Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov: En litteraturstudie

Full text

(1)

Faktorer som påverkar

sjuksköterskans bemötande av andliga behov

- En litteraturstudie

Factors affecting nurses’ encounter of spiritual needs - A literature study

Ida Julienne Dushimirimana Hanna Persson

Karlstads Universitet Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare: Maria Bystedt och Monica Söderman Examinerande lärare: Barbro Renck

April 2014

(2)

Sammanfattning

Titel:

Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov

Factors affecting nurses’ encounter of spiritual needs

Fakultet:

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Institution:

Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne:

Omvårdnad

Kurs:

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare:

Ida Julienne Dushimirimana & Hanna Persson

Handledare:

Maria Bystedt & Monica Söderman

Sidor:

32

Nyckelord:

Andliga behov, Bemötande, Omvårdnad, Holistisk hälsa, Sjuksköterska

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien.

Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en

manuell sökning. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengströms

(2013) protokollgranskning. Resultatet baserades på 15 artiklar. Efter dataanalysen

redovisades resultatet i fem kategorier: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och

religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö och Tid. Det finns ett samspel mellan faktorer som

påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Flera olika faktorer som religion, tro

och egen andlighet influerade bemötandet. Sjuksköterskor uppgav att det var nödvändigt att

bygga en tillitsfull nära relation med patienter för att bemötande av andliga behov skulle

vara möjligt. Kunskapsbrist utgjorde ett av de största hindren och fortlöpande utbildning

föreslogs för att uppnå förbättring i bemötande av andliga behov. Den fysiska och

psykosociala miljön som råder där sjuksköterskor arbetade, samt tidsaspekten, kunde

upplevas som influerande faktorer på bemötandet. Allt detta bidrog till att de andliga

behoven hamnade i skymundan. Sjuksköterskans inre och yttre resurser ligger alltså till

grund för hur hon bemöter andliga behov.

(3)

Innehållsförteckning

1. Introduktion... 4

1.1 Andlighet/andliga behov ... 4

1.2 Omvårdnad ... 5

1.3 Bemötande ... 6

1.4 Problemavgränsning ... 6

1.5 Syfte ... 6

2. Metod ... 7

2.1 Litteratursökning ... 7

2.2 Tabell 1. Databassökning i CINAHL ... 8

2.3 Tabell 2. Databassökning I PubMed ... 9

2.4 Tabell 3: Manuell sökning ... 9

2.5 Inklusions-& exklusionskriterier ... 10

2.6 Urval ... 10

2.7 Databearbetning ... 10

2.8 Etiska överväganden... 11

3. Resultat ... 12

3.1 Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion ... 12

3.2 Vårdrelationen ... 13

3.3 Kunskap ... 15

3.4 Miljö ... 16

3.5 Tid ... 17

4. Diskussion ... 19

4.1 Metoddiskussion ... 19

4.2 Resultatdiskussion ... 21

4.3 Klinisk betydelse ... 25

4.4 Förslag på fortsatt forskning ... 25

4.5 Slutsats ... 26

5. Referenser ... 27

Bilaga 1: Artikelmatris

(4)

4 1.

Introduktion

Inom omvårdnad står det numera klart att människan är ande, själ och kropp i en enhet (Jacobsson 2010; International Council of Nurses [ICN] 2007). Enligt det holistiska hälsobegreppet som är rådande inom omvårdnad innebär hälsa ett kroppsligt, själsligt, socialt och andligt välbefinnande – inte endast frånvaro av sjukdom (World Health Organisation 1948).

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskan ha förmåga att ta hand om patientens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga omvårdnadsbehov.

Även Florence Nightingale betonade vikten av att sjuksköterskor värderar och respekterar den andliga dimensionen hos patienter för att främja deras hälsa (Macrae 2001). Genom historien har andlighet varit något som genomsyrar och lägger grunden för omvårdnad, då relationen till Gud, till äkta kärlek, ansetts vara drivkraften för omvårdnad över huvud taget (Macrae 2001; Cusveller 1998; O’Brien 2003). På grund av 2000-talets medicinska framsteg, är fokus i omvårdnaden mer vetenskapligt och tekniskt baserat, vilket gör att patientens andliga behov ständigt blir förbisedda (Cavendish et al. 2004).

I många studier har det påvisats att den andliga aspekten hos människan och andlighetens roll i omvårdnaden är något mycket väsentligt som främjar hälsa och bör uppmärksammas (Narayanasami 2001; Tirgari et al. 2013; Eriksson & Barbosa da Silva 1991; Meraviglia 2004). Hur andlighet och hälsa hänger ihop är något den akademiska världen börjat få upp intresset för de senaste åren (Burkhart & Hogan 2008; Hufford et al. 2010; Wong et al. 2008).

Enligt den senaste forskningen är andlig omvårdnad också det mest åsidosatta och sämst tillgodosedda området inom omvårdnaden idag (Biro 2012). Eftersom den andliga dimensionen är närvarande hos alla människor är det något som sjuksköterskor oundvikligen kommer att stöta på överallt i vården.

Studier visar även att patienter vill att sjuksköterskor tar tag i deras andliga behov (Fawcett &

Noble 2004; Nixon & Narayanasamy 2010). Enligt Milligan (2011) och Clark et al. (2003) känner sjuksköterskor generellt till vikten av andlighet i vården men trots detta uppmärksammas sällan de andliga behoven.

1.1 Andlighet/andliga behov

Ordet andlighet har sitt ursprung i det latinska ordet spiritus, som betyder ”andedräkt” eller

”göra levande”. Andlighet är något självklart inneboende hos alla, som ger en djupt mänsklig dimension till varje människa, oavsett vem hon är (Price et al. 1995).

Trots att andlighet är en betydelsefull term inom omvårdnad, är det svårt att finna dess

övergripande definition. Det finns en stor variation av sätt att definiera andlighet idag och

många är inte överens, då det är ett komplext och svåråtkomligt ämne (Wright & Sayre-

Adams 2000; Johnson 2005). Andlighet är också något som upplevs olika av varje individ

(Department of Health 2009). Wright och Sayre-Adams (2000) hävdar att sjuksköterskeyrket

(5)

5

är andligt till naturen och ända sedan det moderna sjuksköterskeyrkets tillkomst har andlighet varit en självklar del. Andligheten har varit själva grunden för all omvårdnad och har genom historien varit tätt sammankopplad med tro och religion (Macrae 2001, O’Brien 2003).

Nuförtiden ses andlighet som åtskilt från begreppet religion. En populär definition av andlighet är en erfarenhet och integrering av mening i livet, genom relation till sig själv, andra, konst, musik, litteratur, naturen, eller en högre makt än sig själv (Burkhart & Solari- Twadell 2001). Andlighet kan också definieras som ”kärnan” i en person (Burkhardt &

Nagai-Jacobson 2002). Religion definieras istället som det mänskliga ramverk som möjliggör ett uttryck för andlighet (Delgado-Guay et al. 2011). Andlighet och religion används dock ofta synonymt, vilket kan leda till oklarhet kring begreppet (Christensen & Turner 2008).

Begreppen andlighet och andliga behov har blivit definierade av omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson, som har en kristen människosyn med ett existentiellt synsätt. Hon menar att andlighet i bemärkelsen relationen till en Gud och till andra människor är direkt kopplat till människans existens (Kirkevold 2000). Katie Eriksson definierar tillsammans med Antonio Barbosa da Silva ”andligt” som det primära och överskridande hos människan, och skiljer det från ”själsligt” som har att göra med det psykiska. Vidare definierar de andliga behov som existentiella och religiösa behov, eller ’andliga begär’; ett sökande efter sinnesro, livslust och glädje (Eriksson & Barbosa da Silva 1991). Andliga behov är även sammankopplade med relationen till en högre makt och längtan efter denna relation (Kirkevold 2000). Koslander et al. (2009) definierar termen existentiella behov som vikten av att uppleva livet som meningsfullt, medan termen andliga behov definieras som behovet av befrielse från förtvivlan, skuld eller synd och själavård.

Andliga behov är ett mer svåråtkomligt, individuellt och personligt område jämfört med de fysiska behoven (Johnson 2005).

1.2 Omvårdnad

Omvårdnad handlar om att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa, genom att hjälpa dem att planera, genomföra handlingar i syfte att bevara och förbättra hälsa samt förebygga sjukdomar (Kirkevold 2000). Henderson definierar omvårdnad som sjuksköterskans speciella uppgift, som innebär att utföra åtgärder som främjar hälsa eller tillfrisknande; åtgärder individen själv skulle utföra om han/hon hade kraft, vilja eller kunskap (Kirkevold 2000). Omvårdnaden ska bygga på den värdegrund som vården enligt lag ska utgå från, så att alla människor anses ha samma värde och ingen diskrimineras på grund av ålder, kön, social ställning, etnicitet, sexuell tillhörighet, religion etc. (Förenta Nationerna [FN] 1976; SFS 1982:763) God omvårdnad ges alltså i samarbete med patienten, närstående och medarbetare där alla bidrar med olika kunskap (ICN 2007). I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter, däribland rätten till liv, till värdighet och till rätten att behandlas med respekt (Stryhn 2007).

Relationen mellan patient och vårdare har hälsa som mål och vårdhandlingarna styr och

påverkar processen, men relationen kan inte uppnås utan att sjuksköterskan bemöter patienten

på ett bra och professionellt sätt (Jakobsson & Lutzén 2009). Enligt Watson (1993) är

omvårdnad sjukvårdspersonalens ansvar och den skall baseras på en humanistisk

människosyn. Omvårdnad innebär att se hela människan och vara öppen för de fysiska,

psykiska, sociala och andliga behoven.

(6)

6

Enligt Strang et al. (2002) omfattar andlig omvårdnad religion och allmän andlighet. Dessa aspekter är centrala för alla människor vare sig de är troende eller icke troende. Henderson (1982) anger att det ingår i andlig omvårdnad att hjälpa patienten med att utöva sin religion och leva med sin uppfattning om rätt/orätt. Andlig omvårdnad handlar om att hjälpa patienten att fokusera på en inre privat sfär, söka förbindelse med en högre makt, med andra eller med sig själv. Henderson påpekar att andlig omvårdnad innebär att stödja patienten med att ha kontroll, uppleva naturen och avsluta livsuppgifter, samt acceptera nuvarande situation (Henderson 1982). Konceptet andlig omvårdnad kan sammanfattas i fem ord: mening, reflektion, religion, relation och återställande (Govier 2000).

1.3 Bemötande

Ordet bemötande är belagt i svenska språket sedan 1723 och kan betyda ”gå i svaromål”, vilket innebär att bemöta åsikter i ett diskussionsinlägg (Blennberger 2013). Vidare belyses att då det numera talas om bemötande avses oftast att ”uppträda mot någon”.

I ” Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” står det att sjuksköterskan ska ha det yrkeskunnande och den kompetens som behövs för att möta dagens såväl som framtidens behov. Sjuksköterskan ska även kunna kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt (Socialstyrelsen 2005).

Enligt Backe och King (2000) är det vårdande mötet en komplex och flerdimensionell process som innehåller etiska dimensioner och därför kräver djupare förståelse. I mötet mellan sjuksköterskan och patienten ingår även en relation där sjuksköterskan bryr sig med den

”altruistiska kärleken”, vilket är en osjälvisk, självuppoffrande kärlek. Vidare poängterar Backe och King (2000) vikten av ett individanpassat bemötande och anser att ett bra bemötande leder till ett gott medicinskt omhändertagande. Croona (2003) menar i sin avhandling att vårdpersonalen ska möta patienter på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi. Vidare påpekar Croona (2003) att ett bra bemötande skapar möjligheter för omsorgsinriktad omvårdnad.

1.4 Problemavgränsning

I och med att andlighet är en del av människan, enligt den holistiska människosynen som ligger till grund för sjuksköterskans arbete, är de andliga behoven något som inte får åsidosättas. Andliga behov är däremot svårare att komma åt än de fysiska behoven.

Litteraturstudiens författare har även märkt under praktik och arbete inom vården att andliga behov är ett ämne som sjuksköterskor ofta undviker och har svårt att bemöta och detta är något som stöds av aktuell forskning. Därför finns intresse för att skapa förståelse för vad som ligger bakom sjuksköterskors bemötande av andliga behov.

1.5 Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande

av andliga behov.

(7)

7 2.

Metod

Metoden som användes var en litteraturstudie, vilket enligt Forsberg och Wengström (2008) innebär att beskriva och analysera utvalda studier. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2012) modell, i nedanstående steg (se Figur 1).

Figur 1: Processen i en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012), fritt översatt.

2.1 Litteratursökning

Litteratursökningen började med formulering av syfte och frågeställningar enligt steg 1 i Polit

och Becks (2012) modell. I steg 2 i samma modell valde författarna sökorden. Enligt steg 3

utfördes sökningarna. Databaserna CINAHL och PubMed valdes, som enligt Forsberg och

Wengström (2013) täcker området omvårdnad. I CINAHL användes sökorden Spiritual care,

Spirituality och Health via CINAHL Headings var för sig, samt sökorden Spiritual need*,

Existential issues, Factor*, Holistic perspective, Nurs*, Nurse attitude, Spiritual care*, Care

relationship*, Nurse perception samt Chronic* var för sig. Därefter användes sökorden i

kombination med varandra. I PubMed användes sökorden Spirituality och Chronic disease

som MeSH-termer var för sig, samt sökorden Spiritual*, Spiritual need*, Spiritual care*,

Nurse perception*, Nurse attitude samt Attitude* of health personnel var för sig. Därefter

användes sökorden i kombination med varandra (se Tabell 1 och 2).

(8)

8 2.2 Tabell 1. Databassökning i CINAHL

*= Trunkering, enligt Forsberg och Wengström (2013). ( )= Artiklar som förekommit i tidigare sökningar i denna databas. MH = Exact Subject Heading – Endast artiklar där detta sökord är ett av ämnena visas i sökningen. MM = Exact Major Subject Heading - Endast artiklar där sökordet är huvudämnet visas i sökningen

Databas Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL

S1 Spiritual need* 486

S2 Existential issues 59

S3 (MH ”Spiritual

Care”)

246

S4 (MH ”Spirituality”) 1441

S5 Factor* 166.877

S6 (MM ”Health+”) 12.270

S7 Holistic perspective 11.859

S8 Nurs* 29.169

S9 Nurse attitude 1007

S10 Spiritual care* 1026 S11 Care relationship* 7749 S12 Nurse perception 525

S13 Chronic* 25.483

S14 S1 AND S9 9 2 1 1

S15 S1 AND S8 AND S11

59 3 (1) 1 1

S16 S1 AND S12 5 3 2 2

S17 S1 AND S6 19 0 0 0

S18 S3 AND S9 6 3 (2) 0 0

S19 S3 AND S13 13 3 2 2

S20 S10 AND S9 AND S13

12 2 (2) 0 0

S21 S4 AND S12 11 5 (3) 2 2

S22 S4 AND S7 AND S9

5 4 (2) 1 1

S23 S2 AND S9 6 1 0 0

S24 S10 AND S9 64 17 (13) 2 2

S25 S3 AND S5 AND S8

73 12 (10) 1 1

Summa: 282 55 (33) = 22 12 12

(9)

9 2.3 Tabell 2. Databassökning I PubMed

Databas Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed

S1 ”Spirituality”

[MeSH]

1643

S2 Spiritual* 3127

S3 Spiritual need* 154 S4 Spiritual care* 169

S5 Nurse*

perception*

2883 S6 Nurse attitude 7776 S7 Attitude* of

health personnel

18.054

S8 ”Chronic

disease”

[MeSH]

28,631

S9 S1 AND S5 43 8 (5) 1 1

S10 S3 AND S6 26 5 (2) 2 0

S11 S4 AND S7 58 13 (8) 3 1

S12 S2 AND S6 AND S8

9 0 0 0

136 26 (15)=

11

6 2

Summa:

*= Trunkering, enligt Forsberg och Wengström (2013). ( ) = Artiklar som förekommit i tidigare sökningar, även i CINAHL. MeSH = Medical Subject Heading.

2.4 Tabell 3: Manuell sökning

Manuell sökning

Urval 1 Urval 2 Urval 3

1 1 1

Summa: 1 1

1

(10)

10 2.5 Inklusions-& exklusionskriterier

I sökningen inkluderades artiklar som handlade om personer från 18 år och uppåt, var vetenskapligt granskade (”Peer reviewed”) och omfattade båda könen. Artiklar som var publicerade från 2004 till 2014 inkluderades, samtliga artiklar var skrivna på engelska. Alla artiklar innehöll sjuksköterskans perspektiv. Artiklar som handlade endast om sjuksköterskestudenter, patientperspektiv, vidareutbildade sjuksköterskor eller andra yrkeskategorier exkluderades, samt Review-artiklar.

2.6 Urval Urval 1

I första urvalet valdes artiklar som ansågs relevanta för studiesyftet, utifrån titel och sammanfattning. Urvalet resulterade i 22 artiklar från CINAHL samt 11 artiklar från PubMed, efter exkludering av dubbletter. Det sammanlagda antalet blev 33 artiklar till urval 1.

Urval 2

Andra urvalet utgick från granskning av artiklarnas metod och resultat. De artiklar vars metod och resultat var relevanta för studiesyftet valdes, enligt steg 4 och 5 i Polit & Becks (2012) modell, vilket resulterade i sammanlagt 18 artiklar; 12 artiklar från CINAHL och 6 från PubMed. Sammanlagt 16 artiklar exkluderades; 10 från CINAHL och 5 från PubMed.

Anledningen var antingen att studiernas deltagare inte endast bestod av sjuksköterskor och det inte framkom separat vad sjuksköterskornas perspektiv var i resultatet, eller att resultatet inte stämde med litteraturstudiens syfte.

Urval 3

I urval 3 granskades artiklarnas kvalitet utifrån Forsberg och Wengströms (2013) granskningsprotokoll och artiklarnas innehåll sammanfattades, enligt steg 6 och 7 i Polit och Becks (2012) modell. Artiklarnas syfte, urval, val av metod, databearbetning, resultat och etiska överväganden kontrollerades. Utifrån detta exkluderades 4 artiklar, varav samtliga var från PubMed. Den första artikeln hade inte godkänts av en etisk kommitté, i två artiklar hade studiedeltagarna inte fått tillräckligt med information kring studien och i den fjärde artikeln erbjöds deltagarna en möjlighet att vinna $500 om de deltog i studien, vilket enligt Polit och Beck (2012) skulle kunna påverka resultatets tillförlitlighet. Enligt Stryhn (2007) ska forskare även vara oberoende av sponsorer, så att de som finansierar forskningen inte har inflytande över resultatet. Sammanlagt valdes 14 artiklar till Urval 3, där 12 var från CINAHL och 2 från PubMed. En artikel hittades manuellt via en annan artikel i PubMed (se Tabell 3). Detta innebär att litteraturstudiens resultat är baserat på 15 artiklar (se Bilaga 1: Artikelmatris).

2.7 Databearbetning

Varje artikel tilldelades en siffra. Analysen av valda artiklar påbörjades genom att resultaten

som var relevanta för litteraturstudiens syfte stryktes under. Därefter utformades teman utifrån

de faktorer som upptäcktes under granskningen, enligt steg 8 i Polit och Becks (2012) modell.

(11)

11

Sammanlagt togs 5 teman fram: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö samt Tid. Varje tema tilldelades en färg, vilket ledde till att alla resultat tillhörande samma tema markerades med samma färg.

I steg 9 enligt Polit och Becks (2012) modell sammanställdes materialet kritiskt. De relevanta markerade resultaten klipptes ut och alla lappar från samma artikel markerades med artikelns siffra innan de sorterades i kuvert tillhörande varsitt tema. Därefter skrevs litteraturstudiens resultat ihop under ovanstående temarubriker.

2.8 Etiska överväganden

I litteraturstudien användes endast artiklar som är godkända av en etisk kommitté, samt där

studierna är utförda enligt ett etiskt förhållningssätt. I sammanställningen uppmärksammas

även alla resultat, både förväntade och icke förväntade, likvärdigt för att det slutgiltiga

resultatet ska bli tillförlitligt (Forsberg & Wengström 2013). Förförståelse samt egna

värderingar och åsikter har i största möjliga mån utelämnats. Efter kvalitetsgranskningen

exkluderades studier där deltagare erbjöds ekonomiskt bistånd för att delta, i enlighet med

Polit och Becks (2012) princip om mänsklig värdighet. Polit och Beck (2012) anser att ju mer

forskare visar neutralitet i sin forskning, desto mer tillförlitlig blir studien. Artiklar där

deltagarna inte fått tillräckligt med information exkluderades, enligt de etiska principer som

presenteras av Stryhn (2007).

(12)

12 3.

Resultat

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Resultatet baseras på 15 artiklar. Fyra av dessa artiklar är kvalitativa, sju är kvantitativa och fyra artiklar innehåller både kvalitativ och kvantitativ metod.

Databearbetning gav de fem kategorierna Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö samt Tid, innehållande främjande och förhindrande faktorer för bemötande av andliga behov. Hur dessa teman relaterar till varandra beskrivs i Figur 2.

3.1 Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion

Flera studier har utgått från mätinstrumentet ”Spiritual Care Perspectives and Practices Scale”

samt liknande instrument och fann att sjuksköterskans uppfattning om andlighet och andlig omvårdnad är positivt relaterat till bemötandet av andliga behov (Chung et al. 2007;

Kociszewski 2004; Turan & Karamanoglu 2012; Chan et al. 2005; Lundmark 2006).

Flera studier visade på hur sjuksköterskans egen andlighet, andliga välbefinnande och resurser samt känsla av mening låg till grund för hur väl sjuksköterskan bemötte patienters andliga behov (Kociszewski 2004; Baldacchino 2006; Burkhart & Hogan 2008; Wong & Yau 2010;

Deal & Grassley 2012; Turan & Karamanoglu 2012). Sjuksköterskan behövde hitta sätt att ge omvårdnad åt sin egen ande för att sedan kunna ge andlig omvårdnad till andra (Kociszewski 2004; Turan & Karamanoglu 2012). Svårigheter och andlig nöd i sitt eget liv, svårigheter kring frågor om döden eller känslomässig och andlig utmattning hindrade sjuksköterskor från att bemöta andliga behov (Baldacchino 2006; Kociszewski 2004; Burkhart & Hogan 2008;

Deal & Grassley 2012; Wong & Yau 2010).

I flera studier upplevdes andliga behov som extra svåråtkomliga och komplexa och detta gjorde att de andliga behoven undveks och de medicinska prioriterades (Christensen & Turner 2008; Belcher & Griffiths 2005; Baldacchino 2006). Det krävdes mer mod för att kliva ut i detta område enligt en studiedeltagare:

It is a very exciting area, but I think it is difficult… it is so important to embrace the human as a whole being. You need to be more courageous instead of thinking on beforehand to be afraid… (Christensen & Turner 2008, s. 11)

En faktor som bidrog till sjuksköterskors osäkerhet kring att bemöta patienters andliga behov var förväxlingen av andlig omvårdnad och religiositet (Gallison et al. 2012; Belcher &

Griffiths 2005; Baldacchino 2006; Wong & Yau 2010), vilket kunde bero på bristande

kunskap om definition av andlighet (Wu & Lin 2011; Baldacchino 2006). De sjuksköterskor

som såg andlighet som något som tillhör alla, något brett, djupt och unikt för varje människa,

oavsett religiös tillhörighet, hade lättare att själva bemöta de andliga behoven (Wu & Lin

2011; Kociszewski 2004).

(13)

13

Tron på en Gud, något större än sig själv, påverkade det andliga välbefinnandet positivt (Burkhart & Hogan 2008). Att luta sig mot den egna tron och använda sig av de resurser den gav påverkade även bemötandet av andliga behov och gav ett ramverk för att känna igen meningsfulla händelser och bemöta andliga behov (Belcher & Griffiths 2005; Burkhart &

Hogan 2008; Deal & Grassley 2012; Lundmark 2006; Ozbasaran et al. 2011). Studien av Chung et al. (2007) visade däremot att sjuksköterskor med religiös tillhörighet var sämre på att bemöta andliga behov än sjuksköterskor utan religiös tillhörighet.

Sjuksköterskor som ägnade tid åt andliga övningar såsom bön, självreflektion, meditation och bibelläsning var bättre på att bemöta andliga behov (Lundmark 2006; Wong & Yau 2010;

Burkhart & Hogan 2008). Lundmarks (2006) studie, där sjuksköterskor på onkologiavdelning deltog, visade på att tron på Gud och på ett liv efter döden samt oorganiserad och organiserad religiositet var faktorer som influerade attityden till bemötande av andliga behov positivt.

Flera studier visade att sjuksköterskor ibland upplevde en konflikt mellan deras egen andliga övertygelse och patientens, vilket var en faktor som gav tveksamhet och försiktighet i att bemöta andliga behov (Gallison et al. 2012; Christensen & Turner 2008; Belcher & Griffiths 2005; Deal & Grassley 2012). Rädsla för att trampa patienten på tårna, förolämpa patienten eller rädsla för att ålägga patienten sin egen tro var hindrande faktorer för att själv bemöta andliga behov (Belcher & Griffiths 2005; Kociszewski 2004). Istället undveks samtal om detta eller så överläts de andliga behoven till en präst (Christensen & Turner 2008; Belcher &

Griffiths 2005; Baldacchino 2006; Deal & Grassley 2012). Uppfattningen att andliga behov inte tillhör sjuksköterskans roll eller att det endast är prästens område gjorde att sjuksköterskor bemötte andliga behov sämre (Belcher & Griffiths 2005; Gallison et al. 2012;

Baldacchino 2006; Lundmark 2006).

Många sjuksköterskor såg andlighet som en privatsak och kunde därför tycka att det var pinsamt eller förolämpande att klampa in på detta område utan att bli inbjuden (Gallison et al.

2012; Deal & Grassley 2012; Baldacchino 2006; Christensen & Turner 2008).

3.2 Vårdrelationen

Flera studier påvisade att en ömsesidig relation mellan sjuksköterskan och patienten krävdes för att det skulle vara möjligt att bemöta andliga behov (Christensen & Turner 2008; Belcher

& Griffiths 2005; Baldacchino 2006; Deal & Grassley 2012; Kociszewski 2004). Christensen och Turner (2008) uttryckte detta:

The participants of this research expressed that deeply knowing the patient was prerequisite to giving spiritual care. This required the nurse to consciously build up a relationship of trust.

(Christensen & Turner 2008, s. 11)

Bemötandet av de andliga behoven försvårades om den ömsesidiga relationen inte fanns där – både med patienten och med familjen (Kociszewski 2004).

Relationen behövde initieras av både sjuksköterska och patient och förtroende och tillit var

grunden (Christensen & Turner 2008; Belcher & Griffiths 2005; Baldacchino 2006).

(14)

14

The critical care nurse- patient and family relationship established in mutual knowing revealed each other’s spirit and personal vulnerabilities, fostering an environment for spiritual care.

(Kociszewski 2004, s. 409)

Sjuksköterskan kunde göra sin del genom att ta djupare kontakt och anknyta till patienten (Deal & Grassley 2012). Sjuksköterskor uttryckte även att det är viktigt att aktivt lyssna, observera, lära känna patientens personlighet samt finnas med i samvaron med familjen, för att bygga en tillitsfull relation (Belcher & Griffiths 2005; Kociszewski 2004; Christensen &

Turner 2008). I Christensen och Turners (2008) studie ansåg de flesta deltagare att den fysiska omvårdnaden banade väg för andlig omvårdnad, när de spenderade tid med patienten, gjorde sig tillgängliga, använde den förtroliga situationen och visade patienten att de var medvetna om hens andliga behov.

För att bemöta andliga behov krävdes en djupare utforskning av patientens inre (Baldacchino 2006) och det var en intim upplevelse för både sjuksköterskan och patienten (Deal & Grassley 2011). I studien av Christensen och Turner (2008) uttryckte sjuksköterskor att patienter generellt inte ens diskuterade andliga bekymmer med sin make, maka eller nära släktingar.

Vissa sjuksköterskor kände att de ville känna förtroende för patienten och familjen innan de uppenbarade sin andliga identitet genom andlig omvårdnad (Kociszewski 2004).

Barriärer som förhindrade den mellanmänskliga relationen och hindrade patient och familj från att lära känna sjuksköterskan var bland annat sjuksköterskans rädsla för att avslöja det intima i sin andliga identitet för både patienten och kollegor som såg på (Gallison et al. 2012;

Christensen & Turner 2008; Kociszewski 2004).

En del sjuksköterskor i Belcher och Griffiths (2005) och Baldacchinos (2006) studier ansåg att en hindrande faktor för att bemöta andliga behov var när patienten inte ville öppna sig och visa sitt inre jag för sjuksköterskan, eller när patienten visade andra prioriteringar av behoven.

Relationen till familjen runt omkring kunde också vara en barriär, när de andliga behoven hos familjen för stunden blev viktigare än patientens och sjuksköterskan prioriterade dessa (Kociszewski 2004).

Kociszewskis (2004) studie, där sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning deltog, visade att sjuksköterskans personliga fördomar gentemot patienten kunde förhindra bemötandet av andliga behov. Vissa sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta andliga behov och få en relation till människor de hade svårt att förstå och identifiera sig med.

Enligt Baldacchino (2006) skulle patientens problem och behov kunna missas om sjuksköterskan inte kommunicerar effektivt med det interdisciplinära teamet. Sjuksköterskan är patientens företrädare inför kollegor och medarbetare från andra professioner (Baldacchino 2006). Flera studier pekade på att sjuksköterskor sällan pratade om patientens andliga behov med andra sjuksköterskor eller dokumenterade dem, utan höll dem som en hemlighet inom vårdrelationen på grund av dess privata och intima natur (Christensen & Turner 2008;

Baldacchino 2006; Deal & Grassley 2012).

(15)

15 3.3 Kunskap

Flera studier visade att sjuksköterskor hade bristande kunskap samt bristande engagemang för att bemöta andliga behov (Belcher & Griffiths 2005; Baldacchino 2006). En del deltagare uttryckte att bristande kunskapsbas ledde till rädsla för att göra något misstag (Belcher &

Griffiths 2005). I studien av Baldacchino (2006) uttryckte sjuksköterskor att psykosociala och andliga dimensioner försummades eftersom de inte kände sig kompetenta. Sjuksköterskor visade sin närvarande oro för den ofullständiga vård som gavs till patienter (Wong & Yau 2010) och kände sig kompetenta nog att möta patienternas fysiska och medicinska behov men ansåg sig otillräckliga i bemötande av patienternas andliga behov (Baldacchino 2006).

En av deltagarna i studien av Wong och Yau (2010) uttryckte: ”no confidence…no knowledge and lack of skills to care for patient spiritual needs.” (Wong et al. 2010, s. 243)

I studien av Belcher och Griffiths (2005) beskrev många deltagare undervisning om andlighet och andlig vård som något av en akademisk presentation och upplevde att dessa ämnen inte behandlades tillräckligt. Enligt Belcher och Griffiths (2005) och Baldacchino (2006) ansåg en del deltagare att andlighet och andlig omvårdnad var otillräckligt integrerade i omvårdnadsläroplanen; andra tyckte att de fick en akademisk kunskapsbas tack vare kurser i religion, etik och filosofi som krävdes som en del av högskolan/universitet, men inte som en del av sjuksköterskeprogrammet. Däremot, i studien av Burkhart och Hogan (2008) ansåg några få av deltagarna att sjuksköterskeutbildningen förberedde dem eller lärde dem strategier för att bemöta andliga behov.

Några sjuksköterskor påstod att utbildningsnivån hade en positiv inverkan på uppfattningar om andlighet och andlig omvårdnad (Lundmark 2006; Ozbaran et al. 2011; Wu & Lin 2011;

Turan & Karamanoglu 2012). I studien av Wu och Lin (2011) gjorde deltagare ett test om uppfattning av andlighet och utförande av andlig omvårdnad. Det påvisade att sjuksköterskor med masterutbildning hade högre poäng än de sjuksköterskor som hade två års utbildning.

Sjuksköterskor rekommenderade fortlöpande utbildning för att förbättra deras omvårdnad, genom att integrera den andliga dimensionen i vårdutbildningen (Lundmark 2006;

Baldacchino 2006). Deltagare i Baldacchinos (2006) studie ansåg att dessa utbildningar bör innehålla tillfällen med sjukhuspräst, psykologer och kuratorer för att få ett bredare perspektiv på andlig omvårdnad.

I studien av Baldacchino (2006) visade det sig även att minimala personliga livserfarenheter, brist på eftertanke kring omvårdnad samt att ta omvårdnad för givet hindrade bemötandet av andliga behov. Majoriteten av sjuksköterskor ansåg att livserfarenheter hjälpte dem att ha mer självförtroende när de gav andlig vård, att stå inför liknande situationer ökade kunskap (Deal

& Grassley 2012; Ozbasaran et al. 2011; Belcher & Griffiths 2005; Turan & Karamanoglu 2012). Några sjuksköterskor bekräftade att deras kunskapsbas och andliga medvetenhet förvärvades genom de relationer de hade med patienter, familjer och kollegor (Belcher &

Griffiths 2005) och genom erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka och ibland döende patienter

(Kociszewski 2004).

(16)

16

I studien av Burkhart och Hogan (2008) lärde sig en del sjuksköterskor att bemöta andliga behov genom att titta på mer erfarna kollegor och uttryckte att förmåga att göra det förändrades under tiden på grund av erfarenhet. Bland dessa sjuksköterskor ansågs utbildning inte lika viktigt.

”I’ve learned a lot of my spirituality, like how [to provide] spiritual care to patients from a lot of the older nurses” and “There were other people who mentor you.” (Burkhart & Hogan 2008, s. 935)

Enligt Kociszewski (2004) uppgav sjuksköterskor att bristen på erfarenhet och oförmåga att hantera komplexa situationer hindrade dem från att bemöta andliga behov. Många sjuksköterskor lärde sig att känna sig bekväma i situationer med dödsfall på grund av frekventa upplevelser av att ta hand om personer i livets slutskede. I studien av Ronaldson et al. (2012) angav sjuksköterskor att den enda demografiska variabeln av betydelse för insikter och utförande av andlig vård var antal år av erfarenhet som legitimerade sjuksköterskor.

Sjuksköterskor med 11 till 19 års klinisk erfarenhet hade bättre uppfattning och utförande av andlig omvårdnad än de med mindre än tre års erfarenhet. Däremot, i studien av Ozbasaran et al. (2011) och Chan et al. (2005) påvisades att sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet oftare bemötte andliga behov.

I studien av Ozbasaran et al. (2011) påvisades även att unga sjuksköterskor, ogifta sjuksköterskor, sjuksköterskor som jobbat på andra avdelningar än medicinska och kirurgiska avdelningar hade mer positivt bemötande av andliga behov.

I studien av Chan et al. (2005) hade en grupps deltagare både positiva uppfattningar och positiva utövanden av andlig omvårdnad. Dessa deltagare hade mindre än ett års arbetserfarenhet, de var huvudsakligen ogifta och kvinnliga och representerade 44 % av urvalet. Hälften av dem hade en religiös tro. I Turan och Karamanoglus (2012) studie fanns det ingen signifikant skillnad mellan sjuksköterskors individuella egenskaper utifrån ålder, utbildning, år av erfarenhet, befattning, uppfattningar om andlighet och bemötande av andliga behov.

3.4 Miljö

Sjuksköterskor angav att kulturella teman och anställningsavdelning var bestämmande för deras uppfattningar om andlighet och andlig vård (Wong & Yau 2010; Ozbasaran et al. 2011;

Deal & Grassley 2012). Enligt Belcher och Griffiths (2005) gav jobbet i en hospicemiljö en välutvecklad känsla av ansvar för andlig vård på grund av den miljöns natur. ”I am more comfortable talking about spirituality now that I am in hospice” (Belcher & Griffiths 2005, s.

275)

I studien av Ozbasaran et al. (2011) framkom det att sjuksköterskor som arbetade på

barnavdelningar och psykiatriska avdelningar hade högre uppfattningar om andlighet och

andlig omvårdnad i jämförelse med andra avdelningar. Studien av Ronaldson et al. (2012)

visade att sjuksköterskor inom palliativ vård hade ett mer avancerat andligt vårdande jämfört

med akutsjuksköterskor. I studien av Belcher och Griffiths (2005) samt Burkhart och Hogan

(2008) har vårdmiljön också uppmärksammats som en faktor för svårigheter eller oförmåga

(17)

17

att genomföra andlig omvårdnad. Bland annat arbetsbelastningsproblem gavs vanligen som exempel.

Vissa sjuksköterskor uppgav att en brist på resurser presenterade utmaningar för deras förmåga att bemöta andliga behov. En trång, bullrig miljö gjorde det svårt att ge andlig vård på grund av brist på sekretess (Deal & Grassley 2012; Baldacchino 2006; Kociszewski 2004).

Sjukhusmiljöer med uppgiftscentrerad vård visade sig begränsa sjuksköterskor i att bedöma patienternas problem och möta deras behov holistiskt. Sjuksköterskor ansåg att de gav vård på ett enkelriktat sätt utan att ta initiativ till att utvärdera effekten av sin vård i form av lindring av andlig nöd (Baldacchino 2006). Anledningar som identifierades var exempelvis otillgängliga bedömningsverktyg och försämrad kommunikation mellan sjuksköterska och patient (Baldacchino 2006).

Baldacchinos (2006) studie påvisade en kulturell faktor, då 95% av befolkningen i den maltesiska kulturen var registrerade som katoliker, där patienter som haft hjärtinfarkt ofta vände sig till Gud och till sina religiösa metoder under sin återhämtning. Majoriteten av sjuksköterskorna rapporterade hänvisning till präst som var expert på att ta itu med det religiösa perspektivet. Sjuksköterskor betraktade produktiva relationer med pastorala omsorgen som en del av den tvärvetenskapliga modellen för hospicevård. Oftast var begreppet pastoral omsorg en av tjänsterna tillgängliga för patienter eller som resurser som sjuksköterskan skulle kunna ta stöd av (Baldacchino 2006). Studien av Wong och Yau (2010) påvisade att kulturella faktorer kunde influera utövandet av andlig omvårdnad. De relaterade till hur kinesiska befolkningen undviker frågor kring döden samt meningen med livet.

Flera studier har visat att ömsesidigt stöd mellan sjuksköterskor och pastoral omsorgspersonal behövdes för att ge den omfattning av vård som krävdes för hospice-patienter och deras familjer (Belcher & Griffiths 2005; Baldacchino 2006). I studien av Baldacchino (2006) poängterade sjuksköterskor vikten av självmedvetenhet. De begärde personlig hjälp från sjukhustjänster som psykologer, präster och supportteam för att bli i harmoni med sig själv och hamna i takt med sin egen andlighet. Enligt Kociszewski (2004) uttryckte många sjuksköterskor behovet av att vara känsliga, stödjande, och tillgängliga för varandra när svåra situationer uppstod; att stödja andra sjuksköterskor i obekväma situationer kunde vara till hjälp för bemötandet av patienterna (Kociszewski 2004). Det fanns sjuksköterskor som ansåg att brist på stöd från kollegor hindrade dem i att bemöta andliga behov (Burkhart & Hogan 2008; Kociszewski 2004). I studien av Wong och Yau (2010) uppgav sjuksköterskor att brist på ledningsstöd, arbetskraft samt resurser var svårigheter vid bemötande av andliga behov.

3.5 Tid

Många sjuksköterskor uttryckte att det inte fanns tillräckligt med tid för att ta hand om andliga behov hos patienter (Baldacchino 2006; Ronaldson et al.2012; Burkhart & Hogan 2008). I studien av Gallison et al. (2012) upplevde 68% av deltagarna otillräcklig tid som ett hinder från att bemöta andliga behov.

Time is a huge barrier to providing spiritual care. Therapeutic care and spiritual discussions requires the ability to spend time with the patient, listen to them, and explore their needs

(18)

18

without interruptions. Very rarely do we have sufficient time to explore our patient’s spiritual needs. (Gallison et al. 2012, s.100).

I studierna som gjordes av Christensen och Turner (2008) samt Deal och Grassley (2012) ansåg deltagarna i allmänhet att andlig omvårdnad var komplext och hårt arbete och de uttryckte att tidbrist betraktades som ett legitimt skäl att glömma eller att ge en lägre prioritet till andliga behov.

Sjuksköterskor ansåg att tidshantering i en hektisk medicinsk miljö med få personal gör det svårt att verkligen ha en pratsund med sina patienter, speciellt när patienter är i slutet av livets skede (Gallison et al 2012; Burkhart & Hogan 2008). Några sjuksköterskor erkände att de inte alltid bemötte andliga behov och hänvisade till tidsbrist som hinder för att lära känna patienter och deras närstående (Kociszewski 2004). I studien av Wong et al. (2010) berättade två deltagare att de gärna använde sin egen tid för att stödja sina patienters andliga behov. Enligt Gallison et al. (2012) kan den tid som behövs för att starta konversationen kring de andliga behoven fås genom att införliva bedömningsinstrument med andliga frågor i ankomstsamtalet.

Nedanstående figur (Figur 2) visar – i möjligaste mån – hur olika teman som influerar sjuksköterskans bemötande av andliga behov är sammanflätade och inverkar på varandra.

Alla samverkar i en helhet, men vissa verkar i högre grad samspela med varandra och visar sig göra det i de granskade studierna.

Figur 2 - Resultatfigur

(19)

19 4.

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. I resultatet framkom det att sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, vårdrelationen, kunskap, miljö samt tid påverkade sjuksköterskor i deras bemötande av andliga behov. Inställningen sjuksköterskan hade innefattade många olika aspekter som kunde både främja och förhindra deras bemötande av andliga behov.

Sjuksköterskans eget andliga välbefinnande, egen tro, samt uppfattningar om andlighet låg till grund för bemötandet av andliga behov. En tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient visade sig även vara nödvändig för att kunna bemöta andliga behov. Många sjuksköterskor upplevde otillräcklig kunskap om andlig omvårdnad som en barriär, och önskade fortlöpande utbildning inom detta område. Vissa sjuksköterskor fick bättre bemötande av andliga behov tack vare den fysiska och psykosociala miljö de arbetade i och samarbetet de hade med pastoral omsorgspersonal. Andra uppgav att miljöfaktorer som arbetsplatskultur och brist på resurser och tid förhindrade den andliga omvårdnaden.

4.1 Metoddiskussion

Metoden som användes var en litteraturstudie som enligt Forsberg och Wengström (2013) beskriver och analyserar utvalda studier. Vid början av denna litteraturstudie hade dess författare en förförståelse om att andliga behov inte bemöttes som de borde inom sjukvården.

Till en början var tanken att ta reda på varför sjuksköterskor inte bemöter andliga behov på ett bra sätt. Syftet med litteraturstudien diskuterades flera gånger, till slut bestämde sig författarna för att lägga sin egen förförståelse åt sidan och belysa inte bara förhindrade faktorer men också främjande faktorer för bemötande av andliga behov.

Databaserna som användes var CINAHL och PubMed som enligt Forsberg och Wengström (2013) är användbara databaser inom omvårdnadsforskning. Fem av artiklarna som användes till litteraturstudiens resultat var från USA, tre var från Kina (Hong Kong), två från Turkiet, en från Malta, en från Taiwan, en från Danmark, en från Australien och en från Sverige. Den sistnämnda hittades manuellt. Artikeln från den manuella sökningen verkade intressant då den hade bra kvalitet, passade litteraturstudiens syfte samt var från Sverige. Det fanns en önskan om att ta del av hur andlighet och andlig omvårdnad speglas också i den svenska kulturen, där andlig omvårdnad mer och mer hamnat i skymundan (Strang et al. 2002). Litteraturstudiens författare hade därför önskat att hitta artiklar från Sverige, men det faktum att artiklarna som användes var från olika länder, med olika kulturell bakgrund och religiösa aspekter som skiljer sig från de svenska, anses tillföra ett intressant mångfaldsperspektiv.

Alla artiklar som ingick i resultatet var publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter med olika

inriktningar, detta anser litteraturstudiens författare ger styrka och tillförlitlighet åt resultatet,

då det visar att frågan om andlighet har uppmärksammats från många olika vinklar och gett ett

brett perspektiv. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013)

granskningsprotokoll, vilket också försäkrar att resultatet är tillförlitligt.

(20)

20

Artiklarna som användes i litteraturstudiens resultat begränsades till de tio senaste åren för att få ett så aktuellt urval som möjligt. Bra artiklar som kunnat svara på litteraturstudien syfte kan ha förlorats, men genom databassökningen verkar det som att forskare fått upp intresset för andlighet och holistisk hälsa i relation till omvårdnad först de senaste åren. Eftersom forskning och utveckling är ett av sjuksköterskans kompetensområden enligt Socialstyrelsen (2005), är det även viktigt att implementera ny kunskap och därför fokusera på den senaste forskningen.

Sökordet Chronic användes för att det kunde leda in på rätt ämnesområde då existentiella frågor ofta blir påtagliga vid kroniska sjukdomar, men studien utvidgades eftersom det visat sig att andliga behov finns hos alla människor som hamnar i vården. Enligt Puchalski och Romer (2000) kan en kronisk sjukdomsdiagnos eller ett plötsligt insjuknande leda till att en person börjar söka efter mening i sitt liv. Care relationship användes som ett sökord, för att ge perspektiv på hur sjuksköterska och patient relaterar till varandra. Nurse attitude användes för att ta reda på sjuksköterskans perspektiv och synsätt angående bemötande av andliga behov.

Senare, utifrån resultatanalysen, formades temana Vårdrelationen och Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion. Sökorden som användes hjälpte till att bredda sökfältet, men artiklar som föregick resultatet exkluderades manuellt.

Encounter användes först som sökord, som översättning av bemötande, fristående och i kombination med exempelvis Spiritual need*, men inga relevanta artiklar hittades i dessa sökningar. Därför användes Spiritual Care som ett sökord för bemötande av andliga behov, och det har översatts till andlig omvårdnad i denna litteraturstudie.

I denna litteraturstudie användes fyra kvalitativa artiklar, sju kvantitativa artiklar och fyra artiklar med båda kvalitativ och kvantitativ ansats. Detta ledde till att litteraturstudiens resultat gav både faktorer som sjuksköterskor själva upplevde, och faktorer som statistiska undersökningar visade på.

Efter att ha diskuterat och prövat sig fram beslutades att tro, egen andlighet och religion skulle placeras under kategorin sjuksköterskans inställning, trots att tro, egen andlighet och religion skulle kunna vara egna kategorier. Eftersom de är sammanflätade med det övriga innehåll som hamnade under kategorin sjuksköterskans inställning fick kategorin ändra namn till sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion så att allt ingick i samma kategori.

Olika typer av vårdmiljöer var representerade med deltagare från exempelvis akutavdelningar (Gallison et al. 2012), intensivvårdavdelningar (Kociszewski 2004; Turan & Karamanoglu 2012), onkologiavdelningar (Lundmark 2006), palliativa avdelningar (Ronaldson 2012) och hospice (Belcher & Griffith 2005). Detta gav inblick i hur olika typer av vårdmiljöer kan påverka bemötande av andliga behov.

I urval 1 och 2 exkluderades artiklar där endast andra yrkeskategorier, sjuksköterskestudenter,

vidareutbildade sjuksköterskor eller patienter deltog. Även studier där det inte gick att urskilja

i resultatet vad endast sjuksköterskornas perspektiv var exkluderades. Detta kan ha orsakat att

värdefulla synvinklar och information förlorades, men litteraturstudiens författare anser att

den djupaste insikten fås genom sjuksköterskors egna berättelser, eftersom det ligger i deras

(21)

21

roll att ta hand om de andliga behoven enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005). De artiklar som exkluderades i urval 3 var relevanta för syftet, men höll inte kvaliteten som krävdes enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsprotokoll. Om de hade inkluderats hade de inte tillfört något nytt som inte redan påträffats i de inkluderade artiklarna.

Alla artiklar i litteraturstudien är skrivna på engelska, vilket försvårade tolkning och sammanställning av innehåll, då ingen av litteraturstudiens författare har engelska språket som modersmål. Därför dubbelkollade författarna med varandra under skrivandet, samt läste artiklar tillsammans, för att minska risken för missförstånd och feltolkning. Citat har av denna anledning återgivits på originalspråket. Till resultatet i denna studie har endast primärkällor använts för att öka trovärdigheten.

4.2 Resultatdiskussion

Alla artiklar utom en belyste hur sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion på olika sätt påverkade sjuksköterskors bemötande av andliga behov. Det visade sig att både uppfattningar, känslor, egen andlighet och tro var viktiga interna faktorer som låg till grund för bemötandet.

Detta tema var svårt att få ihop till ett samlat resultat, då det fanns mycket material som passade in på detta område men belyste olika perspektiv. Alla kvalitativa artiklar utgick från just sjuksköterskans egna upplevelser och inställningar. Många studier utgick också från instrumentet Spiritual Care Perspectives and Practices Scale som hade som huvudmål att visa hur egen andlighet och uppfattningen av andlighet hänger ihop med bemötandet av andliga behov (Kociszewski 2004; Chan et al. 2005; Lundmark 2006; Chung et al. 2007; Turan &

Karamanoglu 2012). Detta gjorde att många resultat från dessa studier hamnade under temat Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion.

Det visade sig att trosuppfattning och religionstillhörighet i de flesta studier hade en positiv inverkan på sjuksköterskors bemötande av andliga behov (Belcher & Griffiths 2005;

Lundmark 2006; Burkhart & Hogan 2008; Ozbasaran et al. 2011; Deal & Grassley 2012), men en studie av Chung et al. (2007) visade att religion var en negativ faktor. Några studier från Kina skiljde sig i frågan om tro från de övriga studierna (Chan et al. 2005; Chung et al.

2007), vilket enligt författarna visar att kultur och den uppfattning om religion som samhället har är en influerande faktor i bemötandet av andliga behov. Under litteraturstudien har även starkt motsägande resultat upptäckts kring faktorer som arbetserfarenhet, civilstatus och religion i studier från Kina (Hong Kong) och Taiwan, jämfört med studier från USA, Australien, Sverige, Danmark.

Många deltagare i studierna hade kristen tro och till viss del annan tro och de hade generellt

lättare att bemöta andliga behov (Kociszewski 2004; Lundmark 2006; Burkhart & Hogan

2008; Deal & Grassley 2012). Studien av Ozbasaran et al. (2011) visade även att

sjuksköterskor som trodde på ödet och andra traditionella trosföreställningar såsom ”onda

ögat” i stor grad accepterade och till viss del uppmuntrade patienters andliga utövanden.

(22)

22

Vissa studier talar om att ha en personlig tro medan andra studier talar om att tillhöra en religion. Det som underlättade bemötandet av andliga behov mest var att ha en personlig tro. I vissa kvantitativa studier visade inte resultatet vad deltagarnas förhållande till sin religion innebar; om de hade en personlig tro eller endast tillhörde en religion som princip.

Det upptäcktes även att temat sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion hänger ihop med temat vårdrelationen, exempelvis då sjuksköterskans personliga känslor såsom rädsla och fördomar kunde bli till hinder för att skapa en relation med patienten (Gallison et al. 2012; Deal & Grassley 2012; Kociszewski 2004).

Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans eget andliga välbefinnande och fundering över livsfrågor är av stor vikt för bemötandet av andliga behov. Litteraturstudiens författare anser att erbjudande av stöd och samtal för sjuksköterskor om deras erfarenheter av svåra andliga situationer i form av regelbundna samtalsgrupper, kan vara ett sätt att hjälpa sjuksköterskor att bemöta andliga behov bättre. Detta är i enlighet med Koren och Papamiditriou (2013), som visar att då sjuksköterskans arbete är andligt till naturen behöver hen ha kontinuerlig försörjning för sina egna andliga behov, och detta uppges kunna fås genom exempelvis vardaglig diskussion med andra sjuksköterskor och stöd av präst. Det finns dock ont om forskning kring support av sjuksköterskors andlighet. Beck-Friis (1987) hävdar även att sjuksköterskan kan hitta mening och andligt välbefinnande i sitt eget liv genom att finnas där för en medmänniska som ligger för döden och möta de andliga frågor som uppkommer i den situationen.

Vårdrelationen är ett annorlunda tema jämfört med de andra. Det både influerar och influeras av de andra temana i stor grad. Som tidigare diskuterats hänger vårdrelationen samman med sjuksköterskans inställning. Författarna anser även att vårdrelationen hör samman med både miljö och tid, då vissa studieresultat pekar på att vårdstruktur och tidsbrist kan utgöra hinder för att skapa en relation mellan sjuksköterska och patient (Kociszewski 2004; Baldacchino 2006). Vårdrelationen behöver ändå utgöra ett eget tema, då den i sig själv är en faktor som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov.

I litteraturstudiens resultat framkom att många sjuksköterskor var medvetna om deras kunskapsbrist i bemötande av andliga behov (Baldacchino 2006; Wong & Yau 2010). Enligt Halldórsdóttir (1996) ska sjuksköterskan ha insikt om patientens tankar, känslor och aktuella tillstånd. I flera studier (Belcher & Griffiths 2005; Baldacchino 2006; Wong & Yau 2010) framkom att sjuksköterskors kunskapsbrist var en stor anledning till att andlig omvårdnad glömdes bort eller inte utfördes som den skulle. En orsak till kunskapsbrister var att utbildningen inte gav sjuksköterskorna tillräckligt med kunskap (Belcher & Griffiths 2005;

Baldacchino 2006). Andra sjuksköterskor däremot ansåg att deras utbildning hade förberett

dem för att bemöta andliga behov (Burkhart & Hogan 2008). I studier av Lundmark (2006),

Turan och Karamanoglu (2010), Wu och Lin (2011) och Ozbaran et al. (2011) framkom att

sjuksköterskors utbildningsnivå gav dem bättre kunskaper gällande bemötande av andliga

behov medan en del sjuksköterskor ansåg att de fick kunskapsbas från klinisk erfarenhet och

livserfarenhet (Kociszewski 2004; Belcher & Griffits 2005; Burkhart & Hogan 2008; Ozbaran

et al. 2011; Deal & Grassley 2012; Ronaldson et al. 2012; Turan & Karamanoglu 2012). Detta

(23)

23

stöds även av en studie av van Leeuwen et al. (2006), där det framkommer att sjuksköterskan influeras av sin uppväxt, sin personliga historia och erfarenhet, som får honom/henne att bli observanta på andliga aspekter.

Litteraturstudiens författare anser att deras sjuksköterskeutbildning inte innehåller tillräckligt med information kring ämnet andlighet och bemötande av andliga behov. Detta stämmer överens med studier av Belcher och Griffiths (2005) och Baldacchino (2006) där sjuksköterskor ansåg att andlig omvårdnad var otillräckligt integrerade i omvårdnadsläroplanen. I studier av Lundmark (2006) och Baldacchino (2006) föreslog sjuksköterskor fortlöpande utbildning i andlig omvårdnad. Författarna till denna litteraturstudie anser också att sjuksköterskor behöver få ytterligare utbildning både under och efter sin grundutbildning, detta för att öka sjuksköterskans förmåga att bemöta andliga behov som en del av den holistiska omvårdnaden. Socialstyrelsen (2009) talar om att relevant kunskap behöver omsättas i praktisk handling för att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad. Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska krävs kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården samt ökade krav på förbättrad kvalitet så att sjuksköterskeutbildningen ständigt utvecklas. Detta ger sjuksköterskan möjligheter att få den kunskap och kompetens som behövs för att kunna utföra omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen 2005).

Under arbetet med litteraturstudien har det framkommit att sjuksköterskeutbildningen i olika delar av världen ser olika ut. Det har därför varit svårt att dra en tydlig gräns för hur omfattande utbildning deltagarna var tvungna att ha.

Flera studier talade om demografiska data som påverkande faktorer för bemötande av andliga behov, däribland civilstatus, ålder, arbetserfarenhet, kön etc. Demografiska data kan ha att göra med både miljö, kultur, kunskap och tro. En studie från Turkiet med endast kvinnliga deltagare visade att ogifta sjuksköterskor var bättre på att bemöta andliga behov, och detta skulle kunna vara kulturellt betingat eftersom gifta kvinnor i Turkiet ofta tar mycket ansvar i hemmet vilket gör det att de inte orkar ge det lilla extra andligt sett i sitt arbete (Ozbasaran et al. 2011). Vissa studier visade att äldre sjuksköterskor bemötte andliga behov bättre, medan andra visade att yngre sjuksköterskor var bättre på det. Litteraturstudiens författare anser att denna skillnad kan ha att göra med generationsskiften och de erfarenheter generationen har med sig. Äldre sjuksköterskor har generellt mer erfarenhet av livet och arbetet som sjuksköterska, medan yngre ofta pratar mer öppet om det som tidigare varit tabu och har färskare kunskap.

Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor hade olika uppfattningar om miljön. Vissa

sjuksköterskor tyckte att miljön de jobbade i gjorde att de blev bättre på att bemöta andliga

behov (Belcher & Griffiths 2005; Ozbasaran et al. 2011). I studien av Ozbasaran et al. (2011)

hade sjuksköterskor på barnavdelningar och psykiatriska avdelningar mer positiva

uppfattningar om andlighet och andlig omvårdnad. Detta kan grunda sig i att dessa

vårdavdelningar använder mer terapeutiska och kommunikativa färdigheter samt att

reflektion och diskussion har en stor plats i deras vardagliga arbete (Ozbasaran et al. 2011). I

denna studie var merparten legitimerade sjuksköterskor, där en del arbetade inom barn- och

(24)

24

psykiatriområdet, och endast några få hade vidareutbildning. Därför fick denna studie vara med i resultatet trots att studier med fokus på vidareutbildade sjuksköterskor exkluderats. I studien av Ozbasaran et al. (2011) var det inte vidareutbildning som låg bakom skillnaden i bemötande, utan arbetsmiljön. Över världen tycks det inte finnas samma krav på vidareutbildning för vissa områden som i Sverige.

I Belcher och Griffiths (2005) studie angav sjuksköterskor som jobbade på hospice att patienter de träffade mest hade andliga behov som prioritet, men att det också kunde hända att patienter presenterade andra prioriteringar som flyttade ner andliga behov till en lägre position på hierarkin av behov. Detta är förståeligt, men andliga behov kan finnas hos vilken patient som helst, vare sig patienten har en livshotande sjukdom eller en icke allvarlig sjukdom. Det viktigaste är att som sjuksköterska kunna upptäcka vilka andliga behov patienten har och kunna bemöta dem på ett bra sätt.

Andra sjuksköterskor tyckte att vårdmiljön kunde förhindra dem från att bemöta andliga behov bland annat på grund av brist på sekretess, bullrig miljö, samt brist på kommunikation, ledningsstöd, arbetskraft, resurser eller kollegialt stöd (Burkhart & Hogan 2008; Deal &

Grassley 2012; Baldacchino 2006; Kociszewski 2004; Belcher & Griffiths 2005).

Litteraturstudiens författare upplever att detta stämmer överens med vad de observerat i vården under praktik. Brist på privat sfär och avskildhet för patienter, exempelvis när flera patienter delar rum, kan göra det svårare att tala ostört om andliga behov som är något mycket personligt och intimt. Miljöns utformning spelar en stor roll då den innebär stöd för vårdarbetet. Därför skall sjuksköterskan enligt Socialstyrelsen (2005) bidra till att utveckla en säker arbetsmiljö som främjar vårdkvalitet, ha gott samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal på arbetsplatsen och samverka med andra yrkesgrupper tvärprofessionellt.

Det framkom i studiernas resultat att sjuksköterskor generellt inte pratar med sina kollegor om egna och patienters andliga behov (Christensen & Turner 2008; Baldacchino 2006; Deal &

Grassley 2012). Om andlighet blev ett mer öppet samtalsämne i vården, anser denna litteraturstudies författare att det skulle underlätta för sjuksköterskor att våga bemöta andliga behov själva.

Tidsbristen var en av de vanligaste hindrande faktorerna för bemötande av andliga behov

(Baldacchino 2006; Ronaldson et al. 2012; Burkhart & Hogan 2008). Författarna till

litteraturstudien anser att det kan bero på att prioritering läggs på annat eller att sjuksköterskor

helt enkelt är dåliga på att prioritera, såsom Christensen och Turner (2008) och Deal och

Grassley (2012) visade i sina studier. Hallin och Danielsons (2007) studie visar även att för

lite tid och kontakt med patienter hämmar helhetssynen, vilket gör att sjuksköterskor känner

sig osäkra och inte kan ge patienter vård på ett bra sätt. Vissa sjuksköterskor ansåg att

bemötande av andliga behov var ett komplext och hårt arbete och därför kräver mer tid

(Christensen & Turner 2008; Deal & Grassley 2012). Gallison et al. (2012) och Burkhart och

Hogan (2008) associerade tidsbrist till miljöfaktorn och resurser. De menar att det som skapar

tidsbristen och gör bemötande av andliga behov svårare är högt tempo på jobbet samt det

faktum att en sjuksköterska får ta hand om ett stort antal patienter ensam. Denna studies

författare anser att sjuksköterskan behöver tid för att lära känna patienter och bygga

förtroende, men ibland verkar denna faktor vara en ursäkt för att slippa gå in i djupa samtal

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :