotte, T., Marcotte, C., & Bureau-Levasseur, L. (2016). Evaluation of the effect of mathematical routines on the development of skills in mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi- témiscamingue. Universal Journal of Educational Research, 4(10), 2386–2391.
Artikeln handlade om hur matematiksituationen såg ut på skolorna i en region i Kanada vid namn Abitibi-Témiscamingue. Efter en analys av genomförda matematikprov i området upptäcktes det att eleverna hade svårigheter med problemlösningsförmågan. Huvudsyftet var att införa och utvärdera om dagliga rutiner inom matematikundervisningen påverkade elevernas framgång i skolan.
Resultatet av studien visade på att dagliga rutiner i matematik hjälpte eleverna att utveckla problemlösningsförmågan. Dessutom framkom det att rutinerna även påverkade den yttre motivationen.
Van Klaveren, C., & De Witte, K. (2015). Football to improve math and reading performance. Education Economics, 23(5), 577–595.
Artikeln handlade om ett experiment som innefattade rörelse kopplat till matematikundervisning och författarna utvärderade effektiviteten av programmet
“Playing for Success” i Nederländerna. Programmet har tagits fram för att öka
motivationen hos de elever som har låg motivation i skolan. Elever med låg motivation och låg självkänsla erbjöds 30 timmar extra idrottsrelaterad undervisning efter skoltid där de fick utföra praktiska och sportrelaterade aktiviteter kopplade till matematik. Elever använde fotbollsmiljön som en motiverande kraft i undervisningen. Vid utvärdering framkom att varken elevernas läsprestanda eller matematikkunskaper förbättrades, men däremot ökade motivationen.
Weidinger, A. F., Steinmayr, R., & Spinath, B. (2017). Math grades and intrinsic motivation in elementary school: A longitudinal investigation of their association. British Journal of Educational Psychology, 87(2), 187–204.
Artikeln handlade om en tysk studie som gjorts på elever från årskurs 2 till årskurs 4 där forskarna undersökte huruvida elevers inre motivation påverkades av att införa betyg redan i tidig ålder. Tidigare har det hävdats att betyg leder till en bristande inre motivation eftersom elever får prestationsångest. Resultatet visade på att införandet av betyg knappt spelade någon roll i skolans yngre årskurser. Trots att den inre motivation försämrades något efter införandet av betyg, hävdade forskarna att det var på grund av andra faktorer. Resultatet gjorde att forskarna bland annat ifrågasatte den fördom människor kan ha om att en avsaknad av inre motivation är kopplad till lägre betyg.
4.5 Innehållsanalys
Datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att sortera artiklarna efter tema och kategorier. Detta gjordes för att få en överblick av tidigare forskning som valts ut. Denscombe (2018) hävdar att det blir nästintill omöjligt för forskaren att navigera bland artiklar utan en lämplig kategorisering. Artiklarna analyserades induktivt, vilket innebär att datan kategoriseras och grupperas för att sedan kunna dra slutsatser utifrån vad forskningen visade (Andreasson & Johansson, 2020).
4.6 Etik
Vetenskapsrådet (2011) nämner de fyra huvudreglerna som måste följas i en forskningsprocess; informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Artiklarna undersöktes i arbetsprocessen för att säkerställa att forskarna följt dessa krav. Vetenskapsrådet (2017) nämner begreppet peer review som innebär att ens artikel blir granskad och bedömd av andra forskare för att försäkra sig om att det som skrivits är grundat på vetenskaplighet och saklighet. Vi har valt att endast söka på artiklar markerade som peer reviewed för att säkerställa att de var vetenskapligt granskade. Under sökprocessen valdes artiklar bort som inte höll de krav som en vetenskaplig text har, om att bland annat innehålla abstrakt, metod, resultat och diskussion.
5 Resultat och analys
I detta kapitel redogörs teoretiska ramverk som skådats i artiklarna. Därefter presenteras resultatet av den systematiska litteraturstudie som gjorts utifrån syfte och frågeställningar.
5.1 Teoretiska ramverk i artiklarna
Hälften av artiklarna kan inte kategoriseras utifrån teoretiska ramverk eftersom det saknas ett teoriavsnitt. De artiklar som saknar teoriavsnitt bygger på kvantitativa studier. Denscombe (2018) skriver att kvantitativa studier fokuserar på att vara objektiva och presentera siffror. Åtta av tio artiklar redovisas med kvantitativa data, dock upplevs inte datan vara i huvudfokus i dessa. I majoriteten av artiklarna används denna data som ett hjälpmedel att förmedla det forskarna kommer fram till, medan i de resterande artiklarna är det den kvantitativa datan som är det viktiga i resultatet.
Det som är gemensamt för alla artiklar är dock att begreppet motivation nämns. Nedan presenteras de teoretiska ramverken från de fem artiklarna som inkluderar ett teoriavsnitt.
5.1.1 Förväntan-värde-teorin
Linder et al. (2015) utgår från förväntan-värde-teorin i sin studie med referenser till Eccles och Wigfield (2002). Författarna förklarar att teorin handlar om att motivation är ett resultat av en individs förutsägelser och värdesättningar i kombination med att den funderar över hur stor sannolikheten är att den kommer klara en uppgift. Vidare förklaras i Nationalencyklopedin (u.å.b.) att en handling leder till en konsekvens och denna antas ha ett värde utifrån hur stor sannolikheten för att konsekvensen ska ske är. Detta anses ligga till grund för en individs motivationsnivå, det vill säga konsekvenstänket avgör om individen tänker genomföra handlingen eller inte.
5.1.2 Självbestämningsteorin
Weidinger et al. (2017) samt Nyman och Sumpter (2019) nämner självbestämningsteorin och refererar till Deci och Ryan (1985), som skriver att det finns ett motivationsspektrum som sträcker sig från att vara omotiverad, till att ha en yttre motivation och en inre motivation. Nyman och Sumpter (2019) refererar vidare till Ryan och Deci (2000) som betonar att människan har en inre motivation om den gör något av inre vilja och för att det är roligt, medan den yttre motivationen handlar om att faktorer utifrån motiverar dig att uppnå ett visst mål.
5.1.3 Den kognitiva utvärderingsteorin
I artikeln av Weidinger et al. (2017) presenteras den kognitiva utvärderingsteorin som är en underkategori till självbestämningsteorin. Med utgångspunkt i Deci och Ryan (2000) förklarar författarna att den kognitiva utvärderingsteorin fokuserar på inre motivation och handlar om att sociala händelser i form av exempelvis feedback eller belöningar leder till att människan känner sig kompetent och den inre motivationen ökar. Utöver känslan av kompetens behöver människan vara självbestämd för att inre motivation ska finnas. Författarna refererar vidare till Eccles och Wigfield (2002) som hävdar att elever med höga betyg kan vara ett resultat av att de känt sig kompetenta,
och därmed fått inre motivation när läraren gett feedback. Tvärtom gäller för elever med lägre betyg, som kan tänkas vara ett resultat av att läraren inte kommit med bra feedback. Då har eleven fått en minskad inre motivation vilket påverkar känslan av att vara kompetent.
5.1.4 Konstruktionismen
I artikeln av Rajotte et al. (2016) tas konstruktionismen upp. Enligt Nationalencyklopedin (u.å.c.) hävdar denna teori att verkligheten är socialt konstruerad, det vill säga att saker och ting är produkter av interaktioner och kollektivt handlande mellan människor. Rajoette et al. (2016) refererar till Dennen och Hao (2014) som delar in konstruktionismen in i två delar; kognitiv och social konstruktionism. Den kognitiva konstruktivistiska teorin inriktar sig på att skapa olika inlärningsmöjligheter som gör det möjligt för elever att utveckla erfarenhetsbaserad kunskap, individuellt eller genom interaktion med andra. Social konstruktionism bygger på teorier från teoretiker som exempelvis Vygotskij som ansåg inlärning som en gemensamt konstruerad produkt av sociala interaktioner.
5.2
Resultat av artiklar
I följande avsnitt redovisas resultatet av artiklarna. Artiklarnas resultat har kategoriserats utifrån olika teman som grundas i frågeställningarna.
Frågeställningarna är: Vad påverkar elevers motivation i matematik, utifrån forskning? och Hur kan olika undervisningsmetoder, utifrån forskning, påverka elevers motivation i matematik positivt?
5.2.1 Vad påverkar elevers motivation i matematik, utifrån forskning?
Prestation
I tre av artiklarna var prestation något som påverkade elevers motivation inom matematik. I artikeln av Gunderson et al. (2018) jämfördes tre delar inom matematiken: elevers motivation till ämnet, matematikångest samt elevers prestation.
Resultatet av testen som genomfördes visade ett komplext samband mellan dessa tre aspekter. Eleverna i årskurs 2 hade lägre motivation och lägre matematikångest till ämnet men högre prestationsmål än förstaklassarna. Det syntes även skillnader mellan könen. Resultatet visade att flickor hade starkare motivation till ämnet än pojkar, vilket drevs av flickornas starkare prestationsmål. Flickorna hade även högre matematikångest än pojkarna. Matematikångest förknippades också med lägre matematiska prestationer. Vidare visade resultatet att elevernas motivation, matematikångest och prestationer skiftade under läsårets gång. Eleverna som under höstterminen var motiverade ville bli klara med uppgifterna fort och fokuserade på att ta sig framåt i matematikboken. Dessa elever fick högre matematikångest i slutet av terminen än de elever som tog tid på sig och fokuserade på inlärningen. Hos de högmotiverade eleverna syntes ett samband mellan matematikångest och prestation, där eleverna presterade som bäst med en måttlig ångestnivå.
I studien av Linder et al. (2015) framhöll matematikläraren inte betyg, utan betonade vikten av att prestera och flitigt arbeta sig framåt i matematiken. Detta var något som
eleverna generellt motiverades av. Eleverna som fokuserade på betygen samt jämförde sig med andra, visade sig ha lägre motivation. Majoriteten av eleverna hade höga motivationsnivåer och bra resultat i matematik, men det fanns elever med lägre framgång men som fortfarande var motiverade. Därför hävdades att prestation och motivation inte alltid hör ihop. Däremot ansåg högmotiverade elever att de blev motiverade av höga betyg då det blev ett mått på framgång. I Weidinger et al. (2017) infördes betyg i slutet av årskurs 2 för att se om den inre motivationen påverkades bland eleverna. Resultatet visade på att införandet av betyg inte behövde leda till minskad inre motivation och effekten av införandet var endast liten. Det fanns dock skillnader i resultatet mellan eleverna, vilket tydde på att vissa elever löpte större risk för minskad inre motivation.
Utmaningar
Att utmana elever var ett gemensamt tema som kunde urskiljas i två av artiklarna. I studien av Hung et al. (2015) fick eleverna arbeta med ett iPad-spel och de som arbetade i en mer utmanande spelmiljö visade sig få mer flyt än den grupp som spelade spel som låg på den aktuella kunskapsnivån. Den utmanande spelmiljön gjorde att eleverna inte blev distraherade eftersom de kom in i ett flyt där de blev mer fokuserade. Inlärningen hos dessa elever blev mer effektiv på grund av att spelet var anpassat på en nivå som var lagom utmanande. Det visade sig att det var lätt att förstå spelets instruktioner, däremot var uppgifterna svåra att genomföra vilket resulterade i ett effektivt lärande. Eleverna i den utmanande spelmiljön var mer positiva till spelet och mer tillfredsställda med inlärningsmetoden. Även i Linders et al. (2015) studie värderade eleverna utmaningar i matematikundervisningen högt. Resultatet visade att eleverna trivdes med att först testa uppgifterna på egen hand innan de frågade läraren om hjälp. Resultatet visade även att eleverna hade tålamod och gav inte upp även om en uppgift var klurig. Eleverna berättade att de alltid försökte hitta möjliga lösningar för att lösa ett problem. Eleverna ansåg att framgångsfaktorerna för att lyckas inom ämnet var att kunna vrida och vända på ett problem samt att inte ge upp. Under observationerna lät matematikläraren ofta eleverna arbeta med utmanande uppgifter, vilket eleverna också önskade att få göra.
Inre och yttre motivation
I två av artiklarna framfördes elevers tankar om matematik och det framkom att de tycker att ämnet var viktigt för framtiden. I undersökningen av Nyman och Sumpter (2019) berättade många elever att det är viktigt med matematik för att klara sig senare i livet. En del av det eleverna uttryckte kunde kopplas till den yttre motivationen, där en elev exempelvis förklarade att vi behöver vara bra på matematik för att kunna undvika pinsamma situationer där du ska hantera pengar. Eleverna uttryckte också att de behöver kunna räkna för att lära sig. Författarna kom fram till att det fanns en inre motivation som drevs av normer och en inre motivation som istället var personlig.
Vid intervjun svarade de flesta eleverna att de räknar för att klara sig i livet, vilket visade att de hade en normativ inre motivation. Samtidigt uttryckte några elever att de räknade matematik för att de ville lära sig nya saker, vilket kopplades till den personliga inre motivationen. Vidare framfördes ett liknande resultat i artikeln av Linder et al. (2015). Eleverna beskrev exempelvis att du behöver kunna matematik för att komma in på universitetet. Även i denna studie betonades vikten av att kunna använda matematik senare i livet för att exempelvis kunna göra mätningar eller kunna
handla. I intervjuerna framkom till exempel att du behöver ha kännedom om mått för att bli kock.
Lärarens engagemang
I en av artiklarna redovisades resultat som betonar vikten av lärarens roll och ansvar att göra matematiken rolig. Resultatet i Linder et al. (2015) tryckte på betydelsen av engagemang inom matematik, både hos läraren och eleverna. När det gäller att själv vara en engagerad lärare visade matematikläraren stor entusiasm för ämnet och för att diskutera matematik. Eleverna berättade att läraren verkligen brann för ämnet och alltid fanns där för att stötta dem. Eleverna var mycket trygga med läraren och kände sig bekväma med att fråga om hjälp. Att som lärare också kunna engagera eleverna visade sig vara viktigt. Eleverna tyckte att läraren behöver kunna hjälpa till och tipsa om vilka verktyg eller metoder som kan användas för att bli mer självgående inom matematiken. Både interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev var vanligt förekommande i klassrummen, varav den sistnämnda var något som uppskattades extra av eleverna.
Vidare visade det sig att eleverna ofta uppmuntrades att göra kopplingar mellan egna erfarenheter och matematiken (Linder et al., 2015). Eleverna blev motiverade när matematikläraren förklarade begrepp med elevnära exempel eller när de fick diskutera uppgifter med utgångspunkt i saker de varit med om själva. Läraren talade exempelvis om kapacitet och förankrade det med verkliga föremål där eleverna skulle ta med saker hemifrån. När eleverna skulle beskriva vad som gjorde en matematiklektion bra poängterades att lektionerna blev roligare när matematikläraren bad dem göra kopplingar till egna erfarenheter. Resultatet tydde därmed på att eleverna blev motiverade när det matematiska innehållet kopplades till verkliga föremål eller egna erfarenheter.
5.2.2 Hur kan olika undervisningsmetoder, utifrån forskning, påverkar elevers motivation i matematik positivt?
Att lära tillsammans
I två av artiklarna skrevs det om vikten av att lära tillsammans och att skapa en trygg miljö som bidrar till ett gemensamt lärande. Något som visade sig spela stor roll för eleverna i Linders et al. (2015) studie var en trygg klassrumsmiljö. Läraren såg till att regelbundet poängtera vikten av respekt i klassrummet och att allas matematiska idéer var tillåtna. Eleverna berättade att de vågade göra fel och de var inte rädda för att bli hånade. Eleverna tyckte det var bra att få möjlighet att diskutera med varandra för de ansåg att lärandet skapades när de fick hjälpa varandra, något matematikläraren såg till att göra ofta. Det berättades också att de inte kände konkurrens mellan varandra, utan de lärde sig av varandra. Eleverna uppskattade att matematikläraren förespråkade diskussioner och under observationer visade eleverna stort intresse för att diskutera matematiska problem tillsammans, både med varandra och med matematikläraren.
Läraren arbetade ofta med öppna utsagor och flervalsuppgifter som skulle undersökas i mindre grupper eller i helklass, något som eleverna kände sig bekväma med.
Syftet i studien av Begeny et al. (2020) var att undersöka effektiviteten av specifika motivationsstrategier utifrån AMPPS-SG-programmet (feedback, målsättning, stärkt prestation och gruppbaserad förstärkning för ansträngning och engagemang). Inför studien skapades tre olika villkor som skulle undersökas för att se vilken metod som var mest effektiv. I den första testgruppen låg fokus på att eleverna skulle få tydliga instruktioner utformade för att förbättra beräkningsförmågan. I den andra testgruppen inkluderade samma kriterier som i den första, samt motivationsstrategier som feedback med målsättning och förstärkning för förbättrad matematikprestanda. I den tredje testgruppen inkluderades samma kriterier som i den första och andra, samt en gruppbaserad arbetsmetod. Resultatet visade att tillvägagångssättet i den sistnämnda gruppen var bäst för att skapa motivation, vilket tyder på att det gemensamma lärandet var ett motiverande arbetssätt även i denna studie.
Digitala verktyg
I två av artiklarna fanns ett gemensamt tema om digital undervisning som visade sig gynna elevers motivation. Inför studien av O’Rourke et al. (2017) skapades tre önskvärda resultat: bättre lärandemål som ger ökat intresse för ämnet, ökad motivation genom roliga spelupplevelser samt tids- och kostnadseffektivt. Resultatet indikerade att användningen av Nintendo DS Lite uppnådde de flesta av de önskade resultaten. Eleverna som fick arbeta med handkonsolen förbättrade sina matematiska färdigheter och de uttryckte positivitet och glädje för att få spela. Det visade sig att elevernas mentala hastighet och noggrannhet ökade och de blev mer motiverade till matematik. Spelet ledde även till att elevernas kunskaper inom de fyra räknesätten förbättrades.
Hung et al. (2015) gjorde en studie som jämförde utmanande spelstrategier med spelstrategier på den aktuella kunskapsnivån, där resultatet visade att både motivation och inlärning blev bättre i den grupp som spelade det utmanande spelet. När experimentet var genomfört undersöktes elevernas känslor för spel och där sågs inga skillnader mellan elevgrupperna. De allra flesta eleverna ställde sig positivt till Motion Math: Hungry Fish och båda elevgrupperna kände att digital undervisning skapade tillfredsställelse och engagemang.
Att använda sig av berättelser
Resultatet i Lemonidis och Kaiafas (2019) studie tydde på att berättande inom matematik är ett arbetssätt som gynnar elevers motivation, prestation och intresse. Att använda sig av berättelser i matematikundervisningen visar sig ge många fördelar och redskapet gynnar framför allt elever som ligger under medelnivå. Berättelserna gjorde att eleverna lättare kunde förstå abstrakta begrepp då begreppen användes i ett meningsfullt sammanhang. Resultatet av prestationen inom problemlösning visade sig också vara bättre i den elevgrupp där berättelser användes av läraren. Berättande som metod gjorde det lättare för eleverna att handskas med matematiska färdigheter, såsom att jämföra bråk och hitta och använda olika representationsformer. Genom berättelserna kunde eleverna omvandla matematiska idéer till egna uttrycksformer.
Dagliga rutiner
I artikeln av Rajotte et al. (2016) implementerades en form av dagliga rutiner inom matematikundervisningen, något som visade sig vara positivt för elevernas
motivation för skolan. Rutinerna innebar att eleverna fick arbeta 20 minuter extra med matematik per dag. Eleverna fick ägna sig åt att spela spel eller lösa olika logiska utmaningar. Genom att låta eleverna arbeta med dessa rutiner sågs tydliga förbättringar av den yttre motivationen. Resultatet visade på att dagliga rutiner i matematik hjälpte eleverna att utveckla problemlösningsförmågan. Resultaten visade även att flickorna i den första experimentgruppen, som fick ägna sig åt traditionell problemlösning genom bland annat sudoku och Vilken ska bort? utvecklade högre yttre motivation. I den andra experimentgruppen fick pojkarna ägna sig åt att spela matematiska brädspel vilket förbättrade den yttre motivationen.
Rörelse kopplat till matematik
Resultaten i Van Klaverens och De Wittes (2015) experiment om rörelse som ett hjälpmedel till bättre resultat inom matematik indikerade att programmet Playing for Success inte förbättrade elevernas kunskaper inom ämnet. Experimentgruppens resultat visade att elevernas prestation inte blev bättre än kontrollgruppens. Införandet av extra idrottsrelaterad undervisning hade däremot en positiv effekt på elevernas motivation och självkänsla.
6 Diskussion
I följande kapitel kommer resultatet diskuteras med koppling till inledning, syfte och frågeställningar. Därefter diskuteras metoden som använts i arbetet, för att slutligen summera arbetets slutsatser och vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Vad som påverkar elevers motivation är svårt att definiera. Motivation är komplext och situationsbundet beroende på vad det gäller och vem det berör. Teman som framkommer i artiklarna är prestation, lärarens engagemang, utmaningar samt inre och yttre motivation.
Utifrån resultatet är prestation något som påverkar motivationen. Gunderson et al.
(2018) kommer fram till ett samband mellan motivation, matematikångest och prestation. Författarnas resultat visar att det finns en koppling mellan matematikångest och prestation hos de högmotiverade eleverna, där eleverna presterar som bäst med en måttlig ångestnivå (a.a.). Utifrån författarnas studie kan det tolkas att elever presterar som bäst när de känner sig lagom pressade och blir ångestnivån för hög kan de snarare få motsatt effekt. Det som kan konstateras är att prestation påverkar motivationen antingen i positiv eller negativ riktning, beroende på hur mycket press eleven känner.
Vidare i Linder et al. (2015) betonas vikten av att prestera och arbeta sig framåt i matematiken, vilket är något som eleverna generellt motiveras av. I studien framkommer det även att eleverna som fokuserar på betyg jämför sig med andra och det leder till en lägre motivation. Även Weidinger et al. (2017) skriver om motivation kopplat till betyg. Författarnas resultat visar att införandet av betyg inte behöver leda
till minskad motivation, men det finns inte heller något som tyder på att motivationen ökar. Studien visar däremot att vissa elever löper större risk för minskad inre motivation. Resultaten tyder på att betyg generellt inte verkar ha en effekt i vare sig positiv eller negativ bemärkelse. Som tidigare nämnt är motivation en individuell fråga. För vissa elever bidrar betygen till ökad prestation och motivation, medan de för andra blir en börda och motivationen sjunker. Med utgångspunkt i vad som skrivs i de tre ovanstående artiklarna är sambandet mellan prestation, matematikångest, motivation och betyg tydligt. Prestation kan vara något som skapar motivation hos eleven, men det kan också medföra ångest om pressen tar över, till exempel det som nämns ovan om betyg. Det är en hårfin gräns mellan att prestation bidrar till motivation eller leder till ångest.
Det framkommer att lärarens roll är en faktor som påverkar elevers motivation. Linder et al. (2015) skriver om vikten av att ha en engagerad lärare som känner sin klass för att upprätthålla en motiverande klassrumsmiljö. Lärare bör visa stor entusiasm för ämnet och en vilja att diskutera matematik, vilket uppskattas av eleverna. Eleverna känner också sig motiverade när läraren använder elevnära exempel och låter dem koppla matematiskt innehåll till egna erfarenheter (a.a.). I rollen som lärare finns ett stort ansvar och den egna inställningen till ämnet påverkar eleverna. Lärare blir som förespråkare för ämnet och genom att visa en positiv inställning och vilja kan denna synvinkel överföras på klassen.
En ytterligare motivationsfaktor som finns är utmaningar. I studien av Linder et al.
(2015) framkommer det att eleverna högt värderar att bli utmanade i undervisningen.
Att kunna vrida och vända på ett problem samt att fortsätta kämpa och inte ge upp är faktorer som behövs för att lyckas inom ämnet, uttrycker eleverna. Resonemangen är något som styrks av det resultat som framkommer i artikeln av Hung et al. (2015), där utmanande spel visar sig ge djup fokus och bättre inlärning. Eleverna som får ägna sig åt utmaningar är mer positiva till spelet, vilket kan tolkas som att när elever blir utmanade leder det till högre motivation. Det är av vikt att elever utmanas på en lagom nivå. Precis som eleverna i Linder et al. (2015) uttrycker uppskattas en klurig utmaning som går att vrida och vända på. En för svår utmaning kan snarare hämma eleverna och motivationen kan då fallera. Det verkar som att en lagom utmanande uppgift är bäst för att inlärningen ska bli så effektiv som möjligt för eleven.
I Nyman och Sumpter (2019) framkommer det att eleverna tycker att ämnet är viktigt för framtiden. Det flera elever uttrycker under intervjuerna kan kopplas till yttre motivation och det som sägs handlar om att det är viktigt för framtiden att kunna matematik och att de lär sig för att klara sig i livet. Skolverket (2020) hävdar att känslan av att känna kompetens påverkar elevers motivation. En elev uttrycker exempelvis att matematik behövs för att kunna hantera pengar och undvika pinsamma sociala situationer (Nyman & Sumpter, 2019). Elever verkar därmed bli motiverade av yttre faktorer för att inte verka misslyckade eller inkompetent. Alla framtida mål som exempelvis jobb, pengar och utbildning är yttre drivkrafter som motiverar eleven.
Även i Linder et al. (2015) förekommer det exempel på yttre motivation då eleverna berättar liknande tankar om att vara bra på matematik för att klara sig senare i livet, exempelvis på universitetet. I Nyman och Sumpter (2019) lyfts också den inre motivationen när eleverna uttrycker att de behöver kunna matematik för att lära sig
nya saker. En möjlig tanke är att inre motivationen är svårare att påverka eftersom det är något som styrs inifrån och handlar om det egna drivet. Den yttre motivationen kan tänkas vara något som är lättare för läraren att påverka eftersom yttre faktorer som exempelvis feedback, beröm, klassrumsmiljö och samtal, är något som läraren kan styra över.
Elevers motivation är en individuell drivkraft som kan påverkas på olika sätt, men det innebär också att de känner sig motiverade till olika saker. I en lärares profession ingår uppgiften att motivera alla elever, något som kan vara en stor utmaning.
Förutom att vara medveten om de faktorer som påverkar motivationen behöver läraren se till att använda sig av lämpliga undervisningsmetoder som gör att eleverna tycker matematiken är rolig. Utifrån artiklarnas resultat syns det att elever blir motiverade av följande tillvägagångssätt; att lära tillsammans genom muntliga diskussioner, digital undervisning, berättelser, dagliga rutiner och rörelse.
Det gemensamma lärandet visar sig vara något elever uppskattar och blir motiverade av. Läraren i Linder et al. (2015) har ett klassrum där det visas respekt och allas matematiska idéer är tillåtna. Eleverna anser att lärandet skapas när de hjälper varandra, något matematikläraren ser till att göra ofta. Eleverna uppskattar att läraren ofta lät dem diskutera matematik, både i helklass och i mindre grupper. Även resultatet av Begenys et al. (2020) studie stärker tankarna om att arbeta tillsammans.
Eleverna som arbetar i grupp visar både bättre resultat och mer motivation. Utifrån detta är arbete tillsammans en strategi som gynnar elevers motivation i matematik, något vi även sett exempel på själva under praktiktillfällen.
Att använda sig av digitala verktyg i undervisningen är ytterligare ett arbetssätt som visar sig gynna elevers motivation. Elevgrupperna både i O’Rourke et al. (2017) och i Hung et al. (2015) lyfter positiva tankar kring digitala verktyg i undervisningen, i detta fall Nintendo DS Lite och iPads. I O’Rourkes et al. (2017) studie förbättras elevernas matematiska färdigheter och att motivationen ökar. Liknande resultat visas i Hung et al. (2015) där digitala verktyg skapar motivation, framför allt hos eleverna i den utmanande spelmiljön. Samtliga elever känner att spel i undervisningen skapar tillfredsställelse och engagemang. Detta resultat indikerar på att digitala verktyg är ett arbetssätt som uppskattas av elever och förbättrar inlärningen. Det visar sig också att det inte spelar någon roll om det är handkonsoler eller surfplattor elever får använda.
Resultatet kan kopplas till egna erfarenheter där elever blivit lika glada oavsett om läraren låter dem använda sig av SmartBoard eller egna datorer.
De två ovanstående undervisningsmetoderna är vanligt förekommande i skolans värld och används generellt under större delen av skoldagen. Det är metoder som vi själva både sett och använt oss av under praktik. Resultatet från artiklarna visar även tre andra arbetssätt som skapar motivation och de handlar om att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematikundervisningen.
Resultatet i Lemonidis och Kaiafas (2019) studie tyder på att berättande inom matematik är ett arbetssätt som gynnar elevers motivation, prestation och intresse.
Berättelserna gör att elever lättare förstår matematiska begrepp då begreppen används i ett meningsfullt sammanhang och de kan omvandla matematiska idéer till egna
uttrycksformer. Att arbeta på ett sätt som gör att eleverna enklare kan förstå och göra egna kopplingar till ett innehåll kan kopplas till det Linder et al. (2015) skriver om att elever uppskattar elevnära exempel. Genom att låta elever göra kopplingar till egna erfarenheter skapas en lust att lära. När läraren använder sig av berättelser i undervisningen konkretiseras innehållet och verkar göra det enklare för elever att förstå svåra begrepp.
Vidare visar sig dagliga rutiner gynna elevers motivation till matematiken. Eleverna i Rajottes et al. (2016) studie får dagligen spela spel eller lösa olika logiska utmaningar. Genom att låta dem arbeta med dessa rutiner förbättras både den inre och yttre motivationen. Resultatet visar på att dagliga rutiner i matematik hjälper eleverna att utveckla problemlösningsförmågan. Att använda sig av dagliga rutiner i undervisningen kan bidra till att elever vet vad som ska göras och deras matematiska kunskaper ökar. Detta koncept kan tänkas gynna många elever då vi av egna erfarenheter vet att barn mår bra av rutiner och att arbeta efter samma upplägg dagligen. Som tidigare nämnt betonar Linder et al. (2015) vikten av att ha en engagerad lärare som känner sina elever. I en klass där extra färdighetsträning inom ett visst område behövs, kan dagliga rutiner vara en metod som passar. En bra lärare tar sin tid till att skapa fler inlärningstillfällen och denna metod kan gynna lärandet och därmed motivationen, precis som resultatet i Rajottes et al. (2016) studie visar.
Slutligen leder införandet av extra idrottsrelaterad undervisning i Van Klaverens och De Wittes (2015) studie till att elevernas motivation och självkänsla ökar. Införandet ger inget förbättrat resultat på elevernas matematiska färdigheter. Trots att studien inte ger det matematiska resultat som forskarna är ute efter, är resultatet kring motivation positivt. Eleverna som får genomföra programmet har låg självkänsla och avsaknad av motivation, vilket gör att resultaten ändå kan anses vara bra. I förhållande till det forskningsområde som denna studie berör blir resultatet relevant. Som tidigare nämnt är motivation något som blir en drivkraft framåt i undervisningen samt något som behövs. Att införa rörelse i matematikundervisningen är en metod som tycks fungera.
6.2 Metoddiskussion
I denna systematiska litteraturstudie har frågeställningarna kunnat besvarats. En svårighet som uppkom under sökningsprocessen var att hitta svensk forskning kring det aktuella ämnet. De svenska sökorden som användes var antingen inte tillräckligt preciserade eller fanns det inte tillräckligt med forskning. Därför användes endast sökord på engelska. Att ha relevanta sökord är viktigt för att få träffsäkra och lämpliga artiklar som passar till ämnet (Denscombe, 2018). I efterhand inser vi att sökningen hade kunnat utvidgas ytterligare. Efter att vi har fått mer kunskap kring att skapa sökord hade en ny sökning efter svensk forskning kunnat gjorts, men valet att inte göra detta grundades i att de engelska artiklar som redan hittats var passande. När artiklarna valdes ut kan subjektivitet ha uppstått då de valdes utifrån vad som ansågs passande till studien och det kan vara bra att ha i åtanke.
Samtliga artiklar som använts hade fokus på de lägre årskurserna (1–3) men i tre av studierna inkluderades även högre årskurser. Artiklarna har framför allt grund i studier från andra länder. Eftersom årskurserna inte alltid motsvarade varandra åldersmässigt i olika länder har studiens validitet påverkats och det hade varit önskvärt om våra frågeställningar hade kunnat besvarats utifrån de svenska årskurserna. På grund av att studiens omfång endast var tio artiklar har arbetets reliabilitet påverkats och helst hade vi velat göra en systematisk litteraturstudie med större omfattning. Innehållet från artiklarna har tematiserats utifrån vad vi sett för mönster och teman, något som också påverkat reliabiliteten. Resultatet hade förmodligen sett annorlunda ut om en översikt över all aktuell forskning gjorts, eller om andra artiklar hade valts. Däremot har artiklarna resulterat i olika teman som speglar de påverkningsfaktorer som finns kring motivation, vilket var vårt syfte med studien.
6.3 Slutsats och vidare forskning
Arbetets första frågeställning handlar om vad som påverkar elevers motivation i matematik. En slutsats som studien kommer fram till är att elevernas motivation påverkas av en rad olika faktorer: prestation, lärarens engagemang, utmaningar samt inre och yttre motivation. Att ha press på sig för att kunna prestera är nödvändigt, men det får inte blir för mycket. Elever både vill och behöver utmanas, men på rätt nivå.
Det är svårt att balansera prestation och utmaningar så att det leder till ökad motivation hos samtliga elever. Dessa två motivationsfaktorer bör hållas på en lagom nivå, samtidigt som eleverna hela tiden behöver utvecklas. Även lärarens engagemang och hur hen väljer att göra för att engagera elever påverkar motivationen.
Läraren har en stor inverkan på elevers inställning och attityd till matematik. Elevens egen vilja att lära kan påverka också motivationsnivån och ett driv att ta sig framåt behövs. Det spelar ingen roll hur väl läraren försöker engagera eleven om den själv inte känner något inre driv. Elever påverkas samtidigt mycket av vad de har runt omkring sig. Yttre faktorer driver elever att komma framåt, såsom att du behöver matematik för att komma in på universitetet eller veta hur mycket pengar du ska betala i kassan.
Den andra frågeställningen handlar om hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers motivation och om det kan finnas metoder som fungerar bättre än andra. Att lära tillsammans genom muntliga diskussioner, digital undervisning, berättelser, dagliga rutiner och rörelse är undervisningsmetoder som kan vara gynnsamma för elevers motivation. Ett gemensamt lärande uppskattas av elever och gynnar både motivation och resultat inom matematiken. Elever ställer sig även positivt till digitala verktyg. Metoderna som att använda berättelser, dagliga rutiner och rörelse kan också resultera i en ökad motivation. Vi kan inte dra slutsatsen att metoderna fungerar i alla sammanhang och för alla elever, men utifrån detta underlag gynnas elevers motivation till matematik av dessa undervisningsmetoder.
En sak som visar sig gynna elevers motivation i matematik är muntliga diskussioner.
Under vår utbildning har vi märkt att det inte talas mycket matematik i klassrummen,
vilket är synd eftersom studien visar på att elever uppskattar detta upplägg. Att arbeta med muntlig matematik är ett forskningsområde som skulle vara intressant att undersöka vidare.
7 Referenslista
Ahl, H.J. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Andreasson, J. & Johansson, T. (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning.
(Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Begeny, J. C., Codding, R. S., Wang, J., Hida, R. M., Patterson, S. L., Kessler, S., . . . Ramos, K. A. (2020). An analysis of motivation strategies used within the small- group accelerating mathematics performance through practice strategies (AMPPS- SG) program. Psychology in the Schools, 57(4), 540–555.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Gunderson, E. A., Park, D., Maloney, E. A., Beilock, S. L., & Levine, S. C. (2018).
Reciprocal relations among motivational frameworks, math anxiety, and math achievement in early elementary school. Journal of Cognition and Development, 19(1), 21-46.
Hung, C., Sun, J. C., & Yu, P. (2015). The benefits of a challenge: Student motivation and flow experience in tablet-PC-game-based learning. Interactive Learning Environments, 23(2), 172-190.
Lemonidis, C., & Kaiafa, I. (2019). The effect of using storytelling strategy on students' performance in fractions. Journal of Education and Learning, 8(2), 165- 175.
Linder, S. M., Smart, J. B., & Cribbs, J. (2015). A Multi-Method Investigation of Mathematics Motivation for Elementary Age Students. School Science and Mathematics, 115(8), 392–403.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, L. & Pettersson, E. (2015). 1.1 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna. Hämtad 2020-10-27 från:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235992!/Menu/article/attachment/1_1_bega vade_bar n_A
Muhrman, K., & Samuelsson, J. (2015). Hur ökar man elevernas motivation för matematik. Hämtad 2020-11-16 från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1167377/FULLTEXT01.p
Nationalencyklopedin. (u.å.a.). Motivation. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020, 17 november från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation Nationalencyklopedin. (u.å.b.). Förväntan-värde. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020, 23 november från: https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rv%C3%A4ntan -v%C3%A4rde
Nationalencyklopedin. (u.å.c.). Konstruktionism. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020, 23 november från: https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstruktionism Nyman, M., & Sumpter, L. (2019). The issue of 'proudliness': Primary students' motivation towards mathematics. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 7(2), 80-96.
O'Rourke, J., Main, S., & Hill, S. M. (2017). Commercially available digital game technology in the classroom: Improving automaticity in mental-maths in primary- aged students. Australian Journal of Teacher Education, 42(10), 50–70.
Rajotte, T., Marcotte, C., & Bureau-Levasseur, L. (2016). Evaluation of the effect of mathematical routines on the development of skills in mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi-témiscamingue.
Universal Journal of Educational Research, 4(10), 2386–2391.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2020). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Hämtad 2020-12-03 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang Van Klaveren, C., & De Witte, K. (2015). Football to improve math and reading performance. Education Economics, 23(5), 577–595.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-11-16 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.p
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weidinger, A. F., Steinmayr, R., & Spinath, B. (2017). Math grades and intrinsic motivation in elementary school: A longitudinal investigation of their association.
British Journal of Educational Psychology, 87(2), 187–204.
8 Bilagor (sökschema)
Databas &
datum Sökord/sökfråga Avgränsningar Sökträffar Utvaldareferenser Publikationstyp
ERIC 20201028
motivation AND math* AND primary school AND methods
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
24 Linder, S. M., Smart, J. B., &
Cribbs, J. (2015). A Multi-Method Investigation of Mathematics Motivation for Elementary Age Students. School Science and Mathematics, 115(8), 392–403.
Vetenskaplig artikel
ERIC 20201028
motivation AND math* AND primary school AND methods
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
24 Hung, C., Sun, J.
C., & Yu, P. (2015).
The benefits of a challenge: Student motivation and flow experience in tablet- PC-game-based learning. Interactive Learning
Environments, 23(2), 172–190.
Vetenskaplig artikel
ERIC 20201028
motivation AND math* AND primary school
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
43 O'Rourke, J., Main, S., & Hill, S. M.
(2017).
Commercially available digital game technology in the classroom:
Improving automaticity in mental-maths in primary-aged students. Australian Journal of Teacher Education, 42(10), 50–70.
Vetenskaplig artikel
ERIC
20201028 motivation AND math* AND primary school
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
43 Nyman, M., &
Sumpter, L. (2019).
The issue of 'proudliness':
Primary students' motivation towards mathematics.
LUMAT:
International Journal on Math, Science and
Vetenskaplig artikel
Technology Education, 7(2), 80–96.
ERIC
20201028 motivation AND math* AND primary school
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
43 Gunderson, E. A., Park, D., Maloney, E. A., Beilock, S.
L., & Levine, S. C.
(2018). Reciprocal relations among motivational frameworks, math anxiety, and math achievement in early elementary school. Journal of Cognition and Development, 19(1), 21–46.
Vetenskaplig artikel
ERIC 20201028
motivation AND math* AND primary school
Peer reviewed Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
43 Begeny, J. C., Codding, R. S., Wang, J., Hida, R.
M., Patterson, S. L., Kessler, S., . . . Ramos, K. A.
(2020). An analysis of motivation strategies used within the small- group accelerating mathematics performance through practice strategies (AMPPS- SG) program.
Psychology in the Schools, 57(4), 540–555.
Vetenskaplig artikel
ERIC 20201117
motivat* AND mathematic* AND primary school AND method* OR strateg*
Peer reviewed Education level:
Grade 1, 2, 3 Source type:
Scholarly Journals Reports
Publication date:
2011–2020
33 Rajotte, T., Marcotte, C., &
Bureau-Levasseur, L. (2016).
Evaluation of the effect of mathematical routines on the development of skills in mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi- témiscamingue.
Universal Journal of Educational
Vetenskaplig artikel
