Kandidatuppsats
Maskulinitetsnormer i Sportbladet
En undersökning av hur idrottsmän representeras år 2007 och år 2019
Författare: Ebba Mårtensson &
Liza Ekman
Handledare: Daniel Bjärsholm Examinator: Tobias Stark Termin: VT20
Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2IV31E
Abstrakt
Idrott är ett stort fenom i Sverige och har en stor plats i massmedia. I ett av Europas mest jämställda länder är det idrottsmännen som har den största platsen i
sportjournalistiken. Media har en stor makt att påverka samhällets syn på maskulinitet genom deras representationer av män. I både landets lagstiftning och inom idrotten finns regler och styrmedel har skapats för att främja jämställdheten. Detta genom
diskrimineringslagen som stiftades år 2008 och Riksidrottsförbundets arbeten, från triangel till rektangel och idrottens jämställdhetsplan. Forskare menar dock att det är genom kunskap och förståelse som förändring kommer att ske och denna studie syftar mot denna bakgrund till att studera hur idrottsmän representeras i sportjournalistik och om förändring har skett. Studien inriktar sig på Sveriges populäraste sporttidning Sportbladet och åren som studerats är år 2007 vilket är året innan diskrimineringslagen infördes och år 2019 som representerar nutiden. Studiens resultat visar att skillnaderna år 2007 och 2019 är marginella och att maskulinitet fortfarande framställs enligt den idealman som det västerländska samhället har byggt upp och utmanar i liten utstäckning normerna eller könsstrukturerna som redan finns i samhället. Detta behöver belysas och diskuteras än mer och nå makthavare för att de ska få en förståelse för problematiken och att det inte skett någon förändring. Utan den förståelsen blir det svårt att kunna skapa en förändring som leder till framgång inom idrottens jämställdhetsfrågor.
Nyckelord
Maskulinitetsnormer, media, idrott, sportjournalistik
Tack
Vi vill tacka vår handledare Daniel Bjärsholm för hjälpen under arbetets gång och alla
”snabba” möten via Zoom. Vi vill även tacka vår familj och vänner som har haft synpunkter, tankar och reflektioner som har hjälpt oss att komma framåt och utveckla studien.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
2. Tidigare forskning 3
2.2 Medias makt 3
2.1 Mäns representation i media 5
2.3 Idrotter som främjar eller hämmar könsstrukturerna 5
3. Teori 8
3.1 Maskuliniteter 9
4. Metod 11
4.1 Metodval 11
4.2 Urval 11
4.3 Dataanalys 12
4.4 Metodreflektion 13
5. Resultat och analys 15
5.1 Artiklarna från år 2007 och år 2019 15
5.2 Sammanställning av de ord som representerar hur idrottsmän är 16 5.3 Sammanställning av de ord som representerar vad idrottsmän gör 18
5.4 Representationen av idrottsmäns känslor 21
5.5 Sammanställning av bilder i artiklarna 23
6. Diskussion 26
7. Källförteckning 28
1111111
1. Inledning
Sport är ett stort fenomen i Sverige. Dess stora spridning ses inte minst i massmedia generellt och i kvällstidningarna med omfattande sportbilagor specifikt. Att sport från början skapades av män för män (Olofsson, 1989), kan eventuellt förklara det faktum att det idag är främst män som följer den sportjournalistik som publiceras i landets
populäraste sporttidning Sportbladet (Schibsted, 2020a, 2020b). Likaså framgår det vid analyser av massmedias innehåll fler artiklar om män än om kvinnor (Rättvisaren, 2017). I de flesta representationerna av män i media uttrycks maskulinitet som det eftersträvansvärda (Tolvhed, 2010). Detta trots att Sverige är ett av Europas mest jämställda länder (Arbetsmarknadsdepartementet, 2019) och beslutet om att införa diskrimineringslagen år 2008 vars syfte är att vara ett styrmedel i samhället för att motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön (Arbetsmarknadsdepartementet, 2017).
Massmedia har en viktig roll i samhället då alla som nås av den påverkas. Hur medierna framför sina budskap påverkar människors konversationer, tankar, beslut och
upplevelser. Detta påverkar i sin tur samhällets normer (Coakley & Pike, 2009).
Tolvhed (2010) menar också att representationen av människor formar ens identitet.
Media sitter på makten att förändra samhället genom deras val att representera
idrottsmän och idrottskvinnor (Dahlberg, 2006). Om till exempel landets största tidning konsekvent uppmärksammar klimatförändringarna framför förtrycket mot kurder i Syrien, kommer läsarna med största sannolikhet uppfatta klimatförändringarna som en viktigare fråga än kurderna (Strömbäck, 2009). I ett idrottsligt sammanhang skulle det kunna jämföras med om journalister konsekvent uppmärksammar hockey framför gymnastik så kommer läsarna uppfatta hockeyn som viktigare och mer intressant än gymnastiken.
Studier som enbart fokuserar på mäns representationer i media, dess påverkan och utveckling lyser idag med sin frånvaro. Det finns däremot många studier som behandlar jämställdhet i idrottsjournalistik. Dessa studier jämför kvinnor och män eller undersöker kvinnor och dess representation (t.ex Bruce, Hovden & Markula, 2010; Markula, 2009).
Studierna av Bruce, Hovden och Markula (2010) och Markula (2004) visar tydligt hur media spelar en global roll i omvandlingen och reproduktionen av könsstrukturer inom idrotten. Studierna visar hur medierna bidrar till reproduceringen av vad som är
2 maskulint samt feminint. Den typ av maskulinitet som ofta lyfts fram som den mest eftersträvansvärda är den hegemoniska maskuliniteten. Denna beskrivs i den
västerländska kulturen som en heterosexuell, vit och framgångsrik man med en atletisk kropp (Ganetz, 2015). Enligt Connell (2005) är den idealman som det västerländska samhället byggt upp den man som alla män inom samhället strävar efter att vara och kan relatera till. Denna typ av maskulinitet bidrar till förståelsen om att män är överordnade kvinnor.
Sport har en stor plats och påverkan i samhället idag. Både idrotten och media påverkar normerna och dess reproducering men till skillnad från media menar Lidström (2016) att organiserad idrott med dess regelverk kan fungera som styrmedel som både kan främja och hämma maskulina ideal och normer. En studie av Larsson (2018) visar att Riksidrottsförbundet har arbetat med jämställdhet i mer än 20 år. Arbeten som från triangel till rektangel och idrottens jämställdhetsplan har till en viss grad fungerat med sina regler och riktlinjer för att främja jämställdhet. Det går dock inte att nå jämställdhet genom endast styrmedel och regler utan det är först när de som sitter på ledarpositioner blir medvetna om problemen och är beredda att göra insatser som förändring kan ske.
Han beskriver att ökad kunskap inom området kommer leda till skillnad. Baier och Svensson (2009) menar också att människor måste förstå normer, dess ursprung och effekter för att kunna föra jämställdhetsfrågorna framåt. Det kan leda till en bättre förståelse av förändringsprocesser som i sin tur leder till att vi får en bättre förståelse över hur vi kan förändra beteenden.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att studera hur idrottsmän representeras i sportjournalistik och om det skett någon förändring. Studien inriktar sig på Sveriges populäraste sporttidning
Sportbladet. Åren som studerats är år 2007 vilket är året innan diskrimineringslagen infördes och år 2019 som representerar nutiden. Studien utgår från följande
frågeställningar:
- Hur ser representationen av idrottsmän ut i Sportbladet år 2007 i jämförelse med år 2019?
- Är det någon skillnad på idrottsmännens representation beroende på journalistens kön?
3
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att lyfta fram än mer tidigare forskning utifrån följande tre avsnitt. De tre avsnitten är medias makt, mäns representation i sportjournalistik och vilka idrotter som främjar eller hämmar könsstrukturerna. Tidigare forskning av medias makt och mäns representation i sportjournalistiken presenteras för att skapa en
förståelse över hur stor påverkan media har i samhället och hur medias
representationer av idrottsmän således får en betydande roll när det gäller samhällets syn på maskulinitet. I tredje avsnittet beskrivs vilka idrotter som främjar eller hämmar könsstrukturerna vilket är relevant eftersom Sportbladet är en tidning som skriver om olika idrotter.
2.2 Medias makt
Under de senaste decennierna har synen på medias effekter förändrats. Det hänger bland annat ihop med förändringar inom politik, samhället och av medielandskapet.
Strömbäck (2009) presenterar ett flertal studier om medias effekter som visar att media kan ha avsevärd makt över sin publik. De visar även att media har effekt på enskilda människor. Medias effekt skiljer sig dock mellan människor då vissa påverkas mer än andra på grund av att läsarna tycker olika ämnen är relevanta att läsa om. Det är inte bara läsaren som selekterar vilken information han/hon exponeras för, uppmärksammar eller kommer ihåg. Media har även en makt i att välja ut vilken information och bilder som läsaren ska bli exponerad för (Strömbäck, 2009).
För att kunna förstå medias effekter är det viktigt att förstå hur människor processar information och vilka behov människor har av media. Nedanstående figur visar hur medborgarnas uppfattning av verkligheten påverkas av den verklighet som råder men också den verkligheten som framställs i medierna. Medborgarnas uppfattning av verkligheten påverkas av deras direkta erfarenhet av den, men också indirekt genom journalisters artiklar. På så vis får journalisterna en viss makt över medborgarnas tankar (Järvå & Dahlgren, 2013).
4
Figur 1. Medborgarnas verklighetsuppfattning (Järvå & Dahlgren, 2013, s.43).
Dahlberg (2006) menar att media kan uppfattas som en förmedlare av rådande ideal och att de samtidigt bidrar till att idealen fortsätter att reproduceras. Hon menar att
tidningarna väljer att representera män enligt hur idealmannen är för att det är det som säljer bäst. Järvå och Dahlgren (2013) framför att journalister använder sig av
medielogik vilket är de tekniker som de använder sig av när de omvandlar en händelse till en nyhet. Några av de tekniker som används är förenkling, dramatisering,
polarisering, konkretisering, stereotypisering samt personifiering. Enligt Käck och Sahlén (2012) påverkas artiklarnas innehåll av sportjournalisters och
sportredaktionernas chefers personliga intressen. De två vanligaste idrotterna som sportjournalisterna skriver om är fotboll och ishockey medan ridsport och gymnastik är något som det sällan skrivs om.
Dahlén (2008) beskriver hur stor kulturell och social betydelse sporten har på dagens samhälle. Tolvhed (2010) anser att mediesporten är ett givande objekt att analysera utifrån genusteorier på grund av deras representation av människor och dess aktiviteter.
De representationer av idrottsmän som cirkulerar runt i media formar samhällets syn på maskulinitet vilket leder oss in på mäns representation i media.
5
2.1 Mäns representation i media
I tidigare forskning beskriver Sabo och Jansen (1992) att män får mest utrymme i den amerikanska sportjournalistiken. De skriver att idrottsmän ofta höjs upp på en piedestal och deras styrkor framhävs hellre än svagheterna. Vidare beskrivs de ord som används när kvinnor och män representeras i medierna och hur resultaten ofta visar en hierarkisk ordning där mannen står över kvinnan. Ett exempel som läggs fram är inom basket där en man attackerade korgen samtidigt som en kvinna som utför samma handling får det beskrivet att hon tog sig fram till korgen.
Whannel (2002) beskriver hur vi lever i en tid där maskuliniteten uppfattas vara “i kris”.
Han menar att medias representation av idrottsmän har en central roll i den rådande kulturen och att idrottsmän som beskrivs som sportstjärnor och hjältar påverkar hur samhället ser på maskulinitet. Vidare beskriver han hur idrottsmän representeras i media. Utifrån representationerna innebär maskulinitet att en idrottsman ska vara
aggressiv, hård som en sten, osentimental och konsumera mycket alkohol. I idrotter som amerikansk fotboll, fotboll, rugby och cricket ansågs en idrottsman vara svag om han visade sig sårbar. Något som ansågs vara positivt var om en idrottsman var
prestationsinriktad.
Utöver hur människor representeras i ord och bild beskriver Sabo och Jansen (1992) att det som inte nämns är minst lika viktigt att ha i åtanke om någon vill göra liknande studier. De använder själva uttrycket strukturerad tystnad som beskriver hur journalister kan vinkla läsares uppfattningar genom att exkludera antingen olika typer av människor eller deras eventuella styrkor eller svagheter.
2.3 Idrotter som främjar eller hämmar könsstrukturerna
Shropshire (2015) beskriver hur betydelsefull idrotten och dess utveckling är för
samhället samt vilka som sitter på makten och har möjligheten att förändra de saker som inte fungerar inom idrotten. Han menar att de som sitter på makten, alltså i
ledarpositioner och de som har pengar är de som i slutändan kan bidra till förändring.
Malm och Isaksson (2017) menar att vi genom idrotten har möjlighet att utveckla nya bekantskapskretsar, skapa gemenskap och sociala normer. Grahn (2017) beskriver i sin studie om idrottens samhällsnytta att idrotten är en miljö som både reproducerar och
6 utmanar de maskulina normerna. I många studier riktas kritik mot den svenska idrotten som anklagas för att vara heteronormativ vilket innebär att de som inte passar in
kommer att sluta idrotta. Andra studier visar dock att vissa idrotter har en motsatt effekt och istället ses som öppnare än de övriga samhället där det är mer tillåtet att vara sig själv. Grahn menar vidare att för att skapa jämställdhet inom svensk idrott måste ledare inom idrotten bidra till ett bredare perspektiv på maskuliniteter. Först på så sätt kan den bli mer inkluderande.
Larsson (2018) beskriver i sin studie om idrottens könsmönster vilka idrotter som är mest mans- och kvinnodominerade. De mansdominerade idrotterna fotboll, ishockey och boxning kopplas till egenskaper som fysik, aggressivitet och tuffhet. De
kvinnodominerade idrotterna dans, gymnastik och ridsport kopplas däremot till estetik och omsorg. Han förklarar att de olika idrotterna i sin tur påverkar hur människan ser på de manliga och kvinnliga normerna och idealen. Han förklarar att trots det faktum att fler kvinnor har börjat idrotta sen uppstarten så finns det vissa idrotter som utmanar normerna medan andra inte gör det. Idrotter som ishockey och boxning beskrivs som två idrotter som inte utmanats då reglerna för kvinnor har ändrats medan männens regler är samma som förut. Det har tillkommit regler för att göra ishockey och boxning mindre våldsamt för de kvinnliga idrottarna. Detta reproducerar bilden av att det är skillnad på kvinnor och män och bilden av att mannen är överlägsen kvinnan kvarstår. Taekwondo däremot beskrivs ha en annan position och bidrar till att utmana könsnormerna då både män och kvinnor är lika inriktade på att uppgraderas till en bättre färg på bältet. Ett sätt där idrotters normer och framförallt representationen av överlägsen manlighet kan utmanas är genom samträning. Grahn (2017) exemplifierar detta med hjälpa av idrotterna ridsport, simning och cheerleading. I dessa idrotter har det märkts att skillnaderna på män och kvinnor inte är så stora. Vidare beskriver Grahn (2017) att idrotterna utmanar normerna genom att beskriva idrottarna som just idrottare istället för män och kvinnor som idrottar.
Grahn (2017) menar att kampsport har gått framåt i utvecklingen av jämställdhet genom att den har lagt vikt på betydelsen av erfarna och kompetenta kvinnor i ledarpositioner som kan agera som förebilder i en annan mansdominerad idrott. Att det finns lika många män som kvinnor i en ledarstab visar att det finns en jämlik status i tränarstaben.
7 Detta ska även bidra till att både kvinnor och män inom idrotten får en bredare bild av idrotten och inte gör skillnad på om det är kvinnor eller män som utövar den.
8
3. Teori
Teoriavsnittet ger en beskrivning av begreppen kön och genus samt en beskrivning av ett perspektiv på maskuliniteter. Teorin om maskuliniteterna beskrivs för att i analysen kunna avgöra om mäns representation i Sportbladet utmanar representationen av idealmannen eller inte.
För att kunna förstå vad som är maskulint och hur detta har förändrats över tid i media behövs först och främst definitioner på kön och genus framföras. Det finns ett flertal forskare som har undersökt begreppen kön och genus. Begreppet kön är den biologiska benämningen av kvinna och man medan genus i sin tur är en social konstruktion (Jarlbro, 2006). Vidare beskriver Hirdman (2001) att genussystemet består av två olika delar. Den första delen är dikotomin vilket innebär ett isärhållande där mannen och kvinnan är motsatser till varandra och bildar motsatspar. Isärhållandet är en faktor som strukturerar upp samhället kring sysslor, platser, tillhörighet och egenskaper. Den uppdelningen bidrar till vad som tillhör respektive kategori och vad som räknas som manligt och kvinnligt. Denna särorganisering kan inte minst ses inom idrotten där oftast män tävlar mot män, och kvinnor mot kvinnor. Den andra delen är hierarkin som
innebär att mannen är norm och kvinnan är den som är avvikande. Nilsson och Waldemarson (2006) beskriver mannen med egenskaperna effektiv, ledande och självständig. Det går inte i linje med mansidealet att vara känslomässig, passiv och relationsinriktad.
Genus kan även enligt Hirdman (2001) ses som ett osynligt kontrakt mellan könen på ett socialt plan. Den visar bland annat hur människor ska agera gentemot varandra både hemma och på arbetsplatsen. Det gäller även hur människor ska använda språket mot varandra. Genuskontrakt skapar en balans men det är inte fastställt hur det ska se ut och te sig. När dikotomin utmanas skapas möjligheten att omformulera kontraktet.
Genuskontraktet är ett redskap för att kunna särskilja på vad som är manligt och kvinnligt. Mattsson (2002) menar att människor väljer och skapar sitt liv utifrån hur samhället är strukturerat och de normer som finns.
Normer är viktiga att förstå. Baier och Svensson (2009) beskriver vikten av förståelsen av samhälleliga normer för att kunna ändra beteenden. En samhällelig norm kan beskrivas som gemensamma värderingar som styr våra handlingar, våra förväntningar
9 samt reaktioner på handlingarna. Att bryta mot en norm som människor förväntas
efterleva följs ofta av konsekvenser och konsekvenserna kan vara antingen positiva eller negativa. Människan tenderar att följa den sociala normen på grund av att individerna själva inte hinner eller kan avgöra följderna av dess handlingar. Att istället följa normen resulterar oftast i att konsekvenserna inte blir så stora eller häpnadsväckande eftersom de flesta normer anses vara rationella. Människan följer normer för att de styr vårt samhälle och genom att följa normen tillhör människan gruppen. Normer kan koordinera
människors handlingar, distribuera makt och integrera. Normer kan även bibehålla stabilitet i samhället men också medverka till förändring.
3.1 Maskuliniteter
Maskuliniteten är kulturellt, socialt och historiskt konstruerad (Fagerström & Nilsson, 2008). Inom maskulinitetsforskningen är flera forskare, bland annat Connell (2005) och Beynon (2001) inne på att maskulinitet istället borde benämnas som maskuliniteter. Det finns inte en bestämd bild av vad maskulinitet är. En forskares maskulinitetsperspektiv som ofta lyfts fram är Connell (2005). Enligt henne finns det fyra olika maskuliniteter och de benämns som hegemonisk, delaktig, underordnad och marginaliserad
maskulinitet. All maskulinitet är dock situationsanpassad och vissa maskuliniteter är mer framträdande än andra. En maskulinitet som är mer framträdande än andra är den
hegemoniska maskuliniteten. Det är även en av de maskuliniteter som ofta anses vara eftersträvansvärd och legitimerar patriarkatet. Den hegemoniska maskuliniteten beskrivs som ett ideal som de flesta män inom samhället strävar efter att vara och något som de kan relatera till. Connell beskriver att denna typ av maskulinitet bidrar till förståelsen om att män är överordnade kvinnor. Den hegemoniska manligheten ändras över olika
tidsepoker men den ändras också i olika socioekonomiska grupper och olika kulturer.
Ganetz (2015) anser att den hegemoniska maskuliniteten i den västerländska kulturen representeras som en heterosexuell, vit och framgångsrik man som också är en god familjefar samt har en atletisk kropp.
Den andra maskuliniteten som Connell (2005) framför är en delaktig maskulinitet. Det är en man som delar hegemonins ideal men inte lever upp till den fullt ut. Denna man kan bilda allians tillsammans med kvinnor samtidigt som han drar fördelar av
genusmaktsordningen då han är med och bidrar till att upprätthålla genusmaktordningen genom sin delaktighet. Den tredje maskuliniteten är den underordnade maskuliniteten i
10 vilken män underordnas andra män. Den består av olika grupper av män som är
ekonomiskt, juridiskt, kulturellt eller politiskt uteslutna. Den maskuliniteten kan ses hos homosexuella och män med feminina drag samt män som bildat starka allianser med kvinnor. Dessa typer av människor utgör ett hot mot den hegemoniska maskuliniteten och är därför underordnade av de människor som tillhör den hegemoniska
maskuliniteten. Den fjärde maskuliniteten är marginaliserad maskulinitet och där finns män som står utanför genusordningen. I denna grupp finns även svarta män och den typen av människor anses som farliga och våldsamma.
Maskulinitetstyperna har i sig själva ingen betydelse men i relation till varandra och femininitet spelar de en större roll. Connell menar att all maskulinitet stänger ute det feminina. Den hegemoniska maskuliniteten bidrar till att relationer mellan kvinnor och män uppmärksammas. De olika maskuliniteterna som Connell framför är inte statiska utan förändras både beroende på dess kontext och över tid (Connell, 2005).
11
4. Metod
I metoden beskrivs vårt val av metod, urvalet samt hur hela processen har gått till. I slutet av kapitlet presenteras även en metodreflektion.
4.1 Metodval
Innehållsanalys är en forskningsmetod som möjliggör tolkning av text genom en
systematisk klassificeringsprocess bestående av kodning och identifiering av teman eller mönster i texter (Hsieh & Shannon, 2005). En innehållsanalys är användbar för att metodiskt kategorisera och räkna innehållsinslag när en bredare förståelse eftersöks.
Innehållsanalysen är en metod där en text systematiskt bryts ned och kategoriseras för att kunna besvara forskningsfrågor. Denna metod är vanlig att använda inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metoden används också när en studie syftar till att analysera hur något värderas eller representeras i texter (Boréus & Bergström, 2018). Det är även en fördelaktig metod att använda för att göra jämförelser och se förändringar över tid (Nilsson, 2000) vilket denna studien syftar till.
4.2 Urval
Den tidning som studien utgår från för att analysera representationen av män i media och hur maskulinitetsnormer i sin tur förändrats är Sportbladet. Tidningen valdes eftersom Aftonbladet är den tidning som har störst räckvidd i Sverige (Kantar SIFO, 2019) och av alla som läser Sportbladet i fysisk form, är 73 procent män (Schibsted, 2020b). Det gjordes en jämförelse mellan två år för att kunna se vilken eller vilka förändringar som skett. Baier och Svensson (2009) menar att normers utveckling är en viktig del att undersöka för att kunna förändra normer. Ytterligare avgränsningar som gjorts i studien gäller vilka år och hur många nummer som analyserats. Valet föll på år 2007 samt år 2019. År 2007 valdes eftersom att det ett år senare stiftades en lag om diskriminering. Lagar är till som ett styrmedel i samhället och denna lag stiftades med syfte att främja lika rättigheter mellan könen. Det året valdes även för att kunna belysa om det styrmedlet bidragit till förändring. Året 2019 valdes på grund av
upphovsrättsliga skäl då dessa var de senaste upplagorna av Sportbladet som var möjligt att få åtkomst till. Fyra tidningar från vartdera år valdes ut för analys. För att studien skulle vara så likvärdig som möjligt valdes tidningarna från vecka ett båda åren. Detta är även en period som inbegriper mycket sport, bland annat hockey, fotboll och skidor.
12 I de åtta utvalda numren av Sportbladet har samtliga artiklar och bilder som innehåller män valts ut. Att selektera alla artiklar och bilder där män representeras är viktigt eftersom både media och läsarna själva selekterar den information som läsarna blir exponerade för, uppmärksammar och kommer ihåg (se Strömbäck, 2009).
Efter att ha analyserat åtta exemplar av tidningen uppnåddes en form av teoretisk mättnad då samma ord upprepades i varje ny artikel och ingen ny information som förändrade representationen av män tillkom. Enligt Gratton och Jones (2009) nås teoretisk mättnad när samma referenser är återkommande.
4.3 Dataanalys
Studiens innehållsanalys har inspirerats av Gratton och Jones (2009) fem steg. Det första steget handlar om att identifiera den text som ska analyseras och ta fram
selekteringskriterier. Det andra steget innebär att identifiera den data som ska användas.
Det tredje steget handlar om att beskriva de kategorier eller koder som ska användas för att organisera den data som samlats in innan analysarbetet tar vid. När kategorier eller koder har tagits fram och beskrivits är det dags för det fjärde steget vilket inbegriper att relevant data placeras in i kategorierna. Därefter, i det sista steget, analyseras resultatet.
För att identifiera relevanta kategorier har studien inspirerats av riktlinjer och tekniker som ofta används vid diskursanalyser av text (se Jørgensen, 2002; se även Markula &
Silk, 2011). Riktlinjerna går i samma linje som en kritisk diskursanalys där fokus är att kritiskt undersöka ursprunget av samhällsproblem genom texter (Blommaert & Bulcaen, 1997; se även Markula & Silk, 2011). Diskursanalysen är designad för att avslöja
ideologier och påvisa hur dominans fungerar genom text och språk. Syftet är att visa hur texter kan hjälpa till att reproducera ojämna maktrelationer. Språket hjälper till att konstruera sociala identiteter (Markula & Silk, 2011).
Rent konkret har varje tidning analyserats av studiens båda författare. För att analysera text samlades de beskrivande orden av män in. Beskrivande ord i denna studien
omfattar ord som beskriver hur män är, vad män gör och vad män känner. Dessa tre kategorier har sedan brytits ner i olika teman där de ord som hänger ihop har
sammanställts så att helhetsbilden lättare kunde utläsas. De nio temana var:
1.Titulerande - Ord som beskriver en person med en titel. Till exempel stjärna eller
13 storfavorit. Faktiska titlar är uteslutna då dessa inte är en åsikt från journalisten och därmed inte relevant till studiens syfte. Till exempel mittfältaren eller skidåkaren.
2. Egenskaper - Ord som beskriver männens egenskaper som till exempel inkompetent eller stabil.
3. Prestationer - Ord som beskriver hur män är/blir på grund av deras prestationer eller hur prestationen var till exempel toppklass och sämst.
4. Lyckas - Ord som beskriver att män bidragit med någonting som är väldigt bra.
5. Misslyckas - Ord som till motsats från lyckas beskriver då män har misslyckats med någonting.
6. Dominerar - Ord som beskriver att män har krossat, dominerat eller varit överlägsna.
7. Kämpar - Ord som beskriver att män har kämpat på olika sätt.
8. En man sticker ut - Ord som beskriver att en man har gjort en insats själv till exempel räddat laget på egen hand eller gjort så att laget förlorar.
9. Känslor - Ord som beskriver hur män känner, bör känna eller har känt.
För att analysera bilder användes olika kategorier. Vid val av kategorier inspirerades studien av Markula och Silks (2011) kategorier för att analysera bilder för att de ger läsaren en förståelse av hur bilderna ser ut. Kategorierna är grupperingar, positionering, gester, ansiktsuttryck och kontexten i sammanhanget (Markula & Silk, 2011). I studien skrevs även hudfärgen på männen ned. Kategorierna ringar in vilka händelser media väljer att lägga fokus på vilket kallas framing (Järvå & Dahlgren, 2013).
Alla kategorierna fastställdes efter att en pilotstudie gjorts. Pilotstudien gjordes på ett slumpmässigt val av Sportbladet för att säkerhetsställa att analyseringen utförs likvärdigt av studiens båda författare så att våra respektive tolkningar matchade.
Pilotstudien gjordes också för att undersöka kategoriernas relevans till syftet. Inför presentationen av resultatet har nyckelord från varje kategori lyfts upp för att i resultat och analys kunna ge en helhetsbild av hur representationen av idrottsmän såg ut de olika åren.
4.4 Metodreflektion
För att båda författarna skulle analysera materialet på samma sätt gjordes en tydlig mall för hur insamlingen av data skulle gå till. Genom säkerhet och noggrannhet ökas
studiens trovärdighet och skiftningar av tolkningar minskar. Genom tydliga
14 instruktioner kan en annan person upprepa metoden (Hassmén & Hassmén, 2008). Trots tydliga instruktioner kan den mänskliga faktorn påverka tolkningen av materialet. Detta har försökts att undvikas genom att två personer tolkat samma material själva för att sedan jämföras med varandra. För att inte heller vara partiska under urvalsprocessen valdes första veckan från de båda åren ut innan författarna sett hur upplagorna såg ut.
Detta bidrog till att processen blev mer objektiv vilket ökar reliabiliteten. Helt objektiv går det dock aldrig att bli på grund av att materialet analyserats av människor som inte kan bortse från sina förförståelser (Aspers, 2011).
Det finns källor på hur många som läser Sportbladet men inte vilken del som uppmärksammas av flest läsare. Därför har studiens författare valt att analysera alla artiklar, stora som små, framsidor och rubriker. Vi är medvetna om att vi endast analyserat fyra tidningar från vardera år och att det därmed inte kan göras en generalisering i statistisk mening. Detta har inte heller varut studiens syfte.
15
5. Resultat och analys
I resultatet redogörs en sammanställning av tidningsanalyserna för att ge en överblick av resultatet. I varje avsnitt analyseras även resultatet kopplat till tidigare forskning och teori och beskriver vad som går i linje med dessa och inte.
5.1 Artiklarna från år 2007 och år 2019
110 artiklar har analyserats från de båda åren. 64 stycken från år 2007 och 46 stycken från år 2019. Följande diagram visar hur stor andel män respektive kvinnor som har författat artiklarna och vilka idrotter det skrevs om.
2007 2019
Figur 2. Diagrammet visar könsfördelningen på de journalister som har författat artiklarna som har analyserats år 2007 och år 2019.
Som diagrammen visar har antalet kvinnliga journalister stigit med några procent mellan år 2007 och år 2019. Artiklarna som var skrivna av kvinnor var endast mindre artiklar samt notiser. Representationen av män skiljde sig inte i dessa artiklar och notiser då de mest använda beskrivande ord fortsatte beskrivas på samma sätt oavsett kön på journalisten. Antal artiklar skrivna av kvinnliga journalister har ökat marginellt från år 2007 till år 2019 och har fortfarande en betydligt mindre plats än de manliga journalisterna i Sportbladet. Denna mansdominerande sportjournalistik som
representeras i Sportbladet kan kopplas till Hirdmans (2001) beskrivning av att mannen är norm och kvinnan avvikande och bidra till att reproduktionen av teorin. Det kan bidra till bilden som samhället får av maskuliniteterna vilket kan kopplas till Malm och
16 Isaksson (2017) tankar om att idrotten har möjligheten att utveckla nya sociala normer och Järvå och Dahlgrens (2013) modell om att journalister har makt att påverka medborgarnas verklighetsuppfattning.
Figur 3. Diagrammen visar vilka idrotter och hur ofta de har skrivits om i artiklarna i Sportbladet de båda åren.
Diagrammen visar tydligt att tidningen främst lagt fokus på idrotterna fotboll och hockey. Skidor och även hästsport skrivs om ett antal gånger men inte i samma
utsträckning som fotboll och hockey. Med hästsport avses i detta sammanhang trav och det handlade främst om V75. Käck och Sahléns (2012) beskrivning av hur fotboll och ishockey är de två vanligaste idrotterna inom idrottsjournalistiken går i linje med resultatet från de analyserade artiklarna från år 2007 och år 2019. Larsson (2018) beskriver i sin studie att fotboll och hockey är två av de idrotter som inte är med och utmanar könssturktuerna.
Vidare beskriver Käck och Sahlén (2012) att ridsport och gymnastik är idrotter som sällan uppmärksammas och även detta går i linje denna studies resultat. Sabo och Jansen (1992) använder uttrycket strukturerad tystnad som beskriver hur journalister kan vinkla läsares uppfattningar genom att inte skriva om vissa saker. I denna studie syns en strukturerad tystnad bland de idrotterna som inte får någon plats i tidningen.
5.2 Sammanställning av de ord som representerar hur idrottsmän är
Tema ett (titulerande), tema två (egenskaper) och tema tre (prestationer) ingår i kategorin som beskriver hur män är.
År 2007 beskrivs män främst med orden stjärna, bäst och hjälte till exempel “Stjärnan kan nobba galan” (Alfelt, 2007, s.5), “Jag skulle nog vilja utnämna honom till
elitseriens bästa spelare just nu” (Wennerholm, 2007c, s.9), “...Storbritanniens bäste
17 spelare (Leifby, 2007a, s.7) och “Hysén fick chansen - blev matchhjälte...” (Leifby, 2007b, s.3). Vidare ord som ofta används för att titulera män är succé och legend. Av de 122 titulerande ord som samlats in är endast ett ord beskrivet med negativ klang, detta beskrev ett anfallspar som inte var perfekt.
År 2019 fanns det 133 stycken titulerande ord och de som framkom flest gånger var stjärna, bäst, succé, toppspelare och kung. Ett exempel är “Ska vi kalla honom för Ken Succéma?” (Bergström, 2019, s.4) där en man vid namn Ken Sema slagit till med ett drömmål och en assist i en galen match (Bergström, 2019). Vidare exempel är “Den svenske backstjärnan hyllas - igen” (Wagner, 2019, s.5) Av alla 133 ord var det endast två ord som var negativa. Dessa uppstod när journalisten beskrev ett lag som ihåligt och inte något stjärnlag.
Vidare till egenskaper hos män år 2007 är de tio vanligaste: bra spelare, orutinerad spelare, farlig, tuff och hård, snabb, nonchalant, stabil, smart, respektingivande och sliten. Dessa ord beskrivs i kontex som “Att Markus spelade så bra i början var nyckeln till segern...” (Strömberg, 2007, s.6), “Sven är passionerad, självsäker, självständig och tuff...han ger spelarna mycket respekt.” (Nylén, 2007, s.5) och “Orutinerat landslag i EM-kvalet” (Flinck, 2007, s.4) Även i detta tema är majoriteten av orden där mäns egenskaper beskrivs positiva. När deras egenskaper beskrivs som negativa är i de flesta fall att de är slitna, orutinerade alternativt inte i toppform. Bra egenskaper hos en spelare kan beskrivas med ord som snabb, farlig, charmig och tuff och det är även positivt att vara iskall, tjurig, och trulig.
Även i kategorin egenskaper år 2019 är det främst positiva ord och ett fåtal negativa ord. De orden som förekom flest gånger var självförtroende, lysande, sliten, skicklig, hög högsta nivå och kylig som is från bland annat följande citat, “Den grabben är lika kylig som is i vårt försvar (Wagner, 2019, s.5). Ord som beskrivs som negativa är sliten, trött, tanig, oinspirerad, sexistisk och rasistisk. Ord som självförtroende, lysande,
skicklig, hög högsta nivå och kylig som is representerades som positiva egenskaper. Det är även positivt att vara vältränad och ha tålamod samt hög pondus.
När journalisterna beskriver hur mäns prestationer är år 2007 är det inte lika
övervägande positiv klang som kategorins andra två teman. I 40% av orden beskrivs prestationerna som sämst till exempel “Ni är sämst i allt, Sverige” (Wennerholm,
18 2007b, s.3), och i låg klass medan resterande 60% är ord som toppklass, väldigt bra och succé.
År 2019 skiljde sig även antalet positiva och negativa ord när prestationerna beskrevs.
Det var totalt 60 ord varav 28 ord var negativa och 32 ord var positiva. Orden som representerades som negativa var bland annat sämst där ett citat var “Sämsta jag sett”
(Abrahamsson, 2019, s.2), underpresterade, otroligt dåligt och stort misslyckande. De orden som representerades som positiva var imponerande, väldigt bra, fantastiskt, superb från bland annat citatet “Superb i dag igen!” (Wagner, 2019, s.5) och ordet briljant.
Sabo och Jensens (1992) beskrivning av hur män ofta lyfts upp på en piedestal och att deras styrkor framhävs hellre än svagheterna går i linje med resultatet i representationen av avsnittets tre teman som representerar hur män är i tidningen. Idrottsmännen lyfts ofta upp på en piedestal genom de mest frekvent använda titulerande orden, stjärna och hjälte. När det gäller representationen av mäns prestationer var det fortfarande fler positiva beskrivningar än negativa. Dock är skillnaden inte lika stor som de i tema ett (titulerande) och tema två (egenskaper). Representationen av mäns prestationer utmanar idealmannen mer än avsnittets andra två teman gör. Representationen av detta tema höjer inte heller upp mannen på en piedestal i samma utsträckning som representationen av deras egenskaper och orden de tituleras med.
5.3 Sammanställning av de ord som representerar vad idrottsmän gör
Tema fyra (lyckas), tema fem (misslyckas), tema sex (dominerar), tema sju (kämpar) och tema åtta (en man sticker ut) beskriver vad män gör och har gjort.
År 2007 beskrivs det att män främst lyckas med någonting. De gör saker som beskrivs med ordet succé eller dröm som vrålsuccé och drömräddning. Ett exempel är “Strax efter gjorde Tellqvist en riktig drömräddning…” (Abrahamsson, 2007, s.5). Män gör saker som imponerar stort, som är fantastiskt, fenomenalt, kanon och enkelt. De beskrivs även som att de skräller, överträffar sig själva och överraskar frekvent sin publik.
19 När män år 2007 misslyckas beskrivs detta som ett fiasko, en flopp, att de har bränt sin chans och gör ödesdigra insatser. Idrottsmänenn kan skada en hel liga med sina
misslyckanden och utklassningar kan vara pinsamma att beskåda. Ett exempel är “Han har stämplats av fans, media och kolleger som mannen bakom New York Knicks fiasko.” (Leifby, 2007d, s.20).
Män kör över, regerar, slåss och spelar fysiskt. De dominerar frekvent och utklassar sitt motstånd, de krossar, spöar, blir fruktade, är överlägsna och sänker sina motståndare.
Från texten kan följande citat hittas "Det gick så långt att domarna tvingades lämna isen och hallen släcktes ner i ett försök att få stopp på slagsmålet.”(Wennerholm, 2007, s.2) och “...matchen mot Denver Nuggets utbröt ett stort rallarslagsmål…” (Leifby, 2007d, s.20) “Han sänkte Arsenal.”(Leifby, 2007c, s.7).
“Jag tänker göra allt för att vi ska lyckas”(Strömberg, 2007, s.3). Män kämpar, härdas mentalt men de orkar fortsätta. De beskrivs även som att de taggar, laddar och jobbar hårt. Män utvecklas gör framsteg, sliter, är på jakt och lyfter sig. Ett exempel är “Då började han i samma hårda hockeyskola som Henrik Lundqvist. Idag är han Sveriges hopp.” (Wennerholm, 2007b, s.3).
När det gäller lagsport presterar män ofta helt själva. Det är inte allt för sällan som en man på egen hand hjälper laget till vinst. En man räddar hela laget, ger laget hopp, fixar matchen och räddar landet. I texten framförs det till exempel som att “Att Markus spelade så bra i början var nyckeln till segern…” (Strömberg, 2007, s.6). “Gistedt räddade Sverige.” (Wennerholm, 2007b, s.3). På samma sätt som en man kan rädda ett helt lag och bli hjälte för en hel nation kan också en man även förstöra för ett helt lag genom en miss. Ett exempel är ”Svenskarnas problem i power play hänger naturligtvis samman med att Nicklas Bäckström inte riktigt nått upp i den nivå alla räknade med på förhand.” (Wennerholm, 2007a, s.7). Genom sina aktioner kan en man gå från hatad till hyllad genom snabba vändningar.
År 2019 representeras män främst med att de misslyckas med något. De ord som används flest gånger för att beskriva deras prestation är haveri eller misslyckande. Ett exempel som beskrevs i texten var “Ett försvarsmässigt haveri…” (Abrahamsson, 2019,
20 s.2). Män gör även saker som att såga sig själva och i texten kunde det beskrivas som att
“Besvikna spelare sågar egna insatsen.” (Abrahamsson, Käck, 2019b, s.2-3).
När en man lyckas är det istället ord som succé, briljerade eller att en seger var enkel som framförs. “Anton Wedin har gjort succé…” (Larsson, 2019a, s.9). Meningar som att en person öser in poäng eller att en person lekte hem ett silverlopp förekommer också. “ Hazard öser in poäng” (Karlsson, 2019, s.6).
Det är flera gånger som ordet dominerar framkommer när det handlar om en vinst, en lyckad match eller prestation. Förutom att ordet dominerar används så framkommer även ord som sänkte, knäckte och körde över. I texten visades orden bland annat på följande sätt “En spelare som omedelbart kan gå in och dominera i Premier League”
(Brenning, 2019, s.7), “...2-0 målet som definitivt sänkte Juniorkronorna…”
(Abrahamsson, Käck, 2019b, s.3), “...den nye Martin Brodeur, knäckte dem med sin andra raka nolla…” (Bjurman, 2019, s.9). Män år 2019 jagade, regerade, dunkade och visade inte den minsta respekt. Exempel från texten där orden beskrivs är “...han visade inte den minsta respekt...” (Wangle, 2019, s.10), “...dunkade Ken Sema in sitt första Premier League-mål.” (Bergström, 2019, s.4).
Männen dominerar dock inte alltid. I många fall kämpar männen. Ett exempel som framförs i artiklarna är “Jag vill bli bättre, just nu är jag inte nöjd. Men jag jobbar hårt för att bli bättre. Och det känns som att jag närmar mig” (Larsson, 2019b, s.5). Männen lyfter upp sig själva, de arbetar med sig själva och svettar litervis. I texten visades det till exempel på följande sätt “Michael kämpar och han kommer att fortsätta göra det”
(Andersson, 2019, s.12). “Sätt Mohamed Salah på motsvarande kant och city-lägret kommer förmodligen svettas litervis” (Fagerlund, 2019, s.6). De ger aldrig upp utan de trycker fram bröstkorgen och tror på sig själva fullt ut.
Det är flera gånger som både ett lag hyllas men också som en enskild individ hyllas. Det förekommer i många artiklar att just en individ har fixat matchen, räddat laget eller räddat ett kontrakt. Exempel är “Roy Hodgson tog över tidigt förra hösten och räddade kontraktet.”(Karlsson, 2019, s.8) och “Kung Åke tillbaka - fixade miljonregn” (Wangle, 2019, s.10). En enda man kan även ge ett lag en helt ny profil, vända vinden eller axla allt ansvar.
Båda åren beskrivs det återkommande hur idrottsmän förutom idrottandet ägnar sig åt
21 fest och alkohol. De beskrivs hur de stora stjärnorna förväntas festa med modeller på sin takvåning, hur lagen festar mellan matcher och för att fira seger.
Resultatet av representationen av vad män gör i Sportbladet år 2007 och år 2019 stämmer till stor del överens med Whannels (2002) beskrivning av hur män
representeras i media, alltså aggressiv, hård, osentimental samt konsumerar mycket alkohol. Resultatet går även till stor del i linje med den hegemoniska idealmannen som i det västerländska samhället beskrivs av Ganetz (2015) som en vit och framgångsrik man som har en atletisk kropp. Att män hela tiden strävar efter att utvecklas och bli bättre går i linje med Whannels (2002) beskrivning om hur en styrka hos idrottsmännen är om de är prestationsinriktade. Att män oftast, även i lagsporterna, presterar på egen hand och antingen har möjlighet att rädda sitt lag eller bidra till fiasko för ett helt land helt på egen hand går i linje med en prestationsinriktad man och inte med en
relationsinriktad man. Enligt Nilsson och Waldemarson (2006) går det inte i linje med mansidealet att vara känslomässig, passiv och relationsinriktad. Av de ord som används i störst utsträckning för att representera vad män gör finns inte de tre orden med. Det representeras inte heller i störst utsträckning beskrivningar av män som går i linje med någon av Connells (2005) beskrivningar av delaktig, underordnad och marginaliserad maskulinitet. Det har dock skett mindre förändringar som kan beskrivas som utmanare av den hegemoniska maskuliniteten. En förändring som stödjer denna anlays är att antalet gånger män beskrivs ha misslyckats har ökat år 2019 i jämförelse mot hur ofta de lyckas. Det kan således ses som ett hot mot idealmannen men att idrottsmän oftare beskrivs ha misslyckats med något är denna representation sekundär i Sportbladet. För fortfarande presenteras män till stor del i termer av att de dominerar, lyckas, kämpar eller sticker ut.
5.4 Representationen av idrottsmäns känslor
Tema 9 omfattar mäns känslor, vad de känner eller har känt. År 2007 är de känslor som främst beskrivits hos män att de känner sig besvikna, till exempel “Jag är otroligt besviken över att vi inte gör en bättre match” (Ros, 2007, s.3.) Männen blir besvikna på sina egna insatser där de känner sig misslyckade och tvivlar på sig själva. Tvärtemot dessa känslor är den andra mest återkommande känslan glädje, lättnad och lycka.
Förlust representeras i de flesta fall i samband med besvikelse och likadant med vinst
22 och lycka. Vidare känslor som också ganska frekvent beskrivs är chanslösa, självsäkra, trivsel samt sorg.
“..det nästan aldrig finns plats för allt för mycket sentimentalitet i den bizniz som är modern svensk hockey där restauranger och ölflow är viktigare än till och med gamla hjältar. (Anrell, 2007, s.4.). Detta citat beskriver hur svensk hockey fungerar i en artikel som handlar om att en gammal hockeyhjälte har gått bort. Journalisten som skrivit artikeln beskriver dock spelarnas känslor på följande sätt “Brynässpelarna verkade ha svårt att skaka av sig den känslosamma ceremonin före matchen” (Anrell, 2007, s.4.), medan spelarna säger “’Vi var bara dåliga helt enkelt. Det hade inget med Tommy att göra.” (Anrell, 2007, s.4.). Svensk hockey beskrivs i artikeln som osentimental men journalisten menar att spelarna påverkas av deras tränares bortgång. Spelarna å andra sidan menar att spelet inte alls påverkas av deras känslor. I en annan artikel beskrivs en manlig fotbollsspelare som hatad av en hel nation och blev utbuad på varenda arena i början av säsongen trots detta gjorde mannen enligt följande citat “.. svarade med ett mål, en tunnel eller en klack” (Leifby, 2007a, s.7) och trycktes inte ner av motgångarna.
År 2019 beskrivs män övervägande som besvikna, arga eller genom att något är otroligt trist. Till exempel ”Han är fortfarande besviken” (Norberg, 2019, s.8) och ”Montén själv var förstås rejält besviken efter de tidiga uttåget.” (Abrahamsson & Käck, 2019a, s.11). Orden kopplas ofta ihop med att en prestation för sig själva eller för laget har gått sämre än förväntat. Det är sällan ord som nöjd, positiv eller glad framkommer i
artiklarna.
Idrottsmännen beskrivs under båda åren främst som besvikna och det handlade oftast om att de var besvikna på en prestation, vilket utmanar bilden av att idrottsmännen som idealmannen då denne ska vara framgångsrik (Se Ganetz 2006). Både Connell (2005) och Tolvhed (2010) framför att det är den hegemoniska maskuliniteten som är idealet och är eftersträvansvärd. Resultatet i studien går i linje med att idrottsmännen tenderar att sträva efter att vara som idealmannen. Dock finns det även delar som utmanar Ganetz (2006) tankar om att idealmannen inte ska vara känslosam. Vid ett tillfälle menar en journalist att spelarna är känslosamma vilket utmanar idealmannen medan idrottsmännen menade att de inte var känslosamma vilket tyder på att spelarna vill upprätthålla den hegemoniska maskuliniteten.
23
5.5 Sammanställning av bilder i artiklarna
255 bilder har analyserats, 161 bilder från år 2007 och 94 från år 2019. Bilderna som är med i tidningarna hänger ihop med artiklarna och förstärker det som står i texten.
2007 2019
Figur 4. Diagrammet visar hur många män som fanns med på bilderna under år 2007 och år 2019.
Bilderna i artiklarna följer samma tema som texterna där en man ofta kan rädda eller lyfta hela laget. Trots att tidningen nästan uteslutande handlar om lagsport representeras män övervägande helt själva på bild. År 2007 är männen i mitten eller täcker hela bilder i 143 av 161 och i resterande fall är männen antingen till höger eller vänster på bilderna.
På 71 bilder av 94 var männen placerade i mitten av bilden år 2019. På båda åren var det oftast endast en man på bilderna vilket diagrammen ovan visar. Trots att antalet män som är med på bilderna har stigit mellan år 2007 och år 2019 är det ett faktum att en enskild man oftast står för framgångar eller misslyckande helt själva även fast det handlar om en lagsport inte förändrats.
24 Figur 5. Diagrammet visar hur ofta en viss typ av gest förekom på bilder år 2007 och år 2019.
Majoriteten av bilderna är på män där dem är i spel, alltså inte beredda på att en bild tas. Bilderna visar glada män som har segrat och håller upp pokaler, arga män som visar upp någon form av aggressivitet i form av ansiktsuttryck eller gester. De representeras ofta på bilder när de har öppen mun och ska säga eller ropa någonting till en
motståndare, domare eller lagkamrat. Det var de vanligaste gesterna både år 2007 och år 2019. År 2007 visade nio av 161 bilder på någon sorts vänskap, kärlek eller gemenskap män emellan där de kramas eller sträcker handen efter en någon annan. På tidningarna från 2019 var det elva av 94 bilder som visade någon sorts vänskap, kärlek eller gemenskap.
Figur 6. Diagrammet visar hur ofta ett visst ansiktsuttryck förekom på en bild år 2007 och år 2019.
Det vanligaste ansiktsuttrycket var neutralt. Det ansiktsuttrycket användes främst när det var ett porträtt på en man. Under båda åren fanns det ett flertal bilder där det inte gick att urskilja vilket ansiktsuttryck personerna hade. Det ansiktsuttrycket som syns minst gånger på bilderna är när män är ledsna eller nedstämda. Det ansiktsuttrycket användes främst i samband med en förlust. År 2007 förekom det på fyra procent av 161 bilder medan det år 2019 förekom på tolv procent av 94 bilder.
Utöver de 161 bilderna på idrottsmän som är analyserade finns 48 bilder på manliga
25 journalister och deras ansiktsuttryck är över 90% neutrala och seriösa medan några få leenden syns till även här. Även år 2019 har de manliga journalisterna ett neutralt ansiktsuttryck men dock har antalet bilder minskat till 15 stycken.
Det är som sagt ingen stor skillnad på hur journalisterna representeras på bild men det har skett en förändring på hur idrottsmän representeras på bild. Det är färre bilder med överlag i tidningen år 2019 jämfört med år 2007 vilket innebär att läsaren inte blir lika exponerad för bilder år 2019. Av alla de bilder där män fanns med var oftast en vit man som syntes på bilderna vilket går i linje med hur Ganetz (2006) beskriver att en
idealman ska vara.
En annan förändring är att det är fler bilder i procent år 2019 på män som visar att de är ledsna och bilder som tyder på vänskap, gemenskap eller kärlek. Det innebär att
idrottsmännen visar mer känslor år 2019 jämfört med år 2007. Enligt Nilsson och Waldermarson (2006) ska idealmannen inte vara känslosam eller relationsinriktad.
Resultatet av denna studie utmanar dock deras tankar om hur en man ska vara. Bilderna som finns i tidningen tyder på att män visar känslor och är relationsinriktade. Det är även betydligt färre bilder på en ensam man år 2019 än år 2007 vilket utmanar Ganetz (2006) tankar om att idealmannen ska vara självständig. Dock representeras idrottsmän fortfarande som att en endaste man kan rädda hela laget.
26
6. Diskussion
I detta kapitel sammanfattas och diskuteras resultatet.
Med vetskap om att det endast analyserats åtta tidningar från en vecka vid två skilda år visar resultatet att Sportbladet i det stora hela bidrar till en reproduktion av den vita, framgångsrika samt atletiska idealman som det västerländska samhället redan byggt upp. Denna representation är enligt Dahlgren och Järvå (2013) med och bidrar till att vi människor uppfattar verkligheten varandra på det sättet vi gör idag. De skillnader som fastställts mellan år 2007 och år 2019 är marginella i förhållande till helhetsintrycket där män genomgående representeras enligt den hegemoniska maskuliniteten. Detta gäller både för år 2007 och år 2019. Något som har förändrats i en liten utsträckning är att män visar mer känslor i representationerna och att idrottsmännens misslyckande beskrivs i större utsträckning år 2019 vilket inte går i linje med den hegemoniska maskuliniteten.
Det är dock fortfarande mäns idrottande och prestationer som är i fokus i Sportbladet.
Järvå och Dahlgren (2013) beskriver hur stor makt media har att påverka sina läsare om hur verkligheten ser ut genom journalisternas representationer. Whannel (2002)
fortsätter i samma spår och beskriver att medias representation av idrottsmän har en central roll i den rådande kulturen och att idrottsmän som beskrivs som sportstjärnor och hjältar påverkar hur samhället ser på maskulinitet. Stjärna och hjälte är ord som förekommer frekvent i tidningen båda åren och skillnaderna åren emellan är som tidigare beskrivits marginella. Det kan leda till att samhället kopplar maskulinitet och idealmannen till orden stjärna och hjälte. Det skrivs främst om och är flest bilder på vita män som beskrivs som snabba, vältränade och framgångsrika inom sina idrotter. Ett exempel är att de “Spelar fysisk hockey och har inte direkt några svagheter” (Ros, 2007, s.2). Sportbladet selekterar den informationen tidningen ska framföra men också vilken information som ska uteslutas. Dahlberg (2006) menar att det är de manliga idealet som säljer bäst. En slutsats kan vara att det är orsaken till att Sportbladet väljer att i störst utsträckning representera män i linje med den hegemoniska mannen. Baier och Svensson (2009) menar att det ofta blir konsekvenser om en norm som människor ska följa bryts. Det kan vara en annan orsak till att Sportbladet representerar män utifrån normen och fortsätter representera män i linje med den hegemoniska maskuliniteten.
Det kan även vara en betydande faktor gällande att det endast var marginella skillnader på hur män representerades år 2007 jämfört med år 2019.
27 Idrotterna som representeras mest i Sportbladet är de idrotter som inte är med och utmanar idealmannen och könsstrukturerna. Grahn (2017) menar att det finns både idrotter som anses vara heternormativa men även idrotter som har motsatt effekt.
Idrotter som utmanar maskulinitetsnormerna har dessvärre inte funnits representerade i Sportbladets första vecka på något av åren då det inte står något om idrotter som ridsport och gymnastik. Hur Sportbladet väljer att representera idrottsmän går i linje med den hegemoniska maskuliniteten. Samtidigt som de delaktiga, underordnade och marginaliserade maskuliniteterna är underrepresenterade. Resultatet visar hur en man ska vara och agera genom det som representeras i störst utsträckning i tidningen. Det visar även hur en man inte ska vara och agera genom det som utesluts. Både det som skrivs och det som utesluts bidrar till att normen reproduceras.
Att studera och visa förändringar som skett kan skapa en större förståelse för hur media påverkar samhällets syn på män. De styrmedel och regler som Riksidrottsförbundet har satt upp inom idrotten för att föra jämställdhetsarbetet framåt går att jämföra med diskrimineringslagen som stiftades med samma avsikter. Riksidrottsförbundets styrmedel kommer dock enligt Larsson (2018) att leda till förändring först efter att ledarna inom de olika föreningarna skapat en förståelse och vilja att förändra det som inte stod rätt till i just deras förening. Resultatet i denna studie visar på marginella skillnader åren emellan vilket kan betyda att diskrimineringslagen inte gjort någon större skillnad i detta avseendet. Detta kan både kopplas till Larsson (2018) och Shropshires (2015) beskrivningar där det framgår att det är först när de som sitter på makten bildat en förståelse av problemet och vill skapa förändring som framsteg
kommer att ske. Det behöver dock belysas och diskuteras än mer och nå makthavare för att de ska få en förståelse för problematiken och inse att det inte skett någon förändring.
Utan den förståelsen blir det svårt att kunna skapa en förändring som leder till framgång inom idrottens jämställdhetsfrågor.
