annans berättelse

FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram

(musik som ämne 2), 15 hp

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

2020

Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)

Någon

annans berättelse

E

n studie i eget låtskrivande

Katariina Valli

Handledare: Ronny Lindeborg

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att utforska ett annat sätt än vad jag är är van vid att skriva en låt på, vad gäller låttext samt komposition av musik. I arbetet togs fram och användes

grundläggande regler och råd för själva låtskrivandet och berättelsen för låten fick jag av en informant. Syftet är att även kunna svara på frågeställningar om hur låtskrivningsprocesser påverkas när låtskrivaren utgår från någon annans berättelse: blir slutprodukten då

känslomässigt väldigt annorlunda och går det att relatera till slutprodukten på samma sätt när man arbetar utifrån någon annans känslor och tankar? Denna studie är byggd i två olika delar, förarbete och huvudstudie. För att dokumentera arbetet fördes en loggbok. Att skaffa en större inre förståelse genom litteratur och forskning har vidgat min bild av låtskrivningsprocessen, som resulterade i en låt. Jag kom fram till att utgå från någon annans berättelse är ett för mig väldigt bra sätt att skriva låtar. Att utgå från någon annans berättelse minskade mitt

prestationsångest väldigt mycket till skillnad om jag hade använt min egen berättelse som bas. Att första gången utgå från en hel berättelse visade sig att fungera bättre för mig än sättet jag använt tidigare.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1.Syfte ...2

2. Bakgrund ...2

2.1.Musik och hjärna ...2

2.2. Texten och musiken ...4

2.3. Låtskrivarprocessen ...5

3. Metod och tillvägagångssätt ...7

3.1. Förarbete ...7 3.2. Huvudstudie ...8 4. Resultat ...9 5. Diskussion ...12 Referenser ...14 Bilaga 1 Uppgift ...15 Bilaga 2 Berättelse ...17

Bilaga 3 Extra detaljer ...18

Bilaga 4 Låttext ...19

1. Inledning

Jag har växt upp i en familj i Finland där musiken har alltid varit närvarande.

På högstadiet upptäckte jag hur mycket solosången betydde för mig. Sången började fylla en allt större roll i mitt liv, och att sjunga blev en sorts terapiform och ett verktyg för att hantera negativa känslor. Genom sången och ett allt större behov av att uttrycka mig, så växte även ett intresse för att skriva egna låtar. Det dröjde däremot ett tag innan jag vågade skriva eget då tankarna ofta växlade mellan “nej, jag är inte tillräckligt bra för att skriva låtar” och “inte kan lilla jag skapa något själv”. När jag däremot insåg att jag inte behöver skriva låtar för att visa att jag duger, utan ”jag kan ju skriva låtar för mig själv bara”, så började skrivandet flyta på och låtarna produceras i allt större grad. Det blev ett medel för att hantera svåra saker och olika förändringar som pågick i mitt liv under den tiden; att skriva låtar och sjunga om mina tankar och känslor blev min lilla hemlighet. Det blev något jag höll för mig själv och all låtmaterial hamnade i

skrivbordslådan.

Några år senare bar färden vidare mot Sverige och Kulturamas Konstnärliga Utbildningar i Stockholm, och tiden var mogen att uppträda med egna låtar. Till en början kändes det naket, men det styrkte också mitt självförtroende och jag kände mig modig. Efter Kulturama kom jag in på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och under de senaste åren har jag börjat reflektera kring mina egna skrivprocesser. Jag har insett att jag alltid utgår från mig själv när jag skriver låtar; jag skapar berättelser om det jag ser och upplever. Jag har med andra ord alltid skapat från ”en och samma utgångspunkt”, och tanken började slå mig om jag kanske skulle våga utmana mitt eget skrivande och för en gångs skull kanske ta in en annan människas berättelse och tankar för att skapa en låt och även fördjupa mig i hur man kan tänka när man skriver låtar enligt andra. Hur kommer det kännas i sådana fall och kan jag forska i det? Kommer jag få lika mycket inspiration och kommer jag känna mig lika ”kreativ” och fri om jag utgår från en annans historia? Vilka utmaningar kommer jag möta i mitt eget låtskrivande, och vad kommer jag lära mig? Alla dessa frågor har varit utgångspunkt för detta konstnärliga arbete; att dyka ner i mitt eget låtskrivande och utforska en för mig ny teknik inom låtskrivning.

1.1. Syfte

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur en annan människas berättelse kan inspirera mig i den kreativa processen. Målet med studien är även att arbetet ska resultera i en färdig inspelning av låten. För att uppfylla syftet har tre forskningsfrågor formulerats:

• Hur kan låtskrivningsprocessen påverkas när man som låtskrivare utgår från någon annans berättelse?

• Blir slutprodukten känslomässigt väldigt annorlunda om låtens historia är inte ur låtskrivarens eget liv?

• Går det att relatera till slutprodukten på samma sätt när man arbetar utifrån någon annans känslor och tankar?

2. Bakgrund

I detta avsnitt presenteras forskning och råd från låtskrivare gällande låtskrivarprocesser. Avsnittet behandlar också kopplingen mellan musik och hjärna, låttextens innehåll och relation till musik, struktur och form samt berättelsens värde för låtskrivare och lyssnare.

2.1. Musik och hjärna

När man musicerar eller lyssnar på musik används båda höger och vänster hjärnhalva i

processen, men man blir mer styrd av den ena halvan (Hillered, 2009). Den högra hjärnhalvan agerar som motor, bl.a. för bilder och ideér, och den vänstra hjärnhalvan granskar det som den högra hjärnhalvan producerar. Vänstra hjärnhalvan hanterar hantverket, kunskapen,

musicerande likvärdigt som vid andra sysselsättningar av kognitiv karaktär (Fagius, 2001, s. 61).

Enligt Hillered blir människan mer styrd av ena hjärnhalvan i ett musikaliskt sammanhang, och det har genom forskning blivit bevisad att desto mer skolad man är inom musik, desto mer styrs man av vänstra hjärnhalvan (Fagius, 2001, s. 71). I en amerikansk studie från 1974 fanns det med 22 personer med hög kunskap inom musik och 14 personer med låg kunskap inom musik varav alla var högerhänta. Vad forskarna Lever och Chiarell kom fram till var att hos personer med låg musikalisk kunskap användes högra hjärnhalvan mer inom lyssning av musik, det vill säga när musiken spelades så att studiepersoner lyssnade genom vänster örat, kunde de lättare avgöra melodin i tvåtonsföljder och ifall första och andra exempel var lika eller inte. När man inte har ett “tränat öra” i musik, är det högra hjärnhalvan som kan lättare förstå enkla melodier. I fallet av de som hade mer musikaliskt kunskap användes vänstra hjärnhalvan mer, det vill säga när informanterna lyssnade på exemplet genom höger örat, kunde de snabbare förstå melodin och möjliga skillnader mellan de två visade exempel. (ibid, s.71) I en senare liknande studie några år efter Lever och Chiarells studie, kom det även fram att för informanterna som hade “musikaliskt talang” (musiker), spelade det egentligen inte så stor roll med vilket öra de lyssnade olika tester med. Däremot kunde prestera någorlunda bättre med höger örat, det vill säga vänstra hjärnhalvan. För informanterna som inte hade “musikaliskt talang”(icke musiker) framkom det att de använde vänstra hjärnhalvan för tonminnestest och höger hjärnhalvan för ackordtest. (ibid, s. 71–72)

Enligt Charles Limb (ted.ideas.com, 2015) är musik den mest avancerade, auditiva stimuli som finns hos människor. Limb säger att den största skillnaden mellan människors och djurs hjärna är att människans auditiva system är kunnig att producera ljud på en väldigt komplex nivå: “Music, I think, is the highest refinement of complexity, meaning that as far as I know, there’s nothing in the auditory world that is harder for the brain to process than music” (ibid.). Limb säger att det är vetenskapligt bevisat att hjärnan förändras när man skriver musik (ibid.). Limb menar också att hjärnans ”sätt att fungera” förändras när man musicerar och/eller komponerar (källa!). För att se närmare på det, försökte några forskare i en fMRI-studie att låta en musiker spela på ett modifierad keyboard medan han låg i ett avlångt metallrör. Forskarna ville försöka mäta hur musikerns hjärna reagerade när han spelade, men de upptäckte också snabbt flera utmaningar:

something like that work, or feasible, we have to have a way of measuring whether the creativity was improved or worsened, and I don’t know how to do that. Yet.” (Limb, 2015)

2.2. Texten och musiken

Enligt Hillered (2009) har vi alla verktyg för att kunna skriva låtar inom oss och vem som helst kan bli en låtskrivare. Hon nämner att en bra sång speglar oss själva och det kombineras med toner och ord. Människan sätter sina känslor i musiken, till exempel sorg, glädje och kärlek och skapar något vackert utav det. Isabel De Lescano ur gruppen Montag Mania och De Lescanos påpekar vikten att komma ihåg med sitt inre barn och att det genom musiken och låtskapandet är möjligt (Warnqvist, 2010). De Lescano menar att barn har per automatik en enorm fantasi som man lätt tappar bort som vuxen i världen av rutiner och arbetsliv, men musiken kan användas som självterapi för att öppna upp sig i svårare stunder (ibid.).

Att sammanställa hur en låt är oftast byggd och vad man ska tänka på kan se följande ut enligt Kjelsson (2008):


Tempo – vilken taktart låten ska ha


Harmoni – grundläggande tänk är ifall låten går i dur eller moll
 Text – en låttext som fångar lyssnares intresse


Melodi – Melodi som går att komma ihåg


Form – vilka delar låten innebär (vers, refräng etc.)

(Kjelsson, 2008, s. 7) 


När man skriver låttexter bör man vara medveten om att text är inte bara ord, utan texten skapar bildspråk hos lyssnaren. En lättare relaterat bildspråk skapad av text är mer inbjudande än till exempel bildspråk man får av till exempel låttexter som innehåller väldigt gammalt språk som inte helt går att förstå. (Kjelsson, 2008)

Som nybörjare kan det vara bra att känna till några saker vad som gäller att bygga en låt. Man kan börja med att instudera de vanligaste ackordskombinationer som enligt grundläggande musikteori i princip alltid låter bra, och därefter kan man studera ämnet vidare i diverse musikteori-och låtskrivningsböcker. Till exempel i Jonas Angeruds bok (2010, s. 15) hittar man grundläggande information om hur man kan tänka kring vilka ackord man kan använda när man skriver låtar.

Upprepning används ofta inom låtskrivning. Den mest vanliga upprepningsform är en refräng

exempel i den välkända svenska [sic!] visan Vem kan segla förutan vind?( Kjelsson, 2008, s. 54) Syftet med upprepning är att lyssnaren lättare kommer ihåg låten när ord upprepas. (ibid, s. 55).

Det utmanade med både textskrivande och komposition är att veta vad som är bra respektive mindre bra, och genom åren har det skapats olika tekniker och övningar för att hjälpa

låtskrivare i att utveckla sitt textskrivande samt med komposition och arrangering (Hillered, 2009). Enligt Hillered (ibid.) måste en låtskrivare ta en rad olika och grundläggande val i sitt arbete med låttext skrivande. Vill man till exempel rimma eller inte? Vill man använda målande text med metaforer eller kan det löna sig att vara så specifik och konkret som möjligt? Hillered (ibid., s.127) rekommenderar att skriva sinnesbundna beskrivningar och använda de sju sinnena vi har (syn, hörsel, smak, doft, känsel, det kinestetiska och det organiska sinnet). “Vi tar ständigt in världen genom våra sinnen, och det vi är med om lagras någonstans djupt i vårt inre. Den platsen är låtskrivares skattkista.” (ibid, s. 127).

2.3. Låtskrivarprocessen

Skrivkramp är ett uttryck som används när en låtskrivare har fastnat - antingen med

låtskrivandet, kreativiteten och/eller inspirationen.

“Om jag råkar i skrivkramp gör jag något annat ett slag, så jag får loss energin. Om jag tvingar mig att fortsätta just då blir det värre. Men man kan inte hellre ge upp för varje skitmotstånd, det är en balansgång” (Marie Bergman i Hillered, 2009, s.40).

Många, om inte alla, låtskrivare beskriver att man kan hamna i skrivkramp och skrivarblock i låtskrivningsprocesser, och det är inte alltid lätt att veta hur man ska ta sig ur en sådan. Jag har försökt komma åt mycket material och tips som handlar om just skrivkramp som möjligt för att förstå skrivkramp bättre och hitta verktyg om hur man kan tänka kring sådana

en busschaufför och låtskrivare — en busschaufför kan inte vänta på inspiration innan den börjar jobba, utan bara utföra jobbet. Det viktiga är att man gör något hela tiden, utan att fastna och bli icke-produktiv. Oberoende av hur man väljer hantera skrivkramp, är det viktigaste att man fortsätter att skriva låtar och att man inte ger upp. (Angerud, 2010)

Flow är ett ord som används när sinnestillståndet är i harmoni och när man vill fortsätta med

det man gör för sakens skull. (Csikszentmihalyi, 2003, s. 22)

Eve Newsome (2016) skriver att “musiker kan bli så djupt involverade i musiken som de spelar, att de tappar förståelse kring att separera sig själva från musiken, det känns som att man blir så att säga “ett med musiken” eller “uppleva flow”. Ett annat sätt att utrycka sig skulle vara det engelska uttrycket “lose yourself in the music”(ibid., s. 2). Det är då allting flyter på utan ansträngning och man känner att man har perfekt kontroll och självförtroende i det man gör och man vet exakt vad man ska göra. Den här starka känslan är inte bara

kroppslig, utan det är en kombination av en kroppslig och mental samarbete, där den mentala sidan är involverad genom olika aspekter såsom mål, tankar, motiv och känslor. Det är just den här kombinationen av mentala och kroppsliga upplevelsen och känslan att bli en med musiken som kallas “flow” bland låtskrivare och musiker [Min översättning från engelska] (ibid.). Hur ska man då kunna komma in i den här berömda, häftiga flow-känslan? Marie Bergman säger (Hillered, 2009) att man kan skriva sig in i flödet. Om man håller på med mycket låtskrivning så blir man bättre på det.


“Man måste skriva för att börja skriva och du måste sjunga för att börja sjunga. Man måste göra det, och det blir oftast jättetöntigt de första försöken. Man måste stå ut med att det inte blir det där fantastiska direkt. Det är något man modulerar fram genom att hålla på och hålla på.” (Marie Bergman i Hillered 2009 s. 17)

3. Metod och tillvägagångssätt

Projektets metod består av två delar; förarbete och huvudstudie. I förarbetet presenteras processen innan huvudstudien genomfördes. Själva huvudstudien består av

låtskrivningsprocessen och arrangeringen av en låt, samt inspelningen av den färdiga produkten.

3.1. Förarbete

3.1.1 Teoretisk fördjupning och sökande efter berättare

Förarbetet har bestått av att fördjupa mig i tidigare forskning om låtskrivande, samt att söka efter och kontakta möjliga informanter till studien. Med tanke på att studien söker efter en person med en “historia värt att berätta”, började jag leta och fråga efter en lämplig informant. Genom en medstudent hörde jag talas om en passande kandidat och jag kontaktade honom via mail. Informanten tyckte studien lät intressant och gick med på att delta. Arbetet började med mail-korrespondens varefter vi sågs och startade arbetet med huvudstudien.

3.1.2 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet skriver att det är viktigt med diskussion om de etiska problemen vid

3.2. Huvudstudie

3.2.1 Informanten och låtskrivaren

Undersökningen bestod av en uppgift (bilaga 1), som är lånad med godkännande av min handledare som vill vara anonym i detta arbetet, men modifierad av mig från VFU 3 period från Kulturama. Alla uppgiftens punkter var med i processen. Efter jag hade hittat en lämplig informant, skickades uppgiften “Varandras historia” till informanten via e-post och därefter fick informanten skriva och skicka sin historia till mig. Efter att jag hade läst informantens berättelse, bokades ett möte in då jag kunde ställa frågor och skriva ner specificerade

kommentarer kring berättelsen som sedan användes inom låtskrivningsprocessen. Bilaga 1 var en utgångspunkt för hur hela studien var byggt på, i låtskrivningsprocessen användes övriga övningar för att stödja arbetet ur Lathund för låtskrivare (Hillered 2009). Med utgångspunkt i en redan befintlig uppgift (bilaga 1), började arbetet med att be informanten, Loke, att berätta en detaljerad historia/upplevelse han har varit med om. Jag dokumenterade berättelsen och ställde följdfrågor. I denna processen var det viktigt att berättelsens övergripande handling dokumenterades så detaljerad som möjligt, exempelvis motiv/tema, miljö, personer, tid/plats samt eventuella meningar, känslor och tankar.

3.2.2 Låtskapande och loggbok

Under denna processen jobbade jag med låten och analyserade och bearbetade både text och musik. Med utgångspunkt i språkliga och musikaliska verktyg arbetades med låten i sin helhet. Loggbok förs under arbetet efter varje kompositionspass och i vilken dokumenteras datum för varje pass, vad som gjordes, vad som gick bra och vad som kan utvecklas och tänkas till nästa gång samt egna reflektioner.

3.2.3 Inspelning och utvärdering

skriva en låt om hans berättelse. Diskussionen spelades in med Iphones app röstmemo för att kunna komma ihåg vad som var sagt och kunna skriva ned delar av diskussionen vid ett senare tillfälle.

4. Resultat

Kapitlet handlar om hur jag brukar skriva låtar och om huvudstudien som bestods av komposition, inspelning och utvärdering.

4.1.1. Hur jag brukar skriva låtar


Det är inte helt enkelt att förklara hur mitt eget sätt att skriva låtar är, eftersom det kan se väldigt olika ut vid olika tillfällen. Sättet jag har tidigare skrivit låtar på har i princip liknat kontrollerad kaosartad form. Jag går alltid på mina känslor och tankar, jag kan få en känsla och inspiration av till exempel ett livshändelse, en film, musik eller en bok från nutiden i stunden eller när jag tänker på något från det förflutna. Ibland dyker det upp melodier, både instrumentalt eller med sångröst i huvudet i vaken eller sömn tillstånd, vilka jag spelar in så snabbt som möjligt med Iphones app Röstmemo för att komma ihåg idéerna. Jag skriver nästan dagligen texter i Iphone i Anteckningar appen, bara några fraser här och där när jag kommer på något bra. Det finns säkerligen hundratals idéer på mina anteckningar, och ibland väljer jag att jobba på någon av idéerna. Musikaliskt har jag aldrig medvetet följt någon musikteoretisk form eller regler i mitt skrivande, men det är klart att min bakgrund och hög kunskap inom musik påverkar låtskrivandet. Vad som kommer till låtformen får jag

4.1.2 Komposition

Jag började med hjälp av uppgiften (bilaga 1) och andra verktyg komponera en låt och valde att använda svenska som språk eftersom berättelsen var skriven på svenska. Första steget var att göra ett fritt-flödes- övning (Hillered, 2009, s.29) efter jag hade läst både berättelsen (bilaga 2) och övriga anteckningar (bilaga 3). En flow-upplevelse nåddes och jag fick mycket text nerskrivet under första övningen.

Processen fortsatte vidare till komposition av musik med hjälp av övning “improvisera till bassgång (Hillered, 2009, s.47). Instrumentvalet blev automatiskt piano baserat på min bättre kunskapsnivå på det instrumentet. Det togs fram en fungerande baskomp på piano i taktart 4/4. Jag började improvisera sångmelodi över basgången, men efter flera timmars arbete fastnade jag och en stark skrivkrampsupplevelse infann sig. Processen spelades in under varje låtskrivningssession med hjälp av Iphones funktion Röstmemo för att senare kunna komma ihåg processen och jobba på tidigare idéer. Jag spelade in både sång och instrument på separata filer för att kunna fortsätta på och ändra redan befintliga idéer som hade tagits fram vid tidigare sessioner.


Jag lät idéerna vara i några dagar, och återkom sedan till komposition. Uppgift “Improvisera till två ackord” (Hillered, 2009, s. 46) användes, kompinstrumentet bytes ut till gitarr och taktarten bytes till 6/8. Under flera timmars spelande kom jag fram till en fungerande ABABDB form för en låt, där ackorden var hämtade ur kvintcirkeln. (till exempel C-dur, dominant, och parallell-tonarter användes i processen) (Hillered, 2009, s. 117–119). Texten som var skapad under fritt-flödes-övning togs fram och jag började improvisera en

sångmelodi över formen.

Det som användes från bilaga 3 men inte var med i originalberättelsen var pappan som var alkoholiserad och hur han betedde sig, samt hur barnen skulle önskat att han skulle förändrat sig. Det blev någon sorts motsatt situation, en sjuk mamma som har gjort allt i hemmet och en alkoholiserad pappa som inte brydde sig. Cirka hälften av den befintliga texten gjordes om så att texten till slut passade i olika rytmiska figurer, melodier och i taktarten. Processen spelades in med Röstmemo.

Slutligen fick jag ta bort ännu mer text och arbeta med olika textverktyg och göra viktiga val kring hur texten skulle se ut och låta. Sångmässigt behövde jag till exempel tänka på

bildspråk (Kjelsson, 2008) i min litteratursundersökning, som fick mig att tänka på låttexten

på ett helt nytt sätt. Ett exempel på att skriva en mening eller fras som skapar bildspråk, är att jag valde att skriva “Och han blev kvar i sin brännvinsdans” istället av att “han var en

alkoholist”(även metafor). Hela låttexten i sig skapar bildspråk och som Kjelsson (2008)

skrev är det viktigt att lyssnaren kan hyfsat lätt förstå och skapa sitt eget bildspråk medan låten lyssnas på. Man kan därmed medvetet påverka lyssnaren genom att själv vara medveten om låtens bildspråk. Metaforer, som "jag var en tom bok” istället av “jag var ett barn”, “14

rädda ögon” istället av “7 barn” och rim i verserna som “förstå – då”, “svag – dag”, “då –

gå” och “den – fadersfiguren applicerades i låten med hjälp av Hillereds kapitel “Att rimma eller inte rimma” (ibid, s.127–148). Kompskissen (bilaga 5) gjordes i programmet Sibelius för att kunna presentera låten för gitarristen som skulle kompa låten under övning och inspelning. Låten fick heta Lokes sång.


4.1.3 Inspelning

Inspelning av låten Lokes sång skedde hos en musikproducent som även ackompanjerade under inspelningen i sin studio. Jag presenterade låten och kompskissen för

musikproducenten och fick även feedback om låttexten. Eftersom mitt modersmål inte är svenska, gjordes några grammatiska justeringar i låttexten. Låten övades igenom några gånger innan den spelades in och mixades lätt för att sedan exporteras till format mp3. 


4.1.4 Utvärdering

Informanten och jag träffades för utvärdering. Vi lyssnade genom låten och hade en fri diskussion om hur informanten tyckte att jag hade lyckats sätta hans tankar, känslor och berättelse till en låt. Informanten fick läsa genom låttexten (bilaga 4), sedan fick informanten lyssna på mp3-filen av låten. Informanten reagerade starkt och tyckte att jag hade lyckats tolka hans berättelse. Han sade "Jag skulle kunnat skriva den här låten själv”. Jag fick även konstruktiv kritik av hur låten skulle kunnat vara mer inramad, och hålla den mer mjukare tonen han beskrev. Lokes berättelse och färdiga låten gick inte helt hand i hand. Jag hade fyllt i hans berättelse med en del information som jag fick av honom som inte var en del av

5. Diskussion

Under detta arbetet var det första gången jag följde grundregler inom låtskrivning och jobbade utifrån en mall baserat på bilaga 1, utgick från någon annans berättelse och använde litteratur som hjälpmedel.

Processen att skriva en låt av någon annans berättelse visade sig bli en av de mest intressanta låtskrivningsprocesser jag har någonsin gjort. Jag fick backa till ruta noll för att få bättre förståelse om hur man kan skriva låtar och fick sätta mina vanliga arbetssätt på hyllan. Att utgå från råd och regler till skillnad från hur jag har skrivit utan råd och regler, är ett sätt att kunna bättre hålla låtskrivningsprocessen i gång. Bara att se på svart och vitt vad man bör tänka på (Kjelsson 2008, s. 7) ger en mycket stabilare grund till låtskrivningen och allt flyter på utan total kaos i huvudet. Jag använde mig av Eva Hillereds (2009) övningar ur boken

Lathund för låtskrivare för att få någon sorts struktur i låtskrivningsprocessen. Det var enorm

lyft och hjälp att utgå från Lokes berättelse som bas. Fritt-flödes-öving i textskapande

(Hillered, 2009, s. 30) fick mig att uppleva en flow-upplevelse. Aldrig tidigare har jag kunnat vara så fri i textskapandet. Trots det, tog verkligheten mig med storm senare – Det som skapas i flow-känlsan kan i stunden kännas som att man har skrivit världens bästa låt, men dagen efter undrar man hur man kunde vara så nöjd bara dagen innan och är redo för att kasta all material i papperskorgen. Jag kände mig upprymd över hur mycket material jag samlade för låttext-skrivandet, men jag fick också inse att jag var tvungen att stryka nästan hälften av den låttexten jag från början hade tagit fram.

Skrivkramp inträffade mest i själva musikskapandet. Vanligtvis kan jag hamna i skrivkramp

väldigt lätt och snabbt vad det gäller skapandet av låttext. Men nu kunde jag komma ur skrivkrampen med hjälp av övningar och konkreta val jag gjorde, som att ändra taktart och tonart i låten.

och även när jag ställde vidare frågor om den. Eftersom jag inte utgick från en frågeformulär, rörde mina specificerande frågor inte bara kring själva historian, men allmänt Lokes bakgrund från just den tiden.

Kanske största skillnaden till hur jag skrivit låtar tidigare var att jag valde skriva låten på svenska, första gången i mitt liv. Jag fick ändra en del grammatiska fel fram till

inspelningssituationen och till och med under den, men jag är nöjd hur det blev. Det finns fortfarande några ord i slutprodukten som jag skulle ändra nu, men om jag har lärt mig något i denna process, så är det att vara snäll mot mig själv och våga tycka att något är bra nog. 
 Vad det gäller ifall jag kunde känna mig känslomässigt närvarande i processen, är svaret ja och mycket mer än vad jag trodde. Själva historien var så berörande att det var omöjligt för mig att inte bli berörd, och jag försökte hela tiden tänka att jag ska inte blanda in mina åsikter och känslor för mycket, utan försöka “sätta mig i Lokes skor och känslor” så gott det gick. Under samtalet då Loke fick höra låten första gången sade han att han skulle kunnat ha skrivit låten själv, och undrade hur jag kan förstå hans känslor så bra. Jag gjorde mitt bästa, och det fungerade, men jag upplever att man är ändå alltid en tolk av någon annans känslor, för att en annan människa kan inte känna exakt likadant som den andra. Informanten tyckte att just i berättelsen upplevde han inte fadern som läskig och insåg inte riktigt att han var

alkoholiserad, utan det förstod han senare i livet. Minnen om fadern från tiden berättelsen tar plats var ändå mycket mjukare.

Uppsatsens metod som är byggd på bilaga 1 går att applicera i undervisning till olika åldrar för mina framtida elever. I arbetet togs fram hur och vad man kan tänka på när man börjar skriva låtar, vilket är lika viktigt för mig som för framtida elever att förstå. Att skriva en låt om någon annans berättelse kräver förmåga att kunna samarbeta med en annan person och verkligen visa viljan att sätta sig i någon annans skor och kunna känna empati för en annan person. Jag skulle inte kunna använda mitt “vanliga sätt” att skriva låtar som exempel till elever, för att det finns ingen pedagogisk synvinkel i det.

Referenser

Angerud, J. (2010). Att skriva låtar. Danderyd: Notfabriken.

Csikszentmihalyi, M. (2003). Flow – Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.

Fagius, J. (2001). Hemisfärernas musik – Om musikhanteringen i hjärnan. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Hillered, E. (2009). Lathund för låtskrivare. Stockholm: Prisma.

Kjellsson, C. (2008). Rim och reson – Om att skriva vistexter. Göteborg: Kabusa böcker. Newsome, E. (2016). The flow music method – Optimal experience tips and strategies for

musicians and music teachers. Brisbane: Griffith University. Hämtad 2020-06-17 från http://

www.flowmusicmethod.com.au/PDFs/the%20flow%20of%20music.pdf

Stålhammar, B. (2015). Sätta visionen i verket – tanken bakom musikskapandet. Stockholm: Gidlunds förlag.

ideas.ted.com (2015). What making music does to your brain. Hämtad 2020-30-06 från https://ideas.ted.com/what-making-music-does-to-your-brain/

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warnqvist, S. (2010). Vägen till sångerna – Samtal och kreativitet och låtskrivande. Lund: Stefan Warnqvist och BTJ Förlag.

Bilaga 1 Uppgift

UPPGIFT (VFU 3, Kulturama gymnasium, lånad material med lov av handledaren från Kulturama gymnasium som vill vara anonym i uppsatsen, modifierat till uppsatsen av mig)

Vi har alla med oss ett bagage; en resa av goda, dåliga, spännande, läskiga och roliga upplevelser från ett levt liv. Uppgiften varandras historia handlar om att lyssna på någon annans berättelse och komponera och arrangera en låt av det. I processen finns två aktörer 1)

Berättaren(informanten): den som berättar historien, samt 2) Låtskrivaren: den som

komponerar, arrangerar och skriver låten.


1. Berättaren

A. Berättaren skriver ner historien.

Berättaren börjar med att skriva ner sin händelse i kronologisk ordning. Det är viktigt att även miljö och andra sinnen (t.ex. lukt, minnesbilder, ljud etc) är med. Var det något särskilt som sades (talade meningar eller tankar) som behöver antecknas? Var berättaren med om

händelsen själv eller fanns det någon/några andra där (vilka i sådana fall och vad är deras roll(er) i berättarens liv)?

B. Berättaren mailar sin historia.

2. Låtskrivaren

A. Låtskrivaren sammanfattar berättelsen.

Låtskrivaren sammanfattar berättelsens övergripande handling så detaljerad som möjligt. Få med det berättaren har sagt om exempelvis motiv/tema, miljö, personer, tid/plats samt eventuella meningar, känslor och tankar.

B. ”Fritt-flödes-övning”

Med utgångs punkt i Hillereds övning ”Fritt flödes..” (s. 29, 2009) försöker låtskrivaren väcka sin kreativitet genom att låta ”pennan flyta fritt”. Låtskrivaren skriver ner allt som dyker upp i tankarna..

C. Låtskrivarprocess

Med utgångspunkt i berättelsen samt tankar/idéer från ”fritt-flödes-övningen” börjar låtskrivaren arbeta med låtens text och musik (melodier, ackord, rytm, känsla etc). Låtskrivaren dokumenterar även sin process genom logg.

D. Bearbetning

Låtskrivaren bearbetar låten (både text och musik). I denna delen dyker låtskrivaren både ner i

språkliga verktyg med fokus på bl.a. metaforer, liknelser, rim, form etc., samt musikaliska verktyg som ackordsanalys, ton- och taktart etc. Denna processen tar tid och håller på tills

låten har sin ”avslutande form”; låten är nerskriven i en kompskiss och det mesta är klart.

E. Inspelning och diskussion

Bilaga 2 Berättelse

Lokes berättelse

Bilaga 3 Extra detaljer

Vad togs fram under intervju om berättelsen, extra detaljer

• 9 personer i hemmet, mamma, pappa, 3 systrar och 4 bröder. Det var trångt.

• Gammalt trähus, en gång i tiden hade huset varit rött, men nu var det slitet, allt var slitet hemma.

• Det drog genom fönstren

• Det doftade värme från kakelugnen, björkdoft.

• Det finns en bild från den tiden när mamma hade blivit frisk, Loke står vid dörren utanför huset, trasiga fönster vid dörren.

• Loke minns doften av regn från den tiden

• Mamma var sjuk på dubbelsidig lugninflammation, hon besökte aldrig sjukhus och penicillin fanns inte på samma sätt på den tiden som nu.

• Mamma och pappa sov i sovkammaren, äldsta sonen på kökssoffan, andra barnen i salen. • Livet var fattigt. Pappa var en skogshuggare och alkoholist. barnen var rädda och

vaksamma vad gällde honom.

• Loke lärde sig känna då hur man läser in rummet/kan känna av stämningen i rummet när man kliver in.

• Pappa var ingen familjefar, ändå längtar man än i dag efter honom, eller mer sagt efter drömmen om pappa som aldrig fanns där/som aldrig kom.

• Barnen tittade ut från fönstret längst vägen, en lång “ziczac” väg, tittade om pappa var påväg hem med kakor och om han var full när han närmade sig hemmet

• Mamma var en kurvig kvinna, kärleksfull, alltid beskyddande även om Loke gjorde “dumma saker” så skyddande mamma honom, vacker, mörkt/brunt vågigt hår, blåa ögon • Mamma tog körkort när hon var 50 år gammal och skaffade en bil. Betalade allt själv

genom att ta heltidsjobb, pappa vägrade delta i betalningen på något sätt.

• Loke som barn var väldigt selektiv vad det gällde mat, om han inte ville äta det som erbjöds stekte mamma pannkakor åt honom

• Innan pappa hann bli för full hemma, i princip när pappa började sjunga religösa sånger, tog mamma barnen ut på promenad. Loke minns doften av varm jord och gräs och hur det långa gräset svepte emot kinderna.

• Pappa drack alltid brännvin, Explorer

• ofta bråk/tjafs hemma, speciellt psykisk misshandel mot mamma.

Bilaga 4 Låttext

Lokes sång

Text och musik: Kata Valli

1.


Jag var en tom bok, men kunde ändå förstå Något hängde i luften, och jag visste redan då
 Hon kanske var för svag, för att se en till dag
 jag lyssnade henne andas,


snälla fortsätt andas

Det drog genom fönstret oron växte inom mig men jag ville ge mitt allt

för att kanske då, skulle du(hon) inte gå håll om mig, ditt älskade barn.

ref.

2. 


Och han, som borde varit den starka
 Han, som skulle bära oss i all smärta vinglade hemåt på den kurviga vägen och
 lyfte hellre Explorer flaskan


14 rädda ögon ville ändå tro
 att han kanske skulle bli den, perfekta fadersfiguren


men han blev kvar

i hans(sin) brännvinsdans
 
 ref. hör du mig? Kära du. sover du?
 Vackra du. stick

Jag tittade på vårt slitna hus, slitna trappor, sliten dörr. Hur du ledde oss mot ängen, och doften av varm jord


Du var alltid den som såg till att vi var trygga


Du var alltid den som orkade kämpa och gav oss lycka

Bilaga 5 Kompskiss